Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1932-02-02 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1932 kl. 12 m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna

för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) Inköp av

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har fgr epostverKungl.

Majit i avseende å postverket (punkt 1 av det vid propositionen under tets behov,

rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av statsrådsproto- [l.]*

kollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att

till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 3—8 i åberopade

statsrådsprotokollet.

För inköp av inventarier hava för budgetåren 1929—1932 anvisats respektive

800,000, 800,000 och 900,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Generalpoststyrelsens anslagsäskande avser i huvudsak dels tillgodoseende

av det inventariebehov, som sammanhänger med poströrelsens normala utveckling,

och dels anskaffande av maskiner och andra tekniska hjälpmedel, vilka

möjliggöra ett ändamålsenligare bedrivande av poströrelsen samt ett nedbringande

av driftkostnaderna.

Vad angår den^av styrelsen anordnade postdiligenstrafiken, synes densamma

hava bedrivits på ett sätt och med ett ekonomiskt resultat, som —- frånsett

de fördelar i övrigt, som därmed äro förbundna — torde kunna betraktas såsom

tillfredsställande. _ Gentemot den av styrelsen framlagda planen för trafikens

utveckling under innevarande år och första halvåret 1933 finner jag icke anledning

till erinran.

Av den lämnade utredningen framgår, att vid ingången av budgetåret 1931/

1932 icke kvarstod någon odisponerad del å inventarieanslaget. Någon be
-

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 19S%. 6 sami. 9 haft. (Nr 9.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottet* utlåtande Nr 9.

sparing å anslaget lärer, såsom generalpoststyrelsen framhållit, icke heller

kunna påräknas vid ingången av nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill

och då utredningen synes visa, att styrelsen -—• under skäligt hänsynstagande

till kravet på ett rationellt handhavande av den växande poströrelsen — sökt

i möjligaste mån begränsa sina anslagskrav för inventarieändamål, anser jag

mig böra biträda styrelsens förslag, enligt vilket anslaget skulle upptagas till

800,000 kronor.»

Utskottets Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

yttrande, tillstyrka Kungl. Majlis förevarande förslag.

I avseende å sättet för täckande av ifrågavarande liksom övriga för kapitalökning

för de fyra kommunikationsverken förekommande, i det följande behandlade

anslag, får utskottet biträda Kungl. Maj:ts förslag örn att desamma

måtte utgå av lånemedel; på sätt Kungl. Majit föreslagit, skulle dock anslaget

till inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare alltjämt utgå av andra

statsinkomster än lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Gäldande 2:o) Kungl. Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till gäldande av

sk*Uin°-arna köpeskillingarna för fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Blåmannen i Stockkor

fasth?-1 holm för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 1,162,600

V och *2 T" kronor.

kvarteret Köpeskillingarna, tillhopa 1,162,600 kronor, för ifrågavarande intill CenStock6*1

Gälposlhuset belägna fastigheter, vilka enligt 1931 års riksdags beslut skola

holm. förvärvas för postverkets räkning, skulle enligt vederbörande köpeavtal erläg[2.

] gas kontant den 1 juli respektive den 1 oktober 1932.

Utskottets I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

yttrande.

att riksdagen må till gäldande av köpeskillingarna för fastigheterna

nr 1 och 2 i kvarteret Blåmannen i Stockholm för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 1,162,600

kronor, att utgå av lånemedel.

Posthusbyggnad

å

Södermalm

i Stockholm.

[3.]

3:o) Kungl. Majit har (punkt 3) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad

å Södermalm i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 840,000 kronor.

Till arbetena å nämnda byggnad, som beräknats draga en total kostnad av

1,450,000 kronor, har hittills ställts till förfogande ett sammanlagt belopp

av 610,000 kronor, minskat med vad som åtgått till bestridande av kostnader

för lagfart m. m.; nu skulle återstående för byggnadsföretaget erforderligt belopp,

840,000 kronor, anvisas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet, Utskottets

yttrande.

att riksdagen må till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 840,000 kronor, att utgå av lånemedel.

4:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till örn- och till
-

''----<=-•------ v-t------- ■*/ <*''■<'' Ull will- null Lili- Om- och

byggnad av posthuset i Sundsvall m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett tillbyggnad

reservationsanslag av 100,000 kronor. Tsuudsvall

Kostnaderna för byggnadsföretaget, som även kommer att möjliggöra utök- m* m
Härav

M

ning av telegrafverkets lokaler, hava beräknats till 370,000 kronor,

hava anvisats 60,000 kronor för innevarande budgetår, varjämte till förfo
-

gande för ändamålet ställts 210,000 kronor av postverkets förnyelsefondsmedel.

För budgetaret 1932/1933 äskas återstoden av den för byggnaden beräknade

kostnaden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till om- och tillbyggnad av posthuset i

Sundsvall m. m. för budgetaret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Utskottets

yttrande.

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till posthusbygg- Posthus
nåd

i Krylbo för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 byggnad i

kronor. ’ Krylbo.

För ifrågavarande byggnadsföretag hava för budgetåret 1931/1932 anvisats

30,500 kronor, varjämte av förnyelsefondsmedel ställts till förfogande 45,000

kronor. Det av Kungl. Majit nu begärda anslaget motsvarar återstoden av de

till 175,500 kronor beräknade kostnaderna för företaget.

Utskottet, som icke har något att erinra emot förevarande förslag, hemstäl- utskottets

ler alltså, yttrande.

att riksdagen må till posthusbyggnad i Krylbo för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

6;o) Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad Tillbyggnad

till posthuset i Arvika för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag P®stav

45,000 kronor. huset i

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11—13 av åberopade statsrådsproto- Tfi 1

kollet. L

Efter därom av generalpoststyrelsen i skrivelse den 1 oktober 1925 gjord

framställning bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 23 i samma månad

styrelsen att för postverkets räkning inköpa tomten nr 61 i kvarteret nr 67

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Mark till

landnings*

fält för

flygplan.

[7J

Inköp av

fasti arket i

Gävle.

[8.]

i Arvika stad för en köpeskilling av högst 70,000 kronor, att utgå av medel,

som stöde till Kungl. Maj :ts disposition för inköp av fastigheter för postverkets

räkning, vilkas förvändande icke utan synnerlig olägenhet kunde uppskjutas

i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

Riksdagens år 1930 församlade revisorer hava, under erinran att postlokalerna

i denna för blott fem år sedan inköpta byggnad redan ansåges så trånga,

att tillbyggnad erfordrades, framhållit, att förvärvet av fastigheten syntes

hava varit en mindre lycklig åtgärd. Generalpoststyrelsen anförde däremot

i avgivet yttrande, att inköpet, även efter nedläggande av medel i fastigheten

för tillbyggnad, finge ur ekonomisk synpunkt betraktas som tillfredsställande.

Revisorernas förevarande erinran föranledde intet uttalande av 1931 års statsutskott.

Av utredningen i ärendet finner utskottet ådagalagt, att ifrågavarande tillbyggnad

är behövlig och lämplig.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för tillbyggnad till posthuset i Arvika för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 45,000

kronor, att utgå av lånemedel.

7 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) örn anslag till förvärvande

av mark till landningsfält för flygplan kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

Telegrafverket.

8:o) Beträffande telegrafverket har Kungl. Maj:t (punkt 8) föreslagit riksdagen

att till inköp av fastighet i Gävle för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

reservationsanslag av 130,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 14—16 av åberopade statsrådsprotokollet.

Den till inköp föreslagna fastigheten — nr 2 i kvarteret Räven — gränsar

till telegrafverkets nuvarande fastighet, inom vilken jämväl postkontoret är

inrymt. Telegrafstyrelsens förslag att förvärva den nya fastigheten — vilken

ej skall omedelbart tagas i anspråk för verkens lokalbehov utan är avsedd

för framdeles behövliga lokalutvidgningar — har tillstyrkts av generalpoststyrelsen

och byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har för sin del erinrat,

att den till inköp föreslagna fastigheten vore centralt belägen i hörnet av Drottninggatan

och Hattmakaregatan och att den årliga hyresinkomsten, 10,500 kronor,

motsvarade 8 procent å den begärda köpeskillingen av 130,000 kronor.

