Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning rn. m., jämte en i ämnet väckt motion.

1932-05-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning rn. m., jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

1

Nr 93.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande

av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning

rn. m., jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd ock behov hade Kungl. Maj:t under femte

huvudtiteln (punkt 100 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över socialärenden samma dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, till särskild polisverksamhet

för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning

m. m. för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra anslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, av 200,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1932

dagtecknad proposition, nr 182, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att till särskild

polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker,

lönnbränning m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till berörda statsrådsprotokoll.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen på förslag av Kungl. Majit årligen

anvisat extra anslag alltsedan budgetåret 1923/1924.

För innevarande budgetår har riksdagen, i enlighet med av Kungl. Majit

i proposition nr 73 till 1931 års riksdag framlagt förslag, genom skrivelse

den 15 april 1931, nr 115, till förevarande ändamål anvisat ett extra anslag

av 200,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågs, enligt nyssnämnda proposition,

110,000 kronor till bidrag till spritpolisavdelningen i Stockholm, under

det att för länsstyrelsernas del beräknades 90,000 kronor, inklusive viss

medelsreserv.

Med undantag för budgetåret 1926/1927 har anslaget för varje gång anvisats

att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Bihang till riksdagens protokoll. 1932. 6 sami. 02 haft. (Nr 93.) 1028 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 93.

Genom brev den 15 maj 1931 Ilar Kungl. Majit bemyndigat Överståthållarämbetet

att från det för innevarande budgetår till ifrågavarande ändamål

anvisade anslaget, såsom bidrag till Stockholms stads polisverksamhet för

uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker ävensom lönnbränning m. m.

i Stockholms stad och län under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932, till staden

utbetala ett belopp av 110,000 kronor, dock under villkor att Stockholms

stadsfullmäktige för berörda verksamhet under samma tid beviljade ett

belopp av minst 25,000 kronor. Samtidigt förordnade Kungl. Majit, att

stadens ifrågavarande polisverksamhet finge, då för fullföljande av påbörjad

spaning eller eljest anledning därtill förelåge, utsträckas jämväl till annat

än Stockholms län.

Vidare har Kungl. Majit genom cirkulär den 26 juni samt särskilda brev

den 9 och 30 oktober 1931 bemyndigat envar av vissa länsstyrelser att av

ifrågavarande anslag under budgetåret 1931/1932 för bekämpande av olovlig

införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m. använda närmare angivet belopp;

utgörande de sålunda anvisade medlen tillhopa 80,650 kronor. I samband

därmed har Kungl. Majit bland annat förklarat, att den polisverksamhet,

för vilken medel sålunda ställts till förfogande, finge, då för fullgörande

av påbörjad spaning eller eljest anledning därtill förelåge, utsträckas

till annat län.

Ytterligare har Kungl. Majit genom brev den 5 juni 1931 bemyndigat

Överståthållarämbetet att för anskaffande av en mindre motorkryssare för

Stockholms tullpolisavdelning mot redovisningsskyldighet utbetala bland

annat ett belopp av 2,700 kronor att avföras från det för innevarande

budgetår till ifrågavarande ändamål anvisade anslaget.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört

följande:

»I årets statsverksproposition framhöll jag i samband med anslagsberäkningen

till ifrågavarande ändamål, att de organisatoriska förändringar beträffande

polisväsendet, till vilka förarbeten då påginge, icke toge sikte på spritpolisorganisationen

men beräknades kunna bidraga till en höjning av effektiviteten

av de nuvarande anordningarna med spritpolis. Visserligen syntes

icke, anförde jag vidare, i anledning därav, åtminstone för närvarande,

några ändringar böra vidtagas i den nuvarande spritpolisorganisationen,

något som dock vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke med full

säkerhet läte sig bedöma. Sedan numera förarbetena slutförts och i anledning

av desamma ett förslag till vissa ändringar i 1925 års polisorganisation

denna dag förelagts Kungl. Majit (proposition nr 178), torde berörda spörsmål

åter få upptagas till behandling. Därvid får jag vidhålla den uppfattning,

jag sålunda gav uttryck åt i statsverkspropositionen. Visserligen är det avsett,

att den föreslagna statspolisen, bland andra uppgifter, skall hava att lämna

spritpolisen biträde, exempelvis vid vägpatrullering och fordonsvisitering.

