Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående lantmäteriunder visning ens anordnande vid tekniska högskolan m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
1932-05-03 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:89, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående lantmäteriunder visning ens anordnande vid tekniska högskolan m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
1
Nr 89.
Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1932 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående lantmäteriunder
visning ens anordnande vid tekniska högskolan
m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit
under åttonde huvudtiteln (punkt 122 av det vid statsverkspropositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda
dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående lantmäteriundervisningens
anordnande vid tekniska högskolan m. m., som kunde
varda riksdagen förelagd,
dels beräkna en ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
vid tekniska högskolan, nu 720,440 kronor, med 17,440 kronor till 737,880
kronor;
dels beräkna en höjning av det i riksstaten under Tekniska högskolan:
Vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet uppförda ordinarie
reservationsanslaget till stipendier åt elever vid tekniska högskolan,
nu 5,000 kronor, med 1,000 kronor till 6,000 kronor;
dels beräkna en höjning av det i riksstaten under Tekniska högskolan:
Vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m., nu 325,000 kronor, med
4.000 kronor till 329,000 kronor;
dels till beredande av ökade medel till samlingar och laborationer vid
tekniska högskolan för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra anslag av
47.000 kronor;
dels till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter för budgetåret 1932/1933 beräkna ett
extra anslag av 56,000 kronor;
dels till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek
för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 48 haft. (Nr 89.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
dels till resekostnads- och traktamentsersättningar åt lärare och studerande
vid tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner
och fältövningar m. m. beräkna ett extra reservationsanslag av
5.000 kronor;
dels ock till övergångskostnader för lantmäteriundervisningen för budgetåret
1932/1933 beräkna ett extra reservationsanslag av 28,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 19 februari
1932 dagtecknad proposition, nr 124, vilken hänvisats till statsutskottet för
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att
I. besluta, att lantmäteriundervisningen skall, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 19 februari 1932 tillstyrkt, från och med den 1 juli 1932
anordnas vid tekniska högskolan såsom en särskild fackavdelning för lantmäteri
;
II. a) å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret
1932/1933 uppföra ytterligare en kontorsbiträdesbefattning med placering för
innehavaren av denna befattning i lönegraden B 4;
b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda
förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal, nu
31,600 kronor, med 2,600 kronor, till 34,200 kronor samt förty höja det i
riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,
med 2,600 kronor;
III. a) å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret
1932/1933 uppföra ytterligare en vaktmästarbefattning med placering för
innehavaren av denna befattning i lönegraden B 5;
b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda
förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., nu 73,300
kronor, med 3,000 kronor till 76,300 kronor samt förty höja det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med
3.000 kronor;
IV. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten,
arvoden till speciallärare, nu 105,620 kronor, med 13,600 kronor
till 119,220 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget
till tekniska högskolan, avlöningar, med 13,600 kronor;
V. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten:
arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter, nu 51,200
kronor, med 1,000 kronor till 52,200 kronor samt förty höja det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med
1.000 kronor;
VI. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten:
avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare m. fl., nu 16,020
■Statsutskottets utlåtande Nr 89.
3
kronor, med 480 kronor till 16,500 kronor samt förty höja det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med
480 kronor;
VII. vid bifall till vad under II—VI hemställts höja det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, nu
720,440 kronor, med 20,680 kronor till 741,120 kronor;
VIII. — med uteslutande ur riksstaten av det under tekniska högskolan:
vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet upptagna
ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever — under samma rubrik
uppföra ett ordinarie reservationsanslag till stipendier åt studerande å
6,000 kronor;
IX. höja den i staten för tekniska högskolan B. Vissa omkostnader för
uppehållande av högskolans verksamhet, materiel m. m. ingående, såsom
särskilt reservationsanslag betecknade anslagsposten till samlingar och laborationer,
nu 150,000 kronor, med 3,000 kronor till 153,000 kronor samt
förty höja det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid tekniska
högskolan, nu 325,000 kronor, med 3,000 kronor till 328,000 kronor;
X. till beredande av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska
högskolan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 47,000
kronor att av Kungl. Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,
på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma;
XI. till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 56,000 kronor;
XII. till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor;
XIII. till resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska högskolans
fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett. extra reservationsanslag av 1,000 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas;
XIV. till övergångskostnader för lantmäteriundervisningen för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 29,700 kronor att utgå med
den fördelning och i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Kungl.
Majit meddelas;
XV. a) medgiva, att för läraren i geodesi vid lantmäteriundervisningen,
professorn, filosofie doktorn Sven Tryggve Salomon Rubin må från och med
den 1 juli 1932 inrättas en personlig professur i geodesi med de åligganden
för Rubin, som av Kungl. Majit bestämmas;
b) medgiva, att Rubin må såsom innehavare av nämnda professur från
allmänna indragningsstaten åtnjuta avlöning i lönegraden B 30 enligt bestämmelserna
i gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
c) föreskriva, att Rubin skall vara skyldig att i tillämpliga delar under
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 89,
kasta sig ej mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente stadgade villkoren
och bestämmelserna än även 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension jämte de i anslutning till samma lag i pensionshänseende
utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän vid statsdepartement och
andra till den civila statsförvaltningen hörande verk.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda
statsrådsprotokoll.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr A. Nylander väckt motion (I: 311), vari hemställts, att
riksdagen vid bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts proposition nr 124 ville för
sin del besluta, att det skall ankomma på tekniska högskolans myndigheter
att bland sökande till fackavdelningen för lantmäteri efter stadgade grunder
utse elever till det antal, dock högst 20, som lantmäteristyrelsen för varje
läsår bestämt.
Den nuvarande anordningen för lantmäteriundervisning tillkom efter beslut
vid 1910 års riksdag, som emellertid beviljade anslag för ändamålet
endast å extra stat. Lantmäteriundervisningen står under överinseende av
lantmäteristyrelsen.
Anordningen är närmast att karakterisera som ett provisorium. Frågan
örn lantmäteriundervisningens definitiva ordnande har emellertid länge varit
aktuell, och under senare år har densamma varit föremål för en ingående
prövning av vederbörande myndigheter och tillkallade sakkunniga ävensom
av Kungl. Maj:t och riksdagen.
Den 14 december 1928 anbefallde Kungl. Maj:t lantmäteristyrelsen att
efter verkställd utredning till Kungl. Majit inkomma med förslag till ordnande
av lantmäteriundervisningen. Föredragande departementschefen angav
bland annat följande riktlinjer för utredningsarbetets bedrivande.
Frågan örn lantmäteriundervisningens definitiva ordnande borde upptagas
till övervägande för att bringas till slutlig lösning. Sålunda borde övervägas
lämpligheten och behovet av upprättandet av en särskild institution för
undervisningens bedrivande eller huruvida denna på tillfredsställande sätt
kunde ordnas genom anlitande av redan förefintliga undervisningsanstalter
på angränsande utbildningsområden eller vid sådana anstalter anställda lärarkrafter.
I samband därmed borde en omprövning ske av själva undervisningsplanen
med tillgodogörande av den under de gångna åren vunna
erfarenheten.
Sedan lantmäteristyrelsen med biträde av särskilt förordnade sakkunniga
verkställt den sålunda anbefallda utredningen, avlämnade styrelsen den 27
augusti 1929 utredning och förslag rörande lantmäteriundervisningens ordnande
(statens offentliga utredningar 1929: 20). I betänkandet uttalades och föreslogs
bland annat följande.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
5
För lantmäteriet tarvades, med hänsyn till verksamhetens egenart och omfattning,
en särskild för ändamålet avpassad utbildning. Då möjlighet icke
förefunnes att ordna lantmäteriundervisningen på tillfredsställande sätt genom
anlitande av redan förefintliga läroanstalter, borde undervisningen ordnas
som en särskild institution, en lantmäterihögskola. Antalet studerande
i varje årsklass beräknades normalt till 18 ä 20. Undervisningen skulle,
efter ett halvt års praktisk elevtid, omfatta sju terminer, vartill komme fältövningar
under tre somrar. Antalet ordinarie lärartjänster föreslogs till sju,
därav fyra professurer och tre lektorat. Kostnaderna för lantmäteriundervisningens
ordnande enligt förslaget beräknades till 140,932 kronor för år
jämte kostnader för dyrtidstillägg. Lokalfrågan skulle ordnas genom nybyggnad.
Över lantmäteristyrelsens förslag avgåvos yttranden av ett flertal myndigheter
och sammanslutningar. I vissa av yttrandena ifrågasattes, huruvida
särskild högskola krävdes för lantmäteriundervisningen. Sålunda uttalade
styrelsen för tekniska högskolan, bland annat, att ytterligare utredning vore
erforderlig, särskilt beträffande frågan, örn lantmäteriundervisningen helt
eller delvis kunde anknytas till undervisningen vid högskolan.
I anledning av de i yttrandena sålunda framförda erinringarna tillkallade
chefen för jordbruksdepartementet den 3 oktober f930, jämlikt Kungl. Maj:ts
samma dag givna bemyndigande, särskilda utredningsmän att inom departementet
upprätta ett alternativt förslag, huru samma undervisning som den
av lantmäteristyrelsen föreslagna skulle ordnas, därest undervisningen ifråga
tänktes förlagd till tekniska högskolan.
Efter slutfört uppdrag avlämnade sagda utredningsmän med skrivelse den
1 december f930 den anbefallda utredningen, vilken alltså omfattar ett utarbetat
förslag till lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.
Utredningsmännen framhöllo därvid, att de med hänsyn till omfattningen
av det åt dem lämnade uppdraget icke haft att bedöma frågan
örn lämpligheten av lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan
i och för sig. I skrivelsen uttalades och föreslogs i huvudsak följande.
Därest utbildningen av lantmätare förlädes till tekniska högskolan, torde
det ligga i sakens natur, att för meddelande av nämnda undervisning borde
bildas en ny fackavdelning. Undervisningen skulle, frånsett praktisk elevtid
— till vilken fråga utredningsmännen icke fattat ståndpunkt — omfatta
fyra år jämte fältövningar under tre somrar. Den sista terminen av studietiden
skulle användas till utförande av s. k. examensarbete. Såsom ordinarie
lärare skulle allenast anställas två professorer; undervisningen skulle
i övrigt meddelas av speciallärare, anställda för viss tid, och assistenter.
Kostnaderna för undervisningens ordnande enligt förslaget beräknades till
116,296 kronor för år jämte kostnader för dyrtidstillägg.
Över utredningsmännens förslag avgåvos yttranden av ett antal myndigheter
och sammanslutningar. Bland dessa yttranden märkes särskilt det,
som avgivits av styrelsen för tekniska högskolan och som grundade sig på
6
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
en skrivelse i ämnet av den 30 januari 1931 från tekniska högskolans lärarkollegium.
Nämnda yttrande innefattade ett helt nytt förslag till frågans
lösande och innefattade i korthet följande.
Utbildningen av lantmätare borde förläggas till tekniska högskolan och
där sammanföras med utbildningen av mätningsingenjörer med kommunalteknisk
skolning till en gemensam studiegrupp. Vid tekniska högskolan
borde bildas en ny fackavdelning för mätningsteknik, speciellt avsedd för
lantmäteriundervisningen. Utbildningen av mätningsingenjörer kunde förläggas
som en särskild studieriktning inom den nya fackavdelningen eller
inom fackavdelning V eller inom båda. Förberedande praktisk elevutbildning
borde icke erfordras. Studietiden borde vara den av såväl lantmäteristyrelsen
som av de särskilda utredningsmännen föreslagna eller sju terminer.
För erhållande av diplom borde därtill fogas en åttonde termin, ägnad åt
ett självständigt examensarbete. Intet hinder torde emellertid möta, att
lantmäteristyrelsen för kompetens såsom lantmätare icke fordrade examensarbete
och avgångsdiplom. Såsom ordinarie lärare skulle anställas fyra professorer;
undervisningen i övrigt skulle ombesörjas av speciallärare och assistenter.
De årliga kostnaderna beräknades till 115,596 kronor jämte kostnader
för dyrtidstillägg. Byggnadskostnaderna skulle kunna begränsas till
cirka 240,000 kronor. Örn lantmäteriundervisningen ordnades oberoende av
tekniska högskolan, kunde man icke undgå att införa en studieriktning för
kommunalteknik inom fackavdelning V, vilket skulle draga en årlig kostnad
av minst 19,600 kronor frånsett dyrtidstillägg.
I en till riksdagen den 13 mars 1931 avlåten proposition, nr 183, föreslog
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, riksdagen att
1) godkänna av departementschefen tillstyrkta huvudgrunder för en omorganisation
av lantmäteriundervisningen samt
2) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga under tiden den 1 juli 1931—den 30
juni 1932 erforderliga åtgärder för tillsättande av professurer i juridik, kulturteknik
och jorddelningslära vid lantmäteriundervisningen.
Kungl. Majits ifrågavarande proposition anslöt sig i allt väsentligt till
lantmäteristyrelsens förslag. Undervisningen föreslogs sålunda fortfarande
skola förläggas till en fristående anstalt, benämnd lantmäteriundervisningen,
och stå under lantmäteristyrelsens överinseende. Emellertid avsågs därmed
icke att avskära möjligheterna av undervisningens framtida förläggande till
tekniska högskolan, varför inga andra lärarbefattningar uppförts såsom ordinarie
än sådana, som bleve erforderliga jämväl vid ett eventuellt framtida
förläggande av lantmäteriundervisningen till tekniska högskolan. Efter en
förberedande praktisk elevtid av ett halvt år skulle undervisningen omfatta
sju terminer jämte fältövningar under tre somrar. Utförande av examensarbete
skulle icke vara obligatoriskt. Undervisningen skulle handhavas av
tre professorer (i juridik, kulturteknik och jorddelningslära) jämte för viss
tid anställda speciallärare och assistenter. För undervisningen i geodesi
skulle därjämte till en början inrättas en personlig professur för läraren i
detta ämne vid den nuvarande lantmäteriundervisningen. De årliga kostnaderna
beräknades till 141,272 kronor jämte kostnader för dyrtidstillägg.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
7
Beträffande lokalfrågan framhölls, att den för det dåvarande icke kunde
anses aktuell, enär de lokaler, som för lantmäteriundervisningen iordningställdes
i tekniska högskolans gamla lokaler vid Drottninggatan, beräknades
förslå även för den omorganiserade undervisningen.
I två i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition väckta, likalydande
motioner (I: 249 och II: 415) hemställdes, att riksdagen ville, med
avslag å Kungl. Maj:ts proposition, för sin del besluta att
1) för lantmäteriundervisningen skulle nyinrättas en fackavdelning för
mätningsteknik vid tekniska högskolan, anordnad enligt de huvudgrunder,
som angåvos i ett av tekniska högskolan den 30 januari 1931 avgivet, såsom
bilaga till motionerna fogat yttrande, med de modifikationer därav, som i
motionerna föreslagits i anslutning till departementschefens förslag samt
2) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga under tiden den 1 juli 1931—
den 30 juni 1932 erforderliga åtgärder för tillsättande av professurer i kulturteknik,
geodesi och jorddelningslära vid tekniska högskolan.
Kungl. Majits ifrågavarande proposition jämte ovanberörda motioner behandlades
av sammansatt stats- och jordbruksutskott.
I utlåtande nr 7 anförde utskottet för egen del följande:
Såsom ovan erinrats har 1930 års riksdag understrukit angelägenheten
av, att lantmäteriundervisningen ordnades på ett fastare och rationellare
sätt. Genom den utredning, som i ärendet förebragts, har behovet av en
omorganisation på detta område även till alla delar bestyrkts. Utskottet
anser sig likväl icke kunna följa det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget
till frågans lösning, vilket närmast beror därpå, att förslaget synes
utskottet innefatta en alltför vidlyftig anordning och dessutom ägnat att
medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Även om enligt Kungl. Majits
förslag möjlighet skulle hållas öppen för lantmäteriundervisningens framtida
inordnande i tekniska högskolan, torde man kunna utgå från, att örn
den av Kungl. Majit nu föreslagna undervisningen väl kommer till stånd,
det torde komma att möta avsevärda svårigheter och motstånd att inlemma
densamma i tekniska högskolan. Utskottet är emellertid av den uppfattningen,
att det i och för sig måste anses lämpligare att de högre läroanstalterna,
såvitt möjligt, sammanföras till större enheter för att man på sådant
sätt må kunna undvika att för undervisningen på olika specialområden upprätta
små fristående högskolor med ett mera begränsat antal elever. De
skäl, som i ärendet anförts mot lantmäteriundervisningens förläggande
till tekniska högskolan, synas utskottet icke heller bärande. Farhågorna
för att lantmäteriundervisningen, örn den förlägges till tekniska högskolan,
skulle erhålla en för lantmäteriarbetet främmande inriktning, synas utskottet
omotiverade. Inom den vida ram, som tekniska högskolan utgör, arbeta
flera olika fackavdelningar och utbildas ingenjörer av de mest skilda slag,
exempelvis gruvingenjörer och elektrotekniker, utan att detta hittills ifrågasatts
kunna medföra några olägenheter av antytt slag. Ihågkommas bör
även, att om lantmäteriutbildningen förlägges till tekniska högskolan, skulle
för denna utbildning anställas särskilda lärare. Blott lantmäteriundervisningen
erhåller nödiga lärarkrafter och lokaler samt erforderlig rörelsefrihet
vid studieplanernas uppgörande torde några olägenheter av dess förläggande
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.9.
till tekniska högskolan icke behöva uppstå utan fastmera avsevärda fördelar
vara att vinna. Vid en liten fackhögskola råka lärare och elever nämligen
lätt in i en isolering, som kan verka hämmande å intresset för forskningsarbete,
medan vid en större högskola den intima samvaron med personer,
tillhörande andra yrkesgrupper, kan verka stimulerande i detta hänseende.
I detta sammanhang torde även böra uppmärksammas de otvivelaktiga fördelar
i fråga om utbildningen av mätningsingenjörer, som skulle vinnas
genom lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.