I betraktande borde tagas att fastigheten i fråga omedelbart gränsade till tele
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

grafverkets nuvarande fastighet i samma kvarter på sådant sätt, att den medgave

en framtida utvidgning av den nuvarande stationsbyggnaden; den angivna

hyressumman måste anses utgöra tillfredsställande avkastning å den begärda

köpeskillingen.

Med hänsyn till fastighetens behövlighet för möjligen erforderliga framtida Utskottets

lokalutvidgningar tillstyrker utskottet, att den redan nu förvärvas för den be- yttrande.

gärda köpesumman 130,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen ma till inköp av fastighet i Gävle för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

9.o) Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till fortsatt ut-Fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1932/1933 anvisa Te5kUJ,f ?T

ett reservationsanslag av 11,500,000 kronor. 8 fon^ocV"

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 16—19 av åberopade statsrådsprotokottet.

väsende.

[9.]

För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen

för budgetåren 1927—1932 anvisat respektive 8,000,000, 7,000,000, 6,500,000,

11,000,000 och 14,000,000 kronor. Anslaget för budgetåret 1930/1931 innefattade

ett belopp av 2,600,000 kronor för nya kablar till Gotland och Tyskland,

och i anslaget för nu löpande budgetår ingår ett belopp av 600,000 kronor för

en ny kabel till Danmark.

I skrivelse den 9 november 1931 har telegrafstyrelsen begärt ett anslag av

11,800,000 kronor till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,

varvid styrelsen anfört bland annat följande:

»I huvudsak som följd av den taxeområdesrevision och de taxenedsättningar,

som företogos från och med den 1 januari 1931, har ökningen av antalet rikssamtal

samt av samtals- och abonnemangsavgifter från år 1930 till år 1931

varit jämförelsevis mindre än motsvarande ökning från år 1929 till år 1930.

Såsom emellertid framgår av uppgifterna om ökningen av antalet telefonapparater

befinner sig telegrafverkets telefonrörelse alltjämt i stark tillväxt, ökningen

av antalet apparater beräknas sålunda för år 1931 komma att uppgå

till 24,000, vilken siffra, ehuru den är något lägre än under år 1930, dock överstiger

ökningen under år 1929 och ligger avsevärt över ökningen under vart

och ett av åren 1926—-1928.

Såsom styrelsen framhöll i sin skrivelse den 29 augusti 1930 rörande anslag

till utgifter för kapitalökning för budgetåret 1931/1932, har den större

ökningen av telefonverksamheten under de sista åren delvis varit ett rent spontant

uttryck för en allt större uppskattning av telefonen såsom ett snabbt och

bekvämt kommunikationsmedel, delvis varit ett resultat av styrelsens arbete för

telefonens utbredning även inom de glest bebyggda delarna av landet. De åtgärder,

som styrelsen i sistnämnda avseende vidtagit, hava bland annat bestått

i en lindring av villkoren för anläggning av nya växelstationer, avgiftslättnader

vid mindre växelstationer, slopande av periodavgiften vid landssamtal inom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ett och samma taxeområde, en omfattande revision av taxeområdesindelningen,

varigenom i stor omfattning förut avgiftsbelagda samtal blivit avgiftsfria,

samt en avsevärd utökning av stationernas frikretsar, medförande minskning

av abonnenternas ledningskostnader.

Då dessa åtgärder, av vilka utvidgningen av frikretsarna beräknas bliva genomförd

först under år 1932, även i fortsättningen måste anses verka stimulerande

på abonnenttillströmningen, har styrelsen för år 1932 funnit det väl

motiverat att räkna med minst samma ökning av antalet abonnenter som under

år 1931. Vid beräkning av anslagsbehovet för budgetåret 1932/1933 mäste

styrelsen för att kunna möta de krav, som denna ökning ställer på kapitalutlägg,

räkna med att för normal utvidgning av lokalnäten kommer

att erfordras ett belopp ej understigande 9,200,000 kronor..

Även rikssamtalstrafiken visar en icke obetydlig stegring, örn man

tar hänsyn till att den förutnämnda taxeområdesrevision, som genomfördes

från och med den 1 januari 1931, i stor utsträckning förvandlade förut, avgiftsbelagda

samtal till avgiftsfria samtal. Ökningen av rikssamtalstrafiken

måste därför för år 1932 beräknas bliva avsevärt mycket större än under år

1931. För att möta det behov av nya blanka riksledningar, som härigenom

uppstår, har styrelsen för budgetåret 1932/1933 beräknat ett belopp av

2,000,000 kronor. Härtill kommer för den utökning av pupiniseringen av rikskabeln

Uppsala—Gävle, som måste företagas under budgetåret 1932/1933, ett

belopp av 300,000 kronor.»

För nya radiostationer erfordras slutligen 300,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

för budgetåret 1932/1933 erfordras ett anslag av (9,200,000 +

2,000,000 + 300,000 + 300,000) 11,800,000 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Den av telegrafstyrelsen framlagda utredningen rörande telefontrafiken under

senare år utvisar, att en alltjämt fortgående stegring av densamma torde

vara att förvänta. Under rådande ekonomiska förhållanden lärer man dock

hava anledning räkna med att denna stegring skall fortskrida i en något långsammare

takt. Siffrorna för år 1931 synas ock giva stöd för ett sådant antagande.

På grund härav torde en viss sänkning av det. begärda anslagsbeloppet

vara möjlig. Det bör emellertid icke förbises, att vid de senaste kalenderårsskiftena

kvarstående medel å ifrågavarande anslag visat en stark minskning.

Behållningen å anslaget, som nedgått från i runt tal 17,700,000 kronor

vid utgången av år 1926 till omkring 6,000,000 kronor vid utgången av år

1929. utgjorde som förut nämnts vid slutet av år 1930 något över 4,300,000

kronor, och vid senaste årsskiftet beräknades kvarstå medel till belopp av i

runt tal 3,000,000 kronor. I betraktande av de skilda, på frågan sålunda inverkande

omständigheterna har jag ansett mig böra föreslå, att förevarande anslag

för budgetåret 1932/1933 bestämmes till 11,500,000 kronor eller 300,000

kronor lägre belopp än som av telegrafstyrelsen begärts.»

Utskottets Under hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen tillstyrker utskotyttrande.

^ j£ungl_ Maj :ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefonocli

telegrafväsende för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 11,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

Statens järnvägar.

10 :o) Under statens järnvägar har departementschefen inledningsvis an- Dubbelmält

en av järnvägsstyrelsen väckt fråga om dispositionen av medel, som in- lä^gnl^én

flyta vid försäljning av de statens järnvägar tillhöriga markområden, vilka Rönninge—

efter färdigställandet av dubbelspåret Rönninge—Ström icke erfordras för Ström,

statens järnvägars behov.

Såsom i 1926 års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 1,

sid. 35-—37) närmare omförmälts, anvisade 1921 års riksdag, utöver tidigare

för ändamålet beviljade anslag, på tilläggsstat för år 1921 för utläggning av

ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna jämte därmed sammanhängande

anläggningar ett förslagsanslag, högst, 1,400,000 kronor, att utgå av

tillfälliga lånemedel. Avsikten med detta anslag var att bereda den s. k. byggnadskommissionen

för dubbelspåret Rönninge—Ström, vilken erhållit uppdrag

att omhänderhava ifrågavarande arbeten, ett tillfälligt rörelsekapital i avvaktan

å dels realiseringen av vissa för anläggningen onödiga markområden m. m.,

dels ock prövningen av tvistiga fordringsanspråk, som kommissionen gjort

gällande gentemot huvudentreprenören.

I statsverkspropositionen till 1926 års riksdag anmäldes sedermera, att det

sålunda vid avvecklingen framkomna beloppet utgjorde 343,903 kronor 65 öre.

Detta belopp borde återbetalas till riksgäldskontoret mot gottskrivande av

statens järnvägars kapitalkonto, som —• med därmed följande förräntningsskyldighet

för statens järnvägar — påförts förenämnda anslag av 1,400,000

kronor.

