Sök i Ratio Lex

Första lagutskottets utlåtande, Nr 2

1933-01-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1933:2, Första lagutskottets utlåtande, Nr 2

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande, Nr 2.

5

«

Hr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 28 januari 1933 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av verkställd granskning av militieombudsmannens

ämbetsförvaltning.

För den enligt § 42 mom. 2 i riksdagsordningen ett av lagutskotten

åliggande granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning ba

båda kamrarna till lagutskott hänvisat militieombudsmannens vid innevarande

riksdag avgivna ämbetsberättelse.

Första lagutskottet, som verkställt granskningen, har för ifrågavarande

ändamål från militieombudsmansexpeditionen mottagit dels de diarier,

vilka år 1932 förts i nämnda expedition och under militieombudsmannens

inspektionsresor, dels ock expeditionens registratur för samma

år. Därjämte ha på särskild begäran handlingarna rörande vissa av

militieombudsmannen handlagda ärenden hållits utskottet tillhanda.

Över den numera fullbordade granskningen får utskottet härmed avgiva

utlåtande.

Militieombudsmannen meddelar till en början, att han från och med

den 4 till och med den 6 april, från och med den 4 juli till och med den

13 augusti samt den 21 december begagnat sig av den militieombudsmannen

enligt 23 § i instruktionen tillkommande rätt till semester, ävensom

att ämbetet under nämnda tider uppehållits av byråchefen Frans

Gustaf Sture Centerwall.

Enligt vad i berättelsen härefter omförmäles har militieombudsmannen

Elliot under året företagit inspektionsresor till Stockholms, Uppsala,

Södermanlands, Östergötlands, Blekinge och Jämtlands län. Tjänstförrättande

militieombudsmannen Centerwall har företagit inspektionsresor

till Gotlands och Västerbottens län.

Vid inspektionerna har militieombudsmannen biträtts av byråchefen

vid militieombudsmansexpeditionen samt i vissa fall därjämte av byråintendenten

vid expeditionen eller av en intendenturofficer samt i åtskilliga

fall av en byggnadssakkunnig officer. Vid inspektionen av truppförband

hava krigsrättsprotokollen, protokollen angående disciplinära

bestraffningar, de militära straffregistren, anteckningsböckerna över

meddelade tillrättavisningar, kassaförvaltningens räkenskapshandlingar

samt handlingar rörande upphandling och redovisning av materiel av

olika slag ävensom marketenterirörelsen granskats. Tillika har uppmärksamhet

ägnats åt vården av kaserner och materiel samt åt hygieni

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 2.

ska förhållanden. I samband med inspektionerna av truppförband hava

även arrestlokalerna besökts.

Under året har särskild uppmärksamhet ägnats åt förhållandena vid

vissa marinförvaltningen underställda kassaförvaltningar.

Över de under året handlagda ärendena meddelas i ämbetsberättelsen

följande översikt:

»På sätt militieombudsmannens ämbetsberättelse till 1932 års lagtima riksdag

utvisar kvarstodo vid början av år 1932 från år 1931 balanserade

ärenden till ett antal av .............................................................................. 26

Under år 1932 tillkommo ärenden till följande antal:

enligt allmänna diariet................................................................................... 300

enligt diariet över hemliga ärenden ............................................................ 1

Sammanlagda antalet ärenden, som förelegat under år 1932, utgör

alltså.......................................................................................... 327

De 301 ärenden, som inkommit under år 1932, utgöras av:

ärenden, inkomna från myndighet............................................................... 23

klagomål eller framställningar från enskilda .............. 91

ärenden, uppkomna under inspektioner eller eljest vid militieombuds
mannen

åliggande granskning................................................................. 175

militieombudsmannens organisations- och förvaltningsärenden m. m. 12

Summa 301

Av de från föregående år balanserade 26 ärenden hava 14 utgjorts av

klagomål eller framställningar från enskilda samt 12 av ärenden, som uppkommit

under inspektioner eller eljest vid militieombudsmannen åliggande

granskning m. m.

Till behandling under år 1932 hava alltså förelegat 23 ärenden, som inkommit

från myndighet, 105 klagomål eller framställningar från enskilda

samt 187 ärenden, som uppkommit under inspektioner eller eljest vid militieombudsmannen

åliggande granskning m. m., tillhopa 315 ärenden av dylika

slag.

