Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om frikallelse, helt eller delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under fredstid, dels ock i ämnet väckta motioner.

1933-02-14 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1933:4, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om frikallelse, helt eller delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under fredstid, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om frikallelse, helt eller delvis,

för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande

under fredstid, dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 12 januari 1933 till riksdagen avlämnad proposition, nr 8,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid

propositionen fogat förslag till lag örn frikallelse, helt eller delvis, förvissa

värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under fredstid.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling förehaft

dels två i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen nr 92

i första kammaren av herr Trygger m. fl. och nr 177 i andra kammaren av

herr Lindman m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att avslå

Kungl. Maj:ts proposition nr 8/1933, dels ock en av herr Andersson i Stockholm

m. fl. inom andra kammaren väckt motion, nr 259, i vilken föreslagits,

att riksdagen måtte besluta, att alla värnpliktsövningar skola inställas från

och med den 1 mars 1933.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen framlagda

förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse för dem icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen.

Motionärerna hava såsom motiv för sina yrkanden i motionerna hänvisat

till vad som i andra, till statsutskottets behandling överlämnade motioner

anförts, nämligen i motionen I: 92 till en motion 1:91, i motionen II: 111

till en motion II: 176 samt i motionen II: 259 till en motion II: 99.

Gällande bestämmelser rörande de värnpliktigas utbildningstid m. m. äro i

huvudsak följande:

Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under

vilket han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå

år.

Från värnpliktens fullgörande under fredstid frikallas den, som icke är

vapenför, ävensom den, vilken har vissa angivna nära släktingar eller anförvanter,

som för sitt uppehälle äro väsentligen beroende av hans arbete.

Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han fyller

tjugu år. Inskrivning må dock under vissa omständigheter äga rum tidigare

eller senare.

Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.

Till linjetjänst uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 9 sami. 2 avd. Nr 4. 387 33 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar,

skall anses däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt

sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller

andra klass;

b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

inmönstrade till sjöfart; samt

c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall

uppgå:

vid hären till 23,283 man, däri ej inräknade de under a) omförmälda

värnpliktiga;

vid marinen till 3,400 man, däri inräknade de under b) men ej de under

a) omförmälda värnpliktiga; samt

vid flygvapnet till 700 man, däri inräknade de under b) men ej de

under a) omförmälda värnpliktiga.

De till antalet bestämda kontingenterna av värnpliktiga fördelas sålunda:

Armén:

infanteriet............................................. 17,193 man

kavalleriet......................................................... 595 »

artilleriet............................................................ 2,835 »

ingenjörtrupperna............................................ 1,110 »

trängtrupperna ............................................ 1,200 »

intendenturtrupperna....................................... 350 »

Marinen:

flottan .............................................................. 2,600 man

kustartilleriet ................................................... 800 »

Bland dem, som uttagas till linjetjänst vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna,

uttagas vid inskrivningen tjugu procent för utbildning till

underbefäl eller fackmän.

De vapenföra värnpliktiga, som icke uttagas till linjetjänst, bliva uttagna

till ersättningsreserven.

Av de till linjetjänst uttagna skola krigsdugliga formationer omedelbart

organiseras vid inträffande mobilisering.

Ersättningsreservens huvudsakliga uppgift är att i fred utföra den gemensamma

handräckningstjänsten vid truppförbanden för att därigenom möjliggöra

ett mera ostört arbete vid utbildning av de till linjetjänst uttagna.

Vid mobilisering ingå ersättningsreservens värnpliktiga i depåerna för att

efter utbildning kunna dels ersätta avgången vid fälthären, dels vid behov

tagas i anspråk för uppsättande av nya formationer.

Örn utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst, ävensom örn

tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, stadgas i

§ 27 mom. 1 och 2 i värnpliktsiagen den 12 juni 1925, varförutom gälla av

Kungl. Maj:t meddelade särskilda bestämmelser i dessa ämnen.

Utbildningstiden är av olika längd för skilda kategorier av de till linje

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 3

tjänst uttagna värnpliktiga. I stort sett äro utbildningstiderna för värnpliktiga

utom studenter och likställda följande:

I. beträffande armén:

a) vid infanteriet 140 dagar, uppdelade på en första tjänstgöring samt två

repetitionsövningar;

b) vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörstrupperna 200 dagar, uppdelade

likaledes på en första tjänstgöring samt två repetitionsövningar;

c) vid träng- och intendenturtrupperna 140 dagar, uppdelade på en första

tjänstgöring och en repetitionsövning (trängtrupper i sjukvårdstjänst hava

dock två repetitionsövningar);

d) för värnpliktiga, som uttagits till underbefäl och fackmän, vid samtliga

vapen 225 dagar, uppdelade på en första tjänstgöring samt två eller tre

repetitionsövningar;

II. beträffande marinen och flygvapnet:

200 dagar, som vid flottan och flygvapnet fullgöras i en följd eller i två

omgångar, vid kustartilleriet däremot genom en första tjänstgöring och en

repetitionsövning.

Studenter och likställda fullgöra i allmänhet värnplikt under 260 dagar,

uppdelade på en första tjänstgöring och en repetitionsövning utom vid

flottan, där tjänstgöringen fullgöres i en följd.

Från nu anförda bestämmelser finnas vissa undantag; bland annat må

värnpliktig, som från annat inskrivningsområde än Norrbottens uttagits för

utbildning vid Norrbottens regemente, på sätt Konungen finner gott förordna,

fullgöra honom åliggande första tjänstgöring samt första eller första och

andra repetitionsövning i en följd.

Även med avseende å tiden, då utbildningen äger rum, gälla särskilda

regler för de olika kategorierna av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga äro skyldiga att tjänstgöra

sammanlagt 140 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras i en följd eller

i två omgångar. Konungen äger dock medgiva avkor bring av tjänstgöringstiden

i den omfattning sådant finnes kunna ske.

