Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetande av stenkolsoch saltfyndigheter samt örn ändring i lagens överskrift.

1933-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1933:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetande av stenkolsoch saltfyndigheter samt örn ändring i lagens överskrift.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1933 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående

eftersökande och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter

samt örn ändring i lagens överskrift.

Genom en den 10 februari 1933 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 85, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående eftersökande

och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter samt örn ändring i

lagens överskrift.

Härigenom förordnas, att till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande

och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter, vilken lag senast ändrats

genom lagen den 4 mars 1927 (nr 30), skall fogas ett nytt kapitel av nedan

angivna lydelse och att lagens överskrift skall lyda som följer:

Lag angående stenkolsfyndigheter m. m.

7 kap.

Örn olje- och gasfyndigheter.

51 §.

Rättighet att för utvinnande av olja eller gas genom borrning eftersöka

och bearbeta olje- eller gasfyndighet är beroende på koncession, som meddelas

av Konungen.

Den som innehar koncession må ock tillgodogöra sig kolväte i fast form,

som anträffas inom det område koncessionen gäller.

52 §.

Vad här ovan i 2—5, 7—25, 27—40, 42—44 och 48 §§ är stadgat angående

stenkolsfyndigheter skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn olje- och

gasfyndigheter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

53 §.

Den årliga arbetsskyldighet, som enligt 8 § skall i koncessionen bestämmas,

må icke sättas lägre än till femtio meter borrhål.

Koncessionsinnehavare äger, örn han hellre vill, att under ett år fullgöra

arbetsskyldigheten för flera, därefter följande arbetsår, så framt anmälan

därom göres hos bergmästaren inom utgången av det år, varunder arbetet

verkställes.

I övrigt skall angående fullgörande av arbetsskyldighet i tillämpliga delar

gälla vad i 26 § stadgas.

54 §.

över det område, som koncessionen omfattar, skall finnas fullständig och

noggrann borrhålskarta i skala 1:4,000; och böra nya borrningar å kartan inläggas

inom utgången av februari månad året efter det, under vilket de utförts.

Borrhålskarta skall vara åtföljd av bestyrkt avskrift av borrprotokoll

för varje borrhål.

Borrhålskarta skall, på bekostnad av koncessionsinnehavaren, upprättas av

behörig gruvmätare eller lantmätare; börande såväl kartan som kompletteringsarbetena

uppgöras i två exemplar, därav det ena skall finnas vid koncessionsområdet

eller på tillsägelse vara för bergmästaren eller jordägare därstädes

tillgängligt och det andra insändas till bergsöverstyrelsen.

Försummar koncessionsinnehavare vad sålunda är föreskrivet, vare straffet

böter från och med tio till och med etthundra kronor, och åge bergmästaren

låta å hans bekostnad upprätta eller komplettera karta.

55 §.

Utan hinder av beviljad koncession må anläggning för utvinnande av gas

till husbehov, vilken var i bruk den 1 januari 1933, fortfarande begagnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1933.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den

mån redogörelse härför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetande av stenkolsoch

saltfyndigheter (stenkolslagen) är uppbyggd efter koncessionssystemet.

I lagens 1 kap. (§§ 1—21) meddelas bestämmelser örn koncession. Denna beviljas

av Konungen efter det samtliga rättsägare haft tillfälle att yttra sig i

ärendet. Söka flera koncession å samma område, bestämmer Konungen, oberoende

av tiden då ansökningarna inkommit, till vilken av sökandena, vare sig

de äro jordägare, upptäckare eller andra, koncession må meddelas. Den som

upptäckt fyndigheten är berättigad att, örn annan erhåller koncessionen, av

denne få skälig gottgörelse, vars belopp bestämmes i koncessionen. Koncession

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

beviljas å ett område av högst 1,600 hektar (§ 5), varest arbete under jord får

äga rum. Inom detta koncessionsområde medgives i koncessionen för arbete

i dagen en viss mindre ytvidd, och bergmästaren anvisar med iakttagande av

denna ytvidd de för arbete i dagen nödiga platser. För område, som sålunda

anvisas, skall koncessionsinnehavaren utgiva lösen motsvarande jordens fulla

värde och hälften därutöver. Begagnas området under kortare tid intill högst

3 år, erlägges icke lösen utan årlig avgift, motsvarande dubbla beloppet av

jordens avkastning. Koncession medför rätt till de stenkolsfyndigheter och i

sammanhang därmed förekommande eldfasta leror, som finnas inom koncessionsområdet.