Frågan örn förberedande praktisk elevtid synes utskottet icke vara av den
betydelse, att den i och för sig bör förhindra undervisningens anordnande
på sätt, som eljest kan anses lämpligt och önskvärt. Spörsmålet, som likväl
synes utskottet böra noga övervägas, torde emellertid kunna vinna en
tillfredsställande lösning, vare sig undervisningen förlägges på det ena eller
andra stället. Huvudsaken synes utskottet vara, att samma utbildningsmöjligheter
erbjudas vid tekniska högskolan som vid en fristående lantmäteriundervisning.
I fråga örn lämpligheten och behovet av examensarbete ställer sig utskottet
tveksamt men vill samtidigt framhålla, att även i detta avseende
gäller att frågan kan och bör lösas oberoende av undervisningens förläggning.
Redan av nu anförda skäl anser utskottet, att lantmäteriundervisningen
lämpligen bör förläggas till tekniska högskolan. För att med säkerhet
undgå den av departementschefen påpekade faran, att studierna erhålla en
för lantmäteriet främmande inriktning, torde det icke böra ifrågakomma att
inordna lantmäteriundervisningen under någon nu befintlig fackavdelning
vid tekniska högskolan utan bör densamma förläggas till en nyinrättad
fackavdelning för lantmäteri och mätningsteknik samt på sätt, som antydes
i det av tekniska högskolans lärarkollegium framlagda förslaget, samordnas
med utbildningen av mätningsingenjörer. Såsom ett ytterligare skäl till
den nu föreslagna anordningen må framhållas, att därigenom skulle vinnas
icke oväsentliga besparingar, såväl i de årliga utgifterna som framför allt
i fråga örn byggnadskostnaderna.
I fråga örn formen för lärarnas anställning synes det utskottet böra noga
övervägas, i vad mån det kan anses nödigt att för de i lantmäteriundervisningen
ingående ämnena inrätta lärarbefattningar i professors ställning.
Särskilt har utskottet ställt sig mycket tveksamt'' med avseende på den föreslagna
professuren i juridik.
Utskottet anser sålunda, att frågan om lantmäteriundervisningens ordnande
bör lösas i huvudsaklig överensstämmelse med det i motionerna framförda
förslaget. Då detta emellertid icke innefattar en detaljerad utredning
samt vederbörande myndigheter ej heller varit i tillfälle att däröver avgiva
yttrande, torde vid innevarande års riksdag beslut böra fattas allenast i
principfrågan, d. v. s. rörande lantmäteriundervisningens förläggande till
tekniska högskolan, men frågan i övrigt böra göras till föremål för förnyad
utredning.
Utskottet, som sålunda icke heller anser sig kunna tillstyrka bifall till
motionerna, får under åberopande av det anförda hemställa,
1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må vinna riksdagens
bifall; .
2) att riksdagen må med anledning av motionerna I: 249 och II: 415 i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om den närmare utredning rörande lant
-
Statsutskottets utlåtande Nr 89. 9
mäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan, som kan påkallas
med hänsyn till vad utskottet här ovan anfört, samt om framläggande för
1932 års riksdag av förnyat förslag i ämnet;
3) att motionerna I: 249 och II: 415, i den mån de icke kunna anses besvarade
genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt, icke ina föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I skrivelse den 29 maj 1931, nr 307, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående lantmäteriundervisningens ordnande jämte i ämnet väckta
motioner, anmälde härefter riksdagen, under åberopande av sammansatta
stats- och jordbruksutskottets ovanberörda, av riksdagen godkända utlåtande
nr 7, att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke vunnit riksdagens
bifall, samt anhöll med anledning av motionerna I: 249 och II: 415 om den
närmare utredning rörande lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska
högskolan, som kunde påkallas med hänsyn till vad utskottet i sitt
berörda utlåtande anfört, samt örn framläggande för 1932 års riksdag av
förnyat förslag i ämnet.
Genom beslut den 12 juni 1931 anbefalldes de sakkunniga, vilka, jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1929, inom ecklesiastikdepartementet
tillkallats för omorganisation av den högre tekniska undervisningen
— de s. k. tekniska högskolesakkunniga — att verkställa den
av riksdagen i dess skrivelse den 29 maj 1931, nr 307, begärda utredningen
rörande lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan.
Till åtlydnad härav hava nämnda sakkunniga — ledamoten av riksdagens
första kammare, generalkrigskommissarien L. Widell, ordförande, ledamoten
av riksdagens första kammare, lektorn E. Björnsson, rektorn vid Chalmers
tekniska institut, professorn B. H. Grauers, civilingenjören C. Kleman och
professorn vid tekniska högskolan T. G. E. Lindmark som i olika detaljer
av frågan, muntligen eller skriftligen, samrått med presidenten i Svea hovrätt
L. B. Ekeberg, generaldirektören T. K. V. Nothin, professorerna vid
tekniska högskolan C. A. Forssell, C. A. Heuman och P. E. Fagerholm,
läraren vid lantmäteriundervisningen, professorn S. T. S. Rubin samt stadsplanedirektören
i Stockholm A. Lilienberg, med skrivelse den 29 augusti
1931 avgivit »Utredning oell förslag rörande lantmäteriundervisningens anordnande
vid tekniska högskolan jämte därmed sammanhängande frågor».
Över detta de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits den 5 november
1931 av statskontoret, den 10 december 1931 av lantmäteristyrelsen
efter hörande av föreståndaren för lantmäteriundervisningen, som i sin tur
inhämtat yttranden från de vid lantmäteriundervisningen tjänstgörande lärarna,
ävensom den 19 januari 1932 av tekniska högskolans styrelse efter
hörande av högskolans lärarkollegium. Vidare hava svenska kommunaltekniska
föreningen, styrelsen för svenska teknologföreningen och svenska
stadsförbundet den 15, respektive den 21 december 1931 samt den 1 februari
1932 till Kungl. Maj:t inkommit med yttranden över betänkandet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Undervisningens
allmänna
anord
ning m. m.
I kelp. II (sid. 13 39 i statsrådsprotokollet) har behandlats undervisningens
allmänna anordning och vissa i samband därmed stående frågor.
Depai tementschefen bär därvid efter en redogörelse för de tekniska
högskolesakkunnigas förslag i denna del ävensom för de häröver avgivna
yttrandena framlagt i huvudsak följande allmänna synpunkter:
o Frågan om det framtida anordnandet av lantmäteriundervisningen blev,
såsom i det föregående erinrats, efter fleråriga utredningar genom en kungl.''
proposition, nr 183, föremål för ingående prövning vid 1931 års riksdag.
Det i nämnda proposition framlagda organisation sförslaget — upprättandet
av en fristående högskola för lantmäteriundervisningen — vann emellertid
icke riksdagens bifall. Riksdagen ansåg i stället att lantmäteriundervisningen
borde förläggas till tekniska högskolan, samt anhöll om den närmare
utredning, som kunde påkallas med anledning härav.
Den av riksdagen sålunda begärda utredningen föreligger nu, verkställd
av de s. k. tekniska högskolesakkunniga. Dessa hava — vid det förhållandet,
att riksdagen redan i princip uttalat sig för att lantmäteriundervisningen
borde förläggas till tekniska högskolan — icke ansett av behovet påkallat
att närmare ingå på denna fråga utan inskränkt sig till att framhålla att
jämväl enligt deras uppfattning de skäl, som talade för lantmäteriundervisningens
förläggande till tekniska högskolan, vore de mest vägande, och att
de sakkunniga därför funne sig kunna uttala sin anslutning till riksdagens
ovanberörda principbeslut.
Denna de sakkunnigas ståndpunkt har i huvudsak vunnit anslutning i de
över deras utredning avgivna utlåtandena.
_ I likhet med lantmäteristyrelsen finner jag det vara av ojämförligt största
vikt, att nuvarande provisoriska anordningar ifråga om lantmäteriundervisningen
snarast möjligt bringas att upphöra och att således ett slutligt
ordnande av denna fråga må utan uppskov kunna vinnas. Jag ansluter mig
därför till det framkomna, på 1931 års riksdags principbeslut grundade
förslaget om lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.
Förslaget, att lantmäteriundervisningen icke borde inordnas under någon
nu befintlig fackavdelning vid högskolan utan förläggas till en nyinrättad
fackavdelning för lantmäteri, har från alla håll vunnit bifall, då man häri
sett ett skydd mot faran att studierna skulle kunna erhålla en för lantmäteriet
främmande inriktning. Jag biträder förslaget i denna del.
De tekniska högskolesakkunniga hava vidare till behandling upptagit
frågan^ om utbildning av stads- och kommunalingenjörer och därigenom
kommit att beröra undervisningen vid tekniska högskolans fackavdelning
för väg- och vattenbyggnad.
Förslaget i denna del, som synes innebära åtskilliga beaktansvärda uppslag
för ordnandet och moderniserandet av undervisningen i nämnda fackavdelning,
torde dock enligt min uppfattning icke för närvarande böra föranleda
några åtgärder från Kungl. Maj:ts sida.
Härför tala flera skäl. Först och ''främst befinner sig frågan om hela
den tekniska högskoleundervisningens framtida ordnande i vårt land för
närvarande under utredning av de tekniska högskolesakkunniga, och redan
häri torde ligga ett starkt skäl för att ej nu företaga andra ändringar
av mera genomgripande art än sådana, som av en eller annan anledning
äro ofrånkomliga. Vidare är den för denna fackavdelning synnerligen
viktiga frågan örn undervisningen i stadsplanekonst m. m. föremål
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
11
för särskild utredning av vissa inom kommunikationsdepartementet, jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1930, tillkallade sakkunniga,
vilka äunu icke hunnit slutföra sitt uppdrag. Slutligen har tekniska högskolans
lärarkollegium framhållit, att frågan örn en förbättring av undervisningen
inom fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad samt om utnyttjande
av °de genom lantmäterifackavdelningens tillkomst erhållna lärarkrafterna
borde upptagas i samband med pågående utredning rörande undervisningen
inom fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad.
I det förslag, jag nu går att framlägga, kommer jag alltså endast, att
uppehålla mig vid de frågor, som hava direkt samband nied lautmäteriundervisningens
anordnande vid tekniska högskolan. Härvid måste givetvis
uppmärksammas, att inga sådana åtgärder vidtagas, som kunna föregripa
en kommande omorganisation av den högre tekniska undervisningen över
huvud taget. Jag utgår sålunda i det stora hela fran förhallandena, sådana
de nu te sig. Härvid gäller det också att tillse, att lantmäterifackavdelningen
bör så organiseras att den, utan att lantmäteriundervisningens berättigade
krav trädas för nära, bringas i så nära överensstämmelse som möjligt med
högskolans övriga fackavdelningar. Detta gäller såväl styrelse'' och förvaltning
som undervisningsplaner, anslag o. s. v.
Ett inordnande av lantmäteriundervisningen i tekniska högskolan förutsätter
vissa ändringar i de för tekniska högskolan gällande stadgarna ävensom
i bestämmelserna rörande tentamina och examina samt angående disputation
och promotion vid högskolan. Till dessa frågor torde jag framdeles
få återkomma efter det att vederbörande vid högskolan bereus tillfälle
att i ämnet avlåta förslag. Dock anser jag mig redan nu böra meddela,
att jag biträder det av de sakkunniga framlagda förslaget, att i § 5 av
gällande stadgar för tekniska högskolan vidtages ändring av innebörd, att
antalet ledamöter i högskolans styrelse ökas till, förutom ordföranden, tio,
ävensom att till en av dessa ledamotsplatser förslag skall uppgöras av lantmäteristyrelsen.
Ett genomförande av förslaget måste vidare föranleda vissa
ändringar i bland annat gällande lantmäteriinstruktion.
Departementschefen har härefter övergått till att redogöra för frågorna
örn inträdesfordringar, antalet lantmäterielever, utbildningstidens längd, examensarbete
m. m. Departementschefen har därvid erinrat, att en fråga, som
varit föremål för ingående diskussioner och vari meningarna starkt brutit sig,
vore den örn inträdesforäring arna, särskilt örn behovet och utsträckningen
av praktisk utbildning före inträdet. Denna fråga vore jämväl av grundläggande
betydelse för studiernas anordnande och omfattning. För närvarande
fordrades för inträde vid lantmäteriundervisningen studentexamen
på reallinjen och ett års praktisk elevtid hos lantmätare eller mätningsman
i stad. Undervisningen vore treårig och fördelad på två kurser, en tvåårig
kurs för lantmäteriexamen och en ettårig kurs för kulturteknisk examen.
De tekniska liögskolesakkunniga hava ifråga om inträdesfordringarna anfört
bland annat:
De sakkunniga finna sig böra föreslå, att intet krav på praktisk verksamhet
måtte uppställas för inträde vid tekniska högskolans fackavdelning
förn lantmäteri.
Å andra sidan vilja de sakkunniga icke förneka, att en föregående prak
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
tisk erfarenhet måste vara av betydelse för de lantmäteristuderande, och de
sakkunniga vilja därför förorda, att vid prövning av de inträdessökandes
kvalifikationer hänsyn till föregående praktisk tjänstgöring måtte tagas —
på samma sätt som för närvarande sker beträffande inträdessökande vid
tekniska högskolans olika fackavdelningar.
De sakkunniga anse sig emellertid kunna förutsätta, att i verkligheten
flertalet inträdessökande till fackavdelningen för lantmäteri komme att förete
intyg örn praktisk tjänstgöring under sommaren närmast före inträdet och
i många fall även närmast föregående sommar. Ett sådant antagande vinner
stöd av erfarenheten från tekniska högskolans nuvarande fackavdelningar.
Men även örn detta antagande icke skulle gå i uppfyllelse, kommer i allt
fall en ersättning att beredas för den bortfallna praktiska tjänstgöringen
före den teoretiska undervisningen genom de sakkunnigas i annat sammanhang
framställda förslag dels örn viss utökning av de praktiska övningarna
i geodesi under sommaren efter första vårterminen, dels och framförallt om
att sommaren mellan tredje och fjärde studieåren skulle bliva fri från fältövningar,
varigenom möjlighet vinnes för flera månaders praktisk tjänstgöring
omedelbart före avläggandet av lantmäteriexamen, därest icke nämnda
sommar användes för fullgörande av första årets värnpliktstjänstgöring.1
Huruvida viss tids praktisk tjänstgöring efter avlagd examen vid tekniska
högskolan skall uppställas som villkor för erhållande av förordnande att
utföra lantmäteriförrättning, är en fråga, varom det ej lärer tillkomma de
sakkunniga att avgiva yttrande.
Härefter övergå de sakkunniga till frågan örn vilka kunslcapsfor äring ar
som må böra uppställas för inträde i tekniska högskolans fackavdelning
för lantmäteri och yttra härom bland annat:
För närvarande fordras för tillträde till lantmäteriundervisningen avlagd
studentexamen vid realgymnasiet med minst betyget godkänd i matematfk,
fysik,. kemi och biologi eller efter studentexamen undergången fyllnadsprövning
med enahanda vitsord.
Gällande bestämmelser rörande inträde vid tekniska högskolan återfinnas
i § 71 av högskolans stadgar. Här stadgas i mom. a), att behörig att vinna
inträde såsom ordinarie studerande i högskolans första årskurs är den, som
avlagt godkänd studentexamen samt i denna examen eller i sedermera undergången
fyllnadsprövning erhållit minst betyget godkänd i matematik,
fysik och kemi efter fordringarna för studentexamen å realgymnasiet och
därjämte företer vederbörligt intyg om färdighet i teckning ''till det mått,
som erfordras för vitsordet godkänd i sistnämnda examen. I mom. b)—d)
i samma paragraf meddelas föreskrifter rörande inträde vid tekniska högskolan
för dem, som erhållit avgångsbetyg från någon av statens tekniska
elementarskolor eller tekniska gymnasier eller från annan jämställd eller
högre teknisk läroanstalt eller från handelshögskolan eller från något under
statens inseende stående handelsgymnasium, ävensom för dem, som genom
i^tyg om praktisk verksamhet, utövad under en tid av minst två år, visa
sig äga framstående anlag för ingenjörs- eller arkitektyrket.
De sakkunniga vilja föreslå, att för inträde såsom ordinarie studerande i
första årskursen av tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri skola
gälla de kunskapsfordringar, som äro föreskrivna i § 71 mom. a) av högskolans
stadgar, med det tillägg, att därutöver skola erfordras kunskaper i
biologi, motsvarande minst fordringarna för betyget godkänd vid flyttning
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
13
till gymnasiets, resp. lyceets näst högsta ring eller krets. Om också för inträde
i lantmäteriavdelningen de alternativa inträdesfordringarna i stadgarnas
§71 morn. b)—d) mera sällan torde komma att tillämpas, synas tillräckliga
skäl ej föreligga att utesluta dem beträffande denna fackavdelning; viss
dmformulering av mom. d) torde dock böra vidtagas.
Vid lantmäteriundervisningen antagas för närvarande de studerande av
lantmäteristyrelsen till ett antal, som Kungl. Majit årligen på framställning
av styrelsen bestämmer. Antalet nyantagna elever under senare år bär varit
omkring 18, men torde för framtiden, enligt vad de tekniska högskolesakkunniga
meddelat, kunna beräknas bliva något lägre. De sakkunniga
hava vid sina kostnadsberäkningar ansett sig böra utgå från ett antal av 15.
Tekniska högskolesakkunniga hava framhållit, att det icke torde vara
lämpligt, att antagandet av studerande vid tekniska högskolans fackavdelning
för lantmäteri skedde genom annan myndighet eller på annat sätt än
beträffande högskolans övriga studerande, dock med det undantag härifrån,
att den, som vid lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan
redan av lantmäteristyrelsen antagits till lantmäterielev, finge utan
vidare vinna inträde i tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri vid
början av höstterminen 1932.
Med hänsyn till det förhållandet, att de studerande inom lantmäterifackavdelningen
praktiskt taget uteslutande komma att vinna sin framtida utkomst
inom lantmäterikåren, hava emellertid de sakkunniga funnit nödigt
och önskvärt — jämväl för att undvika överproduktion — att lantmäteristvrelsen
även i fortsättningen beredes tillfälle att avgiva förslag beträffande
det antal studerande, som för varje år bör nyantagas. Bestämmandet av
antalet torde, anföra de sakkunniga, lämpligen böra tillgå på så sätt, att,
sedan lantmäteristyrelsen avgivit förslag i ämnet samt yttranden häröver
avgivits av tekniska högskolans lärarkollegium och styrelse, avgörandet förbehålles
Kungl. Majit.