Värnpliktig, som på grund av religiös övertygelse eller annan jämförlig

orsak hyser allvarliga samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring i den

ordning värnpliktslagen föreskriver, må, därest hans samvetsbetänkligheter

avse tjänstgöring med vapen, fullgöra sin tjänstgöring vid krigsmakten utan

att övas i vapnens bruk eller bära vapen eller ammunition, samt därest

samvetsbetänkligheterna avse varje tjänstgöring vid krigsmakten, i stället

för sådant arbete utföra civilt arbete för statens räkning. Tjänstgöringen

skall därvid omfatta ett antal dagar, som i förra fallet med 90 och i senare

fallet med 120 dagar överstiger det sammanlagda antalet dagar, varunder

tjänstgöring enligt värnpliktslagen skolat åligga den värnpliktige.

Vid förra årets riksdag hemställdes i två likalydande motioner, I: 124

av herr Möller m. fl. och II: 282 av herr Hansson i Stockholm m. fl.,

att riksdagen för sin del ville antaga en lag örn befrielse från viss värnpliktstjänstgöring

av huvudsakligt innehåll att, i den omfattning Konungen

bestämde, värnpliktiga, som inkallats eller skulle hava inkallats att år 1932

fullgöra i § 27 mom. 1 eller 2 värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring, finge

helt eller delvis befrias från denna tjänstgöring, samt att värnpliktig, som

på grund därav vunne befrielse från annan tjänstgöring än repetitionsövning,

enligt Konungens bestämmande finge befrias från tjänstgöring, varom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

i nämnda lagrnm stadgas, jämväl till den del densamma skulle Lava ägt

ram efter 1932 års utgång.

Andra lagutskottet anförde — efter att nied utgångspunkt från den tänkta

förutsättningen, att en befrielse från värnpliktstjänstgöring, i den omfattning

motionärerna antytt, ägde rum från ock med deli 1 mars 1932, kava lämnat

en redogörelse för räckvidden av ett inställande av värnpliktsövningarna —

i sitt över motionerna avgivna utlåtande, nr 11, följande:

»Den ovan lämnade redogörelsen ådagalägger, att en befrielse från värnpliktstjänstgöring,

i den omfattning motionärerna föreslagit, skulle få djupt

ingripande verkningar för vår försvarsorganisation. Beträffande arméns

kuvudtruppslag, infanteriet, framgår sålunda av redogörelsen, att en del av

årsklass 1932 samt årsgrupp 1932 av studenter ock likställda ävensom den

vida större delen av årsklass 1931 skulle bliva keit outbildade, att årsgrupp

1931 av studenter och likställda samt årsklass 1930 ock en mindre del av

årsklass 1929 skulle lämnas med ofullständig utbildning samt att utbildningen

för större delarna av årsklasserna 1932 ock 1933 bleve ogynnsamt påverkad.

I utbildningskänseende komme på detta sätt verkningarna av den föreslagna

befrielsen från tjänstgöring att bliva kännbara för fem årsklasser.

Den omständigheten, att enligt motionärernas förslag repetitionsövningar

skulle bortfalla dels för de värnpliktiga, som skulle fullgjort sådan övningunder

år 1932, dels ock för dem, som under år 1932 skvdle befrias från annan

tjänstgöring än repetitionsövning, skulle utöva särskilt menlig inverkan på

försvarsväsendets effektivitet. Befälstillgången skulle nämligen därigenom

avsevärt minskas, i det att av årsklasserna 1929 och 1930 den viktiga kategorien

underbefäl ock fackmän skulle erhålla väsentligt minskad utbildning

samt att årsgrupp 1931 av studenter ock likställda komme att till övervägande

del erhålla allenast soldatutbildning. Övningar i regements- ock högre

förband skulle vidare vara omöjliggjorda icke blott under år 1932 utan även

under år 1933 samt vara försvårade under år 1934.

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att — såsom framgår av den

till årets statsverksproposition fogade bilagan rörande fjärde huvudtiteln —

1930 års försvarskommission i en den 23 oktober 1931 dagtecknad, till chefen

för försvarsdepartementet ställd skrivelse gjort framställning därom, att

under nästkommande budgetår vissa övningar måtte komma till stånd, avseende

utprövandet dels av en lämplig organisation för infanteriregementet,

dels av den operativa enhet, som borde ersätta den nuvarande arméfördelningen.

Försöken syntes, enligt vad försvarskommissionen anför, på grund

av deras relativt stora omfattning, icke kunna förläggas till annan tidpunkt

än regementsövningarna, ock det vore med hänsyn till kommissionens arbete

önskvärt, att försöken kunde komma till stånd redan år 1932. Försvarskommissionen

vore medveten örn de betänkligheter, som de rådande statsfinansiella

svårigheterna väckte mot anspråk för nya ändamål. Kommissionen

saknade dock möjlighet att avgöra, örn svårigheterna vöre av den art, att

medel för ändamålet överhuvud icke nu kunde ställas till förfogande. Med

hänsyn till provens betydelse hade kommissionen i vart fall ansett sig böra

anmäla önskemålet. Det är tydligt, att dylika övningar, örn motionärernas

förslag genomfördes, icke skulle kunna äga rum vare sig år 1932 eller år

1933.

Utskottet vill icke heller underlåta att framhålla, hurusom dea rådande

svårartade arbetslösheten säkerligen skulle komma att genom ett inställande

av värnpliktsövningarna förvärras i synnerhet inom de yngre årsklasserna.

