Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner.

1932-05-06 · 25 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

1

Nr 92.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1932 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande

av byggnader för karolinska sjukhuset m. m.

jämte fyra i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt lil av det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande av byggnader för

karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. för budgetåret 1932/1933 beräkna

ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 26 februari

1932 dagtecknad proposition, nr 154, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att av det till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i

Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 11,626,984 kronor

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

1 samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr N. Wohlin m. fl. (I: 76) och den andra inom andra kammaren av

herr O. Carlström m. fl. (II: 152), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts äskande under åttonde huvudtiteln,

punkt nr lil, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att förhandlingar snarast

möjligt upptagas med Stockholms stad, dels rörande en förläggning

Bihang till riksdagens protokoll 1932. H sami. öl heij t. (Nr 92.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

av den medicinska undervisningen till stadens planerade Södersjukhus,

dels — i och för en framtida förflyttning hit av karolinska institutets teoretiska

institutioner — rörande dispositionsrätt för staten av den tomt,

som ligger omedelbart norr örn den å Årstaberget av stadens utredningsmän

föreslagna förläggningsplatsen för det nya sjukhuset, dels slutligen

att förenämnda förhandlingar från statens sida föras i huvudsaklig överensstämmelse

med i motionerna angivna allmänna riktlinjer,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr K. G. Westman m. fl. (I: 322) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Johanson i Hallagården m. fl. (II: 477), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen med avslag å Kungl. Majlis proposition nr 154

ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte till nästa

års riksdag framlägga ny utredning i karolinska institutets byggnadsfrågor,

dels innefattande i anslutning till 1931 års riksdags beslut en fullständig

generalplan med beräkningar över hela Norrbackanläggningens

byggnads- och driftskostnader, dels innehållande en undersökning rörande

möjligheten — att vid en ur vetenskaplig synpunkt fullt tillfredsställande

lösning — nedbringa kostnaderna genom en förläggning av den medicinska

undervisningen jämte karolinska institutets teoretiska institutioner i anslutning

till Stockholms stads planerade centralsjukhus på Söder.

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för de i motionerna

framförda yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna I: 76

och I: 322.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission

.avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1930 års riksdag en den 14

mars 1930 dagtecknad proposition (nr 232) angående uppförande av nytt

■kliniskt sjukhus i Stockholm m. m.

Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska

institutioner uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års

riksdag upplåtits för berörda ändamål. Byggnadsföretaget skulle utföras

i tre etapper. Med iakttagande härvid av den principen, att de institutioner

och kliniker, vilkas behov av nya lokaler vore störst, i första hand

borde tillgodoses, hänfördes till den första etappen följande kliniker med

polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk, en radioterapeutisk,

en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk klinik

ävensom ett röntgendiagnostiskt institut, vidare vissa för klinikerna

gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning, tandpoliklinik,

centrallaboratorier, badavdelning, gymnastikavdelning, apotek, desinfektionsavdelning,

kök och matsalar, tvättinrättning, begravningskapell, personalbostäder,

förråds- och verkstadslokaler ävensom ångpanneanläggning

samt slutligen en patologisk institution. I avseende å denna första

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 02. o

etapp innefattade propositionen hemställan, att riksdagen måtte besluta

dess utbyggande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C.

Westman upprättade ritningar oell kostnadsförslag.

Med den radioterapeutiska kliniken skulle enligt propositionen sammanföras

cancerföreningens i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka,

radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med riktlinjer, som en av Hans Majit Konungen tillsatt

kommitté i betänkande av den 23 maj 1929 avgivit och som av honom godkänts,

samt i enlighet med den närmare överenskommelse, som Kungl

Majit kunde komma att träffa med styrelsen för Konung Gustaf Vis jubileumsfond

och cancerföreningen.

Kungl. Majits förslag innehar vidare, att det nuvarande garnisonssjukhuset

i Stockholm skulle sammanslås med karolinska sjukhuset sålunda,

att förstnämnda sjukhus nedlades och för garnisonens sjuka inrättades

särskilda avdelningar för medicinska och kirurgiska fall å karolinska

sjukhuset. För övriga fall skulle däremot garnisonens sjuka erhålla vård

å det nya sjukhusets olika specialkliniker.

Sammanlagda antalet platser å den första etappens sjukavdelningar

skulle utgöra 900, varav 779 allmänna platser och 121 enskilda. För garnisonsavdelningen

skulle disponeras 100 av de allmänna platserna, därav

50 på medicinska och 50 på kirurgiska kliniken samt 8 av de enskilda platserna.

50 av de till 100 beräknade allmänna platserna å den radioterapeutiska

kliniken samt 7 av de enskilda platserna därstädes skulle bekostas

av medel, som skulle ställas till förfogande av cancerföreningen

och konung Gustaf Vis jubileumsfond. Av övriga 629 allmänna vårdplatser

skulle 315 avses för Stockholms stad, 110 för Stockholms län och

204 för landet i övrigt. De allmänna vårdavdelningarna skulle envar omfatta

25 sängplatser; dock skulle en vårdavdelning för septiska fall å

obstetriska kliniken omfatta endast 20 platser. De enskilda vårdavdelningarna

varierade i storlek mellan 6—13 platser.

De olika klinikerna upptogo följande platsantal å allmän vårdavdelning:

medicinska och kirurgiska klinikerna vardera 150 (utom de 50 sängarna ä

garnisonsavdelningen), oftalmologiska kliniken samt öron-, näs- och halskliniken

vardera 75, obstetriska kliniken 70, gynekologiska kliniken 50 och

radioterapeutiska kliniken 100. Härtill kom en isoleringsavdelning örn 9

platser. Såsom en ledande princip vid bestämmandet av klinikernas storlek

linde gällt, att dessa icke borde omfatta större antal platser än som för

bedrivande av undervisningen vore oundgängligen erforderligt.

Totalkostnaden för sjukhusets utbyggande i första etappen uppskattades

i propositionen till 24,078,509 kronor. I detta belopp ingingo ej vissa

bidrag, som cancerföreningen och jubileumsfonden utfäst sig att lämna

till jubileumsklinikens uppförande m. m., samt cj heller kostnaderna för

uppförande av tre bostadshus för klinikchefer, vilka kostnader voro av
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 92.

sedda att helt gäldas med lån samt förräntas och amorteras av influtna

liyresmedel. Av nämnda belopp, 24,078,509 kronor, beräknades 5,588,264

kronor direkt betingade av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter

samt av merutgifterna för Norr backatomtens iordningställande.

Sistsagda summa ansågs vid beräkning av kostnaden per vårdplats böra

frånräknas totalkostnaden, enär eljest icke en med platskostnaden å sjukhus

i allmänhet jämförbar siffra erhölles.

Efter avdrag av 5,588,264 kronor från totalkostnaden, 24,078,509 kronor,

återstod ett belopp av 18,490,245 kronor. Örn denna summa fördelades lika

å var och en av första etappens 843 vårdplatser — de av cancerföreningen

och jubileumsfonden bekostade 57 platserna äro härvid frånräknade —

erhölles en platskostnad av 21,934 kronor.

Till kostnaden för sjukhusets uppförande skulle staten, Stockholms stad

och Stockholms län bidraga, varjämte medel för de byggnadskostnad^-,

som Jolle å de enskilda platserna, skulle anskaffas genom upplåning. Staden

och länet skulle dock icke på grund av sina bidrag erhålla någon del i

äganderätt till byggnader eller tomt.

Vad angår Stockholms stads och Stockholms läns delaktighet i sjukhuset,

hade träffats preliminärt avtal, enligt vilket av sjukhusets vårdplatser,

på sätt förut nämnts, 315 skulle avses för sjuka från staden och 110 för

sjuka från länet. För varje vårdplats skulle staden erlägga 18,000 kronor

och länet 17,000 kronor. Dessa belopp skulle anses täcka byggnadskostnader

och tomtavgift. För platsernas utrustning skulle särskild ersättning utgå.

Stadens bidrag till byggnadskostnaderna skulle alltså utgöra 5,670,000 kronor

och länets 1,870,000 kronor eller tillhopa 7,540,000 kronor. Dessa bidrag

skulle gäldas på det sättet, att staden och landstinget upplånade och till

staten utlånade de erforderliga beloppen, vilka staden och landstinget därefter

skulle hava att amortera. De årliga annuiteterna skulle fördelas

på vederbörandes vårddagar i form av s. k. platskostnadsavgift, som under

förutsättning av 40-årigt, 4 % procents amorteringslån skulle per säng och

dag utgöra för staden 2 kronor 68 öre och för landstinget 2 kronor 53 öre.

Genom lån skulle för de enskilda vårdplatserna anskaffas 2,325,004 kronor

att förräntas och amorteras genom inflytande vårdavgifter. Återstående

beloppet, 14,213,505 kronor, skulle bestridas medelst statsanslag.

Kostnaderna för sjukhusets utrustning beräknades till omkring 3,600,000

kronor, som skulle fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholm

stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden.

