Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn anslag till luft/artsväsendet m. ni. jämte en i ämnet väckt motion.
1932-05-06 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:91, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn anslag till luft/artsväsendet m. ni. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
1
Nr 91.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1932 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn anslag
till luft/artsväsendet m. ni. jämte en i ämnet väckt
motion.
(4:e avd.)
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har
Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till
kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkten 31 av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
samma dag) att till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 650,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 74 83
av åberopade statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft
en inom andra kammaren av herr U. Lundquist i Rotebro m. fl. väckt
motion, nr 174, däri hemställts, att riksdagen ville besluta
1) att, under förutsättning att sådan ändring av kontraktet med aktiebolaget
Aerotransport, som i motionen föreslagits, kan uppnås, sänka det extra reservationsanslaget
till understöd av regelbunden luftfart från 650,000 till 500,000
kronor;
2) att uttala sig för att under 1933 experimenten med nattpostflygning böra
antingen helt inställas eller åtminstone väsentligt inskränkas; samt
3) att uttala sig emot iordningställande för närvarande som nödhjälpsarbeten
eller eljest av landningsfält å flyglederna Stockholm—Malmö och
Malmö—Göteborg—norska gränsen.
Rörande de av motionärerna till stöd för berörda framställning aberopade
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
För vart och ett av budgetåren 1925/1926-1929/1930 anvisade riksdagen
anslag av 500,000 kronor till understöd av regelbunden luftfart. För budgetåret
1930/1931 höjde riksdagen, i anledning av väckta motioner, förevarande
anslag till 600,000 kronor för möjliggörande av ökning av flygverksamheten.
Be sålunda anvisade understöden hava utgått till aktiebolaget Aerotransport.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 50 höft. (Nr 91.)
Understöd ät
regelbunden
luftfart.
995 32 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen
att dels till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor, dels ock bemyndiga
Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen
återgivet förslag till avtal mellan svenska staten och bolag, som erhold
understöd för idkande av regelbunden luftfart, träffa avtal örn uppehållande
av sådan luftfart.
Enligt nämnda förslag skulle statsverket till vederbörande bolag — under
förutsättning att regelbunden luftfart upprätthölles med en tur dagligen i
vardera riktningen å linjen Malmö—-Amsterdam under hela året och å linjen
Stockholm—Hälsingfors under minst 8 månader — för vart och ett av åren
1932—1936 utbetala ett understöd av 650,000 kronor med avdrag av det belopp,
vilket såsom arvode skulle tillkomma i avtalet omförmäld granskningsman
och rådgivare. Beträffande understöd för tiden 1 juli—31 december
1931 innehöll förslaget särskilda bestämmelser.
I riksdagens skrivelse nr 69 anfördes (punkten 1), att riksdagen ej kunnat
undgå att uppmärksamma den svaga ekonomiska ställning, som aktiebolaget
Aerotransport — vilket bolag var åsyftat i statsverkspropositionen — för
det dåvarande hade. Under förutsättning att en rekonstruktion av bolaget
åstadkommes och att därvid nytt kapital till belopp av minst 500,000 kronor
insattes i företaget, ville riksdagen emellertid medgiva, att avtal för en femårsperiod
slötes med bolaget på i huvudsak de villkor, som förenämnda
avtalsförslag upptoge; och beviljade riksdagen jämväl det av Kungl. Majit
äskade anslagsbeloppet.
Alldenstund nyteckning av aktier till det av riksdagen angivna minimibeloppet
icke hade fullbordats före den 1 juli 1931, då det gamla avtalet med
bolaget gick till ända, förlängdes detta avtal till och med den 10 i samma
månad. Sedan uppfyllandet av denna förutsättning för avslutande av nytt
kontrakt säkerställts, har chefen för kommunikationsdepartementet, enligt av
Kungl. Majit den 26 juni 1931 lämnat bemyndigande, den 10 juli 1931
undertecknat avtal med aktiebolaget Aerotransport om uppehållande med
statsunderstöd av regelbunden luftfart från och med den 11 juli 1931 till
utgången av år 1936. I kontraktet har intagits bestämmelse, att bolaget är
skyldigt underkasta sig den granskning från riksdagens revisorers sida
rörande statsunderstödets användning, som Kungl. Majit kan komma att
föreskriva. Frånsett tidpunkten för ikraftträdandet samt en mindre redaktionsändring
överensstämmer i övrigt det avslutade kontraktet med det i
statsverkspropositionen till 1931 års riksdag intagna förslaget.
De i aktiebolaget Aerotransport antecknade aktiebeloppen uppgå nu till
en summa av 550,000 kronor, vilken till fullo kontant inbetalats. Före nyteckningen
nedskrevs det gamla aktiekapitalet till 34,000 kronor. Bolagets
aktiekapital uppgår alltså för närvarande till 584,000 kronor.
I statsverkspropositionen lämnas till en början en redogörelse för frågan
örn avskrivning av aktiebolaget Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden,
Statsutskottets utlåtande Nr 91. 3
varom 1931 års riksdag fattat beslut. Härefter redogöres för luftfarten under
1931.
Därefter tiar till behandling upptagits en av aktiebolaget Aerotransport
gjord framställning rörande inskränkning av tiderna för den regelbundna
luftfarten under år 1932.
I en till Kungl. Majit ingiven skrift har bolaget anfört bland annat:
För trafiken år 1932 har bolaget i samråd med luftfartsmyndigheten förhandlat
med det holländska bolaget Koninklijke Luchtvaart Maatschappij
(K. L. M.) angående trafikperioder. K. L. M. har därvid förklarat sig i princip
ense örn att i samtrafik med Aerotransport snarast övergå till helårstrafik
å Amsterdamleden. Dock anser K. L. M„ att för att denna lielårstrafik
skall erhålla största möjliga effektivitet dagsanslutning icke endast
skall förefinnas å leden Malmö—Amsterdam utan även mellan Malmö å ena
och London och Paris å andra sidan. Förberedelser pågå salunda för att
under vintermånaderna vissa delar av sträckorna Amsterdam London och
Amsterdam—Paris skola kunna flygas i mörker, så att trafiken kan fortgå
obehindrat året runt. Dessa arbeten kunna dock icke beräknas bliva färdiga
till år 1932. Bolagen hava därför ansett det lämpligast att under år
1932 trafikera med passagerarflygplan under tiden 1 mars—1 november och
att under månaderna februari och november trafikera med postflygplan för
att erhålla ytterligare erfarenheter före övergången till helårstrafik. På så
sätt undvikes under övergångsperioden onödiga risker för passagerare.
Å Hälsingforslinjen kan sommartrafiken påbörjas den 1 maj, då flyghamnarna
beräknas bliva isfria. Vintertrafik å samma sträcka kan först
ifrågakomma, när Bromma flygfält blir iordningställt, då möjligheter att
under betryggande former starta och landa med stora trafiklandflygplan för
närvarande icke förefinnas i Stockholm. Brommafältet torde kunna beräknas
bliva användbart under vintern 1932—33, varför ävenledes å Hälsingforslinjen
trafik i full utsträckning från och med år 1933 är att förvänta.
För år 1932 har bolaget träffat överenskommelse med Aerobolaget örn sex
månaders trafik från och med den 1 maj till och med den 31 oktober. ^ Huruvida
Aerobolaget är i stånd att upprätthålla trafiken mer än fem månader,
är ännu ovisst, men för den händelse detta icke skulle kunna ske, skulle
aktiebolaget Aerotransport ensamt trafikera linjen under oktober månad.
För Amsterdamlinjen har bolaget beställt nytt trafikflygplan, som beräknas
kunna levereras i februari månad 1932
Under åberopande av vad sålunda anförts, har aktiebolaget Aerotransport
hemställt, att för år 1932 måtte godkännas, att trafik upprättliölles å Malmö—
Amsterdamlinjen från och med den 1 februari till och med den 30 november
och å Stockholm—Hälsingforslinjen från och med den 1 maj till och med den
31 oktober, samt att fulla subventionsbeloppet måtte utbetalas, enär bolaget
dels för förberedandet under år 1932 av helårstrafik från och med den 1
januari 1933 finge vidkännas avsevärda kostnader, dels ock år 1932 sannolikt
tiven måste under viss period upprätthålla dubbel trafik å Hälsingforslinjen.
Bolaget har därjämte hemställt, att vid bedömandet av trafikprogrammet
och subventionen för år 1932 hänsyn måtte tagas till de nuvarande osäkra
ekonomiska förhållandena, vilka syntes kunna medföra, att det fastställda
årliga subventionsbeloppets reella värde komme att avsevärt minskas.
I en senare ingiven skrift har aktiebolaget Aerotransport anhållit om till
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
stånd till sådan ändring beträffande trafiken på Amsterdamlinjen under år
1932, att postflygningen under februari månad utbyttes mot postflygning
under december. Det holländska bolaget K. L. M. hade nämligen förklarat,
att det icke kunde deltaga i posttrafiken under februari, men vöre i stället
berett att uppehålla trafik även under december månad. För upprätthållande
av trafiken i februari skulle därför fordras, att Aerotransport ensamt
utförde dubbelturer varje dag, vilket givetvis komme att medföra betydande
extra kostnader.
Under förutsättning av bifall till detta ändringsförslag skulle trafiken
under ar 1932 upprätthållas av aktiebolaget Aerotransport och K. L. M.
gemensamt från och med den 1 mars till årets slut.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Den i § 3 i avtalet med aktiebolaget Aerotransport stadgade minskningen
av statsunderstödet nied 2 kronor för varje flygkilometer, varmed bolaget
brustit i de prestationer, som enligt kontraktet skolat utföras, innebär ett avdrag
för varje inställd enkeltur, å linjen Malmö—Amsterdam av 1,400 kronor och
å linjen Stockholm—Hälsingfors av 830 kronor. Såsom förut nämnts, har —
med avvikelse på denna punkt från de sakkunnigas förslag — i avtalet införts
bestämmelse, att för perioden 11 juli 1931—31 december 1932, betraktad såsom
övergångstid, trafiken finge begränsas enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande.
