Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926
1933-03-31 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1933:28, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
1
Nr 28.
ADkom till riksdagens kansli dea 31 mars 1933 kl. 1 e. m
Utlåtande
i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13
juli 1926 (nr 398) örn arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen),
dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 28 februari 1938 till riksdagen avlämnad proposition, nr
164, vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,
har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 (nr 398) om
arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen).
Härigenom förordnas, att lagen den 13 juli 1926 örn arbetstiden å svenska
fartyg (sjöarhetstidslagen), vilken lag, med ändrad lydelse av 9 § och
av slutbestämmelserna i lagen, enligt lagen den 13 juni 1930 (nr 218) gäller
till och med den 31 december 1933, skall äga fortsatt giltighet efter
sistnämnda dag till och med den 31 december 1934; och skall beträffande
sådan under tiden för sjöarbetstidslagens giltighet begången förseelse,
som avses i 21—24 §§, ävensom i fråga örn domstol i tvistemål, som bör bedömas
efter samma lag, vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även
efter den 31 december 1934.
I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft
dels en i anledning av propositionen inom andra kammaren av herrar
Lindberg i Stockholm och Ström väckt motion, nr 448, dels en i samma
kammare av herr Andersson i Stockholm väckt motion, nr 260, dels ock
en i samma kammare av herrar Brädefors och Hagberg i Luleå väckt motion,
nr 251, den sistnämnda motionen dock allenast såvitt däri framställts
förslag till bestämmelser angående arbetstiden för sjömän.
I motionen II: 448 havn motionärerna, i det att de framhållit, att det
enligt propositionen syntes vara meningen, att en revidering av sjöarbetstidslagen
skall ske under år 1933, hemställt, dels att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att dc synpunkter, som
Bihang till riksdagens protokoll 19113. 9 sunil. 2 ami. Nr 2tj.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
motionärerna i sin motion framhållit, måtte av dem, som få utredningen
om hand, beaktas, dels att i sådan skrivelse understrykes vikten av att en
utredning snarast möjligt verkställes, samt dels att ifrågavarande utredning
överlämnas åt särskilt tillkallade sakkunniga.
Motionen II: 260 utmynnar i den hemställan, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring i sjöarbetstidslagen, att denna kommer att omfatta även
bogserfartyg under 20 nettoton, och att vid bogsering i hamnarna sjöarbetstidslagens
bestämmelser örn arbetstid för fartyg i hamn tillämpas, alternativt
att bogser båtspersonal inrymmes i lagen örn arbetstidens begränsning
av den 16 maj 1930.
I motionen 11:251 hava motionärerna framhållit, att det för att ernå
effektiva åtgärder till skydd för sjöfolkets intressen vore nödvändigt, att
»Sjölag och Sjömanslag» jämte »Sjöarbetstidslagen» reviderades och att
utredningssakkunniga omedelbart utsåges. För tiden intill dess att denna
utredning blivit genomförd och ovannämnda lagars bestämmelser reviderade
hava motionärerna föreslagit, att riksdagen måtte besluta fastställa
vissa nya bestämmelser att omedelbart träda i kraft, vilka sedan skola
inarbetas i den reviderade lagen. I vad motionen avser andra förslag än
sådana, som röra bestämmelser angående arbetstiden för sjömän, har motionen
tidigare behandlats av utskottet i dess utlåtande nr 14. Vidkommande
arbetstiden för sjömän har i motionen föreslagits följande nya bestämmelser
att omedelbart träda i kraft, vilka sedan skola inarbetas i den
reviderade lagen:
»Angående arbetstiden och arbetsbestämnielser:
a) Arbetstiden ombord på alla fartyg utgör under väg för manskap oell
officerare på däck 8 timmar och indelas i tre vakter, i maskin fyra vakter
samt för intendenturpersonal 8 timmar. I hamn skall arbetstiden för alla
kategorier vara 7 timmars arbetsdag och 40-timmarsvecka, inom tropikerna
6 timmars arbetsdag med full lönekompensation. Arbetstiden förläggas
mellan klockan 7—16.
b) Begreppet »säkerhetstjänst» avskaffas. Allt arbete utöver ordinarie
arbetstid ersättes med övertidsbetalning.
c) I hamn får besättningen icke användas i arbete utöver ordinarie arbetstid.
d) -------_------------------
e) Däcksmanskap åtnjuter 2 veckors sammanhängande semester och
maskinmanskapet 4 veckors sammanhängande semester årligen med full
lön.
f) Varje sön- och helgdag på sjön kompenseras med motsvarande fridagar
i hamn.»
Beträffande de skäl, som ligga till grund för det av Kungl. Majit framlagda
förslaget, tillåter sig utskottet, i den mån redogörelse därför icke
lämnas här nedan, att hänvisa till propositionen; och får utskottet i fråga
örn vad motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisa till motionerna.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28. 3
Gällande lag om arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag) utfärdades
den 13 juli 1926 (nr 398) och förklarades därvid skola gälla från och
med den 1 januari 1927 till och med den 31 december 1930. Samtidigt utfärdade
Kungl. Maj:t förordning (nr 399) med närmare föreskrifter rörande
tillämpningen av lagen med samma giltighetstid som denna.
