Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående lantmäteriunder visning ens anordnande vid tekniska högskolan m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1932-05-03 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:89, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående lantmäteriunder visning ens anordnande vid tekniska högskolan m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

1

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående lantmäteriunder

visning ens anordnande vid tekniska högskolan

m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit

under åttonde huvudtiteln (punkt 122 av det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda

dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående lantmäteriundervisningens

anordnande vid tekniska högskolan m. m., som kunde

varda riksdagen förelagd,

dels beräkna en ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

vid tekniska högskolan, nu 720,440 kronor, med 17,440 kronor till 737,880

kronor;

dels beräkna en höjning av det i riksstaten under Tekniska högskolan:

Vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet uppförda ordinarie

reservationsanslaget till stipendier åt elever vid tekniska högskolan,

nu 5,000 kronor, med 1,000 kronor till 6,000 kronor;

dels beräkna en höjning av det i riksstaten under Tekniska högskolan:

Vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m., nu 325,000 kronor, med

4.000 kronor till 329,000 kronor;

dels till beredande av ökade medel till samlingar och laborationer vid

tekniska högskolan för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra anslag av

47.000 kronor;

dels till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter för budgetåret 1932/1933 beräkna ett

extra anslag av 56,000 kronor;

dels till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek

för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 48 haft. (Nr 89.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

dels till resekostnads- och traktamentsersättningar åt lärare och studerande

vid tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner

och fältövningar m. m. beräkna ett extra reservationsanslag av

5.000 kronor;

dels ock till övergångskostnader för lantmäteriundervisningen för budgetåret

1932/1933 beräkna ett extra reservationsanslag av 28,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 19 februari

1932 dagtecknad proposition, nr 124, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att

I. besluta, att lantmäteriundervisningen skall, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 19 februari 1932 tillstyrkt, från och med den 1 juli 1932

anordnas vid tekniska högskolan såsom en särskild fackavdelning för lantmäteri

;

II. a) å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret

1932/1933 uppföra ytterligare en kontorsbiträdesbefattning med placering för

innehavaren av denna befattning i lönegraden B 4;

b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda

förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal, nu

31,600 kronor, med 2,600 kronor, till 34,200 kronor samt förty höja det i

riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,

med 2,600 kronor;

III. a) å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret

1932/1933 uppföra ytterligare en vaktmästarbefattning med placering för

innehavaren av denna befattning i lönegraden B 5;

b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda

förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., nu 73,300

kronor, med 3,000 kronor till 76,300 kronor samt förty höja det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

3.000 kronor;

IV. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten,

arvoden till speciallärare, nu 105,620 kronor, med 13,600 kronor

till 119,220 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget

till tekniska högskolan, avlöningar, med 13,600 kronor;

V. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten:

arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter, nu 51,200

kronor, med 1,000 kronor till 52,200 kronor samt förty höja det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

1.000 kronor;

VI. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten:

avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare m. fl., nu 16,020

s. 3 Kontrollera mot PDF

■Statsutskottets utlåtande Nr 89.

3

kronor, med 480 kronor till 16,500 kronor samt förty höja det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

480 kronor;

VII. vid bifall till vad under II—VI hemställts höja det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, nu

720,440 kronor, med 20,680 kronor till 741,120 kronor;

VIII. — med uteslutande ur riksstaten av det under tekniska högskolan:

vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet upptagna

ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever — under samma rubrik

uppföra ett ordinarie reservationsanslag till stipendier åt studerande å

6,000 kronor;

IX. höja den i staten för tekniska högskolan B. Vissa omkostnader för

uppehållande av högskolans verksamhet, materiel m. m. ingående, såsom

särskilt reservationsanslag betecknade anslagsposten till samlingar och laborationer,

nu 150,000 kronor, med 3,000 kronor till 153,000 kronor samt

förty höja det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid tekniska

högskolan, nu 325,000 kronor, med 3,000 kronor till 328,000 kronor;

X. till beredande av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska

högskolan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 47,000

kronor att av Kungl. Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,

på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma;

XI. till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 56,000 kronor;

XII. till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor;

XIII. till resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska högskolans

fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett. extra reservationsanslag av 1,000 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas;

XIV. till övergångskostnader för lantmäteriundervisningen för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 29,700 kronor att utgå med

den fördelning och i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Kungl.

Majit meddelas;

XV. a) medgiva, att för läraren i geodesi vid lantmäteriundervisningen,

professorn, filosofie doktorn Sven Tryggve Salomon Rubin må från och med

den 1 juli 1932 inrättas en personlig professur i geodesi med de åligganden

för Rubin, som av Kungl. Majit bestämmas;

b) medgiva, att Rubin må såsom innehavare av nämnda professur från

allmänna indragningsstaten åtnjuta avlöning i lönegraden B 30 enligt bestämmelserna

i gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

c) föreskriva, att Rubin skall vara skyldig att i tillämpliga delar under
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 89,

kasta sig ej mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente stadgade villkoren

och bestämmelserna än även 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension jämte de i anslutning till samma lag i pensionshänseende

utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän vid statsdepartement och

andra till den civila statsförvaltningen hörande verk.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr A. Nylander väckt motion (I: 311), vari hemställts, att

riksdagen vid bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts proposition nr 124 ville för

sin del besluta, att det skall ankomma på tekniska högskolans myndigheter

att bland sökande till fackavdelningen för lantmäteri efter stadgade grunder

utse elever till det antal, dock högst 20, som lantmäteristyrelsen för varje

läsår bestämt.

Den nuvarande anordningen för lantmäteriundervisning tillkom efter beslut

vid 1910 års riksdag, som emellertid beviljade anslag för ändamålet

endast å extra stat. Lantmäteriundervisningen står under överinseende av

lantmäteristyrelsen.

Anordningen är närmast att karakterisera som ett provisorium. Frågan

örn lantmäteriundervisningens definitiva ordnande har emellertid länge varit

aktuell, och under senare år har densamma varit föremål för en ingående

prövning av vederbörande myndigheter och tillkallade sakkunniga ävensom

av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Den 14 december 1928 anbefallde Kungl. Maj:t lantmäteristyrelsen att

efter verkställd utredning till Kungl. Majit inkomma med förslag till ordnande

av lantmäteriundervisningen. Föredragande departementschefen angav

bland annat följande riktlinjer för utredningsarbetets bedrivande.

Frågan örn lantmäteriundervisningens definitiva ordnande borde upptagas

till övervägande för att bringas till slutlig lösning. Sålunda borde övervägas

lämpligheten och behovet av upprättandet av en särskild institution för

undervisningens bedrivande eller huruvida denna på tillfredsställande sätt

kunde ordnas genom anlitande av redan förefintliga undervisningsanstalter

på angränsande utbildningsområden eller vid sådana anstalter anställda lärarkrafter.

I samband därmed borde en omprövning ske av själva undervisningsplanen

med tillgodogörande av den under de gångna åren vunna

erfarenheten.

Sedan lantmäteristyrelsen med biträde av särskilt förordnade sakkunniga

verkställt den sålunda anbefallda utredningen, avlämnade styrelsen den 27

augusti 1929 utredning och förslag rörande lantmäteriundervisningens ordnande

(statens offentliga utredningar 1929: 20). I betänkandet uttalades och föreslogs

bland annat följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

5

För lantmäteriet tarvades, med hänsyn till verksamhetens egenart och omfattning,

en särskild för ändamålet avpassad utbildning. Då möjlighet icke

förefunnes att ordna lantmäteriundervisningen på tillfredsställande sätt genom

anlitande av redan förefintliga läroanstalter, borde undervisningen ordnas

som en särskild institution, en lantmäterihögskola. Antalet studerande

i varje årsklass beräknades normalt till 18 ä 20. Undervisningen skulle,

efter ett halvt års praktisk elevtid, omfatta sju terminer, vartill komme fältövningar

under tre somrar. Antalet ordinarie lärartjänster föreslogs till sju,

därav fyra professurer och tre lektorat. Kostnaderna för lantmäteriundervisningens

ordnande enligt förslaget beräknades till 140,932 kronor för år

jämte kostnader för dyrtidstillägg. Lokalfrågan skulle ordnas genom nybyggnad.

Över lantmäteristyrelsens förslag avgåvos yttranden av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar. I vissa av yttrandena ifrågasattes, huruvida

särskild högskola krävdes för lantmäteriundervisningen. Sålunda uttalade

styrelsen för tekniska högskolan, bland annat, att ytterligare utredning vore

erforderlig, särskilt beträffande frågan, örn lantmäteriundervisningen helt

eller delvis kunde anknytas till undervisningen vid högskolan.

I anledning av de i yttrandena sålunda framförda erinringarna tillkallade

chefen för jordbruksdepartementet den 3 oktober f930, jämlikt Kungl. Maj:ts

samma dag givna bemyndigande, särskilda utredningsmän att inom departementet

upprätta ett alternativt förslag, huru samma undervisning som den

av lantmäteristyrelsen föreslagna skulle ordnas, därest undervisningen ifråga

tänktes förlagd till tekniska högskolan.

Efter slutfört uppdrag avlämnade sagda utredningsmän med skrivelse den

1 december f930 den anbefallda utredningen, vilken alltså omfattar ett utarbetat

förslag till lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.

Utredningsmännen framhöllo därvid, att de med hänsyn till omfattningen

av det åt dem lämnade uppdraget icke haft att bedöma frågan

örn lämpligheten av lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan

i och för sig. I skrivelsen uttalades och föreslogs i huvudsak följande.

Därest utbildningen av lantmätare förlädes till tekniska högskolan, torde

det ligga i sakens natur, att för meddelande av nämnda undervisning borde

bildas en ny fackavdelning. Undervisningen skulle, frånsett praktisk elevtid

— till vilken fråga utredningsmännen icke fattat ståndpunkt — omfatta

fyra år jämte fältövningar under tre somrar. Den sista terminen av studietiden

skulle användas till utförande av s. k. examensarbete. Såsom ordinarie

lärare skulle allenast anställas två professorer; undervisningen skulle

i övrigt meddelas av speciallärare, anställda för viss tid, och assistenter.

Kostnaderna för undervisningens ordnande enligt förslaget beräknades till

116,296 kronor för år jämte kostnader för dyrtidstillägg.

Över utredningsmännens förslag avgåvos yttranden av ett antal myndigheter

och sammanslutningar. Bland dessa yttranden märkes särskilt det,

som avgivits av styrelsen för tekniska högskolan och som grundade sig på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

en skrivelse i ämnet av den 30 januari 1931 från tekniska högskolans lärarkollegium.

Nämnda yttrande innefattade ett helt nytt förslag till frågans

lösande och innefattade i korthet följande.

Utbildningen av lantmätare borde förläggas till tekniska högskolan och

där sammanföras med utbildningen av mätningsingenjörer med kommunalteknisk

skolning till en gemensam studiegrupp. Vid tekniska högskolan

borde bildas en ny fackavdelning för mätningsteknik, speciellt avsedd för

lantmäteriundervisningen. Utbildningen av mätningsingenjörer kunde förläggas

som en särskild studieriktning inom den nya fackavdelningen eller

inom fackavdelning V eller inom båda. Förberedande praktisk elevutbildning

borde icke erfordras. Studietiden borde vara den av såväl lantmäteristyrelsen

som av de särskilda utredningsmännen föreslagna eller sju terminer.

För erhållande av diplom borde därtill fogas en åttonde termin, ägnad åt

ett självständigt examensarbete. Intet hinder torde emellertid möta, att

lantmäteristyrelsen för kompetens såsom lantmätare icke fordrade examensarbete

och avgångsdiplom. Såsom ordinarie lärare skulle anställas fyra professorer;

undervisningen i övrigt skulle ombesörjas av speciallärare och assistenter.

De årliga kostnaderna beräknades till 115,596 kronor jämte kostnader

för dyrtidstillägg. Byggnadskostnaderna skulle kunna begränsas till

cirka 240,000 kronor. Örn lantmäteriundervisningen ordnades oberoende av

tekniska högskolan, kunde man icke undgå att införa en studieriktning för

kommunalteknik inom fackavdelning V, vilket skulle draga en årlig kostnad

av minst 19,600 kronor frånsett dyrtidstillägg.

I en till riksdagen den 13 mars 1931 avlåten proposition, nr 183, föreslog

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, riksdagen att

1) godkänna av departementschefen tillstyrkta huvudgrunder för en omorganisation

av lantmäteriundervisningen samt

2) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga under tiden den 1 juli 1931—den 30

juni 1932 erforderliga åtgärder för tillsättande av professurer i juridik, kulturteknik

och jorddelningslära vid lantmäteriundervisningen.

Kungl. Majits ifrågavarande proposition anslöt sig i allt väsentligt till

lantmäteristyrelsens förslag. Undervisningen föreslogs sålunda fortfarande

skola förläggas till en fristående anstalt, benämnd lantmäteriundervisningen,

och stå under lantmäteristyrelsens överinseende. Emellertid avsågs därmed

icke att avskära möjligheterna av undervisningens framtida förläggande till

tekniska högskolan, varför inga andra lärarbefattningar uppförts såsom ordinarie

än sådana, som bleve erforderliga jämväl vid ett eventuellt framtida

förläggande av lantmäteriundervisningen till tekniska högskolan. Efter en

förberedande praktisk elevtid av ett halvt år skulle undervisningen omfatta

sju terminer jämte fältövningar under tre somrar. Utförande av examensarbete

skulle icke vara obligatoriskt. Undervisningen skulle handhavas av

tre professorer (i juridik, kulturteknik och jorddelningslära) jämte för viss

tid anställda speciallärare och assistenter. För undervisningen i geodesi

skulle därjämte till en början inrättas en personlig professur för läraren i

detta ämne vid den nuvarande lantmäteriundervisningen. De årliga kostnaderna

beräknades till 141,272 kronor jämte kostnader för dyrtidstillägg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

7

Beträffande lokalfrågan framhölls, att den för det dåvarande icke kunde

anses aktuell, enär de lokaler, som för lantmäteriundervisningen iordningställdes

i tekniska högskolans gamla lokaler vid Drottninggatan, beräknades

förslå även för den omorganiserade undervisningen.

I två i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition väckta, likalydande

motioner (I: 249 och II: 415) hemställdes, att riksdagen ville, med

avslag å Kungl. Maj:ts proposition, för sin del besluta att

1) för lantmäteriundervisningen skulle nyinrättas en fackavdelning för

mätningsteknik vid tekniska högskolan, anordnad enligt de huvudgrunder,

som angåvos i ett av tekniska högskolan den 30 januari 1931 avgivet, såsom

bilaga till motionerna fogat yttrande, med de modifikationer därav, som i

motionerna föreslagits i anslutning till departementschefens förslag samt

2) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga under tiden den 1 juli 1931—

den 30 juni 1932 erforderliga åtgärder för tillsättande av professurer i kulturteknik,

geodesi och jorddelningslära vid tekniska högskolan.

Kungl. Majits ifrågavarande proposition jämte ovanberörda motioner behandlades

av sammansatt stats- och jordbruksutskott.

I utlåtande nr 7 anförde utskottet för egen del följande:

Såsom ovan erinrats har 1930 års riksdag understrukit angelägenheten

av, att lantmäteriundervisningen ordnades på ett fastare och rationellare

sätt. Genom den utredning, som i ärendet förebragts, har behovet av en

omorganisation på detta område även till alla delar bestyrkts. Utskottet

anser sig likväl icke kunna följa det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget

till frågans lösning, vilket närmast beror därpå, att förslaget synes

utskottet innefatta en alltför vidlyftig anordning och dessutom ägnat att

medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Även om enligt Kungl. Majits

förslag möjlighet skulle hållas öppen för lantmäteriundervisningens framtida

inordnande i tekniska högskolan, torde man kunna utgå från, att örn

den av Kungl. Majit nu föreslagna undervisningen väl kommer till stånd,

det torde komma att möta avsevärda svårigheter och motstånd att inlemma

densamma i tekniska högskolan. Utskottet är emellertid av den uppfattningen,

att det i och för sig måste anses lämpligare att de högre läroanstalterna,

såvitt möjligt, sammanföras till större enheter för att man på sådant

sätt må kunna undvika att för undervisningen på olika specialområden upprätta

små fristående högskolor med ett mera begränsat antal elever. De

skäl, som i ärendet anförts mot lantmäteriundervisningens förläggande

till tekniska högskolan, synas utskottet icke heller bärande. Farhågorna

för att lantmäteriundervisningen, örn den förlägges till tekniska högskolan,

skulle erhålla en för lantmäteriarbetet främmande inriktning, synas utskottet

omotiverade. Inom den vida ram, som tekniska högskolan utgör, arbeta

flera olika fackavdelningar och utbildas ingenjörer av de mest skilda slag,

exempelvis gruvingenjörer och elektrotekniker, utan att detta hittills ifrågasatts

kunna medföra några olägenheter av antytt slag. Ihågkommas bör

även, att om lantmäteriutbildningen förlägges till tekniska högskolan, skulle

för denna utbildning anställas särskilda lärare. Blott lantmäteriundervisningen

erhåller nödiga lärarkrafter och lokaler samt erforderlig rörelsefrihet

vid studieplanernas uppgörande torde några olägenheter av dess förläggande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.9.

till tekniska högskolan icke behöva uppstå utan fastmera avsevärda fördelar

vara att vinna. Vid en liten fackhögskola råka lärare och elever nämligen

lätt in i en isolering, som kan verka hämmande å intresset för forskningsarbete,

medan vid en större högskola den intima samvaron med personer,

tillhörande andra yrkesgrupper, kan verka stimulerande i detta hänseende.

I detta sammanhang torde även böra uppmärksammas de otvivelaktiga fördelar

i fråga om utbildningen av mätningsingenjörer, som skulle vinnas

genom lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.

