Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926

1933-03-31 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1933:28, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

ADkom till riksdagens kansli dea 31 mars 1933 kl. 1 e. m
Utlåtande

i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13

juli 1926 (nr 398) örn arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen),

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 28 februari 1938 till riksdagen avlämnad proposition, nr

164, vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 (nr 398) om

arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen).

Härigenom förordnas, att lagen den 13 juli 1926 örn arbetstiden å svenska

fartyg (sjöarhetstidslagen), vilken lag, med ändrad lydelse av 9 § och

av slutbestämmelserna i lagen, enligt lagen den 13 juni 1930 (nr 218) gäller

till och med den 31 december 1933, skall äga fortsatt giltighet efter

sistnämnda dag till och med den 31 december 1934; och skall beträffande

sådan under tiden för sjöarbetstidslagens giltighet begången förseelse,

som avses i 21—24 §§, ävensom i fråga örn domstol i tvistemål, som bör bedömas

efter samma lag, vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även

efter den 31 december 1934.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft

dels en i anledning av propositionen inom andra kammaren av herrar

Lindberg i Stockholm och Ström väckt motion, nr 448, dels en i samma

kammare av herr Andersson i Stockholm väckt motion, nr 260, dels ock

en i samma kammare av herrar Brädefors och Hagberg i Luleå väckt motion,

nr 251, den sistnämnda motionen dock allenast såvitt däri framställts

förslag till bestämmelser angående arbetstiden för sjömän.

I motionen II: 448 havn motionärerna, i det att de framhållit, att det

enligt propositionen syntes vara meningen, att en revidering av sjöarbetstidslagen

skall ske under år 1933, hemställt, dels att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att dc synpunkter, som

Bihang till riksdagens protokoll 19113. 9 sunil. 2 ami. Nr 2tj.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

motionärerna i sin motion framhållit, måtte av dem, som få utredningen

om hand, beaktas, dels att i sådan skrivelse understrykes vikten av att en

utredning snarast möjligt verkställes, samt dels att ifrågavarande utredning

överlämnas åt särskilt tillkallade sakkunniga.

Motionen II: 260 utmynnar i den hemställan, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring i sjöarbetstidslagen, att denna kommer att omfatta även

bogserfartyg under 20 nettoton, och att vid bogsering i hamnarna sjöarbetstidslagens

bestämmelser örn arbetstid för fartyg i hamn tillämpas, alternativt

att bogser båtspersonal inrymmes i lagen örn arbetstidens begränsning

av den 16 maj 1930.

I motionen 11:251 hava motionärerna framhållit, att det för att ernå

effektiva åtgärder till skydd för sjöfolkets intressen vore nödvändigt, att

»Sjölag och Sjömanslag» jämte »Sjöarbetstidslagen» reviderades och att

utredningssakkunniga omedelbart utsåges. För tiden intill dess att denna

utredning blivit genomförd och ovannämnda lagars bestämmelser reviderade

hava motionärerna föreslagit, att riksdagen måtte besluta fastställa

vissa nya bestämmelser att omedelbart träda i kraft, vilka sedan skola

inarbetas i den reviderade lagen. I vad motionen avser andra förslag än

sådana, som röra bestämmelser angående arbetstiden för sjömän, har motionen

tidigare behandlats av utskottet i dess utlåtande nr 14. Vidkommande

arbetstiden för sjömän har i motionen föreslagits följande nya bestämmelser

att omedelbart träda i kraft, vilka sedan skola inarbetas i den

reviderade lagen:

»Angående arbetstiden och arbetsbestämnielser:

a) Arbetstiden ombord på alla fartyg utgör under väg för manskap oell

officerare på däck 8 timmar och indelas i tre vakter, i maskin fyra vakter

samt för intendenturpersonal 8 timmar. I hamn skall arbetstiden för alla

kategorier vara 7 timmars arbetsdag och 40-timmarsvecka, inom tropikerna

6 timmars arbetsdag med full lönekompensation. Arbetstiden förläggas

mellan klockan 7—16.

b) Begreppet »säkerhetstjänst» avskaffas. Allt arbete utöver ordinarie

arbetstid ersättes med övertidsbetalning.

c) I hamn får besättningen icke användas i arbete utöver ordinarie arbetstid.

d) -------_------------------

e) Däcksmanskap åtnjuter 2 veckors sammanhängande semester och

maskinmanskapet 4 veckors sammanhängande semester årligen med full

lön.

f) Varje sön- och helgdag på sjön kompenseras med motsvarande fridagar

i hamn.»

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det av Kungl. Majit framlagda

förslaget, tillåter sig utskottet, i den mån redogörelse därför icke

lämnas här nedan, att hänvisa till propositionen; och får utskottet i fråga

örn vad motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisa till motionerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28. 3

Gällande lag om arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag) utfärdades

den 13 juli 1926 (nr 398) och förklarades därvid skola gälla från och

med den 1 januari 1927 till och med den 31 december 1930. Samtidigt utfärdade

Kungl. Maj:t förordning (nr 399) med närmare föreskrifter rörande

tillämpningen av lagen med samma giltighetstid som denna.