I enlighet härmed och på sätt chefen för kommunikationsdepartementet vid

anmälan av ärendet i samma statsverksproposition förutsatt, föreskrev Kungl.

Majit genom beslut den 25 juni 1926, dels att ett belopp av 340,000 kronor

skulle av järnvägsstyrelsen omedelbart inlevereras till riksgäldskontoret samt

att i samband därmed statens järnvägars kapital skulle nedskrivas med motsvarande

belopp, dels ock att de belopp, som i anledning av förberörda, för

järnvägsändamål obehövliga fastigheters försäljning inflöte till statens järnvägar,

ävensom vad av förenämnda kontanta behållning, 343,903 kronor 65 öre,

överstege 340,000 kronor skulle användas till täckande av utgifter för kapitalökning

i avseende å nämnda järnvägar.

Järnvägsstyrelsen meddelar nu, att styrelsen, utöver förenämnda belopp av

340,000 kronor, i februari månad 1928 till riksgäldskontoret inlevererat ytterligare

20,000 kronor, utgörande ersättning för försålda fastigheter m. m. Styrelsen

anmäler, att efter nämnda tidpunkt för markförsäljningar influtit sammanlagt

48,536 kronor, vilket belopp styrelsen, såvida Kungl. Maj :t intet hade

att däremot erinra, hade för avsikt att inleverera till riksgäldskontoret.

Styrelsen anför vidare, att största delen av de till försäljning avsedda fastigheterna

numera vore avyttrade eller tagna i anspråk för visst ändamål. Huruvida

och när de återstående fastigheterna kunde för skäligt pris säljas, stöde

i vida fältet, och de belopp, som väntades inflyta vid en eventuell avyttring

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Modernisering

ar

huvudverkstaden

i

Bollnäs.

Spåranordningar

i

anslutning

till förefintliga

sp&rsysteui.

no.]

av dessa fastigheter, vore relativt obetydliga. Med hänsyn därtill ville styrelsen

föreslå, att sedan förutnämnda belopp, 48,586 kronor, inlevererats till

riksgäldskontoret, de medel, som därefter eventuellt kunde komma att inflyta,

måtte, i likhet med vad sker vid övriga markförsäljningar, få tillföras statens

järnvägars markförvärvsfond.

Departementschef en har för egen del förklarat sig beredd att, därest riksdagen

ej uttalade erinran häremot, tillstyrka bifall till järnvägsstyrelsens förslag.

Förevarande förslag innebär, att möjligen ytterligare inflytande markförsäljningsmedel

från linjeomläggningen Rönninge—Järna -—■ vilka arbetens

utförande handhafts av en särskild byggnadskommission — ej vidare skola inlevereras

till riksgäldskontoret utan i stället tillföras statens järnvägars markförvärvsfond.

De ytterligare inflytande beloppen beräknas bliva relativt obetydliga.

Den merkostnad för ifrågavarande linjeomläggning, varmed statens

järnvägars kapitalkonto för framtiden kommer att belastas, uppgår till cirka

1,000,000 kronor (eller ovannämnda, numera från tillfälliga till vanliga lånemedel

överförda anslagsbelopp av 1,400,000 kronor med frånräkning av återlevereringar

till riksgäldskontoret å cirka 400,000 kronor).

Statens järnvägar skulle emellertid hava att ikläda sig sedvanligt förräntningsansvar

för sålunda möjligen ytterligare inflytande markförsäljningsmedel

liksom överhuvud för nyssnämnda merkostnadsbelopp å cirka 1,000,000

kronor.

Då åtgärden att låta dessa medel ingå till statens järnvägars markförvärvsfond

synes ur bokförings- och redovisningssynpunkt lämplig, har utskottet ej

någon erinran att framställa mot denna av departementschefen förordade anordning;

vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

omförmäla.

ll:o) Vad av departementschefen anförts (sid. 23—26) rörande förnyelsefondsmedels

anlitande för modernisering av huvudverkstaden i Bollnäs har

ej heller föranlett erinran från utskottets sida; vilket utskottet härigenom

likaledes velat för riksdagen

omförmäla.

12:o) Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till spåranordningar

i anslutning till förefintliga spårsystem för budgetåret 1932/1983 anvisa

ett reservationsanslag av 196,000 kronor.

Det nu begärda anslagsbeloppet, 196,000 kronor, är avsett till slutförande

av vissa utvidgningar å Stockholms norra station, vilka arbeten — frånsett

vad som utförts som nödhjälpsarbeten —— beräknats draga en kostnad av

496,000 kronor, varav 300,000 kronor redan anvisats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till spåranordningar i anslutning till förefintliga

spårsystem för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 196,000 kronor, att utgå av lånemedel.

13 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till förbättringar

vid kol- och vattenstationer för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 27 och 28 av statsrådsprotokollet.

Beträffande behovet av ifrågavarande anslag — vilket självfallet är avsett

att komma till användning allenast å bandelar, som ej elektrifierats eller örn

vilkas elektrifiering ej beslut fattats — har järnvägsstyrelsen anfört följande:
.

»Vid statens järnvägars kol- och vattenstationer göra sig behov av utvidgningar

och förbättringar löpande gällande, såväl vad beträffar kolupplagen

och deras skötsel i och för tids- och personalbesparing som beträffande utlämningsanordningarna

för såväl kol som vatten. Vad särskilt de senare angår,

erfordras, sedan de genomgående tågen på grund av de moderna lokens konstruktion

nu kunna framföras allt längre sträckor utan lokombyte, snabba utlämningsanordningar

vid stationsplattformerna för att kunna undvika uppehåll

för kol- och vattengivning utöver den tid, som åtgår för tågens expediering.

Då dessa anordningar draga var för sig jämförelsevis små kostnader samt

då det vid nu allt fortfarande förekommande omkastningar i trafiken ofta befinnes

lämpligare med hänsyn till denna trafiks krav att tillgodose ett senare

uppkommet behov av hithörande anläggningar före ett tidigare, är det synnerligen

önskvärt, att för sådana anläggningar finnes tillgänglig en viss anslagssumma

att disponeras för ändamålet i den ordning, behoven göra sig gällande.

För nästa budgetår beräknar styrelsen för ändamålet erforderligt ett

belopp av 50,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till förbättringar vid kol- och vattenstationer

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av

50,000 kronor, att utgå av lånemedel.

14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till gångbroar

och gångtunnlar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 av åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen

för gångbroar och gångtunnlar beviljat för vart och ett av budgetåren 1925

—1931 ett belopp av 50,000 kronor och för innevarande budgetår 100,000

kronor.

Utskottets

yttrande.

Förbättringar

med

kol- och

vadenstationer.

[11.]

Utskottets

yttrande.

Gångbro aloch

gångtnnnlar.

[12.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Anordningar

för

förbättrad

driftsekonomi

vid

lokomotivstationer.

[13.]

Utskottets

yttrande.

Järnvägsstyrelsen har, under erinran att betydande krav å nya gångbroar

och gångtunnlar föreligga och alltjämt framkomma, begärt fortsatt anslag för

ändamålet med 100,000 kronor. Styrelsen erinrar om att ett av de viktigaste

medlen för trafiksäkerhetens betryggande vid stationer med livlig persontrafik

är anordnandet av gångbroar och gångtunnlar, varigenom resande på sin

väg från eller till tågen undgå att korsa spåren i plan. Förutom uppgiften att

vara utfarts- och tillfartsvägar till plattformerna å bangården, yttrar styrelsen,

kunde dylika broar och tunnlar ofta tjäna som förbindelse mellan ett samhälles

på ömse sidor örn bangården belägna delar. Där så kunde anses motiverat

-— särskilt då anläggningen endast avsåge förbindelse mellan ett samhälles

olika delar —- påfordrade styrelsen bidrag från samhället till kostnadernas

bestridande, varom särskild överenskommelse träffades.

Enligt vad departementschefen upplyst, beräknas tidigare till gångbroar och

gångtunnlar anvisade anslagsmedel vara förbrukade vid ingången av nästkommande

budgetår.