Frågan örn förberedande praktisk elevtid synes utskottet icke vara av den

betydelse, att den i och för sig bör förhindra undervisningens anordnande

på sätt, som eljest kan anses lämpligt och önskvärt. Spörsmålet, som likväl

synes utskottet böra noga övervägas, torde emellertid kunna vinna en

tillfredsställande lösning, vare sig undervisningen förlägges på det ena eller

andra stället. Huvudsaken synes utskottet vara, att samma utbildningsmöjligheter

erbjudas vid tekniska högskolan som vid en fristående lantmäteriundervisning.

I fråga örn lämpligheten och behovet av examensarbete ställer sig utskottet

tveksamt men vill samtidigt framhålla, att även i detta avseende

gäller att frågan kan och bör lösas oberoende av undervisningens förläggning.

Redan av nu anförda skäl anser utskottet, att lantmäteriundervisningen

lämpligen bör förläggas till tekniska högskolan. För att med säkerhet

undgå den av departementschefen påpekade faran, att studierna erhålla en

för lantmäteriet främmande inriktning, torde det icke böra ifrågakomma att

inordna lantmäteriundervisningen under någon nu befintlig fackavdelning

vid tekniska högskolan utan bör densamma förläggas till en nyinrättad

fackavdelning för lantmäteri och mätningsteknik samt på sätt, som antydes

i det av tekniska högskolans lärarkollegium framlagda förslaget, samordnas

med utbildningen av mätningsingenjörer. Såsom ett ytterligare skäl till

den nu föreslagna anordningen må framhållas, att därigenom skulle vinnas

icke oväsentliga besparingar, såväl i de årliga utgifterna som framför allt

i fråga örn byggnadskostnaderna.

I fråga örn formen för lärarnas anställning synes det utskottet böra noga

övervägas, i vad mån det kan anses nödigt att för de i lantmäteriundervisningen

ingående ämnena inrätta lärarbefattningar i professors ställning.

Särskilt har utskottet ställt sig mycket tveksamt'' med avseende på den föreslagna

professuren i juridik.

Utskottet anser sålunda, att frågan om lantmäteriundervisningens ordnande

bör lösas i huvudsaklig överensstämmelse med det i motionerna framförda

förslaget. Då detta emellertid icke innefattar en detaljerad utredning

samt vederbörande myndigheter ej heller varit i tillfälle att däröver avgiva

yttrande, torde vid innevarande års riksdag beslut böra fattas allenast i

principfrågan, d. v. s. rörande lantmäteriundervisningens förläggande till

tekniska högskolan, men frågan i övrigt böra göras till föremål för förnyad

utredning.

Utskottet, som sålunda icke heller anser sig kunna tillstyrka bifall till

motionerna, får under åberopande av det anförda hemställa,

1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må vinna riksdagens

bifall; .

2) att riksdagen må med anledning av motionerna I: 249 och II: 415 i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om den närmare utredning rörande lant
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89. 9

mäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan, som kan påkallas

med hänsyn till vad utskottet här ovan anfört, samt om framläggande för

1932 års riksdag av förnyat förslag i ämnet;

3) att motionerna I: 249 och II: 415, i den mån de icke kunna anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt, icke ina föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I skrivelse den 29 maj 1931, nr 307, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående lantmäteriundervisningens ordnande jämte i ämnet väckta

motioner, anmälde härefter riksdagen, under åberopande av sammansatta

stats- och jordbruksutskottets ovanberörda, av riksdagen godkända utlåtande

nr 7, att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke vunnit riksdagens

bifall, samt anhöll med anledning av motionerna I: 249 och II: 415 om den

närmare utredning rörande lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska

högskolan, som kunde påkallas med hänsyn till vad utskottet i sitt

berörda utlåtande anfört, samt örn framläggande för 1932 års riksdag av

förnyat förslag i ämnet.

Genom beslut den 12 juni 1931 anbefalldes de sakkunniga, vilka, jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1929, inom ecklesiastikdepartementet

tillkallats för omorganisation av den högre tekniska undervisningen

— de s. k. tekniska högskolesakkunniga — att verkställa den

av riksdagen i dess skrivelse den 29 maj 1931, nr 307, begärda utredningen

rörande lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan.

Till åtlydnad härav hava nämnda sakkunniga — ledamoten av riksdagens

första kammare, generalkrigskommissarien L. Widell, ordförande, ledamoten

av riksdagens första kammare, lektorn E. Björnsson, rektorn vid Chalmers

tekniska institut, professorn B. H. Grauers, civilingenjören C. Kleman och

professorn vid tekniska högskolan T. G. E. Lindmark som i olika detaljer

av frågan, muntligen eller skriftligen, samrått med presidenten i Svea hovrätt

L. B. Ekeberg, generaldirektören T. K. V. Nothin, professorerna vid

tekniska högskolan C. A. Forssell, C. A. Heuman och P. E. Fagerholm,

läraren vid lantmäteriundervisningen, professorn S. T. S. Rubin samt stadsplanedirektören

i Stockholm A. Lilienberg, med skrivelse den 29 augusti

1931 avgivit »Utredning oell förslag rörande lantmäteriundervisningens anordnande

vid tekniska högskolan jämte därmed sammanhängande frågor».

Över detta de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits den 5 november

1931 av statskontoret, den 10 december 1931 av lantmäteristyrelsen

efter hörande av föreståndaren för lantmäteriundervisningen, som i sin tur

inhämtat yttranden från de vid lantmäteriundervisningen tjänstgörande lärarna,

ävensom den 19 januari 1932 av tekniska högskolans styrelse efter

hörande av högskolans lärarkollegium. Vidare hava svenska kommunaltekniska

föreningen, styrelsen för svenska teknologföreningen och svenska

stadsförbundet den 15, respektive den 21 december 1931 samt den 1 februari

1932 till Kungl. Maj:t inkommit med yttranden över betänkandet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Undervisningens

allmänna

anord

ning m. m.

I kelp. II (sid. 13 39 i statsrådsprotokollet) har behandlats undervisningens

allmänna anordning och vissa i samband därmed stående frågor.

Depai tementschefen bär därvid efter en redogörelse för de tekniska

högskolesakkunnigas förslag i denna del ävensom för de häröver avgivna

yttrandena framlagt i huvudsak följande allmänna synpunkter:

o Frågan om det framtida anordnandet av lantmäteriundervisningen blev,

såsom i det föregående erinrats, efter fleråriga utredningar genom en kungl.''

proposition, nr 183, föremål för ingående prövning vid 1931 års riksdag.

Det i nämnda proposition framlagda organisation sförslaget — upprättandet

av en fristående högskola för lantmäteriundervisningen — vann emellertid

icke riksdagens bifall. Riksdagen ansåg i stället att lantmäteriundervisningen

borde förläggas till tekniska högskolan, samt anhöll om den närmare

utredning, som kunde påkallas med anledning härav.

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen föreligger nu, verkställd

av de s. k. tekniska högskolesakkunniga. Dessa hava — vid det förhållandet,

att riksdagen redan i princip uttalat sig för att lantmäteriundervisningen

borde förläggas till tekniska högskolan — icke ansett av behovet påkallat

att närmare ingå på denna fråga utan inskränkt sig till att framhålla att

jämväl enligt deras uppfattning de skäl, som talade för lantmäteriundervisningens

förläggande till tekniska högskolan, vore de mest vägande, och att

de sakkunniga därför funne sig kunna uttala sin anslutning till riksdagens

ovanberörda principbeslut.

Denna de sakkunnigas ståndpunkt har i huvudsak vunnit anslutning i de

över deras utredning avgivna utlåtandena.

_ I likhet med lantmäteristyrelsen finner jag det vara av ojämförligt största

vikt, att nuvarande provisoriska anordningar ifråga om lantmäteriundervisningen

snarast möjligt bringas att upphöra och att således ett slutligt

ordnande av denna fråga må utan uppskov kunna vinnas. Jag ansluter mig

därför till det framkomna, på 1931 års riksdags principbeslut grundade

förslaget om lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.

Förslaget, att lantmäteriundervisningen icke borde inordnas under någon

nu befintlig fackavdelning vid högskolan utan förläggas till en nyinrättad

fackavdelning för lantmäteri, har från alla håll vunnit bifall, då man häri

sett ett skydd mot faran att studierna skulle kunna erhålla en för lantmäteriet

främmande inriktning. Jag biträder förslaget i denna del.

De tekniska högskolesakkunniga hava vidare till behandling upptagit

frågan^ om utbildning av stads- och kommunalingenjörer och därigenom

kommit att beröra undervisningen vid tekniska högskolans fackavdelning

för väg- och vattenbyggnad.

Förslaget i denna del, som synes innebära åtskilliga beaktansvärda uppslag

för ordnandet och moderniserandet av undervisningen i nämnda fackavdelning,

torde dock enligt min uppfattning icke för närvarande böra föranleda

några åtgärder från Kungl. Maj:ts sida.

Härför tala flera skäl. Först och ''främst befinner sig frågan om hela

den tekniska högskoleundervisningens framtida ordnande i vårt land för

närvarande under utredning av de tekniska högskolesakkunniga, och redan

häri torde ligga ett starkt skäl för att ej nu företaga andra ändringar

av mera genomgripande art än sådana, som av en eller annan anledning

äro ofrånkomliga. Vidare är den för denna fackavdelning synnerligen

viktiga frågan örn undervisningen i stadsplanekonst m. m. föremål

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

11

för särskild utredning av vissa inom kommunikationsdepartementet, jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1930, tillkallade sakkunniga,

vilka äunu icke hunnit slutföra sitt uppdrag. Slutligen har tekniska högskolans

lärarkollegium framhållit, att frågan örn en förbättring av undervisningen

inom fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad samt om utnyttjande

av °de genom lantmäterifackavdelningens tillkomst erhållna lärarkrafterna

borde upptagas i samband med pågående utredning rörande undervisningen

inom fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad.

I det förslag, jag nu går att framlägga, kommer jag alltså endast, att

uppehålla mig vid de frågor, som hava direkt samband nied lautmäteriundervisningens

anordnande vid tekniska högskolan. Härvid måste givetvis

uppmärksammas, att inga sådana åtgärder vidtagas, som kunna föregripa

en kommande omorganisation av den högre tekniska undervisningen över

huvud taget. Jag utgår sålunda i det stora hela fran förhallandena, sådana

de nu te sig. Härvid gäller det också att tillse, att lantmäterifackavdelningen

bör så organiseras att den, utan att lantmäteriundervisningens berättigade

krav trädas för nära, bringas i så nära överensstämmelse som möjligt med

högskolans övriga fackavdelningar. Detta gäller såväl styrelse'' och förvaltning

som undervisningsplaner, anslag o. s. v.

Ett inordnande av lantmäteriundervisningen i tekniska högskolan förutsätter

vissa ändringar i de för tekniska högskolan gällande stadgarna ävensom

i bestämmelserna rörande tentamina och examina samt angående disputation

och promotion vid högskolan. Till dessa frågor torde jag framdeles

få återkomma efter det att vederbörande vid högskolan bereus tillfälle

att i ämnet avlåta förslag. Dock anser jag mig redan nu böra meddela,

att jag biträder det av de sakkunniga framlagda förslaget, att i § 5 av

gällande stadgar för tekniska högskolan vidtages ändring av innebörd, att

antalet ledamöter i högskolans styrelse ökas till, förutom ordföranden, tio,

ävensom att till en av dessa ledamotsplatser förslag skall uppgöras av lantmäteristyrelsen.

Ett genomförande av förslaget måste vidare föranleda vissa

ändringar i bland annat gällande lantmäteriinstruktion.

Departementschefen har härefter övergått till att redogöra för frågorna

örn inträdesfordringar, antalet lantmäterielever, utbildningstidens längd, examensarbete

m. m. Departementschefen har därvid erinrat, att en fråga, som

varit föremål för ingående diskussioner och vari meningarna starkt brutit sig,

vore den örn inträdesforäring arna, särskilt örn behovet och utsträckningen

av praktisk utbildning före inträdet. Denna fråga vore jämväl av grundläggande

betydelse för studiernas anordnande och omfattning. För närvarande

fordrades för inträde vid lantmäteriundervisningen studentexamen

på reallinjen och ett års praktisk elevtid hos lantmätare eller mätningsman

i stad. Undervisningen vore treårig och fördelad på två kurser, en tvåårig

kurs för lantmäteriexamen och en ettårig kurs för kulturteknisk examen.

De tekniska liögskolesakkunniga hava ifråga om inträdesfordringarna anfört

bland annat:

De sakkunniga finna sig böra föreslå, att intet krav på praktisk verksamhet

måtte uppställas för inträde vid tekniska högskolans fackavdelning

förn lantmäteri.

Å andra sidan vilja de sakkunniga icke förneka, att en föregående prak
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

tisk erfarenhet måste vara av betydelse för de lantmäteristuderande, och de

sakkunniga vilja därför förorda, att vid prövning av de inträdessökandes

kvalifikationer hänsyn till föregående praktisk tjänstgöring måtte tagas —

på samma sätt som för närvarande sker beträffande inträdessökande vid

tekniska högskolans olika fackavdelningar.

De sakkunniga anse sig emellertid kunna förutsätta, att i verkligheten

flertalet inträdessökande till fackavdelningen för lantmäteri komme att förete

intyg örn praktisk tjänstgöring under sommaren närmast före inträdet och

i många fall även närmast föregående sommar. Ett sådant antagande vinner

stöd av erfarenheten från tekniska högskolans nuvarande fackavdelningar.

Men även örn detta antagande icke skulle gå i uppfyllelse, kommer i allt

fall en ersättning att beredas för den bortfallna praktiska tjänstgöringen

före den teoretiska undervisningen genom de sakkunnigas i annat sammanhang

framställda förslag dels örn viss utökning av de praktiska övningarna

i geodesi under sommaren efter första vårterminen, dels och framförallt om

att sommaren mellan tredje och fjärde studieåren skulle bliva fri från fältövningar,

varigenom möjlighet vinnes för flera månaders praktisk tjänstgöring

omedelbart före avläggandet av lantmäteriexamen, därest icke nämnda

sommar användes för fullgörande av första årets värnpliktstjänstgöring.1

Huruvida viss tids praktisk tjänstgöring efter avlagd examen vid tekniska

högskolan skall uppställas som villkor för erhållande av förordnande att

utföra lantmäteriförrättning, är en fråga, varom det ej lärer tillkomma de

sakkunniga att avgiva yttrande.

Härefter övergå de sakkunniga till frågan örn vilka kunslcapsfor äring ar

som må böra uppställas för inträde i tekniska högskolans fackavdelning

för lantmäteri och yttra härom bland annat:

För närvarande fordras för tillträde till lantmäteriundervisningen avlagd

studentexamen vid realgymnasiet med minst betyget godkänd i matematfk,

fysik,. kemi och biologi eller efter studentexamen undergången fyllnadsprövning

med enahanda vitsord.

Gällande bestämmelser rörande inträde vid tekniska högskolan återfinnas

i § 71 av högskolans stadgar. Här stadgas i mom. a), att behörig att vinna

inträde såsom ordinarie studerande i högskolans första årskurs är den, som

avlagt godkänd studentexamen samt i denna examen eller i sedermera undergången

fyllnadsprövning erhållit minst betyget godkänd i matematik,

fysik och kemi efter fordringarna för studentexamen å realgymnasiet och

därjämte företer vederbörligt intyg om färdighet i teckning ''till det mått,

som erfordras för vitsordet godkänd i sistnämnda examen. I mom. b)—d)

i samma paragraf meddelas föreskrifter rörande inträde vid tekniska högskolan

för dem, som erhållit avgångsbetyg från någon av statens tekniska

elementarskolor eller tekniska gymnasier eller från annan jämställd eller

högre teknisk läroanstalt eller från handelshögskolan eller från något under

statens inseende stående handelsgymnasium, ävensom för dem, som genom

i^tyg om praktisk verksamhet, utövad under en tid av minst två år, visa

sig äga framstående anlag för ingenjörs- eller arkitektyrket.

De sakkunniga vilja föreslå, att för inträde såsom ordinarie studerande i

första årskursen av tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri skola

gälla de kunskapsfordringar, som äro föreskrivna i § 71 mom. a) av högskolans

stadgar, med det tillägg, att därutöver skola erfordras kunskaper i

biologi, motsvarande minst fordringarna för betyget godkänd vid flyttning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

13

till gymnasiets, resp. lyceets näst högsta ring eller krets. Om också för inträde

i lantmäteriavdelningen de alternativa inträdesfordringarna i stadgarnas

§71 morn. b)—d) mera sällan torde komma att tillämpas, synas tillräckliga

skäl ej föreligga att utesluta dem beträffande denna fackavdelning; viss

dmformulering av mom. d) torde dock böra vidtagas.

Vid lantmäteriundervisningen antagas för närvarande de studerande av

lantmäteristyrelsen till ett antal, som Kungl. Majit årligen på framställning

av styrelsen bestämmer. Antalet nyantagna elever under senare år bär varit

omkring 18, men torde för framtiden, enligt vad de tekniska högskolesakkunniga

meddelat, kunna beräknas bliva något lägre. De sakkunniga

hava vid sina kostnadsberäkningar ansett sig böra utgå från ett antal av 15.

Tekniska högskolesakkunniga hava framhållit, att det icke torde vara

lämpligt, att antagandet av studerande vid tekniska högskolans fackavdelning

för lantmäteri skedde genom annan myndighet eller på annat sätt än

beträffande högskolans övriga studerande, dock med det undantag härifrån,

att den, som vid lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan

redan av lantmäteristyrelsen antagits till lantmäterielev, finge utan

vidare vinna inträde i tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri vid

början av höstterminen 1932.

Med hänsyn till det förhållandet, att de studerande inom lantmäterifackavdelningen

praktiskt taget uteslutande komma att vinna sin framtida utkomst

inom lantmäterikåren, hava emellertid de sakkunniga funnit nödigt

och önskvärt — jämväl för att undvika överproduktion — att lantmäteristvrelsen

även i fortsättningen beredes tillfälle att avgiva förslag beträffande

det antal studerande, som för varje år bör nyantagas. Bestämmandet av

antalet torde, anföra de sakkunniga, lämpligen böra tillgå på så sätt, att,

sedan lantmäteristyrelsen avgivit förslag i ämnet samt yttranden häröver

avgivits av tekniska högskolans lärarkollegium och styrelse, avgörandet förbehålles

Kungl. Majit.

