Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn anslag till luft/artsväsendet m. ni. jämte en i ämnet väckt motion.

1932-05-06 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:91, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn anslag till luft/artsväsendet m. ni. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

1

Nr 91.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

gjorda framställningar örn anslag

till luft/artsväsendet m. ni. jämte en i ämnet väckt

motion.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till

kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkten 31 av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag) att till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 650,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 74 83

av åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft

en inom andra kammaren av herr U. Lundquist i Rotebro m. fl. väckt

motion, nr 174, däri hemställts, att riksdagen ville besluta

1) att, under förutsättning att sådan ändring av kontraktet med aktiebolaget

Aerotransport, som i motionen föreslagits, kan uppnås, sänka det extra reservationsanslaget

till understöd av regelbunden luftfart från 650,000 till 500,000

kronor;

2) att uttala sig för att under 1933 experimenten med nattpostflygning böra

antingen helt inställas eller åtminstone väsentligt inskränkas; samt

3) att uttala sig emot iordningställande för närvarande som nödhjälpsarbeten

eller eljest av landningsfält å flyglederna Stockholm—Malmö och

Malmö—Göteborg—norska gränsen.

Rörande de av motionärerna till stöd för berörda framställning aberopade

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

För vart och ett av budgetåren 1925/1926-1929/1930 anvisade riksdagen

anslag av 500,000 kronor till understöd av regelbunden luftfart. För budgetåret

1930/1931 höjde riksdagen, i anledning av väckta motioner, förevarande

anslag till 600,000 kronor för möjliggörande av ökning av flygverksamheten.

Be sålunda anvisade understöden hava utgått till aktiebolaget Aerotransport.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 50 höft. (Nr 91.)

Understöd ät

regelbunden

luftfart.

995 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att dels till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor, dels ock bemyndiga

Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen

återgivet förslag till avtal mellan svenska staten och bolag, som erhold

understöd för idkande av regelbunden luftfart, träffa avtal örn uppehållande

av sådan luftfart.

Enligt nämnda förslag skulle statsverket till vederbörande bolag — under

förutsättning att regelbunden luftfart upprätthölles med en tur dagligen i

vardera riktningen å linjen Malmö—-Amsterdam under hela året och å linjen

Stockholm—Hälsingfors under minst 8 månader — för vart och ett av åren

1932—1936 utbetala ett understöd av 650,000 kronor med avdrag av det belopp,

vilket såsom arvode skulle tillkomma i avtalet omförmäld granskningsman

och rådgivare. Beträffande understöd för tiden 1 juli—31 december

1931 innehöll förslaget särskilda bestämmelser.

I riksdagens skrivelse nr 69 anfördes (punkten 1), att riksdagen ej kunnat

undgå att uppmärksamma den svaga ekonomiska ställning, som aktiebolaget

Aerotransport — vilket bolag var åsyftat i statsverkspropositionen — för

det dåvarande hade. Under förutsättning att en rekonstruktion av bolaget

åstadkommes och att därvid nytt kapital till belopp av minst 500,000 kronor

insattes i företaget, ville riksdagen emellertid medgiva, att avtal för en femårsperiod

slötes med bolaget på i huvudsak de villkor, som förenämnda

avtalsförslag upptoge; och beviljade riksdagen jämväl det av Kungl. Majit

äskade anslagsbeloppet.

Alldenstund nyteckning av aktier till det av riksdagen angivna minimibeloppet

icke hade fullbordats före den 1 juli 1931, då det gamla avtalet med

bolaget gick till ända, förlängdes detta avtal till och med den 10 i samma

månad. Sedan uppfyllandet av denna förutsättning för avslutande av nytt

kontrakt säkerställts, har chefen för kommunikationsdepartementet, enligt av

Kungl. Majit den 26 juni 1931 lämnat bemyndigande, den 10 juli 1931

undertecknat avtal med aktiebolaget Aerotransport om uppehållande med

statsunderstöd av regelbunden luftfart från och med den 11 juli 1931 till

utgången av år 1936. I kontraktet har intagits bestämmelse, att bolaget är

skyldigt underkasta sig den granskning från riksdagens revisorers sida

rörande statsunderstödets användning, som Kungl. Majit kan komma att

föreskriva. Frånsett tidpunkten för ikraftträdandet samt en mindre redaktionsändring

överensstämmer i övrigt det avslutade kontraktet med det i

statsverkspropositionen till 1931 års riksdag intagna förslaget.

De i aktiebolaget Aerotransport antecknade aktiebeloppen uppgå nu till

en summa av 550,000 kronor, vilken till fullo kontant inbetalats. Före nyteckningen

nedskrevs det gamla aktiekapitalet till 34,000 kronor. Bolagets

aktiekapital uppgår alltså för närvarande till 584,000 kronor.

I statsverkspropositionen lämnas till en början en redogörelse för frågan

örn avskrivning av aktiebolaget Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91. 3

varom 1931 års riksdag fattat beslut. Härefter redogöres för luftfarten under

1931.

Därefter tiar till behandling upptagits en av aktiebolaget Aerotransport

gjord framställning rörande inskränkning av tiderna för den regelbundna

luftfarten under år 1932.

I en till Kungl. Majit ingiven skrift har bolaget anfört bland annat:

För trafiken år 1932 har bolaget i samråd med luftfartsmyndigheten förhandlat

med det holländska bolaget Koninklijke Luchtvaart Maatschappij

(K. L. M.) angående trafikperioder. K. L. M. har därvid förklarat sig i princip

ense örn att i samtrafik med Aerotransport snarast övergå till helårstrafik

å Amsterdamleden. Dock anser K. L. M„ att för att denna lielårstrafik

skall erhålla största möjliga effektivitet dagsanslutning icke endast

skall förefinnas å leden Malmö—Amsterdam utan även mellan Malmö å ena

och London och Paris å andra sidan. Förberedelser pågå salunda för att

under vintermånaderna vissa delar av sträckorna Amsterdam London och

Amsterdam—Paris skola kunna flygas i mörker, så att trafiken kan fortgå

obehindrat året runt. Dessa arbeten kunna dock icke beräknas bliva färdiga

till år 1932. Bolagen hava därför ansett det lämpligast att under år

1932 trafikera med passagerarflygplan under tiden 1 mars—1 november och

att under månaderna februari och november trafikera med postflygplan för

att erhålla ytterligare erfarenheter före övergången till helårstrafik. På så

sätt undvikes under övergångsperioden onödiga risker för passagerare.

Å Hälsingforslinjen kan sommartrafiken påbörjas den 1 maj, då flyghamnarna

beräknas bliva isfria. Vintertrafik å samma sträcka kan först

ifrågakomma, när Bromma flygfält blir iordningställt, då möjligheter att

under betryggande former starta och landa med stora trafiklandflygplan för

närvarande icke förefinnas i Stockholm. Brommafältet torde kunna beräknas

bliva användbart under vintern 1932—33, varför ävenledes å Hälsingforslinjen

trafik i full utsträckning från och med år 1933 är att förvänta.

För år 1932 har bolaget träffat överenskommelse med Aerobolaget örn sex

månaders trafik från och med den 1 maj till och med den 31 oktober. ^ Huruvida

Aerobolaget är i stånd att upprätthålla trafiken mer än fem månader,

är ännu ovisst, men för den händelse detta icke skulle kunna ske, skulle

aktiebolaget Aerotransport ensamt trafikera linjen under oktober månad.

För Amsterdamlinjen har bolaget beställt nytt trafikflygplan, som beräknas

kunna levereras i februari månad 1932

Under åberopande av vad sålunda anförts, har aktiebolaget Aerotransport

hemställt, att för år 1932 måtte godkännas, att trafik upprättliölles å Malmö—

Amsterdamlinjen från och med den 1 februari till och med den 30 november

och å Stockholm—Hälsingforslinjen från och med den 1 maj till och med den

31 oktober, samt att fulla subventionsbeloppet måtte utbetalas, enär bolaget

dels för förberedandet under år 1932 av helårstrafik från och med den 1

januari 1933 finge vidkännas avsevärda kostnader, dels ock år 1932 sannolikt

tiven måste under viss period upprätthålla dubbel trafik å Hälsingforslinjen.

Bolaget har därjämte hemställt, att vid bedömandet av trafikprogrammet

och subventionen för år 1932 hänsyn måtte tagas till de nuvarande osäkra

ekonomiska förhållandena, vilka syntes kunna medföra, att det fastställda

årliga subventionsbeloppets reella värde komme att avsevärt minskas.

I en senare ingiven skrift har aktiebolaget Aerotransport anhållit om till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

stånd till sådan ändring beträffande trafiken på Amsterdamlinjen under år

1932, att postflygningen under februari månad utbyttes mot postflygning

under december. Det holländska bolaget K. L. M. hade nämligen förklarat,

att det icke kunde deltaga i posttrafiken under februari, men vöre i stället

berett att uppehålla trafik även under december månad. För upprätthållande

av trafiken i februari skulle därför fordras, att Aerotransport ensamt

utförde dubbelturer varje dag, vilket givetvis komme att medföra betydande

extra kostnader.

Under förutsättning av bifall till detta ändringsförslag skulle trafiken

under ar 1932 upprätthållas av aktiebolaget Aerotransport och K. L. M.

gemensamt från och med den 1 mars till årets slut.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den i § 3 i avtalet med aktiebolaget Aerotransport stadgade minskningen

av statsunderstödet nied 2 kronor för varje flygkilometer, varmed bolaget

brustit i de prestationer, som enligt kontraktet skolat utföras, innebär ett avdrag

för varje inställd enkeltur, å linjen Malmö—Amsterdam av 1,400 kronor och

å linjen Stockholm—Hälsingfors av 830 kronor. Såsom förut nämnts, har —

med avvikelse på denna punkt från de sakkunnigas förslag — i avtalet införts

bestämmelse, att för perioden 11 juli 1931—31 december 1932, betraktad såsom

övergångstid, trafiken finge begränsas enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande.

