Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vapenkungörelse m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1933-06-17 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1933:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vapenkungörelse m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

1

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1933 kl. 7 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till vapenkungörelse m. m. ävensom i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 2 juni 1933 dagtecknad proposition, nr 268, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden dels förklarat sig vilja inhämta riksdagens yttrande över ett vid

propositionen fogat förslag till vapenkungörelse dels ock föreslagit riksdagen

att under femte huvudtiteln, avdelningen Polisväsendet, till förvaring och vård

av vissa skjutvapen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 100,000 kronor.

Propositionen har hänvisats till lagutskott och behandlats av första lagutskottet

i vad Kungl. Majit däri förklarat sig vilja inhämta riksdagens yttrande

över vid propositionen fogat förslag till vapenkungörelse. I övrigt har

propositionen hänvisats till statsutskottet.

Nyssnämnda förslag är av följande lydelse:

Förslag

till

vapenkungörelse.

Härigenom förordnas som följer:

Om skjutvapen och ammunition.

1 §■

Med skjutvapen förstås i denna kungörelse vapen, med vilket kulor, hagel

eller andra projektiler kunna utskjutas medelst krutladdning eller annat drivmedel,

vare sig projektilerna äro massiva, fyllda med sprängladdning, tårgas,

giftgas eller annat ämne med likartad verkan eller ofyllda.

Lika med skjutvapen anses lösa pipor, eldrör och slutstycken till sådana

vapen.

Yad i denna kungörelse stadgas angående skjutvapen äger även tillämpning

å apparater eller andra anordningar, vilka beträffande verkan och ändamål

äro jämförliga med skjutvapen, såsom lufttorpeder, apparater för gasblåsning

och eldsprutor.

Bestämmelserna i denna kungörelse gälla ej handvapen avsedda för fram
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 9 sami. 1 avd. Nr 55.

1320 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Försia lagutskottets utlåtande Nr 55.

laddning, skjutapparater för slakt, signaländamål eller linkastning, startpistoler

eller sådana luft- eller fjäderbössor eller luft- eller fjäderpistoler som äro avsedda

för sportändamål.

2 §.

Med ammunition förstås i denna kungörelse

1. för skjutvapen varå kungörelsen äger tillämpning avsedda patroner samt

kulor och andra projektiler, vare sig projektilerna äro massiva, fyllda med sprängladdning,

tårgas, giftgas eller annat ämne med likartad verkan eller ofyllda;

2. handgranater, bomber, minor och andra dylika effekter, fyllda eller avsedda

att fyllas med sprängladdning, tårgas, giftgas eller annat ämne med

likartad verkan; samt

3. patron- och laddningshylsor, röksvagt krut samt för ammunition som

under 1. eller 2. sägs avsedda tårgaser, giftgaser, andra ämnen med likartad

verkan, tändhattar och brandrör.

Bestämmelserna i denna kungörelse gälla ej patroner för signaländamål, linkastning

eller startpistoler, ej heller för nautiskt bruk erforderliga ammunitionseffekter

såsom lodbomber och ammunition för lodapparater.

Utöver vad i denna kungörelse är föreskrivet skall beträffande sådan ammunition

som är att hänföra till explosiv vara eller innehåller giftämne gälla vad

därom är särskilt stadgat.

Om deklaration och innehav av skjutvapen.

3 §.

Envar som den 1 augusti 1933 såsom ägare eller eljest innehar skjutvapen

vare skyldig att senast den 30 september 1933 deklarera vapnet hos länsstyrelsen

i det län, där han har sitt hemvist. I deklarationen skola uppgivas hans fullständiga

namn, födelsedag, yrke och hemvist samt vapnets beteckning och

kaliber.

Deklarationen ingives i Stockholm till Överståthållarämbetet för polisärenden,

i stad med poliskammare till denna, i annan stad där magistrat finnes till

magistraten och i stad utan magistrat till stadsstyrelsen eller, örn sådan ej finnes,

till kommunalborgmästaren. Å landet ingives deklarationen till landsfiskalen,

dock må den som tillhör lappbefolkningen i stället ingiva deklarationen till

lappfogden.

Myndighet som mottagit deklarationen skall, där fråga ej är örn Stockholm,

insända densamma till länsstyrelsen.

Vill den som deklarerar skjutvapen innehava vapnet efter den 30 september

1933, skall han söka tillstånd därtill i samband med deklarationen.

4 §.

Vill någon genom köp, byte, gåva eller annorledes förvärva skjutvapen; eller

vill någon som genom arv eller testamente eller på grund av giftorätt förvärvar

skjutvapen innehava vapnet; eller

vill någon såsom lån eller eljest innehava annan tillhörigt skjutvapen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 55. o

vare skyldig att hos länsstyrelsen i det län där han har sitt hemvist söka

tillstånd att innehava vapnet.

Skjutvapen må ej överlåtas eller upplåtas till annan än den som erhållit

tillstånd att innehava vapnet.

Utan hinder av vad nu sagts må skjutvapen tillfälligt upplåtas till användande

för samma ändamål som det för vilket tillstånd till innehav meddelats.

Angående skyldighet för den som idkar handel med skjutvapen att söka tillstånd

till förvärv av sådana vapen stadgas i 16 §.

5 §.

Ansökan om tillstånd att innehava skjutvapen skall innehålla upplysning örn

det ändamål för vilket sökanden ämnar använda vapnet samt angående de

omständigheter han vill åberopa till utredning om behovet för honom att

innehava vapnet. Därjämte skall ansökningen innehålla sådana uppgifter som

avses i 7 § 2. och 3.