De sakkunniga hemställa således, att antagandet av studerande vid tekniska
högskolans fackavdelning för lantmäteri skall, med ovan angivet undantag
för det första året, ske på samma sätt som för närvarande är föreskrivet
beträffande högskolans övriga studerande, dock att maximiantalet av
dem, som skola vinna inträde vid denna fackavdelning, skall bestämmas av
Kungl. Majit på förslag, som lantmäteristyrelsen årligen har att avgiva,
samt efter hörande av tekniska högskolans lärarkollegium och styrelse.
De sakkunniga hava slutligen för lantmätarna föreslagit en utbildningstid
av sju terminer, samt eventuellt utförandet av ett examensarbete under en
åttonde termin, men hava icke ansett sig behöva taga ställning till frågan,
huruvida examensarbetet bör vara obligatoriskt eller icke.
Lantmäteristyrelsen har i detta hänseende anfört bland annat:
Lantmäteristyrelsen håller före, att starka sakskäl föreligga för bibehållande
av hittillsvarande bestämmelse örn studentexamen såsom en obligato
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
risk fordran för vinnande av inträde vid lantmäteriundervisningen, och
att således vid undervisningens inordnande under tekniska högskolan ovannämnda
i § 71 mom. b) — d) i högskolans stadgar intagna bestämmelser
icke må komma i tillämpning ifråga om fackavdelningen för lantmäteri.
För en i alla avseenden mogen inträdessökande, som icke avlagt studentexamen,
torde i varje fall möjlighet till dispens icke vara utesluten.
Lantmäteristyrelsen har tidigare beräknat, att antalet studerande vid lantmäteriundervisningen
normalt kunde vid varje årskurs sättas till 18 ä 20
stycken. De sakkunniga åter hava ansett sig böra räkna med i medeltal 15.
Då enligt styrelsens mening lantmäteriundervisningens huvuduppgift allt
framgent bör bliva att utbilda personal för anställning i lantmäteristaten
och kartverket, bör inträde vid den blivande fackavdelningen för lantmäteri
liksom hittills årligen beviljas främst ett efter behovet för statstjänsten avpassat,
begränsat antal studerande. Även örn en viss nedgång under närmaste
tiden kan tänkas uppstå i sagda behov, torde dock i allt fall den av
de sakkunniga angivna siffran ställa sig väl låg. Vid bestämmande av antalet
studerande vid ifrågavarande fackavdelning torde jämväl hänsyn böra
tagas därtill, att möjlighet bör förefinnas för studerande, som av en eller
annan anledning finna, att de icke lämpa sig för lantmäteriverksamheten
eller att de icke hava utsikt att bliva antagna vid lantmäteristaten, att —
efter erforderlig komplettering — kunna övergå till annan fackavdelning,
liksom till att viss avgång bland de studerande under studietiden knappast
kan frånkommas.
Lantmäteristyrelsen har emellertid intet att erinra mot de sakkunnigas
förslag i fråga om sätt och ordning för bestämmande och antagning av studerande
vid den ifrågasatta fackavdelningen för lantmäteri, givetvis under
ovan _ angiven förutsättning, att antalet studerande avpassas efter det för
statstjänsten beräknade behovet.
Lantmäteristyrelsen håller före, att examensarbetet bör göras obligatoriskt,
och att alltså studierna vid fackavdelningen för lantmäteri böra avslutas
med utförande av dylikt arbete, varefter de lantmäteristuderande erhålla
avgångsbetyg såsom civilingenjörer.
Tekniska högskolans lärarkollegium har, med instämmande av högskolans
styrelse, anfört bland annat:
Praktisk utbildning uppställes för närvarande icke såsom fordran för inträde
vid tekniska högskolan, och lärarkollegiet anser sig kunna instämma
i de av de sakkunniga framförda skälen att ej heller för fackavdelningen
för lantmäteri uppställa sådan fordran. Däremot borde vid gradering av
de sökandes meriter hänsyn tågås till praktisk utbildning, i likhet med vad
redan nu är fallet vid intagningen av studerande vid tekniska högskolan.
Rörande det av de sakkunniga framställda förslaget att till § 71 mom. a)
av tekniska högskolans stadgar göra ett tillägg, innebärande fordran på kunskaper
i biologi, motsvarande fordringarna för betyget godkänd vid flyttning
till gymnasiets respektive lyceets näst högsta ring eller krets, anser lärarkollegiet,
att en dylik fordran bleve i viss mån illusorisk, och att det i varje
fall icke kan vara riktigt att lägga kunskaperna på det lägre gymnasialstadiet
till grund för fordringarna för inträde till tekniska högskolan. Hänsyn
till kunskaper i biologi i studentbetyg eller i betyg från univeisitet
eller högskola borde dock kunna tagas vid bedömande av den inbördes kompetensen
mellan de inträdessökande till ifrågavarande fackavdelning, då des
-
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
15
sas antal är så stort, att en utgallring är nödvändig, exempelvis på samma
sätt som till intyg över praktisk verksamhet.
Inträdesfordringarna bleve på så sätt lika för högskolans alla fackavdelningar.
De sakkunniga hava föreslagit, att Kungl. Majit på förslag av lantmäteristyrelsen
skulle för varje år efter hörande av högskolans lärarkollegium och
styrelse bestämma wiaaimfantalet av dem, som skulle vinna inträde i fackavdelningen
för lantmäteri.
Lärarkollegiet finnér dessa former onödigt komplicerade, och får därför
i stället föreslå, att lantmäteristyrelsen får befogenhet att efter de i tekniska
högskolans stadgar uppställda fordringarna för inträde utse ett antal studerande
ej överstigande 20, vilka av lantmäteristyrelsen garanteras anställning
som lantmätare, sedan de med godkända vitsord genomgått den i det följande
angivna undervisningen. De sålunda av lantmäteristyrelsen utsedda
anmälas av denna för inträde i tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri
senast den 25 augusti varje år.
Kollegienämnden har därefter att bevilja dessa av lantmäteristyrelsen anmälda
inträde i sagda fackavdelning. För den händelse att lantmäteristyrelsen
något år skulle till inträde anmäla ett mindre antal än 20 studerande,
skulle kollegienämnden kunna utfylla de lediga platserna genom att antaga
ett i motsvarande grad ökat antal studerande inom fackavdelningen för vägoch
vattenbyggnad.
De sakkunniga hava för lantmätare föreslagit en utbildningstid av sju terminer
samt eventuellt utförandet av ett examensarbete under en åttonde
termin, men hava icke ansett sig behöva taga ställning till frågan huruvida
examensarbete bör vara obligatoriskt eller icke. Det framhålles, att vissa
olägenheter skulle uppstå genom erhållandet av två kategorier av lantmätare,
örn utfört och godkänt examensarbete medförde fullständigt avgångsbetyg
från tekniska högskolan och uteslutandet av examensarbetet icke medförde
sådant betyg.
Det vore enligt lärarkollegiets mening lämpligast att examensarbete antingen
icke alls utfördes inom fackavdelningen för lantmäteri eller ock vore
obligatoriskt inom densamma, ty på så sätt undvekes erhållandet av två
kategorier lantmätare.
Ett definitivt uttalande rörande huruvida examensarbetet för lantmätare
skall vara obligatoriskt eller icke torde böra framställas från lantmäteristyrelsen.
De studerande inom fackavdelningen för lantmäteri skulle erhålla avgångsbetyg
såsom lantmätare.
Benämningen lantmäteriexamen bör enligt lärarkollegiets mening användas,
örn examensarbete fastställes såsom obligatoriskt, således medförande
en normal studietid av åtta terminer. Örn däremot examensarbetet ej kommer
att erfordras och den normala studietiden således inskränkes till sju
terminer, bör i stället användas benämningen lantmäteriämbetsexamen.
Departementschefen har för sin del anfört huvudsakligen följande:
I fråga örn inträdesfordringarna vid den nya fackavdelningen för lantmäteri
finner jag mig i det stora hela kunna ansluta mig till det av de sakkunniga
framlagda förslaget.
Något krav på praktisk utbildning före inträdet torde ej längre behöva
uppställas. Dock bör, såsom de sakkunniga framhållit och lantmäteristy
-
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8,9.
reisen understrukit, vid prövning av de inträdessökandes kvalifikationer
hänsyn tagas till förvärvad praktik.
Mot det av lantmäteristyrelsen i detta sammanhang framförda förslaget
att — därest viss tids aspiranttjänstgöring efter examens avläggande skulle
finnas erforderlig innan vederbörande konstitueras till extra lantmätare —
bestämmelser härom böra meddelas i lantmäteriinstruktionen, finner jag
intet att erinra.
I fråga örn de teoretiska inträdesfordringarna hava de sakkunniga förordat
samma krav, som för närvarande gälla vid tekniska högskolan, med
den skärpning, att därutöver skola erfordras kunskaper i biologi, motsvarande
minst fordringarna för betyget godkänd vid flyttning till gymnasiets,
respektive lyceets näst högsta ring eller krets.
Beträffande kravet på vissa kunskaper i biologi har tekniska högskolans
lärarkollegium framhållit, att en dylik fordran bleve i viss mån illusorisk
och att det i varje fall icke kunde vara riktigt att lägga kunskaperna på
det lägre gymnasialstadiet till grund för fordringarna för inträde till tekniska
högskolan. Kollegiet har påpekat, att, om detta krav slopades, inträdesprövningarna
skulle bliva lika för högskolans alla fackavdelningar.
Lantmäteristyrelsen har efter en ingående motivering funnit starka sakskäl
föreligga för bibehållande av hittillsvarande bestämmelse örn studentexamen
som obligatorisk fordran för vinnande av inträde vid lantmäteriundervisningen.
På grund härav skulle de i § 71 mom. b)—d) i tekniska
högskolans stadgar intagna bestämmelserna rörande rätt till inträde för
vissa andra kategorier icke äga tillämplighet på de lantmäteristuderande.
Härvid har lantmäteristyrelsen dock förutsatt, att möjlighet till dispens icke
skulle vara utesluten för en i alla avseenden mogen inträdessökande, som
icke avlagt studentexamen.
För egen del vill jag förorda den av tekniska högskolans lärarkollegium
tillstyrkta lösningen, att inträdesfordringarna må göras lika för alla studerande
vid tekniska högskolan, oavsett vilken avdelning de hava för avsikt
att tillhöra. Att under förhandenvarande omständigheter, då frågan örn inträdesfordringarna
vid tekniska högskolan snart torde komma att upptagas
till behandling i ett större sammanhang, föreslå undantagsbestämmelser för
en viss, mindre grupp av studerande, finner jag knappast av behovet påkallat.
Härtill kommer vidare, dels att, såsom de tekniska högskolesakkunniga
framhållit, de alternativa inträdesfordringarna i stadgarnas § 71
mom. b)—d) mera sällan torde komma att tillämpas för inträde i lantmäterifackavdelningen,
dels ock att lantmäteristyrelsen, enligt vad jag i det följande
kommer att föreslå, skulle komma att erhålla ett avgörande inflytande
på antagandet av studerande i lantmäterifackavdelningen.
Mot de av lantmäteristyrelsen framlagda beräkningarna rörande antalet
studerande vid den blivande fackavdelningen för lantmäteri har jag icke
funnit något att erinra.
Med hänsyn till att lantmäteriundervisningens huvuduppgift även i fortsättningen
bör bliva att utbilda personal för anställning i lantmäteristaten
och kartverket, torde det icke kunna undvikas, att särskilda bestämmelser
meddelas rörande antagandet av elever i denna fackavdelning.
De sakkunniga hava föreslagit, att Kungl. Majit på förslag av lantmäteristyrelsen
skulle för varje år efter hörande av högskolans lärarkollegium och
styrelse bestämma maximiantalet av dem, som skulle vinna inträde i fackavdelningen
för lantmäteri.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
17
I likhet med högskolans lärarkollegium kan jag icke undgå att finna de
sålunda föreslagna bestämmelserna väl komplicerade. Jag vill i stället uttala
min anslutning till det av högskolans lärarkollegium framställda förslaget,
enligt vilket lantmäteristyrelsen skulle få befogenhet att efter de i
tekniska högskolans stadgar uppställda inträdes fordringarna årligen utse ett
antal studerande, ej överstigande 20.
En fråga, som varit föremål för mycken diskussion, är den örn utbildningstidens
längd och i samband därmed, huruvida examensarbete bör utföras
eller icke.
De sakkunniga hava föreslagit en utbildningstid av sju terminer samt
eventuellt utförandet av ett examensarbete under en åttonde termin, men
hava icke ansett sig böra taga ställning till frågan, huruvida examensarbete
borde vara obligatoriskt eller icke.
Tekniska högskolans lärarkollegium har framhållit, att det enligt dess
mening vore lämpligast, att examensarbete Antingen icke alls utfördes inom
fackavdelningen för lantmäteri eller ock vore obligatoriskt inom densamma,
ty på så sätt undvekes erhållandet av två kategorier lantmätare. Ett definitivt
uttalande härom torde emellertid, framhåller lärarkollegiet, böra framställas
från lantmäteristyrelsen.
Lantmäteristyrelsen har, såsom nyss erinrats, uttalat sig för examensarbete
såsom obligatoriskt, och till denna uppfattning vill jag ansluta mig.
Studietiden kommer ändock att kunna hållas inom rimliga gränser, fyra år,
och man undviker på så sätt den annars ofrånkomliga uppdelningen av den
hittills enhetliga lantmätarkåren i lantmätare med högre och lägre kompetens.
I fråga örn benämningen av den examen, som skall avläggas av de studerande
vid fackavdelningen för lantmäteri, ansluter jag mig till det av högskolans
lärarkollegium framlagda förslaget, lantmäieriexamen, vilket synes
mig bäst motiverat med hänsyn såväl till studiernas speciella inriktning
som till det förhållandet, att den nya fackavdelningen främst är inriktad
på att utbilda befattningshavare för lantmäteriväsendet.
I fråga örn tillgodoseende i samband med lantmäteriunder visning en av vissa
andra personalgruppers behov av utbildning ansluter jag mig till det av de
sakkunniga framlagda förslaget, att detta bör ske genom antagande av dylika
studerande såsom ordinarie studerande eller specialstuderande vid högskolan.
Till stöd för det i motionen I: 311 framförda yrkandet har — efter en
redogörelse för de olika förslag till bestämmelser rörande antagande av studerande
vid fackavdelningen för lantmäteri, som under ärendets handläggning
framkommit — anförts följande:
Det lärer få anses principiellt riktigast, att, därest för vinnande av inträde
såsom studerande vid en högskola vissa fordringar uppställts av vederbörande
statsmakter, det ock bör tillkomma högskolan själv att tillse, att dessa
fordringar iakttagas. Detta är en av sakens natur betingad regel i alla
de fall, då tillträdet till högskolan står fritt för alla, som uppfylla de härför
stadgade krav; så är exempelvis fallet vid rikets universitet. Samma regel
tillämpas i regel även i de fall, då tillträdet till en högskola är av utrymmeseller
andra skäl begränsat. Tekniska högskolan antager sålunda själv sina
civila elever vid alla högskolans avdelningar; någon befogenhet i detta avseende
tillkommer ej exempelvis järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, vatten
1
Hhan q till riksdagens protokoll 1932. ti sami. 48 käft. (Nr 89.) 2
18
Läroämnen
och undervisningsplaner.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.9.
fallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, kommerskollegiet
o. s. v., oaktat en stor procent av de vid högskolan utexaminerade
ingenjörerna sedermera vinna anställning vid dessa styrelser eller vid
verk, lydande under desamma. Det torde icke linnas något bärkraftigt skäl
att i detta avseende förläna lantmäteristyrelsen en företrädesställning gentemot
övriga nu nämnda styrelser, en företrädesställning, på vilken lantmäteristyrelsen
i sitt över de sakkunnigas förslag avgivna yttrande ej gjort
anspråk. Det har för övrigt ej påvisats, att de av de sakkunniga föreslagna
bestämmelserna i ämnet skulle vara mer komplicerade än motsvarande
bestämmelser att tillämpas vid prövning av ansökningar örn inträde
till högskolans övriga fackavdelningar; samma svårigheter gälla beträffande
alla dessa bestämmelser, svårigheter, som, enligt vad erfarenheten givit vid
handen, icke äro oöverkomliga.
Jag anser därför, att utväljandet av elever bland sökande till fackavdelningen
för lantmäteri bör företagas av högskolans myndigheter i samma
ordning som sker för övriga fackavdelningar, varemot bestämmandet av
antalet elever helt naturligt bör förbehållas åt lantmäteristyrelsen. Skulle
man finna den av tekniska högskolesakkunniga föreslagna anordningen
alltför komplicerad, lär en förenkling lätteligen kunna vinnas på det sättet,
att åt lantmäteristyrelsen uppdrages att i god tid, exempelvis före den 1 juli
varje år, bestämma det antal elever, dock högst 20, som för nästkommande
läsår bör få intagas i högskolans fackavdelning för lantmäteri, och därom
lämna högskolan besked.
I kap. III (sid. 40—64 i statsrådsprotokollet) behandlas frågan örn läroämnen
och undervisning splaner för fackavdelningen för lantmäteri.
De tekniska högskolesakkunniga hava i detta hänseende inledningsvis
framhållit, att de under förhandenvarande förhållanden ansett sig böra
föreslå förändringar i tekniska högskolans organisation och undervisning
endast i de fall, där sådant vore erforderligt med hänsyn tagen till högskolans
föreslagna nya uppgifter att jämväl utbilda lantmätare och stadsoch
kommunalingenjörer. I fråga om läroämnen och undervisningskurser
för fackavdelningen för lantmäteri hava de sakkunniga anfört, att
de i möjligaste mån anslutit sig till de förslag, som framlagts av lantmäteristyrelsen
samt i propositionen nr 183 till 1931 års riksdag. Slutligen
hava de sakkunniga framhållit, att deras i detta kapitel framlagda förslag
jämte tillhörande timplaner ingalunda avsage att giva en definitiv lösning
av frågorna örn de olika ämnenas art och omfattning.