Av dessa ärenden hava

på grund av återkallelse avskrivits ................................................................ 1

till annan myndighet hänvisats .............................................12

utan åtgärd avskrivits ....................................................... -. 7

efter vederbörandes hörande eller eljest verkställd utredning avskrivits 182

på grund av stadgandet i 5 § instruktionen för militieombudsmannen

fått bero .....................................................................................14

på grund därav att klagande erhållit gottgörelse eller rättelse eljest

vunnits blivit avskrivna ........................................... ............................... 57

efter av domstol eller annan myndighet på militieombudsmannens

föranstaltande meddelat beslut avslutats ............ 14

till följande år balanserats ..........................;28

Summa 315

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 2. 7

Av de anhängiggjorda åtalen (därmed jämförliga ärenden) voro vid

1932 års början ännu icke slutligt prövade................................................ 2

anhängiggjordes under år 1932 ............................................................... 4

Summa 6

Av dessa åtal

hava under året slutligen avgjorts.............................................................. 5

äro vid årets slut på prövning beroende ................................................. 1

Summa 6

Av bela antalet (327) ärenden äro under året slutbehandlade........... 299

i avvaktan på myndighets beslut eller på utredning vilande................ 24

på militieombudsmannens prövning beroende............................................ 4

Summa 327»

Ämbetsberättelsen upptager vidare såsom bilagor redogörelser dels för

anhängiggjorda åtal och därmed jämförliga åtgärder, dels för vissa

ärenden, som icke föranlett åtal eller därmed jämförlig åtgärd, dels ock

för framställningar till Konungen m. m., ävensom yttrande till 1932 års

konstitutionsutskott i fråga örn möjligheten att sammanslå justitieombudsmans-

och militieombudsmansämbetena samt yttrande i anledning

av remiss rörande upphörande av vissa krigsdomstolar.

Beträffande åtalen har liksom i föregående ämbetsberättelse redogörelse

ansetts böra meddelas endast för sådana, som under året prövats

av första domstol, varemot annat åtal allenast i korthet omnämnts.

I avdelningen »vissa ärenden, som icke föranlett åtal eller därmed

jämförlig åtgärd», ha huvudsakligen medtagits sådana ärenden, vilka

på grund av det spörsmål, som förelegat, ansetts ha intresse utöver det

enskilda fallet.

Under rubriken »Redogörelser för framställningar till Konungen

m. m.» redogöres till en början för de åtgärder, som under året vidtagits

i anledning av tva tidigare av militieombudsmannen till Konungen avlåtna

skrivelser. Vidare omförmälas av militieombudsmannen eller

tjänstförrättande militieombudsmannen nedannämnda dagar under år

1932 till Konungen avlåtna framställningar, nämligen

den 4 juni angående behovet av vissa ändrade bestämmelser örn förberedande

förhör i militära mål;

den 28 juli angående ersättning åt förutvarande sjuksköterska vid garuisonssjukhus

för sjukdom, som ådragits i tjänsten;

den 7 mars angående fråga örn yrkesutövning av eldare vid truppförband,

bestående i yrkesmässig automobiltrafik, vore förenlig med tjänsten

vid krigsmakten;

den 31 maj angående huvudsakligen den omfattning, vari fast anställt

manskap må användas till handräckningsarbeten samt bestämmandet av

anställningstidens början vid nyanställning av volontär;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 2.

den 12 augusti angående åtgärder för åstadkommande av större noggrannhet

vid handläggning å rullföringsexpeditionerna av mönstringsanmälningar;
den

13 augusti angående viss ändring i bestämmelserna örn överföring

från fast anställning vid krigsmakten;

den 5 november angående missförhållanden med marinens räkenskaps

väsende; och

den 11 augusti angående ändring i bestämmelserna örn rätt att avgiftsfritt

färdas å Vaxholms fästnings kommunikationsbåtar.

Tillika redogöres för av militieombudsmannen under året avlåtna

framställningar den 2 april angående åtgärder mot användande inom

marinen av s. k. uppryckningsövningar såsom straff eller tillrättavisning

för tjänsteförseelser samt den 30 juli angående förbud mot infordrande

av anbud å varuslag av viss fabriks tillverkning.

Vid den granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning, som

utskottet grundlagsenligt förehaft, har någon anledning till anmärkning

icke förekommit, vilket utskottet härmed för riksdagen

anmäler.

Stockholm den 27 januari 1933.

På första lagutskottets vägnar:

A. AKERMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Anderson i Hägelåkra, Klefbeck, Wagnsson,

Ehrnberg, Jonsson, Julin och Halvarsson;

från andra kammaren: herrar Linnér, Nilsson i Antnäs, Westman, Sjögren, fru Östlund,

herrar Olsson i Mellerud, Höglund och Björling.

Reservationer:

1) av herrar Akerman, Klefbeck, Wagnsson och Sjögren, fru östlund

samt herrar Olsson i Mellerud och Höglund, som anfört följande:

»I fråga örn det i berättelsen sid. 49 o. ff. upptagna, med diarienummer

14 betecknade ärendet, som till militieombudsmannen inkommit genom

anmälan av Konrad Östberg i Väja, inhämtas av ämbetsberättelsen, alt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 2.