Vad kostnaderna för sjukhusets drift beträffar, skulle dessa i första

rummet bestridas av inflytande vårdavgifter. För Stockholms stad och

län skulle därvid enligt det träffade preliminära avtalet gälla, att, i den

mån vårdkostnaderna icke kunde täckas genom patienternas egna legosängsavgifter,

staden respektive länet skulle erlägga vad som belöpte å antalet

vårddagar för stadens och länets sjuka; dock att dagskostnaden ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

o

linge överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat

kostnaden för sjukhusets underhåll m. m., på stadens respektive länets egna

sjukvårdsinrättningar av motsvarande slag. I fråga örn de 204 för patienter

från riket i övrigt avsedda platserna skulle vederbörande patienter

själva gälda hela den fastställda legosängsavgiften; dock att hemlandstinget

skulle lämna vårdbidrag örn 2 kronor 50 öre för patienter, som insjuknat

i Stockholm eller i Stockholms län eller som, på grund av att lämplig

vård ej stöde att få å hemlandstingets sjukvårdsinrättningar, av vederbörande

lasarettsläkare remitterats till karolinska sjukhuset. Den del av

kostnaderna för sjukhusets drift, som icke täckes medels legosängsavgifter

eller omförmälda bidrag, skulle bestridas genom statsbidrag. Detta uppskattades

till omkring 560,000 kronor per år.

I propositionen hemställdes, att överenskommelse rörande samarbetet

för sjukhusets uppförande och drift måtte få träffas mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting i enlighet med de i propositionen

förordade samt av staden och landstinget godtagna bestämmelser. Vidare

begärdes godkännande av de föreslagna principerna för byggnadsföretagets

finansiering samt bemyndigande att vidtaga åtgärder för Norrbackaområdets

ianspråktagande, för markutbyte och tomtreglering.

För ifrågavarande byggnadsarbeten i första etappen begärdes anvisande

av ett extra reservationsanslag av 14,213,505 kronor, varav 300,000 kronor

för budgetåret 1930/1931 att användas till förberedande arbeten, uppgörande

av definitiva ritningar m. m. Av sistnämnda belopp avsågos högst

30,000 kronor till förberedande arbeten för en ny vanföreanstalt, åt vilken

enligt propositionen tomt skulle upplåtas å Norrbacka o m r å det.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition väcktes inom riksdagen tre

motioner (I: 333 och 341; II: 520), i vilka av olika skäl yrkades, att förslaget

icke måtte av riksdagen godtagas.

I sin skrivelse den 11 juni 1930 (nr 386), vari riksdagen anmälde sitt

beslut i anledning av omförmälda proposition och i ämnet väckta motioner,

anförde riksdagen bland annat följande:

I föreliggande ärende synes vara ostridigt, att karolinska institutet, landets

största medicinska undervisningsanstalt, är i trängande behov av

bättre, rymligare och mera modernt inrättade och utrustade lokaler för att

kunna meddela en fullgod läkarutbildning. Häremot har, såvitt riksdagen

kunnat finna, icke gjorts några invändningar av beskaffenhet att kunna

tillmätas betydelse. Detta behov har av riksdagen själv erkänts genom dess

uttalanden och beslut örn förberedande åtgärder i ämnet vid 1926 oell 1927

årens riksdagar. Sålunda fann 1926 års riksdag en »skyndsam utredning»

örn ett nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler för en medicinsk högskola

»synnerligen önsklig», och 1927 års riksdag upplät tomt för ändamålet.

Även i fråga örn sättet, varpå förbättrade undervisningslokaler borde beredas,

kan riksdagen i visst avseende redan sägas hava tagit ställning. Såväl

från institutets sida som ock av de sakkunnigkommissioner, som hand
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

haft frågans utredning, har nied styrka hävdats den s. k. enhetstanken,

d. v. s. önskvärdheten att vid byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner,

teoretiska och praktiska, av vilka karolinska institutet för sin

verksamhet är i behov, sammanföras till ett helt såsom en enda, sammanhängande

anläggning. Till denna tanke torde riksdagen få anses hava

givit sin anslutning, då riksdagen år 1927 beslöt att »till förläggningsplats

för uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för

karolinska institutet» upplåta det s. k. Norrbackaområdet. Det är vid sådant

förhållande naturligt, att de sedermera vidtagna både långvariga,

mödosamma och ganska dyrbara utredningarna inriktat sig på enhetstankens

förverkligande.

Riksdagen, som nu har att taga ställning till det föreliggande förslaget

till frågans definitiva lösning, har, med avseende å behovet av förbättrade

lokalförhållanden för karolinska institutet och dess kliniker samt åstadkommandet

av dylika genom de olika avdelningarnas sammanförande tili

ett helt, icke av den förebragta utredningen funnit anledning frångå den

ståndpunkt, riksdagen sålunda tidigare härutinnan intagit. Fastmera har

riksdagen, av vad som i berörda hänseenden ytterligare förekommit, stärkts

i sin uppfattning örn det synnerligen berättigade i kravet på drägligare

yttre arbetsförhållanden för ifrågavarande medicinska högskola, och att

en lösning av frågan bör ske efter enhetstankens princip.

Vad särskilt sistnämnda spörsmål angår, har i motionen II: 520 och även

i motionen I: 333 dess berättigande eller nödvändighet dragits i tvivelsmål.

Häremot stå enhälliga uttalanden av karolinska institutets lärarkollegium

vid upprepade tillfällen sedan mer än tio år tillbaka och av ett flertal

offentliga utredningskommissioner, andra sakkunniga myndigheter onämnda.

Riksdagen vill särskilt hänvisa till den klargörande framställning av

enhetstankens betydelse, som givits av lärarkollegiet i dess senaste yttrande

i frågan och som finnes återgivet å sid. 30—31 i den kungl, propositionen.

Då det göres gällande, att denna fråga icke är tillräckligt utredd,

kan därför riksdagen ej finna, att denna mening är riktig. Olägenheterna

av den nuvarande splittringen såväl som det av läkarvetenskapens utveckling

betingade behovet av ett även lokalt samband mellan de olika institutionerna

och klinikerna synas riksdagen tvärtom på ett auktoritativt

sätt klarlagda. I jämförelse härmed måste ett blott och bart påstående i

motsatt riktning, utan närmare motivering och utan stöd från sakkunnigt

håll, väga lätt.

_ Då riksdagen från nu angivna utgångspunkt går att granska det föreliggande

förslaget mera i detalj och de mot detsamma framställda invändningarna,

vill riksdagen ytterligare betona, att riksdagen finner de skäl,

som anförts för ett omedelbart avgörande av karolinska institutets byggnadsfråga,

så starka, att riksdagen anser ett vidare undanskjutande av

denna fråga icke vara försvarligt under annan förutsättning, än att någon

sådan utväg anvisas, vilken klart och otvetydigt innebär ur statens synpunkt

bestämda fördelar framför Kungl. Maj:ts förslag.

Mot förslaget har framför allt anmärkts, att detsamma icke tillräckligt

tager sikte på möjligheterna att genom samarbete med Stockholms stad

lösa lokalfrågan i syfte att dels vinna en kostnadsbesparing för statsverket,

dels ock erhålla bättre garantier för ständig tillgång till ett fullgott

sjukmateriel för undervisningen. I avseende härå har man särskilt erinrat

örn 1926 års riksdags uttalande, att vid en utredning rörande överenskommelse

med Stockholms stad borde tagas i betraktande, huruvida icke i till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92. ‘

lämpliga delar det s. k. Malmöhuslänssystemet kunde tjäna till ledning,

samt velat göra gällande, att vederbörande på denna punkt icke ställt sig

riksdagens anvisningar till efterrättelse.

Riksdagen vill då först med några ord beröra innebörden av detta system.

Vid sjukvårdsinrättningarna i Lund är länet sjukhusägare, staten

allenast bidragsgivare. Såsom å sid. 59 i propositionen angives, har staten

delvis bekostat sjukhusbyggnadernas uppförande, och vid senast verkställda

nybyggnadsarbeten hava byggnadskostnaderna bestritts till hällten

av staten och till hälften av landstinget. Staten har vidare under senare

år lämnat bidrag till driftskostnaderna för de vårdplatser, som upptagas

av utomlänspatienter, motsvarande det belopp av sjukhusets allmänna

dagskostnad, som överstiger 4 kronor 50 öre, och har därjämte svarat

för kostnaderna för legosängsavgifterna för 20 procent av underhållsdagarna

vid harnbördsavdelningen. Principen för statens bidrag i förevarande

fall synes — yttrar departementschefen — vara den, att staten bestrider

byggnads- och underhållskostnaderna för de särskilda lokaler och

övriga byggnadsanordningar, som betingas av sjukhusets undervisningsoch

forskningsuppgifter, samt täcker sjukhusägarens kostnader för de

vårdplatser, som äro behövliga för undervisningen men ej krävas föi sjukvårdsområdets

eget behov.

Riksdagen vill icke förneka, att en lösning av förevarande byggnadsfråga

efter nu angivna linjer sannolikt skulle hava ställt sig ur statens

synpunkt ekonomiskt fördelaktigare. Men riksdagen har icke kunnat finna

ådagalagt, att denna väg är framkomlig utan enhetstankens uppgivande.

Riksdagen har undersökt de möjligheter, som kunna tänkas erbjuda sig

att till någon av stadens hittillsvarande sjukvårdsanstalter förlägga de

institutioner och kliniker, som för karolinska institutets verksamhet tilo

erforderliga, och enligt den uppfattning, vartill riksdagen kommit vid

dessa överväganden, står någon tomt, där alla dessa inrättningar med

möjlighet till framtida utvidgning skulle kunna inrymmas, icke till buds.

Re under den offentliga diskussionen i sådant hänseende framkastade förslagen

synas riksdagen icke vara av den beskaffenhet, att de kunna anses

förtjänta av ett närmare övervägande och alltså utgöra tillräcklig anledning

till ett uppskov med frågans avgörande. Riksdagen vill tillägga, att

även örn man frånginge enhetsprincipen sa till vida, att karolinska institutets

teoretiska institutioner förlädes till annan plats än klinikerna, riksdagen

håller före, att det skulle möta stora svårigheter att å. någon av

stadens för sjukhusinrättningar avsedda tomter finna tillräckligt utrymme

för institutets kliniker och därmed sammanhörande anstalter.