I förra årets statsverksproposition, vari denna för bolaget gynnsamma
ändring av de sakkunnigas förslag till avtal förordades, uttalades emellertid
efter det underhandlingar förts med bolaget, att under år 1932 någon avkortning
av trafiken å Finlandslinjen icke skulle äga rum men att däremot trafiken
å Amsterdamlinjen blott vore avsedd att uppehållas tio månader. Härvid
lär man hava utgått ifrån att trafiken å båda lederna skulle äga rum med
flygplan, som kunna medtaga passagerare. Att, såsom skett under omkring
en månad år 1931 och är avsett att äga rum under en del av år 1932. å
Amsterdamlinjen blott använda flygplan, som kunna medföra post och gods,
torde ej kunna anses vara en för staten tillfredsställande anordning. För
den av bolaget ifrågasatta begränsningen av luftfarten under år 1932 synas
emellertid särskilda skäl föreligga. Yarken bolaget eller det samtrafikerande
holländska luftfartsföretaget kan nämligen förrän till den 1 mars
anskaffa för trafiken å expresslinjen till Amsterdam lämpliga passagerarflygplan,
och vidare uppgives det möjligen medföra svårighet att redan år
1932 under november och december, som äro de för flygningen besvärligaste
månaderna, på fullt betryggande sätt ordna befordran av passagerare. Yad
angår Finlandslinjen är det svårt att utsträcka trafiken till åtta månader,
förrän flygplatsen å Brommafältet blir färdig. Ehuru en begränsning, på
sätt bolaget ifrågasatt, av trafiken under år 1932 är att beklaga, torde den dock
med hänsyn till sålunda förebragta skäl knappast kunna undgås. På grund
härav och i betraktande av vad i övrigt anförts från bolagets sida anser jag
mig kunna tillstyrka medgivande, att oavkortat statsunderstöd för år 1932
utbetalas till bolaget, även örn trafiken inskränkes så som bolaget nu angivit.
Med avseende å frågan örn det för nästa budgetår till understöd av regelbunden
luftfart erforderliga beloppet har departementschefen erinrat, att
enligt det mellan Kungl. Majit och kronan samt aktiebolaget Aerotransport
avslutade kontraktet statsverket skall för vart och# ett av åren 1932—1936
till bolaget utbetala ett understöd av 650,000 kronor, med avdrag dock
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
5
för vad som åtgår till arvode åt granskningsmannen. Det för nu löpande
budgetår till ifrågavarande ändamål anvisade anslaget uppginge emellertid
till endast 600,000 kronor. Detta berodde därpå, att anslaget för budgetåret
1930/1931 icke helt utnyttjades, till följd varav viss reservation vore att påräkna.
För nästkommande budgetår däremot måste enligt departementschefens
mening hela årsbeloppet upptagas i budgeten.
Departementschefen har erinrat örn vissa inskränkningar, som aktiebolaget
Aerotransport vidtagit i 1931 års trafik; liknande inskränkningar kunde
jämväl eventuellt inträffa beträffande trafiken under november och december
1932. Departementschefen har det oaktat tillstyrkt, att oavkortad subvention
enligt föreliggande avtal tillerkännes bolaget för år 1932.
För egen del har utskottet ej velat motsätta sig att förevarande anslag
för nästkommande budgetår bestämmes till det av Kungl. Majit äskade
beloppet 650,000 kronor. Utskottet förutsätter emellertid, att, därest några
mera väsentliga begränsningar inträffa i den för år 1932 avtalade linjetrafiken,
det tages under förnyat övervägande, huruvida ej detta skäligen bör föranleda
någon nedsättning i subventionsbeloppet. Genom sålunda uppkommen besparing
bleve syftet med den i ämnet väckta motionen i viss mån tillgodosett.
Till de jämväl motionsvis berörda frågorna örn kostnaderna för postflyget
och örn anslag till luftfartsleder återkommer utskottet under punkt 5:o)
här nedan.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande
förslag, må till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 650,000 kronor;
b) att ovannämnda i den av herr Lundquist i Rotebro m. fl.
väckta motionen II: 174 gjorda yrkande örn sänkning av nu
förevarande anslag må anses besvarat med vad utskottet ovan
anfört.
2:o) Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till radiotjänst
för luftfarten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 40,000
kronor.
I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag (sjätte huvudtiteln, punkt 34)
föreslog Kungl. Majit riksdagen att till radiotjänst för luftfarten för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor. Såsom framgick
av propositionen var anslaget beräknat med utgående från att radiotjänsten
skulle övertagas av telegrafstyrelsen samt avsett till radiotjänst å flygplatserna
i Stockholm, Kalmar och Malmö. Det begärda anslaget beviljades,
därvid riksdagen emellertid uttalade (skrivelsen nr 69, punkt 2), att riksdagen
förutsatte, att jämväl Göteborg kunde i erforderlig utsträckning beredas
liknande radiotjänst.
I skrivelse den 25 september 1931 har telegrafstyrelsen meddelat, att
Utskottets
yttrande.
Radiotjänst
för luftfarten.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 91
Utskottets
yttrande.
Instrumentutrustning
oell forsöle
med instrumentflygning.
för nästa budgetår ett till 46,000 kronor förhöjt belopp beräknas bliva erforderligt
för ifrågavarande ändamål. Ökningen är föranledd därav, att aktiebolaget
Aerotransport till styrelsen uppgivit, att nattposttrafiken skulle under
budgetåret 1932/1933 pågå längre tid än under innevarande budgetår. Vid
beräknande av kostnaderna har styrelsen utgått ifrån att endast markstationerna
i Stockholm, Göteborg och Malmö vore erforderliga, att flygtrafiken
skulle hålla sig vid tider, som av aktiebolaget Aerotransport angivits i
skrivelse till styrelsen den 7 september 1931, att personal utöver den under
år 1931 använda ej krävdes samt att stationen i Kalmar, såsom för framtiden
obehövlig, kunde nedmonteras.
Departementschefen Ilar för egen del anfört följande:
I statsverkspropositionen till förra årets riksdag angavs såsom förutsättning
för telegrafstyrelsens övertagande av radiotjänsten, att ägarna eller
innehavarna av vederbörande flygplatser tillhandahölle för radioanläggningarna
erforderlig kraft samt markområden och lokaler ävensom ombesörjde
belysning, uppvärmning och städning av lokalerna, samt att till radioanläggningarna
hörande starkströmskablar utan ersättning ställdes till telegrafverkets
förfogande. Omförmälda förutsättning har i behörig ordning
uppfyllts.
I den av telegrafstyrelsen omnämnda skrivelsen har aktiebolaget Aerotransport
angivit, att under budgetåret 1932/1933 skulle förutom dagtrafik
upprätthållas nattposttrafik å linjerna Stockholm—Malmö och Malmö—
Hannover—Amsterdam under sju månader samt å linjen Göteborg—Malmö under
fyra månader. Då under nuvarande förhållanden statens utgifter för
nattposttrafiken icke synas böra väsentligt ökas, lärer denna trafik under
år 1932 få begränsas till ungefär lika lång tidsperiod som under nästlidet
år eller omkring^ fyra månader. Anslaget till radiotjänst för luftfarten
torde vid sådant förhållande kunna upptagas med oförändrat belopp, 40,000
kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.
3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning
och försök med instrumentflygning för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
I skrivelse den 14 mars 1931, nr 69, meddelade riksdagen under punkten
3, att riksdagen med bifall till Kungl. Majrts förslag till instrumentutrustning
och försök med instrumentflygning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.
Aktiebolaget Aerotransport har nu i en till Kungl. Majit ingiven skrift gjort
framställning örn fortsatt anslag för ändamålet och därvid hemställt, att för
budgetåret 1932/1933 till ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor. Enligt sedermera av bolaget avgivet
förslag skulle av det begärda anslaget 7,200 kronor användas till inköp av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr Dl. I
vissa angivna instrument och återstoden till bestridande av kostnaden föi
övningsflygningar. _ .
Kommerskollegium bär förklarat sig i princip tillstyrka bifall till den gjorda
framställningen. Med hänsyn till det statsfinansiella läget har kollegiet
ifrågasatt nedsättning av det äskade anslagsbeloppet till 20,000 kronor.
Chefen för generalstaben, chefen för marinstaben och t.f. chefen för flygvapnet
hava icke haft något att erinra mot bifall till framställningen.
Statens organisationsnämnd har ansett sig icke böra avstyrka, att nu ifrågavarande
anslag upptages i riksstaten för nästa budgetår.
