Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändrade bestämmelser i fråga örn revisorers tillsättande m. m.

1933-05-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1933:46, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändrade bestämmelser i fråga örn revisorers tillsättande m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändrade

bestämmelser i fråga örn revisorers tillsättande m. m.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 244,

vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Lundquist i Rotebro m. fl.

anhållit, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa örn en allsidig

utredning angående dels vilka ändringar i lagar och författningar höra vidtagas

för att samhällets och ekonomiska intressenters rätt må bliva bättre tillgodosedd

vid revisorers tillsättande, dels örn och i så fall vilken auktorisation

av sakkunniga och självständiga yrkesrevisorer och granskningsmän må i lag

påbjudas, samt att Kungl. Maj:t för riksdagen måtte framlägga de förslag i

ärendet, vartill utredningen kan föranleda.

Motionärerna anföra bland annat:

Det har inom affärsvärlden av gammalt varit ofta förekommande att som

siffergranskare och revisorer anställa personer, som stå vederbörande företagsledning

nära genom släkt- eller vänskapsförbindelser. I den kommunala

förvaltningen spela partipolitiska meriter ej sällan en framträdande roll vid

val av revisorer. Ofta har det å andra sidan varit föga noga med att för uppdraget

förvärva den sakkunnskap, som erfordras, eller att trygga en fristående,

av ovidkommande hänsyn obunden kontroll. Försummelser eller förbiseenden

av siffergranskare och revisorer, härrörande från bristande insikt i bokföring

och från ovetenhet örn revisorsansvaret, höra därför icke till ovanligheterna.

Men beroendet av uppdragsgivaren har nog också hindrat mången att

framställa anmärkningar, som kanske skulle tagits illa upp av denne och eventuellt

renderat vederbörande mistning av uppdraget.

Att skydda sig mot alla lorskingringsbrott och räkenskapsförfalskningar är

visserligen omöjligt. Gentemot utstuderade bedragare, inbördes maskopi mellan

medelsförvaltande och kontrollerande parter inom ett företag finnes intet effektivt

revisionssystem. Men i flertalet fall torde begånget trolöshetsbrott ha

uteblivit, därest verklig kunskap och auktoritet varit till finnandes hos den

övervakande och granskande revisionen.

Bristen i det nuvarande systemet synes framför allt bero på tvenne orsaker:

avsaknad av bestämmelser, som garantera att för siffergranskning och revision

i tillräcklig utsträckning användes yrkeskunnigt folk, samt av lagstadgad

fordran på revisors absoluta självständighet gent emot de företag och de

medelsförvaltare, han kontrollerar.

Beträffande förstnämnda orsak är det givetvis av vikt, att inom revisionen

finnes representerad fullt nöjaktig erfarenhet beträffande det ekonomiska livet

och, då det gäller kommuns förvaltning, förtrogenhet med dennas angelägenheter.

Ay största betydelse är emellertid också, att garanti skapas för att

Bihang till riksdagens protokoll W33. 9 sami. 1 avd. Nr 46—48. 9G7 38 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande Nr 46.

verklig sakkunskap i fråga om bokföring ock revision blir till finnandes. Det

synes därför vara av nöden att i lag fastslå de skärpta fordringar i berörda

avseenden, som förhållandena visat vara behövliga.

Beträffande revisors självständighet torde en allmänt utbredd uppfattning

råda örn olämpligheten av det nuvarande systemet att ett företags styrelse,

som skall kontrolleras, själv de facto tillsätter sina kontrollanter. Nuvarande

lagstiftning förbjuder ej revisors avhängighet till vare sig det företag eller de

personer, han granskar. Revisor skall ju emellertid tillvarataga aktieägares,

delägares eller en större allmänhets intressen. Det är därför angeläget, att

han står så fri och oberoende av styrelse och medelsförvaltare som möjligt.