Den ökning av arbetslösheten, som sålunda kunde väntas bliva följden

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

av värnpliktsövningarnas inställande, skulle komma att medföra ökade krav

på arbetslöslietslijälp från det allmännas sida och därigenom minska den

med åtgärden avsedda besparingen. Vid övervägande av de ekonomiska

verkningarna av förslagets genomförande bör också uppmärksammas, att för

vård av materiel under alla förhållanden erfordras manskap och medel.

De anförda omständigheterna mana till försiktighet vid beräknande av

det allmännas besparing genom ett inställande av värnpliktsövningama.

Vid bedömande av förslaget synes emellertid framför allt böra fästas avseende

därvid, att dess genomförande, såsom i det föregående utvecklats,

skulle innebära en ingripande desorganisation av vårt försvarsvapen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, att förevarande

motioner icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.»

Reservation anfördes av herr Norman jämte fem andra ledamöter, vilka

hemställde örn bifall till motionerna.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

På sätt propositionen utvisar anförde föredragande departementschefen den

3 januari 1933 i statsrådet bl. a.:

»Det statsfinansiella läget har nödvändiggjort en stark begränsning av

utgifterna under fjärde huvudtiteln. Pör genomförandet av denna begränsning

har det befunnits ofrånkomligt att under nästkommande budgetår i viss

omfattning inställa övningarna för de värnpliktiga vid hären och marinen.

Uti § 27 värnpliktslagen (S. F. S. 1925:337) äro bestämmelser meddelade

rörande de värnpliktigas utbildningstid m. m. under fredstid. Dessa bestämmelser

avse icke blott värnpliktstjänstgöringens längd och fördelning på

olika vapenövningar — första tjänstgöring och repetitionsövningar eller tjänstgöring

i en följd — utan även tiden för fullgörande av ifrågavarande tjänstgöring

så till vida, att de särskilda vapenövningarna bestämts skola taga sin

början respektive fullgöras visst år, räknat från och med det år den värnpliktige

undergått inskrivning. Med iakttagande härav äger Kungl. Majit

bestämma tidpunkten för inryckning till de olika vapenövningarna. Föreskrifterna

i detta hänseende meddelas av Kungl. Majit uti de för respektive

utbildningsår — som i regel räknas från början av november ena året till

slutet av oktober påföljande år — fastställda vapenövningstabellerna.

De av mig avsedda inskränkningarna i värnpliktsutbildningen, vilka böra

omfatta en tidrymd av ett år, torde av praktiska skäl böra taga sin början

den 1 mars 1933 och alltså fortgå till och med den 28 februari 1934. Beträffande

hären har chefen för generalstaben, efter erhållet uppdrag, framlagt

plan för den värnpliktsutbildning, vilken förutsättes skola äga rum under

ifrågavarande tidsperiod. För marinens del har en motsvarande plan utarbetats

av särskilda utav mig därtill anmodade sakkunniga; chefen för

marinstaben, som, efter chefens för kustartilleriet hörande, yttrat sig över

sistnämnda plan, har lämnat densamma utan anmärkning.»

Chefens för generalstaben samt de särskilda sakkunnigas utredningar

hava varit för utskottet tillgängliga.

Gemralstabschefen anförde i sin den 21 november 1932 dagtecknade utredning

följande:

»Jämlikt departementscliefsskrivelse den 4 innevarande månad har Eders

Kungl. Majit — under framhållande av att det statsfinansiella läget torde

komma att nödvändiggöra en vittgående anslagsreducering i riksstaten för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

budgetåret 1933/1934 samt att förhållandena syntes giva vid handen, att för

täckande av utgifterna under fjärde huvudtiteln, rubrik II, Lantförsvaret, i

riksstaten för nämnda budgetår icke kunde avses större medelsanvisning än

sammanlagt 62,000,000 kronor — anbefallt mig att i samråd med arméförvaltningen

skyndsamt inkomma med utredning, huru en reglering av sagda

utgifter inom nyss angivna kostnadsram lämpligen måtte kunna ske.

Vid avgivande av detta förslag till reglering av lantförsvarets utgifter

inom den sålunda angivna kostnadsramen borde — enligt vad som meddelats

mig under hand — iakttagas,

att det värnpliktig jämlikt värnpliktslagen § 35 mom. 2 tillkommande

penningbidrag beräknas för samtliga tjänstgöringsdagar till 50 öre per dag,

att medel icke beräknas till främjande av det frivilliga skytteväsendet,

att anslaget för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret —

då frågan om dyrtidstilläggs utgående icke f. n. kan upptagas till bedömande

— beräknas enligt nu gällande grunder, samt

att såvitt möjligt arbetstillfällena för vid lantförsvaret anställda arbetare

icke minskas.

Till åtlydnad av det mig sålunda givna uppdraget får jag i underdånighet

anföra följande.

Vid ett tillfälligt nedbringande av kostnaderna för den bestående härorganisationen

måste främst undvikas att genom besparingarna förkväva det

militära livet, konstituerat av verksamheten inom truppförbanden med deras

huvudsakliga beståndsdelar befäl och värnpliktiga. Arméns livskraft utgör

nämligen den väsentliga tillgången för rikets försvar. Inställandet av de

värnpliktigas första tjänstgöring under ett år skulle beröva armén en årsklass

vid mobilisering och menligt inverka på andra årsklassers utbildning

under repetitionsövningarna. Ett inställande av sistnämnda övningar skulle

omöjliggöra utbildning i högre förband än kompani (motsvarande förband).