Departementschefen har yttrat följande:
Beträffande behovet av att tillgodose de ändamål, varom nu är fråga,
får jag hänvisa till vad som anfördes i förra årets statsverksproposition
(sjätte huvudtiteln, punkt 35). Här må endast erinras, att jag då framhöll
antagligheten av att ungefär enahanda belopp, som begärdes för budgetaret
1931/1932 till instrumentutrustning och instrumentflygning, skulle behovas
under ytterligare ett år. . ,
I en promemoria av den 15 november 1930, varl aktiebolaget Aeiotransport
framlade plan för anskaffande av instrumentutrustning till bolagets flygplan
samt förarnas övning i s. k. blindflygning, angavs den sammanlagda
kostnaden till 50,000 kronor att fördelas på två år. Enligt inom kommunikationsdepartementet
gjorda beräkningar ansågs anslaget för innevarande budgetår
kunna minskas till 20,000 kronor. Till samma belopp synes anslaget
för nästa budgetår böra begränsas. , , ,. ,
Med anledning av vad organisationsnämnden uttalat bekräftande aktiebolaget
Aerotransports utgifter för kontorsavlöningar och allmänna omkostnader
vill jag framhålla, att dessa redan tidigare varit föremål for uppmärksamhet
och även föranlett ingripande från statens förutvarande representanter
i bolaget. Givetvis följa den av Kungl. Majit förordnade ordföranden i
bolagets styrelse samt den av Kungl. Majit utsedde gransknmgsmannen och
rådgivaren hos bolaget såväl nämnda som övriga bolaget vidkommande angelägenheter
och bevaka statens intressen i fråga örn en ekonomiskt och
tekniskt tillfredsställande skötsel av företaget, I anslutning härtill torde —
såsom organisationsnämnden antytt — innan ytterligare anslagsmedel tor
nu ifrågavarande ändamål utbetalas en förnyad undersökning ta ske tor
bedömande av i vad mån dessa ändamål skäligen böra tillgodoses av
bolaget med anlitande av i övrigt till dess förfogande ställda medel.
Att redan nu tillförlitligt bedöma detta spörsmål låter sig knappast gora
och har tydligen ej heller avsetts av organisationsnämnden. X varje fall lärer
det emellertid få ankomma på bolaget att bekosta framdeles möjligen erforderlig
komplettering av instrumenten samt nya förares Örning i blmdflygning.
Utskottet har icke velat motsätta sig förevarande förslag och får alltså
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till instrumentutrustning och försök med instrumentflygning
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Belysningsanordningar
ä Bulltofta
flygplats.
4:o) Kungl. Majit Ilar (punkt 34) föreslagit riksdagen att till belysningsanordningar
å Bulltofta flygplats för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 17,000 kronor.
I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 3 oktober 1931 Ilar aktiebolaget
Aerotransport meddelat, att kostnaden för en expeditionsplattform å Bulltofta
flygplats enligt infordrat anbud uppginge till 10,440 kronor, samt
hemställt, att till detta ändamål matte utöver tillgänglig besparing av 2,987
kronor å för belysningsanordningar å flygplatsen anvisade medel beredas
anslag till belopp av 7,453 kronor.
Vidare Ilar aktiebolaget Aerotransport i annan skrivelse samma dag hemställt
örn anvisande av anslag till ytterligare belysningsanordningar för trafiken
å Bulltofta flygplats. Bolaget har därvid framhållit nödvändigheten
av att 4 st. höga fabriksskorstenar uti flygfältets omgivningar för åstadkommande
av erforderlig flygsäkerhet försåges med varningsbelysning. Bolaget
hade infordrat preliminära offerter på anskaffning och uppsättning av erforderligt
antal neon-fyrar samt för manövreringsledningar till Bulltofta flygstation.
Kostnaderna härför uppginge till sammanlagt c:a 20,000 kronor.
Ansökningen har tillstyrkts av kommerskollegium, generalpoststyrelsen, chefen
för generalstaben och chefen för flygvapnet.
Departementschefen har anfört följande:
Ehuru anordnande av omförmälda expeditionsplattform, såsom aktiebolaget
Aerotransport i sin förstnämnda skrivelse ånyo framhållit, är av vikt
för att Bulltofta flygplats skall kunna motsvara de fordringar, som numera
ställas på en flygplats, avsedd för internationell trafik, måste dock behovet
av varningsljus a de fyra i närheten av flygplatsen befintliga fabriksskorstenarna
anses vara mera trängande. Erfarenheterna från nästlidet års lufttrafik
hava nämligen givit vid handen, att allvarliga olyckshändelser kunna
inträffa, därest dessa skorstenar ej äro utmärkta med varningsljus, när flygplan
under mörker ankomma till eller avgå från Bulltofta. Då den finansiella
situationen icke medgiver, att anslag nu upptagas i budgeten till bägge ändamålen,
anser jag, att utförandet av expeditionsplattformen, som ännu ej påbörjats,
bör stå tillbaka för anordnande av varningsljus å fabriksskorstenarna,
samt tillstyrker alltså, att medel för sistnämnda ändamål beredas. Härtill
lärer, därest riksdagen ej uttalar erinran, få tagas i anspråk förut omförmälda,
å anslag till belysningsanordningar å Bulltofta flygplats förefintliga
besparing å 2,987 kronor. Därutöver enligt föreliggande anbud erforderligt
belopp av 16,553 kronor jämte vad som beräknas åtgå för kontroll och besiktning,
sammanlagt 17,000 kronor, torde böra upptagas å riksstaten för
nästkommande budgetår såsom fortsatt anslag till belysningsanordningar å
nämnda flygplats. b S
Utskottets Kungl. Majits förevarande förslag avser beredande av medel för anordyttrande.
Hände av varningsljus å fyra i närheten av Bulltofta flygplats befintliga
fabriksskorstenar.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till belysningsanordningar å Bulltofta flygplats
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 17,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
9
5:o) Kungl. Majit Ilar (punkt 35) föreslagit riksdagen medgiva, att luftfartsleder
Stockholm—Malmö samt Malmö—Göteborg—norska gränsen må
anordnas i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordats.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 90—121 i åberopade statsrådsprotokollet.
Såsom utskottet tidigare under punkt l:o) omförmält, har i en inom andra
kammaren av herr R. Lundquist i Rotebro m. fl. väckt motion, nr 174, hemställts,
bland annat, att riksdagen ville uttala sig dels för ett inställande
eller åtminstone en väsentlig inskränkning under år 1933 av »experimenten
med nattpostflygning», dels ock emot iordningställande för närvarande som
nödhjälpsarbeten eller eljest av landningsfält å flyglederna Stockholm—
Malmö och Malmö—Göteborg—norska gränsen.
Rörande de av motionärerna till stöd för berörda framställningar åberopade
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag (sjätte huvudtiteln,
punkt 37) anmäldes en av svenska luftfartsförbundet gjord framställning
örn beredande av anslagsmedel till nödlandningsfält å luftfartsleder
mellan Stockholm och Malmö samt från Malmö till Göteborg och vidare
till norska gränsen. Därvid redogjordes för en genom förbundets försorg
utförd undersökning angående anordnande av luftfartsleder å nämnda sträckor.
Undersökningen hade verkställts av en kommission bestående av förbundets
generalsekreterare översten G. Hedengren, vid statens arbetslöshetskommission
anställde civilingenjören T. Bergull chefen för flygplatsen i Malmö
ingenjören K. Lignell och vid flygvapnet tjänstgörande kaptenen K. Lillier.
Utredningen var emellertid icke fullständig, enär kostnadsberäkning verkställts
endast beträffande vissa av de tilltänkta landningsfälten. På grund
härav och då dessutom, innan man toge ställning till den väckta frågan, de
av luftfartsförbundet gjorda utredningarna måste granskas och kompletteras
inom kommunikationsdepartementet, varvid även borde undersökas bland
annat, huruvida icke kostnaderna — eventuellt genom utväljande i vissa
fall av andra platser för fältens anordnande — kunde nedbringas, ansåg
departementschefen sig icke kunna tillstyrka att anslag då äskades till
igångsättande av arbeten för nödlandningsfältens anordnande.
Med anledning av att generalpoststyrelsen i avgivet utlåtande framhållit
vikten av att de föreslagna luftfartslederna snarast möjligt utbyggdes samt
från statens arbetslöshetskommissions sida anförts bland annat, att arbetena
med anordnande av nödlandningsfält syntes ur teknisk synpunkt väl fylla
de krav, som man hade att uppställa på lämpliga reservarbeten, uttalade
departementschefen emellertid tillika att, därest riksdagen icke uttryckte
annan mening, iordningställandet av ett eller annat nödlandningsfält borde,
örn så ur arbetslöshetssynpunkt befunnes lämpligt, få påbörjas redan innan
utredningen i ärendet i sin helhet slutförts. Därvid förutsattes, såväl att
Luftfarts
leder
Stockholm—
Malmö samt
Malmö—
Göteborg—
norska
gränsen.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
fältets belägenhet vore sådan, att icke någon tvekan rådde om att det borde
ingå i en blivande inhemsk luftfartsled, som att kostnaderna för arbetet
kunde anses godtagbara med hänsyn till vad därmed för det avsedda
ändamålet utvunnes.
För bestridande av en del kostnader, som den fortsatta utredningen rörande
en luftfartsled mellan Stockholm och Malmö komme att medföra, begärdes
i statsverkspropositionen under nämnda punkt ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.
I skrivelse den 30 maj 1931, nr 303, anmälde riksdagen, att det begärda
anslaget anvisats. Samtidigt meddelade riksdagen, att riksdagen ej velat
motsätta sig förslaget att — i avvaktan på slutförande av utredningarna
rörande luftfartsled såväl mellan Stockholm och Malmö som mellan Malmö
och norska gränsen, till vilken sistnämnda utredning 1930 års riksdag
anvisat medel — vissa nödlandningsfält iordningställdes som nödhjälpsarbeten.
Härvid skulle dock allenast ifrågakomma sådana, som vore belägna
å statlig eller kommunal jord. Man syntes ock böra räkna med
att flyglinjen söderut från Stockholm i sitt första skede måste dragas över
Göteborg. Tillsvidare skulle alltså allenast förekomma arbeten å nödlandningsfält,
lämpade att ingå i en flygled Stockholm—Göteborg—Malmö.
Enligt vad riksdagen inhämtat, syntes därvid landningsfälten å flygleden
Stockholm—Göteborg till största delen kunna givas ett sådant läge, att de
även kunde begagnas å en blivande luftled Stockholm—Malmö.