Med avseende å att 1926 års sjukhuskommission i sitt betänkande icke

närmare dryftat utvägen till en överenskommelse enligt Malmöhuslänslinjen

torde även böra beaktas, att da kommissionen hade att taga slutgiltig

ståndpunkt till frågan, 1926 års riksdags uttalande, som utgick från

sjukliusbyggnadssakkunnigas förslag av år 1925, efterföljts av 1927 ars

riksdags beslut örn upplåtande av det staten tillhöriga Norrbackaområdet,

varigenom spörsmålet i sa måtto kom i ett annat läge än iörut, att kommissionen

hade skäl att taga för givet, att frågan skulle lösas enligt enhetsprincipen

och med staten såsom sjukhusföretagare. Kommissionen

synes vid sådant förhållande knappast halt anledning att ii omlägga utredning

rörande Malmöhuslänslinjen, då denna väl icke kan tänkas

tillämpad under annan förutsättning, än att kommunen är tomt- och alitsa

också sjukhusägare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

En ytterligare omständighet, som synes utesluta möjligheten av någon

annan än staten såsom sjukhusföretagare i detta fall, är garnisonssjukvårdsfrågan.

Enligt riksdagens mening tala starka skäl för ett nedläggande

av det nuvarande garnisonssjukhuset, vilket numera icke kan erhålla

full beläggning med militära patienter. Att ersätta detta sjukhus

med ett nytt särskilt militärsjukhus synes av ekonomiska och andra skäl

ej lämpligt. Under sådana förhållanden synes det riksdagen vara en lycklig

lösning av detta sjukvårdsproblem att samordna den militära sjukvården

i Stockholm med det nya kliniska sjukhuset, som därvid får en del

av sitt platsbehov fyllt. De invändningar mot en sådan organisation, som

gjorts från vissa militära myndigheter, förefalla riksdagen icke vara

bärande. Och det militära sjukvårdsmaterialets användbarhet för kliniskt

ändamål har vitsordats av den medicinska sakkunskapen. Örn man alltså

i likhet med riksdagen utgår från att den föreslagna omorganisationen

hör komma till stånd, synes det riksdagen uteslutet, att en dylik samorganisation

skulle kunna inordnas i det kommunala sjukhusväsendet på ett

sådant sätt, att såväl statens, d. v. s. de speciellt militära och undervisningens,

som ock samtidigt kommunens intressen kunde i tillbörlig grad

tillgodoses.

Vad angår invändningen att sjukmaterialet å det föreslagna sjukhuset

ej skulle kunna förväntas bliva fullgott för undervisningen eller ej tillräckligt

genom att anläggningen ej väsentligen byggde på det egna sjukvårdsområdets

behov, synes riksdagen dessa farhågor ogrundade. Bebyggelsen

i de trakter, där sjukhuset skulle hava sin plats, är synnerligen livlig

och visar en stark tendens till ökning. Samtidigt växer det allmänna

sjukvårdsbehovet i landet med stor hastighet. Av sistnämnda anledning

synes det riksdagen ej heller befogat att i tillkomsten av det nya kliniska

sjukhuset se ett hinder för utvecklingen av landsbygdens centrallasarett.

Bägge organisationsformerna komma otvivelaktigt att hava sitt fulla

existensberättigande och på erforderligt sätt komplettera varandra.

I fråga örn det förslag till avtal med staden och länet, som av Kungl.

Majit framlagts och till vilket staden anslutit sig, synes det riksdagen obestridligt

att, såsom ock av departementschefen framhålles, detta avtal är

för staten ekonomiskt fördelaktigare än sjukhusbyggnadssakkunnigas

tidigare förslag. Enligt sistnämnda förslag torde stadens bidrag kunna

uppskattas till omkring 15,300 kronor per säng; enligt nu föreliggande

förslag är det 18,000 kronor. Enligt sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag

skulle staden svara allenast för halva skillnaden mellan dagskostnaden

(med frånräknande av undervisningskostnaderna) och legosängsavgiften;

enligt, det nu framlagda förslaget kommer på staden hela denna skillnad.

Jämväl i övrigt synes det nuvarande avtalsförslagets bestämmelser vara

sådana, att man kan säga, att staden genom att godtaga desamma lagt i

dagen sitt intresse för att icke genom överdrivna anspråk förhindra frågans

avgörande. Man torde alltså med fog kunna göra gällande, att sistnämnda

förslag fyller den av 1926 års riksdag uppställda fordran på ett

avtal, som väsentligt bättre tillgodosåge statens intressen än sjukhusbyggnadssakkunnigas

förslag.

Vad riksdagen nu senast anfört innebär emellertid icke, att riksdagen

anser det föreliggande avtalsförslaget utan vidare böra godtagas. Härtill

återkommer riksdagen i det följande.

I kritiken mot Kungl. Majlis föreliggande förslag rörande det s. k.

karolinska sjukhuset har även framförts den anmärkningen, att varje ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

9

redning saknades rörande de teoretiska institutionernas byggnadsbehofoch

kostnaderna för beredande åt dem av nya lokaler. I anledning härav

vill riksdagen framhålla, att det här gäller ett synnerligen omfattande

byggnadsföretag, vilket man tänkt sig genomfört i tre olika etapper. Under

hela den tid, utredningen i ämnet pågått — mera än 10 år — har det

aldrig varit fråga örn annat än att i första liand tillgodose klinikernas

byggnadsbehov, och häremot har varken från karolinska institutets,

Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida framförts någon erinran. Även institutets

teoretiska professorer hava enhälligt ställt sig på denna ståndpunkt.

Det ligger i sakens natur, att fullständiga nybyggnader för de teoretiska

institutionerna komma att kräva ganska avsevärda kostnader. .Men att

redan nu uppgöra beräkningar för ett byggnadsföretag, som ligger så

långt i framtiden som detta, torde vara skäligen meningslöst. Då de, som

vid institutet bära ansvaret för den teoretiska utbildningen, samfällt förordat

frågans lösning på föreslaget sätt, måste det förutsättas, att de också

gjort klart för sig, att de teoretiska institutionerna tills vidare kunna

hjälpa sig fram utan omfattande nybyggnader. Riksdagen kan därför

icke tillmäta ovanberörda invändning någon större betydelse.

Riksdagen anser sig härmed hava bemött de väsentligaste av de invändningar,

som framställts mot Kungl. Majrts förslag, utom vad angår

själva byggnadsförslaget, sådant det föreligger i de av arkitekten C.

Westman upprättade ritningarna med kostnadsförslag, ävensom avtalsförslagets

innehåll i och för sig.

I fråga örn byggnadsförslaget må erinras, att den av sjukhuskommissionen

beräknade kostnadssumman utgör 24,339,077 kronor och att departementschefen

genom uteslutning av den djurexperimentella avdelningen

och emanationslaboratoriet kunnat minska detta belopp till

24,078,509 kronor. I sistnämnda summa ingå ej cancerföreningens och jubileumsfondens

bidrag samt ej heller kostnaderna för vissa klinikchefers

bostadshus, vilka sistnämnda kostnader äro avsedda att helt bestridas

genom lån, som skulle förräntas och amorteras av inflytande hyresmedel.

Mot byggnadsförslaget hava särskilt i motionen I: 341 riktats åtskilliga

anmärkningar, och i motionen har påkallats uppskov med frågans avgörande,

för att nytt förslag i detta avseende må kunna föreläggas riksdagen

till nedbringande av kostnaderna och vinnande av en mera ändamålsenlig

planläggning av byggnaderna.

Riksdagen kan visserligen icke i allo dela de i berörda motion framförda

synpunkterna — sålunda synes den i motionen mot den radioterapeutiska

kliniken riktade kritiken icke befogad, om hänsyn tages till utvecklingen

på detta område av medicinen och nödvändigheten att planera

denna del av sjukhusanläggningen så, att den motsvarar behovet för en

avsevärd tid framåt — men i övrigt torde åtskilligt av vad i motionen

anförts vara värt beaktande och i varje fall förtjänt att närmare övervägas.

Även riksdagen har den uppfattningen, att kostnadssumman är

hög, och håller före, att man med god vilja skall lyckas väsentligt nedbringa

densamma. Riksdagen kan emellertid icke finna nödvändigt, att

av denna anledning ett positivt avgörande i frågan uppskjutes. Enligt

vad riksdagen förvissat sig om, äro de nu äskade 300,000 kronorna väsentligen

avsedda för sådana förberedande arbeten — planering av tomten,

väg- och ledningsarbeten m. m. — som kunna komma till utförande, oavsett

hur det slutgiltiga byggnadsförslaget kommer att te sig. Riksdagen

anser därför, att ett avgörande av frågan nu kan ske, oberoende av själva

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

byggnadsförslaget. I avseende å detta vill riksdagen hos Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit låter verkställa en överarbetning av nämnda förslag,

i syfte att kostnaderna för byggnaderna må väsentligt nedbringas.

En dylik revision får givetvis icke leda till ett eftersättande av ändamålsenligheten;

tvärtom är det angeläget att därvid även undersöka, örn ej

vissa ändringar möjligen kunna anses påkallade för att göra anläggningen

bättre lämpad för sitt ändamål. Berörda överarbetning torde med hänsyn

till sakens brådskande beskaffenhet böra föreläggas 1931 års riksdag.