Ansökningen ingives till myndighet som i 3 § andra stycket sägs. Myndigheten

skall, där fråga ej är om Stockholm, insända ansökningen jämte eget

yttrande till länsstyrelsen.

6 §.

Tillstånd att innehava skjutvapen må meddelas allenast enskild person, som

för visst ändamål finnes vara i behov av vapnet samt skäligen kan antagas ej

komma att missbruka detsamma.

Avser ansökan pistol eller annat dylikt fickvapen, ma tillstånd ej meddelas,

med mindre synnerliga skäl därtill äro.

Är sökanden omyndig, erfordras samtycke till innehavet av den som enligt

lag har att sörja för hans person.

7 §''

Över meddelat tillstånd att innehava skjutvapen skall bevis utfärdas. Beviset

skall innehålla

1. löpande nummer å beviset och dagen för dess utfärdande;

2. sökandens fullständiga namn, födelsedag, yrke och hemvist samt överlåtarens

eller upplåtarens fullständiga namn, yrke och hemvist;

3. vapnets beteckning och kaliber; samt

4. uppgift örn det ändamål för vilket sökanden erhållit tillstånd att innehava

vapnet.

Tillståndsbevis skall, där fråga är örn köp eller därmed efter vad i 4 § sägs

likställt fång eller om lån eller annan upplåtelse, utfärdas i två exemplar, det

ena försett med påskrift att det utgör duplett. Skjutvapen må ej av överlåtare

eller upplåtare utlämnas, med mindre dupletten senast vid utlämnandet tillställes

honom.

8 §•

Tillstånd att innehava skjutvapen må av länsstyrelse återkallas, om skäl

därtill äro. Är fråga om skjutvapen, till vars innehav länsstyrelsen ej meddelat

tillstånd, skall uppgift om återkallelsen lämnas till den länsstyrelse som

meddelat tillståndet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

9 §-

Vill ej den som deklarerar skjutvapen fortfarande innehava vapnet; eller

avslås ansökan örn tillstånd att innehava skjutvapen som deklareras; eller

avslås ansökan örn tillstånd att innehava skjutvapen som förvärvas genom

arv eller testamente eller på grund av giftorätt; eller

återkallas meddelat tillstånd att innehava skjutvapen,

skall vapnet avlämnas till myndighet som i 3 § andra stycket sägs eller

till den som myndigheten bestämmer.

Vapnet skall förvaras för ägarens räkning i enlighet med vad därom varder

särskilt stadgat.

Vad i denna paragraf sägs skall ej gälla, där vapen tillhör annan än innehavaren

och ägaren själv vill innehava vapnet samt är därtill berättigad. I

sådant fall skall vapnet överlämnas till honom.

10 §.

Har någon erhållit tillstånd att innehava skjutvapen, skall han, då han bär

vapnet, medföra tillstandsbeviset för att på tillsägelse av polisman uppvisas.

Företes ej beviset, må vapnet av polismannen omhändertagas.

Kan innehav av skjutvapen antagas vålla fara för missbruk, äger polismyndighet

förordna örn vapnets omhändertagande.

Har vapen omhändertagits, skall anmälan härom ingivas till länsstyrelsen

i det län där omhändertagandet skett; och har länsstyrelsen att taga under omprövning,

huruvida återkallelse av tillståndet bör ske. Beslutas ej återkallelse,

skall vapnet återlämnas.

Om förvärv av ammunition.

11 §•

Vill någon genom köp, byte, gåva eller annorledes förvärva ammunition,

vare skyldig att hos länsstyrelsen i det län där han har sitt hemvist söka tillstånd

till förvärvet.

Tillstånd må beviljas allenast den som äger innehava sådant skjutvapen för

vilket ammunitionen är avsedd.

Ammunition må ej överlåtas till annan än den som erhållit tillstånd att förvärva

ammunitionen.

Vad i denna paragraf sägs äger ej tillämpning, där någon som är berättigad

att innehava slätborrat jaktgevär önskar förvärva liagelpatroner till geväret

eller hylsor eller tändhattar för sådana patroner.

Angående skyldighet för den som idkar handel med ammunition att söka

tillstånd till förvärv av dylik vara stadgas i 16 §.

12 §''

Ansökan örn tillstånd att förvärva ammunition skall innehålla sådana uppgifter

som avses i 14 § 2. och 3. samt uppgift örn löpande nummer å beviset

över sökanden meddelat tillstånd att innehava eller till riket införa det skjutvapen

för vilket ammunitionen är avsedd och örn den myndighet som meddelat

tillståndet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

Ansökningen ingives till myndighet som i 3 § andra stycket sägs. Myndigheten

skall, där fråga ej är örn Stockholm, insända ansökningen jämte eget

yttrande till länsstyrelsen.

13 §.

Vad i 6 § första och tredje styckena är stadgat skall äga motsvarande tilllämpning

beträffande ansökan örn tillstånd att förvärva ammunition.

Tillstånd må meddelas allenast för viss tid, högst sex månader.

14 §.

över meddelat tillstånd att förvärva ammunition skall bevis utfärdas. Beviset

skall innehålla

1. löpande nummer å beviset och dagen för dess utfärdande;

2. sökandens fullständiga namn, födelsedag, yrke och hemvist samt överlåtarens

fullständiga namn, yrke och hemvist;

3. det eller de varuslag och den myckenhet därav tillståndet avser; samt

4. uppgift örn den tid tillståndet gäller.