I förra årets statsverksproposition, vari denna för bolaget gynnsamma

ändring av de sakkunnigas förslag till avtal förordades, uttalades emellertid

efter det underhandlingar förts med bolaget, att under år 1932 någon avkortning

av trafiken å Finlandslinjen icke skulle äga rum men att däremot trafiken

å Amsterdamlinjen blott vore avsedd att uppehållas tio månader. Härvid

lär man hava utgått ifrån att trafiken å båda lederna skulle äga rum med

flygplan, som kunna medtaga passagerare. Att, såsom skett under omkring

en månad år 1931 och är avsett att äga rum under en del av år 1932. å

Amsterdamlinjen blott använda flygplan, som kunna medföra post och gods,

torde ej kunna anses vara en för staten tillfredsställande anordning. För

den av bolaget ifrågasatta begränsningen av luftfarten under år 1932 synas

emellertid särskilda skäl föreligga. Yarken bolaget eller det samtrafikerande

holländska luftfartsföretaget kan nämligen förrän till den 1 mars

anskaffa för trafiken å expresslinjen till Amsterdam lämpliga passagerarflygplan,

och vidare uppgives det möjligen medföra svårighet att redan år

1932 under november och december, som äro de för flygningen besvärligaste

månaderna, på fullt betryggande sätt ordna befordran av passagerare. Yad

angår Finlandslinjen är det svårt att utsträcka trafiken till åtta månader,

förrän flygplatsen å Brommafältet blir färdig. Ehuru en begränsning, på

sätt bolaget ifrågasatt, av trafiken under år 1932 är att beklaga, torde den dock

med hänsyn till sålunda förebragta skäl knappast kunna undgås. På grund

härav och i betraktande av vad i övrigt anförts från bolagets sida anser jag

mig kunna tillstyrka medgivande, att oavkortat statsunderstöd för år 1932

utbetalas till bolaget, även örn trafiken inskränkes så som bolaget nu angivit.

Med avseende å frågan örn det för nästa budgetår till understöd av regelbunden

luftfart erforderliga beloppet har departementschefen erinrat, att

enligt det mellan Kungl. Majit och kronan samt aktiebolaget Aerotransport

avslutade kontraktet statsverket skall för vart och# ett av åren 1932—1936

till bolaget utbetala ett understöd av 650,000 kronor, med avdrag dock

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

5

för vad som åtgår till arvode åt granskningsmannen. Det för nu löpande

budgetår till ifrågavarande ändamål anvisade anslaget uppginge emellertid

till endast 600,000 kronor. Detta berodde därpå, att anslaget för budgetåret

1930/1931 icke helt utnyttjades, till följd varav viss reservation vore att påräkna.

För nästkommande budgetår däremot måste enligt departementschefens

mening hela årsbeloppet upptagas i budgeten.

Departementschefen har erinrat örn vissa inskränkningar, som aktiebolaget

Aerotransport vidtagit i 1931 års trafik; liknande inskränkningar kunde

jämväl eventuellt inträffa beträffande trafiken under november och december

1932. Departementschefen har det oaktat tillstyrkt, att oavkortad subvention

enligt föreliggande avtal tillerkännes bolaget för år 1932.

För egen del har utskottet ej velat motsätta sig att förevarande anslag

för nästkommande budgetår bestämmes till det av Kungl. Majit äskade

beloppet 650,000 kronor. Utskottet förutsätter emellertid, att, därest några

mera väsentliga begränsningar inträffa i den för år 1932 avtalade linjetrafiken,

det tages under förnyat övervägande, huruvida ej detta skäligen bör föranleda

någon nedsättning i subventionsbeloppet. Genom sålunda uppkommen besparing

bleve syftet med den i ämnet väckta motionen i viss mån tillgodosett.

Till de jämväl motionsvis berörda frågorna örn kostnaderna för postflyget

och örn anslag till luftfartsleder återkommer utskottet under punkt 5:o)

här nedan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande

förslag, må till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 650,000 kronor;

b) att ovannämnda i den av herr Lundquist i Rotebro m. fl.

väckta motionen II: 174 gjorda yrkande örn sänkning av nu

förevarande anslag må anses besvarat med vad utskottet ovan

anfört.

2:o) Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till radiotjänst

för luftfarten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 40,000

kronor.

I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag (sjätte huvudtiteln, punkt 34)

föreslog Kungl. Majit riksdagen att till radiotjänst för luftfarten för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor. Såsom framgick

av propositionen var anslaget beräknat med utgående från att radiotjänsten

skulle övertagas av telegrafstyrelsen samt avsett till radiotjänst å flygplatserna

i Stockholm, Kalmar och Malmö. Det begärda anslaget beviljades,

därvid riksdagen emellertid uttalade (skrivelsen nr 69, punkt 2), att riksdagen

förutsatte, att jämväl Göteborg kunde i erforderlig utsträckning beredas

liknande radiotjänst.

I skrivelse den 25 september 1931 har telegrafstyrelsen meddelat, att

Utskottets

yttrande.

Radiotjänst

för luftfarten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 91

Utskottets

yttrande.

Instrumentutrustning

oell forsöle

med instrumentflygning.

för nästa budgetår ett till 46,000 kronor förhöjt belopp beräknas bliva erforderligt

för ifrågavarande ändamål. Ökningen är föranledd därav, att aktiebolaget

Aerotransport till styrelsen uppgivit, att nattposttrafiken skulle under

budgetåret 1932/1933 pågå längre tid än under innevarande budgetår. Vid

beräknande av kostnaderna har styrelsen utgått ifrån att endast markstationerna

i Stockholm, Göteborg och Malmö vore erforderliga, att flygtrafiken

skulle hålla sig vid tider, som av aktiebolaget Aerotransport angivits i

skrivelse till styrelsen den 7 september 1931, att personal utöver den under

år 1931 använda ej krävdes samt att stationen i Kalmar, såsom för framtiden

obehövlig, kunde nedmonteras.

Departementschefen Ilar för egen del anfört följande:

I statsverkspropositionen till förra årets riksdag angavs såsom förutsättning

för telegrafstyrelsens övertagande av radiotjänsten, att ägarna eller

innehavarna av vederbörande flygplatser tillhandahölle för radioanläggningarna

erforderlig kraft samt markområden och lokaler ävensom ombesörjde

belysning, uppvärmning och städning av lokalerna, samt att till radioanläggningarna

hörande starkströmskablar utan ersättning ställdes till telegrafverkets

förfogande. Omförmälda förutsättning har i behörig ordning

uppfyllts.

I den av telegrafstyrelsen omnämnda skrivelsen har aktiebolaget Aerotransport

angivit, att under budgetåret 1932/1933 skulle förutom dagtrafik

upprätthållas nattposttrafik å linjerna Stockholm—Malmö och Malmö—

Hannover—Amsterdam under sju månader samt å linjen Göteborg—Malmö under

fyra månader. Då under nuvarande förhållanden statens utgifter för

nattposttrafiken icke synas böra väsentligt ökas, lärer denna trafik under

år 1932 få begränsas till ungefär lika lång tidsperiod som under nästlidet

år eller omkring^ fyra månader. Anslaget till radiotjänst för luftfarten

torde vid sådant förhållande kunna upptagas med oförändrat belopp, 40,000

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning

och försök med instrumentflygning för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

I skrivelse den 14 mars 1931, nr 69, meddelade riksdagen under punkten

3, att riksdagen med bifall till Kungl. Majrts förslag till instrumentutrustning

och försök med instrumentflygning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor.

Aktiebolaget Aerotransport har nu i en till Kungl. Majit ingiven skrift gjort

framställning örn fortsatt anslag för ändamålet och därvid hemställt, att för

budgetåret 1932/1933 till ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor. Enligt sedermera av bolaget avgivet

förslag skulle av det begärda anslaget 7,200 kronor användas till inköp av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Dl. I

vissa angivna instrument och återstoden till bestridande av kostnaden föi

övningsflygningar. _ .

Kommerskollegium bär förklarat sig i princip tillstyrka bifall till den gjorda

framställningen. Med hänsyn till det statsfinansiella läget har kollegiet

ifrågasatt nedsättning av det äskade anslagsbeloppet till 20,000 kronor.

Chefen för generalstaben, chefen för marinstaben och t.f. chefen för flygvapnet

hava icke haft något att erinra mot bifall till framställningen.

Statens organisationsnämnd har ansett sig icke böra avstyrka, att nu ifrågavarande

anslag upptages i riksstaten för nästa budgetår.

