Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av vissa med främmande makter avslutade överenskommelser örn befrielse från värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap m. m.

1933-05-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1933:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av vissa med främmande makter avslutade överenskommelser örn befrielse från värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1933 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande

av vissa med främmande makter avslutade

överenskommelser örn befrielse från värnplikt i vissa

fall av dubbelt medborgarskap m. m.

Genom en den 28 februari 1933 till riksdagen avlämnad proposition, nr 134,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av fyra propositionen bilagda i statsrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att dels godkänna en genom ett i Haag

den 12 april 1930 upprättat protokoll avslutad överenskommelse angående

värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap ävensom en med Amerikas

Förenta Stater den 31 januari 1933 avslutad konvention angående skyldighet

för personer med dubbelt medborgarskap att fullgöra värnplikt, dels ock antaga

ett vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av § 1 och § 12

mom. 1 värnpliktslagen den 12 juni 1925 (nr 337).

Texterna till ifrågavarande protokoll och konvention ävensom översättning

till svenska språket av protokollet hava fogats till propositionen, och får utskottet

hänvisa därtill.

Utskottet har dock funnit lämpligt att i förevarande utlåtande intaga dels

följande delar utav översättningen av protokollet, dels ock den svenska texten

till konventionen:

I.

Protokoll angående värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap.

Undertecknade befullmäktigade ombud hava i syfte att lösa vissa frågor

rörande värnplikt för personer, som äro medborgare i två eller flera länder,

i sina respektive regeringars namn överenskommit örn följande bestämmelser:

Artikel 1.

Den, som är medborgare i två eller flera länder och vanligen är bosatt i

ett av dem samt faktiskt äger närmast samhörighet med detta land, skall vara

befriad från alla militära skyldigheter i varje annat av dessa länder.

Dylik befrielse må kunna medföra förlust av medborgarskap i varje annat

av dessa länder.

Artikel 2.

Utan att detta innebär någon inskränkning i bestämmelserna i artikel 1

i detta protokoll, skall den, som är medborgare i två eller flera stater och

enligt lagstiftningen i en av dem har rätt att vid den tidpunkt, då han uppnår

myndig ålder, avsäga sig eller avstå från medborgarskap i denna stat, vara

befriad från militärtjänst i densamma, intill dess han uppnått sådan ålder.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 9 sami. 2 avd. Nr £9. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutslcotiets utlåtande Nr 29.

Artikel 3.

Den, som förlorat medborgarskap i en stat i enlighet med där gällande

lag och förvärvat annat medborgarskap, skall vara befriad från värnplikt i

den stat, vars medborgarskap han förlorat.

Artikel 4.

De Höga fördragsslutande parterna förbinda sig att från och med ikraftträdandet

av detta protokoll i förhållande till varandra tillämpa de principer

och regler, som ovanstående artiklar innehålla.

Artikel 5.

Genom detta protokoll påverkas på intet sätt bestämmelserna i de fördrag,

konventioner eller avtal, som äro i gällande kraft mellan de Höga fördragsslutande

parterna i fråga örn medborgarskap eller därmed sammanhängande

frågor.

Artikel 7.

Uppkommer mellan de Höga fördragsslutande parterna tvist, av vilken beskaffenhet

det vara må, beträffande tolkningen eller tillämpningen av detta

protokoll och har denna tvist icke på diplomatisk väg kunnat biläggas på

ett tillfredsställande sätt, skall den avgöras i enlighet med de bestämmelser,

som äro gällande mellan parterna beträffande avgörande av internationella

tvister.

Skulle dylika bestämmelser icke vara gällande mellan parterna i tvisten,

skola de under iakttagande, envar av sina grundlagar, underkasta tvisten ett

skiljedoms- eller domstolsförfarande. I händelse parterna icke enas örn val

av annan domstol, skall tvisten, därest samtliga äro fördragsslutande parter

i protokollet av den 16 december 1920 rörande den fasta mellanfolkliga domstolen,

underställas denna domstol, och i annat fall en skiljedomstol, sammansatt

i enlighet med den i Haag den 18 oktober 1907 avslutade konventionen

örn avgörande på fredlig väg av internationella tvister.

Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade ombuden undertecknat detta

protokoll.

Som skedde i Haag den 12 april 1930 ----— — —-----

( U nder skrif ter.)

Sverige.

Under förbehåll örn ratifikation av Kungl. Maj:t med riksdagens

tycke.

K. I. Westman.

sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 89.

3

II.

Konvention med Amerikas Förenta Stater angående skyldighet för personer

med dubbelt medborgarskap att fullgöra värnplikt.