De sakkunniga hemställa således, att antagandet av studerande vid tekniska

högskolans fackavdelning för lantmäteri skall, med ovan angivet undantag

för det första året, ske på samma sätt som för närvarande är föreskrivet

beträffande högskolans övriga studerande, dock att maximiantalet av

dem, som skola vinna inträde vid denna fackavdelning, skall bestämmas av

Kungl. Majit på förslag, som lantmäteristyrelsen årligen har att avgiva,

samt efter hörande av tekniska högskolans lärarkollegium och styrelse.

De sakkunniga hava slutligen för lantmätarna föreslagit en utbildningstid

av sju terminer, samt eventuellt utförandet av ett examensarbete under en

åttonde termin, men hava icke ansett sig behöva taga ställning till frågan,

huruvida examensarbetet bör vara obligatoriskt eller icke.

Lantmäteristyrelsen har i detta hänseende anfört bland annat:

Lantmäteristyrelsen håller före, att starka sakskäl föreligga för bibehållande

av hittillsvarande bestämmelse örn studentexamen såsom en obligato
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

risk fordran för vinnande av inträde vid lantmäteriundervisningen, och

att således vid undervisningens inordnande under tekniska högskolan ovannämnda

i § 71 mom. b) — d) i högskolans stadgar intagna bestämmelser

icke må komma i tillämpning ifråga om fackavdelningen för lantmäteri.

För en i alla avseenden mogen inträdessökande, som icke avlagt studentexamen,

torde i varje fall möjlighet till dispens icke vara utesluten.

Lantmäteristyrelsen har tidigare beräknat, att antalet studerande vid lantmäteriundervisningen

normalt kunde vid varje årskurs sättas till 18 ä 20

stycken. De sakkunniga åter hava ansett sig böra räkna med i medeltal 15.

Då enligt styrelsens mening lantmäteriundervisningens huvuduppgift allt

framgent bör bliva att utbilda personal för anställning i lantmäteristaten

och kartverket, bör inträde vid den blivande fackavdelningen för lantmäteri

liksom hittills årligen beviljas främst ett efter behovet för statstjänsten avpassat,

begränsat antal studerande. Även örn en viss nedgång under närmaste

tiden kan tänkas uppstå i sagda behov, torde dock i allt fall den av

de sakkunniga angivna siffran ställa sig väl låg. Vid bestämmande av antalet

studerande vid ifrågavarande fackavdelning torde jämväl hänsyn böra

tagas därtill, att möjlighet bör förefinnas för studerande, som av en eller

annan anledning finna, att de icke lämpa sig för lantmäteriverksamheten

eller att de icke hava utsikt att bliva antagna vid lantmäteristaten, att —

efter erforderlig komplettering — kunna övergå till annan fackavdelning,

liksom till att viss avgång bland de studerande under studietiden knappast

kan frånkommas.

Lantmäteristyrelsen har emellertid intet att erinra mot de sakkunnigas

förslag i fråga om sätt och ordning för bestämmande och antagning av studerande

vid den ifrågasatta fackavdelningen för lantmäteri, givetvis under

ovan _ angiven förutsättning, att antalet studerande avpassas efter det för

statstjänsten beräknade behovet.

Lantmäteristyrelsen håller före, att examensarbetet bör göras obligatoriskt,

och att alltså studierna vid fackavdelningen för lantmäteri böra avslutas

med utförande av dylikt arbete, varefter de lantmäteristuderande erhålla

avgångsbetyg såsom civilingenjörer.

Tekniska högskolans lärarkollegium har, med instämmande av högskolans

styrelse, anfört bland annat:

Praktisk utbildning uppställes för närvarande icke såsom fordran för inträde

vid tekniska högskolan, och lärarkollegiet anser sig kunna instämma

i de av de sakkunniga framförda skälen att ej heller för fackavdelningen

för lantmäteri uppställa sådan fordran. Däremot borde vid gradering av

de sökandes meriter hänsyn tågås till praktisk utbildning, i likhet med vad

redan nu är fallet vid intagningen av studerande vid tekniska högskolan.

Rörande det av de sakkunniga framställda förslaget att till § 71 mom. a)

av tekniska högskolans stadgar göra ett tillägg, innebärande fordran på kunskaper

i biologi, motsvarande fordringarna för betyget godkänd vid flyttning

till gymnasiets respektive lyceets näst högsta ring eller krets, anser lärarkollegiet,

att en dylik fordran bleve i viss mån illusorisk, och att det i varje

fall icke kan vara riktigt att lägga kunskaperna på det lägre gymnasialstadiet

till grund för fordringarna för inträde till tekniska högskolan. Hänsyn

till kunskaper i biologi i studentbetyg eller i betyg från univeisitet

eller högskola borde dock kunna tagas vid bedömande av den inbördes kompetensen

mellan de inträdessökande till ifrågavarande fackavdelning, då des
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

15

sas antal är så stort, att en utgallring är nödvändig, exempelvis på samma

sätt som till intyg över praktisk verksamhet.

Inträdesfordringarna bleve på så sätt lika för högskolans alla fackavdelningar.

De sakkunniga hava föreslagit, att Kungl. Majit på förslag av lantmäteristyrelsen

skulle för varje år efter hörande av högskolans lärarkollegium och

styrelse bestämma wiaaimfantalet av dem, som skulle vinna inträde i fackavdelningen

för lantmäteri.

Lärarkollegiet finnér dessa former onödigt komplicerade, och får därför

i stället föreslå, att lantmäteristyrelsen får befogenhet att efter de i tekniska

högskolans stadgar uppställda fordringarna för inträde utse ett antal studerande

ej överstigande 20, vilka av lantmäteristyrelsen garanteras anställning

som lantmätare, sedan de med godkända vitsord genomgått den i det följande

angivna undervisningen. De sålunda av lantmäteristyrelsen utsedda

anmälas av denna för inträde i tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri

senast den 25 augusti varje år.

Kollegienämnden har därefter att bevilja dessa av lantmäteristyrelsen anmälda

inträde i sagda fackavdelning. För den händelse att lantmäteristyrelsen

något år skulle till inträde anmäla ett mindre antal än 20 studerande,

skulle kollegienämnden kunna utfylla de lediga platserna genom att antaga

ett i motsvarande grad ökat antal studerande inom fackavdelningen för vägoch

vattenbyggnad.

De sakkunniga hava för lantmätare föreslagit en utbildningstid av sju terminer

samt eventuellt utförandet av ett examensarbete under en åttonde

termin, men hava icke ansett sig behöva taga ställning till frågan huruvida

examensarbete bör vara obligatoriskt eller icke. Det framhålles, att vissa

olägenheter skulle uppstå genom erhållandet av två kategorier av lantmätare,

örn utfört och godkänt examensarbete medförde fullständigt avgångsbetyg

från tekniska högskolan och uteslutandet av examensarbetet icke medförde

sådant betyg.

Det vore enligt lärarkollegiets mening lämpligast att examensarbete antingen

icke alls utfördes inom fackavdelningen för lantmäteri eller ock vore

obligatoriskt inom densamma, ty på så sätt undvekes erhållandet av två

kategorier lantmätare.

Ett definitivt uttalande rörande huruvida examensarbetet för lantmätare

skall vara obligatoriskt eller icke torde böra framställas från lantmäteristyrelsen.

De studerande inom fackavdelningen för lantmäteri skulle erhålla avgångsbetyg

såsom lantmätare.

Benämningen lantmäteriexamen bör enligt lärarkollegiets mening användas,

örn examensarbete fastställes såsom obligatoriskt, således medförande

en normal studietid av åtta terminer. Örn däremot examensarbetet ej kommer

att erfordras och den normala studietiden således inskränkes till sju

terminer, bör i stället användas benämningen lantmäteriämbetsexamen.

Departementschefen har för sin del anfört huvudsakligen följande:

I fråga örn inträdesfordringarna vid den nya fackavdelningen för lantmäteri

finner jag mig i det stora hela kunna ansluta mig till det av de sakkunniga

framlagda förslaget.

Något krav på praktisk utbildning före inträdet torde ej längre behöva

uppställas. Dock bör, såsom de sakkunniga framhållit och lantmäteristy
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8,9.

reisen understrukit, vid prövning av de inträdessökandes kvalifikationer

hänsyn tagas till förvärvad praktik.

Mot det av lantmäteristyrelsen i detta sammanhang framförda förslaget

att — därest viss tids aspiranttjänstgöring efter examens avläggande skulle

finnas erforderlig innan vederbörande konstitueras till extra lantmätare —

bestämmelser härom böra meddelas i lantmäteriinstruktionen, finner jag

intet att erinra.

I fråga örn de teoretiska inträdesfordringarna hava de sakkunniga förordat

samma krav, som för närvarande gälla vid tekniska högskolan, med

den skärpning, att därutöver skola erfordras kunskaper i biologi, motsvarande

minst fordringarna för betyget godkänd vid flyttning till gymnasiets,

respektive lyceets näst högsta ring eller krets.

Beträffande kravet på vissa kunskaper i biologi har tekniska högskolans

lärarkollegium framhållit, att en dylik fordran bleve i viss mån illusorisk

och att det i varje fall icke kunde vara riktigt att lägga kunskaperna på

det lägre gymnasialstadiet till grund för fordringarna för inträde till tekniska

högskolan. Kollegiet har påpekat, att, om detta krav slopades, inträdesprövningarna

skulle bliva lika för högskolans alla fackavdelningar.

Lantmäteristyrelsen har efter en ingående motivering funnit starka sakskäl

föreligga för bibehållande av hittillsvarande bestämmelse örn studentexamen

som obligatorisk fordran för vinnande av inträde vid lantmäteriundervisningen.

På grund härav skulle de i § 71 mom. b)—d) i tekniska

högskolans stadgar intagna bestämmelserna rörande rätt till inträde för

vissa andra kategorier icke äga tillämplighet på de lantmäteristuderande.

Härvid har lantmäteristyrelsen dock förutsatt, att möjlighet till dispens icke

skulle vara utesluten för en i alla avseenden mogen inträdessökande, som

icke avlagt studentexamen.

För egen del vill jag förorda den av tekniska högskolans lärarkollegium

tillstyrkta lösningen, att inträdesfordringarna må göras lika för alla studerande

vid tekniska högskolan, oavsett vilken avdelning de hava för avsikt

att tillhöra. Att under förhandenvarande omständigheter, då frågan örn inträdesfordringarna

vid tekniska högskolan snart torde komma att upptagas

till behandling i ett större sammanhang, föreslå undantagsbestämmelser för

en viss, mindre grupp av studerande, finner jag knappast av behovet påkallat.

Härtill kommer vidare, dels att, såsom de tekniska högskolesakkunniga

framhållit, de alternativa inträdesfordringarna i stadgarnas § 71

mom. b)—d) mera sällan torde komma att tillämpas för inträde i lantmäterifackavdelningen,

dels ock att lantmäteristyrelsen, enligt vad jag i det följande

kommer att föreslå, skulle komma att erhålla ett avgörande inflytande

på antagandet av studerande i lantmäterifackavdelningen.

Mot de av lantmäteristyrelsen framlagda beräkningarna rörande antalet

studerande vid den blivande fackavdelningen för lantmäteri har jag icke

funnit något att erinra.

Med hänsyn till att lantmäteriundervisningens huvuduppgift även i fortsättningen

bör bliva att utbilda personal för anställning i lantmäteristaten

och kartverket, torde det icke kunna undvikas, att särskilda bestämmelser

meddelas rörande antagandet av elever i denna fackavdelning.

De sakkunniga hava föreslagit, att Kungl. Majit på förslag av lantmäteristyrelsen

skulle för varje år efter hörande av högskolans lärarkollegium och

styrelse bestämma maximiantalet av dem, som skulle vinna inträde i fackavdelningen

för lantmäteri.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

17

I likhet med högskolans lärarkollegium kan jag icke undgå att finna de

sålunda föreslagna bestämmelserna väl komplicerade. Jag vill i stället uttala

min anslutning till det av högskolans lärarkollegium framställda förslaget,

enligt vilket lantmäteristyrelsen skulle få befogenhet att efter de i

tekniska högskolans stadgar uppställda inträdes fordringarna årligen utse ett

antal studerande, ej överstigande 20.

En fråga, som varit föremål för mycken diskussion, är den örn utbildningstidens

längd och i samband därmed, huruvida examensarbete bör utföras

eller icke.

De sakkunniga hava föreslagit en utbildningstid av sju terminer samt

eventuellt utförandet av ett examensarbete under en åttonde termin, men

hava icke ansett sig böra taga ställning till frågan, huruvida examensarbete

borde vara obligatoriskt eller icke.

Tekniska högskolans lärarkollegium har framhållit, att det enligt dess

mening vore lämpligast, att examensarbete Antingen icke alls utfördes inom

fackavdelningen för lantmäteri eller ock vore obligatoriskt inom densamma,

ty på så sätt undvekes erhållandet av två kategorier lantmätare. Ett definitivt

uttalande härom torde emellertid, framhåller lärarkollegiet, böra framställas

från lantmäteristyrelsen.

Lantmäteristyrelsen har, såsom nyss erinrats, uttalat sig för examensarbete

såsom obligatoriskt, och till denna uppfattning vill jag ansluta mig.

Studietiden kommer ändock att kunna hållas inom rimliga gränser, fyra år,

och man undviker på så sätt den annars ofrånkomliga uppdelningen av den

hittills enhetliga lantmätarkåren i lantmätare med högre och lägre kompetens.

I fråga örn benämningen av den examen, som skall avläggas av de studerande

vid fackavdelningen för lantmäteri, ansluter jag mig till det av högskolans

lärarkollegium framlagda förslaget, lantmäieriexamen, vilket synes

mig bäst motiverat med hänsyn såväl till studiernas speciella inriktning

som till det förhållandet, att den nya fackavdelningen främst är inriktad

på att utbilda befattningshavare för lantmäteriväsendet.

I fråga örn tillgodoseende i samband med lantmäteriunder visning en av vissa

andra personalgruppers behov av utbildning ansluter jag mig till det av de

sakkunniga framlagda förslaget, att detta bör ske genom antagande av dylika

studerande såsom ordinarie studerande eller specialstuderande vid högskolan.

Till stöd för det i motionen I: 311 framförda yrkandet har — efter en

redogörelse för de olika förslag till bestämmelser rörande antagande av studerande

vid fackavdelningen för lantmäteri, som under ärendets handläggning

framkommit — anförts följande:

Det lärer få anses principiellt riktigast, att, därest för vinnande av inträde

såsom studerande vid en högskola vissa fordringar uppställts av vederbörande

statsmakter, det ock bör tillkomma högskolan själv att tillse, att dessa

fordringar iakttagas. Detta är en av sakens natur betingad regel i alla

de fall, då tillträdet till högskolan står fritt för alla, som uppfylla de härför

stadgade krav; så är exempelvis fallet vid rikets universitet. Samma regel

tillämpas i regel även i de fall, då tillträdet till en högskola är av utrymmeseller

andra skäl begränsat. Tekniska högskolan antager sålunda själv sina

civila elever vid alla högskolans avdelningar; någon befogenhet i detta avseende

tillkommer ej exempelvis järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, vatten
1

Hhan q till riksdagens protokoll 1932. ti sami. 48 käft. (Nr 89.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Läroämnen

och undervisningsplaner.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.9.

fallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, kommerskollegiet

o. s. v., oaktat en stor procent av de vid högskolan utexaminerade

ingenjörerna sedermera vinna anställning vid dessa styrelser eller vid

verk, lydande under desamma. Det torde icke linnas något bärkraftigt skäl

att i detta avseende förläna lantmäteristyrelsen en företrädesställning gentemot

övriga nu nämnda styrelser, en företrädesställning, på vilken lantmäteristyrelsen

i sitt över de sakkunnigas förslag avgivna yttrande ej gjort

anspråk. Det har för övrigt ej påvisats, att de av de sakkunniga föreslagna

bestämmelserna i ämnet skulle vara mer komplicerade än motsvarande

bestämmelser att tillämpas vid prövning av ansökningar örn inträde

till högskolans övriga fackavdelningar; samma svårigheter gälla beträffande

alla dessa bestämmelser, svårigheter, som, enligt vad erfarenheten givit vid

handen, icke äro oöverkomliga.

Jag anser därför, att utväljandet av elever bland sökande till fackavdelningen

för lantmäteri bör företagas av högskolans myndigheter i samma

ordning som sker för övriga fackavdelningar, varemot bestämmandet av

antalet elever helt naturligt bör förbehållas åt lantmäteristyrelsen. Skulle

man finna den av tekniska högskolesakkunniga föreslagna anordningen

alltför komplicerad, lär en förenkling lätteligen kunna vinnas på det sättet,

att åt lantmäteristyrelsen uppdrages att i god tid, exempelvis före den 1 juli

varje år, bestämma det antal elever, dock högst 20, som för nästkommande

läsår bör få intagas i högskolans fackavdelning för lantmäteri, och därom

lämna högskolan besked.

I kap. III (sid. 40—64 i statsrådsprotokollet) behandlas frågan örn läroämnen

och undervisning splaner för fackavdelningen för lantmäteri.

De tekniska högskolesakkunniga hava i detta hänseende inledningsvis

framhållit, att de under förhandenvarande förhållanden ansett sig böra

föreslå förändringar i tekniska högskolans organisation och undervisning

endast i de fall, där sådant vore erforderligt med hänsyn tagen till högskolans

föreslagna nya uppgifter att jämväl utbilda lantmätare och stadsoch

kommunalingenjörer. I fråga om läroämnen och undervisningskurser

för fackavdelningen för lantmäteri hava de sakkunniga anfört, att

de i möjligaste mån anslutit sig till de förslag, som framlagts av lantmäteristyrelsen

samt i propositionen nr 183 till 1931 års riksdag. Slutligen

hava de sakkunniga framhållit, att deras i detta kapitel framlagda förslag

jämte tillhörande timplaner ingalunda avsage att giva en definitiv lösning

av frågorna örn de olika ämnenas art och omfattning.