Den 19 februari 1930 avgåvo kommerskollegium och socialstyrelsen, sedan

samråd ägt runi med de av Kungl. Majit utsedda s. k. sjöarbetstidssakkunniga,

örn vilka förmäles i 4 § i tillämpningsförordningen, ett utlåtande,

däri ämbetsverken framhöllo, hurusom lagen, med hänsyn till åtskilliga

framförda ändringsförslag, i stor utsträckning syntes tarva revision,

vilken emellertid med nödvändighet förutsatte en särskild utredning.

En sådan utredning kunde med visshet förutses komma att taga åtskillig

tid i anspråk. Ämbetsverken funno det därför vara lämpligast, att åt den

gällande lagen gavs någon tids förlängd giltighet. Samtliga med en revision

av lagen förbundna spörsmål sammanhängde emellertid med förestående

behandling av ämnet utav den internationella arbetsorganisationen.

Längden av en prolongering borde därför bestämmas så, att det resultat,

vartill den internationella arbetskonferens komme, som skulle behandla

ämnet, kunde beaktas, då förslag till revision av den svenska lagen framlades.

Ämbetsverken tillstyrkte med anledning därav, att åt 1926 års lag

förlänades fortsatt giltighet under en tid av ytterligare tre år. I enlighet

med detta förslag, som upptogs i kungl, proposition till 1930 års riksdag

(nr 242), vilken godkändes av riksdagen (skrivelse nr 227), erhöll

sjöarbetstidslagen fortsatt tillämpning till och med den 31 december

1933. Lag härom utfärdades den 13 juni 1930. Genom kungörelse den 7

november 1930 utsträcktes giltigheten av förordningen den 13 juli 1926

med närmare föreskrifter rörande tillämpningen av sjöarbetstidslagen

under samma tid som lagen.

I enlighet nied vad som anförts i nyssnämnda skrivelse, 227/1930, jämförd

med andra lagutskottets utlåtande i ärendet, nr 33, däri utskottet

förklarat sig förutsätta, att viss utredning igångsattes, uppdrog Kungl.

Majit samtidigt med den nya lagens utfärdande åt kommerskollegium

och socialstyrelsen gemensamt att verkställa utredning rörande de erinringar

och ändringsförslag, som framställts eller under utredningens

gång kunde komma att framställas i fråga örn sjöarbetstidslagen, varvid

jämväl borde tagas i övervägande ett vid 1930 års riksdag motionsvis

framlagt förslag till sjöarbetstidslag av annat innehåll, än det genom

propositionen nr 242 vid samma riksdag framlagda lagförslaget ägde.

Myndigheterna hade att till Kungl. Majit inkomma med berörda utredning

jämte det förslag, vartill densamma kunde föranleda.

Utredningen bar därefter under viss samverkan med de s. k. sjöarbetstidssakkunniga

blivit igångsatt.

Vid 1932 års riksdag hemställde herr Ström m. fl. i en motion, 11:370,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit begära en ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

redning angående sådan ändring i lagen om arbetstidens begränsning, att

bogserbåtspersonal m. fl., som vore sysselsatta å fartyg, som trafikerade

vissa hamnområden eller andra kortare sträckor, inrymdes under denna

lag.

Andra lagutskottet framhöll i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr

25, bland annat, att spörsmålet örn lagstadgad reglering av arbetstiden för

bogserbåtspersonal m. fl. vore föremål för den utredning, som Kungl. Majit

den 13 juni 1930 uppdragit åt kommerskollegium och socialstyrelsen. Det

syntes utskottet icke föreligga anledning för riksdagen att hos Kungl.

Majit då begära utredning i frågan, varför utskottet hemställde, att motionen

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Reservation anmäldes av herr Lindhagen.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Genom remiss den 13 januari 1933 har Kungl. Majit anbefallt kommerskollegium

och socialstyrelsen att vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag

taga under övervägande en av Göteborgs 3:e maskinist- och eldarefackförening

gjord framställning örn reglering av arbetstiden för besättningen

å bogserfartyg med en nettodräktighet under 20 ton.

Den 21 i samma månad anhöll herr Ström örn andra kammarens tillstånd

att till statsrådet och chefen för handelsdepartementet få rikta följande

fråga i »Kan man förvänta att regeringen, till årets riksdag, framlägger

lagförslag örn reglering av arbetstiden för bogserbåtspersonal?»

Berörda anhållan bifölls sedermera av kammaren.

Interpellationen har hittills icke blivit besvarad.

I gemensamt utlåtande den 25 januari 1933 hava kommerskollegium och

socialstyrelsen föreslagit provisorisk förlängning av 1926 års sjöarbetstidslag

för ytterligare tre år. Ämbetsverken hava därvid framhållit, bland

annat, att det förut omförmälda internationella arbetet i ämnet blivit avbrutet,

samt att myndigheterna med hänsyn därtill icke kunnat slutföra

den utredning, som uppdragits åt dem. För den händelse förlängning av

sjöarbetstidslagen bomme till stånd, ansågo ämbetsverken det icke förefinnas

skäl att nu ifrågasätta några ändringar i lagen.