Den 9 juli 1931 uppdrog Kungl. Majit åt luftfartsmyndigheten att, med
beaktande av vad chefen för kommunikationsdepartementet i yttrande till
statsrådsprotokollet den 3 januari 1931 (sjätte huvudtiteln, punkt 37) samt
riksdagen i förut nämnda skrivelse beträffande föreliggande frågor anfört, i
samarbete med statens arbetslöshetskommission och översten Hedengren
såsom representant för svenska luftfartsförbundet verkställa och till Kungl.
Majit inkomma med utredning, i huvudsaklig överensstämmelse med den
av luftfartsmyndigheten framlagda planen, rörande anordnande av luftfartsleder
Stockholm—Malmö, jämväl tänkt dragen över Göteborg, samt norska
gränsen—Göteborg—Malmö.
Den sålunda anbefallda ytterligare utredningen har under sommaren 1931
verkställts av assistenten hos luftfartsmyndigheten flygingenjören T. Ångström
och översten Hedengren. Vid vissa utredningar har en hos arbetslöshetskommissionen
anställd civilingenjör biträtt.
Luftfartsmyndigheten har till Kungl. Majit överlämnat den verkställda utredningen
samt hemställt, att Kungl. Majit måtte uppdraga åt statens arbetslöshetskommission
att såsom statliga reservarbeten, i mån av behov av
arbetsobjekt, anordna de av ifrågavarande nödlandningsfält, som vore belägna
på krono- eller ecklesiastik jord eller på enskild mark, ävensom hos
riksdagen begära erforderliga anslag dels för gäldande av de årliga avgifterna
för nyttjanderätt till en del av nödlandningsfälten, dels ock för förvärvande
av vissa nödlandningsfält med äganderätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr Ol
-
li
I ärendet hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium, generalpoststyrelsen,
kammarkollegiet, domänstyrelsen, arméförvaltningen, cheferna för
generalstaben, marinstaben och flygvapnet, statens meteorologisk hydrografiska
anstalt och statens arbetslöshetskommission.
Redogörelse för den verkställda utredningen samt i anledning därav avgivna
yttranden återfinnas å sid. 92—109 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen bär inledningsvis anfört följande:
I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag (sjätte huvudtiteln, sid. 146
och 147) framhöll jag betydelsen för nattpostflygningen av att ordnade luftfartsleder
komma till stånd i vårt land, och jag tillåter mig hänvisa till vad jag
då anförde. Under år 1931 har frågan örn ordnande av nattposttrafik i Europa
behandlats såväl vid den av generalpoststyrelsen i det förut återgivna utlåtandet
omnämnda luftpostkonferensen i Prag som vid en av Nationernas
Förbund sammankallad konferens i Genéve. A den senare konferensen framhölls,
att bland de viktigaste luftfartslinjerna i Europa äro de, som sammanbinda
London, Paris och Berlin med de nordiska huvudstäderna. Generalpoststyrelsen
och kommerskollegium hava ånyo betonat betydelsen för det
svenska näringslivet av att Sverige icke ställer sig utanför den europeiska
nattposttrafiken. Pör att nattposttrafik skall kunna äga rum under hela
året och ej blott under några sommarmånader, äro emellertid luftfartsleder
en oundgänglig förutsättning.
Jämväl för underlättande av dagflygningen äro sådana leder önskvärda.
Befintligheten av dylika leder är i själva verket en förutsättning för att ett
land skall kunna även beträffande den inrikes trafiken tillgodogöra sig de
fördelar, det nya snabba kommunikationsmedlet medför. Ett betydande
antal länder — även med Sverige jämställda, såsom Belgien, Danmark,
Holland och Schweiz —• hava också med betydande kostnader anordnat
luftfartsleder.
Starka skäl synas mig alltså tala för, att arbetena å de två viktigaste
lederna i Sverige, nämligen mellan Stockholm och Malmö samt Malmö—
Göteborg—norska gränsen, komma till utförande, i den mån medel till de
därmed förenade utgifterna kunna ställas till förfogande. Riksdagen synes
ock i viss mån hava givit uttryck för att så borde ske, då riksdagen i skrivelsen
den 30 maj 1931 (nr 303) uttalade, att riksdagen ej velat motsätta
sig att, i avvaktan på ifrågavarande utredningars slutförande, vissa nödlandningsfält
iordningställdes som nödhjälpsarbeten.
Såsom förut meddelats var den av svenska luftfartsförbundet verkställda
utredningen angående anordnande av berörda två luftfartsleder icke fullständig.
Under sommaren 1931 hava därför förnyade undersökningar verkställts
av assistenten hos luftfartsmyndigheten, flygingenjören T. Angström
och svenska luftfartsförbundets generalsekreterare översten G. Hedengren.
Departementschefen erinrar vidare, att utredningsmännen kommit till det
resultatet, att den sträckning av luftfartsleden mellan Stockholm och Malmö,
som föreslogs av 1930 års undersökningskommission, är den lämpligaste.
Leden skulle från Stockholm framgå över Norrköping och Jönköping samt
från denna stad följa Lagadalen till sydvästligaste delen av Småland. Därifrån
skulle den i rak riktning framdragas till Malmö.
Departementschefen förklarar sig hava kommit till den uppfattningen, att
varken den i luftfartssakkunnigas betänkande föreslagna leden (iver Nässjö)
eller en led utmed ostkusten bör komma till stånd.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Stockholm—
Malmö eller
Stockholm—
Göteborg—
Malmö.
Till stöd härför anföres följande:
Den luftfartsled mellan Stockholm och Malmö, vars sträckning finnes
angiven i det betänkande, som den 30 september 1929 avgivits av särskilda
av chefen för kommunikationsdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillkallade sakkunniga (luftfartssakkunniga), hade däremot tänkts förlagd
mera österut över Nässjö. Med denna sträckning skulle vinnas den
fördelen, att leden bomme att gå utmed stambanan, varigenom det bleve
möjligt att, örn en nattpostflygning någon gång måste avbrytas, posten i tid
skulle kunna överföras till nattåg å järnvägen. Om en luftfartsled framdrages
över Nässjö, blir det emellertid omöjligt att för rimliga kostnader anordna
nödlandningsplatser för lantflygplan. Tid detta alternativ måste man
därför, såsom luftfartssakkunniga också tänkt sig, för luftpostbefordran använda
amfibieplan. Till följd av den hastighet och lastförmåga, som för
postbefordran avsedda flygplan måste besitta, skulle det dock bliva i hög
grad oekonomiskt att begagna sig av amfibieplan. Luftfartsledens allmänna
användbarhet skulle även förminskas. För lantflygplan är Smålandsterrängen
öster och sydost örn Vättern samt icke minst i trakterna omkring stambanan
mycket olämplig. Den praktiska erfarenheten bestyrker detta. Chefen
för flygvapnet har sålunda framhållit, att den allmänna uppfattningen bland
i flygvapnet tjänstgörande personal vore, att det småländska höglandet i trakten
av Nässjö och Eksjö samt längs stambanan vore vid dimma och dålig sikt
mycket hinderligt för flygning och att den västligare sträckningen över Jönköping
utmed Lagadalen vore ur flygsynpunkt mera framkomlig, även örn
lokala dimbälten tidvis förekomme. 1 det av kaptenen vid flygvapnet Söderberg
avgivna särskilda utlåtandet har givits uttryck för samma åsikt.
Chefen för marinstaben har ifrågasatt, att flygleden Stockholm—Malmö
skulle framdragas längs ostkusten, och statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt har meddelat, att en sådan led vore med hänsyn till dimfrekvensen
fördelaktigare än de förut omförmälda lederna inuti landet. Redan i luftfartssakkunnigas
betänkande framhölls emellertid, att vattenflygplan måste
hava stor sjövärdighet för att nödlandning med dem i alla väder skulle
kunna verkställas å sjön vid kusten. Till följd därav skulle driftkostnaderna
vid nattpostflygningen bliva synnerligen höga, därest ej en alltför ogynnsam
försämring av tidtabellen skulle åstadkommas. Av dessa skäl avstyrktes
en luftfartsled längs ostkusten. Utredningsmännen hava även ansett, att
en luftfartsled mellan Stockholm och Malmö bör framgå inuti landet samt
anordnas för trafik med lantflygplan. Detta är också ett villkor för att
leden skall bliva av betydelse för flygvapnet. Vad särskilt angår dimfrekvensen
å de olika lederna hava de möjligheter, som finnas för vägledande
av förare vid flygning genom dimma, nu så fullkomnats att jämförelsevis
små skillnader i förekomsten av dimma icke behöva vara av avgörande
betydelse vid val av luftfartsled.
Beträffande lämpligheten av att framdraga leden Stockholm—Malmö över
Göteborg yttrar departementschefen följande:
Utredning har verkställts även beträffande sistnämnda spörsmål. Man
har undersökt, huruvida icke å de stora slätter, som finnas i Skaraborgs
län och delvis även i Alvsborgs län, provisoriska landningsplatser skulle
kunna åstadkommas för jämförelsevis ringa kostnad. Utredningsmännen
hava emellertid kommit till det resultatet, att detta icke är möjligt på
grund av den rikliga förekomsten av gärdesgård^'', till stor del av sten,
samt av öppna diken. Rätt omfattande arbeten skulle därför behöva utföras
även för anordnande av en förbindelseled i den mindre kostsamma av de
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
13
båda undersökta sträckningarna, nämligen den över Hjo, Falköping oell
Alingsås. Kostnaden för landningsplatser vid dessa städer har beräknats
till sammanlagt 950,000 kronor. Den andra sträckningen Ilar undersökts
med tanke på att i Jönköping en flygplats under alla förhållanden snart
torde komma till stånd och avser en sammanbindningsled från Jönköping
över Ulricehamn, Borås och Hindås. Landningsfält vid dessa tre orter hava
beräknats kosta tillhopa 1,150,000 kronor. Härtill kommer den för en flygplats
vid Jönköping beräknade kostnaden av 1,090,250 kronor. Det lian
ifrågasättas att, örn en dylik led skall anordnas, sistnämnda sträckning trots
den ökade kostnaden väljes, enär dels två betydande industri- och handelsstäder
därigenom skulle luftledes sättas i förbindelse sinsemellan och med
Göteborg, dels en luftfartsled i denna sträckning sannolikt ändock torde
komma till stånd framdeles.