Under erinran att ifrågavarande anläggningar främst motiveras av trafiksäkerhetens

krav, tillstyrker utskottet, att fortsatt anslag beredes med det av

Kungl. Majit äskade beloppet, 100,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor, att utgå av lånemedel.

15:o) Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till anordningar

för förbättrad driftsekonomi vid lokomotivstationer för budgetåret 1932/1933

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29 av aberopade statsrådsprotokollet.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att vid äldre lokomotivstationer en del

anordningar och tillbehör funnes, vilkas utbyte eller förändring till ändamalsenligare

driftsystem skulle medföra driftsekonomiska fördelar. Hit hörde anordningar

för uppvärmning, vilken i äldre stallar skedde medelst kaminer med

ty åtföljande större kostnader för personal och bränsle än vid användande av

central värmekälla. Hit hörde även anordnande av ångcentraler för uppvärmning

av personvagnar å bangårdarna, elektrifiering av diverse maskinerier

m. m. Med hänsyn till de ökade krav på anordningar av här ifrågavarande

slag, som gjorde sig gällande i samband med den pågående elektrifieringen av

Malmölinjerna, ansåge styrelsen, att anslaget för nästa budgetår icke borde

utgå med lägre belopp än 100,000 kronor.

Kungl. Majits förevarande förslag har ej givit utskottet anledning till erinran.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till anordningar för förbättrad driftsekonomi

vid lokomotiv stationer för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel.

16 :o) Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till fullbordande Dubbelav

dubbelspåret Tranås—Aneby för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 245,000 kronor. Aneby.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29 och 30 av åberopade statsrådspro- [14.]

tokollet.

Kostnaderna för ifrågavarande dubbelspårsanläggning hava beräknats till

765,000 kronor, varav 520,000 kronor redan beviljats å innevarande års riksstat.

Med tillstyrkande av att återstående till fullbordande av dubbelspårsanlägg- Utskottets

ningen Tranås—Aneby erforderliga belopp av 245,000 kronor nu beviljas, yttrandchemställer

utskottet,

att riksdagen må till fullbordande av dubbelspåret Tranås

—Aneby för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 245,000 kronor, att utgå av lånemedel.

17 :o) I en inom andra kammaren väckt motion, nr 330, har herr II. Bäck- Motion äng.

lund hemställt, att riksdagen till uppförande av nytt stationshus vid Falkö- tionshusrid

pings central måtte för budgetåret 1932/1933 bevilja ett anslag av 240,000 Falköpings

kronor. central.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Enligt vad utskottet inhämtat har järnvägsstyrelsen en ny stationsbygg- Utskottets

nads uppförande under övervägande. Vid sådant förhållande synes något be- Vttrandeslut

örn medels beredande för ändamålet ej nu av riksdagen påkallas, vadan

utskottet hemställer,

att herr Bäcklunds förevarande motion II: 330 ej må av riksdagen

bifallas.

18:o) Kungl. Majit har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till skenfria Stenfria,

vägkorsningar m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av ''ftjfkors
500,

000 kronor. ” " m!"

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 30 och 31 av åberopade statsråds- [15.]

protokollet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

För anordnande av skenfria vägkorsningar har riksdagen för åren 1917—

1919, 1921 och 1922 anvisat tillhopa 1,150,000 kronor. Genom beslut av 1924

års riksdag har anslagets användning utsträckts att avse även sådana fall, där

en vägkorsning i banans plan med fördel kunde ersättas med en omläggning

av vägen, och riksdagen har för sådana vägomläggningar ävensom för anordnande

av skenfria vägkorsningar anvisat för budgetåren 1924—1926 sammanlagt

800,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 500,000 kronor och senast

för budgetåret 1930/1931 575,000 kronor. Sistnämnda anslagsbelopp

var avsett för en speciell större anläggning, nämligen för en gatuviadukt över

bangårdsområdet i Malmö vid Sjölunda, vars anordnande avtalsenligt ålåg

järnvägsstyrelsen.

I sin skrivelse den 18 september 1931 har järnvägsstyrelsen hemställt örn

anvisande av anslag till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933 med

600.000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har erinrat örn att det av riksdagen för innevarande

budgetår beviljade anslaget till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet

avsetts att till en del komma till användning för anordnande av skenfria

vägkorsningar eller utförande av vägomläggningar för borttagande av

korsningar i plan vid statens järnvägar samt att härvid förutsatts, att statens

järnvägar skulle bidraga till dessa anläggningar med ett belopp, motsvarande

värdet av de fördelar, som komme att uppstå för järnvägarna genom korsningarnas

friläggande. Sådana bidrag böra utgå av förevarande anslag, och

styrelsen påpekar, att ökade krav på anslaget härigenom uppkomma. Styrelsen

utgår i sin framställning från, att utförandet av skenfria vägkorsningar såsom

beredskapsarbeten skall komma att fortgå även under nästkommande budgetår,

och beräknar det för statens järnvägars bidrag till dylika företag under

samma budgetår erforderliga beloppet till 450,000 kronor.

Till bidrag vid anordnande av skenfria korsningar och parallellvägar i andra

fall än nu nämnts beräknar styrelsen ett belopp av 150,000 kronor bliva erforderligt

under nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

»Under budgetåret 1931/1932 har intill utgången av december månad till anordnande

av skenfria vägkorsningar eller utförande av vägomläggningar för

borttagande av korsningar i plan vid statens järnvägar anvisats 1,352,700 kronor

från anslaget till beredskapsarbeten till motverkande av arbetslöshet. Till

bestridande av den del av kostnaderna för ifrågavarande arbeten, som ankommer

på statens järnvägar, har beräknats komma att erfordras ett belopp av

171.000 kronor, att utgå från anslaget till skenfria vägkorsningar m. m.

För nästkommande budgetår har järnvägsstyrelsen ansett sig böra räkna

med ett anslagsbehov för skenfria vägkorsningar av sammanlagt 600,000 kronor.

Även med ett fortsatt bedrivande av dylika arbeten _ i påskyndad takt

synes emellertid en summa av 500,000 kronor bliva tillräcklig. Jag vill alltså

förorda, att anslaget bestämmes till sistnämnda belopp.»

I förevarande ämne hava i två likalydande motioner, väckta den ena, nr 109,

inom första kammaren av herr G. Möller m. fl. och den andra, nr 195, inom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

andra kammaren av herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl., framförts förslag

örn anvisande av anslag till beredskapsarbeten för bland annat skenfria vägkorsningar.

Utan att nu taga ståndpunkt till de motionsvis framställda yrkandena örn anslag

till beredskapsarbeten tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen ma till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor, att utgå av lånemedel.

19 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att till telefonledningar

och kabelarbeten för budgetaret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 32 och 33 av åberopade statsrådsprotokollet.

Till stöd för sin begäran örn anslag för budgetåret 1932/1933 med 100,000

kronor har järnvägsstyrelsen anfört följande:

•• »Telningarnas främsta uppgift är, såsom styrelsen i tid:gare anslagsaskanden

Iramhallit, att tjäna som förmedlare av den löpande tågtjänsten berörande,

oftast mycket brådskande meddelanden dels mellan tågledaren och

stationerna dels mellan dessa senare inbördes och dels för tjänsten i övrigt.

,, ^ grund av telefonens stora praktiska fördelar har densamma därjämte, så

långt de befintliga linjernas kapacitet det medgivit, under årens lopp alltmer

tågås i anspråk även för annan korrespondens i driftfrågor, varigenom en snabbare

behandling av ärendena ernåtts, samtidigt som den mera tyngande skriftoch

telegramväxlingen härigenom kunnat avsevärt inskränkas.

Arädningen av telefonen vid statens järnvägar har i och med övergången

tili den nya sakerhetsordnmg, som trädde i kraft den 1 oktober 1929, än ytterligare

utsträckts, i det att även sådana order rörande säkerhetstjänsten för

vilka tidigare användandet av telegraf varit obligatoriskt, numera få utväxlas

medelst telefon.