Tillståndsbevis skall utfärdas i två exemplar, det eua försett med påskrift

att det utgör duplett. Ammunition må ej av överlåtare utlämnas, med mindre

dupletten senast vid utlämnandet tillställes honom.

Om handel med skjutvapen och ammunition.

15 §.

Vill någon erhålla tillstånd att idka handel med skjutvapen, gore ansökan

därom hos länsstyrelsen i det län där rörelsen skall utövas.

Tillstånd att idka handel med skjutvapen må ej meddelas annan än den som

är berättigad att idka handel i allmänhet samt gjort sig känd för ordentlighet

och pålitlighet. Meddelas tillstånd för aktiebolag eller handelsbolag, skall för

handelsrörelsen finnas en av länsstyrelsen godkänd föreståndare som besitter

nämnda egenskaper; och är denne ansvarig för rörelsens behöriga utövande.

Tillstånd må meddelas allenast för viss tid, högst fem år, och skall avse

skjutvapen till visst antal och slag som må på en gång innehavas. I beslutet,

skall angivas den plats där rörelsen får bedrivas.

örn särskilda skäl därtill äro, må meddelat tillstånd återkallas.

Angående tillstånd till handel med ammunition gäller vad därom är särskilt

stadgat.

16 §.

Vill den som idkar handel med skjutvapen förvärva dylika vapen; eller

vill den som idkar handel med ammunition förvärva sådan vara,

vare skyldig att hos länsstyrelsen i det län där rörelsen utövas söka tillstånd

till förvärvet.

Skjutvapen eller ammunition må ej överlåtas till den som idkar handel med

dylik egendom, med mindre han erhållit tillstånd att förvärva egendomen.

Ansökan om tillstånd skall innehålla sådana uppgifter som avses under 2.

och 3. i nästa stycke samt, där fråga är örn skjutvapen, uppgift örn antal och

slag av de vapen sökanden innehar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

Över meddelat tillstånd att förvärva skjutvapen eller ammunition skall bevis

utfärdas. Beviset skall innehålla

1. löpande nummer å beviset och dagen för dess utfärdande;

2. sökandens och överlåtarens fullständiga namn och hemvist; samt

3. i fråga örn skjutvapen vapnens antal och slag samt i fråga örn ammunition

det eller de varuslag och den myckenhet därav tillståndet avser.

Yad i 7 § andra stycket och 14 § andra stycket sägs skall äga motsvarande

tillämpning.

17 §.

Den som idkar handel med skjutvapen eller ammunition vare skyldig att

föra särskild bok över verkställda försäljningar av dylik egendom. I sådan

bok skola beträffande varje försäljning antecknas

1. dagen för försäljningen;

2. köparens fullständiga namn, yrke och hemvist;

3. i fråga örn skjutvapen vapnens antal och slag och i fråga örn ammunition

det eller de varuslag och den myckenhet därav försäljningen avsåg; samt

4. den länsstyrelse, som utfärdat det av köparen åberopade tillståndsbeviset,

jämte dagen för bevisets utfärdande.

Såsom bilagor skola vid boken fogas dupletter av tillståndsbeviseu.

Försäljningsbok skall, jämte bilagor, förvaras under en tid av minst tio år

från den dag sista inskrivningen gjordes och hållas tillgänglig för polismyndighet

eller den som är stadd i polismyndighetens ärende.

Den som idkar handel med skjutvapen eller ammunition vare pliktig att taga

sådan vård örn skjutvapen eller ammunition som av honom innehavas att de

icke äro åtkomliga för obehörig person.

Om införsel till riket av skjutvapen och ammunition.

18 §.

Utan tillstånd av chefen för socialdepartementet må ej någon till riket införa

skjutvapen eller ammunition; dock må transitering av sådan egendom äga

•rum till ort inom riket.

Har tillstånd att införa skjutvapen meddelats någon, äge han ock innehava

vapnet för det ändamål tillståndet avser. Därvid skola bestämmelserna i

8—10 §§ i tillämpliga delar gälla med iakttagande, att där beslut örn återkallelse

enligt 9 § avser skjutvapen som inneliaves på grund av införseltillstånd,

uppgift örn återkallelsen skall lämnas till chefen för socialdepartementet.

Ansvarsbestämmelser.

19 §.

1 morn. Innehar någon skjutvapen utan att, efter vad i 6 eller 18 § sägs,

vara berättigad att innehava vapnet; eller

använder någon, med uppenbart missbruk av erhållet tillstånd, skjutvapen

för annat ändamål än det som i tillståndsbeviset angives; eller

underlåter innehavare av skjutvapen att, efter vad i 9 § sägs, avlämna

vapnet; eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

förvärvar någon ammunition i strid mot vad i 11 § sägs; eller

förvärvar den som idkar handel med skjutvapen eller ammunition dylikt

vapen eller ammunition i strid mot vad i 16 § sägs,

straffes med dagsböter eller fängelse och havé förverkat egendomen.

Äro omständigheterna synnerligen mildrande, åge rätten pröva, huruvida

egendomen skall vara förverkad. . _ _

2 moni. överlåter eller upplåter någon skjutvapen i strid mot vad i 4 b

andra stycket eller 16 § andra stycket sägs; eller

överlåter någon ammunition i strid mot vad i 11 § eller 16 § andra stycket

sägs,

straffes med dagsböter eller fängelse.