Hans Majestät Konungen av Sverige och Amerikas Förenta Staters President,

vilka önska ordna frågan rörande undantag från värnplikt för personer,

som äro båda de höga parternas medborgare, hava beslutat ingå en

konvention i dylikt syfte och hava till sina fullmäktige utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Tillförordnade Chefen för Sitt Utrikesdepartement, Statsrådet Herr Östen

Undén;

Amerikas Förenta Staters President:

Amerikas Förenta Staters Envoyé extraordinaire och Ministre plénipotentiaire

i Stockholm, the Honorable John Motley Morehead;

vilka, efter att hava delgivit varandra sina fullmakter, som befunnits i

god och behörig ordning, överenskommit örn följande bestämmelser:

Artikel 1.

Den, som är båda de höga fördragsslutande parternas medborgare och

vanligen är bosatt inom den ena partens område och faktiskt äger närmast

samhörighet med denna part, skall vara befriad från alla militära förpliktelser

inom den andra partens område.

Artikel 2.

Denna konvention skall ratificeras av Hans Majestät Konungen av Sverige

med svenska Riksdagens samtycke och av Amerikas Förenta Staters President

efter hörande och med samtycke av Förenta Staternas Senat. Den skall träda

i kraft tre månader från det ratifikationsinstrumenten utväxlats i Washington

och skall gälla intill dess sex månader förflutit från det densamma blivit av

någondera parten uppsagd.

Till bekräftelse härav hava de fullmäktige undertecknat denna konvention

i två exemplar, vartdera utfärdat å svenska och engelska språken, och försett

densamma med sina sigill.

Som skedde i Stockholm den 31 januari 1933.

Östen Undén. John Motley Morehead.

(L. S.) (L. S.)

Det vid propositionen fogade lagförslaget var av följande lydelse:

»Förslag

till

Lag

om .ändrad lydelse av § 1 och § 12 morn. 1 värnpliktslagen den 12 jani

1925 (nr 337).

Härigenom förordnas, att § 1 och § 12 mom. 1 värnpliktslagen den 12 juni

1925 skola hava följande ändrade lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottet.

§ 1.

Svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket han

fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.

Är svensk medborgare tillika medborgare i främmande stat och har han

hemvist i den främmande staten, bestämmer Konungen, huruvida värnplikt

skall åligga honom här i riket.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrivningarna

blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor skola

för granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka genom anteckning

å dem böra upplysa, dels örn någon av däruti upptagna värnpliktiga

är på grund av honom ådömd straffpåföljd för alltid eller för viss tid utestängd

från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,

eller avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör

uppgivas, eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset, dels

örn och vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen inflyttat

i församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken ort inflyttningen

skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers

underskrifter, skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade,

till vederbörande inskrivningsbefälhavare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1933. Vad i § 1 andra stycket stadgas

skall äga tillämpning jämväl med avseende å den, som före nämnda dag inskrivits

såsom värnpliktig.»

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framställda

förslagen, får utskottet hänvisa till propositionen.

Vad först angår den genom protokollet i Haag den 12 april 1930 avslutade

överenskommelsen angående värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap

har ministern för utrikes ärendena den 19 december 1930 till statsrådsprotokollet

uttalat, att han funne det med Haagprotokollet avsedda syftet behjärtansvärt,

och att han över huvud icke såge några betänkligheter mot ett godkännande

för Sveriges del av detsamma. Chefen för försvarsdepartementet har i statsrådet

den 24 februari 1933 gjort enahanda uttalande angående Haagprotokollets

syfte. Utskottet anser sig kunna uttala sin anslutning till vad ministern

för utrikes ärendena och chefen för försvarsdepartementet sålunda anfört.

Vidkommande konventionen med Amerikas Förenta Stater angående skyldighet

för personer med dubbelt medborgarskap att fullgöra värnplikt utgör densamma

det enda resultatet av vissa sedan några år tillbaka förda, från Förenta

Staternas sida inledda underhandlingar angående överenskommelser med Sverige.

Därvid hava Förenta Staterna föreslagit överenskommelser, vilka syftade

till, att personer, födda i Förenta Staterna av utländska föräldrar, ävensom där

naturaliserade personer, icke, så länge de enligt amerikansk lag vore medborgare

i Förenta Staterna, skulle vara förpliktade att fullgöra militärtjänst eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr S9.

5

annan på undersåtskap vilande förpliktelse under vistelse å område, lydande

under den andra statens jurisdiktion.