Departementschefen har yttrat följande:

Beträffande behovet av att tillgodose de ändamål, varom nu är fråga,

får jag hänvisa till vad som anfördes i förra årets statsverksproposition

(sjätte huvudtiteln, punkt 35). Här må endast erinras, att jag då framhöll

antagligheten av att ungefär enahanda belopp, som begärdes för budgetaret

1931/1932 till instrumentutrustning och instrumentflygning, skulle behovas

under ytterligare ett år. . ,

I en promemoria av den 15 november 1930, varl aktiebolaget Aeiotransport

framlade plan för anskaffande av instrumentutrustning till bolagets flygplan

samt förarnas övning i s. k. blindflygning, angavs den sammanlagda

kostnaden till 50,000 kronor att fördelas på två år. Enligt inom kommunikationsdepartementet

gjorda beräkningar ansågs anslaget för innevarande budgetår

kunna minskas till 20,000 kronor. Till samma belopp synes anslaget

för nästa budgetår böra begränsas. , , ,. ,

Med anledning av vad organisationsnämnden uttalat bekräftande aktiebolaget

Aerotransports utgifter för kontorsavlöningar och allmänna omkostnader

vill jag framhålla, att dessa redan tidigare varit föremål for uppmärksamhet

och även föranlett ingripande från statens förutvarande representanter

i bolaget. Givetvis följa den av Kungl. Majit förordnade ordföranden i

bolagets styrelse samt den av Kungl. Majit utsedde gransknmgsmannen och

rådgivaren hos bolaget såväl nämnda som övriga bolaget vidkommande angelägenheter

och bevaka statens intressen i fråga örn en ekonomiskt och

tekniskt tillfredsställande skötsel av företaget, I anslutning härtill torde —

såsom organisationsnämnden antytt — innan ytterligare anslagsmedel tor

nu ifrågavarande ändamål utbetalas en förnyad undersökning ta ske tor

bedömande av i vad mån dessa ändamål skäligen böra tillgodoses av

bolaget med anlitande av i övrigt till dess förfogande ställda medel.

Att redan nu tillförlitligt bedöma detta spörsmål låter sig knappast gora

och har tydligen ej heller avsetts av organisationsnämnden. X varje fall lärer

det emellertid få ankomma på bolaget att bekosta framdeles möjligen erforderlig

komplettering av instrumenten samt nya förares Örning i blmdflygning.

Utskottet har icke velat motsätta sig förevarande förslag och får alltså

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till instrumentutrustning och försök med instrumentflygning

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Belysningsanordningar

ä Bulltofta

flygplats.

4:o) Kungl. Majit Ilar (punkt 34) föreslagit riksdagen att till belysningsanordningar

å Bulltofta flygplats för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 17,000 kronor.

I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 3 oktober 1931 Ilar aktiebolaget

Aerotransport meddelat, att kostnaden för en expeditionsplattform å Bulltofta

flygplats enligt infordrat anbud uppginge till 10,440 kronor, samt

hemställt, att till detta ändamål matte utöver tillgänglig besparing av 2,987

kronor å för belysningsanordningar å flygplatsen anvisade medel beredas

anslag till belopp av 7,453 kronor.

Vidare Ilar aktiebolaget Aerotransport i annan skrivelse samma dag hemställt

örn anvisande av anslag till ytterligare belysningsanordningar för trafiken

å Bulltofta flygplats. Bolaget har därvid framhållit nödvändigheten

av att 4 st. höga fabriksskorstenar uti flygfältets omgivningar för åstadkommande

av erforderlig flygsäkerhet försåges med varningsbelysning. Bolaget

hade infordrat preliminära offerter på anskaffning och uppsättning av erforderligt

antal neon-fyrar samt för manövreringsledningar till Bulltofta flygstation.

Kostnaderna härför uppginge till sammanlagt c:a 20,000 kronor.

Ansökningen har tillstyrkts av kommerskollegium, generalpoststyrelsen, chefen

för generalstaben och chefen för flygvapnet.

Departementschefen har anfört följande:

Ehuru anordnande av omförmälda expeditionsplattform, såsom aktiebolaget

Aerotransport i sin förstnämnda skrivelse ånyo framhållit, är av vikt

för att Bulltofta flygplats skall kunna motsvara de fordringar, som numera

ställas på en flygplats, avsedd för internationell trafik, måste dock behovet

av varningsljus a de fyra i närheten av flygplatsen befintliga fabriksskorstenarna

anses vara mera trängande. Erfarenheterna från nästlidet års lufttrafik

hava nämligen givit vid handen, att allvarliga olyckshändelser kunna

inträffa, därest dessa skorstenar ej äro utmärkta med varningsljus, när flygplan

under mörker ankomma till eller avgå från Bulltofta. Då den finansiella

situationen icke medgiver, att anslag nu upptagas i budgeten till bägge ändamålen,

anser jag, att utförandet av expeditionsplattformen, som ännu ej påbörjats,

bör stå tillbaka för anordnande av varningsljus å fabriksskorstenarna,

samt tillstyrker alltså, att medel för sistnämnda ändamål beredas. Härtill

lärer, därest riksdagen ej uttalar erinran, få tagas i anspråk förut omförmälda,

å anslag till belysningsanordningar å Bulltofta flygplats förefintliga

besparing å 2,987 kronor. Därutöver enligt föreliggande anbud erforderligt

belopp av 16,553 kronor jämte vad som beräknas åtgå för kontroll och besiktning,

sammanlagt 17,000 kronor, torde böra upptagas å riksstaten för

nästkommande budgetår såsom fortsatt anslag till belysningsanordningar å

nämnda flygplats. b S

Utskottets Kungl. Majits förevarande förslag avser beredande av medel för anordyttrande.

Hände av varningsljus å fyra i närheten av Bulltofta flygplats befintliga

fabriksskorstenar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till belysningsanordningar å Bulltofta flygplats

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 17,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

9

5:o) Kungl. Majit Ilar (punkt 35) föreslagit riksdagen medgiva, att luftfartsleder

Stockholm—Malmö samt Malmö—Göteborg—norska gränsen må

anordnas i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordats.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 90—121 i åberopade statsrådsprotokollet.

Såsom utskottet tidigare under punkt l:o) omförmält, har i en inom andra

kammaren av herr R. Lundquist i Rotebro m. fl. väckt motion, nr 174, hemställts,

bland annat, att riksdagen ville uttala sig dels för ett inställande

eller åtminstone en väsentlig inskränkning under år 1933 av »experimenten

med nattpostflygning», dels ock emot iordningställande för närvarande som

nödhjälpsarbeten eller eljest av landningsfält å flyglederna Stockholm—

Malmö och Malmö—Göteborg—norska gränsen.

Rörande de av motionärerna till stöd för berörda framställningar åberopade

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag (sjätte huvudtiteln,

punkt 37) anmäldes en av svenska luftfartsförbundet gjord framställning

örn beredande av anslagsmedel till nödlandningsfält å luftfartsleder

mellan Stockholm och Malmö samt från Malmö till Göteborg och vidare

till norska gränsen. Därvid redogjordes för en genom förbundets försorg

utförd undersökning angående anordnande av luftfartsleder å nämnda sträckor.

Undersökningen hade verkställts av en kommission bestående av förbundets

generalsekreterare översten G. Hedengren, vid statens arbetslöshetskommission

anställde civilingenjören T. Bergull chefen för flygplatsen i Malmö

ingenjören K. Lignell och vid flygvapnet tjänstgörande kaptenen K. Lillier.

Utredningen var emellertid icke fullständig, enär kostnadsberäkning verkställts

endast beträffande vissa av de tilltänkta landningsfälten. På grund

härav och då dessutom, innan man toge ställning till den väckta frågan, de

av luftfartsförbundet gjorda utredningarna måste granskas och kompletteras

inom kommunikationsdepartementet, varvid även borde undersökas bland

annat, huruvida icke kostnaderna — eventuellt genom utväljande i vissa

fall av andra platser för fältens anordnande — kunde nedbringas, ansåg

departementschefen sig icke kunna tillstyrka att anslag då äskades till

igångsättande av arbeten för nödlandningsfältens anordnande.

Med anledning av att generalpoststyrelsen i avgivet utlåtande framhållit

vikten av att de föreslagna luftfartslederna snarast möjligt utbyggdes samt

från statens arbetslöshetskommissions sida anförts bland annat, att arbetena

med anordnande av nödlandningsfält syntes ur teknisk synpunkt väl fylla

de krav, som man hade att uppställa på lämpliga reservarbeten, uttalade

departementschefen emellertid tillika att, därest riksdagen icke uttryckte

annan mening, iordningställandet av ett eller annat nödlandningsfält borde,

örn så ur arbetslöshetssynpunkt befunnes lämpligt, få påbörjas redan innan

utredningen i ärendet i sin helhet slutförts. Därvid förutsattes, såväl att

Luftfarts
leder
Stockholm—

Malmö samt

Malmö—

Göteborg—

norska

gränsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

fältets belägenhet vore sådan, att icke någon tvekan rådde om att det borde

ingå i en blivande inhemsk luftfartsled, som att kostnaderna för arbetet

kunde anses godtagbara med hänsyn till vad därmed för det avsedda

ändamålet utvunnes.

För bestridande av en del kostnader, som den fortsatta utredningen rörande

en luftfartsled mellan Stockholm och Malmö komme att medföra, begärdes

i statsverkspropositionen under nämnda punkt ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

I skrivelse den 30 maj 1931, nr 303, anmälde riksdagen, att det begärda

anslaget anvisats. Samtidigt meddelade riksdagen, att riksdagen ej velat

motsätta sig förslaget att — i avvaktan på slutförande av utredningarna

rörande luftfartsled såväl mellan Stockholm och Malmö som mellan Malmö

och norska gränsen, till vilken sistnämnda utredning 1930 års riksdag

anvisat medel — vissa nödlandningsfält iordningställdes som nödhjälpsarbeten.

Härvid skulle dock allenast ifrågakomma sådana, som vore belägna

å statlig eller kommunal jord. Man syntes ock böra räkna med

att flyglinjen söderut från Stockholm i sitt första skede måste dragas över

Göteborg. Tillsvidare skulle alltså allenast förekomma arbeten å nödlandningsfält,

lämpade att ingå i en flygled Stockholm—Göteborg—Malmö.

Enligt vad riksdagen inhämtat, syntes därvid landningsfälten å flygleden

Stockholm—Göteborg till största delen kunna givas ett sådant läge, att de

även kunde begagnas å en blivande luftled Stockholm—Malmö.