Jämlikt § 14 av gällande stadgar för tekniska högskolan åligger det högskolans
läraikollegium att fastställa program, läro- och timplaner för undervisningen,
därvid särskilt skall iakttagas, att rum beredes för de olika läroämnena
i förhållande till deras vikt, samt att en jämn fördelning av de
studerandes arbete under studietiden kommer till stånd.
^Någon ändring i detta förhållande kunde, framhåller departementschefen,
givetvis ej komma på tal, när nu fråga vore örn inrättandet av en fackavdelning
för lantmäteri. Högskolans rätt att inom den ram, som före
-
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
19
fintliga arbetskrafter och ekonomiska tillgångar medgiva, uppdraga de närmare
linjerna för sin verksamhet varken kunde eller finge rubbas.
Å andra sidan vore ett visst ståndpunkttagande beträffande de olika läroämnenas
omfattning o. s. v. ofrånkomligt för att ernå en överblick över de
lärarkrafter, som bleve erforderliga. Departementschefen har framhållit, att
vad han i det följande komme att anföra beträffande läroämnen och undervisningsplaner,
ingalunda vore avsett att skola lända till ovillkorlig efterrättelse
utan endast att, såsom nyss sagts, giva en överblick över de olika ämnenas
inbördes ställning och omfattning. Den närmare utformningen borde ankomma
på vederbörande vid högskolan.
Med hänsyn till de nu angivna synpunkterna har departemenschefen ansett
sig kunna ifråga örn det av de tekniska högskolesakkunniga framlagda,
utförligt motiverade förslaget i huvudsak hänvisa till handlingarna i ärendet.
Härjämte har departementschefen återgivit det förslag till timplan för
fackavdelningen för lantmäteri vid tekniska högskolan, som de sakkunniga
uppgjort såsom en sammanfattning av vad de anfört och hemställt rörande
läroämnen och undervisningsplaner.
Förslaget är av följande lydelse (Tab. sid. 20).
Efter en redogörelse för de över sakkunnigförslaget i denna del avgivna
yttrandena har departementschefen för egen del anfört huvudsakligen följande:
Såsom
jag inledningsvis i detta kapitel omnämnde, är det nu icke fråga
örn att för Kungl. Majit och riksdagen framlägga detaljerade förslag till
undervisnings- och timplaner för den föreslagna nya fackavdelningen för
lantmäteri. Utformandet och fastställandet av dessa bör, liksom vid övriga
fackavdelningar, närmast ankomma på vederbörande vid tekniska högskolan.
Här gäller det endast att få en ungefärlig översikt över den blivande undervisningens
omfattning för att på detta sätt få material för bedömande av
lärarbehovet.
I här förevarande sammanhang vill jag endast meddela, att jag i allt
väsentligt anser mig kunna uttala min anslutning till de av de tekniska
högskolesakkunniga framlagda förslagen.
I ett pär häuseenden har jag dock funnit mig böra förorda vissa smärre
avvikelser, vilka komma att få ett visst inflytande på lärarkrafterna vid
högskolan samt de med omorganisationen förenade kostnaderna.
Vad till en början matematikundervisningen beträffar, har jag genom
vad härutinnan av lantmäteristyrelsen anförts funnit mig övertygad örn att
en viss utökning av denna undervisning för de blivande lantmätarna torde
bliva ofrånkomlig i vissa för deras framtida verksamhet viktiga grenar av
ämnet, som ej — i vart fall icke i tillräcklig utsträckning — ingå i den
vid tekniska högskolan meddelade undervisningen i matematikkurs II. Jag
vill därför ansluta mig till lantmäteristyrelsens förslag om anordnandet av
en särskild kompletteringskurs i matematik för de lantmäteristuderande.
Jämväl i fråga örn undervisningen i rättslära torde någon utökning utöver
vad i sakkunnigbetänkandet föreslagits bliva nödvändig. Man får icke
förbise, att lantmätarna i sin tjänstutövning ständigt komma i kontakt
med och hava att meddela beslut i olika speciella juridiska spörsmål, varför
20
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Förslag till timplan för fackavdelningen för lantmäteri
vid tekniska högskolan.
I
II
III
IV
Ämnen
H.T.
V.T.
H.T.
V.T.
H.T.
V.T.
H.T.
V.T.
f.
ö.
f.
ö.
f.
ö.
f.
ö.
f.
ö.
f.
ö.
f.
Ö.
f.
ö.
Matematik II.........
Geologi med marklära:
6
6
1
1
Allmän geologi......
4
—
1
"2
—
—
Marklära..........
2
2
Rättskunskap.........
Q1
—
H
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Husbyggnadslära II.....
^2
—
—
—
2
3
3
3
Stadsbyggnadslära......
Planmätning och nivelle-
~~
“
~
3
4
ring.............
—
—
2
—
5
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Geodetisk matematik ....
l
2
1
—
1
5
—
3
3
6
—
4
—
—
—
—
Geodesi............
—
—
2
2)2
—
—
2
s)2
2
2
—
2
—
—
—
—
Kartografi...........
—
—
—
—
—
—
2
8
—
—
—
—
—
—
—
—
Jorddelningsrätt.......
Skogsekonomi med skogs-
2
3
3
5
3
5
—
—
—
lära.............
Jordbrukslära med jord-
—
4
4)
3
1
bruksekonomi.......
Allmän byggnadslära med
—
—
—
—
3
—
6
5)
3
3
vägteknik..........
—
—
3
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vattenbyggnadslära II . . .
—
—
—
—
4
2
2
6)2
—
1
Fiskerikunskap........
2
Skiftesläggningslära.....
6
v)4
“)
8)
—
—
Arkivkunskap........
Fornlämningar och natur-
—
2
1
—
---
skydd ............
2
Summa
151
10
!5
101
!5
19
16
18
15
18
14
19
8)
8)
—
—
2É>1
251
34
34
33
33
—
—
—
—
Ånni.: 1) Dessutom övningar på fältet sommaren mellan första och andra åren under tiden
den 1—den 30 juni.
2) Dessutom övningar på fältet sommaren mellan första och andra åren under tiden
den 16 juli—den 15 augusti.
3) Dessutom övningar på fältet sommaren mellan andra och tredje åren under tiden
den 1 juni—den 15 juli.
4) Dessutom övningar på fältet sommaren mellan första och andra åren under tiden
den 1—den 15 juli.
5) Dessutom övningar på fältet dels i detta ämne, dels i vattenbyggnadslära II sommaren
mellan andra och tredje åren under tiden den 16 juli —den 15 augusti.
6) Jfr. anm. 5).
7) Dessutom exkursioner under 1 vecka i slutet av maj eller början av juni månad.
8) Höstterminens under fjärde årskursen undervisning börjar den 13 september
med 4 veckor övningar på fältet i skiftesläggningslära, efterföljda av sammanlagt
56 timmar föreläsningar och 140 timmar övningar i samma ämne samt därefter
erforderlig tentamensperiod.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
en grundlig utbildning här är av nöden. I detta ämne torde undervisningen
böra erhålla ungefärligen den omfattning, som föreslagits av ämnets nuvarande
företrädare vid lantmäteriundervisningen.
Beträffande undervisningen i flera andra ämnen, främst de geodetiska
ämnena, hava stora meningsskiljaktigheter yppat sig. Dessa avse emellertid
företrädesvis undervisningens fördelning på olika lärarkrafter, och härtill
återkommer jag i följande kapitel.
I kap. IV (sid. 65—81 i statsrådsprotokollet) har departementschefen Erforderliga
behandlat frågan om de lärarkrafter, vilka skulle bliva erforderliga vid ett ärar 1 er
genomförande av det utav honom tillstyrkta förslaget örn lantmäteriundervisningens
förläggande till tekniska högskolan såsom en särskild fack
avdelning.
Det av de tekniska högskolesakkunniga i detta hänseende framlagda förslaget
innebär — förutom inrättandet av en personlig professur för huvudläraren
i ämnet geodesi vid lantmäteriundervisningen, professor b. T. S.
Rubin —- inrättande av följande nya lärarbefattningar vid tekniska högskolan,
nämligen professurer i jorddelningsrätt och skiftesläggningslära samt
speciallärarbefattningar i matematik II, geologi med marklära, husbyggnadslära
II, stadsbyggnadslära, planmätning och nivellering, geodetisk matematik,
kartografi, skogsekonomi med skogslära, jordbrukslära med jordbruksekonomi,
allmän byggnadslära med vägteknik, vattenbyggnadslära II,
fiskerikunskap, arkivkunskap samt fornlämningar och naturskydd. Av förenämnda
speciallärarbefattningar äro de i geodetisk matematik och kartografi
avsedda att tillsättas först efter professor Rubins avgång från den för
honom föreslagna personliga professuren. Å andra sidan föreslå de sakkunniga
till indragning de nuvarande speciallärarbefattningarna i allmän
geologi, rättskunskap, stadsanläggningslära och arkitektonisk formlära.
Beträffande detta förslag, i vad det avsåg inrättande av en professur i
jorddelningsrätt, har en av de sakkunniga, lektorn Björnsson, anmält avvikande
mening och anfört, att han funne det riktigast, att man åtminstone
tills vidare nöjde sig med att inrätta en speciallärarbefattning för bestridande
av undervisningen i jorddelningsrätt.
Efter en redogörelse för de över detta förslag avgivna yttrandena, har
departementschefen för egen del anfört huvudsakligen följande:
Jag utgår från att undervisningen vid den nya fackavdelningen för lantmäteri
vid tekniska högskolan skall bestridas på enahanda sätt, som där för
närvarande är fallet, d. v. s. medelst professorer, speciallärare och assistenter.
I fråga om undervisningen i matematik ansluter jag mig till det framkomna
förslaget örn inrättandet av en speciallärarbefattning i matematik II.
Härigenom vinnes möjlighet att realisera ett upprepade gånger från tekniska
högskolan framfört önskemål örn ett frigörande av den nuvarande
professuren i matematik och mekanik från den mera elementära matematikundervisning,
som innefattas i matematik II, för att bereda professurens
innehavare möjlighet att hedriva undervisning och forskning inom för närvarande
aktuella gränsområden mellan fysik och mekanik. < ienom inrät
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
tandet av denna speciallärarbefattning erhålles vidare möjlighet att vid tekniska
högskolan placera lantmäteriundervisningens mångårige lärare i matematik,
filosofie doktor F. R. Berwald, som enligt de tekniska högskolesakkunnigas
förslag utan ansökan skulle förordnas att uppehålla den ifrågasatta nya
speciallärarbefattningen. Det har visserligen framhållits, att ett sådant förfaringssätt
kan anses strida emot tidigare tillämpade principer ifråga örn
såväl tillsättandet av speciallärarbefattningar som inrättandet av personliga
tjänster. Med hänsyn till här föreliggande säregna förhållanden finner jag
mig dock i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna — böra tillstyrka
denna åtgärd.
Såsom jag under föregående kapitel framhållit, torde det emellertid bliva
nödvändigt att för de lantmäteristuderande anordna en kompletteringskurs
i matematik, b ör detta ändamål torde ytterligare en speciallärarbefattning
i matematik, förslagsvis benämnd matematik III, böra inrättas. Även till
denna befattning torde doktor Berwald böra kunna utan ansökan förordnas.
Gällande bestämmelser rörande speciallärarbefattningarna medgiva nämligen
— inom vissa gränser — samma person att innehava mer än en befattning,
och härigenom skulle doktor Berwald beredas en rättvis kompensation för
den löneminskning, vilken i annat fall skulle drabba honom på grund av
den föreslagna omorganisationen.
Det torde få ankomma på vederbörande vid tekniska högskolan att verkställa
närmare utredning och avgiva förslag ifråga örn såväl de föreslagna
speciallärarbefattningarna i matematik som erforderlig ombildning av den
nuvarande professuren i matematik och mekanik. Därest det härvid skulle
visa sig ändamålsenligt att — exempelvis med hänsyn till önskvärdheten
att så mycket som möjligt nedbringa antalet läroämnen — sammanslå de
båda speciallärarbefattningarna i matematik II och matematik III till en,
torde häremot ej något vara att erinra.
I likhet med de tekniska högskolesakkunniga vill jag emellertid framhålla,
att det nu av mig tillstyrkta förslaget rörande matematikundervisningens
ordnande icke får betraktas såsom slutgiltigt, utan att frågan om
denna undervisnings ändamålsenliga anordnande torde få upptagas till förnyad,
allsidig prövning när antingen den nuvarande professorn i matematik
och mekanik eller doktor Berwald avgår från sin befattning.
Frågan örn det framtida ordnandet av undervisningen i de geodetiska
ämnena har varit föremål för skarpa meningsbrytningar. Enligt de tekniska
högskolesakkunnigas förslag skulle den geodetiska ämnesgruppen uppdelas
på fyra lärarbefattningar, nämligen en professur i geodesi samt en speciallärarbefattning
i vartdera av ämnena planmätning och nivellering, geodetisk
matematik och kartografi. Den nuvarande huvudläraren i ämnet vid lantmäteriundervisningen,
professor Rubin, skulle såsom innehavare av en personlig
professur i geodesi (geodetisk matematik och kartografi) bestrida den
med speciallärarbefattningarna i sistnämnda båda ämnen förenade undervisningen.
Lantmäteristyrelsen har anslutit sig till ett av professor Rubin framlagt
förslag örn inrättandet av två professurer i ämnet geodesi, den ena med
mgenjörsteknisk och den andra med lantmäteriteknisk inriktning. Tekniska
högskolans lärarkollegium slutligen har — utöver den nuvarande professuren
i geodesi vid högskolan förordat inrättandet av en professur i mätningsteknik
och en speciallärarbefattning i geodesi.
Starka skäl hava onekligen anförts till förmån för de olika uppfattningarna.
När det nu gäller att avgöra, vilket förslag som bör givas företräde,
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
23
torde följande vara att beakta. Det gäller att tillse, att man icke på sakens
nuvarande ståndpunkt iner än nödvändigt binder den kommande utvecklingen
utan håller möjligheten öppen att — därest erfarenheten skulle sådant
påkalla — vidtaga behövliga förändringar. Härvid böra de ekonomiska
synpunkterna noga beaktas, så att man söker vinna den lösning,
som för det allmänna medför de minst kännbara konsekvenserna i fråga
örn laboratorieutrustning o. s. v. Vidare måste tillses, att professor Rubin,
som under många år på ett synnerligen förtjänstfullt sätt omhänderhaft
sitt nuvarande ämbete, icke genom omorganisationen åsamkas alltför kännbara
ekonomiska förluster.
En prövning av de framkomna förslagen under aktgivande på de nyss
av mig angivna synpunkterna har kommit mig att för närvarande ansluta
mig till den av de sakkunniga förordade lösningen. Enligt denna skulle,
såsom nyss erinrats, förutom den nuvarande professuren i geodesi vid högskolan
inrättas en personlig professur i geodesi för professor Rubin samt
en speciallärarbefattning i ämnet planmätning och nivellering.
De skäl, som redan i propositionen ur 183 till 1931 års riksdag ansågos
föreligga för inrättandet av en personlig professur för professor Rubin, synas
mig alltfort vara för handen, och med hänsyn härtill anser jag mig böra
förorda förslag härom till riksdagen. Härigenom vinnes å ena sidan, att
åt professor Rubin beredes en ordinarie anställning, varav han i hög grad
gjort sig förtjänt, och å andra sidan, att ämnesfördelningen ej nu definitivt
fastlåses. Jag utgår nämligen från att, så snart någon av de båda professurerna
i geodesi bliver vakant, frågan örn äinnets fortsatta uppdelning
kommer att upptagas till förnyad omprövning, varvid man skall kunna
begagna sig av den erfarenhet, som under tiden kan hava vunnits rörande
de olika geodetiska ämnenas mest ändamålsenliga planläggning.
Den närmare fördelningen av undervisningen inom den nu av mig föreslagna
ramen av lärarkrafter torde få ske av vederbörande vid tekniska
högskolan.
Professor Rubin torde såsom innehavare av den föreslagna personliga
professuren böra erhålla lön å allmänna indragningsstaten samt i löneoch
pensionshänseende bliva likställd med övriga professorer vid tekniska
högskolan. Beträffande de närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga
att av Kungl. Majit meddelas rörande professuren, torde förslag framdeles
få avgivas av tekniska högskolan.
Jämväl frågan om de lantmäteristuderandes undervisning i juridik har
varit föremål för delade meningar. Här hava de sakkunniga föreslagit
en professur i jorddelning sr ätt, vars innehavare tillika skulle meddela under
visning i den allmänna kurs i rättskunskap, som för närvarande gives vid
högskolan, under det att från andra håll framhållits, att i stället ett ungefärligen
motsvarande belopp borde ställas till högskolans förfogande för att
möjliggöra undervisning genom en eller flera speciallärare. Häremot hava
emellertid från skilda håll starka betänkligheter uttalats. Under förhandenvarande
ekonomiska förhållanden finner jag mig icke kunna förorda inrättandet
av en ordinarie professur, innan någon erfarenhet föreligger rörande
ett oeftergivligt behov härav, oell ansluter jag mig följaktligen till förslaget
om bär ifrågavarande undervisnings uppehållande med speciallärare.
Ett belopp, beträffande vars storlek jag torde få yttra mig i följande
kapitel, bör alltså nu ställas till högskolans förfogande flir anställande av
speciallärare i ämnena rättskunskap och jorddelningsrätt för de lantmäteri
-
24
Kostnads
beräkningar.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
studerande. Vid sådant förhållande förfaller givetvis det av de sakkunniga
framlagda förslaget om slopandet av den nuvarande speciallärarbefattningen
i rättskunskap.
För det nuvarande ämnet kulturteknik vid lantmäteriundervisningen föreslogs
i proposition nr 183 till 1931 års riksdag inrättandet av en professur.