Den 19 februari 1930 avgåvo kommerskollegium och socialstyrelsen, sedan
samråd ägt runi med de av Kungl. Majit utsedda s. k. sjöarbetstidssakkunniga,
örn vilka förmäles i 4 § i tillämpningsförordningen, ett utlåtande,
däri ämbetsverken framhöllo, hurusom lagen, med hänsyn till åtskilliga
framförda ändringsförslag, i stor utsträckning syntes tarva revision,
vilken emellertid med nödvändighet förutsatte en särskild utredning.
En sådan utredning kunde med visshet förutses komma att taga åtskillig
tid i anspråk. Ämbetsverken funno det därför vara lämpligast, att åt den
gällande lagen gavs någon tids förlängd giltighet. Samtliga med en revision
av lagen förbundna spörsmål sammanhängde emellertid med förestående
behandling av ämnet utav den internationella arbetsorganisationen.
Längden av en prolongering borde därför bestämmas så, att det resultat,
vartill den internationella arbetskonferens komme, som skulle behandla
ämnet, kunde beaktas, då förslag till revision av den svenska lagen framlades.
Ämbetsverken tillstyrkte med anledning därav, att åt 1926 års lag
förlänades fortsatt giltighet under en tid av ytterligare tre år. I enlighet
med detta förslag, som upptogs i kungl, proposition till 1930 års riksdag
(nr 242), vilken godkändes av riksdagen (skrivelse nr 227), erhöll
sjöarbetstidslagen fortsatt tillämpning till och med den 31 december
1933. Lag härom utfärdades den 13 juni 1930. Genom kungörelse den 7
november 1930 utsträcktes giltigheten av förordningen den 13 juli 1926
med närmare föreskrifter rörande tillämpningen av sjöarbetstidslagen
under samma tid som lagen.
I enlighet nied vad som anförts i nyssnämnda skrivelse, 227/1930, jämförd
med andra lagutskottets utlåtande i ärendet, nr 33, däri utskottet
förklarat sig förutsätta, att viss utredning igångsattes, uppdrog Kungl.
Majit samtidigt med den nya lagens utfärdande åt kommerskollegium
och socialstyrelsen gemensamt att verkställa utredning rörande de erinringar
och ändringsförslag, som framställts eller under utredningens
gång kunde komma att framställas i fråga örn sjöarbetstidslagen, varvid
jämväl borde tagas i övervägande ett vid 1930 års riksdag motionsvis
framlagt förslag till sjöarbetstidslag av annat innehåll, än det genom
propositionen nr 242 vid samma riksdag framlagda lagförslaget ägde.
Myndigheterna hade att till Kungl. Majit inkomma med berörda utredning
jämte det förslag, vartill densamma kunde föranleda.
Utredningen bar därefter under viss samverkan med de s. k. sjöarbetstidssakkunniga
blivit igångsatt.
Vid 1932 års riksdag hemställde herr Ström m. fl. i en motion, 11:370,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit begära en ut
-
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
redning angående sådan ändring i lagen om arbetstidens begränsning, att
bogserbåtspersonal m. fl., som vore sysselsatta å fartyg, som trafikerade
vissa hamnområden eller andra kortare sträckor, inrymdes under denna
lag.
Andra lagutskottet framhöll i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr
25, bland annat, att spörsmålet örn lagstadgad reglering av arbetstiden för
bogserbåtspersonal m. fl. vore föremål för den utredning, som Kungl. Majit
den 13 juni 1930 uppdragit åt kommerskollegium och socialstyrelsen. Det
syntes utskottet icke föreligga anledning för riksdagen att hos Kungl.
Majit då begära utredning i frågan, varför utskottet hemställde, att motionen
icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Reservation anmäldes av herr Lindhagen.
Riksdagen biföll utskottets hemställan.
Genom remiss den 13 januari 1933 har Kungl. Majit anbefallt kommerskollegium
och socialstyrelsen att vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag
taga under övervägande en av Göteborgs 3:e maskinist- och eldarefackförening
gjord framställning örn reglering av arbetstiden för besättningen
å bogserfartyg med en nettodräktighet under 20 ton.
Den 21 i samma månad anhöll herr Ström örn andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för handelsdepartementet få rikta följande
fråga i »Kan man förvänta att regeringen, till årets riksdag, framlägger
lagförslag örn reglering av arbetstiden för bogserbåtspersonal?»
Berörda anhållan bifölls sedermera av kammaren.
Interpellationen har hittills icke blivit besvarad.
I gemensamt utlåtande den 25 januari 1933 hava kommerskollegium och
socialstyrelsen föreslagit provisorisk förlängning av 1926 års sjöarbetstidslag
för ytterligare tre år. Ämbetsverken hava därvid framhållit, bland
annat, att det förut omförmälda internationella arbetet i ämnet blivit avbrutet,
samt att myndigheterna med hänsyn därtill icke kunnat slutföra
den utredning, som uppdragits åt dem. För den händelse förlängning av
sjöarbetstidslagen bomme till stånd, ansågo ämbetsverken det icke förefinnas
skäl att nu ifrågasätta några ändringar i lagen.