Utbildning i bataljon (motsvarande förband), som utgör den taktiska enheten,

skulle alltså icke kunna förekomma. Inskränkningar beträffande de värnpliktigas

tjänstgöring inverka menligt på utbildningen av befälet av alla

grader. Ali krigserfarenhet visar de ödesdigra följderna av bristande praktisk

vana och förmåga hos befälhavare att leda sina truppförband. Därtill kommer

den ogynnsamma psykiska verkan inställandet av övningar och därmed av

befälskadrarnas arbete måste få på arméns samtliga personalkategorier. Det

kan icke förnekas, att efterkrigsåren i mångt och mycket utövat en deprimerande

verkan på arméns befäl. Under de senaste åren har en märkbar

förbättring härvidlag inträtt. Men man får icke förbise vådorna av ett

bakslag beträffande tillförsikten och andan inom arméns befälskadrar.

De värden, som gå förlorade genom inställandet av värnpliktsövningar,

kunna praktiskt sett icke återvinnas. Förlusterna — i den mån de kunna

mätas — påverka försvarsberedskapen under hela den tid vederbörlig årsklass

tillhör beväringen och landstormen, d. v. s. i mer än 20 år.

På grund härav bör en tillfällig ekonomisk depression icke tillåtas att

sträcka sina verkningar till inställandet eller förkortandet av de värnpliktigas

övningar. Detta så mycket mindre som den för dylika övningar i vårt land

tillmätta tiden med hänsyn till försvarsberedskapen redan understiger det

ur militär synpunkt erforderliga beträffande såväl manskapets som befälets

utbildning.

Mindre vådliga följder än ett intrång på värnpliktens tillämpande har en

tillfällig minskning av anslagen till materielanskaffning av olika slag, underhåll

av befintlig materiel och byggnader m. m. dylikt. De menliga följderna

av inskränkningar härutinnan under ett år kunna avlägsnas genom motsvarande

ökningar under nästkommande år, ett eller flera. Framför allt bör

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

beaktas, att ifrågavarande inskränkningar icke i samma grad utöva ett deprimerande

inflytande på andan inom armén.

Närmast måste fördenskull undersökas, i vad mån de anbefallda besparingarna

kunna åstadkommas genom inskränkningar i härens materiella försörjning

och därnäst genom inställande av vissa skolor och utbildningskurser.

Först i sista hand kan tvång resas för angrepp mot härens grundval,

de värnpliktigas och truppförbandens utbildning.

De grundsatser, vilka jag sålunda framlagt, kunna emellertid icke utan

betydelsefulla avvikelser tillämpas vid uppgörande av föreliggande förslag.

Den anbefallda kostnadsramen är nämligen så minskad i förhållande till de

mot organisationen svarande, normala kostnaderna, att högst avsevärda inskränkningar

måst föreslås beträffande jämväl de värnpliktigas tjänstgöring.

Sedan synnerligen starka beskärningar gjorts beträffande anslagen till materielanskaffning

m. m., återstå nämligen ytterligare omkring 5,000,000 kronor,

innan kostnaderna nedbringats till den angivna slutsumman 62,000,000

kronor.

Trots de i det föregående framhållna vådliga följderna för härens liv och

rikets försvarsberedskap av inskränkningar i de värnpliktigas tjänstgöring

är det därför till sist ofrånkomligt att tillgripa denna utväg. Härvid måste

man skona de truppslag, vilka hava det största värdet för försvarsberedskapen,

samt, där värnpliktstjänstgöring kommer till stånd, bibehålla denna

vid en varaktighet, som skänker verkligt utbyte av de därpå nedlagda kostnaderna.

Sålunda bär i föreliggande förslag fälthärens huvudtruppslag, infanteriet,

i möjligaste mån tillgodosetts, därnäst artilleriet, medan vid återstående

truppslag värnpliktstjänstgöringen måste föreslås bliva helt eller till

största delen inställd. Vidare har vid huvuddelen av de truppförband, där

värnpliktstjänstgöring bibehållits, denna föreslagits till en första tjänstgöring,

omedelbart följd av en repetitionsövning, till tiden överensstämmande med

gällande värnpliktslag. Under inga omständigheter är en förkortning av

denna sammanlagda tjänstgöringstid möjlig utan att äventyra såväl de värnpliktigas

som befälets utbildning.

Av största betydelse är att tillvarataga den befälstillgång värnpliktslagen

giver armén. Sålunda bör i huvudsak tjänstgöringen för studenter samt

underbefäl och fackmän lämnas orubbad.

Med beaktande av dessa synpunkter har bifogade förslag uppgjorts.

Beträffande värnpliktens tillämpande innebär förslaget i huvudsak följande.

För officers- och reservofficersaspiranter vid samtliga truppslag avses

ingen begränsning av tjänstgöringstiden.

Vid infanteriet bibehålles i allmänhet tjänstgöringen för studenter utan

inskränkning. För underbefäl och fackmän bibehålles all sommartjänstgöring

med undantag av 2. repetitionsövningen. Av övriga till linjetjänst uttagna

värnpliktiga inkallas sommargruppen (vid I 18 även vårgruppen) till första

tjänstgöring och repetitionsövning i följd därmed med undantag för kustfästningsinfanteriet.

I garnisonstjänstgöringen vid I 2 förutsättes ingen

ändring av nu gällande bestämmelser.

Vid kavalleriet inkallas endast studenter i specialtjänst.

Vid artilleriet bibehålles tjänstgöringen för studenter med undantag för

repetitionsövning i vissa fall samt inkallas till varje artilleritruppförband en

begränsad kontingent av övriga värnpliktiga i linjetjänst till första tjänstgöring

och repetitionsövning i följd därmed.

Vid ingenjörtrupperna bibehållas av värnpliktiga endast studenter.

Vid träng- och intend en tur trupperna inkallas förutom studenter underbefäl

och fackmän till första tjänstgöring.

För att möjliggöra truppförbandsutbildning vid infanteriet under repeti
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

tionsövningarna avses att under tiden för dessa övningar vid vissa regementen

förlägga kontingenter från två regementen.