Jämlikt § 14 av gällande stadgar för tekniska högskolan åligger det högskolans

läraikollegium att fastställa program, läro- och timplaner för undervisningen,

därvid särskilt skall iakttagas, att rum beredes för de olika läroämnena

i förhållande till deras vikt, samt att en jämn fördelning av de

studerandes arbete under studietiden kommer till stånd.

^Någon ändring i detta förhållande kunde, framhåller departementschefen,

givetvis ej komma på tal, när nu fråga vore örn inrättandet av en fackavdelning

för lantmäteri. Högskolans rätt att inom den ram, som före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

19

fintliga arbetskrafter och ekonomiska tillgångar medgiva, uppdraga de närmare

linjerna för sin verksamhet varken kunde eller finge rubbas.

Å andra sidan vore ett visst ståndpunkttagande beträffande de olika läroämnenas

omfattning o. s. v. ofrånkomligt för att ernå en överblick över de

lärarkrafter, som bleve erforderliga. Departementschefen har framhållit, att

vad han i det följande komme att anföra beträffande läroämnen och undervisningsplaner,

ingalunda vore avsett att skola lända till ovillkorlig efterrättelse

utan endast att, såsom nyss sagts, giva en överblick över de olika ämnenas

inbördes ställning och omfattning. Den närmare utformningen borde ankomma

på vederbörande vid högskolan.

Med hänsyn till de nu angivna synpunkterna har departemenschefen ansett

sig kunna ifråga örn det av de tekniska högskolesakkunniga framlagda,

utförligt motiverade förslaget i huvudsak hänvisa till handlingarna i ärendet.

Härjämte har departementschefen återgivit det förslag till timplan för

fackavdelningen för lantmäteri vid tekniska högskolan, som de sakkunniga

uppgjort såsom en sammanfattning av vad de anfört och hemställt rörande

läroämnen och undervisningsplaner.

Förslaget är av följande lydelse (Tab. sid. 20).

Efter en redogörelse för de över sakkunnigförslaget i denna del avgivna

yttrandena har departementschefen för egen del anfört huvudsakligen följande:
Såsom

jag inledningsvis i detta kapitel omnämnde, är det nu icke fråga

örn att för Kungl. Majit och riksdagen framlägga detaljerade förslag till

undervisnings- och timplaner för den föreslagna nya fackavdelningen för

lantmäteri. Utformandet och fastställandet av dessa bör, liksom vid övriga

fackavdelningar, närmast ankomma på vederbörande vid tekniska högskolan.

Här gäller det endast att få en ungefärlig översikt över den blivande undervisningens

omfattning för att på detta sätt få material för bedömande av

lärarbehovet.

I här förevarande sammanhang vill jag endast meddela, att jag i allt

väsentligt anser mig kunna uttala min anslutning till de av de tekniska

högskolesakkunniga framlagda förslagen.

I ett pär häuseenden har jag dock funnit mig böra förorda vissa smärre

avvikelser, vilka komma att få ett visst inflytande på lärarkrafterna vid

högskolan samt de med omorganisationen förenade kostnaderna.

Vad till en början matematikundervisningen beträffar, har jag genom

vad härutinnan av lantmäteristyrelsen anförts funnit mig övertygad örn att

en viss utökning av denna undervisning för de blivande lantmätarna torde

bliva ofrånkomlig i vissa för deras framtida verksamhet viktiga grenar av

ämnet, som ej — i vart fall icke i tillräcklig utsträckning — ingå i den

vid tekniska högskolan meddelade undervisningen i matematikkurs II. Jag

vill därför ansluta mig till lantmäteristyrelsens förslag om anordnandet av

en särskild kompletteringskurs i matematik för de lantmäteristuderande.

Jämväl i fråga örn undervisningen i rättslära torde någon utökning utöver

vad i sakkunnigbetänkandet föreslagits bliva nödvändig. Man får icke

förbise, att lantmätarna i sin tjänstutövning ständigt komma i kontakt

med och hava att meddela beslut i olika speciella juridiska spörsmål, varför

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Förslag till timplan för fackavdelningen för lantmäteri

vid tekniska högskolan.

I

II

III

IV

Ämnen

H.T.

V.T.

H.T.

V.T.

H.T.

V.T.

H.T.

V.T.

f.

ö.

f.

ö.

f.

ö.

f.

ö.

f.

ö.

f.

ö.

f.

Ö.

f.

ö.

Matematik II.........

Geologi med marklära:

6

6

1

1

Allmän geologi......

4

—

1

"2

—

—

Marklära..........

2

2

Rättskunskap.........

Q1

—

H

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Husbyggnadslära II.....

^2

—

—

—

2

3

3

3

Stadsbyggnadslära......

Planmätning och nivelle-

~~

“

~

3

4

ring.............

—

—

2

—

5

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Geodetisk matematik ....

l

2

1

—

1

5

—

3

3

6

—

4

—

—

—

—

Geodesi............

—

—

2

2)2

—

—

2

s)2

2

2

—

2

—

—

—

—

Kartografi...........

—

—

—

—

—

—

2

8

—

—

—

—

—

—

—

—

Jorddelningsrätt.......

Skogsekonomi med skogs-

2

3

3

5

3

5

—

—

—

lära.............

Jordbrukslära med jord-

—

4

4)

3

1

bruksekonomi.......

Allmän byggnadslära med

—

—

—

—

3

—

6

5)

3

3

vägteknik..........

—

—

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Vattenbyggnadslära II . . .

—

—

—

—

4

2

2

6)2

—

1

Fiskerikunskap........

2

Skiftesläggningslära.....

6

v)4

“)

8)

—

—

Arkivkunskap........

Fornlämningar och natur-

—

2

1

—

---

skydd ............

2

Summa

151

10

!5

101

!5

19

16

18

15

18

14

19

8)

8)

—

—

2É>1

251

34

34

33

33

—

—

—

—

Ånni.: 1) Dessutom övningar på fältet sommaren mellan första och andra åren under tiden

den 1—den 30 juni.

2) Dessutom övningar på fältet sommaren mellan första och andra åren under tiden

den 16 juli—den 15 augusti.

3) Dessutom övningar på fältet sommaren mellan andra och tredje åren under tiden

den 1 juni—den 15 juli.

4) Dessutom övningar på fältet sommaren mellan första och andra åren under tiden

den 1—den 15 juli.

5) Dessutom övningar på fältet dels i detta ämne, dels i vattenbyggnadslära II sommaren

mellan andra och tredje åren under tiden den 16 juli —den 15 augusti.

6) Jfr. anm. 5).

7) Dessutom exkursioner under 1 vecka i slutet av maj eller början av juni månad.

8) Höstterminens under fjärde årskursen undervisning börjar den 13 september

med 4 veckor övningar på fältet i skiftesläggningslära, efterföljda av sammanlagt

56 timmar föreläsningar och 140 timmar övningar i samma ämne samt därefter

erforderlig tentamensperiod.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

en grundlig utbildning här är av nöden. I detta ämne torde undervisningen

böra erhålla ungefärligen den omfattning, som föreslagits av ämnets nuvarande

företrädare vid lantmäteriundervisningen.

Beträffande undervisningen i flera andra ämnen, främst de geodetiska

ämnena, hava stora meningsskiljaktigheter yppat sig. Dessa avse emellertid

företrädesvis undervisningens fördelning på olika lärarkrafter, och härtill

återkommer jag i följande kapitel.

I kap. IV (sid. 65—81 i statsrådsprotokollet) har departementschefen Erforderliga

behandlat frågan om de lärarkrafter, vilka skulle bliva erforderliga vid ett ärar 1 er

genomförande av det utav honom tillstyrkta förslaget örn lantmäteriundervisningens

förläggande till tekniska högskolan såsom en särskild fack

avdelning.

Det av de tekniska högskolesakkunniga i detta hänseende framlagda förslaget

innebär — förutom inrättandet av en personlig professur för huvudläraren

i ämnet geodesi vid lantmäteriundervisningen, professor b. T. S.

Rubin —- inrättande av följande nya lärarbefattningar vid tekniska högskolan,

nämligen professurer i jorddelningsrätt och skiftesläggningslära samt

speciallärarbefattningar i matematik II, geologi med marklära, husbyggnadslära

II, stadsbyggnadslära, planmätning och nivellering, geodetisk matematik,

kartografi, skogsekonomi med skogslära, jordbrukslära med jordbruksekonomi,

allmän byggnadslära med vägteknik, vattenbyggnadslära II,

fiskerikunskap, arkivkunskap samt fornlämningar och naturskydd. Av förenämnda

speciallärarbefattningar äro de i geodetisk matematik och kartografi

avsedda att tillsättas först efter professor Rubins avgång från den för

honom föreslagna personliga professuren. Å andra sidan föreslå de sakkunniga

till indragning de nuvarande speciallärarbefattningarna i allmän

geologi, rättskunskap, stadsanläggningslära och arkitektonisk formlära.

Beträffande detta förslag, i vad det avsåg inrättande av en professur i

jorddelningsrätt, har en av de sakkunniga, lektorn Björnsson, anmält avvikande

mening och anfört, att han funne det riktigast, att man åtminstone

tills vidare nöjde sig med att inrätta en speciallärarbefattning för bestridande

av undervisningen i jorddelningsrätt.

Efter en redogörelse för de över detta förslag avgivna yttrandena, har

departementschefen för egen del anfört huvudsakligen följande:

Jag utgår från att undervisningen vid den nya fackavdelningen för lantmäteri

vid tekniska högskolan skall bestridas på enahanda sätt, som där för

närvarande är fallet, d. v. s. medelst professorer, speciallärare och assistenter.

I fråga om undervisningen i matematik ansluter jag mig till det framkomna

förslaget örn inrättandet av en speciallärarbefattning i matematik II.

Härigenom vinnes möjlighet att realisera ett upprepade gånger från tekniska

högskolan framfört önskemål örn ett frigörande av den nuvarande

professuren i matematik och mekanik från den mera elementära matematikundervisning,

som innefattas i matematik II, för att bereda professurens

innehavare möjlighet att hedriva undervisning och forskning inom för närvarande

aktuella gränsområden mellan fysik och mekanik. < ienom inrät
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

tandet av denna speciallärarbefattning erhålles vidare möjlighet att vid tekniska

högskolan placera lantmäteriundervisningens mångårige lärare i matematik,

filosofie doktor F. R. Berwald, som enligt de tekniska högskolesakkunnigas

förslag utan ansökan skulle förordnas att uppehålla den ifrågasatta nya

speciallärarbefattningen. Det har visserligen framhållits, att ett sådant förfaringssätt

kan anses strida emot tidigare tillämpade principer ifråga örn

såväl tillsättandet av speciallärarbefattningar som inrättandet av personliga

tjänster. Med hänsyn till här föreliggande säregna förhållanden finner jag

mig dock i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna — böra tillstyrka

denna åtgärd.

Såsom jag under föregående kapitel framhållit, torde det emellertid bliva

nödvändigt att för de lantmäteristuderande anordna en kompletteringskurs

i matematik, b ör detta ändamål torde ytterligare en speciallärarbefattning

i matematik, förslagsvis benämnd matematik III, böra inrättas. Även till

denna befattning torde doktor Berwald böra kunna utan ansökan förordnas.

Gällande bestämmelser rörande speciallärarbefattningarna medgiva nämligen

— inom vissa gränser — samma person att innehava mer än en befattning,

och härigenom skulle doktor Berwald beredas en rättvis kompensation för

den löneminskning, vilken i annat fall skulle drabba honom på grund av

den föreslagna omorganisationen.

Det torde få ankomma på vederbörande vid tekniska högskolan att verkställa

närmare utredning och avgiva förslag ifråga örn såväl de föreslagna

speciallärarbefattningarna i matematik som erforderlig ombildning av den

nuvarande professuren i matematik och mekanik. Därest det härvid skulle

visa sig ändamålsenligt att — exempelvis med hänsyn till önskvärdheten

att så mycket som möjligt nedbringa antalet läroämnen — sammanslå de

båda speciallärarbefattningarna i matematik II och matematik III till en,

torde häremot ej något vara att erinra.

I likhet med de tekniska högskolesakkunniga vill jag emellertid framhålla,

att det nu av mig tillstyrkta förslaget rörande matematikundervisningens

ordnande icke får betraktas såsom slutgiltigt, utan att frågan om

denna undervisnings ändamålsenliga anordnande torde få upptagas till förnyad,

allsidig prövning när antingen den nuvarande professorn i matematik

och mekanik eller doktor Berwald avgår från sin befattning.

Frågan örn det framtida ordnandet av undervisningen i de geodetiska

ämnena har varit föremål för skarpa meningsbrytningar. Enligt de tekniska

högskolesakkunnigas förslag skulle den geodetiska ämnesgruppen uppdelas

på fyra lärarbefattningar, nämligen en professur i geodesi samt en speciallärarbefattning

i vartdera av ämnena planmätning och nivellering, geodetisk

matematik och kartografi. Den nuvarande huvudläraren i ämnet vid lantmäteriundervisningen,

professor Rubin, skulle såsom innehavare av en personlig

professur i geodesi (geodetisk matematik och kartografi) bestrida den

med speciallärarbefattningarna i sistnämnda båda ämnen förenade undervisningen.

Lantmäteristyrelsen har anslutit sig till ett av professor Rubin framlagt

förslag örn inrättandet av två professurer i ämnet geodesi, den ena med

mgenjörsteknisk och den andra med lantmäteriteknisk inriktning. Tekniska

högskolans lärarkollegium slutligen har — utöver den nuvarande professuren

i geodesi vid högskolan förordat inrättandet av en professur i mätningsteknik

och en speciallärarbefattning i geodesi.

Starka skäl hava onekligen anförts till förmån för de olika uppfattningarna.

När det nu gäller att avgöra, vilket förslag som bör givas företräde,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

23

torde följande vara att beakta. Det gäller att tillse, att man icke på sakens

nuvarande ståndpunkt iner än nödvändigt binder den kommande utvecklingen

utan håller möjligheten öppen att — därest erfarenheten skulle sådant

påkalla — vidtaga behövliga förändringar. Härvid böra de ekonomiska

synpunkterna noga beaktas, så att man söker vinna den lösning,

som för det allmänna medför de minst kännbara konsekvenserna i fråga

örn laboratorieutrustning o. s. v. Vidare måste tillses, att professor Rubin,

som under många år på ett synnerligen förtjänstfullt sätt omhänderhaft

sitt nuvarande ämbete, icke genom omorganisationen åsamkas alltför kännbara

ekonomiska förluster.

En prövning av de framkomna förslagen under aktgivande på de nyss

av mig angivna synpunkterna har kommit mig att för närvarande ansluta

mig till den av de sakkunniga förordade lösningen. Enligt denna skulle,

såsom nyss erinrats, förutom den nuvarande professuren i geodesi vid högskolan

inrättas en personlig professur i geodesi för professor Rubin samt

en speciallärarbefattning i ämnet planmätning och nivellering.

De skäl, som redan i propositionen ur 183 till 1931 års riksdag ansågos

föreligga för inrättandet av en personlig professur för professor Rubin, synas

mig alltfort vara för handen, och med hänsyn härtill anser jag mig böra

förorda förslag härom till riksdagen. Härigenom vinnes å ena sidan, att

åt professor Rubin beredes en ordinarie anställning, varav han i hög grad

gjort sig förtjänt, och å andra sidan, att ämnesfördelningen ej nu definitivt

fastlåses. Jag utgår nämligen från att, så snart någon av de båda professurerna

i geodesi bliver vakant, frågan örn äinnets fortsatta uppdelning

kommer att upptagas till förnyad omprövning, varvid man skall kunna

begagna sig av den erfarenhet, som under tiden kan hava vunnits rörande

de olika geodetiska ämnenas mest ändamålsenliga planläggning.

Den närmare fördelningen av undervisningen inom den nu av mig föreslagna

ramen av lärarkrafter torde få ske av vederbörande vid tekniska

högskolan.

Professor Rubin torde såsom innehavare av den föreslagna personliga

professuren böra erhålla lön å allmänna indragningsstaten samt i löneoch

pensionshänseende bliva likställd med övriga professorer vid tekniska

högskolan. Beträffande de närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga

att av Kungl. Majit meddelas rörande professuren, torde förslag framdeles

få avgivas av tekniska högskolan.

Jämväl frågan om de lantmäteristuderandes undervisning i juridik har

varit föremål för delade meningar. Här hava de sakkunniga föreslagit

en professur i jorddelning sr ätt, vars innehavare tillika skulle meddela under

visning i den allmänna kurs i rättskunskap, som för närvarande gives vid

högskolan, under det att från andra håll framhållits, att i stället ett ungefärligen

motsvarande belopp borde ställas till högskolans förfogande för att

möjliggöra undervisning genom en eller flera speciallärare. Häremot hava

emellertid från skilda håll starka betänkligheter uttalats. Under förhandenvarande

ekonomiska förhållanden finner jag mig icke kunna förorda inrättandet

av en ordinarie professur, innan någon erfarenhet föreligger rörande

ett oeftergivligt behov härav, oell ansluter jag mig följaktligen till förslaget

om bär ifrågavarande undervisnings uppehållande med speciallärare.

Ett belopp, beträffande vars storlek jag torde få yttra mig i följande

kapitel, bör alltså nu ställas till högskolans förfogande flir anställande av

speciallärare i ämnena rättskunskap och jorddelningsrätt för de lantmäteri
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kostnads
beräkningar.

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

studerande. Vid sådant förhållande förfaller givetvis det av de sakkunniga

framlagda förslaget om slopandet av den nuvarande speciallärarbefattningen

i rättskunskap.

För det nuvarande ämnet kulturteknik vid lantmäteriundervisningen föreslogs

i proposition nr 183 till 1931 års riksdag inrättandet av en professur.

