Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande makes rätt att till make överlåta egendom.
1933-04-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1933:40, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande makes rätt att till make överlåta egendom.
Dokumentets text
10
Första lagutskottets utlåtande Nr 40.
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1933 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser
rörande makes rätt att till make överlåta egendom.
I tvenne likalydande motioner, nr 122 i första kammaren av herr Trygger
m. fl. och nr 241 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., vilka motioner
hänvisats till lagutskott och behandlats av första lagutskottet, har hemställts,
att riksdagen måtte antaga följande ändrade lydelse av giftermålsbalkens 8
kap. 3 §: »Make, å vars inkomst under loppet av ett kalenderår uppkommit besparing,
åge, utan upprättande av äktenskapsförord, före utgången av följande
året till andra maken utan vederlag överlåta egendom till belopp motsvarande
högst hälften av vad som besparats, dock att den överlåtna egendomen i
intet fall får överstiga ett sammanlagt värde av tio tusen kronor. Sådan överlåtelse
vare ej gällande---hans gäld.»
I giftermålsbalkens 8 kap., som har till rubrik: »Örn äktenskapsförord; så
ock örn andra rättshandlingar mellan makar», har 3 § följande lydelse:
Make, å vars inkomst under loppet av ett kalenderår uppkommit besparing,
åge, utan upprättande av äktenskapsförord, före utgången av följande året till
andra maken utan vederlag överlåta egendom till belopp motsvarande högst
hälften av vad som besparats. Sådan överlåtelse vare dock ej gällande mot
borgenärer, med mindre därom upprättats skriftlig, med vittnen styrkt handling,
däri jämväl besparingens storlek angivits, samt överlåtaren hade kvar
egendom, som uppenbarligen motsvarade hans gäld.
Enligt nya giftermålsbalken äro makar berättigade att med varandra sluta
vanliga förmögenhetsrättsliga avtal. Till förhindrande därav, att makar skola
använda avtalsfriheten till skada för sina borgenärer äro emellertid särskilda
föreskrifter givna angående gåvor av ena maken till den andra. Härom stadgas
i 8 kap. 2 §, att örn make vill giva något åt sin make skall därom upprättas
äktenskapsförord. Detta skall vara skriftligt och bevittnat samt inregistreras
hos rätten. Genom rättens försorg skall kungörelse örn förordet införas
i allmänna tidningarna och tidning inom orten, varjämte avskrift därav
skall insändas till äktenskapsregistret. Åsidosättande av förordsformen medför
gåvans ogiltighet. Endast sedvanliga skänker, vilkas värde ej står i missförhållande
till givarens villkor, bliva giltiga utan iakttagande av nyssnämnda
form. Dessutom tillåtes det emellertid enligt 3 § i samma kapitel make,
som lyckats under ett år lägga upp besparingar på sina inkomster, att skänka
andra maken någon del, högst hälften av det besparade beloppet, utan att upp
-
Första lagutskottets utlåtande Nr hO.
11
rätta äktenskapsförord, blott det sker före utgången av året näst efter det, da
besparingen gjorts. Lagen fordrar dock för att givarens borgenärer framdeles
skola vara skyldiga att respektera överlåtelsen, att därom skall ha upprättats
skriftlig, med vittnen styrkt handling, däri jämväl besparingens storlek angivits,
samt att överlåtaren hade kvar egendom, som uppenbarligen motsvarade
hans gäld.
I motionerna anföres bland annat: .
Bestämmelsen i giftermålsbalkens 8: 3 har tillkommit för att giva hustrun
skälig andel i sådana besparingar, som i mer eller mindre man äro att tillskriva
det sätt, varpå hon förestår den inre hushållningen. Särskilt hava lagstiftarna
därvid — som framgår av lagberedningens utlåtande — haft de talrika
fall i åtanke, då mannen ensam driver förvärvsverksamhet, men besparingarna
på hans inkomst till väsentlig del möjliggjorts genom hustruns arbete i
hemmet, hennes förtänksamhet och sparsamhet. Örn det behjärtansvärda syftet
nied detta stadgande behöva knappast heller råda delade meningar. Den
utformning, som förevarande paragraf erhållit, motsvarar emellertid. icke helt
lagstiftarnas intentioner. När vi säga detta, tänka vi icke pa den diskussion,
som föregick antagandet av giftermålsbalkens 8: 3, örn möjligheten att fastsla
allmänna regler, enligt vilka en fördelning av emellan makarna uppkomna besparingar
skulle kunna med lagens hjälp framtvingas. Vi syfta i stället pa
möjligheten av att missbruka paragrafen för ändamål, som med all säkerhet
stått fullständigt främmande för de lagstiftande organen. _ Örn arten av detta
missbruk kan man måhända lättast göra sig en föreställning genom att välja
ett praktiskt exempel. .
Antag att en person under fem på varandra följande ekonomiskt relativt
gynnsamma år på sin inkomst gjort en genomsnittlig årlig besparing av
150,000 kronor. Antag vidare, att han under denna femårsperiod haft tillgångar
uppgående till ett värde av 1.5 miljoner kronor samt skulder till ett
varde av 1 miljon. Av de 150,000 kronorna överlåter han värjo år 75,000
till hustrun. Så bryter en lågkonjunktur in. Ifrågavarande persons verksamhet
har varit ganska spekulativt inriktad, inkomsterna sina, tillgangarna
sjunka snabbt i värde och skulderna stiga. Efter ett eller annat ar är hams
egendom icke värd mer än 500,000 kronor, samtidigt som hans gäld ökats
till 2 miljoner. I detta läge träder han i konkurs, varvid borgenärerna blott
utfå 25 procent av sina fordringar. Själv kan han dock taga konkursen roed
jämnmod, då hustrun tack vare de överförda besparingarna sitter med en förmögenhet
på 4- k 500,000 kronor.