9

överstelöjtnanten C. A. H. Fahlström vid Västernorrlands regemente i slutet

av oktober 1931 på anmodan av översten vid regementet T. R. Evers

inkallat en värnpliktig till förhör för utredande huruvida den värnpliktige

deltagit såsom demonstrant vid den s. k. Lundeaffären. Vid förhöret

har den värnpliktige tillfrågats, huruvida han deltagit i demonstrationen

m. m. Sedan han förnekat detta, hade han fått avlägsna sig. Huru

i övrigt tillgått vid förhöret, har icke blivit i ärendet tillförlitligen utrett.

Militieombudsmannen säger sig antaga, att avsikten med frågornas

framställande varit antingen att åstadkomma ett bidrag till utredningen

i det s. k. Ådalsmålet, vilket vid denna tidpunkt var under handläggning

vid regementets krigsrätt, eller ock att förebringa utredning,

huruvida den värnpliktige företagit handlingar, som enligt regementschefens

bedömande innefattat brott. Därest avsikten varit den först antagna,

kunde enligt vad militieombudsmannen vidare i ärendet anfört

regementschefens förfarande att låta undersöka, huruvida den värnpliktiges

uttalanden kunde vara av betydelse för en objektiv utredning i mål

mot en befattningshavare vid regementet, icke anses anmärkningsvärt.

För den händelse regementschefens avsikt varit den såsom andra alternativ

antagna, torde — ehuru de handlingar, som enligt det uppkomna

ryktet företagits, skulle hava ägt rum vid en tidpunkt då den värnpliktige

icke var i tjänstgöring vid krigsmakten — det icke kunna läggas

regementschefen såsom tjänstefel till last att han, med sin uppfattning

örn förhållandena, velat bringa det uppkomna ryktet, därest det befunnits

grundat, till vederbörande myndighets kännedom och i sådant syfte

låtit inhämta upplysningar av den värnpliktige. Huruvida skriftliga anteckningar

förts över framställda frågor och svar eller icke, syntes militieombudsmannen

sakna betydelse i ärendet. På grund av vad sålunda

anförts funne militieombudsmannen ej skäl att i ärendet vidtaga vidare

åtgärd.

Enligt vår mening hade militieombudsmannen bort anmoda regementschefen

att närmare angiva avsikten med den undersökning, varom han

föranstaltat. Genom sin underlåtenhet härutinnan har militieombudsmannen

blivit i nämnda avseende hänvisad till rena antaganden och därvid

uppställt förenämnda båda alternativ.

Vad det första av dessa beträffar anse vi, att regementschefen saknat

befogenhet att genom en undersökning av ifrågavarande slag söka införskaffa

processmaterial till en vid domstol anhängig rättegång. Och i

fråga örn det andra alternativet synes oss ej heller regementschefen hava

ägt befogenhet att föranstalta om undersökning, huruvida den värnpliktige

före sin värnpliktstjänstgöring gjort sig skyldig till förment bi-ottslig

handling.

Då alltså de av militieombudsmannen antagna motiv för regementschefens

handlingssätt icke kunna av oss godkännas, och någon giltig

grund för anställande av ifrågavarande förhör icke, såvitt handlingarna

Rihang till riksdagens protokoll 19,VI. sunil I nini. Nr I -2. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande Nr 2.

i ärendet utvisa, eljest förelegat, anse vi att militieombudsmannen icke

bort avsluta ärendet utan att däri vidtaga vidare åtgärd.»

2) av herr Sjögren, fru Östlund samt herrar Olsson i Mellerud och Höglund,

som, beträffande det i berättelsen sid. 114 o. ff. upptagna, med diarienummer

261 och 262/1931 betecknade ärendet, anfört:

»Väl framgår av utredningen i ärendet, att s. k. uppryckningsövningar

sedan länge inom marinen ansetts vara en tillåten och lämplig form

för de ungas danande till hurtiga krigsmän. Att en sådan uppfattning

kunnat vara rådande, måste tillskrivas den omständigheten, att övningarna

icke räknats såsom straff. Beträffande det i militieombudsmannens

berättelse relaterade fallet Melcher måste likväl anses, att vissa av

Melcher under ifrågavarande resa med pansarkryssaren Fylgia beordrade

uppryckningsövningar varit sådana, att de för envar måste framstå

såsom verkliga bestraffningar. I betraktande härav och då Melcher

därjämte i ett fall visat särskilt stor omdömeslöshet, hade enligt vår mening

militieombudsmannen bort ställa Melcher under åtal för vad han

i förevarande avseende låtit komma sig till last.»

880270. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.