3 mom. Utlämnar överlåtare eller upplåtare skjutvapen eller utlämnar

överlåtare ammunition utan att föreskriven duplett av tillståndsbeviset senast

vid utlämnandet tillställes honom; eller _

medför någon ej bevis örn tillstånd att inneliava skjutvapen i fall som i 10 &

första stycket sägs,

straffes med dagsböter.

Visar den, som blivit angiven för förseelse varom sist sagts, inom en vecka

efter det angivelsen blev honom kunnig hos åklagaren, att han vid tiden for

förseelsen ägde tillstånd att innehava skjutvapnet, och giva omständigheterna

vid handen, att förseelsen haft sin grund i ursäktligt förbiseende, vare från

ansvar fri.

4 mom. Idkar någon handel med skjutvapen utan att hava tillstånd därtill

enligt 15 §; eller

innehar den som erhållit dylikt tillstånd skjutvapen till större antal eller av

annat slag än som angives i tillståndsbeslut enligt 15 §, eller

idkar han handel med skjutvapen å annan plats än tillståndet avser; eller

bryter den som idkar handel med skjutvapen eller ammunition mot vad i

17 § är stadgat,

straffes med dagsböter.

Den som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse som i detta

moment sägs, fortsätter samma förseelse skall för varje gång åtal därför anhängiggöres

fällas till särskilt ansvar.

5 mom. Inför någon till riket skjutvapen eller ammunition utan att hava

erhållit föreskrivet tillstånd därtill, straffes med dagsböter eller fängelse, och

vare den olovligen införda egendomen förverkad.

Lika med olovlig införsel anses försök därtill.

Är införsel av skjutvapen eller ammunition belagd med straff enligt gällande

bestämmelser örn ansvar för olovlig varuinförsel, skola dessa lända till

efterrättelse.

6 mom. Kan egendom som förklarats förverkad ej tillrättaskaffas, skall

dess värde gäldas.

7 mom. Fälles den som erhållit tillstånd att inneliava eller till riket införa

skjutvapen till ansvar jämlikt 1 mom. och förklaras vapnet förverkat;

eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

fälles hail till ansvar jämlikt 2 mom. för obehörig överlåtelse eller upplåtelse

av vapnet; eller

fälles den som idkar handel med skjutvapen till ansvar jämlikt denna

paragraf,

åligger det domstolen att örn beslutet underrätta länsstyrelsen i det län där

den dömde har sitt hemvist eller, i fall som sist nämnts, där handelsrörelsen

utövas.

20 §.

Åtal för förseelse mot denna kungörelse anhängiggöres vid allmän domstol

och utföres av allmän åklagare.

21 §.

Polisman eller tulltjänsteman, som anträffar egendom vilken skäligen kan

antagas vara förverkad enligt 19 § 1 eller 5 morn., eller som påträffar skjutvapen

eller ammunition vars ägare icke är känd eller icke kan anträffas, skall

taga egendomen i beslag. Äger beslagaren själv anställa åtal, åligger det honom

att, där han finner beslaget böra bestå, så snart ske kan väcka, talan angående

ansvar för brottet eller, då ägaren icke är känd eller icke kan anträffas, göra

sådan anmälan som i 22 § sägs. Äger beslagaren icke själv anställa åtal, skall

han ofördröjligen göra anmälan örn beslaget hos allmänna åklagaren, vilken har

att pröva huruvida beslaget skall bestå och, därest beslaget finnes icke böra

hävas, vidare förfara på sätt nyss sagts.

Ånställes, i fall då ägaren kan anträffas, ej åtal inom en månad från beslaget,

vare detsamma förfallet.

22 §.

Är ägare av beslagtagen egendom icke känd eller kan han icke anträffas,

skall åklagaren inom en månad från beslaget eller från det han erhöll meddelande

därom göra anmälan om beslaget hos länsstyrelsen. Finner länsstyrelsen

beslaget icke böra hävas, skall länsstyrelsen meddela förordnande att

beslaget skall tillsvidare bestå samt låta i den eller de tidningar i orten,

i vilka allmänna meddelanden kungöras, införa förordnandet jämte anmaning

till ägaren att inom natt och år efter det förordnandet och anmaningen senast

kungjorts med angivande av bostads- och vistelseort skriftligen anmäla missnöje

med beslaget, vid påföljd att eljest beslaget står fast och egendomen är förverkad.

Ånmäles missnöje och finner länsstyrelsen ej skäl till åtal, skall beslaget

gå åter.

23 §.

Egendom som tagits i beslag skall förvaras under lås och på säkert ställe.

Förverkad egendom skall förvaras på sätt nu sagts samt så snart ske kan

genom aklagarens försorg försäljas under iakttagande av de i denna kungörelse

givna föreskrifterna. Kan egendomen ej sålunda försäljas, skall därmed förfaras

på sätt länsstyrelsen bestämmer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

24 §.

Böter som ådömas enligt denna kungörelse samt behållna försäljningssumman

för egendom som är förverkad ävensom belopp som utgives i stället för dylik

egendom tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas

enligt allmänna strafflagen.

Skall egendom vara förverkad såväl jämlikt denna kungörelse som jämlikt

annan författning, skall beträffande fördelningen av försäljningssumman eller

egendomens värde vad i sådan författning är stadgat äga tillämpning.

Särskilda bestämmelser.

25 §.

1 mom. Hos länsstyrelse skall föras förteckning rörande inkomna ansökningar

örn tillstånd att innehava skjutvapen eller att förvärva ammunition.