Det anförda exemplet, som icke saknar motsvarighet i verkligheten, torde
tillfyllest åskådliggöra de syften, för vilka giftermålsbalkens 8: 3 låter sig
utnyttja. Lagstiftarnas mening med denna paragraf har, som ovan framhållits,
varit att giva en honnör åt sådana hustrur, som, trots att de ha jämförelsevis
blygsamma medel att röra sig med, förstå att genom en klok hushållning
bidraga till att främja hemmets ekonomi. Däremot har man inte
räknat med eventualiteten av att bestämmelsen av mindre nogräknade personer
skulle brukas för finansiella manipulationer av den beskaffenhet, som i
det föregående beskrivits. Nu är det väl dess bättre sannolikt att dylika manipulationer
höra till undantagen. Men så skamfilad som den allmänna rättskänslan
har blivit i vårt land till följd av åtskilliga händelser under de sista
åren ligger det vikt uppå, att allting göres som göras kan för att återställa
den naturliga respekten för hederlighet och redbarhet. Vi anse därför, att en
sådan ändring bör vidtagas i giftermålsbalkens 8: 3. att densamma för framtiden
bättre kommer att stå i överensstämmelse med lagstiftarnas ursprungliga
avsikter. -
12
Första lagutskottets utlåtande Nr åO.
Utskottet.
o Att ^ direkt i lagen utsäga att mannen blott har rätt att till sin hustru över*
låta så stor del av en årlig inkomstbesparing, som skäligen kan anses hava
uppkommit genom hennes åtgöranden, vore självfallet inte tillrådligt, då det
i praktiken ofta torde visa sig synnerligen svårt att avgöra, hur stor denna
del verkligen är. Lämpligast torde i stället enligt vår mening vara att keit
enkelt komplettera lagens stadgande örn, att högst hälften av vad, som besparats,
får överlåtas, medlen bestämmelse örn ett visst absolut belopp, som
förskrivningen i intet fall får överstiga. Fixerar man detta maximibelopp till
förslagsvis 10,000 kronor, torde all rimlig hänsyn ha tagits till hustruns berättigade
intressen.
Såsom av förarbetena till 8 kap. 3 § giftermålsbalken framgår, innebär detta
stadgande ett tillfredsställande av kravet att make bör erhålla del av andra makens
besparingar. Särskilt åsyftas härvid de talrika fall, då mannen ensam
driver förvärvsverksamhet men besparingarna på mannens inkomst till väsentlig
del äro att tillskriva det sätt, varpå hustrun förestår den inre hushållningen.
Det har icke låtit sig göra att fastslå allmänna regler, enligt vilka
en dylik fördelning kunde med lagens hjälp framtvingas, och därför har i
stället ansetts skäligt att från de stränga formföreskrifterna beträffande gåvor
mellan makar göra undantag för det fall, att make å vars inkomst under
loppet av ett kalenderår uppkommit besparing frivilligt önskar överlåta
egendom till belopp motsvarande högst hälften av vad som besparats. Då
emellertid erfarenheten synes hava ådagalagt, att stadgandet användes för att
till skada för ena makens borgenärer överföra egendom av avsevärt värde
till andra maken, anser utskottet i likhet med motionärerna en ändring av
stadgandet pakallad. Motionärerna hava föreslagit, att denna ändring skall
ske sålunda, att stadgandet kompletteras med en föreskrift örn ett visst sammanlagt
värde, 10,000 kronor, som den överlåtna egendomen i intet fall får
överstiga. Mot detta förslag har utskottet intet annat att erinra, än att
med hänsyn till stadgandets ändamål berörda värde skäligen synes kunna fastställas
till allenast 5,000 kronor. Beträffande lagtextens utformning föreslår
utskottet en mindre jämkning ävensom ett tillägg angående lagens ikraftträdande.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen med anledning av förevarande motioner måtte
för sin del antaga följande förslag till
Lag
om ändrad lydelse av 8 kap. 3 § giftermålsbalken.
Härigenom förordnas, att 8 kap. 3 § giftermålsbalken skall
erhålla följande ändrade lydelse:
3 §.
Make, å vars inkomst under loppet av ett kalenderår uppkommit
besparing, äge, utan upprättande av äktenskapsförord,
före utgången av följande året till andra maken utan
vederlag överlåta egendom till värde motsvarande högst hält
-
Första lagutskottets utlåtande Nr hO.
13
ten av vad som besparats, dock högst femtusen kronor. Sådan
överlåtelse vare dock ej gällande mot borgenärer, med mindre
därom upprättats skriftlig, med vittnen styrkt handling, däri
jämväl besparingens storlek angivits, samt överlåtaren hade
kvar egendom, som uppenbarligen motsvarade hans gäld.
Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
Stockholm den 24 april 1933.
På första lagutskottets vägnar:
A. ÅKERMAN.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Larson i Lerdala*, Svenson
i Eskhult, Bissmark, Forssell*, Branting och Halvarsson*;
från andra kammaren: herrar Nilsson i Antnäs, Hedlund i Östersund och
K. A. Westman, fru Östlund, herrar Olsson i Rimforsa* och Olsson i Mellerud,
fröken Wellin samt herr Rosander.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:178 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1929 örn trafikförsäkri a1 i texten