Till frågan, huruvida det framlagda förslaget till avtal mellan staten

och Stockholms stad respektive län är sådant, att det nu bör av riksdagen

godkännas, har riksdagen ännu icke tagit ståndpunkt. Enligt riksdagens

mening hade det ur statens synpunkt varit önskvärt, att staden å det nya

sjukhuset tagit i anspråk vårdplatser i avsevärt större utsträckning än

som skett. Härigenom skulle nämligen för staten kostnaderna för sjukhusanläggningen

och dess drift givetvis komma att ställa sig billigare. Under

de hittills med staden förda förhandlingarna har visserligen från stadens

sida framhållits, att staden icke har något egentligt intresse av Norr backasjukhuset

såsom förläggningsplats för en del av sin sjukvård. Men riksdagen

kan icke frigöra sig från tanken, att nya överväganden av denna

sak möjligen skulle kunna giva ett annat resultat. Staden står veterligen

för närvarande inför nödvändigheten att på flera av sina sjukvårdsinrättningar,

bl. a. det Norrbackaområdet relativt närbelägna Sabbatsberg, företaga

omfattande ny- och ombyggnader. Enligt riksdagens tanke borde det

icke vara uteslutet, att staden vid nya förhandlingar kunde finna med sin

fördel förenligt att i samband med inskränkning av sin sjukvårdsverksamhet

på en eller annan av sina nuvarande sjukvårdsinrättningar belägga

ett större antal platser på det blivande kliniska sjukhuset å Norrbackaområdet.

Med hänsyn till vad nu anförts, synes det riksdagen, att då i allt

fall en överarbetning av byggnadsförslaget av riksdagen förutsatts, jämsides

med denna överarbetning nya underhandlingar i ämnet lämpligen

borde upptagas med staden, så att hägge dessa frågor kunde samtidigt på

nytt föreläggas 1931 års riksdag. Vid sådant förhållande torde det icke

vara tillrådligt, att riksdagen nu fastslår omfattningen av första etappens

utbyggnader utan lärer härmed böra anstå till nästkommande riksdag, då

detta spörsmål uppenbarligen måste bedömas med hänsyn tagen till resultatet

av de nya förhandlingarna med staden. Detsamma gäller naturligtvis

även frågorna örn byggnadsföretagets finansiering och beviljandet av

för anläggningen erforderligt totalbelopp. Däremot torde vad riksdagen

nu beslutat icke utgöra hinder för ett godkännande vid denna riksdag av

Kungl. Majlis förslag i övrigt, vilket riksdagen anser sig böra bifalla.

Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen

dels beslutat

1) att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya

lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras

å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag för ändamålet

upplåtits;

2) att det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm skulle sammanslås

med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med de all
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92. 11

manna grunder, som av chefen för försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordats; samt

3) att de av chefen för ecklesiastikdepartementet i samma statsrådsprotokoll

omförmälda åtgärderna för Norrbackaområdets ianspråktagande

för markutbyte och för reglering av tomtgränsen skulle vidtagas;

dels ock till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset anvisat för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor, av vilket

belopp högst 30,000 kronor finge disponeras för förberedande arbeten

för en ny vanföreanstalt å Norrbackaområdet.

Härjämte anhöll riksdagen i samma skrivelse, att Kungl. Majit täcktes

dels låta verkställa och till 1931 års riksdag framlägga en överarbetning

av föreliggande förslag till byggnader för karolinska sjukhuset, i syfte att

kostnaderna för byggnaderna måtte avsevärt nedbringas, dels ock låta

upptaga nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för

sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å sjukhuset belägga

ett större antal platser än enligt det nu förevarande avtalsförslaget

samt för 1931 års riksdag framlägga det förslag, vartill dessa förhandlingar

kunde giva anledning.

Med föranledande av riksdagens nämnda skrivelse uppdrog Kungl.

Majit genom beslut den 14 juli 1930 åt en kommission att ej mindre upptaga

nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för karolinska

sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å sjukhuset

belägga ett större antal platser än enligt det förevarande avtalsforslaget,

än även verkställa en överarbetning av föreliggande förslag till

byggnader för sagda sjukhus, i syfte att kostnaderna för byggnaderna

måtte avsevärt nedbringas; och skulle nämnda förhandlingar och överarbetning

verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med de synpunkter,

som av riksdagen i dess nämnda skrivelse framhållits.

Med skrivelse den 28 november 1930 framlade härefter 1930 års sjukhuskommission

betänkande och överarbetat förslag rörande uppförande av

karolinska sjukhuset m. m. ävensom av arkitekten Westman upprättade

förslagsritningar m. m. till sjukhuset.

De förhandlingar, som sjukhuskommissionen'' för fullgörandet av denna

del av sitt uppdrag inledde med Stockholms stad, gåvo till resultat, att

Stockholms stads sjukhuskommitté förklarade sig för sin del icke kunna

tillstyrka någon som helst utökning av det antal platser vid rikssjukhuset,

som staden åtagit sig att bekosta.

Sjukhuskommissionen inledde liknande förhandlingar med sjukvårdsavdelningen

av Stockholms läns landstings förvaltningsutskott men även

dessa förhandlingar gåvo negativt resultat.

1930 års sjukhuskommission framhöll i fråga örn den andra delen av sitt

uppdrag, överarbeta ingen av förslaget till byggnader för karolinska sjuk

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande Nr 92.

huset, inledningsvis i sitt betänkande, att den allvarligt bemödat sig att

efterkomma riksdagens önskan örn kostnadernas nedbringande. Detta hade

också enligt kommissionens mening lyckats i en omfattning, som måste

sägas vara betydande. Totalkostnaden för sjukhusets uppförande i första

etappen hade sålunda nedbragts från 24,078,509 kronor till 21,319,050 kronor

eller alltså med 2,759,459 kronor. Kostnadsminskningen hade uppnåtts genom

vissa ändringar i planläggningen, begränsningar av åtskilliga utrymmen

och förenklingar i byggnadssättet. I vissa fall hade den förnyade

granskningen givit kommissionen tillfälle att vidtaga en del rättelser oell

ändringar, som medfört viktiga förbättringar.

Med utgångspunkt från en beräknad byggnadstid av omkring 8 år framlade

kommissionen vidare följande

Tablå över erforderliga belopp under byggnadstiden och deras fördelning.

Byggn.

Anslag

Anslag från

Anslag från

Genom lån

år

från

Stockholms

Stockholms

(106 enskilda

Summa

riksdagen

stad

län

vårdpl.)

i......

300,000

—

—

—

300,000

2.....

1,500,000

—

—

—

1,500,000

3.....

1,900,000

1.100,000

400,000

350,000

3,750,000

4.....

1,900,000

1,100,000

400,000

350,000

3,750,000

5.....

1,900,000

1,100,000

400,000

350,000

3,750,000

6.....

1,900,000

1,100,000

400,000

350,000

3,750,000

7.....

1,900,000

1,270,000

270,000

350,000

3,790,000

8.....

626,984

—

—

183,016

810,000

11,926,984

5,670,000

1,870,000

1,933,016

21,400,000

Härefter framlade Kungl. Majit för 1931 års riksdag proposition, nr 132,

angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m.

I sin skrivelse den 28 maj 1931 (nr 286), vari riksdagen anmälde sitt beslut

_ i anledning av omförmälda proposition nr 132 och i ämnet väckta

motioner, anförde riksdagen bland annat följande:

Karolinska institutets byggnadsfråga fick, efter att under många år

hava varit föremål för ingående utredningar och sedan förberedande åtgärder

vid olika tillfällen beslutats av Kungl. Majit och riksdagen, år

1930 sin principiella lösning, i det att riksdagen då bestämde, att för institutets

behov ett nytt kliniskt sjukhus samt nya lokaler för institutets

teoretiska avdelningar skulle uppföras å det s. k. Norrbackaområdet i

Solna, socken invid Stockholm. Härmed hade riksdagen tagit slutgiltig

ställning till själva huvudsaken. Vad åter angår sättet för realiserandet

av detta omfattande byggnadsföretag, påkallade 1930 års riksdag förnyad

utredning i två olika hänseenden, nämligen dels rörande möjligheten att

åvägabringa ett sådant avtal med Stockholms stad, som innebar ett övertagande

från stadens sida av ett större antal vårdplatser å det nya sjukhuset

än enligt det då föreliggande preliminära avtalet, dels och i fråga

örn byggnadsförslaget, för vilket kostnaderna enligt riksdagens mening

borde genom en överarbetning väsentligt nedbringas.

Resultatet av den begärda nya utredningen föreligger nu i Kungl. Majits

ifrågavarande proposition, varav inhämtas, att utredningen verkställts i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

13

överensstämmelse med de av riksdagen givna direktiven. Tyvärr har densamma

i det förra avseendet lämnat ett negativt svar, i det att Stockholms

stad ställt sig avvisande gentemot anbudet att redan nu övertaga ett större

antal vårdplatser. Tanken härpå får vid sådant förhållande givetvis tills

vidare skjutas åt sidan. I det senare hänseendet däremot har den nya utredningen

varit mera framgångsrik. En kostnadsbesparing av väsentligt

mer än 2 millioner kronor har vunnits, och därtill kommer, att överarbetningen,

enligt vad av sakkunniga bedömare vitsordats, i vissa avseenden

lett till förbättringar av byggnadsförslaget rent sjukhustekniskt sett. Riksdagen

anser sig böra särskilt framhålla, att den genom minskning av reservlokaler

gjorda besparingen utgör endast en ringa del, knappast en

tiondel, av den totala kostnadsminskningen, och att den ojämförligt största

besparingen skett genom reduktion av byggnadskuben (med omkring 11

procent), ett mera koncentrerat byggnadssätt samt billigare byggnadskonstruktioner.