Sådan förteckning skall innehålla

1. ärendets nummer och dagen då ansökningen inkom;

2. sökandens fullständiga namn, födelsedag, yrke och hemvist samt överlåtarens

eller upplåtarens fullständiga namn, yrke och hemvist;

3. i fråga örn skjutvapen vapnets beteckning och kaliber samt i fråga örn

ammunition det eller de varuslag och den myckenhet därav ansökningen avser;

4. dagen för länsstyrelsens beslut, beslutets huvudsakliga innehåll och

löpande nummer å meddelat tillståndsbevis;

5. uppgift örn beslut angående återkallelse av rätt att innehava vapen och

örn dagen för vapnets avlämnande, där denna är känd; samt

6. uppgift örn underrättelse som jämlikt 19 § 7 mom. lämnats till länsstyrelsen

örn domstols beslut, varigenom skjutvapen förklarats förverkat.

Har tillstånd meddelats någon att innehava skjutvapen, till vars innehav

annan än den som idkar handel med sådana vapen förut erhållit tillstånd, skall

anteckning härom göras å det ställe i förteckningen där sistnämnda tillstånd

antecknats. Har detta meddelats av annan länsstyrelse, eller är fråga örn skjutvapen

som innehaves på grund av meddelat tillstånd att till riket införa vapnet,

skall uppgift örn det nya tillståndet lämnas i förra fallet till nämnda länsstyrelse

för vidtagande av anteckning som nyss sagts och i senare fallet till

chefen för socialdepartementet.

2 mom. Länsstyrelse har att inom en månad efter varje halvårs utgång

till socialdepartementet insända uppgift om antalet under halvåret inkomna

ansökningar angående tillstånd att innehava skjutvapen, om antal och slag av

de vapen som avses med ansökningarna samt om antalet bifallna och avslagna

ansökningar.

26 §.

Över länsstyrelses beslut i ärende som avses i denna kungörelse må ej talan

föras.

27 §.

Denna kungörelse äger ej tillämpning å kronan eller polismyndighet, ej

heller å överlåtelse eller upplåtelse till eller från kronan eller till polismyndighet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

Vad i denna kungörelse sägs därom, att tillstånd till innehav av skjutvapen

och förvärv av ammunition må meddelas allenast enskild person, äger ej tilllämpning

å förening, tillhörande det av staten understödda frivilliga skytteväsendet,

och skola bestämmelserna örn överlåtelse och förvärv av ammunition

ej gälla för det fall att sådan förening överlåter ammunition till sina medlemmar.

Vad nu sagts skall jämväl äga tillämpning å Sveriges landstormsföreningars

centralförbund samt till detsamma anslutna landstormsförbund och

landstormsföreningar, frivilliga automobilkåren och frivilliga motorbåtskåren.

Bestämmelserna i 3 § örn skyldighet att deklarera skjutvapen och att söka

tillstånd att innehava deklarerat skjutvapen samt i 10 § första stycket

örn skyldighet att medföra bevis örn tillstånd att innehava skjutvapen gälla

ej vapen, som enligt meddelade föreskrifter på grund av tjänsten innehaves av

statens befattningshavare eller av person, tillhörande krigsmakten eller polisväsendet.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 augusti 1933 och gäller till och med

den 31 december 1934. Å. förseelse som begåtts under kungörelsens giltighetstid

skola jämväl efter utgången av nämnda tid tillämpas de i kungörelsen meddelade

bestämmelserna.

Härigenom upphäves kungörelsen den 26 juli 1927 (nr 338) med vissa bestämmelser

angående skjutvapen och ammunition.

Har någon eftersatt bestämmelse i § 11 mom. 1 i den äldre kungörelsen

eller vad i mom. 7 i samma paragraf är stadgat angående skjutvapen, må åtal

därför ej ske, såframt han fullgör den i 3 § i nya kungörelsen stadgade deklarationsplikten.

Vill den som vid tiden för kungörelsens ikraftträdande idkar handel med

skjutvapen fortsätta rörelsen, skall han senast den 31 augusti 1933 göra ansökan

som i 15 § sägs och därvid fullgöra honom enligt 3 § åliggande deklarationsplikt.

Utan särskilt tillstånd må rörelsen därefter fortsättas till dess ansökningen

hunnit prövas. I

I samband härmed har utskottet förehaft de inom riksdagen väckta motionerna

nr 343 i första kammaren av herr Reuterskiöld m. fl., nr 344 i första

kammaren av herr Karl Gustafsson, nr 539 i andra kammaren av herr Johanson

i Huskvarna och nr 540 i andra kammaren av herr Ossbahr m. fl.

I motionerna har hemställts:

i motionen I: 343, att riksdagen, därest riksdagen icke funne skäl avslå

ifrågavarande proposition, ville, nied de förbättringar utskottet kunde komma

att föreslå, för sin del antaga författningsförslaget såsom lag att gälla till den

1 juli 1934;

i de likalydande motionerna I: 344 och II: 539, att riksdagen måtte i sitt

yttrande över det föreliggande kungörelseförslaget föreslå den ändring, att

kungörelsen icke bomme att omfatta jaktgevär; samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 55. 11

i motionen II: 540. att riksdagen ville för sin del avstyrka det i propositionen

framlagda förslaget till vapenkungörelse.

Beträffande de skäl. som ligga till grund för förslaget oell de av motionärerna

framställda yrkanden, får utskottet hänvisa till propositionen och

motionerna.