Den 9 juli 1931 uppdrog Kungl. Majit åt luftfartsmyndigheten att, med

beaktande av vad chefen för kommunikationsdepartementet i yttrande till

statsrådsprotokollet den 3 januari 1931 (sjätte huvudtiteln, punkt 37) samt

riksdagen i förut nämnda skrivelse beträffande föreliggande frågor anfört, i

samarbete med statens arbetslöshetskommission och översten Hedengren

såsom representant för svenska luftfartsförbundet verkställa och till Kungl.

Majit inkomma med utredning, i huvudsaklig överensstämmelse med den

av luftfartsmyndigheten framlagda planen, rörande anordnande av luftfartsleder

Stockholm—Malmö, jämväl tänkt dragen över Göteborg, samt norska

gränsen—Göteborg—Malmö.

Den sålunda anbefallda ytterligare utredningen har under sommaren 1931

verkställts av assistenten hos luftfartsmyndigheten flygingenjören T. Ångström

och översten Hedengren. Vid vissa utredningar har en hos arbetslöshetskommissionen

anställd civilingenjör biträtt.

Luftfartsmyndigheten har till Kungl. Majit överlämnat den verkställda utredningen

samt hemställt, att Kungl. Majit måtte uppdraga åt statens arbetslöshetskommission

att såsom statliga reservarbeten, i mån av behov av

arbetsobjekt, anordna de av ifrågavarande nödlandningsfält, som vore belägna

på krono- eller ecklesiastik jord eller på enskild mark, ävensom hos

riksdagen begära erforderliga anslag dels för gäldande av de årliga avgifterna

för nyttjanderätt till en del av nödlandningsfälten, dels ock för förvärvande

av vissa nödlandningsfält med äganderätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ol
-

li

I ärendet hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium, generalpoststyrelsen,

kammarkollegiet, domänstyrelsen, arméförvaltningen, cheferna för

generalstaben, marinstaben och flygvapnet, statens meteorologisk hydrografiska

anstalt och statens arbetslöshetskommission.

Redogörelse för den verkställda utredningen samt i anledning därav avgivna

yttranden återfinnas å sid. 92—109 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen bär inledningsvis anfört följande:

I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag (sjätte huvudtiteln, sid. 146

och 147) framhöll jag betydelsen för nattpostflygningen av att ordnade luftfartsleder

komma till stånd i vårt land, och jag tillåter mig hänvisa till vad jag

då anförde. Under år 1931 har frågan örn ordnande av nattposttrafik i Europa

behandlats såväl vid den av generalpoststyrelsen i det förut återgivna utlåtandet

omnämnda luftpostkonferensen i Prag som vid en av Nationernas

Förbund sammankallad konferens i Genéve. A den senare konferensen framhölls,

att bland de viktigaste luftfartslinjerna i Europa äro de, som sammanbinda

London, Paris och Berlin med de nordiska huvudstäderna. Generalpoststyrelsen

och kommerskollegium hava ånyo betonat betydelsen för det

svenska näringslivet av att Sverige icke ställer sig utanför den europeiska

nattposttrafiken. Pör att nattposttrafik skall kunna äga rum under hela

året och ej blott under några sommarmånader, äro emellertid luftfartsleder

en oundgänglig förutsättning.

Jämväl för underlättande av dagflygningen äro sådana leder önskvärda.

Befintligheten av dylika leder är i själva verket en förutsättning för att ett

land skall kunna även beträffande den inrikes trafiken tillgodogöra sig de

fördelar, det nya snabba kommunikationsmedlet medför. Ett betydande

antal länder — även med Sverige jämställda, såsom Belgien, Danmark,

Holland och Schweiz —• hava också med betydande kostnader anordnat

luftfartsleder.

Starka skäl synas mig alltså tala för, att arbetena å de två viktigaste

lederna i Sverige, nämligen mellan Stockholm och Malmö samt Malmö—

Göteborg—norska gränsen, komma till utförande, i den mån medel till de

därmed förenade utgifterna kunna ställas till förfogande. Riksdagen synes

ock i viss mån hava givit uttryck för att så borde ske, då riksdagen i skrivelsen

den 30 maj 1931 (nr 303) uttalade, att riksdagen ej velat motsätta

sig att, i avvaktan på ifrågavarande utredningars slutförande, vissa nödlandningsfält

iordningställdes som nödhjälpsarbeten.

Såsom förut meddelats var den av svenska luftfartsförbundet verkställda

utredningen angående anordnande av berörda två luftfartsleder icke fullständig.

Under sommaren 1931 hava därför förnyade undersökningar verkställts

av assistenten hos luftfartsmyndigheten, flygingenjören T. Angström

och svenska luftfartsförbundets generalsekreterare översten G. Hedengren.

Departementschefen erinrar vidare, att utredningsmännen kommit till det

resultatet, att den sträckning av luftfartsleden mellan Stockholm och Malmö,

som föreslogs av 1930 års undersökningskommission, är den lämpligaste.

Leden skulle från Stockholm framgå över Norrköping och Jönköping samt

från denna stad följa Lagadalen till sydvästligaste delen av Småland. Därifrån

skulle den i rak riktning framdragas till Malmö.

Departementschefen förklarar sig hava kommit till den uppfattningen, att

varken den i luftfartssakkunnigas betänkande föreslagna leden (iver Nässjö)

eller en led utmed ostkusten bör komma till stånd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Stockholm—

Malmö eller

Stockholm—

Göteborg—

Malmö.

Till stöd härför anföres följande:

Den luftfartsled mellan Stockholm och Malmö, vars sträckning finnes

angiven i det betänkande, som den 30 september 1929 avgivits av särskilda

av chefen för kommunikationsdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillkallade sakkunniga (luftfartssakkunniga), hade däremot tänkts förlagd

mera österut över Nässjö. Med denna sträckning skulle vinnas den

fördelen, att leden bomme att gå utmed stambanan, varigenom det bleve

möjligt att, örn en nattpostflygning någon gång måste avbrytas, posten i tid

skulle kunna överföras till nattåg å järnvägen. Om en luftfartsled framdrages

över Nässjö, blir det emellertid omöjligt att för rimliga kostnader anordna

nödlandningsplatser för lantflygplan. Tid detta alternativ måste man

därför, såsom luftfartssakkunniga också tänkt sig, för luftpostbefordran använda

amfibieplan. Till följd av den hastighet och lastförmåga, som för

postbefordran avsedda flygplan måste besitta, skulle det dock bliva i hög

grad oekonomiskt att begagna sig av amfibieplan. Luftfartsledens allmänna

användbarhet skulle även förminskas. För lantflygplan är Smålandsterrängen

öster och sydost örn Vättern samt icke minst i trakterna omkring stambanan

mycket olämplig. Den praktiska erfarenheten bestyrker detta. Chefen

för flygvapnet har sålunda framhållit, att den allmänna uppfattningen bland

i flygvapnet tjänstgörande personal vore, att det småländska höglandet i trakten

av Nässjö och Eksjö samt längs stambanan vore vid dimma och dålig sikt

mycket hinderligt för flygning och att den västligare sträckningen över Jönköping

utmed Lagadalen vore ur flygsynpunkt mera framkomlig, även örn

lokala dimbälten tidvis förekomme. 1 det av kaptenen vid flygvapnet Söderberg

avgivna särskilda utlåtandet har givits uttryck för samma åsikt.

Chefen för marinstaben har ifrågasatt, att flygleden Stockholm—Malmö

skulle framdragas längs ostkusten, och statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt har meddelat, att en sådan led vore med hänsyn till dimfrekvensen

fördelaktigare än de förut omförmälda lederna inuti landet. Redan i luftfartssakkunnigas

betänkande framhölls emellertid, att vattenflygplan måste

hava stor sjövärdighet för att nödlandning med dem i alla väder skulle

kunna verkställas å sjön vid kusten. Till följd därav skulle driftkostnaderna

vid nattpostflygningen bliva synnerligen höga, därest ej en alltför ogynnsam

försämring av tidtabellen skulle åstadkommas. Av dessa skäl avstyrktes

en luftfartsled längs ostkusten. Utredningsmännen hava även ansett, att

en luftfartsled mellan Stockholm och Malmö bör framgå inuti landet samt

anordnas för trafik med lantflygplan. Detta är också ett villkor för att

leden skall bliva av betydelse för flygvapnet. Vad särskilt angår dimfrekvensen

å de olika lederna hava de möjligheter, som finnas för vägledande

av förare vid flygning genom dimma, nu så fullkomnats att jämförelsevis

små skillnader i förekomsten av dimma icke behöva vara av avgörande

betydelse vid val av luftfartsled.

Beträffande lämpligheten av att framdraga leden Stockholm—Malmö över

Göteborg yttrar departementschefen följande:

Utredning har verkställts även beträffande sistnämnda spörsmål. Man

har undersökt, huruvida icke å de stora slätter, som finnas i Skaraborgs

län och delvis även i Alvsborgs län, provisoriska landningsplatser skulle

kunna åstadkommas för jämförelsevis ringa kostnad. Utredningsmännen

hava emellertid kommit till det resultatet, att detta icke är möjligt på

grund av den rikliga förekomsten av gärdesgård^'', till stor del av sten,

samt av öppna diken. Rätt omfattande arbeten skulle därför behöva utföras

även för anordnande av en förbindelseled i den mindre kostsamma av de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

13

båda undersökta sträckningarna, nämligen den över Hjo, Falköping oell

Alingsås. Kostnaden för landningsplatser vid dessa städer har beräknats

till sammanlagt 950,000 kronor. Den andra sträckningen Ilar undersökts

med tanke på att i Jönköping en flygplats under alla förhållanden snart

torde komma till stånd och avser en sammanbindningsled från Jönköping

över Ulricehamn, Borås och Hindås. Landningsfält vid dessa tre orter hava

beräknats kosta tillhopa 1,150,000 kronor. Härtill kommer den för en flygplats

vid Jönköping beräknade kostnaden av 1,090,250 kronor. Det lian

ifrågasättas att, örn en dylik led skall anordnas, sistnämnda sträckning trots

den ökade kostnaden väljes, enär dels två betydande industri- och handelsstäder

därigenom skulle luftledes sättas i förbindelse sinsemellan och med

Göteborg, dels en luftfartsled i denna sträckning sannolikt ändock torde

komma till stånd framdeles.