De sakkunniga hava däremot föreslagit inrättandet av tre speciallärarbefattningar,
nämligen i husbyggnadslära II, allmän byggnadslära och vägteknik
samt vattenbyggnadslära II. Även beträffande detta förslag hava i de avgivna
utlåtandena meningarna varit delade. Jag finner mig emellertid böra
biträda de sakkunnigas förslag i denna del.
I övrigt har jag icke funnit annat att erinra mot de sakkunnigas förslag
än att, i överensstämmelse med vad tekniska högskolans lärarkollegium
förordat, den av de sakkunniga föreslagna speciallärarbefattningen i geologi
och marklära synes böra uppdelas i två befattningar, en speciallärarbefattning
i allmän geologi — motsvarande den redan nu befintliga befattningen
i detta ämne — och en ny speciallärarbefattning i marklära.
Vid bifall till vad jag nu tillstyrkt skulle alltså med anledning av lantmäteriundervisningens
överflyttande till tekniska högskolan inrättas följande
nya lärarbefattningar, nämligen en professur i skiftesläggningslära samt en
personlig professur för professor Rubin i geodesi ävensom speciallärarbefattningar
i matematik II, matematik III, marklära, husbyggnadslära II,
stadsbyggnadslära, planmätning och nivellering, rättskunskap och jorddelningsrätt,
skogsekonomi med skogslära, jordbrukslära med jordbruksekonomi,
allmän byggnadslära med vägteknik, vattenbyggnadslära II, fiskerikunskap,
arkivkunskap samt fornlämningar och naturskydd.
Kostnaderna för lantmäteriundervisningen för innevarande budgetår kunna
beräknas till 73,350 kronor, vartill komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
enligt de normer, som gälla för s. k. oreglerade verk, ävensom
kostnader för bränsle, lyse, renhållning och städning.
Enligt lantmäteristynelséns förslag skulle de sammanlagda årliga kostnaderna
för lantmäteriundervisningen uppgå till ett belopp av 140,932 kronor.
1930 års utredningsmän beräknade de årliga kostnaderna för lantmäteriundervisningen,
om densamma förlädes till tekniska högskolan, till ett sammanlagt
belopp av 116,296 kronor.
Tekniska högskolans lärarkollegium, beräknade de årliga kostnaderna för den
av kollegiet föreslagna fackavdelningen i mätningsteknik till 115,596 kronor.
I propositionen nr 183 till 1931 års riksdag beräknades de årliga kostnaderna
för lantmäteriundervisningen till 141,272 kronor.
De tekniska högskolesakkunniga hava föreslagit följande löner och arvoden
för de erforderliga lärarna.
Ordinarie professurer.
1 professor i jorddelningsrätt, lönegrad B 30.........^kronor 11,460: —
1 » » skiftesläggningslära, lönegrad B 30...... > 1R460: —
_ Summa kronor 22,920: —
b Vi<] bifa11 därtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i rättskunskap, arvode
1,200 kronor, indragas.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
25
Speciallärare.
Speciallärare
i matematik II...................
. . kronor
4,800
—
»
» geologi med marklära.............
• -1) ’
4,200
—
»
» husbyggnadslära II...............
4,800
—
1
» stadsbyggnadslära................
3,600
—
»
» planmätning och nivellering.........
4,200
—-
» geodetisk matematik..............
7,200
—
»
» kartografi......................
»
3,000
—
>
» skogsekonomi med skogslära........
4,200
—
»
» jordbrukslära med jordbruksekonomi .
»
6,600
—
» allmän byggnadslära med vägteknik .
»
2,400
—
» vattenbyggnadslära II...........
4,800
—
»
» fiskerikunskap..................
900
—
1
» arkivkunskap...................
900
—
» fornlämningar och naturskydd.......
900
—
Summa kronor 52,500
—
Om från nyssnämnda belopp, 52,500 kronor, dragés ett belopp av 7,800
kronor, motsvarande de för närvarande utgående arvodena till speciallärarna
i rättskunskap, allmän geologi, arkitektonisk formlära och stadsanläggningslära,
som enligt vad de sakkunniga förutsatt skulle kunna indragas, erhålles
en summa av 44,700 kronor, vilket belopp alltså skulle utgöra nettoökningen
av tekniska högskolans anslag till arvoden till speciallärare vid ett fullständigt
genomförande av de sakkunnigas förslag.
Vid ett bifall till de av de sakkunniga framlagda förslagen skulle de årliga
kostnaderna för lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan
samt inrättandet därstädes av en särskild studieriktning för kommunalingenjörer
efter den föreslagna organisationens slutliga genomförande
uppgå till följande belopp:
1. Avlöningar m. m.
Avlöningar till professorer......................kronor 22,920: —
Arvoden till speciallärare........................ » 44,700: —
» » tillfälliga lärarbiträden och assistenter..... » 2,000: —
Avlöning till ett kontorsbiträde................... » 2,676: —
» »en vaktmästare....... > 2,988: —
Summa avlöningar m. m. kronor 75,284
2. Stipendier, materiel m. m.
Stipendier åt elever vid tekniska högskolan..........kronor 2,000: —
Resekostnads- och traktamentsersättningar åt högskolans
lärare vid exkursioner och fältövningar............ » 3,000: —
*) Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i allmän geologi, arvode
3,000 kronor, indragas.
“) Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i arkitektonisk formlära,
arvode 1,200 kronor, indragas.
a) Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i stadsanläggningslära,
arvode 2,400 kronor, indragas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•26
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Resekostnads- ock traktamentsersättningar åt elever vid
högskolans fackavdelning för lantmäteri för deltagande
i exkursioner och fältövningar..................kronor 8,000: —
Materiel för praktiska övningar................... » 4,000: —
Bokinköp och bokbindning m. m.................. » 2,000: —
Materiel till samlingar och laborationer ............. » 4,000: —
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter......... » 9,000: —
Summa stipendier, materiel m. m. kronor 32,000: —
Summa summarum kronor 107,284: —
Till denna summa, i avrundat tal uppgående till 107,300 kronor, böra
vidare läggas kostnaderna för dyrtidstillägg m. m. enligt sedvanliga grunder
för s. k. nyreglerade verk.
För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:
I det stora hela har jag ansett mig kunna uttala min anslutning till de
kostnadsberäkningar, som framlagts av de tekniska högskolesakkunniga. De
förändringar ifråga örn lärarkrafterna, som jag i det föregående förordat,
nödvändiggöra dock vissa smärre justeringar även i kostnadsberäkningarna.
För den för de lantmäteristuderande föreslagna kompletteringskursen i
matematik, matematik III, torde ett arvode av 1,200 kronor böra beräknas.
I ämnena rättskunskap och jorddelningsrätt, där undervisningen enligt
mitt förslag skulle meddelas av speciallärare, torde, såsom jag i det föregående
tillstyrkt, en viss utökning av den av de sakkunniga föreslagna undervisningen
bliva ofrånkomlig. Om denna undervisning i enlighet med vederbörande
lärares förslag ökas till 370 timmar skulle man, med beräkning att
halva antalet timmar vore föreläsningar och halva antalet övningar, efter
sedvanliga grunder behöva räkna med ett sammanlagt arvode av (185 X 30
+ 185 X 15) = 8,325 kronor eller i avrundat tal 8,400 kronor. Detta belopp
bör då ställas till högskolans förfogande för att disponeras för här ifrågavarande
undervisning i form av arvoden till speciallärare. Den närmare
fördelningen av det tillgängliga beloppet mellan lärarna i dessa ämnen torde
få ankomma på Kungl. Maj:t efter vederbörandes vid tekniska högskolan
hörande.
För specialläraren i marklära torde ett arvode av 1,200 kronor böra beräknas.
I anslutning till vad sålunda anförts skulle för professorer och lärare beräknas
följande löner och arvoden:
Ordinarie professur.
1 professur i skiftesläggningslära, lönegrad B 30.......kronor 11,460: —
Professur å allmänna indragningsstaten.
1 personlig professur i geodesi för professor T. Rubin,
lönegrad B 30...............................kronor 11,460: —
Speciallärare.
Speciallärare i matematik II......................kronor 4,800: —
» i matematik III..................... » 1,200: —
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
27
Speciallärare i
* i
» i
» i
» i
» i
» i
» i
» i
» i
» i
» i
marklära.........................kronor 1,200: —
husbyggnadslära II1)................. » 4,800: —
stadsbyggnadslära2).................. » 3,600: —
planmätning och nivellering........... » 4,200: —
rättskunskap och jorddelningsrätt, att utgå
med den närmare fördelning, som av
Kungl. Maj:t bestämmes............ » 8,400: —
skogsekonomi med skogslära........... » 4,200: —
jordbrukslära med jordbruksekonomi..... » 6,600: —
allmän byggnadslära med vägteknik..... » 2,400: —
vattenbyggnadslära II................ » 4,800: —
fiskerikunskap.................. » 900: —
arkivkunskap...................... » 900: —-
fornlämningar och naturskydd. ......... »_900: —
Summa kronor 48,900
Örn från nyssnämnda belopp, 48,900 kronor, dragés ett belopp av 3,600
kronor, motsvarande de för närvarande utgående arvodena till speciallärarna
i arkitektonisk formlära och i stadsanläggningslära, som enligt mitt förslag
skulle kunna indragas, erhålles en summa av 45,300 kronor, vilket belopp
alltså skulle utgöra nettoökningen av tekniska högskolans anslag till arvoden
till speciallärare vid ett genomförande av förslaget. Härvid är emellertid
att märka, att i detta belopp icke inräknats kostnaderna för den undervisning
i geodetiska ämnen, som enligt mitt förslag tills vidare skulle bestridas
av professor Rubin såsom innehavare av den för honom föreslagna personliga
professuren. De tekniska högskolesakkunniga hava beräknat kostnaderna
för denna undervisning, därest den skulle meddelas av speciallärare,
till sammanlagt 10,200 kronor, med vilket belopp nyssberörda summa
alltså i en framtid kan behöva ökas, när professor Rubin avgår från den
för honom föreslagna personliga professuren.
Anslaget till tillfälliga lärarbiträden och assistenter har av de sakkunniga
-— under förutsättning att de lantmäteristuderande i fråga örn erläggandet
av terminsavgifter bleve likställda med övriga studerande vid högskolan —
beräknats behöva höjas med ett belopp av 2,000 kronor. Häremot har jag
för närvarande intet att erinra. Jag vill dock understryka vad de sakkunniga
anfört därom, att frågan om terminsavgifter vid tekniska högskolan
snarast måste underkastas en ingående prövning. Under nuvarande statsfinansiella
förhållanden kan jag dock icke förorda någon ändring i nu be
stående bestämmelser i detta hänseende, då detta skulle kunna medföra
kännbara ekonomiska konsekvenser för statsverket. Emellertid torde böra
beaktas, att nedsättning i terminsavgifterna redan nu i stor utsträckning
kommer obemedlade och mindre bemedlade studerande vid högskolan tillgodo,
och jag förutsätter, att enahanda fördelar jämväl skola tillkomma de
lantmäteristuderande.
I likhet med de sakkunniga vill jag vidare förorda inrättandet vid tekniska
högskolan av en vaktmästarbefattning i lönegraden B 5 samt en
kontorsbiträdesbefattning i lönegraden B 4.
'') Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i arkitektonisk formlära,
arvode 1,200 kronor, indragas.
s) Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i stadsanläggningslära
arvode 2,400 kronor'', indragas.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om arvoden åt föreståndare och
bibliotekarie, vikariatsersättningar samt stipendier har ej givit mig anledning
till erinran.
De sakkunniga hava föreslagit ett ordinarie förslagsanslag å 11,000 kronor
till resekostnads- och traktamentsersättningar åt högskolans lärare vid exkursioner
och fältövningar. Av detta belopp har en summa av i runt tal
8,000 kronor, som för närvarande utgår från åttonde huvudtitelns anslag
till rese- och traktamentspenningar, nu föreslagits skola överflyttas till detta
nya specialanslag; samtidigt hava de ökade kostnaderna på grund av lantmäteriundervisningens
överflyttande beräknats till 3,000 kronor.
Jag har i princip intet att erinra mot detta de sakkunnigas förslag. För
budgetåret 1932/1933 torde — vid det förhållandet att Kungl. Maj:t redan
för riksdagen framlagt förslag rörande anslag för rese- och traktamentspenningar
under åttonde huvudtiteln — någon framställning till riksdagen
om något särskilt anslag ej vara erforderlig. I den mån lärare vid fackavdelningen
för lantmäteri nödgas företaga resor i tjänsten, torde härmed
under nämnda budgetår böra förfaras på samma sätt som ifråga om högskolans
övriga lärare. Någon höjning av det ordinarie anslaget till reseoch
traktamentspenningar torde, då detta anslag har förslagsanslags natur,
ej bliva erforderlig för budgetåret 1932/1933. Framdeles torde jag emellertid
få anledning återkomma till frågan, huru bör förfaras med utgifterna
för resor för lärare vid tekniska högskolan.
De sakkunniga hava vidare beräknat, att ett belopp av 8,000 kronor skulle
bliva erforderligt för att bestrida resekostnads- och traktamentsersättningar
åt obemedlade och mindre bemedlade studerande vid högskolans fackavdelning
för lantmäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar.
I fråga om resekostnaderna hava de sakkunniga föreslagit, att sådana skulle
— i likhet med vad för närvarande är fallet vid tekniska högskolan — för
här ifrågavarande studerande utgå efter kostnaderna för resa å järnväg i
tredje klass.
Häremot har jag i likhet med högskolans lärarkollegium intet att erinra.
I fråga om traktamentsersättning hava de sakkunniga föreslagit 7 kronor
om dagen vid kortare resor och 5 kronor om dagen vid övningar, som äro
under längre tid förlagda till samma plats.
Högskolans lärarkollegium har framhållit, att vid tekniska högskolan
lämnas traktamentsersättning till de studerande med 7 kronor per dag men
vid fältövningar endast under resdagarna. Lärarkollegiet har vidare framhållit,
att det givetvis vore i hög grad underlättande, örn medellösa och mindre
bemedlade studerande finge komma i åtnjutande av traktamentsersättning
även under »liggdagar», varvid dock ett belopp av 3 kronor 50 öre per dag
torde kunna anses tillräckligt. Härvid borde icke någon skillnad förekomma
mellan studerande inom fackavdelningarna för lantmäteri å ena sidan och
för väg- och vattenbyggnad och bergsvetenskap å andra sidan, utan samma
regler borde gälla för studerande inom nämnda fackavdelningar.
I likhet med de sakkunniga och högskolans lärarkollegium anser jag
högeligen önskvärt, att åtgärder vidtagas för att för obemediade och mindre
bemedlade elever vid tekniska högskolan nedbringa de kostnader, som förorsakas
genom de i kursplanerna ingående, omfattande resorna och fältövningarna.
I princip vill jag jämväl uttala min anslutning till vad högskolans
lärarkollegium anfört därom, att denna förmån bör tillkomma studerande
vid samtliga de tre fackavdelningar — lantmäteri, väg- och vatten
-
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
29
byggnad samt bergsvetenskap — där de mest omfattande resorna och fältövningarna
förekomma.
För närvarande ser jag mig dock icke i stånd att framlägga förslag örn
dylik ersättning. Det gäller en förmån för de studerande, som — hur berättigad
och rimlig den än må vara — dock måste medföra vissa ekonomiska
konsekvenser för statsverket. En närmare utredning torde allra
helst med hänsyn till lärarkollegiets förslag att utsträcka den ifrågasatta
traktamentsersättningen till fackavdelningarna för väg- och vattenbyggnad
samt bergsvetenskap — vara ofrånkomlig. Det är emellertid min förhoppning,
att en dylik utredning — vilken det närmast torde ankomma på vederbörande
vid tekniska högskolan att verkställa — skall kunna verkställas
i så god tid, att förslag i ämnet må kunna föreläggas 1933 års riksdag.
Med hänsyn härtill anser jag mig böra vid beräknandet av de kostnader,
som lantmäteriundervisningens omorganisation vid ett slutligt genomförande
kan komma att medföra, även upptaga det av högskolans lärarkollegium
för här ifrågavarande ändamål beräknade beloppet, 6,000 kronor.
De sakkunniga hava slutligen beräknat vissa materielanslag för den
blivande lantmäterifackavdelningen, nämligen
till materiel för praktiska övningar..........
» bokinköp och bokbindning m. m.........
» materiel vid samlingar och laborationer . . .
» uppvärmning, belysning och diverse utgifter
kronor 4,000: —
» 2,000: —
» 4,000: —
» 9,000: —
Jag finner mig kunna godtaga de angivna beloppen såsom ett underlag
för mina beräkningar av kostnaderna för lantmäteriundervisningens förläggande
till tekniska högskolan.
Såsom en sammanfattning av vad jag i detta kapitel anfört torde jag
härefter få lämna en översikt över de kostnader, som för närvarande kunna
beräknas uppstå vid ett förläggande av lantmäteriundervisningen till tekniska
högskolan:
1. Avlöningar m. m.
A. Avlöningar m. m. under åttonde huvudtiteln:
avlöning till professor.........................kronor
arvoden till speciallärare.......................
» » tillfälliga lärarbiträden och assistenter..... »
avlöning till ett kontorsbiträde................... 8
» » en vaktmästare............. 8
Summa kronor 64,424: —
B. Avlöningar under allmänna indragningsstaten:
personlig professur åt professor T. Rubin...........kronor 11,460:
Summa avlöningar m. m. 75,884: —
11,460
45,300
2,000
2,676
2,988
2. Stipendier, materiel m. m.
stipendier åt studerande........................kronor 2,000: —
resekostnads- och tråk tam entsersättnin gar åt högskolans
lärare vid exkursioner och fältövningar........... » 3,000:
30
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
resekostnads- och traktamentsersättningar åt studerande
vid högskolans fackavdelning för lantmäteri för del
-
tagande i exkursioner och fältövningar...........kronor 6,000: —
materiel för praktiska övningar.................. » 4,000: -—
bokinköp och bokbindning m. m.................. » 2,000: —
materiel till samlingar och laborationer............. » 4,000: —
uppvärmning, belysning och diverse utgifter......... »_9,000: -—
Summa stipendier, materiel m. m. kronor 30,000: —
Summa summarum kronor 105,884: —
Till denna summa, i avrundat tal uppgående till 106,000 kronor, böra
vidare läggas kostnaderna för dyrtidstillägg m. m. enligt sedvanliga grunder
för s. k. nyreglerade verk.