De sakkunniga hava däremot föreslagit inrättandet av tre speciallärarbefattningar,

nämligen i husbyggnadslära II, allmän byggnadslära och vägteknik

samt vattenbyggnadslära II. Även beträffande detta förslag hava i de avgivna

utlåtandena meningarna varit delade. Jag finner mig emellertid böra

biträda de sakkunnigas förslag i denna del.

I övrigt har jag icke funnit annat att erinra mot de sakkunnigas förslag

än att, i överensstämmelse med vad tekniska högskolans lärarkollegium

förordat, den av de sakkunniga föreslagna speciallärarbefattningen i geologi

och marklära synes böra uppdelas i två befattningar, en speciallärarbefattning

i allmän geologi — motsvarande den redan nu befintliga befattningen

i detta ämne — och en ny speciallärarbefattning i marklära.

Vid bifall till vad jag nu tillstyrkt skulle alltså med anledning av lantmäteriundervisningens

överflyttande till tekniska högskolan inrättas följande

nya lärarbefattningar, nämligen en professur i skiftesläggningslära samt en

personlig professur för professor Rubin i geodesi ävensom speciallärarbefattningar

i matematik II, matematik III, marklära, husbyggnadslära II,

stadsbyggnadslära, planmätning och nivellering, rättskunskap och jorddelningsrätt,

skogsekonomi med skogslära, jordbrukslära med jordbruksekonomi,

allmän byggnadslära med vägteknik, vattenbyggnadslära II, fiskerikunskap,

arkivkunskap samt fornlämningar och naturskydd.

Kostnaderna för lantmäteriundervisningen för innevarande budgetår kunna

beräknas till 73,350 kronor, vartill komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

enligt de normer, som gälla för s. k. oreglerade verk, ävensom

kostnader för bränsle, lyse, renhållning och städning.

Enligt lantmäteristynelséns förslag skulle de sammanlagda årliga kostnaderna

för lantmäteriundervisningen uppgå till ett belopp av 140,932 kronor.

1930 års utredningsmän beräknade de årliga kostnaderna för lantmäteriundervisningen,

om densamma förlädes till tekniska högskolan, till ett sammanlagt

belopp av 116,296 kronor.

Tekniska högskolans lärarkollegium, beräknade de årliga kostnaderna för den

av kollegiet föreslagna fackavdelningen i mätningsteknik till 115,596 kronor.

I propositionen nr 183 till 1931 års riksdag beräknades de årliga kostnaderna

för lantmäteriundervisningen till 141,272 kronor.

De tekniska högskolesakkunniga hava föreslagit följande löner och arvoden

för de erforderliga lärarna.

Ordinarie professurer.

1 professor i jorddelningsrätt, lönegrad B 30.........^kronor 11,460: —

1 » » skiftesläggningslära, lönegrad B 30...... > 1R460: —

_ Summa kronor 22,920: —

b Vi<] bifa11 därtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i rättskunskap, arvode

1,200 kronor, indragas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

25

Speciallärare.

Speciallärare

i matematik II...................

. . kronor

4,800

—

»

» geologi med marklära.............

• -1) ’

4,200

—

»

» husbyggnadslära II...............

4,800

—

1

» stadsbyggnadslära................

3,600

—

»

» planmätning och nivellering.........

4,200

—-

» geodetisk matematik..............

7,200

—

»

» kartografi......................

»

3,000

—

>

» skogsekonomi med skogslära........

4,200

—

»

» jordbrukslära med jordbruksekonomi .

»

6,600

—

» allmän byggnadslära med vägteknik .

»

2,400

—

» vattenbyggnadslära II...........

4,800

—

»

» fiskerikunskap..................

900

—

1

» arkivkunskap...................

900

—

» fornlämningar och naturskydd.......

900

—

Summa kronor 52,500

—

Om från nyssnämnda belopp, 52,500 kronor, dragés ett belopp av 7,800

kronor, motsvarande de för närvarande utgående arvodena till speciallärarna

i rättskunskap, allmän geologi, arkitektonisk formlära och stadsanläggningslära,

som enligt vad de sakkunniga förutsatt skulle kunna indragas, erhålles

en summa av 44,700 kronor, vilket belopp alltså skulle utgöra nettoökningen

av tekniska högskolans anslag till arvoden till speciallärare vid ett fullständigt

genomförande av de sakkunnigas förslag.

Vid ett bifall till de av de sakkunniga framlagda förslagen skulle de årliga

kostnaderna för lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan

samt inrättandet därstädes av en särskild studieriktning för kommunalingenjörer

efter den föreslagna organisationens slutliga genomförande

uppgå till följande belopp:

1. Avlöningar m. m.

Avlöningar till professorer......................kronor 22,920: —

Arvoden till speciallärare........................ » 44,700: —

» » tillfälliga lärarbiträden och assistenter..... » 2,000: —

Avlöning till ett kontorsbiträde................... » 2,676: —

» »en vaktmästare....... > 2,988: —

Summa avlöningar m. m. kronor 75,284

2. Stipendier, materiel m. m.

Stipendier åt elever vid tekniska högskolan..........kronor 2,000: —

Resekostnads- och traktamentsersättningar åt högskolans

lärare vid exkursioner och fältövningar............ » 3,000: —

*) Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i allmän geologi, arvode

3,000 kronor, indragas.

“) Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i arkitektonisk formlära,

arvode 1,200 kronor, indragas.

a) Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i stadsanläggningslära,

arvode 2,400 kronor, indragas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•26

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Resekostnads- ock traktamentsersättningar åt elever vid

högskolans fackavdelning för lantmäteri för deltagande

i exkursioner och fältövningar..................kronor 8,000: —

Materiel för praktiska övningar................... » 4,000: —

Bokinköp och bokbindning m. m.................. » 2,000: —

Materiel till samlingar och laborationer ............. » 4,000: —

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter......... » 9,000: —

Summa stipendier, materiel m. m. kronor 32,000: —

Summa summarum kronor 107,284: —

Till denna summa, i avrundat tal uppgående till 107,300 kronor, böra

vidare läggas kostnaderna för dyrtidstillägg m. m. enligt sedvanliga grunder

för s. k. nyreglerade verk.

För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:

I det stora hela har jag ansett mig kunna uttala min anslutning till de

kostnadsberäkningar, som framlagts av de tekniska högskolesakkunniga. De

förändringar ifråga örn lärarkrafterna, som jag i det föregående förordat,

nödvändiggöra dock vissa smärre justeringar även i kostnadsberäkningarna.

För den för de lantmäteristuderande föreslagna kompletteringskursen i

matematik, matematik III, torde ett arvode av 1,200 kronor böra beräknas.

I ämnena rättskunskap och jorddelningsrätt, där undervisningen enligt

mitt förslag skulle meddelas av speciallärare, torde, såsom jag i det föregående

tillstyrkt, en viss utökning av den av de sakkunniga föreslagna undervisningen

bliva ofrånkomlig. Om denna undervisning i enlighet med vederbörande

lärares förslag ökas till 370 timmar skulle man, med beräkning att

halva antalet timmar vore föreläsningar och halva antalet övningar, efter

sedvanliga grunder behöva räkna med ett sammanlagt arvode av (185 X 30

+ 185 X 15) = 8,325 kronor eller i avrundat tal 8,400 kronor. Detta belopp

bör då ställas till högskolans förfogande för att disponeras för här ifrågavarande

undervisning i form av arvoden till speciallärare. Den närmare

fördelningen av det tillgängliga beloppet mellan lärarna i dessa ämnen torde

få ankomma på Kungl. Maj:t efter vederbörandes vid tekniska högskolan

hörande.

För specialläraren i marklära torde ett arvode av 1,200 kronor böra beräknas.

I anslutning till vad sålunda anförts skulle för professorer och lärare beräknas

följande löner och arvoden:

Ordinarie professur.

1 professur i skiftesläggningslära, lönegrad B 30.......kronor 11,460: —

Professur å allmänna indragningsstaten.

1 personlig professur i geodesi för professor T. Rubin,

lönegrad B 30...............................kronor 11,460: —

Speciallärare.

Speciallärare i matematik II......................kronor 4,800: —

» i matematik III..................... » 1,200: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

27

Speciallärare i

* i

» i

» i

» i

» i

» i

» i

» i

» i

» i

» i

marklära.........................kronor 1,200: —

husbyggnadslära II1)................. » 4,800: —

stadsbyggnadslära2).................. » 3,600: —

planmätning och nivellering........... » 4,200: —

rättskunskap och jorddelningsrätt, att utgå

med den närmare fördelning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes............ » 8,400: —

skogsekonomi med skogslära........... » 4,200: —

jordbrukslära med jordbruksekonomi..... » 6,600: —

allmän byggnadslära med vägteknik..... » 2,400: —

vattenbyggnadslära II................ » 4,800: —

fiskerikunskap.................. » 900: —

arkivkunskap...................... » 900: —-

fornlämningar och naturskydd. ......... »_900: —

Summa kronor 48,900

Örn från nyssnämnda belopp, 48,900 kronor, dragés ett belopp av 3,600

kronor, motsvarande de för närvarande utgående arvodena till speciallärarna

i arkitektonisk formlära och i stadsanläggningslära, som enligt mitt förslag

skulle kunna indragas, erhålles en summa av 45,300 kronor, vilket belopp

alltså skulle utgöra nettoökningen av tekniska högskolans anslag till arvoden

till speciallärare vid ett genomförande av förslaget. Härvid är emellertid

att märka, att i detta belopp icke inräknats kostnaderna för den undervisning

i geodetiska ämnen, som enligt mitt förslag tills vidare skulle bestridas

av professor Rubin såsom innehavare av den för honom föreslagna personliga

professuren. De tekniska högskolesakkunniga hava beräknat kostnaderna

för denna undervisning, därest den skulle meddelas av speciallärare,

till sammanlagt 10,200 kronor, med vilket belopp nyssberörda summa

alltså i en framtid kan behöva ökas, när professor Rubin avgår från den

för honom föreslagna personliga professuren.

Anslaget till tillfälliga lärarbiträden och assistenter har av de sakkunniga

-— under förutsättning att de lantmäteristuderande i fråga örn erläggandet

av terminsavgifter bleve likställda med övriga studerande vid högskolan —

beräknats behöva höjas med ett belopp av 2,000 kronor. Häremot har jag

för närvarande intet att erinra. Jag vill dock understryka vad de sakkunniga

anfört därom, att frågan om terminsavgifter vid tekniska högskolan

snarast måste underkastas en ingående prövning. Under nuvarande statsfinansiella

förhållanden kan jag dock icke förorda någon ändring i nu be

stående bestämmelser i detta hänseende, då detta skulle kunna medföra

kännbara ekonomiska konsekvenser för statsverket. Emellertid torde böra

beaktas, att nedsättning i terminsavgifterna redan nu i stor utsträckning

kommer obemedlade och mindre bemedlade studerande vid högskolan tillgodo,

och jag förutsätter, att enahanda fördelar jämväl skola tillkomma de

lantmäteristuderande.

I likhet med de sakkunniga vill jag vidare förorda inrättandet vid tekniska

högskolan av en vaktmästarbefattning i lönegraden B 5 samt en

kontorsbiträdesbefattning i lönegraden B 4.

'') Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i arkitektonisk formlära,

arvode 1,200 kronor, indragas.

s) Vid bifall härtill kan den nuvarande speciallärarbefattningen i stadsanläggningslära

arvode 2,400 kronor'', indragas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om arvoden åt föreståndare och

bibliotekarie, vikariatsersättningar samt stipendier har ej givit mig anledning

till erinran.

De sakkunniga hava föreslagit ett ordinarie förslagsanslag å 11,000 kronor

till resekostnads- och traktamentsersättningar åt högskolans lärare vid exkursioner

och fältövningar. Av detta belopp har en summa av i runt tal

8,000 kronor, som för närvarande utgår från åttonde huvudtitelns anslag

till rese- och traktamentspenningar, nu föreslagits skola överflyttas till detta

nya specialanslag; samtidigt hava de ökade kostnaderna på grund av lantmäteriundervisningens

överflyttande beräknats till 3,000 kronor.

Jag har i princip intet att erinra mot detta de sakkunnigas förslag. För

budgetåret 1932/1933 torde — vid det förhållandet att Kungl. Maj:t redan

för riksdagen framlagt förslag rörande anslag för rese- och traktamentspenningar

under åttonde huvudtiteln — någon framställning till riksdagen

om något särskilt anslag ej vara erforderlig. I den mån lärare vid fackavdelningen

för lantmäteri nödgas företaga resor i tjänsten, torde härmed

under nämnda budgetår böra förfaras på samma sätt som ifråga om högskolans

övriga lärare. Någon höjning av det ordinarie anslaget till reseoch

traktamentspenningar torde, då detta anslag har förslagsanslags natur,

ej bliva erforderlig för budgetåret 1932/1933. Framdeles torde jag emellertid

få anledning återkomma till frågan, huru bör förfaras med utgifterna

för resor för lärare vid tekniska högskolan.

De sakkunniga hava vidare beräknat, att ett belopp av 8,000 kronor skulle

bliva erforderligt för att bestrida resekostnads- och traktamentsersättningar

åt obemedlade och mindre bemedlade studerande vid högskolans fackavdelning

för lantmäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar.

I fråga om resekostnaderna hava de sakkunniga föreslagit, att sådana skulle

— i likhet med vad för närvarande är fallet vid tekniska högskolan — för

här ifrågavarande studerande utgå efter kostnaderna för resa å järnväg i

tredje klass.

Häremot har jag i likhet med högskolans lärarkollegium intet att erinra.

I fråga om traktamentsersättning hava de sakkunniga föreslagit 7 kronor

om dagen vid kortare resor och 5 kronor om dagen vid övningar, som äro

under längre tid förlagda till samma plats.

Högskolans lärarkollegium har framhållit, att vid tekniska högskolan

lämnas traktamentsersättning till de studerande med 7 kronor per dag men

vid fältövningar endast under resdagarna. Lärarkollegiet har vidare framhållit,

att det givetvis vore i hög grad underlättande, örn medellösa och mindre

bemedlade studerande finge komma i åtnjutande av traktamentsersättning

även under »liggdagar», varvid dock ett belopp av 3 kronor 50 öre per dag

torde kunna anses tillräckligt. Härvid borde icke någon skillnad förekomma

mellan studerande inom fackavdelningarna för lantmäteri å ena sidan och

för väg- och vattenbyggnad och bergsvetenskap å andra sidan, utan samma

regler borde gälla för studerande inom nämnda fackavdelningar.

I likhet med de sakkunniga och högskolans lärarkollegium anser jag

högeligen önskvärt, att åtgärder vidtagas för att för obemediade och mindre

bemedlade elever vid tekniska högskolan nedbringa de kostnader, som förorsakas

genom de i kursplanerna ingående, omfattande resorna och fältövningarna.

I princip vill jag jämväl uttala min anslutning till vad högskolans

lärarkollegium anfört därom, att denna förmån bör tillkomma studerande

vid samtliga de tre fackavdelningar — lantmäteri, väg- och vatten
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

29

byggnad samt bergsvetenskap — där de mest omfattande resorna och fältövningarna

förekomma.

För närvarande ser jag mig dock icke i stånd att framlägga förslag örn

dylik ersättning. Det gäller en förmån för de studerande, som — hur berättigad

och rimlig den än må vara — dock måste medföra vissa ekonomiska

konsekvenser för statsverket. En närmare utredning torde allra

helst med hänsyn till lärarkollegiets förslag att utsträcka den ifrågasatta

traktamentsersättningen till fackavdelningarna för väg- och vattenbyggnad

samt bergsvetenskap — vara ofrånkomlig. Det är emellertid min förhoppning,

att en dylik utredning — vilken det närmast torde ankomma på vederbörande

vid tekniska högskolan att verkställa — skall kunna verkställas

i så god tid, att förslag i ämnet må kunna föreläggas 1933 års riksdag.

Med hänsyn härtill anser jag mig böra vid beräknandet av de kostnader,

som lantmäteriundervisningens omorganisation vid ett slutligt genomförande

kan komma att medföra, även upptaga det av högskolans lärarkollegium

för här ifrågavarande ändamål beräknade beloppet, 6,000 kronor.

De sakkunniga hava slutligen beräknat vissa materielanslag för den

blivande lantmäterifackavdelningen, nämligen

till materiel för praktiska övningar..........

» bokinköp och bokbindning m. m.........

» materiel vid samlingar och laborationer . . .

» uppvärmning, belysning och diverse utgifter

kronor 4,000: —

» 2,000: —

» 4,000: —

» 9,000: —

Jag finner mig kunna godtaga de angivna beloppen såsom ett underlag

för mina beräkningar av kostnaderna för lantmäteriundervisningens förläggande

till tekniska högskolan.

Såsom en sammanfattning av vad jag i detta kapitel anfört torde jag

härefter få lämna en översikt över de kostnader, som för närvarande kunna

beräknas uppstå vid ett förläggande av lantmäteriundervisningen till tekniska

högskolan:

1. Avlöningar m. m.

A. Avlöningar m. m. under åttonde huvudtiteln:

avlöning till professor.........................kronor

arvoden till speciallärare.......................

» » tillfälliga lärarbiträden och assistenter..... »

avlöning till ett kontorsbiträde................... 8

» » en vaktmästare............. 8

Summa kronor 64,424: —

B. Avlöningar under allmänna indragningsstaten:

personlig professur åt professor T. Rubin...........kronor 11,460:

Summa avlöningar m. m. 75,884: —

11,460

45,300

2,000

2,676

2,988

2. Stipendier, materiel m. m.

stipendier åt studerande........................kronor 2,000: —

resekostnads- och tråk tam entsersättnin gar åt högskolans

lärare vid exkursioner och fältövningar........... » 3,000:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

resekostnads- och traktamentsersättningar åt studerande

vid högskolans fackavdelning för lantmäteri för del
-

tagande i exkursioner och fältövningar...........kronor 6,000: —

materiel för praktiska övningar.................. » 4,000: -—

bokinköp och bokbindning m. m.................. » 2,000: —

materiel till samlingar och laborationer............. » 4,000: —

uppvärmning, belysning och diverse utgifter......... »_9,000: -—

Summa stipendier, materiel m. m. kronor 30,000: —

Summa summarum kronor 105,884: —

Till denna summa, i avrundat tal uppgående till 106,000 kronor, böra

vidare läggas kostnaderna för dyrtidstillägg m. m. enligt sedvanliga grunder

för s. k. nyreglerade verk.

