Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående motsatsen mellan lapparnas fria liv och den svenska administrationens stela former.

1933-03-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1933:30, Utlåtande i anledning av väckt motion angående motsatsen mellan lapparnas fria liv och den svenska administrationens stela former.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående motsatsen mellan

lapparnas fria liv och den svenska administrationens stela

former.

I en inom första kammaren vackt, till lagutskott hänvisad motion, nr 199,

vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Lindhagen hemställt, att riksdagen

ville till regeringen frambära vissa i motionen berörda, av lapparna framställda

»bekymmer örn motsatsen mellan lapparnas fria liv och den svenska

administrationens stela former samt överväga de nya inläggen i samband med

den utredning, som fortfarande lärer pågå inom ramen för dessa överklagade

förhållanden».

I motiveringen till denna hemställan anför motionären, bland annat:

Lapparna klaga och göra det enhälligt. I riksdagsmotioner och annorledes

har även av mig påkallats uppmärksamhet för detta förhållande, och senast i

en av riksdagen bifallen framställning av år 1930 örn revision av lappväsendet

och dess lagstiftning. Sedan dess har trots den undersökning, som av riksdagen

ifrågasatts, våldsamma sammanstötningar mellan lapparnas rättsuppfattning

och administrationens tvångsåtgärder givit sig till känna.

Motionären åberopar vidare till stöd för motionen en vid densamma fogad artikel

i »Samefolkets egen tidning» för december 1932 med titeln »Lappadministrationen».

I denna artikel framföres vissa klagomål över lappadministrationen,

varvid bland annat framhålles tvångsslakten av renar i Norrbottens län

vintern 1931—1932. Beträffande denna fråga har herr Lindhagen vid 1932

års riksdag riktat en interpellation till chefen för socialdepartementet. Utskottet

får härutinnan hänvisa till första kammarens protokoll nr 15 s. 1.

Den i motionen omnämnda framställningen från 1930 års riksdag var föranledd

av en utav herr Lindhagen väckt motion, I: 211, däri denne hemställde,

att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla,

1) att Kungl. Majit måtte skyndsamt överväga och söka tillrättalägga vissa

i motionen omnämnda missförhållanden, som föranletts av Karesuando! »ppars

medgivna invandring på Arjeploglapparnas gamla renbetesområden;

2) att Kungl. Majit ville skyndsamt överväga någon lämplig ordning i allmänhet

för att enhetligt och praktiskt anknyta lappförfattningarna till det

levande livet; samt

3) att Kungl. Majit, i den mån för ovannämnda två önskemål krävdes riks
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 9 sami. 1 avd. Nr 30—33. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Forsta lagutslcottets utlåtande Nr SO.

dagens medverkan, måtte därom framlägga de sociala lagförslag eller andra

åtgärder, vartill förhållandena föranledde.

Motionen behandlades av första lagutskottet, som i sitt utlåtande, nr 14, förebragte

en vidlyftig utredning angående lapparnas förhållanden och lappadministrationen,

till vilken utredning utskottet nu får hänvisa. Utskottet yttrade

vidare:

Vad beträffar motionens huvudspörsmål, vidtagande av åtgärder ägnade, att

främja lappförfattningarnas ändamålsenliga tillämpning och att undanröja vissa

befintliga missförhållanden med avseende å renskötseln, har, enligt utskottets

mening, den i ärendet förebragta utredningen givit vid handen, att i vissa trakter

av lappmarken, där renskötseln uppdrivits till en hög ståndpunkt, den sålunda

uppnådda ståndpunktens fortvara äventyrats och t. o. m. måst övergivas

på grund av att, på tillskyndan av myndigheterna och för tillgodoseende

av intressen, som ofta kunna sägas icke komma de närmast drabbade vid,

inflyttningar ägt rum från andra, långväga håll av lappar, vilkas renskötsel

stått på en annan och som det vill synas lägre nivå. Detta gäller framför allt

lappbyarna i Arjeplogs socken. Men tendenser av liknande art hava ock på

andra håll framträtt, som äro än mer ägnade att uppväcka allvarliga farhågor

för renskötselns bestånd och framtida utveckling, nämligen en allt påtagligare

allmän övergång från intensiv till extensiv renskötsel med de risker framför

allt för den bofasta befolkningen, som därav följa. Särskilt gäller detta

de trakter av lappmarken, som ligga inom Gällivare och Jukkasjärvi socknar,

vilka sistnämnda områden å andra sidan måste räknas till de för renskötselnäringen

mest ägnade och viktigaste i vårt land. Vad den bofasta befolkningen

angår, har densamma särskilt i dessa trakter under senare år fått vidkännas allt

större förluster i form av skador på odlingar och isynnerhet på utestående hö,

förorsakade av renar, som i oordnade hjordar begivit sig in på marker, som de

förut blott på andra, mindre otjänliga tider brukat uppsöka. Att nu nämnda förhållanden

äro ägnade att uppväcka misshälligheter såväl mellan lapparna inbördes

som i förhållandet mellan nomaderna och de bofasta ligger i sakens natur.