Vid jämförelse mellan Stockholms alternativa luftfartsförbindelser med
Malmö — antingen direkt eller över Göteborg — kan man utgå från att
avstånden utgöra respektive 560 och 705 kilometer. Vägen över Göteborg är
således 145 kilometer eller omkring 26 procent längre. Det torde vara sannolikt,
att Stockholm skall erhålla luftfartsförbindelser med kontinenten, så snart
en luftfartsled till huvudstaden kommit till stånd och lantflygplatsen vid
Bromma blivit ordnad. Flera lufttrafikbolag hava redan förklarat sig intresserade
för en dylik trafik. Örn man emellertid tills vidare endast räknar
med tillkomsten av en daglig förbindelse året runt med ett trafikflygplan
av vanlig storlek, skulle vägen över Göteborg kräva en ökning av flygkostnaderna
med icke mindre än omkring 350,000 kronor, vilket kapitaliserat efter
5 procent motsvarar ett värde av 7,000,000 kronor. För ett mindre, enmotorigt
flygplan skulle under samma förutsättningar merkostnaden kunna beräknas
till omkring 80,000 kronor per år. Det torde alltså vara ekonomiskt fördelaktigt
att välja den direkta luftfartsleden. Jämväl hänsynen till den tidsvinst,
som luftfarten framför allt har till syfte att bereda, talar härför. Erfarenheten
har givit vid handen, att civila flygplan även under nu rådande
förhållanden i allmänhet taga den direkta flygvägen mellan Malmö och
Stockholm, och vad angår till flygvapnet hörande flygplan har meddelats,
att dessa skulle hava ringa nytta av en luftfartsled mellan Stockholm och
Malmö, som framginge den långa omvägen över Göteborg.
Beträffande luftfart för postbefordran ligger frågan till på följande sätt.
Därest både Göteborg och Stockholm skola förbindas med Malmö, sker detta
givetvis med det minsta antalet flygkilometer, örn leden från Stockholm lägges
över Göteborg. I detta fall skulle nämligen endast behöva flygas 705 kilometer,
under det att flygsträckorna skulle uppgå till sammanlagt 815 kilometer, om
Stockholm och Göteborg var för sig erliölle förbindelse direkt med Malmö.
Emellertid vinnas besparingar beträffande personal och materiel genom
ledens framdragande över Göteborg endast under den förutsättningen att
blott ett flygplan kommer till användning. Så lär dock icke i allmänhet
bliva fallet. Nattpostbefordring med flygplan mellan Göteborg och Malmö
torde nämligen knappast kunna ifrågakomma, därest icke samtidigt sådan
nattpostbefordring äger rum mellan Oslo och < löteborg, och då erfordras
för postflygningen till Maimi) två flygplan, det ena utgående från Stockholm
och det andra från Oslo. Det skulle ställa sig tekniskt och ekonomiskt olämpligt
att låta flygplanet från Oslo återvända från Göteborg och där avlösas
av flygplanet från Stockholm. Fordringarna på lastförmågan hos ett flygplan,
som under alla förhållanden skall kunna medföra hela posten från
Hälsingfors, Stockholm, Oslo och Göteborg, bliva nämligen onödigt stora.
Man erhåller jämnare anspråk på flygplanens transportkapacitet, och jämnare
utnyttjning av materiel och personal, örn flygplanet från Oslo fortsätter till
14
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Kostnadsberäkningar
för firglederna.
Malmö oell därifrån med posten söderifrån återvänder till Oslo. Med den
hastighet, som de nuvarande postflygplanen hava, verkställes en flygning
mellan Oslo och Göteborg på omkring en och tre kvarts timme. Ungefär
samma tid åtgår för en flygning mellan Göteborg och Malmö.
Generalpoststyrelsen har i sitt utlåtande kraftigt framhållit, att en nattpostled
från Stockholm till Malmö icke bör framdragas över Göteborg
utan bör framgå möjligast raka väg till Malmö. Endast i det senare fallet
kan man vinna det av generalpoststyrelsen eftersträvade mälet, att brev,
som vid sextiden på eftermiddagen för postbefordran inlämnas i Stockholm,
bliva följande morgon utdelade i London och Paris. Postlinjens framdragande
över Göteborg skulle medföra, att flygplanens avgång från Stockholm
måste framflyttas en och en halv timme. Post från Stockholm skulle därför
behöva vara inlämnad redan klockan 4.so eftermiddagen för att vinna befordran
med nattflygplanen, vilket skulle väsentligt förminska nattpostbefordringens
nytta för affärsvärlden. Man skulle även riskera, att den betydande
finska flygposten icke sändes över Sverige. Enligt vad som meddelats,
hava klagomål från finska postverket framförts över den tidiga avgång
av posten från Hälsingfors, som under nattpostflygningen 1931 nödvändiggjorts
av att flygplanen från Stockholm framförts över Göteborg.
Den verkställda utredningen synes alltså ådagalägga, att ej heller en
linjesträckning Stockholm—Göteborg—Malmö lämpligen bör ifrågakomma.
Yad beträffar frågan örn att endast under en övergångstid låta leden mellan
Stockholm och Malmö framgå över Göteborg är att märka, att landningsfält
av provisorisk beskaffenhet och dragande endast en jämförelsevis ringa
kostnad icke kunna åstadkommas å en sammanbindningslinje. Det bleve
alltså nödvändigt att jämväl för en sådan linje anordna dyrbara landningsplatser.
Aven örn övergångstiden tänkes tämligen lång, blir därför den
räntebesparing, som vinnes genom att anläggning av en del landningsfält
i Småland och norra Skåne uppskjutes, icke av sådan storleksordning, att
den motsvarar kostnaden för sammanbindningslinjen.
Såvitt jag kunnat finna, föreligga sålunda icke heller för en dylik provisorisk
linjesträckning tillfyllestgörande förutsättningar.
Det resultat, till vilket departementschefen kommit, är att redan från
början en direkt luftfartsled Stockholm—Malmö med den av utredningsmännen
föreslagna sträckningen bör anordnas. Yad angår leden från Malmö
till Göteborg och vidare till norska gränsen råder ingen meningsskiljaktighet
om att den bör framgå i den sträckning, som angivits av utredningsmännen,
och även departementschefen ansluter sig till deras förslag.
I avseende å kostnadsfrågan anför departementschefen bland annat följande:
De numera fullständigade kostnadsberäkningarna utvisa, att anordnandet
av samtliga föreslagna landningsfält skulle medföra en utgift vad angår leden
Stockholm—Malmö av 5,274,600 kronor och beträffande ledén Malmö—norska
gränsen av 1,874,200 kronor. I dessa summor äro icke inräknade kostnaderna
för eventuella markförvärv samt kostnaden för lantflygplats i Stockholm och
för förbättring av Göteborgs nuvarande lantflygplats eller anordnande av en
ny lantflygplats för denna stad.
Enligt utredningsmännens förslag skulle i ett första utbyggnadsstadium
blott iordningställas landningsfält på var tionde mil, vilket skulle möjliggöra
att anordna regelbunden lufttrafik. I utlandet har man emellertid i allmänhet
funnit behövligt att anordna landningsfält på var femte mil, och då det
uppgives vara ett önskemål att så även sker i vårt land, har i utredningen
Statsutskottets utlåtande Nr 91. 15
medtagits även kostnaden för ledernas framtida utbyggande i berörda omfattning.
Till en början avses anläggande av landningsplatser å följande ställen,
nämligen å leden Stockholm—Malmö vid Stigtomta, Norrköping, Hästholmen,
Jönköping, Feringe oell Fagerhult samt å leden Malmö—Göteborg—norska
gränsen vid Ängelholm, Halmstad, Munkagård och Svarteborg. Enligt vad
av de vid utredningsmännens redogörelse fogade kostnadsberäkningarna
framgår, beräknas utgifterna för omförmälda fält å den förra leden till sammanlagt
2,431,100 kronor och för fälten å den senare leden till sammanlagt
1,054,200 kronor.
Dessutom skulle såsom nödlandningsfält användas de nuvarande flygplatserna
vid Malmen och Ljungbylied ävensom Skillingaryds skjutfält, mot
vars användande i befintligt skick för detta ändamål inspektören för artilleriet
förklarat sig icke hava något att erinra.
Generalpoststyrelsen har ifrågasatt, att såsom en övergångsanordning och
i syfte att under nu rådande förhållanden icke för hårt belasta staten med
utgifter låta de båda luftfartslederna sammanfalla på de sydligaste sträckorna,
exempelvis söder örn Halmstad. I det av chefen för flygvapnet överlämnade
yttrandet från kaptenen Söderberg har även givits uttryck för en sådan tanke.
Den sålunda ifrågasatta sammanslagningen av de sydligaste delarna av
luftfartslederna anser jag mig böra förorda. Den gemensamma leden bör
dock icke framdragas över Ängelholm utan över Fagerhult. Erfarenheten
har nämligen visat, att svår dimma ofta förekommer^ utefter Hallandsåsen,
varför det är fördelaktigast att kringgå denna ås. Å västkustleden skulle
flygplanen mellan Halmstad och Malmö framföras i sådan sträckning, att
landningsplatserna vid Fagerhult och Ljungbylied kunna vid behov anlitas.