Styrefsen har låtit verkställa utredning angående möjligheten att nu helt övergå

till telefon tor överförande av alla för järn vägstjänsten erforderliga meddelanden

nied undantag for en förbindelse mellan Stockholm och femte — det

nordligaste — distriktet, som tills vidare skulle upprätthållas per telegraf

Utredningen visar att det är möjligt att genomföra denna ändring för en totalkostnad

av 57d,000 kronor, varav 200,000 kronor beräknats för nya telefonledningar

och 375 000 kronor för — med förnyelsefondsmedel bekostad — omändring

av förut befintliga telegrafledningar till telefonförbindelser. Arbetet

beraknas kunna bliva färdigt före utgången av år 1933 och avses att bedrivas

salunda, att av förenamnda bada kostnadssummor ungefärligen hälften blir hemmig

under ar 1932.

Genom salunda förslagna åtgärder ernås förutom betydligt förbättrade förbindelser

en betydlig personalbesparing, vilken beräknats motsvara en kostnad

av cirka 250,000 kronor årligen.»

Utskottets

yttrande.

Telefonledningar

och kabelarbeten.

[16.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets Förevarande anslag är avsett för modernisering och förbilligande av underyttrande.

rättelse!jönsten vid statsbanorna genom ett ökat begagnande av telefonen i stället

för telegraf. Med tillstyrkande av Kungl. Majlis framställning i ämnet

hemställer utskottet,

att riksdagen må .till telefonledningar och kabelarbeten för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor, att utgå av lånemedel.

Elektriska 20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till elektriska

belysnings- belysningsanläggningar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

an ggn n- ^ 100 000 kronor
r

171

Till förevarande ändamål —- för vilket anslag beviljats med 100,000 kronor

för vartdera av budgetåren 1929/1931 samt med 50,000 kronor för innevarande

budgetår — har järnvägsstyrelsen begärt ett anslag för budgetåret 1932/1933

av 100,000 kronor och anför till stöd härför bland annat följande:

»Av statens järnvägars stationer och övriga trafikplatser, uppgående till ett

antal av omkring 1,100, voro vid utgången av år 1930 i runt tal 850 utrustade

med anordningar för elektrisk belysning. Ett betydande antal banvaktsstugor

— framför allt å elektrifierade linjer — samt bostadshus voro ävenledes försedda

med dylika anordningar.

Styrelsens avsikt är att, i den mån elektrisk energi kan på fördelaktiga villkor

erhållas, fortsätta med utförandet av elektriska belysningsanläggningar

såväl å bangårdar samt i allmänna och tjänstelokaler som, mot ersättning för

brukandet, i personalens bostäder.

I samband med den nu pågående elektrifieringen av banan Järna—Norrköping—Malmö

m. fl. linjer erbjuder sig möjlighet att under gynnsamma förutsättningar

anordna elektrisk belysning i sådana banvaktsstugor och andra

lokaler, vilka alltjämt äro i saknad av dylik belysning, i det att den erforderliga

elektriska energien till billigt pris kan erhållas från statens järnvägars

egna ledningar.»

Utskottets Under hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen tillstyrker utskotyttrande.

^et j£ungl. Maj :ts förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må till elektriska belysningsanläggningar för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor, att utgå av lånemedel.

Växel- och 21 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till växel- och

hils''anfält signalsäkerhetsanläggningar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsningrar.

anslag av 600,000 kronor.

[18.] Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 34—36 av aberopade statsrådsprotokollet.

Till växel- och signalsäkerhetsanläggningar har riksdagen under en följd av

år anvisat anslag. För budgetåren 1929—1932 hava de uppgått till respektive

500,000 kronor, 400,000 kronor och 600,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

Järnvägsstyrelsen äskar nu för sagda ändamål ytterligare ett belopp av

600,000 kronor samt anför härom:

»Under denna rubrik beviljade anslagsmedel användas för utveckling och modernisering

av statens järnvägars signal- och säkerhetsanordningar. Huvudsyftet

med dylika anordningar är alt betrygga tågtrafiken. Erfarenheten har

nämligen visat att modern järnvägstrafik med dess krav på hög tåghastighet

och täta tagförbindelser icke är möjlig utan rationellt ordnade växel- och signalsakerhetsanläggmngar.

Genom förbättringar i fråga örn de tekniska hjälpmedlen

har det visat sig möjligt att samtidigt med ökningen i trafiksäkerhet

åstadkomma driftsbespanngar, vilka ofta medföra full förräntning av det nedlagda

anläggningskapitalet.

Erfarenheterna från utförda anläggningar hava också visat, att helautomatisk

hnjeb eckering bör komma till användning i större utsträckning än hittills

till allman fordel for driftstjänsten och bland annat för att förebygga kollisionsrisk

a fria banan. Utom ur ren trafiksäkerhetssynpunkt kunna dylika

anordningar med ändamålsenligt ul förande medföra avsevärda lättnader i trafikarbetet

och möjliggöra driftsbesparingar, som ofta till större eller mindre

del även förränta det nedlagda kapitalet.»

med förevarande anslag är att möjliggöra införande av modernare Utskottets

säkerhetsanordningar, avsedda att ytterligare betrygga tågtrafiken. yttrande.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet^

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av

600,000 kronor, att utgå av lånemedel.

22:o) Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till elektrifiering Elektriav

banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer för budgetåret 1932/1933 fle.ri,,S av

anvisa ett reservationsanslag av 19,600,000 kronor. Järna
Utredningen

i ärendet återfinnes å sid. 36—38 av åberopade statsrådsproto- NorXk?P*??

kollet.

-Malmö

fl. linjer.

Till grund för 1931 års riksdags beslut örn elektrifiering av södra stambanan

jämte vissa därmed sammanhörande statsbanelinjer låg följande av

järnvägsstyrelsen uppgjorda finansieringsplan, slutande på en totalkostnad

av 70,000,000 kronor:

Budgetåret

1931/1932 1932/1933 1933/1934

Överföringsanläggningen.............. 12,000,000

Diverse ändringsarbeten, inkl. telegrafverkets ledningar lo’oOO,UOO

Elektriska lok............... 4 700 000

Elektrisk värmeledning............. 100(1000

Summa 27,700,000

varav:

Anslag för kapitalökning.............gg qqq qqq

Eörnyelsefondsinedel................ 4 qqq

Iv

rönö

13,000,000

3.200.000

8.900.000

1,000,000

20,100,000

19.600.000

6.500.000

Därest medelsanvisningarna skedde i enlighet med denna plan,

de elektriska anläggningarna vara slutförda:

10,000,000

5.100.000

1.100.000

16,200,000

11,100,000

5,100,000

beräknades

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

å sträckan Järna—Norrköping........oktober 1932

» » Katrineholm—Norrköping.....december 193J

» » Falköping—Nässjö........april 1933

> » Örebro—Mjölby..........maj 1933

» » Norrköping—Mjölby........september 1933

» , Lomma—Malmö—Hässleholm . . . januari 1934

» > Mjölby—Nässjö..........februari 1934

» » Nässjö—Hässleholm........mars 1934 samt

, Malmö—Trälleberg........april 1934.

I anslutning till anslagskalkylen har för budgetåret 1931/1932 anvisats ett

reservationsanslag av 23,000,000 kronor till elektrifieringsföretaget. _

I sin skrivelse den 18 september 1931 har järnvägsstyrelsen i anslutning till

förenämnda finansieringsplan och anslagsberäkning hemställt örn anvisande för

nästa budgetår av ett reservationsanslag å 19,600,000 kronor till elektrifieringsföretaget,

varjämte styrelsen meddelat sin avsikt att i förslaget till förnyelsefondsstat

för år 1932 upptaga erforderligt belopp av dylika fondmedel.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Enligt vad jag inhämtat hava för ifrågavarande elektrifiering beställningar

hos svenska industriföretag gjorts för ett sammanlagt belopp av i runt tal 4U

milioner kronor. Sedan arbetena kommit helt i gang, har arbetsstyrkan a luliema

uppgått till omkring 550 arbetare förutom ett 30-tal av statens järnvägars

egna arbetare. Under det gångna året hava dessutom vid vissa a linjerna

bedrivna entreprenadarbeten varit anställda något över 150 arbetare.