Genom kungörelse den 26 juli 1927 har Kungl. Majit i administrativ ordning

meddelat vissa bestämmelser angående skjutvapen och ammunition.

Kungörelsen har avseende å skjutvapen av alla slag med undantag av handvapen,

avsedda för framladdning, slätborrade jaktgevär, skjutapparater för

slakt samt luft- och fjäderbössor. Lika med skjutvapen anses enligt kungörelsen

lösa pipor, eldrör och slutstycken. Därjämte omfattar kungörelsen närmare

angiven ammunition till ifrågavarande skjutvapen, röksvagt krut, handgranater

m. m. I kungörelsen stadgas förbud att utan tillstånd genom köp, byte, ga1! a eller

annorledes förvärva skjutvapen och ammunition av ifrågavarande slag. Tillstånd

må meddelas allenast den som gjort sig känd för ordentlighet och pålitlighet

samt finnes lia behov av vapnet eller ammunitionen. I fråga örn handel med

skjutvapen stadgas i kungörelsen, att tillstånd därtill allenast må meddelas den

som är berättigad att idka handel i allmänhet och gjort sig känd för ordentlighet

och pålitlighet. Kungörelsen införde vidare skyldighet för den som den 1

september 1927 innehade skjutvapen att göra skriftlig anmälan därom till viss

myndighet. I § 11 mom. 1 i kungörelsen stadgas bötesstraff för den som innehar

skjutvapen utan att i fall då tillstånd till förvärv därav fordras lia erhållit

sådant tillstånd eller, där han innehade vapen den 1 september 1927 och varit

skyldig att göra anmälan därom, innehar vapnet utan att lia fullgjort denna

skyldighet. Tillika föreskrives, att vapnet skall vara förverkat, dock att domstolen

vid synnerligen förmildrande omständigheter äger pröva, huruvida denna

påföljd skall inträda. Kungörelsen innehåller därjämte straff för den som förvärvar

ammunition utan att lia förvärvat tillstånd därtill jämte åtskilliga andra

straffbestämmelser m. m.

Det må anmärkas, att konstitutionsutskottet vid 1928 cirs riksdag i memorial

angående fullbordad granskning av de i statsrådet förda protokoll under

punkt 2:o i memorialet förklarade sig lia funnit förenämnda stadgande i § 11

mom. 1 i kungörelsen vara av den karaktär, att det i överensstämmelse med § 87

regeringsformen ej kunnat av Kungl. Majit ensam utfärdas. I följd härav

gjorde utskottet i ärendet anmälan enligt § 107 regeringsformen mot föredragande

tillförordnade departementschefen, statsrådet Hamrin.

Till stöd härför anförde utskottet bland annat:

Kungl. Maj:ts rätt att ensam stifta lag har ifrån att ha varit av betydande

omfång efter hand blivit begränsad så att 1809 års regeringsform inskränkte

den till den ekonomiska lagstiftningen. Grunderna för skillnaden mellan denna

senare lagstiftning och lagstiftning enligt § 87 regeringsformen ha icke blivit

i lagen klart fastslagna, och, såsom även av konstitutionsutskottet år 1867 framhållits,

har någon oomtvistbar gräns i förevarande hänseende icke kunnat uppdragas.

Det torde dock vara klart, att Kungl. Majit icke genom sin ekonomiska

lagstiftningsmakt kan rubba eller ändra medborgarnas civila rättsförhållanden

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

filer rättigheter. Kungl. Maj:t må vara berättigad att i ekonomiska förordningar,

häri inbegripet politiförfattningar, stadga straffbestämmelser — böter

eller fängelse —— för överträdelse av bestämmelser i förordningarna och även

beträffande näringsfrihetslagstiftningen stadga, att vara som obehörigen innell

aves eller nyttjas skall vara förbruten. Sådana stadganden finnas i ett flertal

förordningar angående förbud för in- och utförsel av vissa varor eller angående

handel med vissa varor, såsom exempelvis K. F. den 19 november 1897 angående

explosiva varor, K. F. den 30 mars 1900 angående förbud mot tillverkning, införsel

oell försäljning av tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig fosfor ingår,

K. Iv. den 6 april 1923 angående handel med opium och vissa andra narkotiska

ämnen och beredningar, giftstadgan den 7 december 1906 m. fl. liknande förordningar.

Den i § 24 i fiskeristadgan den 17 oktober 1900 givna bestämmelsen

örn att vid olovligt fiskande otillåten redskap och fångst skall vara förbruten

eller i § 8 mom. 3 i K. F. den 29 november 1867 örn forntida minnesmärkens

t redande och bevarande givna bestämmelser, att person i vissa fall utan lösen

kan mista fornfynd, som av honom upphittats, är av annan natur än nu före''

arande stadgande angående konfiskation av skjutvapen. Genom sistberörda

stadgande sker ett direkt ingrepp i ett privat äganderättsförhållande, som uppkommit

under av lag givna former och vars fortvaro av lag skyddas. Den påbjudna

konfiskationsåtgärden grundar sig nämligen icke därpå, att vederbörande

genom innehavet eller bruket av vapnet begått någon lagstridig handling.

Det förhållande, att domstol givits möjlighet att, där synnerligen mildrande

omständigheter föreligga, pröva, huruvida vapnet skall vara förverkat,

kan icke inverka på stadgandets principiella innebörd.