Av kostnadsminskningen hänför sig visserligen ett belopp av

281,024 kronor till en av 1930 års sjukhuskommission företagen nedsättning

av å-priserna för grunder och bjälklag, vilka beräknats för högt i det förra

förslaget, men även örn denna summa frånräknas, uppgår likväl besparingen

till närmare 2 ''A millioner kronor.

Nu senast påpekade förhållanden äro i och för sig ägnade att väcka tillfredsställelse.

Ä andra sidan synes det emellertid förklarligt, att då det

gäller ett byggnadsföretag av den omfattning, varom bär är fråga — enligt

de nya beräkningarna skulle totalkostnaden för första etappens byggnader,

frånsett utrustningskostnaderna, uppgå till 21,400,000 kronor, varav

statens andel skulle utgöra i runt tal 11,900,000 kronor — förslaget, trots

vidtagna nedskärningar och förbättringar, utsättes för kritik, och att ett

ingående övervägande sker, beträffande frågan huruvida ej ytterligare

besparingar kunna vidtagas utan ändamålsenlighetens eftersättande.

Den granskning riksdagen underkastat förslaget, bar icke givit stöd för

den uppfattningen, att förslaget även i det reviderade skick, vari det nu

föreligger, skulle vara onödigt omfattande. Det beräknade platsantalet

kommer enligt riksdagens övertygelse att väl motsvara behovet vid den

tid, då sjukhuset står färdigt, och något slöseri med utrymmen eller eljest

i fråga örn byggnadernas anordning och arkitektoniska utstyrsel har icke

kunnat påvisas. Riksdagen vill dock ingalunda göra gällande, att förslaget

är sådant, att icke genom förändringar under byggnadsarbetets fortgång

förenklingar och besparingar ävensom förbättrade anordningar

kunna tänkas. Dylika förändringar förutsättas även i den kungl, propositionen

skola bliva möjliga, och riksdagen utgår från att ledningen av

byggnadsarbetena skall så organiseras, att garantier erhållas för ett tillbörligt

beaktande av besparingsintresset. Härtill återkommer riksdagen i

det följande. Vid sin prövning av det överarbetade byggnadsförslaget bar

riksdagen emellertid icke funnit anledning till sådana anmärkningar mot

detsamma, att skäl föreligga att stidla sig avvisande däremot. Tvärtom

bar riksdagen fått det intrycket, att förslaget i stort sett förtjänar att

bliva godtaget såsom den plan, efter vilken i huvudsak den stora sjukhusanläggningen

bör komma till utförande.

Då riksdagen alltså anser sig kunna medgiva, att karolinska sjukhuset

i sin lörsta etapp kommer till utförande i huvudsak på det sätt. som framgår

av det överarbetade byggnadsförslaget, vill riksdagen likväl vid detta

medgivande knyta ett betydelsefullt villkor. Enligt departementschefens

mening borde byggnadsförslaget handhavas av en särskild kommitté, vik

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.2.

keil skulle tillsättas av Kungl. Majit oell bestå av representanter för ekonomiska,

medicinska och byggnadstekniska synpunkter» samt för Stockholms

stad och Stockholms län ävensom för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

och jubileumsfonden. Denna kommitté skulle äga företaga mindre

ändringar i byggnadsplanen, därest de icke medförde ökade kostnader.

Departementschefen yttrar vidare örn kommitténs verksamhet, att han förutsätter,

att vid de definitiva ritningarnas uppgörande och vid byggnadsarbetets

utförande byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, sa vitt

möjligt är, nedbringa byggnadskostnaderna. Även riksdagen anser det

lämpligast att, då det gäller ett så omfattande byggnadsföretag som det

nu förevarande, där det dessutom är nödvändigt att stå i en nära kontakt

med i medicinska och sjukvårdsfrågor sakkunniga personer, byggnadsföretaget

omhänderhaves av en särskild kommitté, liksom i flera liknande

fall tidigare skett. Denna kommitté vill riksdagen emellertid — utöver de

åligganden, som i allmänhet böra påvila ett sådant organ och som i propositionen

berörts -— tillägga en alldeles speciell uppgift. Riksdagen anser

det nämligen icke tillräckligt med en helt generell anmaning till kommittén

att söka ernå besparingar i kostnaderna; enligt riksdagens mening

bör såsom en av kommitténs viktigaste funktioner uttryckligen stadgas,

att kommittén skall oavlåtligen genom i god tid verkställda undersökningar

och beräkningar sträva att åstadkomma alla de förenklingar och

besparingar, som äro förenliga med en ändamålsenlig anordning av sjukhusanläggningen.

Denna kommitténs besparingsfunktion bör på lämpligt

sätt komma till uttryck även i det sätt, varpå kommittén organiseras

och sammansättes. Kommittén bör icke göras alltför omfattande, men

nödvändigt är enligt riksdagens åsikt att besparingsintresset i densamma

erhåller en eller flera särskilda representanter. Det torde vara förtjänt

att övervägas, örn ej detta intresse bäst tillgodosåges, därest — utom fackkunskapen

— jämväl det praktiska lekmannaförståndet bleve i kommittén

företrätt.

Såsom departementschefen framhållit, bör det tillkomma byggnadskommittén

att på egen hand vidtaga mindre ändringar i byggnadsplanen, som

ej äro ägnade att medföra ökade kostnader. Skulle det däremot bliva fråga

örn mera genomgripande omläggningar, vilket väl med ett företag av

denna art och omfattning måste antagas komma att inträffa, bör det givetvis

åligga kommittén att underställa saken Kungl. Majits prövning. På

Kungl. Majit ankommer sedermera att avgöra, huruvida frågan är av beskaffenhet

att böra hänskjutas till riksdagen. Genom att år för år anvisningar

å byggnadsanslaget måste äskas hos riksdagen, blir riksdagen i tillfälle

att steg för steg följa och kontrollera byggnadsarbetenas fortskridande.

Härvid har riksdagen möjlighet att tillse, att de ekonomiska synpunkterna

vederbörligen beaktats och att i övrigt företaget skötes på ett

rationellt sätt. I detta sammanhang vill riksdagen framhålla angelägenheten

av att när byggnadsarbetena igångsättas detta sker på ett sådant

sätt i fråga örn den ordning, i vilken de olika byggnaderna komma till utförande,

att ej eventuella besparingsåtgärder försvåras eller förhindras.

Riksdagen håller före, att den blivande byggnadskommittén näppeligen

kommer att kunna på ett tillfredsställande sätt sköta sin uppgift, örn den

ej genom en generalplans upprättande gör klart för sig redan från begynnelsen,

huru de olika delarna av tomtområdet lämpligen böra disponeras

och huru hela anläggningen en gång i stora drag skall te sig i färdigt skick.

Det synes önskvärt, att riksdagen får taga del av denna plan, då riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 02.

15

nästa gång har att pröva frågan om anvisande av medel för sjukhusanläggningen.

,

Nu anförda synpunkter och önskemål beträffande byggnadskommittén

förväntar riksdagen skola bliva behörigen iakttagna vid kommitténs oiganiserande

och under dess arbete.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att kostnaderna tor

nämnda kommitté — vilka kostnader riksdagen förutsätter skola hållas

inom måttliga gränser — böra bestridas av byggnaasanslaget. Så bör för

övrigt över huvud taget ske med alla återstående utgifter för utredningar

av olika slag, som skett i och för ifrågavarande anläggning.

De verkställda kostnadsberäkningarna kunna uppenbarligen icke vara

annat än av approximativ beskaffenhet. Då riksdagen beviljar det äskade

byggnadsanslaget, 11,626,984 kronor, vill riksdagen emellertid betona, att

riksdagen icke endast betraktar denna summa som en maximisiffra, beträffande

vilken under inga omständigheter något överskridande må ifrågakomma,

utan även räknar med att hela beloppet ej skall bliva behövligt

för de angivna ändamålen. .

I fråga örn företagets finansiering ansluter sig Kungl. Marits nu föreliggande

förslag till det förslag, som härutinnan förelädes 1930 års riksdag,

med de ändringar allenast, som betingas av den lägre kostnadssumma,

vartill den nya utredningen kommit. Riksdagen har ansett sig böra bifalla

vad i förevarande avseende av Kungl. Majit föreslagits. Dock finner riksdagen

nödigt att på en punkt göra ett förtydligande uttalande, nämligen i

fråga örn erläggandet av s. k. platskostnadsavgift för de 204 för »landet i

övrigt» avsedda vårdplatserna. Enligt Kungl. Majlis förslag skulle vederbörande

sjukvårdsområden — frånsett Stockholms stad och län — vara befriade

från att betala sådan avgift. Däremot framgår det icke fullt klart

av propositionen, huru det i detta hänseende skulle ordnas för Stockholms

stad och Stockholms län. Enligt riksdagens mening föreligga inga skäl att

låta staden och länet komma i åtnjutande av dylik befrielse från platskostnadsavgift,

utan de böra i den mån, de belägga omförmälda 204 platser,

gälda nämnda avgift på sätt ursprungligen varit avsett även för övriga

sjukvårdsområden.

Det ifrågasatta samarbetet med jubileumsfonden och cancerföreningen

finner riksdagen vara för staten fördelaktigt och anser sig därför böra

godkänna förslaget i denna del. Då i fråga örn Stockholms stad och Stockholms

län det icke visat sig möjligt att erhålla gynnsammare villkor än

enligt förut upprättat preliminärt avtal, torde annan utväg icke erbjudas

än att godtaga även vad härutinnan föreslagits.