Under år 1931 hava arbeten bedrivits å sträckan Jama—Nassjö med biiinjerna

från Katrineholm, Örebro och Falköping samt å linjen Malmo—Lund.

Arbetena hava i huvudsak avsett nedläggande av telefonkablar, iordningställande

av förstärkarstationer för telefonkabelnätet och byggnader för omformarestationer.

Kontaktledningsstolpar hava uppsatts för linjerna Jama—Norrköping—Eksund,

Katrineholm—Åby och Örebro—Hallsberg, a vilka linjer

kontaktledningen nu iordningställes. .. T

Mot det av järnvägsstyrelsen framförda anslagsaskandet vilket star i överensstämmelse

med det nästlidet år för riksdagen framlagda finansieringsprogrammet,

har jag intet att erinra.»

Utskottets Fortsatt anslag till ifrågavarande anläggning torde böra anvisas i enlighet

yttrande. med jetl tidigare uppgjorda finansieringsplanen och Kungl. Maj:ts hära grundade

förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö

m. fl. linjer för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett reservationsanslag av 19,600,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Spåröver- 23:o) Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till förstärkning

byggnaden ay späröverbyggnaden å banan Södertälje södra—Eskilstuna central for budå

der''tiUje°" getåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

södra— Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 38—40 av åberopade statsradspro o

Eskilstuna °

central, kollet.

[20.]

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

Vid anmälan vid 1931 års riksdag av frågan om statsförvärv av Norra

Södermanlands järnväg framhölls bland annat, att det kunde förväntas att,

sedan erforderliga förstärkningsarbeten å banan blivit verkställda, det ekonomiska

utbytet av järnvägens drift skulle efter hand förbättras. Med hänsyn

till angelägenheten av att ifrågavarande bana snarast sättes i sådant skick, att

utsikt vinnes till ökad avkastning å densamma, har departementschefen tillstyrkt

medels beredande för vissa av järnvägsstyrelsen föreslagna förstärkningsarbeten.

Mot den av järnvägsstyrelsen beräknade kostnadssumman för omförmälda

arbeten, 1,060,000 kronor, har han icke funnit anledning till erinran. På sätt

järnvägsstyrelsen föreslagit, skulle förnyelsefondsmedel tagas i anspråk med

ett belopp av 600,000 kronor, fördelat å kalenderåren 1932 och 1933 nied lika

belopp för vartdera. Sålunda skulle av kapitalökningsmedel för dessa arbeten

erfordras 460,000 kronor, att fördelas på två budgetår med 200,000 kronor

för nästkommande och återstoden, 260,000 kronor, för därpå följande budgetår.

Med tillstyrkande att ovannämnda, såsom erforderliga ansedda förstärkningsarbeten

utföras enligt järnvägsstyrelsens plan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av spåröverbyggnaden å

banan Södertälje södra—Eskilstuna central för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att

utgå av lånemedel.

24 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag

för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1932/1933

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 40 och 41 av åberopade statsrådsprotokollet.

Järnvägsstyrelsen har för ifrågavarande ändamål begärt ett anslag av

1,000,000 kronor för budgetåret 1932/1933.

Styrelsen erinrar därvid om vikten av att erforderliga medel finnas tillgängliga

för utförande av den mängd av mindre arbeten och anordningar av

skilda slag eller av angelägna oförutsedda arbeten, som för trafikens rationella

avveckling alltid påfordras vid ett så stort företag som statens järnvägar eller

som där med teknikens utveckling ur driftsekonomisk synpunkt eljest äro motiverade

och önskvärda. Som bevis för att anslaget icke tål vid någon beskärning

framhåller styrelsen, att av det belopp å 1,000,000 kronor, som anvisats

för innevarande budgetår, redan i september månad över 700,000 kronor vore

tagna i anspråk och att alltså för återstående nio månader av budgetåret funnes

disponibelt ett belopp av ej fullt 300,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Det är givetvis av vikt, att medel finnas tillgängliga för utförande av arbeten

av ifrågavarande slag vid statens järnvägar, så mycket mer som därige
Bihang

till riksdagens protokoll 1982. 6 sami. 9 käft. (Nr 9.) 2

Utskottets

yttrande.

Disposit

i onsa»slagför

oförutsedda

och

mindre

arbeten.

[21.1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Inlandsbanan

mellan

Tollsjö

n och

Gällivare.

[22.]

noin även lämnas möjlighet att vid de större anläggningarna utföra en del

kompletterings- eller förändringsarbeten, vilka medföra besparingar i driftkostnader

men för vilka medel icke äro inberäknade i de för respektive anläggningar

beviljade anslagen. På grund härav och med hänsyn till vad

järnvägsstyrelsen meddelat rörande medelsåtgången å anslaget under nu löpande

budgetår tillstyrker jag bifall till styrelsens framställning.»

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag, att till oförutsedda och

mindre arbeten vid statsbanorna nu anvisas ett anslag av 1,000,000 kronor

eller samma belopp, som anvisats för vart och ett av budgetåren 1929—1932.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

25:o) Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan

mellan Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 41 och 42 av åberopade statsrådsprotokollet.

För arbetena å ifrågavarande banbyggnad, som med dess av 1917 års riksdag

beslutade sträckning över Kasker och med tillämpande av före kristidens inträdande

gällande priser beräknats i sin helhet draga en kostnad av 30,150,000

kronor, hava för tiden från och med år 1917 till och med budgetåret 1931/1932

beviljats sammanlagt 44,550,000 kronor, varjämte Kungl. Majit till bedrivande

av nödhjälpsarbeten å inlandsbanan anvisat 300,000 kronor. Sammanlagt

hava alltså för ifrågavarande banbyggnad varit tillgängliga 44,850,000

kronor. I denna summa ingå anslag för budgetåren 1930—1932 med respektive

2,500,000 och 4,000,000 kronor.

Beträffande avvägandet av sistnämnda båda anslagsbelopp erinras i statsrådsprotokollet,

att Kungl. Majit i 1930 års statsverksproposition (utgifter för

kapitalökning, bil. 3, punkten 21), i överensstämmelse med vad järnvägsstyrelsen

tillstyrkt, föreslog anvisande för budgetåret 1930/1931 av ett anslag å

2,000,000 kronor till inlandsbanans fortsättande. Samtidigt äskades anslag

å 1,500,000 kronor till slutförande av arbetena med statsbanan Hällnäs—Stensele.

I sin skrivelse i ämnet (nr 18, punkten 12) uttalade emellertid riksdagen

bland annat, att det av Kungl. Majit äskade beloppet 2,000,000 kronor måste

anses knappt tillmätt för arbetenas ekonomiska bedrivande. Med hänsyn även

till de starka önskemål, som motionsvis framkommit örn inlandsbaneföretagets

bedrivande i något hastigare takt än dittills, hade riksdagen ansett, att ifrågavarande

anslag borde bestämmas till 2,500,000 kronor. Vid anvisande därjämte

av det av Kungl. Maj :t begärda anslagsbeloppet av 1,500,000 kronor

till tvärbanan Hällnäs—Stensele skulle alltså anslagen till järnvägsbyggnaderna

i Norrland för budgetåret 1930/1931 belöpa sig till sammanlagt 4,000,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

kronor, ett kapitalbelopp som man jämväl för kommande år syntes få räkna

med som behövligt och som då, såvitt för det dåvarande kunde bedömas, skulle

komma att helt nedläggas på det fortsatta inlandsbanebygget.

Järnvägsstyrelsen har hemställt örn anvisande för budgetåret 1932/1933 av

ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster

än lånemedel, till fortsättande av arbetena å inlandsbanan mellan Yolgsjön

och Gällivare.

Departementschefen anför för egen del följande:

»Med hänsyn till riksdagens i det föregående återgivna uttalande och i betraktande

av det av järnvägsstyrelsen begärda anslagsbeloppets behövlighet

för beredande av sysselsättning åt den vid inlandsbanebygget anställda arbetarstammen,

för vilken under nuvarande förhållanden annat arbete knappast

torde stå till buds, finner jag mig icke böra ifrågasätta nedsättning av

detta belopp.