Vid jämförelse mellan Stockholms alternativa luftfartsförbindelser med

Malmö — antingen direkt eller över Göteborg — kan man utgå från att

avstånden utgöra respektive 560 och 705 kilometer. Vägen över Göteborg är

således 145 kilometer eller omkring 26 procent längre. Det torde vara sannolikt,

att Stockholm skall erhålla luftfartsförbindelser med kontinenten, så snart

en luftfartsled till huvudstaden kommit till stånd och lantflygplatsen vid

Bromma blivit ordnad. Flera lufttrafikbolag hava redan förklarat sig intresserade

för en dylik trafik. Örn man emellertid tills vidare endast räknar

med tillkomsten av en daglig förbindelse året runt med ett trafikflygplan

av vanlig storlek, skulle vägen över Göteborg kräva en ökning av flygkostnaderna

med icke mindre än omkring 350,000 kronor, vilket kapitaliserat efter

5 procent motsvarar ett värde av 7,000,000 kronor. För ett mindre, enmotorigt

flygplan skulle under samma förutsättningar merkostnaden kunna beräknas

till omkring 80,000 kronor per år. Det torde alltså vara ekonomiskt fördelaktigt

att välja den direkta luftfartsleden. Jämväl hänsynen till den tidsvinst,

som luftfarten framför allt har till syfte att bereda, talar härför. Erfarenheten

har givit vid handen, att civila flygplan även under nu rådande

förhållanden i allmänhet taga den direkta flygvägen mellan Malmö och

Stockholm, och vad angår till flygvapnet hörande flygplan har meddelats,

att dessa skulle hava ringa nytta av en luftfartsled mellan Stockholm och

Malmö, som framginge den långa omvägen över Göteborg.

Beträffande luftfart för postbefordran ligger frågan till på följande sätt.

Därest både Göteborg och Stockholm skola förbindas med Malmö, sker detta

givetvis med det minsta antalet flygkilometer, örn leden från Stockholm lägges

över Göteborg. I detta fall skulle nämligen endast behöva flygas 705 kilometer,

under det att flygsträckorna skulle uppgå till sammanlagt 815 kilometer, om

Stockholm och Göteborg var för sig erliölle förbindelse direkt med Malmö.

Emellertid vinnas besparingar beträffande personal och materiel genom

ledens framdragande över Göteborg endast under den förutsättningen att

blott ett flygplan kommer till användning. Så lär dock icke i allmänhet

bliva fallet. Nattpostbefordring med flygplan mellan Göteborg och Malmö

torde nämligen knappast kunna ifrågakomma, därest icke samtidigt sådan

nattpostbefordring äger rum mellan Oslo och < löteborg, och då erfordras

för postflygningen till Maimi) två flygplan, det ena utgående från Stockholm

och det andra från Oslo. Det skulle ställa sig tekniskt och ekonomiskt olämpligt

att låta flygplanet från Oslo återvända från Göteborg och där avlösas

av flygplanet från Stockholm. Fordringarna på lastförmågan hos ett flygplan,

som under alla förhållanden skall kunna medföra hela posten från

Hälsingfors, Stockholm, Oslo och Göteborg, bliva nämligen onödigt stora.

Man erhåller jämnare anspråk på flygplanens transportkapacitet, och jämnare

utnyttjning av materiel och personal, örn flygplanet från Oslo fortsätter till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Kostnadsberäkningar

för firglederna.

Malmö oell därifrån med posten söderifrån återvänder till Oslo. Med den

hastighet, som de nuvarande postflygplanen hava, verkställes en flygning

mellan Oslo och Göteborg på omkring en och tre kvarts timme. Ungefär

samma tid åtgår för en flygning mellan Göteborg och Malmö.

Generalpoststyrelsen har i sitt utlåtande kraftigt framhållit, att en nattpostled

från Stockholm till Malmö icke bör framdragas över Göteborg

utan bör framgå möjligast raka väg till Malmö. Endast i det senare fallet

kan man vinna det av generalpoststyrelsen eftersträvade mälet, att brev,

som vid sextiden på eftermiddagen för postbefordran inlämnas i Stockholm,

bliva följande morgon utdelade i London och Paris. Postlinjens framdragande

över Göteborg skulle medföra, att flygplanens avgång från Stockholm

måste framflyttas en och en halv timme. Post från Stockholm skulle därför

behöva vara inlämnad redan klockan 4.so eftermiddagen för att vinna befordran

med nattflygplanen, vilket skulle väsentligt förminska nattpostbefordringens

nytta för affärsvärlden. Man skulle även riskera, att den betydande

finska flygposten icke sändes över Sverige. Enligt vad som meddelats,

hava klagomål från finska postverket framförts över den tidiga avgång

av posten från Hälsingfors, som under nattpostflygningen 1931 nödvändiggjorts

av att flygplanen från Stockholm framförts över Göteborg.

Den verkställda utredningen synes alltså ådagalägga, att ej heller en

linjesträckning Stockholm—Göteborg—Malmö lämpligen bör ifrågakomma.

Yad beträffar frågan örn att endast under en övergångstid låta leden mellan

Stockholm och Malmö framgå över Göteborg är att märka, att landningsfält

av provisorisk beskaffenhet och dragande endast en jämförelsevis ringa

kostnad icke kunna åstadkommas å en sammanbindningslinje. Det bleve

alltså nödvändigt att jämväl för en sådan linje anordna dyrbara landningsplatser.

Aven örn övergångstiden tänkes tämligen lång, blir därför den

räntebesparing, som vinnes genom att anläggning av en del landningsfält

i Småland och norra Skåne uppskjutes, icke av sådan storleksordning, att

den motsvarar kostnaden för sammanbindningslinjen.

Såvitt jag kunnat finna, föreligga sålunda icke heller för en dylik provisorisk

linjesträckning tillfyllestgörande förutsättningar.

Det resultat, till vilket departementschefen kommit, är att redan från

början en direkt luftfartsled Stockholm—Malmö med den av utredningsmännen

föreslagna sträckningen bör anordnas. Yad angår leden från Malmö

till Göteborg och vidare till norska gränsen råder ingen meningsskiljaktighet

om att den bör framgå i den sträckning, som angivits av utredningsmännen,

och även departementschefen ansluter sig till deras förslag.

I avseende å kostnadsfrågan anför departementschefen bland annat följande:

De numera fullständigade kostnadsberäkningarna utvisa, att anordnandet

av samtliga föreslagna landningsfält skulle medföra en utgift vad angår leden

Stockholm—Malmö av 5,274,600 kronor och beträffande ledén Malmö—norska

gränsen av 1,874,200 kronor. I dessa summor äro icke inräknade kostnaderna

för eventuella markförvärv samt kostnaden för lantflygplats i Stockholm och

för förbättring av Göteborgs nuvarande lantflygplats eller anordnande av en

ny lantflygplats för denna stad.

Enligt utredningsmännens förslag skulle i ett första utbyggnadsstadium

blott iordningställas landningsfält på var tionde mil, vilket skulle möjliggöra

att anordna regelbunden lufttrafik. I utlandet har man emellertid i allmänhet

funnit behövligt att anordna landningsfält på var femte mil, och då det

uppgives vara ett önskemål att så även sker i vårt land, har i utredningen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91. 15

medtagits även kostnaden för ledernas framtida utbyggande i berörda omfattning.

Till en början avses anläggande av landningsplatser å följande ställen,

nämligen å leden Stockholm—Malmö vid Stigtomta, Norrköping, Hästholmen,

Jönköping, Feringe oell Fagerhult samt å leden Malmö—Göteborg—norska

gränsen vid Ängelholm, Halmstad, Munkagård och Svarteborg. Enligt vad

av de vid utredningsmännens redogörelse fogade kostnadsberäkningarna

framgår, beräknas utgifterna för omförmälda fält å den förra leden till sammanlagt

2,431,100 kronor och för fälten å den senare leden till sammanlagt

1,054,200 kronor.

Dessutom skulle såsom nödlandningsfält användas de nuvarande flygplatserna

vid Malmen och Ljungbylied ävensom Skillingaryds skjutfält, mot

vars användande i befintligt skick för detta ändamål inspektören för artilleriet

förklarat sig icke hava något att erinra.

Generalpoststyrelsen har ifrågasatt, att såsom en övergångsanordning och

i syfte att under nu rådande förhållanden icke för hårt belasta staten med

utgifter låta de båda luftfartslederna sammanfalla på de sydligaste sträckorna,

exempelvis söder örn Halmstad. I det av chefen för flygvapnet överlämnade

yttrandet från kaptenen Söderberg har även givits uttryck för en sådan tanke.

Den sålunda ifrågasatta sammanslagningen av de sydligaste delarna av

luftfartslederna anser jag mig böra förorda. Den gemensamma leden bör

dock icke framdragas över Ängelholm utan över Fagerhult. Erfarenheten

har nämligen visat, att svår dimma ofta förekommer^ utefter Hallandsåsen,

varför det är fördelaktigast att kringgå denna ås. Å västkustleden skulle

flygplanen mellan Halmstad och Malmö framföras i sådan sträckning, att

landningsplatserna vid Fagerhult och Ljungbylied kunna vid behov anlitas.