I förhållande till de för budgetåret 1931/1932 beräknade, i riksstaten direkt

synliga kostnaderna för lantmäteriundervisningen, 73,350 kronor, innebär

mitt nu framlagda förslag en utgiftsökning för statsverket av i runt

tal 33,000 kronor. Härvid måste dock beaktas, att dyrtidstillägg m. m. för

lantmäteriundervisningen för närvarande utgår enligt de grunder, som gälla

vid s. k. oreglerade verk, under det att dyrtidstilläggen framdeles, såsom

nyss nämnts, skulle utgå enligt grunderna för s. k. nyreglerade verk. Härigenom

följer en betydande sänkning av utgifterna för dyrtidstillägg.

I jämförelse med lantmäteristyrelsens ursprungliga förslag innebär mitt

nu framlagda förslag en besparing för statsverket av (140,932—105,884)

35,048 kronor. Motsvarande siffror bliva i förhållande till det av 1930 års

utredningsmän framlagda förslaget en besparing av (116,296—105,884)

10,412 kronor, i förhållande till det av tekniska högskolans lärarkollegium

framlagda förslaget en besparing av (115,596—105,884) 9,712 kronor, i förhållande

till det i propositionen nr 183 till 1931 års riksdag framlagda förslaget

en besparing av (141,272—105,884) 35,388 kronor samt i förhållande

till det av de tekniska högskolesakkunuiga framlagda förslaget en besparing

av (107,284 —- 105,884) 1,400 kronor.

Rörande lokalfrågan hava slutligen de sakkunniga anfört, att de lokaler,

som nu stöde till buds, åtminstone för den närmaste framtiden kunde anses

tillgodose behovet även för den nu tillkommande lantmäteriundervisningen.

Tekniska högskolans lärarkollegium har emellertid framhållit, att visst

utrymme för de högre årskurserna av fackavdelningen för lantmäteri inom

snar framtid måste beredas dels inom byggnaderna vid Valhallavägen för

deltagandet i den undervisning i geodesi och en del andra läroämnen, som

redan nu vore förlagd dit, dels inom byggnaderna vid Drottninggatan för

deltagandet i den undervisning, som där skulle meddelas. Vid tekniska

högskolans överflyttande i full utsträckning från Drottninggatan till Valhallavägen

blir, framhåller lärarkollegiet vidare, en given följd, att kostnader

tillkomma för överflyttning även av fackavdelningen för lantmäteri.

Nu berörda kostnader måste givetvis anses såsom en följd av lantmäteriundervisningens

omorganisation. Någon närmare utredning i frågan föreligger

dock icke, och med hänsyn härtill kan jag icke för närvarande närmare

ingå på densamma. Dock torde dessa kostnader, åtminstone under

den närmaste framtiden, komma att stanna vid jämförelsevis blygsamma

belopp.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

31

I kap. VI (sid. 104—116 i statsrådsprotokollot) har till närmare behandling

upptagits frågan om erforderliga övergångsanordningar.

Det av de tekniska högskolesakkunniga i detta hänseende framlagda förslaget

innebär huvudsakligen följande:

På grund av lantmäteri undervisningens provisoriska organisation hava

de vid densamma anställda lärarna varit förordnade för endast ett år i sänder.

Vid en omorganisation av undervisningen gäller det att tillse, att icke

dessa lärare komma i en alltför ogynnsam ställning.

Av de vid lantmäteriundervisningen anställda lärarna är det emellertid

endast två, som kunna anses dels hava från denna tjänstgöring haft sin huvudsakliga

utkomst, dels ock på grund av långvarig, förtjänstfull verksamhet

vid den hittillsvarande lantmäteriundervisningen kunna hava anledning

vänta, att särskilda åtgärder bliva för deras vidkommande vidtagna.1) Dessa

två lärare äro läraren i matematik, filosofie doktorn, civilingenjören F. R. Berwald

och läraren i geodesi, professorn, filosofie doktorn T. Rubin.

Beträffande doktor Berwald hava de sakkunniga tidigare yttrat sig i samband

med framläggande av förslag rörande ordnandet av matematikundervisningen

vid tekniska högskolan.

I fråga örn professor Rubin hava de sakkunniga anslutit sig till förslaget

örn inrättande för honom av en personlig professur i geodesi (geodetisk matematik

och kartografi).

För detta ändamål torde på sedvanligt sätt böra å allmänna indragningsstaten

uppföras ett anslag för ändamålet. Beträffande de närmare föreskrifter,

som behöva meddelas i fråga om denna professur, torde tekniska

högskolans styrelse böra avgiva förslag i sammanhang med det yttrande

nämnda styrelse lärer komma att avgiva över förevarande utlåtande.

Under den tid, professor Rubin innehar den sålunda föreslagna personliga

professuren, skola de av de sakkunniga föreslagna speciallärarbefattningarna

i geodetisk matematik och i kartografi lämnas obesatta. Den kostnadsökning,

som skulle uppkomma genom inrättande av den personliga professuren,

blir därför relativt liten. Avlöningen för en professor beräknas efter

sedvanliga grunder till 11,460 kronor. För de båda nyssnämnda speciallärarbefattningarna

hava de sakkunniga föreslagit arvoden å respektive 7,200

kronor och 3,000 kronor, vadan merkostnaden för den ifrågasatta personliga

professuren alltså skulle uppgå till (11,460-—10,200) 1,260 kronor.

Det långa provisorium, som rått ifråga om lantmäteriundervisningen, gör

det synnerligen önskvärt att låta den nya organisationen träda i kraft snarast

möjligt. De sakkunniga hava också — jämväl med hänsyn till den av

riksdagen utsatta tidpunkten för den nya utredningen — ansett sig böra

utgå från att nyorganisationen skall träda i kraft redan från och med budgetåret

1932/1933.

Utgående från denna förutsättning föreslå de sakkunniga följande plan

för övergången till den nya organisationen.

»Från och med läsåret 1932/1933 intagas inga nya studerande i lantmätcriundervisningens

första årskurs, utan nämnda undervisning kommer att

under detta budgetår endast omfatta andra årets kurs för lantmäteri
-

'') De sakkunniga hava härvid icke ansett sig böra taga i betraktande en av huvudlärarna,

som är född år 1860 och sålunda överskridit såväl pensionsåldern för professor

som den åldersgräns, som vid tekniska högskolan brukar tillämpas vid meddelande av

förordnande såsom speciallärare, d. v. s. 70 år.

Övergångs
anordningar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Avlöningar

(utom dyrtidstillägg) för professurer och speciallärarbefattningar vid tekniska

högskolan, vilka föreslås till nyinrättande, ombildning eller indragning.

Kost-

nad

bud-

Kostnader under över- gångsåren

Slutlig

berak-

Befattning

get-

nåd

Anmärkningar

året

1931/

1932

1932/

1933

1933/

1934

1934/

1935

1935/

1936

kost-

nad’)

Matematik II, speciallärar- befattning.........

—

4,800

4,800

4,800

4,800

4,800

iBefattningen avsedd för

1 doktor Berwald. Efter

| dennes avgång företages

Allmän geologi, d:o ....

3,000

—

—

—

—

—

( frågan till ny prövning.

Geologi med marklära, d:o

—

4,200

4,200

14,200

4,200

4,200

Arvodet å 1,800 kronor

avser att bestrida kost-

Rättskunskap, d:o.....

1,200

1,200

1,200

—

—

—

naderna för undervis-

1,800

ning i jorddelningsrätt

under höstterminen 1933.

Arkitektonisk formlära, d:o

1,200

1,200

—

—

—

—

För vårterminen 1934

föreslås i timplanerna

Husbyggnadslära II, d:o .

—

—

4,800

4,800

4,800

4,800

ingen dylik undervisning.

(Befattningen indrages med

Stadsanläggningslära, d:o .

2,400

2,400

2,400

1,200

I utgången av december

| 1934.

Stadsbyggnadslära, d:o . .

—

—

—

1,800

3,600

3,600

(Befattningen behövlig fr.

(*o. m. år 1935.

Planmätning och nivelle-

ring, d:o..........

—

—

4,200

4,200

4,200

4,200

! Geodetisk matematik, d:o .

i ,, „ ,

—

—

—

—

—

7,200

|Befattningarna tillsättas

| först efter professor Ru-

1 Kartografi, d:o.......

Geodetisk matematik och

3,000

| bins avgång.

kartografi, personlig pro-

(Anslaget uppföres å all-

fessur för professor Rubin

—

11,460

11,460

11,460

11,460

—

j manna indragningssta-

Jorddelningsrätt, professur

Skogsekonomi med skogs-

—

—

—

11,460

11,460

11,460

1 ten.

lära, speciallärarbefatt-

2,100

4,200

4,200

4,200

4,200

IBefattningen behövlig fr.

| o. m. år 1933.

Jordbrukslära med jord-

bruksekonomi, d:o ....

—

—

6,600

6,600

6,600

6,600

Allmän byggnadslära och

vägteknik, d:o......

—

1,200

2,400

2,400

2,400

2,400

(Befattningen behövlig fr.

( o. m. år 1933.

Vattenbyggnads^^ II, d:o

—

—

4,800

4,800

4,800

4,800

Fiskerikunskap, d:o ....

-

—

—

450

900

900

(Befattningen behövlig fr.

| o. m. år 1935.

Skiftesläggningslära, pro- fessur ...........

—

—

—

5,730

11,460

11,460

(Befattningen behövlig fr.

| o. m. år 1935.

Arkivkunskap, speciallärar- befattning.........

Fornlämningar och natur-

—

—

—

900

900

900

skydd, d:o.........

—

—

—

900

900

900

Summa lärarlöner kr.

7,800

28,560

52,860

69,900

76,680

75,420

1 Sedan professor Rubin avgått från sin personliga professur.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

33

examen och elen kulturtekniska kursen. Under samma läsår tager vidare

undervisningen sin början i första årskursen av dels tekniska högskolans

fackavdelning för lantmäteri, dels studieriktningen för kommunalingenjörer

inom fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid tekniska

högskolan.

Under läsåret 1933/1934 kommer lantmäteriundervisningen att omfatta

endast den kulturtekniska kursen. Vid tekniska högskolan kommer undervisningen

att omfatta de båda första årskurserna vid lantmäteriavdelningen

och den nya studieriktningen.

Läsåret 1934/1935 skulle enligt de sakkunnigas förslag den nuvarande

lantmäteriundervisningen — frånsett den eller de kulturtekniska kurser,

som må kunna ytterligare erfordras — hava helt upphört, under det att

den nya undervisningen vid tekniska högskolan skulle omfatta de tre

första årskurserna.

Under läsåret 1935/1936 skulle så den nya organisationen vid tekniska

högskolan nå sin fullbordan. Vid slutet av höstterminen 1935 skulle de

första lantmätarna efter den nya ordningen utexamineras, och vid slutet

av vårterminen 1936 skulle civilingenjörsexamen för första gången avläggas

av vid tekniska högskolan utexaminerade kommunalingenjörer.»

Med hänsyn till det successiva genomförandet av den nya organisationen

blir det givetvis icke erforderligt att omedelbart tillsätta alla de föreslagna

nya lärarbefattningarna. De sakkunniga hava i vidstående tablå givit en

sammanställning i fråga om de tidpunkter, från vilka de olika lärarbefattningarna

enligt de sakkunnigas förslag kunna bliva erforderliga. De sakkunniga

hava därvid framhållit, att detta förslag givetvis måste vara preliminärt,

då det på det närmaste sammanhänger med de av de sakkunniga

framlagda förslagen till timplaner, vilka, såsom de sakkunniga framhållit,

icke få betraktas såsom slutgiltiga.

De av de sakkunniga föreslagna nya kontorsbiträdes- och vaktmästarbefattningarna

torde bliva erforderliga redan från och med budgetåret 1932/

1933.

Beträffande övriga under övergångstiden erforderliga anslag anföra de

sakkunniga bland annat:

»Höjningen av anslaget till assistentarvoden torde lämpligen böra ske

med hela det beräknade beloppet, 2,000 kronor, från och med budgetåret

1932/1933.

Den av de sakkunniga förordade höjningen av anslaget till stipendier

åt elever föreslå de sakkunniga skola vidtagas successivt under budgetåren

1932/1933 och 1933/1934 med 1,000 kronor örn året.

Anslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar åt högskolans

lärare vid exkursioner och fältövningar synes redan från och med budgetåret

1932/1933 böra uppföras med hela det av de sakkunniga beräknade beloppet,

11,000 kronor.

Det av de sakkunniga föreslagna anslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar

åt elever vid tekniska högskolans fackavdelning för

lantmäteri behöver endast successivt komma till användning. En överslagsberäkning

har givit vid handen, att för ändamålet torde böra beräknas

för budgetåret 1932/1933 2,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 5,000

kronor samt från och med budgetåret 1934/1935 hela beloppet, 8,000 kronor.

I fråga örn höjning av anslagen till materiel för praktiska övningar, till

bokinköp oell bokbindning in. m., till materiel till samlingar och labora
Biltanq

till riksdagens protokoll 1982. Ii sami. 48 haft. (Nr 89.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

tioner saint till uppvärmning, belysning och diverse utgifter förorda de

sakkunniga, att nämnda anslag redan från och med budgetåret 1932/1933

höjas med hela de av de sakkunniga förut beräknade beloppen. Dessa äro

endast ungefärligt beräknade i avvaktan på att närmare erfarenhet skall

kunna vinnas örn den verkliga medelsåtgången. Vid en omorganisation

uppkomma dessutom alltid en del engångsutgifter, som på förhand äro

omöjliga att beräkna. Slutligen utgå de sakkunniga från, att materielkostnaderna

för den under avveckling varande lantmäteriundervisningen under

de två åren 1932/1933 och 1933/1934 böra bestridas från här ifrågavarande

anslag.»

De sakkunniga förutsätta, att avvecklingen av den nuvarande lantmäteriundervisningen

skall taga sin början från och med läsåret 1932/1933 och

vara avslutad med utgången av läsåret 1933/1934, då de sista eleverna efter

den gamla ordningen skulle utexamineras, förutsatt att icke ytterligare

någon kulturteknisk kurs behöver anordnas.

Efter en redogörelse för de över de sakkunnigas förslag i här förevarande

avseende avgivna yttrandena har departementschefen för egen del anfört

huvudsakligen följande:

Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av den nya organisationen har

med styrka framhållits, att det långa provisorium, som rått ifråga örn lantmäteriundervisningen,

gör det önskvärt att låta den nya organisationen träda

i kraft snarast möjligt, d. v. s. redan med ingången av budgetåret 1932/

1933. Härtill vill jag uttala min anslutning.

I anslutning härtill komma studerande i den nya lantmäterifackavdelningen

första gången att intagas höstterminen 1932. Från och med läsåret

1935/1936 skulle den nya fackavdelningen vara helt utbyggd, och vid utgången

av vårterminen 1936 skulle den första årgången lantmätare efter

den nya ordningen kunna utexamineras. Vid tekniska högskolan har man

alltså att räkna med en fyraårig övergångsperiod.

Avvecklingen av den nuvarande lantmäteriundervisningen skulle taga sin

början med läsåret 1932/1933 och — under förutsättning att icke ytterligare

någon kulturteknisk kurs behöver anordnas, något som torde få bliva beroende

på eventuellt därom av lantmäteristyrelsen i sinom tid gjord framställning

— avslutas med utgången av läsåret 1933/1934, då de sista eleverna

efter den gamla ordningen skulle utexamineras.

I likhet med de sakkunniga och lantmäteristyrelsen håller jag före, att

den under avveckling blivande lantmäteriundervisningen under läsåren 1932/

1934 bör överflyttas till tekniska högskolan såsom en tillfällig anordning

därstädes. De närmare bestämmelser, som med anledning härav kunna

bliva erforderliga i avseende å lärarnas vid lantmäteriundervisningen ställning

i förhållande till tekniska högskolans lärarkollegium och avdelningskollegier

ävensom i övrigt erforderliga föreskrifter torde framdeles få meddelas

av Kungl. Maj:t, sedan vederbörandes yttranden blivit inhämtade.

De övergångsanordningar i fråga örn vissa lärare vid den nuvarande lantmäteriundervisningen

— doktor Berwald och professor Rubin — har jag

tidigare i annat sammanhang berört och torde nu endast få hänvisa härtill.

Härefter torde jag så få övergå till frågan örn de lärarbefattningar av

olika slag, som böra tillsättas redan från och med läsåret 1932/1933.

Från och med nämnda tidpunkt bör först och främst inrättas den för

professor Rubin avsedda personliga professuren, för vilket ändamål ett anslag

å allmänna indragningsstaten av 11,460 kronor bör beräknas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

35

Då professor Rubin under läsåret 1932/1933 icke kommer att i full utsträckning

tagas i anspråk vid tekniska högskolan, hava de sakkunniga

föreslagit, att han under denna tid borde bestrida undervisningen i geodesi

och matematik vid den gamla undervisningens andra årskurs.

Lantmäteristyrelsen har framhållit, att professor Rubin vid bifall härtill

skulle åläggas en undervisningsskyldighet av sammanlagt 384 timmar, därav

enligt nu gällande arbetsordning icke mindre än 367 förlagda till höstterminen.

Aven örn denna undervisning till stor del består av övningar och

om också genom schematekniska anordningar en jämnare fördelning av arbetsbördan

kan tänkas erhållas, bliver dock belastningen för stor för endast

en professur. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att under detta övergångsår

ett belopp av 1,000 kronor beräknas för assistenthjälp vid geodesiundervisningen

vid nuvarande lantmäteriundervisningen, varigenom en ganska betydande

avlastning torde kunna erhållas.