Detta synes emellertid, enligt det nu framlagda förslaget, närmast bliva att

betrakta som ett välbehövligt tillskott för höjande av spritpolisens effektivitet.

I varje fall torde det vara lämpligt att först avvakta erfarenhet örn

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

3

statspolisavdelningarnas verksamhet i förevarande hänseende, innan ståndpunkt

tages till frågan, om desamma helt eller delvis kunna ersätta spritpolisen.

Örn jag alltså utgår från att de nuvarande anordningarna i fråga örn spritpolis

böra bibehållas i huvudsak oförändrade under nästa budgetår, återstår

att pröva frågan örn medelsbehovet för nämnda tid.

Statens bidrag till den särskilda spritpolisavdelningen vid Stockholms

poliskår bestämdes, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, för innevarande

budgetår till 110,000 kronor, vilket i förhållande till närmast föregående

budgetår innebar en höjning av 35,000 kronor. Genom att statsbidraget

sålunda förhöjts har avdelningen kunnat utökas med tre man.

Härigenom har möjlighet vunnits att pa ett mera effektivt sätt än förut

sörja för bevakningen av infartsvägarna till Stockholm, varjämte bevakningen

på andra platser kunnat utökas. Överståthållarämbetet har nu hemställt

örn oförändrat bidrag till spritpolisavdelningen i Stockholm för nästa

budgetår. Jag tillstyrker ämbetets framställning. Bidraget torde liksom hittills

böra utgå under villkor att staden av egna medel bidrager med minst

25.000 kronor årligen.

Yad beträffar anslagen till länsstyrelserna är att märka, att enligt generaltullstyrelsens

och kontrollstyrelsens år 1929 framlagda förslag en del av

spritpolisens nuvarande uppgifter efter hand skulle kunna överflyttas å tullpersonal

med viss polisutbildning. Enligt vad jag inhämtat har generaltullstyrelsen

— liksom åren 1929 och 1930 — även sistförfluten år anordnat en

kurs för utbildning i detektivtjänst av ett mindre antid befattningshavare i

tullverket. Under nämnda tre år hava sammanlagt omkring 30 tulltjänstemän

erhållit sådan utbildning. De sålunda utbildade tulltjänstemannen torde

emellertid alltjämt behöva tagas i anspråk för insättande på punkter, där

spritpolis ej finnes men där särskild spaning rörande spritsmuggling visar

sig vara av nöden. Någon överflyttning av spritpolisens nuvarande uppgifter

på tullpersonal kan därför ej heller under nästa budgetår äga rum i

avsevärd omfattning.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget var ett belopp av

90.000 kronor avsett för spritpolisverksamhet inom de särskilda länen samt

till någon del såsom medelsreserv. Därav Jaar, såsom framgått av den

lämnade redogörelsen, ställts till olika länsstyrelsers förfogande sammanlagt

80,650 kronor. Med hänsyn till vad nyss anförts synes man för nästa budgetår

icke kunna räkna med någon sänkning av sistnämnda belopp. Da härjämte

ett icke alltför knappt tilltaget belopp bör stå till Kungl. Majits förfogande

för mötande av uppkommande nya anslagsbehov av mer eller mindre

tillfällig natur, torde det för länsstyrelsernas del erforderliga anslagsbeloppet

— inklusive nämnda medelsreserv — även för nästa budgetar böra beräknas

till 90,000 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså ailslaget för nästa budgetår behöva

upptagas till det preliminärt uppförda beloppet (110,000 + 90,000) 200,000

kronor. Det synes icke lämpligt att vid anslagets beviljande knyta villkor,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

Utskottets

yttrande.

innebärande inskränkningar i möjligheten att använda detsamma för verksamhet

inom de delar av riket, där spritpolis visar sig särskilt behövlig.

Jämväl för budgetåret 1932/1933 torde anslaget böra utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr M. Andersson i

Igelboda väckt motion, nr 507, vari hemställts, att riksdagen vid bifall till

Kungl. Maj:ts proposition i ämnet måtte beakta de synpunkter, som i motionen

anförts, samt att statsutskottet måtte föreslå de jämkningar i bestämmelserna

rörande ifrågavarande anslags användande, som därför kunde

erfordras.