Långt gående fordringar på revisors absoluta självständighet hava av sakkunskapen

ställts. Det yrkas t. ex., att revisor skall erhålla en fri och oberoende

ställning även mot handelskamrar, börsstyrelse och industriförbund. Handelskamrarnas

revisorsnämnd, som auktoriserat honom, kan på ett eller annat sätt

genom någon ledamot vara lierad med det företag, han reviderar. Styrelsemedlemmar

på ett håll hava förbindelser på ett annat. Revisionsuppdragen

kunna fördelas godtyckligt, och överkontrollen utövas partiskt. Systemet med

handelskamrarnas eller andra mer eller mindre privata institutioners revisorskonstituering

kan ge anledning till ett kringskärande av den auktoritet, som

revisor först av allt bör besitta. Det synes angeläget, att en fullt fristående

och oberoende myndighet erhåller uppdraget att utse någon av revisorerna inom

såväl enskilda företag som kommuner och offentliga inrättningar. Det torde

icke kunna förnekas, att detta är en angelägenhet av lika stor vikt och allmän

betydelse, som att fullt kvalificerad arbetskraft konstitueras och kommer till

användning vid övervakning av all medelsförvaltning.

Flerstädes i utlandet finnas sedan länge lagbestämmelser örn auktorisation

av revisorer, även statsauktorisation.

Beträffande motiven i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Bestämmelser örn revisorer finnas i ett stort antal lagar och författningar,

av Kungl. Majit fastställda stadgar o. s. v., främst att märka i kommunallagarna

och aktiebolagslagen.

I lagen örn kommunalstyrelse på landet den 6 juni 1930 stadgas, att av

kommunalstämman eller kommunalfullmäktige skola årligen utses två eller

flera revisorer för granskning av det nästföljande årets förvaltning. Den, vilken

såsom ledamot av kommunalnämnden eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, må icke väljas till revisor för granskning av förvaltning, för

vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor för granskning

av sådan förvaltning. Likartade bestämmelser finnas intagna i lagen örn kommunalstyrelse

i stad och lagen örn församlingsstyrelse båda av den 6 juni 1930.

Vid kommunallagarnas tillkomst var förslag uppe örn införande av skyldighet

för kommunerna att anlita auktoriserade revisorer eller att till revisor utse

bokföringskunnig person, vilka förslag emellertid avvisades. Härutinnan får

utskottet hänvisa till propositionen nr 99 vid 1930 års riksdag.

Vad angår aktiebolag stadgas i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag

att styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av en eller

flera revisorer. Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen

kunna bestämmas, att en eller flera revisorer skola på annat sätt utses att

jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen. Till revisor må

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande Nr 46.

ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots tjänst. Emellertid kan

aktieägarminoritet av viss styrka å bolagsstämma framtvinga förordnandet av

särskild revisor (s. k. minoritetsrevisor) att med övriga revisorer deltaga i dem

åliggande granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper eller

i granskning av vissa räkenskaper. Denna revisor utses av Konungens befallningshavande.

Frågan örn nya bestämmelser örn revision av aktiebolag har under sistförflutna

höst upptagits till övervägande inom justitiedepartementet, varvid

utarbetats en promemoria, vilken för yttrande remitterats till ett antal myndigheter

och enskilda sammanslutningar. I propositionen nr 205 till innevarande

års riksdag har departementschefen därefter — under förmälan att han

ansett en reform i revisionsfrågan böra upptagas i sammanhang med en mera

vittsyftande omarbetning av aktiebolagslagen —• begärt anslag till bestridande

av kostnaderna för utredning rörande omarbetning av nämnda lag.

Denna proposition har av riksdagen bifallits.

Givetvis kan utskottet i övrigt icke här lämna någon fullständig redogörelse

för gällande bestämmelser örn revision enligt svensk rätt. I allmänhet saknas

föreskrifter såväl örn viss kompetens för revisor som örn personliga jävsgrunder,

t. ex. släktskap och omyndighet, såsom hinder för revisorsuppdrag.

Här må emellertid nämnas, att för ekonomiska föreningar

enligt lagen den 22 juni 1911 gälla i stort sett samma bestämmelser

som för aktiebolag. I lagen örn tillsyn över stiftelser den 24 maj 1929

föreskrives däremot endast, att i de stadgar, som av Konungens befallningshavande

fastställas för stiftelse, skall angivas, huru revision skall

ske. Vissa företag äro vidare underkastade en särskild tillsyn eller revision

genom ombud eller revisor, som utses av offentlig myndighet. Föreskrifter

härom finnas i lagen om sparbanker den 29 juni 1923, lagen örn

försäkringsrörelse den 25 maj 1917 och i kungl, förordningen örn erkända

sjukkassor den 26 juni 1931. Vad angår bankbolag ma erinras, att innevarande

års riksdag i anledning av propositionen nr 167 med förslag till lag om

ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 örn bankrörelse antagit nya