I övrigt föranleder Kungl. Majlis förslag icke någon erinran från riksdagens

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen,

bland annat,

dels beslutat

att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,

varom 1930 års riksdag fattat beslut, skall — med beaktande av vad

riksdagen härutinnan ovan anfört — i huvudsaklig överensstämmelse med

av arkitekten E. C. Westman år 1928 upprättade, numera överarbetade ritningar

och kostnadsförslag i första byggnadsetappen omfatta:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,

en radioterapeutisk, en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en

obstetrisk-gynekologisk klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;

b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,

tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,

apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning,

begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler

ävensom ångpanneanläggning; samt

c) en patologisk institution;

att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens

i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,

ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som en av Hans Majit Konungen tillsatt kommitté i betänkande

den 23 maj 1929 angivit och som av honom godkänts, samt i enlighet

med den närmare överenskommelse, som Kungl. Majit kan komma

att träffa med styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen;

att avtal må träffas rörande samarbete för sjukhusets uppförande och

drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i enlighet

med av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordade samt av staden och

landstinget godtagna bestämmelser;

att byggnadsföretaget skall — med beaktande av vad riksdagen härutinnan

ovan anfört — finansieras i huvudsaklig överensstämmelse med de

av nämnde departementschef i samma statsrådsprotokoll förordade grunderna;
dels

ock i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten i första

etappen samt till bestridande av utgifter för uppgörande av detaljritningar,

arbetsbeskrivningar m. m., ävensom till övriga i samband med

dessa byggnadsarbeten stående administrationskostnader beviljat ett belopp

av 11,626,984 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra

reservationsanslag anvisat 750,000 kronor.

Med anledning av vad i riksdagens nyssnämnda skrivelse sålunda anförts,

tillsatte Kungl. Majit genom beslut den 3 juli 1931 en särskild byggnadskommitté.

Till ledamöter i denna kommitté förordnades ledamoten av

riksdagens första kammare, förutvarande statsrådet, häradshövdingen

K. G. Th. Borell, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

C. G. Alson Forssell, ledamoten av riksdagens andra kammare, möbelsnickaren

C. K. Jansson i Falun, borgarrådet W. E. Karlsson, professorn

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet E. S. H. Key, byggnadsingenjören

A. Nordström och arkitekten E. C. Westman samt till suppleanter

generalfältläkaren F. J. Bauer, byrådirektören i lantmäteristyrelsen C. A.

V. Hernlund, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet H. C.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

17

Jacobaeus, ledamoten av riksdagens andra kammare byggmästaren O.

Johansson i Edsbyn, ledamoten av riksdagens andra kammare, f. d. kommunalkamreraren

G. W. Källman, ledamoten av riksdagens första kammare,

direktören V. E. Larsson i Lerdala och professorn vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet N. G. Söderlund. Tillika uppdrog Kungl.

Majit åt Borell att vara byggnadskommitténs ordförande. Vidare anbefallde

Kungl. Majit byggnadskommittén att, med iakttagande av vad riksdagen

därom i skrivelse den 28 maj 1931 anfört, uppgöra och till Kungl.

Majit inkomma med dels förslag till instruktion för kommittén, dels ock,

i samband med avlåtande av framställning örn anslag för karolinska sjukhuset

för budgetåret 1932/1933, förslag till generalplan över hela Norrbackaområdets

användning. På därom gjord ansökan bar därefter Bauer

entledigats från uppdraget att vara suppleant i kommittén.

Sedan kommittén avgivit förslag till instruktion och statskontoret, byggnadsstyrelsen

och riksräkenskapsverket däröver yttrat sig, fastställde

Kungl. Majit genom beslut den 23 oktober 1931 instruktion för nämnda

kommitté. Samtidigt anbefallde Kungl. Majit byggnadskommittén att

uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med dels förslag angående förhandlingar

beträffande överenskommelse mellan Kungl. Majit å ena, samt

styrelserna för Konung Gustaf Vis jubileumsfond och cancerföreningen i

Stockholm, å andra sidan, rörande sammanförande med den radioterapeutiska

kliniken vid karolinska sjukhuset av cancerföreningens nuvarande

vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar,

dels ock utredning och förslag beträffande uppförande av en psykiatrisk

klinik vid karolinska sjukhuset redan under första byggnadsetappen.

Genom beslut samma dag, den 23 oktober 1931, godkände Kungl. Majit

för sin del de bestämmelser rörande samarbete för karolinska sjukhusets

uppförande och drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns

landsting, som återgivits i propositionen nr 132 till 1931 års riksdag och

som såväl av staden och landstinget som av riksdagen enligt skrivelsen

den 28 maj 1931 för dess del godkänts. I anslutning härtill har också den

23 oktober 1931 avtal träffats och underskrivits mellan statsrådet och chefen

för ecklesiastikdepartementet å Kungl. Majits och kronans vägnar å

ena sidan och Stockholms stads hälsovårdsnämnd, respektive Stockholms

läns landstings förvaltningsutskott å den andra.

Genom beslut den 27 november 1931 uppdrog slutligen Kungl. Majit åt

ledamöterna i byggnadskommittén Borell och Jansson i Falun att å Kungl.

Majits och kronans vägnar med styrelserna för Konung Gustaf Vis jubileumsfond

och cancerföreningen i Stockholm upptaga de förhandlingar,

som angivits i ovannämnda beslut den 23 oktober 1931, samt att därefter

till Kungl. Majit inkomma med förslag till överenskommelse i ämnet.

Med skrivelser den 15 februari 1932 Inar nu byggnadskommittén i samband

med framställning örn anslag för budgetåret 1932/1933 till byggnader

Bihang till riksdagens protokoll 19112. (> sami. 51 käft. (Nr 92.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

för karolinska sjukhuset m. m. överlämnat ett förslag till generalplan för

förläggningen å Norr backaområdet av karolinska institutets samtliga kliniker,

teoretiska institutioner och övriga inrättningar.

Nämnda generalplan återfinnes å sid. 27—48 i statsrådsprotokollet, vartill

utskottet här tillåter sig att hänvisa.

I skrivelse samma dag — den 15 februari 1932 — har byggnadskommittén

inkommit med framställning örn äskande hos riksdagen av medel för

budgetåret 1932/1933 till sjukhusets uppförande. Kommittén erinrar örn den

av 1930 års sjukhuskommission uppgjorda planen för finansiering av första

etappen av sjukhusbygget, vilken plan godtagits såväl av Kungl. Majit

som riksdagen, samt anför den tablå rörande byggnadskostnadernas fördelning

under byggnadstiden, som i det föregående återgivits. Kommittén

anför vidare bland annat:

För byggnadsarbeten för karolinska sjukhuset m. m. skulle alltså intill

den 30 juni 1933 åtgå 1,480,000 kronor, medan de för ändamålet tillgängliga

medlen uppgå till 982,169 kronor 34 öre. För budgetåret 1932/1933 erfordras

alltså ett anslag motsvarande skillnaden — 497,830 kronor 66 öre — mellan

omförmälda två belopp eller i avrundat tal 500,000 kronor.

Lnder åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommittén, att

Kungl. Majit ville i proposition föreslå riksdagen att av det av 1931 års

riksdag till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. beviljade

beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

Över den av byggnadskommittén uppgjorda generalplanen över Norrbackaområdet

hava yttranden avgivits den 23 februari 1932 av kanslern

för rikets universitet efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium,

den 24 februari 1932 av medicinalstyrelsen och den 24 februari 1932

av byggnadsstyrelsen.

Vidare har skattebetalarnas förening i en till Kungl. Majit ingiven

fiamställning hemställt, att proposition till riksdagen rörande anslag till

fortsatt utbyggnad av karolinska sjukhuset icke måtte »i sakens nuvarande

synnerligen outredda skick» framläggas, utan att i stället utredningar

i vissa i skrivelsen angivna avseenden först måtte verkställas.

För egen del bar departementschefen anfört följande:

Såsom jag bär ovan erinrat, beslöt 1927 års riksdag under vissa villkor

upplåta det s._ k. Norrbackaområdet till förläggningsplats för uppförande

av ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet.

1930 års riksdag beslöt, att ett nytt kliniskt sjukhus, karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner

skulle uppföras på nämnda område. Därefter bestämde 1931 års

riksdag omfattningen av första byggnadsetappen och beslöt, att uppförandet

av i denna etapp ingående byggnader skulle ske i huvudsaklig överBestämmelse

med av arkitekten C. Westman år 1928 upprättade, sedermera

överarbetade ritningar och kostnadsförslag. Riksdagen uttalade vi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

19

dare, att byggnadskommittén borde upprätta en generalplan, utvisande

»huru de olika delarna av tomtområdet lämpligen böra disponeras och huru

hela anläggningen en gång i stora drag skall te sig i färdigt skick».

Denna plan önskade riksdagen erhålla del av, då den nästa gång hade att

pröva frågan örn anvisande av medel till sjukhusanläggningen.

Med efterkommande av riksdagens sålunda uttalade önskan har Kungl.

Maj:t anmodat byggnadskommittén att uppgöra det förslag till generalplan,

för vilket jag förut redogjort. Av generalplanen torde framgå, att

kommittén vid utarbetandet av densamma tagit hänsyn till riksdagens

allmänna direktiv för planläggningen av Norrbackatomtens bebyggande.

Byggnadskommittén säger sig jämväl hava i möjlig utsträckning beaktat

do önskemål beträffande byggnadsplanens utformning, som framställts av

särskilda, för ärendets utredning utsedda kommissioner och av karolinska

institutets lärarkollegium.