Speciallärarbefattningarna i matematik II och III, vilka, enligt vad jag

i det föregående tillstyrkt, äro avsedda för den nuvarande huvudläraren i

matematik vid lantmäteriundervisningen, doktor Berwald, böra tillsättas från

och med budgetåret 1932/1933. De härför beräknade arvodena hava upptagits

till respektive 4,800 och 1,200 kronor.

Den av mig föreslagna speciallärarbefattningen i marklära, för vilken

beräknats ett arvode av 1,200 kronor, bör likaledes inrättas från och med

budgetåret 1932/1933.

Mitt i det föregående framlagda förslag örn viss utökning av den för de

blivande lantmätarna avsedda undervisningen i rättslära och jorddelningsrätt

föranleder vissa förändringar av de sakkunnigas kostnadsberäkningar även

för budgetåret 1932/1933. Enligt deras förslag skulle undervisningen i rättskunskap

under de lantmäteristuderandes första läsår vara gemensam med

den övriga högskolans undervisning i detta ämne. Enligt lantmäteristyrelsens

av mig biträdda förslag skall däremot denna undervisning meddelas

särskilt för de lantmäteristuderande, vadan för budgetåret 1932/1933 ett särskilt

speciallärararvode, beräknat till 1,200 kronor, torde böra upptagas.

Härjämte torde, i enlighet med vad lantmäteristyrelsen hemställt, assistentarvode

för undervisningen i rättslära vid nuvarande lantmäteriundervisningen

böra beräknas till 1,200 kronor i stället för av de sakkunniga föreslagna

500 kronor.

Vidare böra för läsåret 1932/1933, i överensstämmelse med de tekniska

högskolesakkunnigas förslag, beräknas speciallärararvoden dels i skogsekonomi

med skogslära med 2,100 kronor och dels i allmän byggnadslära och

vägteknik med 1,200 kronor.

Slutligen torde, i enlighet med vad lantmäteristyrelsen påpekat, för budgetåret

1932/1933 upptagas arvode åt en speciallärare i planmätning och

nivellering. Detta arvode torde med hänsyn till den reducerade tjänstgöringen

under första övergångsåret kunna begränsas till förslagsvis 2,000

kronor.

Ökningen i anslagsposten till speciallärararvoden vid tekniska högskolan

för budgetåret 1932/1933 uppgår sålunda till (4,800 + 1,200 + 1,200 + 1,200

4 2,100 + 1,200 + 2,000) 13,700 kronor.

De nya kontorsbiträdes- och vaktmästarbefattniugarna böra inrättas redan

från oell med läsåret 1932/1933.

I fråga om övriga anslag vid tekniska högskolan för budgetåret 1932/

1933 med anledning av lantmäteriundervisningens överflyttande har jag

endast i följande hänseenden funnit mig böra avvika från de sakkunnigas

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

förslag. Då jag för budgetåret 1932/1933 icke ansett mig kunna tillstyrka både

resekostnads- och traktamentsersättningar åt de lantmäteristuderande utan endast

resekostnadsersättningar, torde det för detta ändamål beräknade beloppet

kunna nedsättas från 2,000 kronor till 1,000 kronor. Anslagets rubrik för

detta budgetår torde i anslutning härtill böra ändras till resekostnadsersättningar

åt studerande vid tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri.

Såsom jag i annat sammanhang meddelat, har jag ej heller ansett erforderligt

att för budgetåret 1932/1933 beräkna något särskilt anslag för resekostnads-

och traktamentsersättningar åt högskolans lärare vid exkursioner

och fältövningar, utan torde kostnaderna härför under nämnda budgetår

böra bestridas ur åttonde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och

traktamentspenningar. Någon höjning av detta anslag med anledning härav

har jag ej ansett mig böra ifrågasätta. Vidare torde de av de sakkunniga

föreslagna anslagen till arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter

samt till materiel för praktiska övningar under detta första övergångsår kunna

minskas med vartdera 1,000 kronor till 1,000 kronor, respektive 3,000 kronor.

De sakkunniga hava till övergångskostnader för lantmäteriundervisningen

beräknat ett extra anslag av 28,000 kronor.

I anslutning till vad jag nyss anfört rörande behovet av ökad assistentundervisning

i geodesi och rättslära torde detta anslag böra höjas med 1,700

kronor till 29,700 kronor.

Beträffande den närmare fördelningen av detta anslag ävensom de bestämmelser

i övrigt, som med anledning härav må bliva erforderliga, torde

det få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela beslut.

Jag vill emellertid redan nu framhålla, att jag icke anser mig kunna biträda

det framkomna förslaget om att lärarna vid den nuvarande lantmäteriundervisningen

under övergångstiden skola i avlöningshänseende likställas

med tekniska högskolans lärare. Ingen ändring i undervisningens art och

omfattning har för dem ifrågasatts, och vid sådant förhållande torde skäl

alltså saknas att nu föreslå någon ändring i de grunder, efter vilka avlöningsförmånerna

hittills utgått.

Jag vill dock understryka, att jag i likhet med de sakkunniga utgår från

att dyrtidstillägg m. m. å dessa avlöningsförmåner må utgå enligt de grunder,

som gälla för befattningshavare vid s. k. oreglerade verk.

I anslutning till vad nu anförts skulle följande anslag bliva erforderliga

för lantmäteriundervisningen för budgetåret 1932/1933.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Personlig professur åt professor T. Rubin (å allmänna

indragningsstaten)........................kronor 11,460: —

Arvoden åt speciallärare..................... » 13,700: —

Arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter . » 1,000: —

Avlöning till ett kontorsbiträde................ » 2,676: —

Avlöning till en vaktmästare................. » 2,988: —

Stipendier åt studerande..................... » 1,000: —

Resekostnadsersättningar åt studerande vid högskolans

fackavdelning för lantmäteri för deltagande i

exkursioner och fältövningar................ » 1,000:-—

Materiel för praktiska övningar............... » 3,000: —

Bokinköp och bokbindning m. m............. » 2,000: —

Materiel till samlingar och laborationer.......... » 4,000: —

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter..... » 9,000: —

Övergångskostnader för lantmäteriundervisningen .. » 29,700: —

Summa kronor 81,524: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

37

Då kostnaderna för budgetåret 1931/1932, enligt vad tidigare meddelats,

uppgå till, förutom dyrtidstillägg, 73,350 kronor, skulle ett bifall till mina

nu framlagda förslag för budgetåret 1932/1933 medföra en merkostnad av

8,174 kronor.

Slutligen har i kap. VII (sid. 117—128 i statsrådsprotokollet) behandlats

frågan örn de anslag för tekniska högskolan för hudgetåret 1932/1933, som

hava samband med förslaget örn lantmäteriundervisningens förläggande till

högskolan.

Anslag för

tekniska högskolan

för

budgetåret

1932/1933.

1. Avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal.

I den ordinarie staten för tekniska högskolan ingår en såsom förslagsanslag

betecknad anslagspost å 31,600 kronor till avlöningar till ordinarie

förvaltningspersonal.

Vid bifall till förslaget angående lantmäteriundervisningens anordnande

vid tekniska högskolan skulle från och med budgetåret 1932/1933 inrättas

en ny kontorsbiträdesbefattning. Kostnaderna härför beräknas enligt sedvanliga

grunder till 2,676 kronor. Här förevarande anslagspost skulle sålunda

behöva ökas med detta belopp till 34,276 kronor eller i avrundat tal 34,200

kronor.

2. Avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl.

I den ordinarie staten för tekniska högskolan ingår en såsom förslagsanslag

betecknad anslagspost å 73,300 kronor till ordinarie vaktmästare m. fl.

Vid bifall till förslaget angående lantmäteriundervisningens anordnande

vid tekniska högskolan skulle från och med budgetåret 1932/1933 inrättas

en ny vaktmästarbefattning i lönegraden B 5. Kostnaderna härför uppgå

enligt sedvanliga beräkningsgrunder till 2,988 kronor. Här förevarande anslagspost

skulle sålunda behöva ökas med detta belopp till 76,288 kronor

eller i avrundat tal 76,300 kronor.

3. Arvoden till speciallärare.

I den ordinarie staten för tekniska högskolan ingår en anslagspost å

105,620 kronor till arvoden åt speciallärare.

Genom beslut den 26 februari 1931 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser

rörande speciallärare vid tekniska högskolan under budgetåret 1931/

1932, varvid för ändamålet disponerats ett anslag av 105,520 kronor.

Tekniska högskolans lärarkollegium har hemställt, att Kungl. Majit ville

i statsverkspropositionen till 1932 års riksdag föreslå, att ett av högskolan

år 1930 begärt belopp, 108,520 kronor, årligen måtte beviljas för återstoden

av femårsperioden, d. v. s. intill den 1 juli 1936.

Departementschefen har anfört:

Under förhandenvarande förhållanden ser jag mig förhindrad att tillstyrka

andra ändringar i här förevarande anslag än de, som föranledas av forsla
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

get om lantmäteriundervisningens inordnande i tekniska högskolan. Den

av detta ändamål föranledda kostnadsökningen har av mig i det föregående

beräknats till 13,700 kronor. Då för innevarande budgetår för ändamålet

disponerats ett belopp av 105,520 kronor, skulle alltså för budgetåret 1932/

1933 behöva beräknas ett anslag av (105,520 + 13,700) 119,220 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj.t att framdeles meddela beslut

rörande den närmare fördelningen av detta anslag. Härvid torde även böra

tagas under övervägande, huruvida och i vilken utsträckning det må vara

möjligt att tillmötesgå det från högskolan uttalade önskemålet örn tillsättande

av speciallärarbefattningar för längre tid än ett år.

4. Arvoden till tillfälliga lärarlnträden och assistenter.

I den ordinarie staten för tekniska högskolan ingår en anslagspost å 51,200

kronor till arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter.

Vid bifall till förslaget angående lantmäteriundervisningens anordnande

vid tekniska högskolan skulle denna anslagspost från och med budgetåret

1932/1933 behöva höjas med 1,000 kronor till 52,200 kronor.

5. Avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare m. fl.

I det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan

ingår en såsom bestämt anslag betecknad anslagspost till avlöningar till

icke-ordinarie vaktmästare m. fl. Nämnda anslagspost var till och med

budgetåret 1930/1931 upptagen med ett belopp av 13,500 kronor men höjdes

från och med innevarande budgetår till 16,020 kronor. Den extra vaktmästarpersonal,

vars avlöningar bestridas med medel från detta anslag, utgöres

av 1 maskinist, 3 laboratorievaktmästare, 1 vaktmästare och 4 portvakter.

Tekniska högskolans lärarkollegium har begärt anslagspostens höjning till

16,800 kronor.

De avlöningar, som — under förutsättning att den nuvarande personalen

kvarstår vid sina befattningar under budgetåret 1932/1933 — under nämnda

budgetår skola bestridas medelst här förevarande anslagspost, uppgå till

16,053 kronor, vartill kommer ett mindre belopp för övertidsersättningar.

Ökningen av medelsbehovet beror uteslutande på författningsenliga ålderstillägg,

och med hänsyn härtill torde, framhåller departementschefen, en

höjning av anslagets belopp vara ofrånkomlig. Departementschefen har

föreslagit en ökning av 480 kronor, vadan anslagsposten alltså skulle uppföras

med 16,500 kronor.

6. Stipendier åt studerande.

I riksstaten har sedan åtskilliga år varit upptaget ett ordinarie reservationsanslag

å 5,000 kronor till stipendier åt elever vid tekniska högskolan.

I en av styrelsen för tekniska högskolan med tillstyrkande utlåtande av

den 4 september 1931 till Kungl. Majit överlämnad framställning har nu

högskolans lärarkollegium — under erinran att, enligt de för högskolan av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

39

Kungl. Majit fastställda statuterna, de som vid högskolan bedreve sina studier

ej längre benämndes »elever» utan »studerande» — hemställt, att Kungl.

Majit i statsverkspropositionen till 1932 års riksdag måtte föreslå, att rubriken

å ovannämnda reservationsanslag — utan ändring av anslagets belopp

— måtte ändras till stipendier åt studerande.

De tekniska högskolesakkunniga hava hemställt, att vid ett bifall till deras

förslag om lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan

en höjning av här förevarande anslag med 2,000 kronor till 7,000 kronor

skulle vidtagas. I annat sammanhang hava de sakkunniga vidare föreslagit,

att denna förhöjning skulle vidtagas successivt under budgetåren 1932/

1933 och 1933/1934 med 1,000 kronor örn året.

Departementschefen har anfört:

De tekniska högskolesakkunnigas förslag om höjning av stipendieanslaget

med anledning av lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan

vill jag biträda. I enlighet härmed skulle anslaget för budgetåret

1932/1933 upptagas med ett från 5,000 kronor med 1,000 kronor till 6,000

kronor förhöjt belopp.

På de av högskolans lärarkollegium anförda skälen vill jag vidare förorda,

att anslagets rubrik måtte ändras från »stipendier åt elever» till »stipendier

åt studerande».

7. Arvode åt sekreteraren hos tekniska högskolans styrelse.

I det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för tekniska högskolan,

som i riksstaten för budgetåret 1931/1932 är upptaget med ett belopp

av 325,000 kronor, ingår en såsom reservationsanslag betecknad anslagspost

å 150,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.

Såsom närmare framgår av punkt 90 i 1926 års åttonde huvudtitel utgick

man vid bestämmandet av nämnda anslagsposts storlek från att några arvoden

till icke-ordinarie kanslipersonal ej för framtiden borde belasta detta

anslag, och meddelades föreskrift härom den 28 maj 1926 i samband med

fastställande av ny stat för tekniska högskolan.

Fråga har nu uppkommit om beredande av medel för gäldande av avlöning

åt sekreteraren hos tekniska högskolans styrelse.

Enligt § 10 i gällande stadgar för tekniska högskolan äger högskolans

styrelse beträffande ärendenas föredragning inför styrelsen och handläggning

av hos styrelsen förekommande expeditionsgöromål efter omständigheterna

förordna. Denna föredragning och handläggning av ärendena har allt sedan

nämnda stadgas ikraftträdande år 1921 skett genom person, som av styrelsen

anmodats utföra sekreterargöromålen. Denne sekreterare har icke ansetts böra

vara högskolans ordinarie sekreterare. I § 11 av stadgarna föreskrives nämligen,

att vid sammanträde med styrelsen må, med undantag för rektor eller vid

förfall för honom prorektor, icke i ärendes handläggning deltaga någon av

de i §§ 45 och 96 nämnda befattningshavare, bland vilka jämväl — enligt

§ 96 — högskolans sekreterare befinner sig. Av § 98 i stadgarna framgår

vidare, att det åligger högskolans sekreterare att föra protokoll endast vid

lärarkollegiets och kollegienämndens sammanträden.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

För bestridande av göromålen såsom sekreterare hos högskolans styrelse

har sålunda måst anlitas person utanför högskolans kansli. Fråga har nu

uppkommit om beredande av medel för avlönande av denne person.

En av styrelsen för tekniska högskolan gjord, av statskontoret tillstyrkt

framställning, att ett belopp av högst 900 kronor om året måtte få ur elevavgifterna

vid högskolan utgå till bestridande av kostnaden för sekreterargöromål

hos styrelsen, har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Skälet

härtill torde främst hava varit, att elevavgifterna äro avsedda allenast till

bestridande av assistentavlöningar och utgifter för samlingar och laborationer.

Den person, som av styrelsen anmodats bestrida ifrågavarande sekreterargöromål,

har härför uppburit ersättning, som uppgått till 900 kronor per år

och som utgått från ovanberörda, såsom reservationsanslag betecknade anslagspost

till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.

Sedan emellertid revisionen inom riksräkenskapsverket framställt anmärkning

mot detta förfarande, i vad avsåge tiden den 1 januari—den 30 juni

1928, fann riksräkenskapsverket genom utslag den 29 oktober 1930 — eftersom

förvaltningsnämnden med hänsyn till bestämmelserna i omförmälda

Kungl. Maj:ts beslut den 28 maj 1926 icke ägt att till kanslipersonal utbetala

ersättning från förenämnda anslag — skäligt att, med gillande av anmärkningen,

förplikta de för här ifrågavarande anordningsbeslut ansvariga,

d. v. s. högskolans dåvarande rektor och de ledamöter i förvaltningsnämnden,

vilka deltagit i beslutet, att ersätta statsverket anmärkta beloppet, 450

kronor. Sedan besvär anförts över riksräkenskapsverkets nyssberörda utslag,

har kammarrätten genom utslag den 15 september 1931 ■— då förvaltningsnämnden

icke ägt att för ifrågavarande ändamål utbetala ersättning av

statsmedel — ej funnit skäl att i anledning av besvären göra ändring i det

slut, vartill riksräkenskapsverket i överklagade utslaget kommit.

För egen del har departementschefen beträffande denna fråga anfört följande:
Jag

saknar anledning att ifrågasätta någon ändring i nu gällande föreskrifter,

som innebära, att särskild person bör förordnas att bestrida sekreterargöromålen

hos styrelsen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

stå emellertid för närvarande och under förutsättning att kammarrättens

nyssberörda utslag vinner laga kraft inga medel till buds för

detta ändamål. Då, såsom nämnts, styrelsens sekreterare bör vara en

person utanför högskolan, torde härvidlag icke kunna komma ifråga den i

det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan ingående

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal. Härjämte

bör framhållas, att det icke är möjligt att utan en höjning av denna

anslagspost inom densamma bereda rum för här ifrågavarande ersättning.

För den händelse kammarrättens ovanberörda utslag skulle vinna laga kraft

eller efter anförda besvär fastställas i högsta instans, torde det emellertid

bliva nödvändigt tillse, att medel beredas högskolan för nu ifrågavarande

ändamål. Lämpligast synes mig då vara, att under angiven förutsättning

ersättning åt styrelsens sekreterare •— vars belopp synes böra fastställas till

samma summa som tidigare för ändamålet utgått, d. v. s. 900 kronor för

år — utgår ur den i reservationsanslaget till materiel m. m. för tekniska

högskolan ingående anslagsposten till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter. Någon höjning av anslagets belopp med anledning härav torde

icke vara erforderlig.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

41

8. Materiel m. m. Anslag till praktiska övningar för fackavdelningen

för lantmäteri.