bestämmelser örn revisorer. Härutinnan innehaller det av riksdagen antagna

förslaget att för granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

skola aktie- eller lottägarna årligen utse minst två revisorer, varjämte bankinspektionen

skall utse en revisor. Samtliga revisorer skola vara med det

ekonomiska livet väl förtrogna personer och minst en av de revisorer, aktieeller

lottägarna utse, skall hava vunnit beprövad erfarenhet beträffande revisionsverksamhet.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots

tjänst eller som eljest intager underordnad eller beroende ställning i

förhållande till styrelseledamot.

Beträffande frågan örn lagstadgad auktorisation av revisorer Ilar denna

förut varit föremål för prövning. Sålunda anhöll riksdagen i skrivelse den 8

maj 1902 örn utredning, huruvida en kår av fullt utbildade revisorer kunde

anses behövlig, och i så fall vilka åtgärder kunde vara erforderliga för att

bereda denna kår en lagligen erkänd, med ansvar förenad ställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 46.

Någon åtgärd till lösning av denna fråga blev icke vidtagen från statsmakternas

sida. Emellertid började handelskamrarna att auktorisera revisorer i

syfte att främja uppkomsten av en kår yrkeskunniga revisorer, oell under år

1919 bildades »Handelskamrarnas centrala revisorsnämnd» med uppgift att

behandla samtliga ansökningar örn auktorisation av revisorer.

Frågorna örn skyldighet att anlita yrkesrevisorer samt örn auktorisation av

revisorer blevo sedermera föremål för Kungl. Maj:ts övervägande genom en

av Svenska revisorssamfundet den 9 maj 1922 gjord framställning. Revisorssamfundet

hemställde däri, att Kungl. Majit ville taga under omprövning,

dels huruvida och i vad mån åtgärder borde vidtagas för att genom offentlig

myndighets försorg yrkesrevisorer skulle kunna auktoriseras, dels ock, därest

sådan auktorisation funnes böra komma till stånd, i vilken omfattning förpliktelse

att för revision av affärsföretag, stiftelser och allmänna inrättningar

anlita auktoriserade revisorer borde i lag stadgas. I detta ärende avgåvos utlåtanden

den 21 november 1922 av patent- och registreringsverket och den 29

mars 1924 av kommerskollegium, som överlämnade yttranden av de auktoriserade

handelskamrarna i riket, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund,

Sveriges redareförening samt styrelsen för Sveriges allmänna sjöfartsförening.

I allmänhet avstyrktes, att några åtgärder vidtoges i den av revisorssamfundet

föreslagna riktningen. Beträffande frågan om förpliktelse att anlita

auktoriserade revisorer anförde patent- och registreringsverket, att denna fråga

vore värd att allvarligt beaktas, men då revisorssamfundets framställning väl

närmast torde hava avseende å större affärsföretag, särskilt sådana, som dreve

sin verksamhet under form av aktiebolag, syntes det, som örn med denna frågas

utredning lämpligen borde anstå, till dess en revision av aktiebolagslagen i dess

helhet komme till stånd. Bestämmelserna i denna lag berörde varandra nämligen

i många avseenden så nära, att genom en partiell revision av lagen sammanhanget

mellan dess olika delar skulle kunna äventyras. Till detta yttrande

anslöto sig kommerskollegium och ett flertal av de ovannämnda sammanslutningarna.

Kungl. Majit förklarade den 9 maj 1924 efter föredragning av chefen för

handelsdepartementet, att revisorssamfundets framställning icke föranledde

någon Kungl. Majits vidare åtgärd. Enahanda beslut meddelades den 9 december

1927 beträffande 1902 års riksdagsskrivelse om bildande av en kår av legaliserade

revisorer, vilket ärende handlagts inom justitiedepartementet.

Bestämmelser örn handelskamrer meddelas i kungl, kungörelsen den 15

december 1916 angående auktoriserade handelskamrer. Häri regleras emellertid

icke handelskamramas rätt att auktorisera revisorer. Denna finnes däremot

omnämnd i de för handelskamrarna gällande, av Kungl. Maj :t fastställda stadgar.