Särskilt i sistnämnda hänseendet har också på senare tid en rätt allvarlig missstämning

gjort sig gällande.

Örn man sålunda kan konstatera, att missförhållanden i nu nämnda avseenden

äro förhanden inom åtminstone vissa delar av hithörande trakter, uppställer

sig frågan, om och i vad mån åtgärder böra från statsmakternas sida

vidtagas för att söka åstadkomma ett bättre tillstånd. Av betydelse för ståndpunktstagande

därutinnan torde vara spörsmålet, huruvida missförhållandena

äro sådana, som under vissa omständigheter alltid kunna väntas inträffa med en

än så god lagstiftning och lagtillämpning, eller huruvida de äro av mera djupgående

art. Skulle det förra vara fallet, synes extraordinära åtgärders vidtagande

icke vara av nöden, utan man torde i så fall få lita till att förhållandena

komma att inom icke alltför avlägsen tid läggas till rätta genom åtgärder, som

ligga inom ramen för de nuvarande administrativa lappmyndigheternas verksamhet

och som icke överstiga deras prestationsförmåga.

Skalle det däremot befinnas, att de missförhållanden, som föreligga, äro djupare

grundade, med andra ord äro av beskaffenhet att tarva ett ingripande av

särskild kraft och speciell beskaffenhet, måhända baserat på ingående undersökningar

örn missförhållandenas upprinnelse, lärer man, enligt utskottets mening,

icke kunna begära eller förvänta, att de myndigheter, som för närvarande

omhänderhava lappadministrationen, skola kunna från sina löpande och för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutslcottets utlåtande Nr SO.

3

visso mycket tyngande ordinarie arbeten avstå så mycken tid och arbetskraft,

som för sådan händelse torde komma att visa sig vara av nöden för uppgiftens

lösande.

Utskottet tilltror sig icke att på basis av det tillgängliga materialet kunna

avgöra, huruvida ifrågavarande missförhållanden äro av den ena eller andra

beskaffenheten. Men då det icke förefaller osannolikt, att de äro av sådan

natur, att deras avhjälpande, enligt vad nyss sagts, kräver extraordinära anstalter,

synes det utskottet önskvärt, att en mera ingående prövning av förhållandena

än som legat inom gränsen för utskottets möjligheter vidtages.

Skulle en sådan prövning utvisa, att missförhållandena äro av den art, att

de icke kunna effektivt och inom snar framtid tillrättaläggas med anlitande

allenast av de administrativa krafter, som redan stå till förfogande, aktualiseras

spörsmålet örn vilka åtgärder som böra tillgripas för hjälpens bringande. Härvidlag

kunna givetvis olika utvägar låta sig tänka. Att särskild och utvald

arbetskraft därvid måste i någon form anlitas, förefaller att ligga i sakens natur.

Något närmare uttalande örn denna arbetskrafts organiserande eller rörande

området för dess verksamhet anser sig utskottet emellertid icke vare sig kunna

eller böra göra. Den undersökning rörande missförhållandenas beskaffenhet,

som företages för att utröna huruvida några särskilda åtgärder över huvud böra

vidtagas, torde, i händelse så befinnes vara fallet, också giva ledning för bedömande

av de erforderliga åtgärdernas beskaffenhet. Dock anser sig utskottet

böra såsom sin åsikt anföra, att de åtgärder, som kunna komma ifråga, icke

torde behöva vara av annat än tillfällig natur.

Utskottet hemställde därefter, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla, att Kungl. Maj :t ville skyndsamt låta verkställa utredning rörande beskaffenheten

av de missförhållanden med avseende å renskötselns bedrivande och

lappförfattningarnas tillämpning i övrigt, som yppats inom vissa delar av Lappmarken,

samt, därest av utredningen skulle framgå, att dessa missförhållanden

vore av den art, att deras snabba och effektiva tillrättaläggande icke läte sig

medelst den dåvarande administrationen å området genomföra, vidtaga de tillfälliga

åtgärder för berörda ändamåls vinnande, vartill utredningen kunde giva

anledning eller Kungl. Maj :t eljest måtte finna skäl.