Denna förändrade sträckning av västkustleden skulle blott med några minuter
förlänga flygtiden mellan Göteborg och Malmö. Genom att flygplatsen vid
Ängelholm bortfaller vinnes en besparing å 370,000 kronor. Sammanlagda
kostnaden för den första utbyggnaden av de båda lederna skulle alltså Miva
3,115,300 kronor.
Yad angår de flygplatser, som äro belägna vid städer, har vid överläggningar
mellan utredningsmännen och representanter för dessa städer ställts i utsikt,
att städerna skola av de beräknade kostnaderna själva bära tillhopa omkring
550,000 kronor, varmed alltså de på staten fallande kostnaderna minskas. Denna
minskning torde komma att ytterligare ökas, därest, såsom ifrågasatts, vissa
arbeten å flygplatsen vid Jönköping utföras med kostnadsbesparande maskinella
hjälpmedel. Det synes alltså kunna påräknas, att statens kostnader
för i första utbyggnaden ingående arbeten komma att reduceras med åtminstone
inemot 600,000 kronor eller alltså till omkring 2,500,000 kronor.
Beträffande andra utbyggnadsstadiet bortfaller kostnaden, 192,500 kronor,
för planering av skjutfältet vid Skillingaryd, vilket arbete arméförvaltningen
och inspektören för artilleriet på förut angivna skäl motsatt sig. Vidare
torde flygplatsen å Malmslätt kunna tillsvidare bibehållas i dess nuvarande
beskaffenhet, ehuru markytans ojämnhet medför risker vid landning med tunga
civila flygplan under den del av dygnet, då flygplatsen måste vara belyst av
strålkastare. Skulle utvecklingen av trafiken göra det nödvändigt att vid
Malmslätt anordna en flygplats, som uppfyller fordringarna å civila flygplatser,
lärer en sådan kunna erhållas för en kostnad av omkring 200,000
kronor, därest i närheten befintlig åkerareal inköpes. Planering av flygvapnets
nuvarande flygplats å Malmslätt har däremot beräknats kosta 975,500
kronor. I fall jäimviil å Visingsö åkerjord förvärvas, kan kostnaden för
anläggning av flygplats därstädes beräknas bliva minskad från nu uppskattat
belopp av 929,000 kronor till omkring 200,000 kronor. I vad nian ett ord
16
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
nande på nämnda, mindre kostsamma sätt av flygplatserna vid Malmslätt
oell å Visingsö skall kunna äga rum, torde bliva beroende på de förhållanden,
som råda då andra utbyggnaden av landningsfält skall företagas.
Med iakttagande av sålunda angivna möjligheter till besparing och med
avdrag av beräknat kommunalt bidrag skulle statens kostnader för andra utbyggnaden
av landningsfält uppgå för linjen Stockholm—Malmö till 1,146,500
kronor och för linjen Malmö—Göteborg—norska gränsen till 1,122,000 kronor,
eller tillhopa till 2,268,500 kronor. Möjlighet till ytterligare besparing föreligger
genom ifrågasatt utbyte av en landningsplats. Utredningen härom är
dock ännu ej avslutad.
Hedan vid spörsmålets tidigare behandling har man räknat med att arbetena
med ordnandet av de för luftfartslinjerna erforderliga landningsfälten
skulle kunna utföras såsom ett led bland åtgärderna till arbetslöshetens bekämpande
och med anlitande av för sådant ändamål avsedda medel. Statens
arbetslöshetskommission bär vitsordat att anordnande av landningsfält är
särskilt lämpligt till reservarbeten, då arbetet i regel kan bedrivas även då
marken är tjälad samt användande av maskinella hjälpmedel endast i ringa
utsträckning förekommer.
Departementschefen förordar, att sådana i första utbyggnadsstadiet ingående
landningsfält, som statens arbetslöshetskommission anser vara lämpliga
objekt för reservarbeten, komma till utförande såsom dylika arbeten.
Vad angår de landningsfält, som äro belägna på stadsjord, utgår departementschefen
från att det får ankomma på vederbörande kommunala myndigheter
att träffa avtal med statens arbetslöshetskommission örn arbetenas
igångsättande såsom statskommunala reservarbeten. Underhandlingar i sådant
syfte hava redan inletts av städerna Halmstad och Jönköping.
Av nästlidet års riksdag uttalades, att riksdagen ej velat motsätta sig i
statsverkspropositionen framställt förslag att, i avvaktan på de nu framlagda
utredningarnas slutförande, vissa landningsfält iordningställdes som nödlijälpsarbeten.
Med hänsyn till de betydande kostnader, som alltjämt beräknats
för de ifrågakommande arbetena, har departementschefen emellertid
ansett sig, i avvaktan å förnyad prövning av frågan i hela dess vidd,
icke böra föreslå igångsättande av något dylikt arbete.
Sättet för Hörande sättet för upplåtelse av mark för landningsfält yttrar departelandnmgs-
mentschefen bland annat:
altens upp- . • j
låteise. Jag anser att med hänsyn till de avsevärda kostnader, landnmgsialtens lord
ningställande
kommer att betinga, sådana åtgärder böra vidtagas, att staten
icke vid utgången av en avtalad nyttjanderättsperiod riskerar att vid eventuell
expropriation nödgas ånyo — örn ock måhända endast delvis — betala
vad staten lagt ned för anordnande av landningsfälten. I den man statens
arbeten medföra en förbättring av marken, är det nämligen sannolikt att det
ökade jord värdet inräknas i expropriationssumman. För att undvika denna
eventualitet kan staten antingen förvärva marken med äganderätt genom
frivilligt avtal eller expropriation eller ock expropriera besittningsrätt till
marken för all framtid. Därest fråga blir örn expropriation, vare sig av
äganderätt eller ständig besittningsrätt, lär man kunna förvänta, att expro
-
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
17
priationsnämnden vid ersättningens bestämmande skall komma att taga stor
hänsyn till de jämförelsevis billiga årliga avgifter, som svenska luftfartsförbundet
lyckats utverka genom de av förbundet med jordägarna upprättade
kontrakten. Vilken av nu angivna utvägar skall väljas, torde emellertid få
bero på särskilt övervägande, då ett landningsfälts iordningställande ifrågakommer.
I enlighet med vad sålunda anförts synes böra förfaras icke blott med
landningsfältet vid Fagerhult, vilket utredningsmännen ansett böra förvärvas
med äganderätt, utan jämväl beträffande det återstående i första utbyggnaden
ingående, på enskild mark belägna landningsfältet, nämligen det vid Munkagård.
Även örn jordförbättringen i detta fall icke bliver så stor som vid
Fagerhult, beräknas dock kostnaderna för fältets iordningställande uppgå
till 117,000 kronor.
Vad angår de landningsfält, som äro belägna a kronojord eller ecklesiastik
mark, torde de av svenska luftfartsförbundet upprättade nyttjanderättsavtalen
vara tillfyllest. Hinder torde icke möta att, då det gäller sådana egendomar,
sörja för att jordförbättringen kommer staten till godo. I fråga örn landningsfält
å ecklesiastik mark synes man dock böra begagna sig av den av
kammarkollegiet angivna möjligheten att få områdena upplåtna under nyttjanderätt
på obestämd tid, så länge de brukas för luftfartsändamål. Innan
arbetet påbörjas å mark, varom nu är fråga, böra de av luftfartsförbundet
upprättade kontrakten överlåtas på staten.
Departementschefen har därefter till behandling upptagit frågan örn bestridande
av kostnader för förvärvande av de landningsfält, som äro belägna
å enskild mark, och därutinnan för egen del anfört följande:
Då landningsfälten till en början huvudsakligen skola användas för nattpostbefordran,
torde det kunna anses befogat, att kostnaderna för förvärvande
av äganderätt eller ständig besittningsrätt till de i enskild ägo varande
markområden, som erfordras till landningsfält, bestridas på samma
sätt som anskaffningen av andra mera kapitalkrävande anläggningar för postverkets
drift, alltså genom anvisande av kapitalökningsanslag att täckas av
lånemedel. Jag vill därför biträda riksräkenskapsverkets förslag att denna
finansieringsfråga ordnas på nu nämnt sätt.
Sedan landningsfältens ordnande avslutats, kunna de såsom insådd vall
fortfarande användas för lantbruksändamål. Örn staten förvärvar dem med
äganderätt, böra de alltså kunna utarrenderas till innehavaren av kringliggande
mark, varigenom viss ränta å köpeskillingen kan erhållas.
Kostnaden för expropriation av mark har beräknats beträffande Fagerhult
till 40,000 kronor och i fråga om Munkagård till 55,000 kronor. Därest
man efter verkställd utredning anser sig kunna åtnöjas med ständig besittningsrätt,
bliva de engångsersättningar, som i så fall skola erläggas, sannolikt
något mindre. Ånslagsbeloppet torde dock böra avvägas så, att valfrihet
finnes beträffande de bägge ifrågasatta lösningarna av markförvärvsfrågan.
Lämpligen synes ett reservationsanslag av 100,000 kronor böra
äskas för ändamålet. Hemställan härom torde jag få göra i samband med
anmiilan av postverkets kapitalökningsbehov.
Belysningsanordningarna för luftfartslederna hava av utredningsmännen
beräknats på följande sätt:
B iliam/ till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 00 haft. (Nr 91.)
Belysnings
anordningar.
995 32 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Flyttning a7
elektriska
ledningar.