Beträffande inskränkning i materielanskaffnings- oell underhållsanslag

m. m. innebär förslaget bland annat att driftsinskränkning vid vissa av lantförsvarets

fabriker måste ske.

När jag, till fullgörande av mig given befallning, i samråd med arméförvaltningen

framlägger ett dylikt förslag, är det min plikt att för Eders

Kungl. Majit framhålla de vådliga följder för arméns försvarsberedskap

och krigsduglighet, ett antagande av detta förslag skulle medföra. På grund

härav får jag i underdånighet hemställa, att de av mig föreslagna inskränkningarna

beträffande värnpliktens tillämpande i första hand bortfalla, därest

möjlighet skulle yppa sig att i någon mån vidga den mig givna kostnadsramen.

Arméförvaltningen, som anslutit sig till de av mig ovan framförda allmänna

synpunkterna, har beträffande de ifrågasatta indragningarna av och

minskningarna uti de av ämbetsverket beräknade anslagsbehoven uttalat, att

ämbetsverket icke varit i tillfälle att bedöma, huruvida dessa indragningar

och minskningar i varje fall äro de lämpligaste, utan har nödgats inskränka

sig till en övervägande formell granskning av föreliggande förslag.»

De särskilda sakkunnige för uppgörande av plan för värnpliktsutbildning

vid marinen avgåvo den 19 november 1932 betänkande angående möjligheten

av att under vissa förutsättningar nedbringa marinens budget för budgetåret

1933/1934 till 31 miljoner kronor.

De sakkunniga utgingo därvid — förutom från den förutsättningen, att

anslaget för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid marinen skulle beräknas

enligt nu gällande grunder — från följande allmänna direktiv för utredningen

:

1. att vissa befintliga reservationer å förutvarande fondtitlar få i erforderlig

mån tagas i anspråk för utfyllande av medelsbehovet,

2. att full frihet lämnas att inom den angivna ramen föreslå till besparing

ledande åtgärder, därvid medgivet att den nödvändiga beskärningen av

värnpliktsinkallelse m. m. påbörjas redan under innevarande budgetår, varvid

uppkommande besparingar under nämnda budgetår jämväl å vissa förslagsanslag

må tillgodoräknas för bestridande av merkostnader under nästa

budgetår; dock

3. att återgång till normala förhållanden förutsättes skola ske ett år efter

den tidpunkt, indragningarna tänkts taga sin början;

4. att besparingsåtgärderna icke få medföra avskedanden bland marinens

personal; samt

5. att stampersonalens utbildning örn möjligt bör fortgå efter normala

linjer.

De sakkunniga anförde därefter i sitt betänkande bl. a. följande:

; Det torde vara uppenbart att uppgiften att med en gång söka nedpressa

marinens budget från för närvarande omkring 39 miljoner till nu angivna

31 miljoner måste möta synnerligen stora svårigheter. Visserligen förutsättes

att sistnämnda belopp skall kunna utfyllas till omkring 34 miljoner

medelst disponerande av reservationer från vissa förutvarande fondtitlar, men

å andra sidan är möjligheten att sprida sammankrympningen av budgeten

på alla däri ingående anslag i förevarande fall utesluten, varför minskningen

måste koncentreras till ett fåtal titlar, något som i och för sig innebär stora

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

9

svårigheter. De anslag som därvid kunna komma ifråga, sedan materielanslagen

nedskurits till vad som med hänsyn till punkt 4 av direktiven kan

anses möjligt, äro egentligen endast övningsanslagen och de anslag, som

beröras av de värnpliktigas inkallelser. Möjligheten av att med iakttagande

av punkterna 3 och 5 i direktiven nedbringa nu berörda anslag är dock

starkt beskuren, eftersom marinens organisation i så väsentlig grad bygger

på användandet av värnpliktiga att frånvaron av dessa skulle omöjliggöra

även stampersonalens utbildning och övande ombord och i land. Vidkommande

först flottan är exempelvis behovet av ekonomiemän och eldare stort

liven vid en mycket kraftig beskärning av rustningarna och beträffande kustartilleriet

med dess fåtaliga numerär av stammanskap torde de värnpliktigas

betydelse vara uppenbar. Flottans stamkader är ju visserligen, relativt som

absolut, vida större, men det för stammanskapets utbildning vid flottan gällande

systemet, vilket anses utgöra en nödvändig betingelse för rekryteringen,

binder stampersonal i stor utsträckning och kräver med nödvändighet

såsom utfyllnad rätt stor tillgång på värnpliktiga jämväl för tjänsten i

land.

Vad angår värnpliktiga för flottan förutsättes, att ersättningsreserven och

i stort sett även för sjötjänst och stationstjänst uttagna värnpliktiga icke

skola inkallas, medan inskränkningen i avseende å till allmän tjänst uttagna

värnpliktiga huvudsakligen förutsättes ske genom senare inkallelse och tidigare

hemförlovning av en del av dessa. Åtgärderna härvidlag torde innebära

minsta möjliga olägenheter från social synpunkt, då ju de till sjötjänst

inskrivna till stor del utgöras av fiskarsöner och andra hemmasöner från

kusttrakterna, beträffande vilka utebliven inkallelse torde medföra mindre

svåra verkningar än beträffande de sjömanshusinskrivna, bland vilka arbetslösheten

är betydande. Inskränkningarna förutsättas skola, såsom redan

nämnts, taga sin början redan på våren 1933 och upphöra ett år därefter.