För arbete skyddade äro boningshus m. m. Den som fått koncession

är skyldig att på förhand nedsätta viss pant för skada och intrång.

I 2 kap. (§§ 22—25) stadgas örn avgift till jordägaren. Beträffande kronojord

bestämmes avgiften av Konungen. I fråga om annan jord erlägger koncessionsinnehavaren

till jordägarna inom koncessionsområdet en avgift, motsvarande

värdet av V75 av de stenkol och eldfasta leror, vilka å området finnas

och i dagen uppfordras. Koncessionsinnehavaren äger dock att å denna

avgift sig till godo avräkna så stor del, som på det honom anvisade området

i dagen belöper i förhållande till hela det område, koncessionen omfattar. Äro

inom det senare området flera jordägare, njuta dessa, i vad av avgiften dem

samfällt tillkommer, lott efter som de i jorden äga del (§ 22). — I motiven

till lagen anföres som skäl för dessa fördelningsregler, bland annat, att det,

örn marken inom koncessionsområdet tillhörde ett större antal olika ägare, för

gruvägaren skulle vara förenat med stort besvär att hålla reda på från vilken

jordägares mark varje uppfordrad tunna stenkol och lera hämtats, samt för

jordägarna i allmänhet vara svårt om ej omöjligt att häröver utöva kontroll.

Vidare anföres, att då varje jordägare inom koncessionsområdet vare sig stenkol

verkligen brytas på hans ägor eller icke får i större eller mindre mån vidkännas

de olägenheter, gruvanläggningen i allmänhet medför för sin närmaste

omnejd, reglerna i själva verket även bäst tillgodose rättvisans krav. — I

3 kap. (§§ 26—32) meddelas stadganden om arbetsskyldighet och vilostånd, i

4 kap. (§§ 33—44) ordningsstadganden för gruvdriften och i 5 kap. (§§ 45—

48) vissa särskilda bestämmelser. År 1917 har till lagen fogats ett 6 kap.

(§§ 49—50) avseende saltfyndigheter.

Förevarande förslag avser att göra stenkolslagen tillämplig jämväl på oljeoch

gasfyndigheter. Propositionen har närmast föranletts av en ansökan från

bergsingenjörerna Sven Lundberg i Hälsingborg och Karl Sundberg i Stockholm

örn erhållande av koncession för utvinning av naturlig gas inom ett större

område kring Ängelholm. I yttrande över ansökningen har Sveriges geologiska

undersökning hemställt, att kommerskollegium måtte vidtaga åtgärder

för att rättighet att för tekniskt utvinnande eftersöka och bearbeta fyndighet

av kolväte i fast, flytande (petroleum) eller gasformig utbildning, så snart

sig göra läte, bleve reglerad av en koncessionslag. Kommerskollegium har

därefter utarbetat ett förslag, som ligger till grund för det i propositionen

framlagda förslaget. Enligt detta skall stenkolslagen med ett par modifika
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

13

tioner, avseende arbetsskyldighet och kartläggning, tillämpas på olje- och gasfyndigheter,

varjämte i anslutning till ett föreliggande fall å en viss i propositionen

angiven fastighet från koncession undantages befintlig gasfyndighet,

därur gas tages till husbehov.

Lagrådet har mot det remitterade förslaget endast framställt en anmärkning

av huvudsakligen formell natur, vilken anmärkning beaktats i propositionen.

,

Utskottet har intet att invända mot att, på sätt föreslagits, stenkolslagens bestämmelser

göras tillämpliga jämväl på eftersökande och bearbetande av oljeoch

gasfyndigheter. I fråga örn det i nämnda lag upptagna stadgandet, att

för fyndigheter utgående avgifter skola mellan samtliga inom koncessionsområdet

befintliga jordägare fördelas efter som dessa i jorden äga del, vill utskottet

emellertid påpeka, att då koncessionsområdet för en olje- eller gasfyndighet

kan omfatta ända till 1,600 hektar, fall kunna tänkas, då en dylik fördelningsgrund

blir mindre lämplig. För närvarande undandrar sig dock detta

spörsmål utskottets bedömande.

Under erinran härom får utskottet hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 mars 1933.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

"Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Larson i Lerdala*, Norling,

Bissmark, Forssell och Julin*; samt

från andra kammaren: herrar Linnér*, Lindqvist*, Olsson i Rimforsa*, Olsson

i Mellerud*, Johanson i Huskvarna, Berg* och Johnsson i Kalmar.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetand a1 i texten