Riksdagen biföll utskottets hemställan, i anledning varav skrivelse avläts

den 18 mars 1930, nr 75. s LA

I det av Kungl. Majit från länsstyrelsen i Norrbottens län över skrivelsen infordrade

yttrande vitsordade länsstyrelsen, att vissa missförhållanden vore rådande

särskilt beträffande lapparnas renskötsel, ävensom att det vore ett

önskemål, att en undersökning komme till stånd örn dennas ordnande och underlättande.

Denna utredning borde bland annat avse inventering av renbetesmarkerna

samt uppgörande av förslag till stängselbyggnader, boplatser, kommunikationsleder,

vaktkåtor m. m.

Genom beslut den 30 maj 1930 har Kungl. Majit därefter dels anbefallt

länsstyrelsen i Norrbottens län att jämte särskilt tillkallade personer till ett

antal av högst tre verkställa utredning angående de åtgärder, som böra vidtagas

för avhjälpande av de inom vissa delar av Lappmarken i nämnda län

yppade missförhållandena, samt rörande de kostnader, som därav föranledas,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första lagutskottets utlåtande Nr 30.

dels bemyndigat chefen för socialdepartementet att efter det länsstyrelsen avgivit

förslag å därtill skickade personer utse nämnda utredningsmän, dels bemyndigat

länsstyrelsen att för varje lappby tillkalla en eller två i renskötsel

förfarna lappar för meddelande av råd vid uppgörandet av förslag till de

åtgärder, som anses böra vidtagas beträffande lappbyn, samt vederbörande

ordningsman för att tillhandagå med upplysningar, dels ock anbefallt länsstyrelserna

i Västerbottens och Jämtlands län att i den omfattning de må

anse erforderlig verkställa utredning angående de åtgärder, som för överskådlig

tid kunna behöva vidtagas till renskötselns ändamålsenliga bedrivande i

dessa län, och rörande de kostnader, som därav föranledas.

Chefen för socialdepartementet har den 6 juni 1930 på grund av nämnda

bemyndigande såsom sakkunnig tillkallat nomadskoleinspektören fil. dr E.

Bergström. Denne har enligt i riksdagsberättelserna intagna uppgifter verkställt

fältundersökningar för utrönande av de olika renbetestypernas fördelning

och beskaffenhet, för fastställande av det rationella renantalet samt för

konstaterande av behovet av mekaniska anläggningar till upphjälpande av renskötselnäringen.

Dessutom hava av den sakkunnige ett flertal speciella frågor

behandlats, av vilka frågorna örn ökning av lappfogdedistriktens antal samt

örn ny indelning av länet i lapptillsyningsmannadistrikt föranlett särskilt förslag

till länsstyrelsen. Bergström har emellertid i år avlidit och någon ny sakkunnig

i hans ställe är ej utsedd.

Enligt vad utskottet inhämtat är länsstyrelsen i Norrbottens län fortfarande

sysselsatt med den av Kungl. Majit anbefallda utredningen. I den mån

så erfordras sker denna i samråd med länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands

län. Även i sistnämnda län pågå utredningar uti av Kungl. Majit anbefallda

avseenden.

Utskottet. Lappadministrationen och vad därmed sammanhänger innesluter, såsom allmänt

är känt, frågor av delvis mycket invecklad och ömtålig beskaffenhet. Särskilt

gäller detta renskötseln och förhållandet mellan lapparna och de bofasta

samt över huvud taget lapparnas oundvikliga beröring med det moderna samhällslivet.

Emellertid pågår, såsom ovan nämnts, en på riksdagens hemställan

igångsatt utredning örn dessa frågor, och det är givet, att av lapparna framställda,

i motionen berörda önskemål därvid komma under omprövning. Utskottet

kan därför icke finna erforderligt att på sätt motionären ifrågasatt avlåta

framställning i ämnet till Kungl. Majit.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 23 mars 1933. ,

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 30.

5

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Norling, Bissmark, Ehrnberg,

Jonsson i Lycksele*, Julin och Halvarsson; samt

från andra kammaren: herr Hedlund i Östersund*, fru Östlund*, herrar Olsson i

Rimforsa, Olsson i Mellerud och Johanson i Huskvarna, fröken Wellin ävensom herrar

Budén och Johnsson i Kalmar.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.