Minskningen av vämpliktskontingenten betingar beträffande landstjänsten

vissa rubbningar och omläggningar. Det blir sålunda nödvändigt att för

handräcknings- och vakttjänst m. m., som under normala förhållanden huvudsakligen

utföres av de värnpliktiga, avse stammanskap, som genomgår utbildning

i skolor och kurser. En viss omläggning av rekryt- och korpralskolorna

förutsättes bliva nödvändig, exempelvis så, att kurserna för vissa

elever något avkortas eller förläggas ombord, eventuellt att viss reduktion

av elevantalet sker på frivillighetens väg.

Att ersättningsreserven indrages medför givetvis för örlogsvarven kännbara

olägenheter, eftersom varven i denna personalkategori har tillgång till

billig och för vissa arbeten särdeles lämplig arbetskraft.

Vad angår kustartilleriet förutsättes, att av värnpliktiga i linjetjänst skola

inkallas endast studenter och likställda samt eldare. De förra äro nödvändiga

såsom utgörande rekryteringskälla för reservofficerare, varpå kustartilleriet f. n.

lider stor brist. Eldarna åter erfordras därför att de stamanställda inom

denna yrkesgren äro så fåtaliga att, örn de värnpliktiga eldarna icke inkallades,

stampersonalens övningar och tjänsten i övrigt icke skulle kunna upprätthållas.

Vidare förutsättes ersättningsreserven skola i det närmaste till hela

sitt antal (75,000 mot normalt 80,000 tjänstgöringsdagar) vara inkallad för

utgörande av vakttjänst och handräckningstjänst samt materielunderhåll. I

detta sammanhang förtjänar framhållas att ersättningsreserven, enligt inhämtad

upplysning, under normala förhållanden icke på långt när fyller behovet

av handräckningspersonal utan att handräcknings- oell vakttjänst måste

i stor utsträckning utföras av de värnpliktiga i linjetjänst och stampersonal.

- Minskningen av de värnpliktiga samt av övningsanslaget betingar en örn
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

Propositionens

redogörelse.

läggning och en avsevärd minskning av de viktigaste övningarna, skarpskjutning

med artilleripjäser. All skjutning med svåra pjäsers egen ammunition

förutsättes skola inställas, och för skjutning med medelsvåra pjäser

beräknas i huvudsak endast tubammunition. Aven beträffande utbildningsprogrammet

i övrigt förutsättes viss omläggning och koncentration.

I avseende på personal å övergångsstat förutsättes beträffande marinen i

dess helhet, att i stort sett ingen annan personal skall inkallas än den, som

erfordras för tjänstgöring i s. k. arvodesbefattningar. Dock beräknas nödvändigt

att under den tid, då personalbehovet är som störst, härutöver inkalla

ett 20-tal styrmän och maskinister vid flottan samt för kustartilleriet

omkring 5 underofficerare. Vidare förutsättes att 2 marinläkare å övergångsstat,

vilka varit inkallade alltsedan de överfördes till nämnda stat, fortfarande

äro behövliga.

I fråga örn reservpersonalen förutsättes, att med inkallande av personal

till föreskrivna repetitionsövningar skall anstå, något som givetvis betingar

ett tillfälligt dispenserande av bestämmelserna angående viss tjänstgöringsskyldighet

för att erhålla rätt till pension m. m. Beservkadetter, reservfänrikar

m. fl., vilka undergå utbildning för anställning i reserven eller skola

fullgöra första tjänstgöring i omedelbart samband med utbildningen, förutsättas

skola fullgöra föreskriven tjänst.»

I utlåtande över de särskilda sakkunnigas utredning anförde marinförvaltningen

och marinstaben i fråga örn] minskning i värnpliktsinkallelsen

bl. a.:

»Vad beträffar minskningen i värnpliktsinkallelsen medför den i och för

sig svårigheter för utbildningens gång även bland stammanskapet, dels därigenom

att tjänstgöring, som eljest avses att utföras av värnpliktiga, måste

fullgöras av stammanskapet, dels ock emedan fartygsbesättningar och andra

övningsenheter få sådan förkrympning, att övningarna med stammanskapet

icke kunna normalt bedrivas. Härtill kommer att å varven en del arbeten,

som förut utförts av värnpliktiga, måste utföras av civila arbetare, vilket

fördyrar kostnaderna särskilt för ut- och avrustning. Vidare måste framhållas,

att de värnpliktiga, som icke inkallas till tjänstgöring, givetvis icke

äro vid mobilisering omedelbart användbara för tjänst ombord eller å kustfästningarna.

»

Vad chefen för generalstaben och de särskilda sakkunniga vid marinen

föreslagit till ordnande av värnpliktstjänstgöringen med avseende å de värnpliktiga,

vilka enligt gällande bestämmelser skola inrycka till tjänstgöring

under tiden den 1 mars 1933—den 28 februari 1934, framgår av den redogörelse

härför, som lämnats i propositionen.

Denna redogörelse är av följande lydelse:

»Armén.

1. Värnpliktiga i linjetjänst.

a) Värnpliktig a med un dantag av studenter och likställda.

Värnpliktiga, vilka enligt gällande bestämmelser hösten 1933 skola fullgöra

andra repetitionsövningen — med undantag dels av de till garnisonstjänst

vid Göta livgarde från andra än Stockholms inskrivningsområde uttagna

värnpliktiga dels ock av vissa värnpliktiga avsedda för infanteriskjutskolans

övningskompani — inkallas icke till tjänstgöring.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

11

Till tredje repetitionsövningen inkallas underbefäl eller fackmän med undantag

av dem, vilka tillhöra Göta livgardes fästningsbataljon i Vaxholm och

Kronobergs regementes detachement i Karlskrona.

Första tjänstgöringen respektive första repetitionsövningen avses skola äga

rum i följande omfattning:

Infanteriet. Värnpliktiga tillhörande den s. k. höstgruppen av årsklass

1933, för vilka tjänstgöring skulle ägt rum under tiden oktober 1933—februari

1934, inkallas ej. Värnpliktiga tillhörande höstgruppen av årsklass 1931 inkallas

icke till första repetitionsövning.