Det är givetvis vid ett byggnadsföretag av den omfattning, det här gäller,

och med hänsyn till nödvändigheten att fördela byggnadsarbetet över

en lång tidsperiod av den allra största vikt, att företaget redan från begynnelsen

planlägges med sådan omsorg, att samtidigt med att de mer

nära till hands liggande behoven tillgodoses, även hänsyn tages till i framtiden

till uppförande ifrågakommande byggnader och till den utveckling

av företaget, som i andra hänseenden kan befinnas erforderlig. Kommittén

synes i förslaget till generalplan hava noga beaktat dessa önskemål. Av

generalplanen framgår vidare, att kommittén genom vissa förändringar av

byggnadsplanerna för forsta etappens byggnader lyckats hittills nedpressa

byggnadskuben med i runt tal 11.900 m®. Kommittén har dock icke kunnat

nu beräkna den kostnadsminskning, som kan föranledas av denna minskning

av kubikinnehållet. Samtidigt meddelar kommittén, att även i åtskilliga

andra hänseenden besparingar åstadkommits och ytterligare torde

kunna åstadkommas. Jag understryker med tillfredsställelse dessa av kommittén

lämnade uppgifter och vill samtidigt betona vikten av att vid byggnadsföretagets

vidare planerande den största möjliga sparsamhet iakttages,

dock icke så att därigenom äventyras företagets behöriga och ändamålsenliga

genomförande.

Det är emellertid givet, att en generalplan, sådan som den nu framlagda,

mera tjiinar som en översikt över huru man nu anser sig kunna planlägga

de omfattande byggnadsföretag, örn vilka här är fråga, än som en mer

eller mindre noggrann ledning för byggnadsföretagens utförande. Under

den avsevärda tid, som kommer att förflyta redan för realiserande av den

första etappens byggnadsprogram, kan utvecklingen tvifvelsutan komma

att i mer än ett avseende medföra rubbningar eller jämkningar i de detaljer.

som inrymmas i den framlagda generalplanen. Generalplanen visar

emellertid, att alla de institutioner, över vilka den medicinska högskolan

nu förfogar och i en nu beräknelig framtid kan tänkas komma att förfoga,

på ett ändamålsenligt sätt kunna föreläggas å det av riksdagen för ändamålet

upplåtna Norrbackaområdet.

Det tillkommer mig icke nu att ingå på de byggnadsföretag, som sträcka

sig utövar den första etappens byggnader. Jag vill endast erinra därom, att

i avseende å an eller annan av do härvid planerade institutionerna fragen

om, nybyggnader inom vissa år med nödvändighet 1 rauger till sin lösning.

Jag tanker närmast på do psykiatriska och pediatriska klinikerna, nvonsa

på en lind- och könsklinik. Genom förflyttning av den psykiatriska klin i

ken till Norrbackaområdet och nedliiggande av psykiatriska sjukhuset a

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

Konradsberg kail dess mycket värdefulla tomt lösgöras för försäljning.

Förutsättningen för byggandet av en klinik för hud- och könssjukdomar

torde vara nedläggandet av sjukhuset Eira, till vars tomt staten är ägare.

Härigenom kan även denna tomt försäljas. Försäljningssumman för ovannämnda

tomter uppgår till mer än ovannämnda klinikers byggnadskostnad1''-

Likaså torde böra beaktas, att när en gång tiden kommer för karolinska

institutets och serafimerlasarettets förflyttning, stora tomtområden

inom stadens centrala delar bliva lediga, genom vilkas avyttring väsentliga

bidrag kunna vinnas för de nya byggnadsföretagens finansiering. Med

avseende på de pediatriska klinikerna är den ena förlagd till allmänna

barnhuset, den andra till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt. Blott av

den förstnämnda kliniken kan i detta sammanhang ifrågakomma förflyttning.

För byggandet av en sådan klinik å Norrbackaområdet är jämlikt

avtal mellan barnhusets direktion och Stockholms stad ett belopp av

1,000,000 kronor avsatt att utgå från den s. k. Stockholmsfonden, som är

bildad av försäljningsmedel från den barnhuset förut tillhöriga fastigheten

Rålambshov.

Vad beträffar den av skattebetalarnas förening gjorda framställningen

därom, att proposition i ämnet icke nu måtte avlåtas till riksdagen, anser

jag mig förhindrad att medverka härtill redan på den grund att ett utav

riksdagen så sent som år 1931 fattat beslut därigenom skulle lämnas utan

avseende.

Kommittén beräknar i skrivelse den 15 februari 1932 med anslagsäskanden

för nästkommande budgetår, att intill den 30 juni 1933 för byggnadsarbeten

för karolinska sjukhuset m. m. kommer att åtgå 1,480,000 kronor.

De för ändamålet tillgängliga medlen uppgå till 982,169 kronor 34 öre. För

budgetåret 1932/1933 skulle alltså erfordras ett anslag, lika med skillnaden

mellan nyssnämnda belopp — 497,830 kronor 66 öre — eller i avrundat tal

500,000 kronor. Mot byggnadskommitténs beräkningar har jag icke funnit

något att erinra.

De i ärendet väckta motionerna åsyfta, att riksdagen nu skulle frångå

de grundläggande beslut, riksdagen åren 1927, 1930 och 1931 fattat ifråga

örn karolinska institutets nya kliniska sjukhus i Stockholm, det s. k. karolinska

sjukhuset, ävensom angående förläggningen av de till nämnda institut

hörande teoretiska institutionerna. I denna fråga, som mer än de

flesta spörsmål, med vilka riksdagen under senare tider haft att taga

befattning, varit föremål för ingående undersökningar och överväganden,

har riksdagen genom nämnda beslut intagit den ståndpunkten, att samtliga

för karolinska institutet behövliga institutioner och kliniker skola förläggas

till en och samma plats, att denna plats skall vara Norrbackaområdet,

och att staten i fråga örn det nya undervisningssjukhuset skall

vara sjukhusföretagare med Stockholms stad, Stockholms län samt konung

Gustaf V:s jubileumsfond och cancerföreningen såsom medintressenter.

I överensstämmelse härmed hava jämlikt riksdagens lämnade bemyndigande

avtal slutits med staden, länet och omförmälda enskilda intressenter

samt i övrigt omfattande förberedande åtgärder och arbeten vidtagits.

Det synes uppenbart, att under sådana förhållanden riksdagen icke kan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

21

vilja företaga sig att uppriva de förut fattade besluten och rygga de träffade

avtalen, såvida icke till äventyrs nya, synnerligen allvarliga och

tvingande skäl nödga till en dylik ovanlig åtgärd.

Att så skulle vara fallet, hava motionärerna enligt utskottets mening

icke lyckats uppvisa. Motionärernas argument äro i huvudsak desamma,

som tidigare framförts mot förslaget örn karolinska sjukhuset och som av

riksdagen vid upprepade tillfällen prövats och befunnits icke vara av

sådan styrka, att de borde utgöra hinder för förslagets förverkligande.

Utskottet anser fördenskull obehövligt att ånyo ingå i ett detaljerat bemötande

av berörda argument. Endast vid ett par av huvudpunkterna vill

utskottet något närmare uppehålla sig.

Frågan örn formen för samarbetet med Stockholms stad är, såsom redan

framhållits, efter moget övervägande avgjord och genom avtal befästad,

och i något ändrat läge kan denna fråga icke sägas hava kommit genom

planerna på ett nytt stort kommunalt sjukhus på Söder. Att ett dylikt

sjukhus planerades, var känt och taget i vederbörligt betraktande redan

då riksdagen förra året bestämde sig för att staten borde stå såsom företagare

i fråga örn det nya undervisningssjukhuset. Vad som sedan timat

i detta avseende, synes icke giva anledning för riksdagen att ändra ståndpunkt.

Då i motionerna stort avseende fästes vid framkomna uppgifter

rörande det blivande Södersjukhusets billighet och ändamålsenlighet, torde

det vara förtjänt att påpekas, först och främst, att, såvitt utskottet har sig

bekant, detta sjukhus icke planlagts med hänsyn till att undervisning där

skulle äga rum, varför jämförelser i kostnadshänseende mellan samma

sjukhus och en såsom undervisningssjukhus planlagd sjukvårdsinrättning

måste bliva vilseledande, samt vidare, att Södersjukhusets uppförande

ännu icke ens beslutats av stadens vederbörande myndigheter utan att frågan

härom fortfarande befinner sig på ett förberedande stadium, varför

man vid diskussionen örn detta sjukhus ännu så länge är hänvisad till blott

tämligen ovissa kalkyler.

Det är visserligen riktigt, såsom särskilt i motionerna I: 76 och II: 152

framhållits, att, sedan 1931 års riksdag fattade sitt beslut i ämnet, så till

vida något nytt inträffat, som den väntade ekonomiska krisen genom särskilda

omständigheter ytterligare försvårats, och att därför en sträng

återhållsamhet med statsutgifter är mera än eljest av nöden. Det bör dock

framhållas, att varje siffermässig minskning av budgetens utgiftssida icke

utan vidare är liktydig med klok sparsamhet. Utskottet bär noga övervägt,

huruvida i detta fall den statsfinansiella situationen bör föranleda

det beslutade byggnadsföretagets inställande eller uppskjutande. Härvid

har utskottet kommit till den uppfattningen, att när det gäller ett företag

som detta, vilket sträcker sig över en betydande tidsperiod, det icke kan

anses välbetänkt, att låta mer eller mindre tillfälliga krisförhållanden inverka

avgörande på verksamhetens fortgång. Vidare är utskottet av den

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

meningen, att det statsintresse, som påkallat företagets igångsättande, är

av sådan vikt, att verksamheten bör fullföljas även under svåra tider. Det

får dessutom ej förglömmas, att en stor mängd människor genom företagets

upprätthållande komma att erhålla arbete.