I förhållande till de för budgetåret 1931/1932 beräknade, i riksstaten direkt
synliga kostnaderna för lantmäteriundervisningen, 73,350 kronor, innebär
mitt nu framlagda förslag en utgiftsökning för statsverket av i runt
tal 33,000 kronor. Härvid måste dock beaktas, att dyrtidstillägg m. m. för
lantmäteriundervisningen för närvarande utgår enligt de grunder, som gälla
vid s. k. oreglerade verk, under det att dyrtidstilläggen framdeles, såsom
nyss nämnts, skulle utgå enligt grunderna för s. k. nyreglerade verk. Härigenom
följer en betydande sänkning av utgifterna för dyrtidstillägg.
I jämförelse med lantmäteristyrelsens ursprungliga förslag innebär mitt
nu framlagda förslag en besparing för statsverket av (140,932—105,884)
35,048 kronor. Motsvarande siffror bliva i förhållande till det av 1930 års
utredningsmän framlagda förslaget en besparing av (116,296—105,884)
10,412 kronor, i förhållande till det av tekniska högskolans lärarkollegium
framlagda förslaget en besparing av (115,596—105,884) 9,712 kronor, i förhållande
till det i propositionen nr 183 till 1931 års riksdag framlagda förslaget
en besparing av (141,272—105,884) 35,388 kronor samt i förhållande
till det av de tekniska högskolesakkunuiga framlagda förslaget en besparing
av (107,284 —- 105,884) 1,400 kronor.
Rörande lokalfrågan hava slutligen de sakkunniga anfört, att de lokaler,
som nu stöde till buds, åtminstone för den närmaste framtiden kunde anses
tillgodose behovet även för den nu tillkommande lantmäteriundervisningen.
Tekniska högskolans lärarkollegium har emellertid framhållit, att visst
utrymme för de högre årskurserna av fackavdelningen för lantmäteri inom
snar framtid måste beredas dels inom byggnaderna vid Valhallavägen för
deltagandet i den undervisning i geodesi och en del andra läroämnen, som
redan nu vore förlagd dit, dels inom byggnaderna vid Drottninggatan för
deltagandet i den undervisning, som där skulle meddelas. Vid tekniska
högskolans överflyttande i full utsträckning från Drottninggatan till Valhallavägen
blir, framhåller lärarkollegiet vidare, en given följd, att kostnader
tillkomma för överflyttning även av fackavdelningen för lantmäteri.
Nu berörda kostnader måste givetvis anses såsom en följd av lantmäteriundervisningens
omorganisation. Någon närmare utredning i frågan föreligger
dock icke, och med hänsyn härtill kan jag icke för närvarande närmare
ingå på densamma. Dock torde dessa kostnader, åtminstone under
den närmaste framtiden, komma att stanna vid jämförelsevis blygsamma
belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
31
I kap. VI (sid. 104—116 i statsrådsprotokollot) har till närmare behandling
upptagits frågan om erforderliga övergångsanordningar.
Det av de tekniska högskolesakkunniga i detta hänseende framlagda förslaget
innebär huvudsakligen följande:
På grund av lantmäteri undervisningens provisoriska organisation hava
de vid densamma anställda lärarna varit förordnade för endast ett år i sänder.
Vid en omorganisation av undervisningen gäller det att tillse, att icke
dessa lärare komma i en alltför ogynnsam ställning.
Av de vid lantmäteriundervisningen anställda lärarna är det emellertid
endast två, som kunna anses dels hava från denna tjänstgöring haft sin huvudsakliga
utkomst, dels ock på grund av långvarig, förtjänstfull verksamhet
vid den hittillsvarande lantmäteriundervisningen kunna hava anledning
vänta, att särskilda åtgärder bliva för deras vidkommande vidtagna.1) Dessa
två lärare äro läraren i matematik, filosofie doktorn, civilingenjören F. R. Berwald
och läraren i geodesi, professorn, filosofie doktorn T. Rubin.
Beträffande doktor Berwald hava de sakkunniga tidigare yttrat sig i samband
med framläggande av förslag rörande ordnandet av matematikundervisningen
vid tekniska högskolan.
I fråga örn professor Rubin hava de sakkunniga anslutit sig till förslaget
örn inrättande för honom av en personlig professur i geodesi (geodetisk matematik
och kartografi).
För detta ändamål torde på sedvanligt sätt böra å allmänna indragningsstaten
uppföras ett anslag för ändamålet. Beträffande de närmare föreskrifter,
som behöva meddelas i fråga om denna professur, torde tekniska
högskolans styrelse böra avgiva förslag i sammanhang med det yttrande
nämnda styrelse lärer komma att avgiva över förevarande utlåtande.
Under den tid, professor Rubin innehar den sålunda föreslagna personliga
professuren, skola de av de sakkunniga föreslagna speciallärarbefattningarna
i geodetisk matematik och i kartografi lämnas obesatta. Den kostnadsökning,
som skulle uppkomma genom inrättande av den personliga professuren,
blir därför relativt liten. Avlöningen för en professor beräknas efter
sedvanliga grunder till 11,460 kronor. För de båda nyssnämnda speciallärarbefattningarna
hava de sakkunniga föreslagit arvoden å respektive 7,200
kronor och 3,000 kronor, vadan merkostnaden för den ifrågasatta personliga
professuren alltså skulle uppgå till (11,460-—10,200) 1,260 kronor.
Det långa provisorium, som rått ifråga om lantmäteriundervisningen, gör
det synnerligen önskvärt att låta den nya organisationen träda i kraft snarast
möjligt. De sakkunniga hava också — jämväl med hänsyn till den av
riksdagen utsatta tidpunkten för den nya utredningen — ansett sig böra
utgå från att nyorganisationen skall träda i kraft redan från och med budgetåret
1932/1933.
Utgående från denna förutsättning föreslå de sakkunniga följande plan
för övergången till den nya organisationen.
»Från och med läsåret 1932/1933 intagas inga nya studerande i lantmätcriundervisningens
första årskurs, utan nämnda undervisning kommer att
under detta budgetår endast omfatta andra årets kurs för lantmäteri
-
'') De sakkunniga hava härvid icke ansett sig böra taga i betraktande en av huvudlärarna,
som är född år 1860 och sålunda överskridit såväl pensionsåldern för professor
som den åldersgräns, som vid tekniska högskolan brukar tillämpas vid meddelande av
förordnande såsom speciallärare, d. v. s. 70 år.
Övergångs
anordningar.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Avlöningar
(utom dyrtidstillägg) för professurer och speciallärarbefattningar vid tekniska
högskolan, vilka föreslås till nyinrättande, ombildning eller indragning.
Kost-
nad
bud-
Kostnader under över- gångsåren
Slutlig
berak-
Befattning
get-
nåd
Anmärkningar
året
1931/
1932
1932/
1933
1933/
1934
1934/
1935
1935/
1936
kost-
nad’)
Matematik II, speciallärar- befattning.........
—
4,800
4,800
4,800
4,800
4,800
iBefattningen avsedd för
1 doktor Berwald. Efter
| dennes avgång företages
Allmän geologi, d:o ....
3,000
—
—
—
—
—
( frågan till ny prövning.
Geologi med marklära, d:o
—
4,200
4,200
14,200
4,200
4,200
Arvodet å 1,800 kronor
avser att bestrida kost-
Rättskunskap, d:o.....
1,200
1,200
1,200
—
—
—
naderna för undervis-
1,800
ning i jorddelningsrätt
under höstterminen 1933.
Arkitektonisk formlära, d:o
1,200
1,200
—
—
—
—
För vårterminen 1934
föreslås i timplanerna
Husbyggnadslära II, d:o .
—
—
4,800
4,800
4,800
4,800
ingen dylik undervisning.
(Befattningen indrages med
Stadsanläggningslära, d:o .
2,400
2,400
2,400
1,200
I utgången av december
| 1934.
Stadsbyggnadslära, d:o . .
—
—
—
1,800
3,600
3,600
(Befattningen behövlig fr.
(*o. m. år 1935.
Planmätning och nivelle-
ring, d:o..........
—
—
4,200
4,200
4,200
4,200
! Geodetisk matematik, d:o .
i ,, „ ,
—
—
—
—
—
7,200
|Befattningarna tillsättas
| först efter professor Ru-
1 Kartografi, d:o.......
Geodetisk matematik och
3,000
| bins avgång.
kartografi, personlig pro-
(Anslaget uppföres å all-
fessur för professor Rubin
—
11,460
11,460
11,460
11,460
—
j manna indragningssta-
Jorddelningsrätt, professur
Skogsekonomi med skogs-
—
—
—
11,460
11,460
11,460
1 ten.
lära, speciallärarbefatt-
2,100
4,200
4,200
4,200
4,200
IBefattningen behövlig fr.
| o. m. år 1933.
Jordbrukslära med jord-
bruksekonomi, d:o ....
—
—
6,600
6,600
6,600
6,600
Allmän byggnadslära och
vägteknik, d:o......
—
1,200
2,400
2,400
2,400
2,400
(Befattningen behövlig fr.
( o. m. år 1933.
Vattenbyggnads^^ II, d:o
—
—
4,800
4,800
4,800
4,800
Fiskerikunskap, d:o ....
-
—
—
450
900
900
(Befattningen behövlig fr.
| o. m. år 1935.
Skiftesläggningslära, pro- fessur ...........
—
—
—
5,730
11,460
11,460
(Befattningen behövlig fr.
| o. m. år 1935.
Arkivkunskap, speciallärar- befattning.........
Fornlämningar och natur-
—
—
—
900
900
900
skydd, d:o.........
—
—
—
900
900
900
Summa lärarlöner kr.
7,800
28,560
52,860
69,900
76,680
75,420
1 Sedan professor Rubin avgått från sin personliga professur.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
33
examen och elen kulturtekniska kursen. Under samma läsår tager vidare
undervisningen sin början i första årskursen av dels tekniska högskolans
fackavdelning för lantmäteri, dels studieriktningen för kommunalingenjörer
inom fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid tekniska
högskolan.
Under läsåret 1933/1934 kommer lantmäteriundervisningen att omfatta
endast den kulturtekniska kursen. Vid tekniska högskolan kommer undervisningen
att omfatta de båda första årskurserna vid lantmäteriavdelningen
och den nya studieriktningen.
Läsåret 1934/1935 skulle enligt de sakkunnigas förslag den nuvarande
lantmäteriundervisningen — frånsett den eller de kulturtekniska kurser,
som må kunna ytterligare erfordras — hava helt upphört, under det att
den nya undervisningen vid tekniska högskolan skulle omfatta de tre
första årskurserna.
Under läsåret 1935/1936 skulle så den nya organisationen vid tekniska
högskolan nå sin fullbordan. Vid slutet av höstterminen 1935 skulle de
första lantmätarna efter den nya ordningen utexamineras, och vid slutet
av vårterminen 1936 skulle civilingenjörsexamen för första gången avläggas
av vid tekniska högskolan utexaminerade kommunalingenjörer.»
Med hänsyn till det successiva genomförandet av den nya organisationen
blir det givetvis icke erforderligt att omedelbart tillsätta alla de föreslagna
nya lärarbefattningarna. De sakkunniga hava i vidstående tablå givit en
sammanställning i fråga om de tidpunkter, från vilka de olika lärarbefattningarna
enligt de sakkunnigas förslag kunna bliva erforderliga. De sakkunniga
hava därvid framhållit, att detta förslag givetvis måste vara preliminärt,
då det på det närmaste sammanhänger med de av de sakkunniga
framlagda förslagen till timplaner, vilka, såsom de sakkunniga framhållit,
icke få betraktas såsom slutgiltiga.
De av de sakkunniga föreslagna nya kontorsbiträdes- och vaktmästarbefattningarna
torde bliva erforderliga redan från och med budgetåret 1932/
1933.
Beträffande övriga under övergångstiden erforderliga anslag anföra de
sakkunniga bland annat:
»Höjningen av anslaget till assistentarvoden torde lämpligen böra ske
med hela det beräknade beloppet, 2,000 kronor, från och med budgetåret
1932/1933.
Den av de sakkunniga förordade höjningen av anslaget till stipendier
åt elever föreslå de sakkunniga skola vidtagas successivt under budgetåren
1932/1933 och 1933/1934 med 1,000 kronor örn året.
Anslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar åt högskolans
lärare vid exkursioner och fältövningar synes redan från och med budgetåret
1932/1933 böra uppföras med hela det av de sakkunniga beräknade beloppet,
11,000 kronor.
Det av de sakkunniga föreslagna anslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar
åt elever vid tekniska högskolans fackavdelning för
lantmäteri behöver endast successivt komma till användning. En överslagsberäkning
har givit vid handen, att för ändamålet torde böra beräknas
för budgetåret 1932/1933 2,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 5,000
kronor samt från och med budgetåret 1934/1935 hela beloppet, 8,000 kronor.
I fråga örn höjning av anslagen till materiel för praktiska övningar, till
bokinköp oell bokbindning in. m., till materiel till samlingar och labora
Biltanq
till riksdagens protokoll 1982. Ii sami. 48 haft. (Nr 89.) 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
tioner saint till uppvärmning, belysning och diverse utgifter förorda de
sakkunniga, att nämnda anslag redan från och med budgetåret 1932/1933
höjas med hela de av de sakkunniga förut beräknade beloppen. Dessa äro
endast ungefärligt beräknade i avvaktan på att närmare erfarenhet skall
kunna vinnas örn den verkliga medelsåtgången. Vid en omorganisation
uppkomma dessutom alltid en del engångsutgifter, som på förhand äro
omöjliga att beräkna. Slutligen utgå de sakkunniga från, att materielkostnaderna
för den under avveckling varande lantmäteriundervisningen under
de två åren 1932/1933 och 1933/1934 böra bestridas från här ifrågavarande
anslag.»
De sakkunniga förutsätta, att avvecklingen av den nuvarande lantmäteriundervisningen
skall taga sin början från och med läsåret 1932/1933 och
vara avslutad med utgången av läsåret 1933/1934, då de sista eleverna efter
den gamla ordningen skulle utexamineras, förutsatt att icke ytterligare
någon kulturteknisk kurs behöver anordnas.
Efter en redogörelse för de över de sakkunnigas förslag i här förevarande
avseende avgivna yttrandena har departementschefen för egen del anfört
huvudsakligen följande:
Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av den nya organisationen har
med styrka framhållits, att det långa provisorium, som rått ifråga örn lantmäteriundervisningen,
gör det önskvärt att låta den nya organisationen träda
i kraft snarast möjligt, d. v. s. redan med ingången av budgetåret 1932/
1933. Härtill vill jag uttala min anslutning.
I anslutning härtill komma studerande i den nya lantmäterifackavdelningen
första gången att intagas höstterminen 1932. Från och med läsåret
1935/1936 skulle den nya fackavdelningen vara helt utbyggd, och vid utgången
av vårterminen 1936 skulle den första årgången lantmätare efter
den nya ordningen kunna utexamineras. Vid tekniska högskolan har man
alltså att räkna med en fyraårig övergångsperiod.
Avvecklingen av den nuvarande lantmäteriundervisningen skulle taga sin
början med läsåret 1932/1933 och — under förutsättning att icke ytterligare
någon kulturteknisk kurs behöver anordnas, något som torde få bliva beroende
på eventuellt därom av lantmäteristyrelsen i sinom tid gjord framställning
— avslutas med utgången av läsåret 1933/1934, då de sista eleverna
efter den gamla ordningen skulle utexamineras.
I likhet med de sakkunniga och lantmäteristyrelsen håller jag före, att
den under avveckling blivande lantmäteriundervisningen under läsåren 1932/
1934 bör överflyttas till tekniska högskolan såsom en tillfällig anordning
därstädes. De närmare bestämmelser, som med anledning härav kunna
bliva erforderliga i avseende å lärarnas vid lantmäteriundervisningen ställning
i förhållande till tekniska högskolans lärarkollegium och avdelningskollegier
ävensom i övrigt erforderliga föreskrifter torde framdeles få meddelas
av Kungl. Maj:t, sedan vederbörandes yttranden blivit inhämtade.
De övergångsanordningar i fråga örn vissa lärare vid den nuvarande lantmäteriundervisningen
— doktor Berwald och professor Rubin — har jag
tidigare i annat sammanhang berört och torde nu endast få hänvisa härtill.
Härefter torde jag så få övergå till frågan örn de lärarbefattningar av
olika slag, som böra tillsättas redan från och med läsåret 1932/1933.
Från och med nämnda tidpunkt bör först och främst inrättas den för
professor Rubin avsedda personliga professuren, för vilket ändamål ett anslag
å allmänna indragningsstaten av 11,460 kronor bör beräknas.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
35
Då professor Rubin under läsåret 1932/1933 icke kommer att i full utsträckning
tagas i anspråk vid tekniska högskolan, hava de sakkunniga
föreslagit, att han under denna tid borde bestrida undervisningen i geodesi
och matematik vid den gamla undervisningens andra årskurs.
Lantmäteristyrelsen har framhållit, att professor Rubin vid bifall härtill
skulle åläggas en undervisningsskyldighet av sammanlagt 384 timmar, därav
enligt nu gällande arbetsordning icke mindre än 367 förlagda till höstterminen.
Aven örn denna undervisning till stor del består av övningar och
om också genom schematekniska anordningar en jämnare fördelning av arbetsbördan
kan tänkas erhållas, bliver dock belastningen för stor för endast
en professur. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att under detta övergångsår
ett belopp av 1,000 kronor beräknas för assistenthjälp vid geodesiundervisningen
vid nuvarande lantmäteriundervisningen, varigenom en ganska betydande
avlastning torde kunna erhållas.