Beträffande nämnda synpunkter och de skäl, motionären anfört till stöd

för sitt förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Då olovlig införsel av spritdrycker och annan olaga rusdryckshantering

alltjämt förekommer i avsevärd omfattning, får utskottet förorda, att, i likhet

med vad som ägt rum alltsedan budgetåret 1923/1924, medel anvisas jämväl

för nästkommande budgetår till särskild polisverksamhet för uppdagande

av dylikt brottsligt förfarande. Mot det äskade beloppets storlek, i vilket

hänseende i förhållande till det för löpande budgetår beviljade anslaget

ingen ändring ifragasatts, har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Då så icke heller varit fallet beträffande Kungl. Maj:ts förevarande förslag

i övrigt, får utskottet tillstyrka bifall till propositionen. Såsom departementschefen

anfört, torde ärendet kunna avgöras oberoende av det för innevarande

riksdag framlagda förslaget om vissa ändringar i 1925 års polisorganisation.

Med anledning av den i ämnet väckta motionen får utskottet anföra

följande.

Motionen synes huvudsakligen avse stadgande örn rätt för landsfiskaler

och fjärdingsmän, vilka icke eljest åtnjuta någon ersättning från ifrågavarande

anslag, att vid resor för uppdagande av olaga rusdryckshantering och vid

hämtning av för sådan hantering misstänkta personer erhålla resekostnadsersättning

och dagtraktamente från förevarande anslag, därest dylik gottger

else ej i annan ordning utgår.

Enligt bestämmelserna i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 342) angående

ersättning åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för vissa av

deras verksamhet föranledda utgifter m. m. äger landsfiskal, då han företager

tjänsteresa örn minst tre kilometer för förebyggande av brott eller brottslingars

efterspanande och gripande eller annan undersökning eller utredning

med anledning av sådan överträdelse av lag eller allmänna stadganden, som

utgöra föremål för allmän åklagares beivran, att uppbära resekostnadsersättning

av statsmedel enligt allmänna resereglemente!. Traktamentsersättning

utgår däremot icke, men för särskild utgift, som landsfiskal, utöver

kostnader för eget behov, måst vidkännas för behörigt verkställande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 03.

5

av sådan åtgärd, som nyss sagts, åtnjuter han jämväl ersättning av statsmedel.

Vidare gäller enligt sagda kungörelse, att länsstyrelse äger, därest

fjärdingsman enligt överordnads befallning inom det område, för vilket lian

är anställd, företagit resa för ändamål, som ovan omförmälts, eller för delgivning

av stämning eller föreläggande i brottmål samt resan förorsakat

honom särskilt stora utgifter, på framställning tilldela honom ersättning av

statsmedel för resekostnaden eller någon del därav. För sådan särskild utgift,

som ovan sagts, är fjärdingsmannen jämväl berättigad till ersättning.

Den vederbörande enligt berörda kungörelse tillkommande ersättningen

utanordnas från riksstatsanslaget till vissa ersättningar at befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet.

De sålunda meddelade föreskrifterna äro uppenbarligen gällande jämväl,

därest fråga är örn olaga rusdryckshantering, och utskottet har icke funnit

skäl att i anledning av den väckta motionen förorda bestämmelser av innehåll,

att befattningshavare, varom nu är fråga, skola för sådant fall tillerkännas

en utvidgad rätt till ersättning, utgående från anslaget tdl spritpolisen.

Vidare har i motionen framhållits, att, enär starka klagomål framkommit

från vissa trakter vid norska gränsen, särskilt norra Värmland, över de därstädes

i fråga om smuggling av sprit rådande missförhållandena, en skärpning

av kontrollen där synes vara påkallad. Vad angår denna fråga, anser

sig utskottet blott böra hänvisa till departementschefens yttrande, varav

torde framgå, att anslaget är avsett att av Kungl. Maj:t användas för verksamhet

inom de delar av riket, där spritpolis visar sig särskilt behövlig.

Av vad sålunda anförts följer, att utskottet finner motionen icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till särskild polisverksamhet för uppdagande

av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m.

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 200,000 kronor; samt

b) att herr Anderssons i Igelboda ovanberörda motion,

II: 507, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KV AFZELIUS.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, Svensson

i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Bergström, Andersson i Eliantorp,

Petrén, Hellberg och Sandén samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun,

Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Strindlund, Olsson i Blädinge, Wigforss,

Holmgren, Olofsson i Digernäs och Jonsson i Eskilstuna.

Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycke a1 i texten