Värnpliktiga tillhörande den s. k. vårgruppen av årsklass 1933, vilka skulle

inrycka vid Göta livgardes fästningsbataljon i Vaxholm och vid Kronobergs

regementes detachement i Karlskrona i februari 1934, inkallas icke till

tjänstgöring. Värnpliktiga tillhörande nämnda grupp av årsklass 1931 inkallas

icke till första repetitionsövning vid berörda bataljon och detachement.

Värnpliktiga tillhörande vårgruppen av årsklass 1931, vilka under år

1933 skulle inrycka vid Gotlands infanterikår till första repetitionsövning,

inkallas icke.

Värnpliktiga tillhörande den s. k. sommargruppen av årsklass 1932 inkallas

vid samtliga infanteritrupp,förband utom Göta livgardes fästningsbataljon

i Vaxholm och Kronobergs regementes detachement i Karlskrona i

vanlig ordning för fullgörande av första tjänstgöring samt första repetitionsövning

i en följd, med inryckning för underbefäl eller fackmän i mars och för

övriga värnpliktiga i maj 1933 och med utryckning för samtliga i oktober

samma år. Av de till nyssnämnda grupp och årsklass hörande värnpliktiga,

vilka äro avsedda för nämnda bataljon och detachement, inkallas

endast underbefäl eller fackmän. Dessa fullgöra första tjänstgöring —• med

inryckning i april 1933 — men däremot ej första repetitionsövning.

De för garnisonstjänst vid Göta livgarde från andra än Stockholms inskrivningsområde

uttagna värnpliktiga skola i vanlig ordning fullgöra första

tjänstgöring samt två repetitionsövningar i en följd.

För särskild tjänstgöring vid Norrbottens regemente från andra än Norrbottens

inskrivningsområde uttagna värnpliktiga, vilka skulle inryckt till

tjänstgöring under år 1933, inkallas icke härtill.

Av värnpliktiga — årsklass 1932 ■— avsedda för infanteriskjutskolans övningskompani,

fullgöra de, som tillhöra första tjänstgöringsgruppen, första

tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd (men däremot ej andra

repetitionsövning) med inryckning i mars 1933; av de värnpliktiga, som

tillhöra andra tjänstgöringsgruppen, skola omkring 45 man fullgöra första

tjänstgöring (men däremot ej första och andra repetitionsövningarna) med

inryckning i april 1933, medan cirka 40 man skola fullgöra såväl första

tjänstgöringen som två repetitionsövningar i en följd med inryckning likaledes

i april 1933.

Kavalleriet. Någon inkallelse till tjänstgöring kommer icke att äga rum

av värnpliktiga tilldelade kavalleriet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

Artilleriet. "Vid samtliga artilleri truppförband utom Bodens och Karlsborgs

artilleriregementen skola värnpliktiga till ett sammanlagt antal av

cirka 610 man inkallas för fullgörande av första tjänstgöring samt första

repetitionsövning i en följd.

Värnpliktiga tillhörande de s. k. höstinryckande av årsklass 1931 respektive

årsklass 1933, vilka under år 1933 skulle inrycka vid Bodens artilleriregemente

till första repetitionsövning respektive första tjänstgöring, inkallas

icke. Av värnpliktiga tillhörande de s. k. vårinryckande av årsklass 1932 inkallas

endast cirka 80 man till första tjänstgöring och första repetitionsövning

i en följd.

Vid Karlsborgs artilleriregemente inkallas hela vämpliktskontingenten av

årsklass 1932 till första tjänstgöring. Någon inkallelse till första repetitionsövning

äger icke rum vid detta regemente.

Ingenjörtrupperna. För värnpliktiga tilldelade ingenjörtrupperna är någon

inkallelse icke avsedd att äga rum.

Träng- och intendenturtrupperna. Vid träng- och intendenturtrupperna avses

inkallelse komma att ske allenast av underbefäl eller fackmän för fullgörande

av första tjänstgöring — men däremot icke första repetitionsövning.

b) Studenter och likställda.

Befälstjänst.

Infanteriet. Vid infanteriet kommer tjänstgöringen att fullgöras i vanlig

omfattning.

Övriga truppslag. Inkallelse till första tjänstgöring sker i vanlig ordning.

Repetitionsövning fullgöres endast av studenter och likställda, som tillhöra

truppförband, till vilka inkallelse av övriga värnpliktiga till repetitionsövning

äger rum.

Specialtjänst.

Av för utbildning i specialtjänst uttagna studenter och likställda

inkallas de, vilka uttagits för utbildning i intendenturbefattning, till

adjutanter vid sjukvårdsformationer, till sjukhusunderofficerare och till läkarbiträden,

för fullgörande av annan tjänstgöring än sådan, som motsvarar

och infaller under repetitionsövning i september—oktober 1933. För övriga

till specialtjänst uttagna studenter och likställda sker ej någon inskränkning

i tjänstgöringen.

2. Ersättningsreserven.

Antalet tjanstgöringsdagar för ersättningsreserven — för innevarande

budgetår beräknat till 785,000 — kommer under budgetåret 1933/1934 att

okas med 115,000 eller alltså till 900,000.

Marinen.

Vad marinens till linjetjänst uttagna värnpliktiga beträffar, torde till en

början få erinras därom, att dessa värnpliktiga tilldelas fj''ra olika tjänster,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 13

nämligen allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst vid flottan eller kustartilleritjänst

vid kustartilleriet.