Samtliga handelskamrer ha vidare år 1930 antagit en gemensam stadga angående

auktoriserade revisorer och godkända granskningsmän. Enligt denna

stadga äger handelskammare att för beredande av tillgång på för revisionsarbete

skickade personer dels auktorisera revisorer, dels ock godkänna granskningsmän.

För att bliva antagen till auktoriserad revisor fordras att hava

antingen vid svensk handelshögskola avlagt viss ekonomisk examen eller ock

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 46. 5

undergått särskild prövning samt att genom praktisk verksamhet, exempelvis

väl vitsordad tjänstgöring hos auktoriserad revisor, hava ådagalagt lämplighet

för revisorsyrket, hörande sådan verksamhet i allmänhet hava pågått under

minst tre år. Till godkänd granskningsman må antagas den som äger goda

kunskaper i bokföring och ådagalagt lämplighet för revisionsarbete. Lämpligheten

för revisionsarbete skall hava ådagalagts genom flerårig praktisk verksamhet

av sådan beskaffenhet att dess utövare genom densamma förvärvat

grundlig erfarenhet i frågor rörande bokföring oell revision. Å handelskammares

vägnar handhavas ärenden rörande revisorer och granskningsmän av en

särskild nämnd, som uppgör förslag till auktorisation eller godkännande. Beslut

härom må emellertid ej av handelskammare meddelas med mindre auktorisationen

eller godkännandet blivit tillstyrkt av handel skamrarnas centrala revisionsnämnd.

Dessutom innehåller ifrågavarande stadga bestämmelser örn varning,

tystnadsplikt, arvodestvister o. s. v. För närvarande finnas omkring 70 auktoriserade

revisorer och 200 godkända granskningsmän.

Beträffande anlitandet av auktoriserade revisorer må nämnas, att styrelsen

för Stockholms fondbörs den 21 november 1932 beslutat avlåta cirkulärskrivelse

till samtliga å fondbörsen introducerade bolags styrelser med framhållande

av önskvärdheten att varje sådant bolag måtte vid nästinstundande

ordinarie bolagsstämma gå i författning örn att till minst en av bolagets ordinarie

revisorer bleve vald en av svensk handelskammare auktoriserad revisor,

dock att denna åtgärd icke skulle behöva ifrågakomma beträffande bolag, som

redan vore underkastat kontroll från det allmännas sida.

Frågan örn ändrade bestämmelser angående revisorers tillsättande har länge

varit aktuell. Av den förut lämnade redogörelsen framgår också, att statsmakternas

uppmärksamhet alltjämt är riktad på densamma. Innevarande års

riksdag har sålunda antagit nya bestämmelser örn revision i bankbolag ävensom

anslagit medel till bestridande av kostnaderna för omarbetning av aktiebolagslagen,

varvid särskilt avsetts lagens stadganden om revision.

Yad kommunala myndigheter angår har frågan örn revision varit föremål

för ingående behandling vid kommunallagarnas tillkomst år 1930. Att redan

nu upptaga denna fråga till ny behandling synes därför ej pakallat.

Beträffande de för föreningar, offentliga inrättningar m. fl. i olika lagar

och författningar meddelade bestämmelser örn revision vill utskottet icke förneka,

att dessa bestämmelser i många fall äro otillfredsställande och i behov

av ändringar. Det synes emellertid utskottet lämpligt, att omarbetningen av

aktiebolagslagen avvaktas.

Såsom ovan nämnts har i vårt land auktorisation av revisorer och granskningsmän

omhändertagits av handelskamrarna. Det synes utskottet lämpligt

att tillsvidare utan statsingripande låta handelskamrarna bygga vidare på den

grund som härutinnan lagts. Det är all anledning antaga att därigenom sa

småningom kommer att tillskapas en tillräcklig kar av fullt kvalificerade yrkes
-

Utskottet.

revisorer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 46.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 9 maj 1933.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Anderson i Hägelåkra, Klefbeck,

Larson i Lerdala, Norling, Svenson i Eskhult, Bissmark och Ehrnberg*; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Antnäs, Sjögren, Olsson i Rimforsa,

Olsson i Mellerud, Johanson i Huskvarna*, Lindberg i Umeå*, Johansson i Bro och

Johnsson i Kalmar.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.