I motionen I: 322 har gjorts gällande, att den framlagda generalplanen

icke skulle vara av den beskaffenhet, 1931 års riksdag avsett, i det den till

följd av bristande fullständighet icke skulle möjliggöra för riksdagen att

bilda sig en uppfattning i stora drag örn Norrhackaanläggningens ekonomiska

innebörd. »Generalplanen» — heter det i motionen — »innehåller inga

som helst uppgifter vare sig örn de i anläggningen ingående byggnadskropparnas

volym eller örn de för deras uppförande erforderliga anslagen.

Driftkostnadskalkyler saknas också fullständigt.»

I anledning härav vill utskottet framhålla, att, såvitt utskottet kunnat

bedöma saken, avsikten med generalplanen från riksdagens sida var att

redan från begynnelsen erhålla en ungefärlig föreställning örn möjligheterna

för tomtområdets lämpliga utnyttjande för avsett ändamål och

huvuddragen av anläggningens blivande utseende. I dessa hänseenden

synes den nu framlagda planen vara så fullständig, som skäligen kan begäras.

Att dessutom ifråga örn byggnader, som kanske icke skola komma

till utförande förrän tjugu å trettio år framåt i tiden, uppställa det kravet,

att byggnadskropparnas volym och de för deras uppförande erforderliga

anslagen samt driftkostnaderna skola angivas, kan enligt utskottets

mening ej rimligen ifrågakomma. Dylika uppgifter måste bliva alltför

osäkra för att vid en vederhäftig prövning kunna tillmätas något värde.

Vad i övrigt angår generalplanens innehåll, synes det utskottet uteslutet,

att riksdagen nu skulle på något sätt i detalj binda sig vid en användning

av Norrbackaområdet, på sätt planen anger, även ifråga örn kommande

byggnadsetapper och karolinska institutet närstående men till detsamma i

egentlig mening ej hörande inrättningar. Den långa byggnadstiden kommer

säkerligen att kräva åtskilliga förändringar. Emellertid vill utskottet

uttala önskvärdheten av att, i den mån ej ändamålsenligheten härigenom

eftersättes, möjligheterna till en något starkare koncentration tagas under

övervägande, särskilt beträffande de teoretiska institutionerna. Härigenom

torde ej obetydliga kostnadsbesparingar kunna göras.

Av vad utskottet ovan anfört torde framgå, att utskottet icke kan biträda

de i motionerna I: 76 och II: 152 samt I: 322 och II: 477 framställda

yrkandena.

Mot Kungl. Majda förslag har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Wohlins m. fl., Carlströms m. fl.,

Westmans m. fl. samt Johansons i Hallagården m. fl.

ovannämnda motioner (1:76 och 11:152 samt 1:322 och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

23

II: 477), av det till uppförande av byggnader för karolinska

sjukhuset i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade

beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. II. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit :

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson

i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Bosén, Johansson i Fredrikslund,

Walles, Thelin och Pauli samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i Bon

arp, Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Wigforss,

Holmgren, Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs och Lindskog.

Reservationer:

l:o) av herrar Nilsson i Gränebo, Rosén och Strindlund, som ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse:

»Sedan förra årets riksdag biföll Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till karolinska sjukhusets första utbyggnadsetapp, har den statsfinansiella

situationen undergått en allvarlig försämring. Den allmänna krisens svåra

verkningar avspeglade sig redan i årets statsverksproposition, enligt vilken

budgeten för nästkommande budgetår endast kunde balanseras genom

tillgripande av kännbara skattehöjningar. Den ytterligare skärpning av

den ekonomiska krisen, som därefter ägt rum, har haft till följd, att jämvikt

i riksstaten anses icke kunna uppnås utan tillgripande av än större

skattehöjningar än de i statsverkspropositionen föreslagna. Därtill kommer,

att de statsfinansiella framtidsutsikterna — genom skatteunderlagets

redan konstaterade starka minskning och den väntade nedgången av statens

inkomster överhuvud — te sig mörka. Detta har också föranlett chefen

för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga med uppgift att redan

nu verkställa förberedande undersökningar rörande den statsverksproposition,

som skall föreläggas nästa års riksdag, i syfte att ernå största möjliga

besparingar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

Inför dessa fakta synes det utskottet nödvändigt, att även karolinska

sjukhusets byggnadsfråga blir föremål för en förnyad omprövning. Det

förefaller utskottet, som innebure det ett underskattande av räckvidden av

den senaste tidens händelser, därest detta stora och dyrbara samt ännu icke

i nämnvärd grad påbörjade byggnadsföretag, vilket planlagts under helt

andra och bättre statsfinansiella förutsättningar än de nu rådande, alldeles

skulle undandragas en dylik förnyad granskning. En sådan granskning

synes så mycket mera påkallad, som flertalet andra anslag, och icke minst

kulturanslagen, på sätt ovan erinrats, komma att undergå en särskild omprövning

och säkerligen i många fall komma att få vidkännas starka beskärningar.

Vidare är att märka, att en fullständig generalplan, innefattande beräkningar

över bela Norrbackaanläggningens byggnads- och driftkostnader,

såsom påvisats i motionerna I: 322 och II: 477, icke blivit framlagd för

årets riksdag. En dylik generalplan synes utskottet i föreliggande statsfinansiella

situation vara desto mera nödvändig, som riksdagen icke nu

bör taga på sitt ansvar att bifalla anslagsäskanden, vilkas framtida ekonomisk

räckvidd riksdagen icke kan överblicka, önskvärdheten för statsmakterna

att före beviljandet av anslag till nya byggnadsföretag äga tillgång

till såvitt möjligt fullständiga kostnadsberäkningar har för övrigt

även understrukits av statens organisationsnämnd i en så sent som i november

1931 till Konungen ställd skrivelse. Organisationsnämnden framhöll

i denna skrivelse bl. a. ''önskvärdheten av att vid framläggande till

behandling av frågor rörande åtagande av nya uppgifter eller anordnande

av nya institutioner noggranna beräkningar från början verkställas över

blivande årliga kostnader av olika slag, som av åtgärden ifråga kunna

komma att följa, såsom personalkostnader, driftkostnader m. m.’, och nämnden

tilläde, att det icke torde vara oberättigat uttala, att utredningen i

dessa stycken hittills ofta varit avsevärt bristfällig.

Ett ytterligare starkt talande skäl för en förnyad omprövning av karolinska

sjukhusets byggnadsfråga ligger numera däruti, att Stockholms

stad nyligen framlagt utredning rörande ett nytt centralsjukhus på Söder.

Med hänsyn till det förändrade läge, vari frågan härigenom kommit, anser

utskottet, i anslutning till de i motionerna I: 76 och II: 152 framförda synpunkterna,

att möjligheten av en förläggning av den medicinska undervisningen

till detta sjukhus bör upptagas till ingående och förutsättningslös

prövning. En sådan prövning bör icke endast omfatta frågans ekonomiska

sida, utan utsträckas till att avse ärendet i hela dess vidd och

sålunda även möjligheten att genom en dylik lösning ernå vissa fördelar

för den medicinska undervisningen och forskningen. Det synes utskottet

bl. a. kunna ifrågasättas, huruvida icke ett samgående mellan staten och

staden vid Södersjukhuset i hög grad skulle kunna befordra en snabb lösning

av karolinska sjukhusets hela byggnadsfråga. Örn Norrbackaanlägg
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92. 25

ningen fullföljes, lär det kunna antagas, att det kommer att dröja en högst

avsevärd tid, innan staten kan få medel disponibla för byggandet av de i

Norrbackaanläggningens andra och tredje byggnadsetapper ingående lokalerna

för teoretiska institutioner och kliniker, för så vitt ej andra och

mera trängande behov i landets olika delar skola tillbakasättas.

I nuvarande situation synes alltså ett uppskov med riksdagens slutliga

ställningstagande till karolinska sjukhusets byggnadsfråga böra komma

till stånd. Därvid bör i första hand förhandlingar äga rum rörande möjligheten

att under medverkan från Stockholms stads och Stockholms läns

sida — vid en ur vetenskaplig synpunkt fullt tillfredsställande lösning

— nedbringa kostnaderna genom en förläggning av den medicinska undervisningen

jämte karolinska institutets teoretiska institutioner i anslutning

till Stockholms stads planerade centralsjukhus på Söder. Skulle Stockholms

stad, trots den nu inträdda ekonomiska situationen, icke befinnas villig till

sådant samarbete, ehuru detta måste lända till båda parternas nytta, bör

en fullständig generalplan över Norrbackaanläggningen utarbetas, så att

riksdagen erhåller möjlighet att överblicka detta företags ekonomiska

räckvidd.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt i anledning av de i ämnet väckta motionerna I: 76,

II: 152 samt I: 322 och II: 477, i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta en undersökning

rörande möjligheten att under medverkan från Stockholms

stads och Stockholms läns sida nedbringa kostnaderna för

karolinska institutets nybyggnader genom samverkan, på

sätt ovan angivits, och att, därest denna väg visar sig icke

framkomlig, Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för

riksdagen framlägga fullständig generalplan över hela

Norrbackaanläggningens byggnads- och driftkostnader.»

2:o) av herr Olof Olsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 51 haft. (Nr 92.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:235 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående uppförande av byggnader'' för karolinska sjukhuset m. m. s. 1 i texten