„ Den allvarliga principiella innebörden av detta stadgande borde lia föranlett

Kungl. Majit att förelägga riksdagen detta ärende, även örn Kungl. Majit skulle

kommit till den vida tolkningen, att det kunde hänföras under ekonomisk lagstiftning.

Ej heller sjmes tid till inhämtande av riksdagens mening i förevarande

spörsmål ha saknats eller i övrigt sådant behov av stadgandet i detta

laH förefunnits, att på grund av iråkat nödläge ur rent praktiska synpunkter

en åtgärd, vars grundlagsenlighet under alla omständigheter måste ifrågasättas,

behövt tillgripas.

Vid utskottets memorial fanns emellertid fogad en reservation beträffande

förevarande fråga av sju ledamöter i utskottet, som ansågo att den omförmälda

regeringsåtgärden icke vore av den beskaffenhet, att den bort föranleda utskottet

att därom hos riksdagen göra anmälan enligt § 107 regeringsformen.

Statsrådet Hamrin anförde vid memorialets behandling i kamrarna bland

annat:

Utskottet hade framhållit, att Kungl. Majit beträffande näringslagstiftningen

ägde föreskriva, att vara som obehörigen innehades eller nyttjades skulle vara

förtruten. Däremot syntes utskottet anse, att Kungl. Majit såvitt anninge

andra till den ekonomiska lagstiftningen hörande områden icke hade dylik rätt.

Mgot stöd för uppfattningen, att Kungl. Majit i fråga örn näringslagstiftningen

skulle äga en längre gående befogenhet än i fråga örn den ekonomiska

lagstiftningen i övrigt hade emellertid icke anförts. Av de exempel, som av

utskottet åberopats för att styrka att Kungl. Majit ägde rätt att stadga förverkandepåföljd

inom näringslagstiftningen franninge för övrigt tydligt, att

Dylik, rätt tidigare ansetts tillkomma Kungl. Majit också utom nämnda lagstiftnings

ram. Särskild betydelse syntes böra tilläggas en i utskottets utlåtande

icke omnämnd, den 13 oktober 1916 utfärdad förordning angående förbud

mot införsel av åtskilligt exportförbjudet gods till en del av Norrbottens län

sorn bland annat avsåg skjutvapen och ammunition. Därest någon efter det

två veckor förflutit efter förordningens ikraftträdande befanns inom örn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

rådet utan tillstånd lia innehaft till området tidigare infört gods, skulle han

anses ha olovligen infört godset. Detta innehar bland annat, att godset skulle

vara förverkat. Denna förordning hade även varit föremål för uppmärksamhet

inom 1917 års konstitutionsutskott och föranlett anmärkning i visst hänseende

av reservanter inom utskottet men däremot icke givit anledning till någon erinran

i förevarande avseende.

Den av konstitutionsutskottet vid 1928 års riksdag framställda anmärkningen

har varit föremål för uttalande inom den statsvetenskapliga litteraturen

av professor Herlitz (Örn lagstiftning, sid. 507 not. 2), som vänder sig mot

konstitutionsutskottets påstående, att enär Kungl. Majit icke genom sin ekonomiska

lagstiftningsmakt kan rubba eller ändra medborgarnas civila rättsförhållanden,

i denna form ej heller finge företagas ett direkt ingrepp i ett privat

äganderättsförhållande, som uppkommit under av lag givna former och vars

fortvara av lag skyddas. Professor Herlitz anför tillika, bland annat:

Detta påstående stöde i bestämd strid med fast praxis och kunde ej upprätthållas.

De distinktioner, som i konstitutionsutskottets utlåtande uppdragits, vore

nämligen ej hållbara. Särskilt insåges ej varför näringsfrihetslagstiftningen här

skulle intaga en särställning. Givet vore emellertid, att en rimlig proportion

borde förefinnas mellan å ena sidan påföljden samt å andra sidan dels den

brottsliga handlingen dels det intresse, som påföljden skulle tjäna. Vid bedömande

av anmärkningen av konstitutionsutskottet syntes denna synpunkt böra

tillmätas en avgörande betydelse.

Genom förevarande förslag föreskrives i första hand en ny allmän inventering

av skjutvapen. Det ålägges för sådant ändamål envar som den 1 augusti

1933 såsom ägare eller eljest innehar skjutvapen att senast den 30 september

1933 deklarera vapnet hos länsstyrelsen. Begreppet skjutvapen har i förslaget

bestämts på ett sätt som innebär flera utvidgningar i förhållande till 1927

års kungörelse. Sålunda omfattar förslaget bland annat i motsats till 1927

års kungörelse jämväl slätborrade jaktgevär, gasvapen m. m.

Utöver nyssnämnda deklarationsplikt föreslås ytterligare, att den som deklarerar

skjutvapen skall vara skyldig att söka tillstånd om han fortfarande vill

inneha vapnet. Sådant tillstånd skall för övrigt liksom hittills jämväl fordras

om någon vill genom köp, byte, gåva eller annorledes förvärva skjutvapen. Men

därjämte skall tillstånd fordras örn någon, som genom arv eller testamente eller

på grund av giftorätt förvärvar skjutvapen, vill inneha vapnet samt om någon

vill såsom lån eller eljest inneha annan tillhörigt skjutvapen. Utan hinder av

vad sist sagts skall skjutvapen likväl enligt förslaget kunna tillfälligt upplåtas

till användande för samma ändamål som det för vilket tillstånd till innehav

meddelats. — Tillstånd att inneha skjutvapen skall endast meddelas enskild

person, som för visst ändamål finnes vara i behov av vapnet samt skäligen kan

antagas ej komma att missbruka detsamma. I fråga örn pistol eller annat dylikt

fickvapen må tillstånd dock ej meddelas med mindre synnerliga skäl därtill äro.