Denna förändrade sträckning av västkustleden skulle blott med några minuter

förlänga flygtiden mellan Göteborg och Malmö. Genom att flygplatsen vid

Ängelholm bortfaller vinnes en besparing å 370,000 kronor. Sammanlagda

kostnaden för den första utbyggnaden av de båda lederna skulle alltså Miva

3,115,300 kronor.

Yad angår de flygplatser, som äro belägna vid städer, har vid överläggningar

mellan utredningsmännen och representanter för dessa städer ställts i utsikt,

att städerna skola av de beräknade kostnaderna själva bära tillhopa omkring

550,000 kronor, varmed alltså de på staten fallande kostnaderna minskas. Denna

minskning torde komma att ytterligare ökas, därest, såsom ifrågasatts, vissa

arbeten å flygplatsen vid Jönköping utföras med kostnadsbesparande maskinella

hjälpmedel. Det synes alltså kunna påräknas, att statens kostnader

för i första utbyggnaden ingående arbeten komma att reduceras med åtminstone

inemot 600,000 kronor eller alltså till omkring 2,500,000 kronor.

Beträffande andra utbyggnadsstadiet bortfaller kostnaden, 192,500 kronor,

för planering av skjutfältet vid Skillingaryd, vilket arbete arméförvaltningen

och inspektören för artilleriet på förut angivna skäl motsatt sig. Vidare

torde flygplatsen å Malmslätt kunna tillsvidare bibehållas i dess nuvarande

beskaffenhet, ehuru markytans ojämnhet medför risker vid landning med tunga

civila flygplan under den del av dygnet, då flygplatsen måste vara belyst av

strålkastare. Skulle utvecklingen av trafiken göra det nödvändigt att vid

Malmslätt anordna en flygplats, som uppfyller fordringarna å civila flygplatser,

lärer en sådan kunna erhållas för en kostnad av omkring 200,000

kronor, därest i närheten befintlig åkerareal inköpes. Planering av flygvapnets

nuvarande flygplats å Malmslätt har däremot beräknats kosta 975,500

kronor. I fall jäimviil å Visingsö åkerjord förvärvas, kan kostnaden för

anläggning av flygplats därstädes beräknas bliva minskad från nu uppskattat

belopp av 929,000 kronor till omkring 200,000 kronor. I vad nian ett ord

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

nande på nämnda, mindre kostsamma sätt av flygplatserna vid Malmslätt

oell å Visingsö skall kunna äga rum, torde bliva beroende på de förhållanden,

som råda då andra utbyggnaden av landningsfält skall företagas.

Med iakttagande av sålunda angivna möjligheter till besparing och med

avdrag av beräknat kommunalt bidrag skulle statens kostnader för andra utbyggnaden

av landningsfält uppgå för linjen Stockholm—Malmö till 1,146,500

kronor och för linjen Malmö—Göteborg—norska gränsen till 1,122,000 kronor,

eller tillhopa till 2,268,500 kronor. Möjlighet till ytterligare besparing föreligger

genom ifrågasatt utbyte av en landningsplats. Utredningen härom är

dock ännu ej avslutad.

Hedan vid spörsmålets tidigare behandling har man räknat med att arbetena

med ordnandet av de för luftfartslinjerna erforderliga landningsfälten

skulle kunna utföras såsom ett led bland åtgärderna till arbetslöshetens bekämpande

och med anlitande av för sådant ändamål avsedda medel. Statens

arbetslöshetskommission bär vitsordat att anordnande av landningsfält är

särskilt lämpligt till reservarbeten, då arbetet i regel kan bedrivas även då

marken är tjälad samt användande av maskinella hjälpmedel endast i ringa

utsträckning förekommer.

Departementschefen förordar, att sådana i första utbyggnadsstadiet ingående

landningsfält, som statens arbetslöshetskommission anser vara lämpliga

objekt för reservarbeten, komma till utförande såsom dylika arbeten.

Vad angår de landningsfält, som äro belägna på stadsjord, utgår departementschefen

från att det får ankomma på vederbörande kommunala myndigheter

att träffa avtal med statens arbetslöshetskommission örn arbetenas

igångsättande såsom statskommunala reservarbeten. Underhandlingar i sådant

syfte hava redan inletts av städerna Halmstad och Jönköping.

Av nästlidet års riksdag uttalades, att riksdagen ej velat motsätta sig i

statsverkspropositionen framställt förslag att, i avvaktan på de nu framlagda

utredningarnas slutförande, vissa landningsfält iordningställdes som nödlijälpsarbeten.

Med hänsyn till de betydande kostnader, som alltjämt beräknats

för de ifrågakommande arbetena, har departementschefen emellertid

ansett sig, i avvaktan å förnyad prövning av frågan i hela dess vidd,

icke böra föreslå igångsättande av något dylikt arbete.

Sättet för Hörande sättet för upplåtelse av mark för landningsfält yttrar departelandnmgs-

mentschefen bland annat:

altens upp- . • j

låteise. Jag anser att med hänsyn till de avsevärda kostnader, landnmgsialtens lord
ningställande

kommer att betinga, sådana åtgärder böra vidtagas, att staten

icke vid utgången av en avtalad nyttjanderättsperiod riskerar att vid eventuell

expropriation nödgas ånyo — örn ock måhända endast delvis — betala

vad staten lagt ned för anordnande av landningsfälten. I den man statens

arbeten medföra en förbättring av marken, är det nämligen sannolikt att det

ökade jord värdet inräknas i expropriationssumman. För att undvika denna

eventualitet kan staten antingen förvärva marken med äganderätt genom

frivilligt avtal eller expropriation eller ock expropriera besittningsrätt till

marken för all framtid. Därest fråga blir örn expropriation, vare sig av

äganderätt eller ständig besittningsrätt, lär man kunna förvänta, att expro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

17

priationsnämnden vid ersättningens bestämmande skall komma att taga stor

hänsyn till de jämförelsevis billiga årliga avgifter, som svenska luftfartsförbundet

lyckats utverka genom de av förbundet med jordägarna upprättade

kontrakten. Vilken av nu angivna utvägar skall väljas, torde emellertid få

bero på särskilt övervägande, då ett landningsfälts iordningställande ifrågakommer.

I enlighet med vad sålunda anförts synes böra förfaras icke blott med

landningsfältet vid Fagerhult, vilket utredningsmännen ansett böra förvärvas

med äganderätt, utan jämväl beträffande det återstående i första utbyggnaden

ingående, på enskild mark belägna landningsfältet, nämligen det vid Munkagård.

Även örn jordförbättringen i detta fall icke bliver så stor som vid

Fagerhult, beräknas dock kostnaderna för fältets iordningställande uppgå

till 117,000 kronor.

Vad angår de landningsfält, som äro belägna a kronojord eller ecklesiastik

mark, torde de av svenska luftfartsförbundet upprättade nyttjanderättsavtalen

vara tillfyllest. Hinder torde icke möta att, då det gäller sådana egendomar,

sörja för att jordförbättringen kommer staten till godo. I fråga örn landningsfält

å ecklesiastik mark synes man dock böra begagna sig av den av

kammarkollegiet angivna möjligheten att få områdena upplåtna under nyttjanderätt

på obestämd tid, så länge de brukas för luftfartsändamål. Innan

arbetet påbörjas å mark, varom nu är fråga, böra de av luftfartsförbundet

upprättade kontrakten överlåtas på staten.

Departementschefen har därefter till behandling upptagit frågan örn bestridande

av kostnader för förvärvande av de landningsfält, som äro belägna

å enskild mark, och därutinnan för egen del anfört följande:

Då landningsfälten till en början huvudsakligen skola användas för nattpostbefordran,

torde det kunna anses befogat, att kostnaderna för förvärvande

av äganderätt eller ständig besittningsrätt till de i enskild ägo varande

markområden, som erfordras till landningsfält, bestridas på samma

sätt som anskaffningen av andra mera kapitalkrävande anläggningar för postverkets

drift, alltså genom anvisande av kapitalökningsanslag att täckas av

lånemedel. Jag vill därför biträda riksräkenskapsverkets förslag att denna

finansieringsfråga ordnas på nu nämnt sätt.

Sedan landningsfältens ordnande avslutats, kunna de såsom insådd vall

fortfarande användas för lantbruksändamål. Örn staten förvärvar dem med

äganderätt, böra de alltså kunna utarrenderas till innehavaren av kringliggande

mark, varigenom viss ränta å köpeskillingen kan erhållas.

Kostnaden för expropriation av mark har beräknats beträffande Fagerhult

till 40,000 kronor och i fråga om Munkagård till 55,000 kronor. Därest

man efter verkställd utredning anser sig kunna åtnöjas med ständig besittningsrätt,

bliva de engångsersättningar, som i så fall skola erläggas, sannolikt

något mindre. Ånslagsbeloppet torde dock böra avvägas så, att valfrihet

finnes beträffande de bägge ifrågasatta lösningarna av markförvärvsfrågan.

Lämpligen synes ett reservationsanslag av 100,000 kronor böra

äskas för ändamålet. Hemställan härom torde jag få göra i samband med

anmiilan av postverkets kapitalökningsbehov.

Belysningsanordningarna för luftfartslederna hava av utredningsmännen

beräknats på följande sätt:

B iliam/ till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 00 haft. (Nr 91.)

Belysnings
anordningar.

995 32 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Flyttning a7

elektriska

ledningar.