Stockholm—Malmö: Kronor
20 elektriska fyrar till en medelkostnad av kronor 10,000: — 200,000: —
12 belysningsanordningar å. flygplatser till en medelkostnad
av kronor 12,000: — ........................................................... 144,000: —
Summa kronor 344,000: —
Malmö—norska gränsen:
16 elektriska fyrar till en medelkostnad av kronor 10,000: — 160,000: —
7 belysningsanordningar å flygplatser till en medelkostnad
av kronor 12,000: — ............................................................ 84,000: —
Summa kronor 244,000: —
Den sammanlagda kostnaden för fyrar oell belysningsanordningar å en
ifrågasatt förbindelseled mellan leden Stockholm—Malmö och Göteborg beräknas
till 74,000 kronor.
Departementschefen har anfört följande:
De skäl, som anförts för att kostnaderna för förvärv av mark till landningsfält
må kunna bestridas genom kapitalökningsanslag till postverket,
synas även kunna åberopas för generalpoststyrelsens och riksräkenskapsverkets
förslag att på samma sätt bereda medel till de för luftfartslederna
erforderliga belysningsanordningarna. Då generalpoststyrelsen ej har några
organ, som lämpligen kunna sköta dessa anläggningar, synes icke heller
något vara att invända mot att driften av desamma, under kontroll av luftfartsmyndigheten,
handhaves av ett bolag, bildat av intressenterna i det eller
de företag, som efter infordrande av anbud enligt entreprenadförordningen
erhålla uppdrag att leverera belysningsanläggningarna, och att de årliga
kostnaderna tillsvidare bestridas med användande av postverkets driftsinkomster.
Från samma medelstillgång torde även böra under de närmaste
åren gäldas de årliga avgifterna för nyttjanderätten till mark för de landningsfält,
som äro belägna på krono- eller ecklesiastika egendomar.
Sedan luftfarten blivit räntabel och luftfartsledernas användning utsträckts
så, att de i större omfattning tjäna även andra ändamål än luftpostbefordringen,
torde, i analogi med förhållandena inom motorfordonsväsendet,
en viss avgift kunna upptagas av luftfartygens ägare för att användas till
landningsfältens och belysningsanordningarnas skötsel m. m.
Av vad sålunda anförts framgår, att jag icke har något att erinra mot det
föreslagna sättet för beredande av medel till ifrågavarande belysningsanordningar.
Anslag för ändamålet behöver emellertid ej begäras av 1932 års
riksdag. Nattpostbefordring under den mörka delen av året kan nämligen
icke med erforderlig trygghet verkställas, förrän de i första utbyggnaden
ingående landningsfälten färdigställts, men detta kan icke väntas ske redan
under nästa budgetår.
Rörande uppkommen fråga örn flyttning av elektriska ledningar yttrar
departementschefen följande:
Vid landningsfältens anordnande måste över desamma — i vissa fall även
utmed fälten — framgående elektriska ledningar flyttas. De ledningar, som
behöva flyttas vid första utbyggnaden, äro telegraf- och telefonledningar,
som äro framdragna över eller utmed landningsfälten vid Stigtomta och
Hästholmen samt en elektrisk starkström sledning, som är framdragen över
det förstnämnda fältet. Flyttningen av nämnda telegraf- och telefonledningar
har av telegrafstyrelsen beräknats kosta tillhopa 10,200 kronor, och vattenfallsstyrelsen
har uppskattat kostnaden för flyttning av omförmälda stark
-
Statsutskottets utlåtande Nr 01. 19
strömsledning till 6,000 kronor. För bestridande av dessa utgifter torde
anslag böra begäras av riksdagen. Enär emellertid endast vissa av ledningarna
beliöva flyttas under nästa budgetår, synes anslaget kunna begränsas
till 10,000 kronor. Om äskande av sådant anslag gör jag framställning
i det följande.
Vid sitt ställningstagande till denna fråga bär utskottet ej kunnat undgå
att taga hänsyn till den storartade utveckling, som luftfartsnätet numera
nått över stora delar av världen. Såsom av 1931 års riksdag framhölls — i
samband med anslags beviljande till utredning örn de svenska luftfartslederna
— är den nordamerikanska kontinenten genomdragen av ett betydande
antal dylika väl utrustade flygfarleder. Detsamma är förhållandet i Europa;
leden Malmö—Amsterdam, vilken betraktas som en av Europas ur framtidssynpunkt
viktigaste, är tack vare uppoffringar av vederbörande stater, däribland
även Danmark, redan försedd med nödlandningsfält och fyrbelysning.
Denna flygleds fortsatta utsträckning över Sverige till Stockholm måste
tvivelsutan vara ett betydelsefullt svenskt samfärdselintresse, detta gäller
särskilt med tanke på den finska flygtrafikens anknytning till det svenska
luftfartsnätet.
Det luftfarledsprogram, vars genomförande nu närmast här avses, omfattar
anläggning av landningsplatser å ungefärligen var tionde mil eller å
följande ställen, nämligen å leden Stockholm—Malmö vid Stigtomta, Norrköping,
Hästholmen, Jönköping, Feringe och Fagerhult samt å leden Malmö—
Göteborg—norska gränsen vid Halmstad, Munkagård och Svarteborg. Utgifterna
för dessa fält (med en yta av i medeltal cirka 500 X 500 meter) hava
beräknats till sammanlagt cirka 3,100,000 kronor. Genom att ovannämnda
städer, såsom ställts i utsikt, deltaga i kostnaderna, skulle dessa för statsverket
kunna nedbringas till sammanlagt cirka 2.5 miljoner kronor. Detta
belopp, som avser ett första utbyggnadsstadium, kan visserligen förefalla
betydande, i all synnerhet i betraktande av den ringa utveckling den svenska
luftfarten ännu nått. Beloppet utgör emellertid en engångsutgift, som synes
oundviklig, därest man överhuvudtaget vill räkna med det svenska luftfartsväsendets
framtid. Såväl tyska som holländska, belgiska och även franska
flygbolag hava förklarat sig önska öppna trafik på Stockholm och Göteborg,
men som ett villkor härför hava de uppställt att erforderliga flygleder anordnas.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innefattar alltså enligt utskottets mening
en lämpligt avvägd plan för uppnående av en ej minst ur exporthandelns
synpunkt viktig sammanknytning av Stockholm och Göteborg med det
redan befintliga europeiska luftfartsnätet. Omnämnas må, att Sveriges allmänna
exportförening livligt tillstyrkt förslaget under framhållande av vårt
geografiskt sett ofördelaktiga läge i förhållande till de utländska handelscentra.
Liknande uttalanden om luftledernas stora kommersiella betydelse
föreligga också från ett stort antal andra liknande korporationer. Från dessa
korporationers sida synes man också i hög grad uppskatta de ansträngningar
och ekonomiska uppoffringar, som göras för att kunna anlita lufttrafiken
för postbefordran. Enligt vad utskottet inhämtat, utgår världspostkonven
-
Utskottets
yttrande.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
tionen principiellt från att snabbaste väg alltid bör anlitas för postbefordran,
och då inkomsten av utlandsportot lämnar betydande överskott, synas goda
skäl föreligga att alltjämt främja denna ur den allmänna samfärdselns synpunkt
riktiga princip.
Från sålunda angivna utgångspunkter kan utskottet ej annat än tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag i ämnet. Aid bedömandet av kostnaderna för planens
fullföljande bör hållas i minnet, att arbetena helt äro avsedda att utföras
som nödhjälpsarbeten, till vilka de enligt arbetslöshetskommissionens utsago
väl lämpa sig; fältens iordningsställande innefattar nämligen stora schaktningsarbeten,
som kunna utföras vintertid, varemot konstarbeten, som fordra
specialutbildad arbetskraft, ej förekomma i någon nämnvärd utsträckning.
Kommissionen har också vitsordat svårigheterna att på annat sätt tillgodose
behovet av lämpliga arbetslöshetsföretag.
Enligt vad utskottet inhämtat, föreligger från Varbergs stads sida intresse
för anläggning av en flyghamn å Getterön, där goda naturliga förutsättningar
uppgivits föreligga för en dylik anläggning. Härav skulle emellertid eventuellt
föranledas viss ändring i den för flygleden Göteborg—Malmö uppgjorda
byggnadsplanen; sålunda har förutsatts, att det i första utbyggnadsstadiet
ingående nödlandningsfältet vid Munkagård skulle åtminstone tills vidare
kunna slopas. Den sålunda framförda tanken synes utskottet förtjänt av
ytterligare övervägande och förnyad omprövning av Kungl. Majit, i all
synnerhet som viss kostnadsbesparing härigenom torde kunna vinnas.
Ett viktigt led i flyglinjernas utbyggnad är emellertid huvudlandningsplatserna
i Stockholm och Göteborg. Utskottet förutsätter, att frågorna örn
nämnda landningsplatsers iordningställande snarast på ett tillfredsställande
sätt ordnas.
I övrigt föranleder den framlagda planen till luftfartsleder ingen erinran
från utskottets sida.
De av Kungl. Majit framställda förslagen om anslag med 10,000 kronor
för flyttning av elektriska ledningar och med 100,000 kronor (av lånemedel)
till förvärvande av mark för fälten får utskottet alltså tillstyrka.
Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet ej kunnat biträda
det motionsvis framställda yrkandet örn avslag å Kungl. Majlis förevarande
förslag liksom ej heller det motionsvis gjorda förslaget, att riksdagen skulle
uttala sig för att under 1933 »experimenten» med nattpostflygning antingen
helt inställas eller åtminstone väsentligt inskränkas.
Under åberopande härav får utskottet under nu förevarande punkt hemställa,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förevarande
förslag, må medgiva, att luftfartsleder Stockholm—Malmö samt
Malmö—Göteborg—norska gränsen må anordnas i enlighet
med vad av utskottet i det föregående förordats;
b) att den av herr Lundquist i Rotebro m. fl. väckta motionen
lii 174, i vad densamma ej kan anses besvarad med vad
utskottet tidigare under punkt Ilo) av detta utlåtande anfört,
ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Statsutskottets utlåtande Nr 01.