Med hänsyn till den mellan Sverige och Förenta Staterna gällande, den 26

maj 1869 avslutade konventionen angående utflyttade personers nationalitet

(Svensk författningssamling 1871, nr 29) har det från svensk sida icke synts

erforderligt, att överenskommelse träffades mellan Sverige och Förenta Staterna

i fråga örn personer, vilka tidigare på grund av födseln varit medborgare i

det ena landet, men sedermera, efter det de naturaliserats i det andra landet,

önskade att tillfälligt besöka sitt ursprungliga hemland. Däremot har man ansett

sig kunna gå med på en överenskommelse med Förenta Staterna, som skulle

avse personer, vilka samtidigt äro såväl svenska som amerikanska medborgare.

Nämnda överenskommelse skulle dock inskränkas till att gälla befrielse från

värnplikt. Vidare har det ansetts önskvärt, att förutsättningarna för sådan

befrielse bestämdes i konventionen på samma sätt som skett i det förut omförmälda

Haagprotokollet. I överensstämmelse härmed har också konventionen

blivit avfattad.

I konventionen hava icke givits några regler för den händelse tvist skulle

uppkomma mellan parterna angående tolkningen eller tillämpningen av konventionen.

För sådant fall gälla emellertid tidigare mellan Sverige och Förenta

Staterna ingångna överenskommelser, nämligen dels en konvention den 13 oktober

1912 rörande tvisters hänskjutande till en internationell undersökningskommission,

enligt vilken konvention alla tvister, som uppstå mellan den svenska

och den amerikanska regeringen, av vad natur de vara må, skola, då de ej kunna

lösas på diplomatisk väg, och då de fördragsslutande parterna icke anlita skiljedom,

hänskjutas, för undersökning och yttrande, till en ständig internationell

kommission, sammansatt på visst i konventionen angivet sätt, dels ock en skiljedomstraktat

den 27 oktober 1928, vilken innehåller bestämmelser i fråga örn

tvisters hänskjutande till skiljedomstol.

Konventionen den 31 januari 1933 kommer enligt vad utskottet inhämtat

att få praktisk betydelse endast beträffande sådana i Amerikas Förenta Stater

av svenska föräldrar födda män med hemvist därstädes, som ännu icke uppnått

tjugutvå års ålder. Efter det de uppnått denna ålder, förlora de svenskt

medborgarskap, såframt ej dessförinnan Konungen, på ansökan, medgivit, att

medborgarskapet ändock må bibehållas. Visserligen torde konventionen så

gott som uteslutande vara till Förenta Staternas förmån, men Sverige synes

dock icke hava något att förlora på att tillmötesgå Förenta Staterna genom

att godtaga konventionen. I detta sammanhang vill utskottet anmärka, att

under världskriget vissa tvistigheter uppstodo rörande ifrågasatt krigstjänstgöring

för Förenta Staterna av svenska medborgare, vilka genom att ingiva

»first papers» vidtagit åtgärder för att bliva medborgare i Förenta Staterna.

Dessa tvistigheter gällde sålunda icke personer, som beröras av nu ifrågavarande

konvention, vilken avser sådana män, som äro på en gång amerikanska

och svenska medborgare.

Med hänsyn till vad i ärendet blivit anfört anser utskottet sig kunna tillstyrka

riksdagen att godkänna konventionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr ä9.

Ett godkännande av Haagprotokollet och konventionen förutsätter ändring

av 1 § värnpliktslagen den 12 juni 1925 (nr 337). Mot det förslag till ändring

av nämnda lagstadgande, som propositionen innehåller, har utskottet intet att

erinra.

I 12 § 1 mom. vämpliktslagen har föreslagits ändring, på sätt framgår av

propositionen, för att minska Konungens befallningshavandes arbetsbörda genom

befrielse från skyldighet att taga befattning med vissa listor, som med

ledning av mantalslängderna uppsättas över inskrivningsskyldiga värnpliktiga.

Utskottet tillstyrker, att den föreslagna ändringen vidtages.

Utskottet får på grund av vad sålunda anförts hemställa,

att riksdagen måtte

A) godkänna den genom det i Haag den 12 april 1930 upprättade

protokollet avslutade överenskommelsen angående värnplikt

i vissa fall av dubbelt medborgarskap;

B) godkänna den med Amerikas Förenta Stater den 31 januari

1933 avslutade konventionen angående skyldighet för

personer med dubbelt medborgarskap att fullgöra värnplikt;

samt

C) antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag

örn ändrad lydelse av § 1 och § 12 mom. 1 värnpliktslagen den

12 juni 1925 (nr 337).

Stockholm den 9 maj 1933.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Geijer*, Öhman, Norman

och P. Sandström*, fröken Hesselgren*, samt herrar Olof Carlsson och Forslund*;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Hage, Wallerius*, Olovson

i Västerås*, Gardell i Gans, Sandberg*, Hermansson och Sandström i Nyland.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

331211

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.