Stockholm—Malmö: Kronor

20 elektriska fyrar till en medelkostnad av kronor 10,000: — 200,000: —

12 belysningsanordningar å. flygplatser till en medelkostnad

av kronor 12,000: — ........................................................... 144,000: —

Summa kronor 344,000: —

Malmö—norska gränsen:

16 elektriska fyrar till en medelkostnad av kronor 10,000: — 160,000: —

7 belysningsanordningar å flygplatser till en medelkostnad

av kronor 12,000: — ............................................................ 84,000: —

Summa kronor 244,000: —

Den sammanlagda kostnaden för fyrar oell belysningsanordningar å en

ifrågasatt förbindelseled mellan leden Stockholm—Malmö och Göteborg beräknas

till 74,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

De skäl, som anförts för att kostnaderna för förvärv av mark till landningsfält

må kunna bestridas genom kapitalökningsanslag till postverket,

synas även kunna åberopas för generalpoststyrelsens och riksräkenskapsverkets

förslag att på samma sätt bereda medel till de för luftfartslederna

erforderliga belysningsanordningarna. Då generalpoststyrelsen ej har några

organ, som lämpligen kunna sköta dessa anläggningar, synes icke heller

något vara att invända mot att driften av desamma, under kontroll av luftfartsmyndigheten,

handhaves av ett bolag, bildat av intressenterna i det eller

de företag, som efter infordrande av anbud enligt entreprenadförordningen

erhålla uppdrag att leverera belysningsanläggningarna, och att de årliga

kostnaderna tillsvidare bestridas med användande av postverkets driftsinkomster.

Från samma medelstillgång torde även böra under de närmaste

åren gäldas de årliga avgifterna för nyttjanderätten till mark för de landningsfält,

som äro belägna på krono- eller ecklesiastika egendomar.

Sedan luftfarten blivit räntabel och luftfartsledernas användning utsträckts

så, att de i större omfattning tjäna även andra ändamål än luftpostbefordringen,

torde, i analogi med förhållandena inom motorfordonsväsendet,

en viss avgift kunna upptagas av luftfartygens ägare för att användas till

landningsfältens och belysningsanordningarnas skötsel m. m.

Av vad sålunda anförts framgår, att jag icke har något att erinra mot det

föreslagna sättet för beredande av medel till ifrågavarande belysningsanordningar.

Anslag för ändamålet behöver emellertid ej begäras av 1932 års

riksdag. Nattpostbefordring under den mörka delen av året kan nämligen

icke med erforderlig trygghet verkställas, förrän de i första utbyggnaden

ingående landningsfälten färdigställts, men detta kan icke väntas ske redan

under nästa budgetår.

Rörande uppkommen fråga örn flyttning av elektriska ledningar yttrar

departementschefen följande:

Vid landningsfältens anordnande måste över desamma — i vissa fall även

utmed fälten — framgående elektriska ledningar flyttas. De ledningar, som

behöva flyttas vid första utbyggnaden, äro telegraf- och telefonledningar,

som äro framdragna över eller utmed landningsfälten vid Stigtomta och

Hästholmen samt en elektrisk starkström sledning, som är framdragen över

det förstnämnda fältet. Flyttningen av nämnda telegraf- och telefonledningar

har av telegrafstyrelsen beräknats kosta tillhopa 10,200 kronor, och vattenfallsstyrelsen

har uppskattat kostnaden för flyttning av omförmälda stark
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 01. 19

strömsledning till 6,000 kronor. För bestridande av dessa utgifter torde

anslag böra begäras av riksdagen. Enär emellertid endast vissa av ledningarna

beliöva flyttas under nästa budgetår, synes anslaget kunna begränsas

till 10,000 kronor. Om äskande av sådant anslag gör jag framställning

i det följande.

Vid sitt ställningstagande till denna fråga bär utskottet ej kunnat undgå

att taga hänsyn till den storartade utveckling, som luftfartsnätet numera

nått över stora delar av världen. Såsom av 1931 års riksdag framhölls — i

samband med anslags beviljande till utredning örn de svenska luftfartslederna

— är den nordamerikanska kontinenten genomdragen av ett betydande

antal dylika väl utrustade flygfarleder. Detsamma är förhållandet i Europa;

leden Malmö—Amsterdam, vilken betraktas som en av Europas ur framtidssynpunkt

viktigaste, är tack vare uppoffringar av vederbörande stater, däribland

även Danmark, redan försedd med nödlandningsfält och fyrbelysning.

Denna flygleds fortsatta utsträckning över Sverige till Stockholm måste

tvivelsutan vara ett betydelsefullt svenskt samfärdselintresse, detta gäller

särskilt med tanke på den finska flygtrafikens anknytning till det svenska

luftfartsnätet.

Det luftfarledsprogram, vars genomförande nu närmast här avses, omfattar

anläggning av landningsplatser å ungefärligen var tionde mil eller å

följande ställen, nämligen å leden Stockholm—Malmö vid Stigtomta, Norrköping,

Hästholmen, Jönköping, Feringe och Fagerhult samt å leden Malmö—

Göteborg—norska gränsen vid Halmstad, Munkagård och Svarteborg. Utgifterna

för dessa fält (med en yta av i medeltal cirka 500 X 500 meter) hava

beräknats till sammanlagt cirka 3,100,000 kronor. Genom att ovannämnda

städer, såsom ställts i utsikt, deltaga i kostnaderna, skulle dessa för statsverket

kunna nedbringas till sammanlagt cirka 2.5 miljoner kronor. Detta

belopp, som avser ett första utbyggnadsstadium, kan visserligen förefalla

betydande, i all synnerhet i betraktande av den ringa utveckling den svenska

luftfarten ännu nått. Beloppet utgör emellertid en engångsutgift, som synes

oundviklig, därest man överhuvudtaget vill räkna med det svenska luftfartsväsendets

framtid. Såväl tyska som holländska, belgiska och även franska

flygbolag hava förklarat sig önska öppna trafik på Stockholm och Göteborg,

men som ett villkor härför hava de uppställt att erforderliga flygleder anordnas.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innefattar alltså enligt utskottets mening

en lämpligt avvägd plan för uppnående av en ej minst ur exporthandelns

synpunkt viktig sammanknytning av Stockholm och Göteborg med det

redan befintliga europeiska luftfartsnätet. Omnämnas må, att Sveriges allmänna

exportförening livligt tillstyrkt förslaget under framhållande av vårt

geografiskt sett ofördelaktiga läge i förhållande till de utländska handelscentra.

Liknande uttalanden om luftledernas stora kommersiella betydelse

föreligga också från ett stort antal andra liknande korporationer. Från dessa

korporationers sida synes man också i hög grad uppskatta de ansträngningar

och ekonomiska uppoffringar, som göras för att kunna anlita lufttrafiken

för postbefordran. Enligt vad utskottet inhämtat, utgår världspostkonven
-

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

tionen principiellt från att snabbaste väg alltid bör anlitas för postbefordran,

och då inkomsten av utlandsportot lämnar betydande överskott, synas goda

skäl föreligga att alltjämt främja denna ur den allmänna samfärdselns synpunkt

riktiga princip.

Från sålunda angivna utgångspunkter kan utskottet ej annat än tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet. Aid bedömandet av kostnaderna för planens

fullföljande bör hållas i minnet, att arbetena helt äro avsedda att utföras

som nödhjälpsarbeten, till vilka de enligt arbetslöshetskommissionens utsago

väl lämpa sig; fältens iordningsställande innefattar nämligen stora schaktningsarbeten,

som kunna utföras vintertid, varemot konstarbeten, som fordra

specialutbildad arbetskraft, ej förekomma i någon nämnvärd utsträckning.

Kommissionen har också vitsordat svårigheterna att på annat sätt tillgodose

behovet av lämpliga arbetslöshetsföretag.

Enligt vad utskottet inhämtat, föreligger från Varbergs stads sida intresse

för anläggning av en flyghamn å Getterön, där goda naturliga förutsättningar

uppgivits föreligga för en dylik anläggning. Härav skulle emellertid eventuellt

föranledas viss ändring i den för flygleden Göteborg—Malmö uppgjorda

byggnadsplanen; sålunda har förutsatts, att det i första utbyggnadsstadiet

ingående nödlandningsfältet vid Munkagård skulle åtminstone tills vidare

kunna slopas. Den sålunda framförda tanken synes utskottet förtjänt av

ytterligare övervägande och förnyad omprövning av Kungl. Majit, i all

synnerhet som viss kostnadsbesparing härigenom torde kunna vinnas.

Ett viktigt led i flyglinjernas utbyggnad är emellertid huvudlandningsplatserna

i Stockholm och Göteborg. Utskottet förutsätter, att frågorna örn

nämnda landningsplatsers iordningställande snarast på ett tillfredsställande

sätt ordnas.

I övrigt föranleder den framlagda planen till luftfartsleder ingen erinran

från utskottets sida.

De av Kungl. Majit framställda förslagen om anslag med 10,000 kronor

för flyttning av elektriska ledningar och med 100,000 kronor (av lånemedel)

till förvärvande av mark för fälten får utskottet alltså tillstyrka.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet ej kunnat biträda

det motionsvis framställda yrkandet örn avslag å Kungl. Majlis förevarande

förslag liksom ej heller det motionsvis gjorda förslaget, att riksdagen skulle

uttala sig för att under 1933 »experimenten» med nattpostflygning antingen

helt inställas eller åtminstone väsentligt inskränkas.

Under åberopande härav får utskottet under nu förevarande punkt hemställa,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förevarande

förslag, må medgiva, att luftfartsleder Stockholm—Malmö samt

Malmö—Göteborg—norska gränsen må anordnas i enlighet

med vad av utskottet i det föregående förordats;

b) att den av herr Lundquist i Rotebro m. fl. väckta motionen

lii 174, i vad densamma ej kan anses besvarad med vad

utskottet tidigare under punkt Ilo) av detta utlåtande anfört,

ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 01.