Tillståndet skall meddelas av länsstyrelsen och må återkallas örn skäl därtill

äro. -— Vill deli som deklarerar skjutvapen ej fortfarande inneha detsamma

eller avslås ansökan örn tillstånd att inneha skjutvapen som deklareras eller

avslås ansökan örn tillstånd att inneha skjutvapen som förvärvas genom arv

eller testamente eller på grund av giftorätt eller återkallas meddelat till
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande Nr oo.

Utskottet.

stånd att inneha skjutvapen, skall vapnet avlämnas till viss myndighet samt

förvaras för ägarens räkning. — I förslaget har vidare intagits föreskrift att

den som bär skjutvapen skall medföra tillståndsbeviset för att på tillsägelse av

polisman uppvisas. Företes ej beviset, må vapnet av polismannen omhändertagas.

Kan innehav av skjutvapen antagas vålla fara för missbruk, skall polismyndighet

äga förordna örn vapnets omhändertagande.

Förslaget innehåller även i likhet med 1927 års kungörelse vissa bestämmelser

om förvärv av viss närmare angiven ammunition. För rätt att förvärva

dylik ammunition föreskrives tillstånd av länsstyrelsen, vilket endast må beviljas

den som äger inneha sådant skjutvapen för vilket ammunitionen är avsedd.

Undantag medges dock där någon som är berättigad att inneha slätborrat

jaktgevär önskar förvärva hagelpatroner till geväret eller hylsor eller tändhattar

för sådana patroner. Tillstånd skall meddelas allenast för viss tid, högst

sex månader.

I fråga örn handel med skjutvapen och ammunition föreslås den ändring i

förhållande till 1927 års kungörelse att, örn aktiebolag eller handelsbolag meddelas

tillstånd att idka handel med skjutvapen, för handelsrörelsen skall finnas

en av länsstyrelsen godkänd föreståndare, och skall denne vara ansvarig för

rörelsens behöriga utövande. Därjämte skall enligt förslaget tillstånd till handel

med skjutvapen alltid meddelas av länsstyrelsen.

Beträffande införsel till riket av skjutvapen och ammunition föreslås icke

någon ändring i förhållande till 1927 års kungörelse. Har tillstånd att införa

skjutvapen meddelats någon, skall hail utan särskilt tillstånd äga inneha

vapnet för det ändamål, införseltillståndet avser.

I förslaget meddelas vidare åtskilliga straffbestämmelser m. m. Straffet för

olovligt innehav av skjutvapen har bestämts till dagsböter eller fängelse, varjämte

egendomen i regel skall förklaras förverkad. Att fängelse ingår i straffsatsen

medför, att husrannsakan kan äga rum till utrönande av huruvida någon

olovligen innehar skjutvapen.

Den nya kungörelsen föreslås träda i kraft den 1 augusti 1933 och gälla

till och med den 31 december 1934.

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet, att 1927 års

vapenkungörelse är behäftad med vissa brister. För granskning av det föreliggande

förslaget till ny författning har emellertid endast en synnerligen begränsad

tid stått till utskottets förfogande. Med hänsyn härtill och i betraktande

av den mångfald svåra och tveksamma frågor, som förslaget innehåller,

finner sig utskottet ur stånd att avge något yttrande över förslaget. Utskottet

vill emellertid tillkännagiva, att utskottet icke har något att invända emot att,

i avbidan på ny lagstiftning i ämnet, Kungl. Majit redan nu vidtager vissa

ändringar i 1927 års kungörelse, ägnade att göra kungörelsen mera effektiv.

Det synes utskottet som örn i sådant syfte den nuvarande bestämningen av

de med kungörelsen avsedda vapen borde utvidgas till att omfatta alla vapen

som huvudsakligen äro avsedda för krigsbruk. Vidare kunde genom införande

av fängelse i den gällande straff latituden för olovligt innehav av vapen vinnas,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 55. 15

att på sätt jämväl genom straffbestämmelserna i förslaget avsetts husrannsakan

må kunna ske till utrönande av huruvida någon olovligen innehar vapen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, under åberopande av de utav utskottet anförda

synpunkter, måtte i skrivelse till Kungl. Majit anmäla, att

riksdagen ansett sig icke böra avgiva något yttrande angående

det genom propositionen framlagda förslaget till ny vapenkungörelse;

samt

b) att de i ämnet väckta motionerna måtte anses besvarade

genom utskottets hemställan under a).

Stockholm den 17 juni 1933.

På första lagutskottets vägnar:

A. AKERMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Anderson i Hägelåkra*, Larson i

Lerdala, Svenson i Eskhult, Bissmark, Wagnsson och Forssell;

från andra kammaren: herrar Linnér, Nilsson i Antnäs*, Hedlund i Östersund,

K. A. Westman, Sjögren*, Olsson i Rimforsa, Olsson i Mellerud och Rosander.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Wagnsson, Sjögren, Olsson i Mellerud och Rosander, vilka hemställt,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anmäla, att

riksdagen vid granskning av det genom förevarande proposition

framlagda förslaget till vapenkungörelse icke funnit anledning

till erinran mot detsamma.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:377 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till avskrivning av visst i fonden för förlag till s. 2 i texten