Speciallärarbefattningarna i matematik II och III, vilka, enligt vad jag
i det föregående tillstyrkt, äro avsedda för den nuvarande huvudläraren i
matematik vid lantmäteriundervisningen, doktor Berwald, böra tillsättas från
och med budgetåret 1932/1933. De härför beräknade arvodena hava upptagits
till respektive 4,800 och 1,200 kronor.
Den av mig föreslagna speciallärarbefattningen i marklära, för vilken
beräknats ett arvode av 1,200 kronor, bör likaledes inrättas från och med
budgetåret 1932/1933.
Mitt i det föregående framlagda förslag örn viss utökning av den för de
blivande lantmätarna avsedda undervisningen i rättslära och jorddelningsrätt
föranleder vissa förändringar av de sakkunnigas kostnadsberäkningar även
för budgetåret 1932/1933. Enligt deras förslag skulle undervisningen i rättskunskap
under de lantmäteristuderandes första läsår vara gemensam med
den övriga högskolans undervisning i detta ämne. Enligt lantmäteristyrelsens
av mig biträdda förslag skall däremot denna undervisning meddelas
särskilt för de lantmäteristuderande, vadan för budgetåret 1932/1933 ett särskilt
speciallärararvode, beräknat till 1,200 kronor, torde böra upptagas.
Härjämte torde, i enlighet med vad lantmäteristyrelsen hemställt, assistentarvode
för undervisningen i rättslära vid nuvarande lantmäteriundervisningen
böra beräknas till 1,200 kronor i stället för av de sakkunniga föreslagna
500 kronor.
Vidare böra för läsåret 1932/1933, i överensstämmelse med de tekniska
högskolesakkunnigas förslag, beräknas speciallärararvoden dels i skogsekonomi
med skogslära med 2,100 kronor och dels i allmän byggnadslära och
vägteknik med 1,200 kronor.
Slutligen torde, i enlighet med vad lantmäteristyrelsen påpekat, för budgetåret
1932/1933 upptagas arvode åt en speciallärare i planmätning och
nivellering. Detta arvode torde med hänsyn till den reducerade tjänstgöringen
under första övergångsåret kunna begränsas till förslagsvis 2,000
kronor.
Ökningen i anslagsposten till speciallärararvoden vid tekniska högskolan
för budgetåret 1932/1933 uppgår sålunda till (4,800 + 1,200 + 1,200 + 1,200
4 2,100 + 1,200 + 2,000) 13,700 kronor.
De nya kontorsbiträdes- och vaktmästarbefattniugarna böra inrättas redan
från oell med läsåret 1932/1933.
I fråga om övriga anslag vid tekniska högskolan för budgetåret 1932/
1933 med anledning av lantmäteriundervisningens överflyttande har jag
endast i följande hänseenden funnit mig böra avvika från de sakkunnigas
36
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
förslag. Då jag för budgetåret 1932/1933 icke ansett mig kunna tillstyrka både
resekostnads- och traktamentsersättningar åt de lantmäteristuderande utan endast
resekostnadsersättningar, torde det för detta ändamål beräknade beloppet
kunna nedsättas från 2,000 kronor till 1,000 kronor. Anslagets rubrik för
detta budgetår torde i anslutning härtill böra ändras till resekostnadsersättningar
åt studerande vid tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri.
Såsom jag i annat sammanhang meddelat, har jag ej heller ansett erforderligt
att för budgetåret 1932/1933 beräkna något särskilt anslag för resekostnads-
och traktamentsersättningar åt högskolans lärare vid exkursioner
och fältövningar, utan torde kostnaderna härför under nämnda budgetår
böra bestridas ur åttonde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och
traktamentspenningar. Någon höjning av detta anslag med anledning härav
har jag ej ansett mig böra ifrågasätta. Vidare torde de av de sakkunniga
föreslagna anslagen till arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter
samt till materiel för praktiska övningar under detta första övergångsår kunna
minskas med vartdera 1,000 kronor till 1,000 kronor, respektive 3,000 kronor.
De sakkunniga hava till övergångskostnader för lantmäteriundervisningen
beräknat ett extra anslag av 28,000 kronor.
I anslutning till vad jag nyss anfört rörande behovet av ökad assistentundervisning
i geodesi och rättslära torde detta anslag böra höjas med 1,700
kronor till 29,700 kronor.
Beträffande den närmare fördelningen av detta anslag ävensom de bestämmelser
i övrigt, som med anledning härav må bliva erforderliga, torde
det få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela beslut.
Jag vill emellertid redan nu framhålla, att jag icke anser mig kunna biträda
det framkomna förslaget om att lärarna vid den nuvarande lantmäteriundervisningen
under övergångstiden skola i avlöningshänseende likställas
med tekniska högskolans lärare. Ingen ändring i undervisningens art och
omfattning har för dem ifrågasatts, och vid sådant förhållande torde skäl
alltså saknas att nu föreslå någon ändring i de grunder, efter vilka avlöningsförmånerna
hittills utgått.
Jag vill dock understryka, att jag i likhet med de sakkunniga utgår från
att dyrtidstillägg m. m. å dessa avlöningsförmåner må utgå enligt de grunder,
som gälla för befattningshavare vid s. k. oreglerade verk.
I anslutning till vad nu anförts skulle följande anslag bliva erforderliga
för lantmäteriundervisningen för budgetåret 1932/1933.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Personlig professur åt professor T. Rubin (å allmänna
indragningsstaten)........................kronor 11,460: —
Arvoden åt speciallärare..................... » 13,700: —
Arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter . » 1,000: —
Avlöning till ett kontorsbiträde................ » 2,676: —
Avlöning till en vaktmästare................. » 2,988: —
Stipendier åt studerande..................... » 1,000: —
Resekostnadsersättningar åt studerande vid högskolans
fackavdelning för lantmäteri för deltagande i
exkursioner och fältövningar................ » 1,000:-—
Materiel för praktiska övningar............... » 3,000: —
Bokinköp och bokbindning m. m............. » 2,000: —
Materiel till samlingar och laborationer.......... » 4,000: —
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter..... » 9,000: —
Övergångskostnader för lantmäteriundervisningen .. » 29,700: —
Summa kronor 81,524: —
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
37
Då kostnaderna för budgetåret 1931/1932, enligt vad tidigare meddelats,
uppgå till, förutom dyrtidstillägg, 73,350 kronor, skulle ett bifall till mina
nu framlagda förslag för budgetåret 1932/1933 medföra en merkostnad av
8,174 kronor.
Slutligen har i kap. VII (sid. 117—128 i statsrådsprotokollet) behandlats
frågan örn de anslag för tekniska högskolan för hudgetåret 1932/1933, som
hava samband med förslaget örn lantmäteriundervisningens förläggande till
högskolan.
Anslag för
tekniska högskolan
för
budgetåret
1932/1933.
1. Avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal.
I den ordinarie staten för tekniska högskolan ingår en såsom förslagsanslag
betecknad anslagspost å 31,600 kronor till avlöningar till ordinarie
förvaltningspersonal.
Vid bifall till förslaget angående lantmäteriundervisningens anordnande
vid tekniska högskolan skulle från och med budgetåret 1932/1933 inrättas
en ny kontorsbiträdesbefattning. Kostnaderna härför beräknas enligt sedvanliga
grunder till 2,676 kronor. Här förevarande anslagspost skulle sålunda
behöva ökas med detta belopp till 34,276 kronor eller i avrundat tal 34,200
kronor.
2. Avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl.
I den ordinarie staten för tekniska högskolan ingår en såsom förslagsanslag
betecknad anslagspost å 73,300 kronor till ordinarie vaktmästare m. fl.
Vid bifall till förslaget angående lantmäteriundervisningens anordnande
vid tekniska högskolan skulle från och med budgetåret 1932/1933 inrättas
en ny vaktmästarbefattning i lönegraden B 5. Kostnaderna härför uppgå
enligt sedvanliga beräkningsgrunder till 2,988 kronor. Här förevarande anslagspost
skulle sålunda behöva ökas med detta belopp till 76,288 kronor
eller i avrundat tal 76,300 kronor.
3. Arvoden till speciallärare.
I den ordinarie staten för tekniska högskolan ingår en anslagspost å
105,620 kronor till arvoden åt speciallärare.
Genom beslut den 26 februari 1931 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser
rörande speciallärare vid tekniska högskolan under budgetåret 1931/
1932, varvid för ändamålet disponerats ett anslag av 105,520 kronor.
Tekniska högskolans lärarkollegium har hemställt, att Kungl. Majit ville
i statsverkspropositionen till 1932 års riksdag föreslå, att ett av högskolan
år 1930 begärt belopp, 108,520 kronor, årligen måtte beviljas för återstoden
av femårsperioden, d. v. s. intill den 1 juli 1936.
Departementschefen har anfört:
Under förhandenvarande förhållanden ser jag mig förhindrad att tillstyrka
andra ändringar i här förevarande anslag än de, som föranledas av forsla
-
38
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
get om lantmäteriundervisningens inordnande i tekniska högskolan. Den
av detta ändamål föranledda kostnadsökningen har av mig i det föregående
beräknats till 13,700 kronor. Då för innevarande budgetår för ändamålet
disponerats ett belopp av 105,520 kronor, skulle alltså för budgetåret 1932/
1933 behöva beräknas ett anslag av (105,520 + 13,700) 119,220 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj.t att framdeles meddela beslut
rörande den närmare fördelningen av detta anslag. Härvid torde även böra
tagas under övervägande, huruvida och i vilken utsträckning det må vara
möjligt att tillmötesgå det från högskolan uttalade önskemålet örn tillsättande
av speciallärarbefattningar för längre tid än ett år.
4. Arvoden till tillfälliga lärarlnträden och assistenter.
I den ordinarie staten för tekniska högskolan ingår en anslagspost å 51,200
kronor till arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter.
Vid bifall till förslaget angående lantmäteriundervisningens anordnande
vid tekniska högskolan skulle denna anslagspost från och med budgetåret
1932/1933 behöva höjas med 1,000 kronor till 52,200 kronor.
5. Avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare m. fl.
I det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan
ingår en såsom bestämt anslag betecknad anslagspost till avlöningar till
icke-ordinarie vaktmästare m. fl. Nämnda anslagspost var till och med
budgetåret 1930/1931 upptagen med ett belopp av 13,500 kronor men höjdes
från och med innevarande budgetår till 16,020 kronor. Den extra vaktmästarpersonal,
vars avlöningar bestridas med medel från detta anslag, utgöres
av 1 maskinist, 3 laboratorievaktmästare, 1 vaktmästare och 4 portvakter.
Tekniska högskolans lärarkollegium har begärt anslagspostens höjning till
16,800 kronor.
De avlöningar, som — under förutsättning att den nuvarande personalen
kvarstår vid sina befattningar under budgetåret 1932/1933 — under nämnda
budgetår skola bestridas medelst här förevarande anslagspost, uppgå till
16,053 kronor, vartill kommer ett mindre belopp för övertidsersättningar.
Ökningen av medelsbehovet beror uteslutande på författningsenliga ålderstillägg,
och med hänsyn härtill torde, framhåller departementschefen, en
höjning av anslagets belopp vara ofrånkomlig. Departementschefen har
föreslagit en ökning av 480 kronor, vadan anslagsposten alltså skulle uppföras
med 16,500 kronor.
6. Stipendier åt studerande.
I riksstaten har sedan åtskilliga år varit upptaget ett ordinarie reservationsanslag
å 5,000 kronor till stipendier åt elever vid tekniska högskolan.
I en av styrelsen för tekniska högskolan med tillstyrkande utlåtande av
den 4 september 1931 till Kungl. Majit överlämnad framställning har nu
högskolans lärarkollegium — under erinran att, enligt de för högskolan av
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
39
Kungl. Majit fastställda statuterna, de som vid högskolan bedreve sina studier
ej längre benämndes »elever» utan »studerande» — hemställt, att Kungl.
Majit i statsverkspropositionen till 1932 års riksdag måtte föreslå, att rubriken
å ovannämnda reservationsanslag — utan ändring av anslagets belopp
— måtte ändras till stipendier åt studerande.
De tekniska högskolesakkunniga hava hemställt, att vid ett bifall till deras
förslag om lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan
en höjning av här förevarande anslag med 2,000 kronor till 7,000 kronor
skulle vidtagas. I annat sammanhang hava de sakkunniga vidare föreslagit,
att denna förhöjning skulle vidtagas successivt under budgetåren 1932/
1933 och 1933/1934 med 1,000 kronor örn året.
Departementschefen har anfört:
De tekniska högskolesakkunnigas förslag om höjning av stipendieanslaget
med anledning av lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan
vill jag biträda. I enlighet härmed skulle anslaget för budgetåret
1932/1933 upptagas med ett från 5,000 kronor med 1,000 kronor till 6,000
kronor förhöjt belopp.
På de av högskolans lärarkollegium anförda skälen vill jag vidare förorda,
att anslagets rubrik måtte ändras från »stipendier åt elever» till »stipendier
åt studerande».
7. Arvode åt sekreteraren hos tekniska högskolans styrelse.
I det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för tekniska högskolan,
som i riksstaten för budgetåret 1931/1932 är upptaget med ett belopp
av 325,000 kronor, ingår en såsom reservationsanslag betecknad anslagspost
å 150,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.
Såsom närmare framgår av punkt 90 i 1926 års åttonde huvudtitel utgick
man vid bestämmandet av nämnda anslagsposts storlek från att några arvoden
till icke-ordinarie kanslipersonal ej för framtiden borde belasta detta
anslag, och meddelades föreskrift härom den 28 maj 1926 i samband med
fastställande av ny stat för tekniska högskolan.
Fråga har nu uppkommit om beredande av medel för gäldande av avlöning
åt sekreteraren hos tekniska högskolans styrelse.
Enligt § 10 i gällande stadgar för tekniska högskolan äger högskolans
styrelse beträffande ärendenas föredragning inför styrelsen och handläggning
av hos styrelsen förekommande expeditionsgöromål efter omständigheterna
förordna. Denna föredragning och handläggning av ärendena har allt sedan
nämnda stadgas ikraftträdande år 1921 skett genom person, som av styrelsen
anmodats utföra sekreterargöromålen. Denne sekreterare har icke ansetts böra
vara högskolans ordinarie sekreterare. I § 11 av stadgarna föreskrives nämligen,
att vid sammanträde med styrelsen må, med undantag för rektor eller vid
förfall för honom prorektor, icke i ärendes handläggning deltaga någon av
de i §§ 45 och 96 nämnda befattningshavare, bland vilka jämväl — enligt
§ 96 — högskolans sekreterare befinner sig. Av § 98 i stadgarna framgår
vidare, att det åligger högskolans sekreterare att föra protokoll endast vid
lärarkollegiets och kollegienämndens sammanträden.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
För bestridande av göromålen såsom sekreterare hos högskolans styrelse
har sålunda måst anlitas person utanför högskolans kansli. Fråga har nu
uppkommit om beredande av medel för avlönande av denne person.
En av styrelsen för tekniska högskolan gjord, av statskontoret tillstyrkt
framställning, att ett belopp av högst 900 kronor om året måtte få ur elevavgifterna
vid högskolan utgå till bestridande av kostnaden för sekreterargöromål
hos styrelsen, har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Skälet
härtill torde främst hava varit, att elevavgifterna äro avsedda allenast till
bestridande av assistentavlöningar och utgifter för samlingar och laborationer.
Den person, som av styrelsen anmodats bestrida ifrågavarande sekreterargöromål,
har härför uppburit ersättning, som uppgått till 900 kronor per år
och som utgått från ovanberörda, såsom reservationsanslag betecknade anslagspost
till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.
Sedan emellertid revisionen inom riksräkenskapsverket framställt anmärkning
mot detta förfarande, i vad avsåge tiden den 1 januari—den 30 juni
1928, fann riksräkenskapsverket genom utslag den 29 oktober 1930 — eftersom
förvaltningsnämnden med hänsyn till bestämmelserna i omförmälda
Kungl. Maj:ts beslut den 28 maj 1926 icke ägt att till kanslipersonal utbetala
ersättning från förenämnda anslag — skäligt att, med gillande av anmärkningen,
förplikta de för här ifrågavarande anordningsbeslut ansvariga,
d. v. s. högskolans dåvarande rektor och de ledamöter i förvaltningsnämnden,
vilka deltagit i beslutet, att ersätta statsverket anmärkta beloppet, 450
kronor. Sedan besvär anförts över riksräkenskapsverkets nyssberörda utslag,
har kammarrätten genom utslag den 15 september 1931 ■— då förvaltningsnämnden
icke ägt att för ifrågavarande ändamål utbetala ersättning av
statsmedel — ej funnit skäl att i anledning av besvären göra ändring i det
slut, vartill riksräkenskapsverket i överklagade utslaget kommit.
För egen del har departementschefen beträffande denna fråga anfört följande:
Jag
saknar anledning att ifrågasätta någon ändring i nu gällande föreskrifter,
som innebära, att särskild person bör förordnas att bestrida sekreterargöromålen
hos styrelsen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår,
stå emellertid för närvarande och under förutsättning att kammarrättens
nyssberörda utslag vinner laga kraft inga medel till buds för
detta ändamål. Då, såsom nämnts, styrelsens sekreterare bör vara en
person utanför högskolan, torde härvidlag icke kunna komma ifråga den i
det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan ingående
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal. Härjämte
bör framhållas, att det icke är möjligt att utan en höjning av denna
anslagspost inom densamma bereda rum för här ifrågavarande ersättning.
För den händelse kammarrättens ovanberörda utslag skulle vinna laga kraft
eller efter anförda besvär fastställas i högsta instans, torde det emellertid
bliva nödvändigt tillse, att medel beredas högskolan för nu ifrågavarande
ändamål. Lämpligast synes mig då vara, att under angiven förutsättning
ersättning åt styrelsens sekreterare •— vars belopp synes böra fastställas till
samma summa som tidigare för ändamålet utgått, d. v. s. 900 kronor för
år — utgår ur den i reservationsanslaget till materiel m. m. för tekniska
högskolan ingående anslagsposten till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter. Någon höjning av anslagets belopp med anledning härav torde
icke vara erforderlig.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
41
8. Materiel m. m. Anslag till praktiska övningar för fackavdelningen
för lantmäteri.