21

6:o) Kungl. Majit bar (punkt 36) föreslagit riksdagen att till flyttning av

elektriska ledningar för anordnande av landningsfält för flygplan för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till vad därom

anförts under nästföregående punkt härovan.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till flyttning av elektriska ledningar för

anordnande av landningsfält för flygplan för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

7:o) Kungl. Majit har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till väderlekstjänst

för luftfarten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 121—125 av statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten

anvisat ett extra anslag av 33,500 kronor.

Följande sammanställning utvisar de anslagsposter till väderlekstjänst för

luftfarten, som anvisats för budgetåret 1931/1932, de av styrelsen för statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt för budgetåret 1932/1933 begärda anslagsposterna

samt de belopp, som departementschefen ansett böra för ändamålet

äskas.

1931/32

1932/33

1932/33

Anvisat

Anstaltens förslag.

Förordade belopp.

Kronor

Summa

kronor

Kronor

Summa

kronor

Kronor

Summa

kronor

Gemensamma utgifter.

1 Extra nattobservationer................

| Dimobservationer.........................

i Molnhöjdmätare ..........................

| Diverse utgifter ...........................

2,240

500

3,060

5,800

2,240

600

1,000

3,000

6,840

2,240

600

3,000

5,840

Stockholms flyghamn.

A. Dagtrafik.

J Arvode åt en meteorologassistent...

» o ett radiotekniskt biträde

Komplettering av radioutrustning...

1 Expenser .....................................

B. Nattrafik.

| Arvode åt en meteorologassistent...

» »> » »

» » ett radiotelegrafiskt bi- träde .......................................

Extra observationsarvoden ............

3,094

250

1,532

1,100

5,976

3,536

2,200

200

300

2,681: - 2,106: 50

1,512: 50

2,800: —

15,336

3.536

2,200

200

300

1,532

1,532

1,100

1,600

12,000

Kalmar flyghamn.

Nattrafik.

i Extra observationsarvoden ............

840

840

Flyttning av

elektriska

ledningar

för anordnande

av

landningsfält

för flygplan.

Utskottets

yttrande.

Väderlekstjänst

för

luftfarten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 01.

Utskottets

yttrande.

Telegramkostnader

för

väderlekstjänst

för

luftfarten.

Biträde vid

handläggning

av

ärenden

rörande

luftfart.

1931/32

1932/33

1932/33

Anvisat

Anstalten

s förslag.

Förordade belopp.

Kronor

Summa

Summa

Summa

kronor

kronor

kronor

Malmö flygplats.

A. Dagtrafik.

| Arvode åt en meteorologassistent...

4,956

5,130

5,130

» » » )>

—

2,590

2,590

» » » radiotelegrafist.........

3,060

3,180

3,180

» » » »

—

1,855

1.855

Extra pilotballongobservationer......

750

800

800

» observationsarvoden........

—

660

660

Expenser.....................................

500

1,000

1,000

B. 1Valtrafik.

Arvode åt en meteorologassistent...

1,428

2,590

1,480

)) » » ))

—

2,590

1,480

» » » radiotelegrafist.........

1,020

1,855

1.060

Extra observationsarvoden ............

2.800

14,514

3,150

25,400

1,800

21,035

Göteborgs flyghamn.

A. Dagtrafik.

Arvode åt en meteorologassistent...

2,137: 50

1,536

1,536

» » ett radiotekniskt biträde

—

940

940

Extra observationsarvoden

900: -

900

900

» pilotballongobservationer_____

300: —

300

300

Radiomottagningsstation......

—

1,000

1,000

Expenser ...................................

152: 50

150

150

B. Nattrafik.

Arvode åt en meteorologassistent...

1,480: —

1,324

662

Extra observationsarvoden...........

1,400: —

6,370

1,400

7,550

700

6,188

Summa kronor

| 33,500

55,126

45,063

Ehuru Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en höjning av ifrågavarande

anslag med 12,000 kronor, har utskottet likväl ej velat motsätta sig

det begärda beloppets beviljande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må lill väderlekstjänst för luftfarten förbudgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till telegranxkostnader för väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

7,000 kronor.

9:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

23

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 11,000

kronor.

10:o) vI enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

lito) I samband med de under sjätte huvudtiteln äskade anslagen till

luftfartsväsendet har Kungl. Maj:t under postverket (punkt 7 av det vid

statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2»

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

4 januari 1932) föreslagit riksdagen att till förvärvande av mark till landningsfält

för flygplan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 5 härovan får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till förvärvande av mark till landning sfält

för flygplan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 6 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Bergqvist, Nilsson i

Malmö, Bosén, Johansson i Fredrikslund, Walles, C. G. V. Hammarskjöld, Andersson

i Eliantorp, Pauli, Nylander och Björck-, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona,

Olsson i Blädinge, Holmgren, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Lindskog, Danielsson,

Andersson i Ovanmyra, Järte, Högström och Andersson i Prästbol.

Reservationer:

av herrar Kvarnzelius, Bosén, Andersson i Eliantorp, Olofsson i Digernäs

och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett,

beträffande punkt 5:o) (luftfartsleder), ätt utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

Extra besiktningar

av

luftfartyg.

Förvärvande

av mark till

landningsfält

för

flygplan.

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr öl.

»Enligt departementschefens här framlagda plan skulle en första utbyggnad

av luftfartslederna Malmö—Stockholm samt Malmö—Göteborg—norska gränsen

draga en kostnad av omkring 3.1 miljoner kronor, varav dock cirka

600,000 kronor skulle bäras av städerna Norrköping, Jönköping och Halmstad.

Med allt erkännande av departementschefens strävan att söka nedbringa

kostnaderna måste dock utskottet finna detta belopp betydande. Att

märka är att här angivna summa får betraktas som allenast en begynnelsekostnad,

som med all sannolikhet drager med sig avsevärda ytterligare kapitalutlägg.

Sålunda har räknats med ett landningsfält på allenast var tionde

mil. Med laudningsfälts anordnande, på sätt sker i utlandet, på var femte

mil skulle ifrågavarande båda flygleder draga en utgift, vad angår leden

Stockholm—Malmö av 5,274,600 kronor och beträffande leden Malmö—norska

gränsen av 1,874,200 kronor eller alltså över 7 miljoner kronor. I dessa

summor äro icke inräknade kostnaderna för eventuella markförvärv samt

kostnaden för förbättring av Göteborgs nuvarande lantflygplats eller anordnande

av en ny lantflygplats för denna stad. Ej heller ingå häri kostnaderna

för anskaffning och upprätthållande av fyrbelysning.

Uppmärksammas må ock, att frågan örn anordnande av lantflygplats i

Stockholm alltjämt är oavgjord.

Gagnet av de båda flyglederna måste utskottet finna ovisst i förhållande

till de stora kostnader de kräva. Enligt vad av propositionen inhämtats,

skulle de visserligen bliva av betydelse för det svenska postverket, som i

allt större utsträckning börjat anlita flyget för befordran av utlandsposten.

Detta har emellertid medfört en tillväxt av postverkets utgifter för postflyget,

som i och för sig måste ingiva betänkligheter. Då nu postflygtrafiken åberopas

som skäl för flygledernas behövlighet, synes postflygets ekonomiska

berättigande än starkare kunna ifrågasättas; något stöd för ytterligare betydande

kapitalbelopps investering i dylika leder lärer ej härav kunna

hämtas.

Förbises bör visserligen ej att kostnaderna till största delen skulle utgå

från arbetslöslietsanslaget och alltså ej direkt belasta budgeten. På sätt i

väckt motion framhållits, måste dock ifrågasättas, örn det kan anses befogat

att i tider som de nuvarande offra medel för ändamål av denna art och örn

det ej vore lämpligare att låta ifrågavarande belopp i stället användas för

exempelvis väg- och utdikningsarbeten i Norrland till påtaglig och bestående

nytta för därvarande befolkning.

Utskottet måste alltså avstyrka, att riksdagen för närvarande binder sig

för genomförande av en så vittutseende luftfartsledsplan, som den av departementschefen

framlagda utgör även i det första utbyggnadsstadiet. Detta

utesluter emellertid ej att, därest av förhållandena påkallas igångsättning

av arbetena å visst nödlandningsfält som reservarbete, frågan härom i vanlig

ordning prövas ur arbetslöshetssynpunkter.

I överensstämmelse härmed har utskottet ej heller kunnat tillstyrka de

av Kungl. Majit begärda anslagen till borttagande av elektriska ledningar

och förvärvande av mark för flygfält.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Under åberopande härav hemställer utskottet under nu förevarande punkt,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, må i skrivelse till Kungl. Majit tillkännagiva vad utskottet

ovan anfört;

b) att de i ovannämnda av herr Lundquist i Rotebro m. fl.

väckta motionen II: lil gjorda yrkandena örn nedbringande

av postverkets omkostnader för nattflygning m. m. samt rörande

flygfartsleder må anses besvarade med vad utskottet

ovan anfört.»

beträffande punkt 6:0) (elektriska ledningar) att utskottet bort hemställa,

att Kungl. Majlis förevarande förslag ej må av riksdagen

bifallas;

beträffande punkt lito) (markförvärv för landningsfält) att utskottet likaledes

bort hemställa,

att Kungl. Majits förevarande förslag ej må av riksdagen

bifallas.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. b sami. 50 höft. (Nr 91.)

995 39 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:214 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till luft/artsväsendet m. m. s. 1 i texten