På sätt chefen för finansdepartementet i annat sammanhang angiver, torde

anslagsbeloppet böra anvisas av andra statsinkomster än lånemedel.»

Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjän odh

Gällivare för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

26 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till statsbana

Malung—Vansbro för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av

400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 42—44 av åberopade statsrådsprotokollet.

I proposition nr 210 till 1931 års riksdag framlades förslag till anläggande

av statsbana Malung—Vansbro i stället för delen Malung—Brintbodarne av

statsbanan från Särna över Limedsforsen och Malung till Brintbodarne.

Enligt den framlagda byggnadsplanen borde banbyggnaden beräknas fullbordad

på tre ä fyra år, beroende på det under olika år förefintliga större eller

mindre behovet av arbetstillfällen för motverkande av arbetslöshet. Under förutsättning

av en byggnadstid örn fyra år framlade styrelsen följande plan för

banbyggnadens finansiering:

Budgetår

Förnyelse-

fondsmedel

kronor

Lånemedel

kronor

Andra stats- inkomster

kronor

Summa

kronor

Företa........

....... —

300,000

300,000

600,000

Andra........

........ —

400,000

600,000

1,000,000

Tredje........

........ 200,000

—

800,000

1,000,000

Fjärde ........

....... 200,000

—

500,000

700.000

Summa kronor 400,000 700,000 2,200,000 3,300,000

Utskottets

yttrande.

Statsbana

Malling—

Vansbro.

[23.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utekottets

yttrande.

[Vid anmälan av ärendet för Kungl. Majit framhöll departementschefen

bland annat hanbyggets betydelse ur synpunkten av arbetslöshetens motverkande,

varvid också betonades, att takten för arbetets bedrivande skulle kunna

i väsentlig mån lämpas efter behovet av arbetstillfällen. I anslutning härtill

förordades, efter samråd med chefen för socialdepartementet, att det för budgetåret

1931/1932 erforderliga beloppet av andra statsinkomster än lånemedel

finge utgå från det anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet,

varom förslag samtidigt förelädes riksdagen (proposition nr 202).

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att dels till

statsbana Malung—Vansbro för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel, dels ock medgiva, att bandelen

Malung—Brintbodarne finge, sedan nyssnämnda statsbana öppnats för

allmän trafik, upprivas samt att till bananläggningen hörande mark och övriga

tillgångar finge försäljas.

Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit bifölls av riksdagen, som tillika godkände

den framlagda finansieringsplanen (skrivelsen nr 302). Dessförinnan

hade riksdagen i skrivelse nr 287 anmält, att riksdagen till beredskapsarbeten

för motverkande av arbetslöshet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

I skrivelse den 18 september 1931 har järnvägsstyrelsen, utgående från att

jämväl för nästkommande budgetår anslag till beredskapsarbeten komme att

anvisas och under åberopande av den i det föregående omnämnda finansieringsplanen,

hemställt örn anvisande av medel för fortsättande av banbygget till

belopp av 1,000,000 kronor, att utgå med 400,000 kronor av lånemedel och

600,000 kronor av anslag till beredskapsarbeten.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

»Ifrågavarande banbyggnadsarbeten torde jämväl under nästkommande budgetår

lämpligen böra bedrivas i den takt, som förutsattes vid uppgörandet av

nyssberörda finansieringsplan. I enlighet härmed skulle för nämnda budgetår

av lånemedel erfordras 400,000 kronor. Med anvisande av denna summa skulle

hela det enligt planen för företaget beräknade lånemedelsbeloppet vara beviljat.

Beträffande det för nästa budgetår i finansieringsplanen upptagna beloppet

av 600,000 kronor från andra statsinkomster än lånemedel får jag erinra örn

att Kungl. Maj :t tidigare i dag på framställning av chefen för finansdepartementet

beslutat att i riksstatsförslaget beräkna anslag för budgetåret 1932/

1933 till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. Efter samråd

med cheferna för social- och finansdepartementen förutsätter jag att, såsom,

av järnvägsstyrelsen föreslagits, ifrågavarande belopp får utgå från sådant

anslag.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till statsbana Malung—Vansbro för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor, att utgå av lånemedel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

Statens vattenfallsverk.

27:o) Beträffande statens vattenfallsverk har Kungl. Majit (punkt 24)

föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Vargön för budgetåret 1932/1933

anvisa ett reservationsanslag av 2,750,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—48 av åberopade statsrådsprotokollet.

Beslut om anläggning av en kraftstation vid Vargön fattades vid 1930 års

riksdag. Av den beräknade totalkostnaden, 9,400,000 kronor, ba för budgetåren

1930—1932 beviljats sammanlagt 5,000,000 kronor.

För arbetenas fortsättning enligt utbyggnadsplanen har vattenfallsstyrelsen

för budgetåret 1932/1933 begärt 3,000,000 kronor, varvid styrelsen anfört bland

annat följande:

»För kraftstationen vid Vargön, vilken förlägges ute i älvens huvudfåra,

beräknas fångdammsarbetena bliva färdiga på sådan tid, att byggnadsplatsen

kan torrläggas före slutet av år 1931. Under sommaren 1931 hava de båda

maskinaggregaten beställts hos svenska verkstäder. Turbinerna bliva Kaplanturbiner

med rörliga löphjuls skövlar och konstrueras för en vattenmängd av

280 kubikmeter per sekund vardera vid 4.3 meters fallhöjd. De erhålla på

grund av den stora vattenmängden och låga fallhöjden avsevärda dimensioner.

Löphjulen få sålunda 8 meters diameter och torde bliva de största, som hittills

utförts i världen. Generatorerna utföras för en effekt vid normal drift av

vardera 11,000 kilowatt. Sprängnings- och betongarbetena äro ämnade att i

huvudsak utföras under år 1932 och maskinmontaget under senare delen av

samma år samt under år 1933. Kraftstationen är avsedd att bliva driftfärdig

vid slutet av år 1933.»

Departementschefen har för egen del erinrat, att de båda maskinaggregaten

till kraftstationen redan vore beställda. Enligt vad som meddelats vore

arbetstakten vid anläggningsarbetets fullföljande och fördelningen på skilda

år av de för anläggningen ytterligare erforderliga anslagsmedlen härigenom

praktiskt taget bundna. En minskning med 250,000 kronor i det av vattenfallsstyrelsen

för nästa budgetår till detta företag äskade anslagsbeloppet vore

emellertid, enligt vad som inhämtats, möjlig att vidtaga utan rubbning av

planen för anläggningens utförande. Anslaget kunde således bestämmas till

2,750,000 kronor.

Med tillstyrkande att utbyggnaden av den nya kraftstationen vid Vargön

fullföljes enligt den av departementschefen framlagda planen hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Vargön för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 2,750,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Kraftstation

vid

Vargön.

[24.]

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Kraftstation

vid

Malfors.

[25.]

28:o) Kungl. Majit har (punkt 25) föreslagit riksdagen, att till kraftstation

vid Malfors för budgetåret 1982/1933 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 50—53 av åberopade statsrådsprotokollet.

I proposition nr 181 till 1930 års riksdag framlades förslag beträffande anslag

till påbörjande av åtgärder med anläggandet av en kraftstation i Motala

ström mellan Roxen och Norrbysjön. Med företaget avsågs att utnyttja den totala

fallhöjden av omkring 28 meter i fallen vid Råby, Ljung, Jakobslund och

Malfors (de s. k. Jakobslundsfallen) i en enda anläggning, vilken ansågs

böra förläggas till Malfors. Stationen planlades för utnyttjande av en vattenmängd

av högst cirka 90 kubikmeter per sekund. Kostnaderna för anläggningen

beräknades till sammanlagt 9,800,000 kronor, varav 200,000 kronor

skulle anvisas för budgetåret 1930/1931.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beviljade riksdagen till anläggningen

i fråga för budgetåret 1930/1931 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Den av vattenfallsstyrelsen ursprungligen framlagda finansieringsplanen förutsatte

anslag med följande belopp:

1930/1931

1931/1932

1932/1933

1933/1934

1934/1935

200,000

1.500.000

2.500.000

3.500.000

2.100.000

Summa kronor 9,800,000

Kör budgetåret 1931/1932 har emellertid — i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag — av riksdagen anvisats allenast 1,000,000 kronor.