I det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid tekniska högskolan
å 325,000 kronor ingår vidare en såsom reservationsanslag betecknad
anslagspost å 150,000 kronor till samlingar och laborationer.
Vid bifall till förslaget angående lantmäteriundervisningens anordnande
vid tekniska högskolan skulle från och med budgetåret 1932/1933 denna
anslagspost — för beredande av medel till praktiska övningar för fackskolan
för lantmäteri — höjas med 3,000 kronor till 153,000 kronor och
reservationsanslaget till materiel m. m. som följd härav upptagas med ett
till 328,000 kronor förhöjt belopp.
9. Ökade medel till samlingar och laborationer.
Till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan utgår för budgetåret
1931/1932 — förutom ett ordinarie anslag å 150,000 kronor — ett
extra anslag å 43,000 kronor.
I en av styrelsen för tekniska högskolan med utlåtande av den 4 september
1931 till Kungl. Majit överlämnad framställning har nu högskolans
lärarkollegium hemställt, det Kungl. Majit täcktes i statsverkspropositionen
till 1932 års riksdag föreslå, att för samlingar och laborationer vid högskolan
under läroåret 1932/1933 måtte beviljas, förutom det ordinarie anslaget
å 150,000 kronor, ett anslag på extra stat av 68,000 kronor.
De tekniska högskolesakkunniga hava beräknat, att vid ett bifall till
deras förslag örn lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan
ett årligt belopp av 4,000 kronor skulle bliva erforderligt till samlingar
och laborationer, vilket belopp lämpligen syntes böra tilläggas det
extra anslaget till samlingar och laborationer. I annat sammanhang hava
de sakkunniga vidare framhållit, att hela här förevarande anslagshöjning
borde träda i kraft redan från och med budgetåret 1932/1933.
Departementschefen har anfört:
Anslag för här ifrågavarande ändamål är fortfarande av behovet påkallat.
Under förhandenvarande förhållanden är det mig emellertid icke möjligt
att förorda någon annan höjning av förstärkningsanslaget än vad som föranledes
av lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.
Det härför beräknade beloppet, 4,000 kronor, har i de avgivna yttrandena
lämnats utan erinran, och även jag vill tillstyrka framställning till riksdagen
i överensstämmelse härmed. Vid bifall härtill skulle här förevarande anslag
för budgetåret 1932/1933 upptagas med ett belopp av (43,000 + 4,000) 47,000
kronor.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter förslag från tekniska
högskolan besluta rörande fördelningen mellan de olika avdelningarna av
såväl den ordinarie anslagsposten som det extra anslaget.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
10. Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.
För ändamålet utgår för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 42,000
kronor.
I en av styrelsen för tekniska högskolan med tillstyrkande utlåtande av
den 4 september 1931 till Kungl. Majit överlämnad framställning har
högskolans lärarkollegium hemställt, det Kungl. Majit täcktes i statsverkspropositionen
till 1932 års riksdag upptaga ett extra förstärkningsanslag av
47,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.
De tekniska högskolesakkunniga hava beräknat, att vid ett bifall till
deras förslag om lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan
ett årligt belopp av 9,000 kronor skulle bliva erforderligt till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter, vilket belopp lämpligen syntes
böra tilläggas det för ändamålet utgående extra anslaget. I annat sammanhang
hava de sakkunniga vidare framhållit, att hela här förevarande anslagshöjning
borde träda i kraft redan från och med budgetåret 1932/1933.
Departementschefen har anfört:
Anslag för här ifrågavarande ändamål är fortfarande behövligt. Den av
högskolans lärarkollegium förebragta utredningen synes mig giva vid handen,
att en nedsättning av det för högskolan i dess nuvarande omfattning
begärda beloppet, 47,000 kronor, icke är tillrådlig, därest man vill undvika
uppkommande av ej oväsentliga brister å anslaget.
Till detta belopp bör så läggas den summa å 9,000 kronor, som, enligt
de verkställda undersökningarna, skulle erfordras vid ett bifall till förslaget
örn lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.
För budgetåret 1932/1933 skulle i anslutning härtill här ifrågavarande anslag
behöva upptagas med ett belopp av (47,000 + 9,000) 56,000 kronor.
11. Bokinköp, bokbindning ra. ra.
För ändamålet utgår förbudgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 5,000 kronor.
I en av styrelsen för tekniska högskolan med tillstyrkande utlåtande av
den 4 september 1931 till Kungl. Majit överlämnad framställning har
högskolans lärarkollegium — med anledning av en av högskolans bibliotekarier
gjord och av biblioteksnämnden därstädes förordad hemställan —
anhållit, att Kungl. Majit måtte i statsverkspropositionen till 1932 års riksdag
föreslå, att ett extra anslag å 10,000 kronor till bokinköp, bokbindning
m. m. måtte ställas till högskolans biblioteks förfogande.
De tekniska högskolesakkunniga hava beräknat, att vid ett bifall till deras
förslag om lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan
ett årligt belopp av 2,000 kronor skulle bliva erforderligt för bokinköp och
bokbindning för den ny tillträdande fackavdelningen. Detta belopp har föreslagits
skola tilläggas det sedan budgetåret 1930/1931 utgående extra anslaget
till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek.
I annat sammanhang hava de sakkunniga vidare framhållit, att hela här
förevarande anslagshöjning borde träda i kraft redan från och med budgetåret
1932/1933.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
43
Tekniska högskolans lärarkollegium har i sitt över förslaget avgivna utlåtande
framhållit, att en ökning av anslaget med 3,000 kronor i stället för
av de sakkunniga föreslagna 2,000 kronor vore oundgängligen nödvändig.
Vidare har lärarrådet vid lantmäteriundervisningen anfört, att det funne det
för här ifrågavarande ändamål beräknade anslaget å 2,000 kronor för lågt.
Det torde, framhåller lärarrådet, böra uppmärksammas, att detta anslag för
budgetåret 1931/1932 för lantmäteriundervisningen utginge med 3,800 kronor.
Departementschefen har anfört:
Jag vill förorda att — i likhet med vad under budgetåren 1930/1932 varit
fallet — ett förstärkningsanslag för bokinköp och bokbindning ställes till
tekniska högskolans förfogande. Med hänsyn till rådande förhållanden nödgas
jag — trots de ökade krav som på grund av lantmäteriundervisningens
förläggande till tekniska högskolan komma att ställas på dess bibliotek —
föreslå, att förstärkningsanslaget begränsas till samma belopp som innevarande
budgetår eller 5,000 kronor.
12. Resekostnadser sättning ar åt studerande vid tekniska högskolans fackavdelning
för lantmäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar.
Beträffande detta anslag har departementschefen anfört:
Under punkt 122 av 1932 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till resekostnads- och traktamentsersättningar åt lärare
och studerande vid tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri för
deltagande i exkursioner och fältövningar m. m. beräkna ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
I det föregående har jag emellertid framhållit, att här ifrågavarande ersättningar
åt lärarna för''budgetåret 1932/1933 syntes böra utgå från åttonde
huvudtitelns allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar.
I fråga om eleverna har jag för närvarande och i avbidan på närmare
utredning endast ansett mig kunna tillstyrka resekostnadsersättningar. För
detta ändamål har jag beräknat ett belopp av 1,000 kronor, vilket torde
böra uppföras såsom ett särskilt extra reservationsanslag.
13. Övergångskostnader för lantmäteriundervisningen.
I enlighet med vad i det föregående anförts torde, framhåller departementschefen,
för budgetåret 1932/1933 böra anvisas ett extra reservationsanslag
av 29,700 kronor för bestridande av övergångskostnader för lantmäteriundervisningen.
14. Sammanfattning av anslagen under åttonde huvudtiteln.
Härom anför departementschefen:
De under punkt 122 av 1932 års åttonde huvudtitel för tekniska högskolan
m. m. beräknade anslagen uppgå till sammanlagt 1,213,880 kronor.
Vid bifall till mina nu framlagda förslag skulle här förevarande anslag uppgå
till sammanlagt 1,213,820 kronor, innebärande en minskning av 60 kronor
i förhållande till det tidigare beräknade beloppet.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Utskottets
yttrande.
15. Anslag under allmänna indragningsstaten.
Departementschefen erinrar slutligen, att, vid bifall till hans förslag om inrättandet
av en personlig professur för professor Rubin, för ändamålet måtte
uppföras ett anslag under allmänna indragningsstaten, enligt sedvanliga
beräkningsgrunder upptaget med 11,460 kronor.
Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, ansåg sig 1931 års riksdag icke kunna
bifalla ett då framlagt förslag örn upprättande av en fristående högskola
för lantmäteriundervisningen utan uttalade sig i stället för att nämnda undervisning
borde förläggas till tekniska högskolan.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag utgår från riksdagens ovanberörda
principbeslut och innebär, att lantmäteriundervisningen från och med läsåret
1932/1933 skall förläggas till tekniska högskolan, där en särskild fackavdelning
för lantmäteri skall inrättas.
Utskottet — som i likhet med lantmäteristyrelsen och departementschefen
finner det vara av vikt, att nuvarande provisoriska anordningar i fråga örn
lantmäteriundervisningen snarast möjligt bringas att upphöra och att således
ett slutligt avgörande av denna fråga nu vinnes — tillstyrker Kungl.
Maj:ts ifrågavarande organisationsförslag, vilket synes innebära en ändamålsenlig
lösning av frågan.
Beträffande förslagets detaljer vill utskottet framhålla följande.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, i vad detsamma avser inrättande
med avlöning från allmänna indragningsstaten av en personlig professur
för läraren i geodesi vid lantmäteriundervisningen, professorn S. T. S. Rubin,
skall enligt överenskommelse mellan stats- och bankoutskotten behandlas av
sammansatt utskott. Med Kungl. Maj:ts berörda förslag sammanhänger
frågan örn ordnandet av undervisningen i de geodetiska ämnena vid tekniska
högskolan efter lantmäteriundervisningens förläggande dit. Först efter det
att riksdagen fattat beslut rörande den ifrågasatta personliga professuren
för Rubin blir det därför utskottet möjligt att avgiva utlåtande beträffande
de övriga delar av Kungl. Maj:ts förslag, som kunna beröras av ett dylikt
beslut, nämligen dels den i den ordinarie staten för tekniska högskolan ingående
anslagsposten: arvoden till speciallärare (hemställan punkt IV) samt
i samband härmed frågan örn det belopp, varmed det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar vid tekniska högskolan må upptagas i riksstaten för
budgetåret 1932/1933 (hemställan punkt VII), dels ock anslaget till övergångskostnader
för lantmäteriundervisningen (hemställan punkt XIV).
Beträffande ordningen för antagande av elever vid fackavdelningen för lantmäteri
har departementschefen uttalat sin anslutning till ett av tekniska
högskolans lärarkollegium framlagt förslag, enligt vilket åt lantmäteristyrelsen
skulle förlänas befogenhet att efter de i tekniska högskolans stadgar
uppställda fordringarna för inträde utse ett antal studerande, ej överstigande
20, vilka av lantmäteristyrelsen skulle garanteras anställning som lantmä
-
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
45
tare, sedan de med godkända vitsord genomgått undervisningen vid högskolan.
De sålunda av lantmäteristyrelsen utsedda skulle anmälas av denna
för inträde i tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri senast den
25 augusti varje år. Kollegienämnden hade därefter att bevilja dessa av
lantmäteristyrelsen anmälda inträde i sagda fackavdelning. För den händelse
att lantmäteristyrelsen något år skulle till inträde anmäla ett mindre antal
än 20 studerande, skulle kollegienämnden kunna utfylla de lediga platserna
genom att antaga ett i motsvarande grad ökat antal studerande inom fackavdelningen
för väg- och vattenbyggnad.
I motionen I: 311 har däremot föreslagits, att det skulle ankomma på
tekniska högskolans myndigheter att bland sökande till fackavdelningen för
lantmäteri efter stadgade grunder utse elever till det antal, dock högst 20,
som lantmäteristyrelsen för varje läsår bestämt.
Enligt utskottets förmenande finnes det — med hänsyn till det förhållandet,
att de studerande inom lantmäterifaekavdelningen praktiskt taget uteslutande
komma att vinna sin framtida utkomst inom lantmäterikåren —
fullt fog för förslaget, att det årliga antalet studerande inom nämnda fackavdelning
bestämmes av den myndighet, lantmäteristyrelsen, som äger den
bästa överblicken över behovet av arbetskrafter för lantin ätarbanan. Däremot
vill det förefalla, som örn de starkaste skälen tala för att den institution,
som skall handhava och bära ansvaret för de studerandes utbildning,
också erhåller det avgörande inflytandet i fråga örn utseendet av dem, som
vinna inträde vid nämnda fackavdelning. Med hänsyn härtill vill utskottet
tillstyrka det i motionen I: 311 framförda yrkandet.
I fråga om lär arbefattning arn a har departementschefen — i anslutning
till ett av de tekniska högskolesakkunniga framlagt förslag — förordat inrättandet
av en professur i ämnet skiftesläggningslära. Såsom av statsrådsprotokollet
inhämtas, motsvarar ämnesområdet för den sålunda föreslagna
lärarbefattningen en i de tidigare förslagen upptagen professur i ämnet jorddelningslära.
Detta ämnes viktigaste delar hava, enligt vad utskottet inhämtat,
avsetts vara jordvärdering och uppskattning, jorddelnings- och skiftesekonomi,
skiftesläggning, utflyttnings- och väganläggningsfrågor till den
del, de ej äro byggnadsteknik, samt ersättningsfrågor mellan sakägare. Enligt
på förevarande område vedertaget språkbruk är skiftesläggning endast
den del av ämnet, som avser bestämmandet av de nya ägolotternas läge
och gränser vid skifte och delning av jord. Den föreslagna professurens
benämning synes med hänsyn härtill böra ändras därhän, att dess namn
mera fullständigt täcker det för densamma avsedda ämnesinnehållet. I sådant
hänseende anser sig utskottet böra förorda benämningen skifteslära.
Med anledning av vad departementschefen anfört angående beredande av
medel till arvode åt sekreteraren hos tekniska högskolans styrelse, anser utskottet
det kunna ifrågasättas, huruvida det är nödvändigt, att särskild befattningshavare
utanför högskolans kansli förordnas för detta ändamål. Denna
46
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
fråga torde emellertid erfordra en närmare undersökning genom Kungl Maj:ts
försorg, varför utskottet i avbidan härå icke ansett sig böra ifrågasätta någon
ändring i den av Kungl. Majit föreslagna anordningen.
I övrigt har Kungl. Majits föreliggande förslag — i de delar utskottet nu
kunnat behandla detsamma — icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet — som framdeles
kommer att avgiva utlåtande över Kungl. Majits ifrågavarande förslag i de
delar, som hava samband med frågan örn undervisningen i de geodetiska
ämnena vid tekniska högskolan efter lantmäteriundervisningens förläggande
dit — hemställa,
att riksdagen måtte,
I. i anledning av Kungl. Majits förslag samt med bifall
till herr Nylanders ovanberörda motion (I: 311), besluta, att
lantmäteriundervisningen skall, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 19 februari 1932 tillstyrkt
samt under iakttagande tillika av vad utskottet i det föregående
anfört, från och med den 1 juli 1932 anordnas vid
tekniska högskolan såsom en särskild fackavdelning för
lantmäteri;
II. a) å personalstaten för tekniska högskolan från och
med budgetåret 1932/1933 uppföra ytterligare en kontorsbiträdesbefattning
med placering för innehavaren av denna
befattning i lönegraden B 4;
b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska
högskolan uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie
förvaltningspersonal, nu 31,600 kronor, med 2,600
kronor till 34,200 kronor samt förty höja det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,
avlöningar, med 2,600 kronor;
III. a) å personalstaten för tekniska högskolan från och med
budgetåret 1932/1933 uppföra ytterligare en vaktmästarbefattning
med placering för innehavaren av denna befattning
i lönegraden B 5;
b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska
högskolan uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie
vaktmästare m. fl., nu 73,300 kronor, med 3,000 kronor
till 76,300 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,
med 3,000 kronor;
IV. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan
uppförda anslagsposten: arvoden till tillfälliga lärarbiträden
och assistenter, nu 51,200 kronor, med 1,000 kronor
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
47
till 52,200 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,
med 1,000 kronor;
V. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan
uppförda anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare
m. fl., nu 16,020 kronor, med 480 kronor till 16,500
kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 480
kronor;
VI. — med uteslutande ur riksstaten av det under tekniska
högskolan: vissa omkostnader för uppehållande av
högskolans verksamhet upptagna ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever — under samma rubrik uppföra
ett ordinarie reservationsanslag till stipendier åt studerande
å 6,000 kronor;
VII. höja den i staten för tekniska högskolan B. Vissa
omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet,
materiel m. m. ingående, såsom särskilt reservationsanslag
betecknade anslagsposten till samlingar och laborationer, nu
150.000 kronor, med 3,000 kronor till 153,000 kronor samt
förty höja det ordinarie reservationsanslaget till materiel
m. m. vid tekniska högskolan, nu 325,000 kronor, med
3.000 kronor till 328,000 kronor;
VIII. till beredande av ökade medel till samlingar och laborationer
vid tekniska högskolan för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor att av Kungl. Maj:t
fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt
Kungl. Maj:t''finnér skäligt bestämma;
IX. till beredande av ökade medel för tekniska högskolan
till uppvärmning, belysning och diverse utgifter för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 56,000 kronor;
X. till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans
bibliotek för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 5,000 kronor;
XI. till resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska
högskolans fackavdelning för lantmäteri för deltagande
i exkursioner och fältövningar för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå enligt
de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas.
Stockholm den 3 maj 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Berqqvist, Nilsson i
Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Walles,
Pauli, Bjärck i Djursholm och Pålsson samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Strindlund, Olsson
i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Lindskog, Danielsson, Jonsson i Eskilstuna,
Persson i Falla, Hollertz och Andersson i Prästbol.
Stockholm 1932, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
321352
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:285 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan m. m. jämte en i ämnet vä s. 1 i texten