Föredragande departementschefen har i propositionen anfört bland

annat:

»Det är beklagligt, att denna fråga, som är av så utomordentligt stor betydelse

för vår sjöfartsnäring och inom densamma anställda, icke, såsom

man tydligen utgick från vid 1930 års riksdag, under den förlängda provisorietiden

kunnat föras fram till ett sådant läge, att det nu vore möjligt

att få till stånd en definitiv reglering av lagstiftningen å området. De erfarenheter,

som vunnits under denna lagstiftnings giltighetstid, torde giva

tillräckligt underlag för den revision, som vid en sådan reglering bör kom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

ma till stånd. Självklart Ilar den internationella handläggningen av förevarande

fråga det största intresse även ur svensk synpunkt. Den får emellertid

icke vara ett hinder för vidtagandet snarast möjligt av de förändringar

i den svenska lagstiftningen, som befinnas påkallade av redan

vunna erfarenheter. Det är heller icke någon anledning befara, att en

förbättrad sjöarbetstidslag skulle vålla några svårigheter för anslutning

från svensk sida till en eventuell internationell konvention. Emellertid

synes det mig icke lämpligt att framlägga förslag till en revision innan

den med anledning av riksdagens skrivelse igångsatta utredningen slutförts.

Denna utredning hör därför med det snaraste fullföljas.

I avvaktan på resultatet av utredningen, som jag förutsätter kunna

slutföras så tidigt under innevarande år, att frågan efter erforderliga

remisser och lagrådets hörande skall kunna föreläggas nästa riksdag, finner

jag mig höra förorda, att åt den nu gällande sjöarbetstidslagen förlänas

förlängd provisorisk giltighet till och med 1934 års utgång.»

Den 24 februari 1933 har Kungl. Majit anbefallt kommerskollegium och

socialstyrelsen gemensamt att omedelbart fullfölja den av dem enligt

Kungl. Majits uppdrag den 13 juni 1930 igångsatta utredningen och till

Kungl. Majit före den 1 oktober 1933 inkomma med densamma jämte förslag

till lagstiftning i ämnet.

Den pågående utredningen rörande sjöarbetstidslagen skall enligt givna

direktiv vara avslutad senast den 1 nästkommande oktober. I avvaktan

på att denna utredning slutföres finner utskottet det lämpligt att, såsom

i propositionen föreslagits, låta nu gällande sjöarbetstidslag äga giltighet

under ytterligare ett år eller till och med den 31 december 1934. Mot avfattningen

av det i propositionen framlagda förslaget till lag örn sådan

fortsatt giltighet av sjöarbetstidslagen har utskottet intet att erinra.

Utskottet anser för sin del, att det ej skulle vara lämpligt att före den

nyss omtalade utredningens avslutande göra ändringar i gällande lagregler

på detta område. Utskottet kan därför icke förorda de yrkanden,

som framställts i motionerna lii 251 och lii 260.

Enligt det uppdrag, som år 1930 lämnades de utredande ämbetsverken,

skola dessa beakta de erinringar och ändringsförslag, som under utredningens

gång komma att framställas. Man har alltså anledning förutsätta,

att de synpunkter, som motionärerna framfört i motionen lii 448 rörande

innehållet i en ny blivande sjöarbetstidslag, i enlighet med motionärernas

hemställan komma att under utredningen tagas under omprövning.

För att denna utredning snarast möjligt kommer att göras fiirdig borga

de direktiv i sådant hänseende, som Kungl. Majit för kort tid sedan lämnade

till de utredande myndigheterna. Att i det läge, dit utredningen nu

hunnit, överlämna dess slutförande åt särskilt tillkallade sakkunniga kan

utskottet icke förorda. I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att

kommerskollegium och socialstyrelsen fullgjort hittills verkställt utredningsarbete

i samråd med de s. k. sjöarbetstidssakkunniga, vilka företräda

Utskottet

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 9 sami. 2 ami. Nr 28.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

såväl rederirörelsen som olika grupper av fartygsanställda. All anledning

synes föreligga att antaga, att även det fortsatta utredningsarbetet kommer

att ske i enahanda ordning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att förevarande proposition måtte av riksdagen

bifallas,

B) att motionen II: 251, såvitt däri framställts förslag

till bestämmelser angående arbetstiden för sjömän,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda,

C) att motionen II: 260 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda, samt

D) att motionen II: 448, såvitt densamma icke blivit

i motiveringen till utskottets utlåtande besvarad, icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 mars 1933.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder*, Sigfrid Hansson*, Frändén,

Sam Larsson, Öhman, P. Sandström* och Olof Carlsson*;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar, Johanson

i Hallagården, Olovson i Västerås, Aronson, Sandberg*, Hermansson och Johansson i Tväråselet.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

33096 7. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:148 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 a1 i texten