I det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid tekniska högskolan

å 325,000 kronor ingår vidare en såsom reservationsanslag betecknad

anslagspost å 150,000 kronor till samlingar och laborationer.

Vid bifall till förslaget angående lantmäteriundervisningens anordnande

vid tekniska högskolan skulle från och med budgetåret 1932/1933 denna

anslagspost — för beredande av medel till praktiska övningar för fackskolan

för lantmäteri — höjas med 3,000 kronor till 153,000 kronor och

reservationsanslaget till materiel m. m. som följd härav upptagas med ett

till 328,000 kronor förhöjt belopp.

9. Ökade medel till samlingar och laborationer.

Till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan utgår för budgetåret

1931/1932 — förutom ett ordinarie anslag å 150,000 kronor — ett

extra anslag å 43,000 kronor.

I en av styrelsen för tekniska högskolan med utlåtande av den 4 september

1931 till Kungl. Majit överlämnad framställning har nu högskolans

lärarkollegium hemställt, det Kungl. Majit täcktes i statsverkspropositionen

till 1932 års riksdag föreslå, att för samlingar och laborationer vid högskolan

under läroåret 1932/1933 måtte beviljas, förutom det ordinarie anslaget

å 150,000 kronor, ett anslag på extra stat av 68,000 kronor.

De tekniska högskolesakkunniga hava beräknat, att vid ett bifall till

deras förslag örn lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan

ett årligt belopp av 4,000 kronor skulle bliva erforderligt till samlingar

och laborationer, vilket belopp lämpligen syntes böra tilläggas det

extra anslaget till samlingar och laborationer. I annat sammanhang hava

de sakkunniga vidare framhållit, att hela här förevarande anslagshöjning

borde träda i kraft redan från och med budgetåret 1932/1933.

Departementschefen har anfört:

Anslag för här ifrågavarande ändamål är fortfarande av behovet påkallat.

Under förhandenvarande förhållanden är det mig emellertid icke möjligt

att förorda någon annan höjning av förstärkningsanslaget än vad som föranledes

av lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.

Det härför beräknade beloppet, 4,000 kronor, har i de avgivna yttrandena

lämnats utan erinran, och även jag vill tillstyrka framställning till riksdagen

i överensstämmelse härmed. Vid bifall härtill skulle här förevarande anslag

för budgetåret 1932/1933 upptagas med ett belopp av (43,000 + 4,000) 47,000

kronor.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter förslag från tekniska

högskolan besluta rörande fördelningen mellan de olika avdelningarna av

såväl den ordinarie anslagsposten som det extra anslaget.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

10. Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.

För ändamålet utgår för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 42,000

kronor.

I en av styrelsen för tekniska högskolan med tillstyrkande utlåtande av

den 4 september 1931 till Kungl. Majit överlämnad framställning har

högskolans lärarkollegium hemställt, det Kungl. Majit täcktes i statsverkspropositionen

till 1932 års riksdag upptaga ett extra förstärkningsanslag av

47,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.

De tekniska högskolesakkunniga hava beräknat, att vid ett bifall till

deras förslag om lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan

ett årligt belopp av 9,000 kronor skulle bliva erforderligt till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter, vilket belopp lämpligen syntes

böra tilläggas det för ändamålet utgående extra anslaget. I annat sammanhang

hava de sakkunniga vidare framhållit, att hela här förevarande anslagshöjning

borde träda i kraft redan från och med budgetåret 1932/1933.

Departementschefen har anfört:

Anslag för här ifrågavarande ändamål är fortfarande behövligt. Den av

högskolans lärarkollegium förebragta utredningen synes mig giva vid handen,

att en nedsättning av det för högskolan i dess nuvarande omfattning

begärda beloppet, 47,000 kronor, icke är tillrådlig, därest man vill undvika

uppkommande av ej oväsentliga brister å anslaget.

Till detta belopp bör så läggas den summa å 9,000 kronor, som, enligt

de verkställda undersökningarna, skulle erfordras vid ett bifall till förslaget

örn lantmäteriundervisningens förläggande till tekniska högskolan.

För budgetåret 1932/1933 skulle i anslutning härtill här ifrågavarande anslag

behöva upptagas med ett belopp av (47,000 + 9,000) 56,000 kronor.

11. Bokinköp, bokbindning ra. ra.

För ändamålet utgår förbudgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 5,000 kronor.

I en av styrelsen för tekniska högskolan med tillstyrkande utlåtande av

den 4 september 1931 till Kungl. Majit överlämnad framställning har

högskolans lärarkollegium — med anledning av en av högskolans bibliotekarier

gjord och av biblioteksnämnden därstädes förordad hemställan —

anhållit, att Kungl. Majit måtte i statsverkspropositionen till 1932 års riksdag

föreslå, att ett extra anslag å 10,000 kronor till bokinköp, bokbindning

m. m. måtte ställas till högskolans biblioteks förfogande.

De tekniska högskolesakkunniga hava beräknat, att vid ett bifall till deras

förslag om lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan

ett årligt belopp av 2,000 kronor skulle bliva erforderligt för bokinköp och

bokbindning för den ny tillträdande fackavdelningen. Detta belopp har föreslagits

skola tilläggas det sedan budgetåret 1930/1931 utgående extra anslaget

till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek.

I annat sammanhang hava de sakkunniga vidare framhållit, att hela här

förevarande anslagshöjning borde träda i kraft redan från och med budgetåret

1932/1933.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

43

Tekniska högskolans lärarkollegium har i sitt över förslaget avgivna utlåtande

framhållit, att en ökning av anslaget med 3,000 kronor i stället för

av de sakkunniga föreslagna 2,000 kronor vore oundgängligen nödvändig.

Vidare har lärarrådet vid lantmäteriundervisningen anfört, att det funne det

för här ifrågavarande ändamål beräknade anslaget å 2,000 kronor för lågt.

Det torde, framhåller lärarrådet, böra uppmärksammas, att detta anslag för

budgetåret 1931/1932 för lantmäteriundervisningen utginge med 3,800 kronor.

Departementschefen har anfört:

Jag vill förorda att — i likhet med vad under budgetåren 1930/1932 varit

fallet — ett förstärkningsanslag för bokinköp och bokbindning ställes till

tekniska högskolans förfogande. Med hänsyn till rådande förhållanden nödgas

jag — trots de ökade krav som på grund av lantmäteriundervisningens

förläggande till tekniska högskolan komma att ställas på dess bibliotek —

föreslå, att förstärkningsanslaget begränsas till samma belopp som innevarande

budgetår eller 5,000 kronor.

12. Resekostnadser sättning ar åt studerande vid tekniska högskolans fackavdelning

för lantmäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar.

Beträffande detta anslag har departementschefen anfört:

Under punkt 122 av 1932 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till resekostnads- och traktamentsersättningar åt lärare

och studerande vid tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri för

deltagande i exkursioner och fältövningar m. m. beräkna ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

I det föregående har jag emellertid framhållit, att här ifrågavarande ersättningar

åt lärarna för''budgetåret 1932/1933 syntes böra utgå från åttonde

huvudtitelns allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar.

I fråga om eleverna har jag för närvarande och i avbidan på närmare

utredning endast ansett mig kunna tillstyrka resekostnadsersättningar. För

detta ändamål har jag beräknat ett belopp av 1,000 kronor, vilket torde

böra uppföras såsom ett särskilt extra reservationsanslag.

13. Övergångskostnader för lantmäteriundervisningen.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde, framhåller departementschefen,

för budgetåret 1932/1933 böra anvisas ett extra reservationsanslag

av 29,700 kronor för bestridande av övergångskostnader för lantmäteriundervisningen.

14. Sammanfattning av anslagen under åttonde huvudtiteln.

Härom anför departementschefen:

De under punkt 122 av 1932 års åttonde huvudtitel för tekniska högskolan

m. m. beräknade anslagen uppgå till sammanlagt 1,213,880 kronor.

Vid bifall till mina nu framlagda förslag skulle här förevarande anslag uppgå

till sammanlagt 1,213,820 kronor, innebärande en minskning av 60 kronor

i förhållande till det tidigare beräknade beloppet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Utskottets

yttrande.

15. Anslag under allmänna indragningsstaten.

Departementschefen erinrar slutligen, att, vid bifall till hans förslag om inrättandet

av en personlig professur för professor Rubin, för ändamålet måtte

uppföras ett anslag under allmänna indragningsstaten, enligt sedvanliga

beräkningsgrunder upptaget med 11,460 kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, ansåg sig 1931 års riksdag icke kunna

bifalla ett då framlagt förslag örn upprättande av en fristående högskola

för lantmäteriundervisningen utan uttalade sig i stället för att nämnda undervisning

borde förläggas till tekniska högskolan.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag utgår från riksdagens ovanberörda

principbeslut och innebär, att lantmäteriundervisningen från och med läsåret

1932/1933 skall förläggas till tekniska högskolan, där en särskild fackavdelning

för lantmäteri skall inrättas.

Utskottet — som i likhet med lantmäteristyrelsen och departementschefen

finner det vara av vikt, att nuvarande provisoriska anordningar i fråga örn

lantmäteriundervisningen snarast möjligt bringas att upphöra och att således

ett slutligt avgörande av denna fråga nu vinnes — tillstyrker Kungl.

Maj:ts ifrågavarande organisationsförslag, vilket synes innebära en ändamålsenlig

lösning av frågan.

Beträffande förslagets detaljer vill utskottet framhålla följande.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, i vad detsamma avser inrättande

med avlöning från allmänna indragningsstaten av en personlig professur

för läraren i geodesi vid lantmäteriundervisningen, professorn S. T. S. Rubin,

skall enligt överenskommelse mellan stats- och bankoutskotten behandlas av

sammansatt utskott. Med Kungl. Maj:ts berörda förslag sammanhänger

frågan örn ordnandet av undervisningen i de geodetiska ämnena vid tekniska

högskolan efter lantmäteriundervisningens förläggande dit. Först efter det

att riksdagen fattat beslut rörande den ifrågasatta personliga professuren

för Rubin blir det därför utskottet möjligt att avgiva utlåtande beträffande

de övriga delar av Kungl. Maj:ts förslag, som kunna beröras av ett dylikt

beslut, nämligen dels den i den ordinarie staten för tekniska högskolan ingående

anslagsposten: arvoden till speciallärare (hemställan punkt IV) samt

i samband härmed frågan örn det belopp, varmed det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid tekniska högskolan må upptagas i riksstaten för

budgetåret 1932/1933 (hemställan punkt VII), dels ock anslaget till övergångskostnader

för lantmäteriundervisningen (hemställan punkt XIV).

Beträffande ordningen för antagande av elever vid fackavdelningen för lantmäteri

har departementschefen uttalat sin anslutning till ett av tekniska

högskolans lärarkollegium framlagt förslag, enligt vilket åt lantmäteristyrelsen

skulle förlänas befogenhet att efter de i tekniska högskolans stadgar

uppställda fordringarna för inträde utse ett antal studerande, ej överstigande

20, vilka av lantmäteristyrelsen skulle garanteras anställning som lantmä
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

45

tare, sedan de med godkända vitsord genomgått undervisningen vid högskolan.

De sålunda av lantmäteristyrelsen utsedda skulle anmälas av denna

för inträde i tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri senast den

25 augusti varje år. Kollegienämnden hade därefter att bevilja dessa av

lantmäteristyrelsen anmälda inträde i sagda fackavdelning. För den händelse

att lantmäteristyrelsen något år skulle till inträde anmäla ett mindre antal

än 20 studerande, skulle kollegienämnden kunna utfylla de lediga platserna

genom att antaga ett i motsvarande grad ökat antal studerande inom fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad.

I motionen I: 311 har däremot föreslagits, att det skulle ankomma på

tekniska högskolans myndigheter att bland sökande till fackavdelningen för

lantmäteri efter stadgade grunder utse elever till det antal, dock högst 20,

som lantmäteristyrelsen för varje läsår bestämt.

Enligt utskottets förmenande finnes det — med hänsyn till det förhållandet,

att de studerande inom lantmäterifaekavdelningen praktiskt taget uteslutande

komma att vinna sin framtida utkomst inom lantmäterikåren —

fullt fog för förslaget, att det årliga antalet studerande inom nämnda fackavdelning

bestämmes av den myndighet, lantmäteristyrelsen, som äger den

bästa överblicken över behovet av arbetskrafter för lantin ätarbanan. Däremot

vill det förefalla, som örn de starkaste skälen tala för att den institution,

som skall handhava och bära ansvaret för de studerandes utbildning,

också erhåller det avgörande inflytandet i fråga örn utseendet av dem, som

vinna inträde vid nämnda fackavdelning. Med hänsyn härtill vill utskottet

tillstyrka det i motionen I: 311 framförda yrkandet.

I fråga om lär arbefattning arn a har departementschefen — i anslutning

till ett av de tekniska högskolesakkunniga framlagt förslag — förordat inrättandet

av en professur i ämnet skiftesläggningslära. Såsom av statsrådsprotokollet

inhämtas, motsvarar ämnesområdet för den sålunda föreslagna

lärarbefattningen en i de tidigare förslagen upptagen professur i ämnet jorddelningslära.

Detta ämnes viktigaste delar hava, enligt vad utskottet inhämtat,

avsetts vara jordvärdering och uppskattning, jorddelnings- och skiftesekonomi,

skiftesläggning, utflyttnings- och väganläggningsfrågor till den

del, de ej äro byggnadsteknik, samt ersättningsfrågor mellan sakägare. Enligt

på förevarande område vedertaget språkbruk är skiftesläggning endast

den del av ämnet, som avser bestämmandet av de nya ägolotternas läge

och gränser vid skifte och delning av jord. Den föreslagna professurens

benämning synes med hänsyn härtill böra ändras därhän, att dess namn

mera fullständigt täcker det för densamma avsedda ämnesinnehållet. I sådant

hänseende anser sig utskottet böra förorda benämningen skifteslära.

Med anledning av vad departementschefen anfört angående beredande av

medel till arvode åt sekreteraren hos tekniska högskolans styrelse, anser utskottet

det kunna ifrågasättas, huruvida det är nödvändigt, att särskild befattningshavare

utanför högskolans kansli förordnas för detta ändamål. Denna

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

fråga torde emellertid erfordra en närmare undersökning genom Kungl Maj:ts

försorg, varför utskottet i avbidan härå icke ansett sig böra ifrågasätta någon

ändring i den av Kungl. Majit föreslagna anordningen.

I övrigt har Kungl. Majits föreliggande förslag — i de delar utskottet nu

kunnat behandla detsamma — icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet — som framdeles

kommer att avgiva utlåtande över Kungl. Majits ifrågavarande förslag i de

delar, som hava samband med frågan örn undervisningen i de geodetiska

ämnena vid tekniska högskolan efter lantmäteriundervisningens förläggande

dit — hemställa,

att riksdagen måtte,

I. i anledning av Kungl. Majits förslag samt med bifall

till herr Nylanders ovanberörda motion (I: 311), besluta, att

lantmäteriundervisningen skall, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 19 februari 1932 tillstyrkt

samt under iakttagande tillika av vad utskottet i det föregående

anfört, från och med den 1 juli 1932 anordnas vid

tekniska högskolan såsom en särskild fackavdelning för

lantmäteri;

II. a) å personalstaten för tekniska högskolan från och

med budgetåret 1932/1933 uppföra ytterligare en kontorsbiträdesbefattning

med placering för innehavaren av denna

befattning i lönegraden B 4;

b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie

förvaltningspersonal, nu 31,600 kronor, med 2,600

kronor till 34,200 kronor samt förty höja det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,

avlöningar, med 2,600 kronor;

III. a) å personalstaten för tekniska högskolan från och med

budgetåret 1932/1933 uppföra ytterligare en vaktmästarbefattning

med placering för innehavaren av denna befattning

i lönegraden B 5;

b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie

vaktmästare m. fl., nu 73,300 kronor, med 3,000 kronor

till 76,300 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,

med 3,000 kronor;

IV. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan

uppförda anslagsposten: arvoden till tillfälliga lärarbiträden

och assistenter, nu 51,200 kronor, med 1,000 kronor

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

47

till 52,200 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,

med 1,000 kronor;

V. öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan

uppförda anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare

m. fl., nu 16,020 kronor, med 480 kronor till 16,500

kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 480

kronor;

VI. — med uteslutande ur riksstaten av det under tekniska

högskolan: vissa omkostnader för uppehållande av

högskolans verksamhet upptagna ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever — under samma rubrik uppföra

ett ordinarie reservationsanslag till stipendier åt studerande

å 6,000 kronor;

VII. höja den i staten för tekniska högskolan B. Vissa

omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet,

materiel m. m. ingående, såsom särskilt reservationsanslag

betecknade anslagsposten till samlingar och laborationer, nu

150.000 kronor, med 3,000 kronor till 153,000 kronor samt

förty höja det ordinarie reservationsanslaget till materiel

m. m. vid tekniska högskolan, nu 325,000 kronor, med

3.000 kronor till 328,000 kronor;

VIII. till beredande av ökade medel till samlingar och laborationer

vid tekniska högskolan för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor att av Kungl. Maj:t

fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt

Kungl. Maj:t''finnér skäligt bestämma;

IX. till beredande av ökade medel för tekniska högskolan

till uppvärmning, belysning och diverse utgifter för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 56,000 kronor;

X. till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans

bibliotek för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 5,000 kronor;

XI. till resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska

högskolans fackavdelning för lantmäteri för deltagande

i exkursioner och fältövningar för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå enligt

de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Stockholm den 3 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Berqqvist, Nilsson i

Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Walles,

Pauli, Bjärck i Djursholm och Pålsson samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Strindlund, Olsson

i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Lindskog, Danielsson, Jonsson i Eskilstuna,

Persson i Falla, Hollertz och Andersson i Prästbol.

Stockholm 1932, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

321352

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:285 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan m. m. jämte en i ämnet vä s. 1 i texten