Föredragande departementschefen har i propositionen anfört bland
annat:
»Det är beklagligt, att denna fråga, som är av så utomordentligt stor betydelse
för vår sjöfartsnäring och inom densamma anställda, icke, såsom
man tydligen utgick från vid 1930 års riksdag, under den förlängda provisorietiden
kunnat föras fram till ett sådant läge, att det nu vore möjligt
att få till stånd en definitiv reglering av lagstiftningen å området. De erfarenheter,
som vunnits under denna lagstiftnings giltighetstid, torde giva
tillräckligt underlag för den revision, som vid en sådan reglering bör kom
-
5
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
ma till stånd. Självklart Ilar den internationella handläggningen av förevarande
fråga det största intresse även ur svensk synpunkt. Den får emellertid
icke vara ett hinder för vidtagandet snarast möjligt av de förändringar
i den svenska lagstiftningen, som befinnas påkallade av redan
vunna erfarenheter. Det är heller icke någon anledning befara, att en
förbättrad sjöarbetstidslag skulle vålla några svårigheter för anslutning
från svensk sida till en eventuell internationell konvention. Emellertid
synes det mig icke lämpligt att framlägga förslag till en revision innan
den med anledning av riksdagens skrivelse igångsatta utredningen slutförts.
Denna utredning hör därför med det snaraste fullföljas.
I avvaktan på resultatet av utredningen, som jag förutsätter kunna
slutföras så tidigt under innevarande år, att frågan efter erforderliga
remisser och lagrådets hörande skall kunna föreläggas nästa riksdag, finner
jag mig höra förorda, att åt den nu gällande sjöarbetstidslagen förlänas
förlängd provisorisk giltighet till och med 1934 års utgång.»
Den 24 februari 1933 har Kungl. Majit anbefallt kommerskollegium och
socialstyrelsen gemensamt att omedelbart fullfölja den av dem enligt
Kungl. Majits uppdrag den 13 juni 1930 igångsatta utredningen och till
Kungl. Majit före den 1 oktober 1933 inkomma med densamma jämte förslag
till lagstiftning i ämnet.
Den pågående utredningen rörande sjöarbetstidslagen skall enligt givna
direktiv vara avslutad senast den 1 nästkommande oktober. I avvaktan
på att denna utredning slutföres finner utskottet det lämpligt att, såsom
i propositionen föreslagits, låta nu gällande sjöarbetstidslag äga giltighet
under ytterligare ett år eller till och med den 31 december 1934. Mot avfattningen
av det i propositionen framlagda förslaget till lag örn sådan
fortsatt giltighet av sjöarbetstidslagen har utskottet intet att erinra.
Utskottet anser för sin del, att det ej skulle vara lämpligt att före den
nyss omtalade utredningens avslutande göra ändringar i gällande lagregler
på detta område. Utskottet kan därför icke förorda de yrkanden,
som framställts i motionerna lii 251 och lii 260.
Enligt det uppdrag, som år 1930 lämnades de utredande ämbetsverken,
skola dessa beakta de erinringar och ändringsförslag, som under utredningens
gång komma att framställas. Man har alltså anledning förutsätta,
att de synpunkter, som motionärerna framfört i motionen lii 448 rörande
innehållet i en ny blivande sjöarbetstidslag, i enlighet med motionärernas
hemställan komma att under utredningen tagas under omprövning.
För att denna utredning snarast möjligt kommer att göras fiirdig borga
de direktiv i sådant hänseende, som Kungl. Majit för kort tid sedan lämnade
till de utredande myndigheterna. Att i det läge, dit utredningen nu
hunnit, överlämna dess slutförande åt särskilt tillkallade sakkunniga kan
utskottet icke förorda. I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att
kommerskollegium och socialstyrelsen fullgjort hittills verkställt utredningsarbete
i samråd med de s. k. sjöarbetstidssakkunniga, vilka företräda
Utskottet
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 9 sami. 2 ami. Nr 28.
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
såväl rederirörelsen som olika grupper av fartygsanställda. All anledning
synes föreligga att antaga, att även det fortsatta utredningsarbetet kommer
att ske i enahanda ordning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att förevarande proposition måtte av riksdagen
bifallas,
B) att motionen II: 251, såvitt däri framställts förslag
till bestämmelser angående arbetstiden för sjömän,
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda,
C) att motionen II: 260 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda, samt
D) att motionen II: 448, såvitt densamma icke blivit
i motiveringen till utskottets utlåtande besvarad, icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 31 mars 1933.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder*, Sigfrid Hansson*, Frändén,
Sam Larsson, Öhman, P. Sandström* och Olof Carlsson*;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar, Johanson
i Hallagården, Olovson i Västerås, Aronson, Sandberg*, Hermansson och Johansson i Tväråselet.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
33096 7. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:148 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 a1 i texten