Kör budgetåret 1932/1933 har vattenfallsstyrelsen begärt ett anslag av

2,000,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Den här närmast föreliggande frågan gäller, huruvida ett igångsättande av

arbetena å kraftstationsbygget vid Malfors, för vilket ännu så länge endast

vissa förberedande åtgärder vidtagits, nu bör ske. Bedömandet av denna fråga

torde, därest icke det nuvarande konjunkturläget relativt snabbt förbättras,

knappast vara särskilt beroende av den blivande kraftleveransen till södra

stambanan, då nämligen en under rådande ekonomiska förhållanden inträdd

minskning i den totala kraftförsäljningen tills vidare lärer möjliggöra, att

denna leverans fullgöres från övriga kraftstationer. Med den förskjutning i

arbetsprogrammet för ifrågavarande anläggningsarbete, som redan ägt rum,

torde för övrigt så under alla förhållanden till en början få ske, därest arbetet

ej forceras. Spörsmålet får i stället främst ses ur synpunkten av den sannolika

konjunkturutvecklingen. I detta avseende har vattenfallsstyrelsen framhållit

bland annat, att vid en återhämtning inom näringslivet en rik tillgång

på billig elektrisk kraft säkerligen kommer att bliva ett villkor för svensk

industri att bestå och göra sig gällande. Åtskilligt talar för riktigheten av denna

uppfattning. Lägges därtill, att kraftstationsanläggningen, därest arbetet

ej forceras, kommer att bliva driftfärdig först under år 1935, synes mig an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

ledning icke föreligga att ytterligare uppskjuta påbörjandet av detta företag.

Jag vill därför tillstyrka, att anslagsmedel till detsamma för budgetåret 1932/

1933 äskas hos riksdagen. Vad angår anslagssumman, torde denna för att

arbetet skall kunna drivas rationellt och ekonomiskt icke böra bestämmas till

lägre belopp än det av vattenfallsstyrelsen föreslagna, 2,000,000 kronor.»

Enligt den ursprungligen uppgjorda kostnadsberäkningen skulle till den nya

kraftstationsanläggningen vid Malfors anvisas 1,500,000 kronor för innevarande

budgetår och 2,500,000 kronor för budgetåret 1932/1933. För innevarande

budgetår beviljades emellertid av 1931 års riksdag allenast 1,000,000 kronor,

och enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle för 1932/1933 anvisas

2,000,000 kronor. Detta innebär en sammanlagd anslagsminskning med

1,000,000 kronor. Enligt vad som i statsverkspropositionen meddelas, skulle

man hava att räkna med att anläggningen bliver driftfärdig först omkring

1935.

Även med iakttagande av dessa begränsningar hava de årliga anslagsbeloppen

sa tillmätts, att ett rationellt och ekonomiskt bedrivande av utbyggnadsarbetet

vore möjligt.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förevarande förslag, hemställer utskottet
att

riksdagen må till kraftstation vid Malfors för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

29:o) Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till veckoregle-Veckoreglering

av Motala ström för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag ?T

av 300,000 kronor. ftX*

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 53 av åberopade statsrådsprotokollet. [26.]

Åtgärderna för veckoreglering av Motala ström äro uppdelade på två stadier.

Det s. k. första stadiet är av mindre omfattning och avser en variabel

avtappning endast å sträckan mellan Vättern och Boren med återutjämning av

variationerna i Boren. Till vissa av denna reglering föranledda byggnadsarbeten

och upprensningar m. m. har 1921 års riksdag å tilläggsstat för år 1921

samt å riksstaten för år 1922 anvisat tillhopa 700,000 kronor.

Efter förslag av vattenfallsstyrelsen framlades för 1931 års riksdag frågan

örn genomförandet av andra stadiet av Motala ströms veckoreglering. Utförandet

av nämnda andra stadium av regleringen innebär, att den tillgängliga

vattenmängden kommer att kunna på hela sträckan mellan Vättern och Roxen

tillfredsställande varieras med hänsyn till skiftningarna i kraftförbrukningen.

En sådan reglering utgör förutsättning för en fullt rationell kraftuttagning i

statens kraftstationer vid Motala och Malfors och kommer att bliva till nytta

jämväl för de två övriga staten tillhöriga kraftstationerna på sträckan Vättern—Roxen,

nämligen stationerna vid Nykvarn och Näs.

Kostnaderna för genomförandet av veckoregleringens andra stadium hava

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Partiell

reglering

ar Siljan.

[27.]

Kraftstation

rid

Sillre.

[28.]

Utskottets

yttrande.

Indals
älvens
reglerings
förening.

[29.]

Anläggningar

vid

Porjus

kraftstation.

[30.]

beräknats till 700,000 kronor. Härav har för budgetåret 1931/1932 anvisats

200,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 300,000

kronor, att utgå av lånemedel.

30 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts (punkt 27) framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må till deltagande i partiell reglering av Siljan

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av

24,600 kronor, att utgå av lånemedel.

31 :o) Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till kraftstation

vid Sillre för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 900,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 56 och 57 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anläggning, som tillkommit som komplettering av Norrfors

kraftverk, har, med inräknande av kostnaderna för en av 1931 års riksdag godkänd

anordning av ett pumpverk för återfyllning av vattenmagasinet ovanför

kraftverket och insättning av ett andra maskinaggregat m. m., beräknats draga

en kostnad av 2,650,000 kronor, varav 1,750,000 kronor redan anvisats.

Med tillstyrkande att återstående, för kraftstationen vid Sillre erforderliga

anslagsbeloppet, 900,000 kronor, nu anvisas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Sillre för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor, att

utgå av lånemedel.

32 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer utskottet,

att riksdagen må till insatser i Indalsälvens regleringsförening

u. p. a. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 56,400 kronor, att utgå av lånemedel.

33 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30) örn anslag till en andra

tilloppstunnel vid Porjus kraftstation jämte två i ämnet väckta motioner, den

ena inom första kammaren, nr 267, av herr C. I. Asplund m. fl. och den andra

inom andra kammaren, nr 378, av herrar E. Hage och O. W. Lövgren, kom
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

mer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

velat härmed för riksdagen

anmäla.

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 3,300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 60—62 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vattenfallsstyrelsens anslagsberäkning för budgetåret 1932/1933 bygger

på ett medelsbehov av 2,300,000 kronor för anläggningar, betingade av södra

stambanans elektrifiering, och 1,200,000 kronor till komplettering på angivet

sätt av distributionsanläggningarna i övrigt.

Då kostnaderna för vissa av de i anslagskalkylen uppräknade anläggningarna

möjligen komma att delvis falla på ett senare budgetår, har styrelsen ansett

sig kunna avstå från att räkna med särskilt belopp för oförutsedda anläggningar.

Vattenfallsstyrelsens anslagsberäkning har i stort sett icke givit mig anledning

till erinran. Med hänsyn till den återhållande verkan, som de tryckta

tiderna torde komma att utöva i fråga örn tillkomsten av nya abonnenter, anser

jag mig emellertid kunna föreslå en begränsning av anslagssumman till enahanda

belopp som det för nu löpande budgetåret utgående, 3,300,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer utskottet.

att riksdagen må till distrihutionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 3,300,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Stockholm den 2 februari 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles,

P. A. Bergström, Carlsson i Gävle och Nylander; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i

Bonarp, Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Wigforss, Holmgren,

Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Persson i Fritorp och Järte.

Distrihutionsanläggnlngar

m. m.

vid statens

kraftverk.

[31.]

Utskottets

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1981?. 0 sami. 9 höft. (Nr 9.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:28 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193211933 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken, statens järnvägar och s. 1 i texten