21
6:o) Kungl. Majit bar (punkt 36) föreslagit riksdagen att till flyttning av
elektriska ledningar för anordnande av landningsfält för flygplan för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till vad därom
anförts under nästföregående punkt härovan.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till flyttning av elektriska ledningar för
anordnande av landningsfält för flygplan för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
7:o) Kungl. Majit har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till väderlekstjänst
för luftfarten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 121—125 av statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1931/1932 har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten
anvisat ett extra anslag av 33,500 kronor.
Följande sammanställning utvisar de anslagsposter till väderlekstjänst för
luftfarten, som anvisats för budgetåret 1931/1932, de av styrelsen för statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt för budgetåret 1932/1933 begärda anslagsposterna
samt de belopp, som departementschefen ansett böra för ändamålet
äskas.
1931/32
1932/33
1932/33
Anvisat
Anstaltens förslag.
Förordade belopp.
Kronor
Summa
kronor
Kronor
Summa
kronor
Kronor
Summa
kronor
Gemensamma utgifter.
1 Extra nattobservationer................
| Dimobservationer.........................
i Molnhöjdmätare ..........................
| Diverse utgifter ...........................
2,240
500
3,060
5,800
2,240
600
1,000
3,000
6,840
2,240
600
3,000
5,840
Stockholms flyghamn.
A. Dagtrafik.
J Arvode åt en meteorologassistent...
» o ett radiotekniskt biträde
Komplettering av radioutrustning...
1 Expenser .....................................
B. Nattrafik.
| Arvode åt en meteorologassistent...
» »> » »
» » ett radiotelegrafiskt bi- träde .......................................
Extra observationsarvoden ............
3,094
250
1,532
1,100
5,976
3,536
2,200
200
300
2,681: - 2,106: 50
1,512: 50
2,800: —
15,336
3.536
2,200
200
300
1,532
1,532
1,100
1,600
12,000
Kalmar flyghamn.
Nattrafik.
i Extra observationsarvoden ............
840
840
Flyttning av
elektriska
ledningar
för anordnande
av
landningsfält
för flygplan.
Utskottets
yttrande.
Väderlekstjänst
för
luftfarten.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 01.
Utskottets
yttrande.
Telegramkostnader
för
väderlekstjänst
för
luftfarten.
Biträde vid
handläggning
av
ärenden
rörande
luftfart.
1931/32
1932/33
1932/33
Anvisat
Anstalten
s förslag.
Förordade belopp.
Kronor
Summa
Summa
Summa
kronor
kronor
kronor
Malmö flygplats.
A. Dagtrafik.
| Arvode åt en meteorologassistent...
4,956
5,130
5,130
» » » )>
—
2,590
2,590
» » » radiotelegrafist.........
3,060
3,180
3,180
» » » »
—
1,855
1.855
Extra pilotballongobservationer......
750
800
800
» observationsarvoden........
—
660
660
Expenser.....................................
500
1,000
1,000
B. 1Valtrafik.
Arvode åt en meteorologassistent...
1,428
2,590
1,480
)) » » ))
—
2,590
1,480
» » » radiotelegrafist.........
1,020
1,855
1.060
Extra observationsarvoden ............
2.800
14,514
3,150
25,400
1,800
21,035
Göteborgs flyghamn.
A. Dagtrafik.
Arvode åt en meteorologassistent...
2,137: 50
1,536
1,536
» » ett radiotekniskt biträde
—
940
940
Extra observationsarvoden
900: -
900
900
» pilotballongobservationer_____
300: —
300
300
Radiomottagningsstation......
—
1,000
1,000
Expenser ...................................
152: 50
150
150
B. Nattrafik.
Arvode åt en meteorologassistent...
1,480: —
1,324
662
Extra observationsarvoden...........
1,400: —
6,370
1,400
7,550
700
6,188
Summa kronor
| 33,500
55,126
45,063
Ehuru Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en höjning av ifrågavarande
anslag med 12,000 kronor, har utskottet likväl ej velat motsätta sig
det begärda beloppets beviljande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må lill väderlekstjänst för luftfarten förbudgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till telegranxkostnader för väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av
7,000 kronor.
9:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
23
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 11,000
kronor.
10:o) vI enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.
lito) I samband med de under sjätte huvudtiteln äskade anslagen till
luftfartsväsendet har Kungl. Maj:t under postverket (punkt 7 av det vid
statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2»
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
4 januari 1932) föreslagit riksdagen att till förvärvande av mark till landningsfält
för flygplan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 5 härovan får
utskottet hemställa,
att riksdagen må till förvärvande av mark till landning sfält
för flygplan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.
Stockholm den 6 maj 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Bergqvist, Nilsson i
Malmö, Bosén, Johansson i Fredrikslund, Walles, C. G. V. Hammarskjöld, Andersson
i Eliantorp, Pauli, Nylander och Björck-, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona,
Olsson i Blädinge, Holmgren, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Lindskog, Danielsson,
Andersson i Ovanmyra, Järte, Högström och Andersson i Prästbol.
Reservationer:
av herrar Kvarnzelius, Bosén, Andersson i Eliantorp, Olofsson i Digernäs
och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett,
beträffande punkt 5:o) (luftfartsleder), ätt utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
Extra besiktningar
av
luftfartyg.
Förvärvande
av mark till
landningsfält
för
flygplan.
Utskottets
yttrande.
24
Statsutskottets utlåtande Nr öl.
»Enligt departementschefens här framlagda plan skulle en första utbyggnad
av luftfartslederna Malmö—Stockholm samt Malmö—Göteborg—norska gränsen
draga en kostnad av omkring 3.1 miljoner kronor, varav dock cirka
600,000 kronor skulle bäras av städerna Norrköping, Jönköping och Halmstad.
Med allt erkännande av departementschefens strävan att söka nedbringa
kostnaderna måste dock utskottet finna detta belopp betydande. Att
märka är att här angivna summa får betraktas som allenast en begynnelsekostnad,
som med all sannolikhet drager med sig avsevärda ytterligare kapitalutlägg.
Sålunda har räknats med ett landningsfält på allenast var tionde
mil. Med laudningsfälts anordnande, på sätt sker i utlandet, på var femte
mil skulle ifrågavarande båda flygleder draga en utgift, vad angår leden
Stockholm—Malmö av 5,274,600 kronor och beträffande leden Malmö—norska
gränsen av 1,874,200 kronor eller alltså över 7 miljoner kronor. I dessa
summor äro icke inräknade kostnaderna för eventuella markförvärv samt
kostnaden för förbättring av Göteborgs nuvarande lantflygplats eller anordnande
av en ny lantflygplats för denna stad. Ej heller ingå häri kostnaderna
för anskaffning och upprätthållande av fyrbelysning.
Uppmärksammas må ock, att frågan örn anordnande av lantflygplats i
Stockholm alltjämt är oavgjord.
Gagnet av de båda flyglederna måste utskottet finna ovisst i förhållande
till de stora kostnader de kräva. Enligt vad av propositionen inhämtats,
skulle de visserligen bliva av betydelse för det svenska postverket, som i
allt större utsträckning börjat anlita flyget för befordran av utlandsposten.
Detta har emellertid medfört en tillväxt av postverkets utgifter för postflyget,
som i och för sig måste ingiva betänkligheter. Då nu postflygtrafiken åberopas
som skäl för flygledernas behövlighet, synes postflygets ekonomiska
berättigande än starkare kunna ifrågasättas; något stöd för ytterligare betydande
kapitalbelopps investering i dylika leder lärer ej härav kunna
hämtas.
Förbises bör visserligen ej att kostnaderna till största delen skulle utgå
från arbetslöslietsanslaget och alltså ej direkt belasta budgeten. På sätt i
väckt motion framhållits, måste dock ifrågasättas, örn det kan anses befogat
att i tider som de nuvarande offra medel för ändamål av denna art och örn
det ej vore lämpligare att låta ifrågavarande belopp i stället användas för
exempelvis väg- och utdikningsarbeten i Norrland till påtaglig och bestående
nytta för därvarande befolkning.
Utskottet måste alltså avstyrka, att riksdagen för närvarande binder sig
för genomförande av en så vittutseende luftfartsledsplan, som den av departementschefen
framlagda utgör även i det första utbyggnadsstadiet. Detta
utesluter emellertid ej att, därest av förhållandena påkallas igångsättning
av arbetena å visst nödlandningsfält som reservarbete, frågan härom i vanlig
ordning prövas ur arbetslöshetssynpunkter.
I överensstämmelse härmed har utskottet ej heller kunnat tillstyrka de
av Kungl. Majit begärda anslagen till borttagande av elektriska ledningar
och förvärvande av mark för flygfält.
25
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Under åberopande härav hemställer utskottet under nu förevarande punkt,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, må i skrivelse till Kungl. Majit tillkännagiva vad utskottet
ovan anfört;
b) att de i ovannämnda av herr Lundquist i Rotebro m. fl.
väckta motionen II: lil gjorda yrkandena örn nedbringande
av postverkets omkostnader för nattflygning m. m. samt rörande
flygfartsleder må anses besvarade med vad utskottet
ovan anfört.»
beträffande punkt 6:0) (elektriska ledningar) att utskottet bort hemställa,
att Kungl. Majlis förevarande förslag ej må av riksdagen
bifallas;
beträffande punkt lito) (markförvärv för landningsfält) att utskottet likaledes
bort hemställa,
att Kungl. Majits förevarande förslag ej må av riksdagen
bifallas.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. b sami. 50 höft. (Nr 91.)
995 39 3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:214 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till luft/artsväsendet m. m. s. 1 i texten