Värnpliktiga sjökaptener oell styrmän, som ej vinna anställning såsom

reservkadetter, hemförlovas i oktober 1933. För maskinister och eldledningsmän

samt för »övriga» allmän tjänst tilldelade värnpliktiga av årsklass 1933

tillhörande sjömanshusen nr 212—230 och 237—247 avses tjänstgöringen

skola fortgå i vanlig ordning. »Övriga» allmän tjänst tilldelade värnpliktiga

av årsklass 1933 tillhörande sjömanshusen nr 201—211 och 231—236, som

enligt gällande grunder skola inrycka till tjänstgöring den 14 juli 1933, inkallas

30 dagar senare. Av dessa värnpliktiga hemförlovas omkring 100 man

30 dagar före den ordinarie utryckningsdagen.

Värnpliktiga, tilldelade sjötjänst, med ordinarie inryckningsdag i april 1933

respektive i oktober samma år, inkallas ej till tjänstgöring. Enär allmän

tjänst tilldelade värnpliktiga icke kunna påräknas till fullt det antal, 1925 års

marinorganisation förutsätter — vilket antal kräves med hänsyn till övriga

värnpliktsindragningar — avses dock, att erforderlig utfyllnad (cirka 40 man)

skall beredas genom inkallelse av behövligt antal sjötjänst tilldelade värnpliktiga

med inryckning i april 1933.

Värnpliktiga, tilldelade stationstjänst, för vilka inryckning är fastställd

att äga rum i april 1933 respektive i oktober samma år, skola ej inkallas

till värnpliktstjänstgöring, dock att för studenter och likställda (jämväl

expeditionsbiträden) samt skrivbiträden inkallelse skall äga rum i vanlig

ordning.

Kustartilleritjänst tilldelade viirnpliktiga med tjänstgöring vid artillerioch

minavdelningarna, vilka enligt vanliga grunder skola inrycka i april

1933, inkallas ej till tjänstgöring. Under år 1933 avses icke någon repetitionsövning

skola äga rum för värnpliktiga i kustartilleritjänst.

Värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven, inkallas vid flottan endast för

tjänstgöring å statsisbrytarefartygen. För kustartilleriet har förutsatts, att

antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven — som för innevarande

budgetår upptagits till 80,000 dagar — skall reduceras till 75,000 dagar.

I detta sammanhang må nämnas, att utbildningen av kadetten och reservkadetter

avses skola fortgå i vanlig omfattning.»

Departementschefen har därefter i propositionen anfört:

»Mot ett ordnande av värnpliktsutbildningen vid hären och marinen under

tiden den 1 mars 1933—den 28 februari 1934, på sätt här ovan närmare

utvecklats, har jag i stort sett intet att erinra. Vissa smärre jämkningar

torde möjligen böra vidtagas. Dessa jämkningar komma dock icke att bliva

av sådan omfattning, att de påverka beräkningen av antalet värnpliktstjänstgöringsdagar.

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga samt kadetter m. fl. under

budgetåret 1933/1934 har i anslutning till den avsedda planen för värnpliktsutbildningen

beräknats sålunda:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

mredning.

Hären:

Värnpliktiga i linjetjänst:

Studenter och likställda......................................................... 600,000 dagar

Övriga värnpliktiga................................................................. 1,531,900 »

Ersättningsreserven....................................................................... 900,000 »

3,031,900 dagar

Härtill bör läggas tjänstgöringsdagar enligt lagen om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnplikts
-

tjänstgöring, beräknade till ................................................ 75,000 »

Summa tjänstgöringsdagar vid hären 3,106,900.

Flottan: *)

Värnpliktiga i linjetjänst............................................................ 280,200 dagar

Kadetter m. fl.............................................................................. 24,600 » ■

Kustartilleriet:

Värnpliktiga i linjetjänst:

Studenter och likställda......................................................... 16,070 dagar

Övriga värnpliktiga .............................................................. 18,520 »

Ersättningsreserven ..................................................................... 75,000 »

Kadetter m. fl............................................................................... 8,410 »

Summa tjänstgöringsdagar vid marinen 422,800.

Genom ett ordnande av tjänstgöringsförhållandena, på sätt förut angivits,

komma åtskilliga värnpliktiga icke i tillfälle att i enlighet med nu gällande

föreskrifter fullgöra dem enligt § 27 mom. 1 värnpliktslagen åliggande tjänstgöring.

Därest de föreslagna inskränkningarna i övningarna skola få någon

betydelse ur besparingssynpunkt, böra uppenbarligen nämnda värnpliktiga

även för framtiden frikallas från den tjänstgöring, vilken de icke å föreskriven

tid kunnat fullgöra. De värnpliktiga, vilka sålunda frikallas från

annan tjänstgöring än repetitionsövning, böra givetvis befrias från tjänstgöring,

varom i berörda lagrum stadgas, jämväl till den del tjänstgöringen

skulle hava ägt rum efter utgången av februari månad 1934.»

I efterföljande tabeller lämnar utskottet uppgifter å dels antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga, örn inkallelser ske i vanlig ordning, dels antalet

tjänstgöringsdagar, som enligt propositionen skola å ena sidan bibehållas

samt å andra sidan inställas, dels ock de kostnader, som en utökning

av den i propositionen föreslagna tjänstgöringen till tjänstgöring i vanlig

ordning skulle betinga.

-1) För värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven, vilka inkallas för tjänstgöring å isbrytarefartygen,

beräknas ej under fjärde huvudtiteln några tjänstgöringsdagar, enär kostnaderna

för dessa värnpliktigas tjänstgöring avses skola bestridas av medel under tionde

huvudtiteln.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 15

Armén.

Tjänstgöringsgrupper m. m.1)

Tjänstgöringsdagar

Kostnader för

utökning av

tjänstgöring

enligt prop.

till sådan i

vanlig ordning

Vid inkallelser

i vanlig

ordning

Bibehållna

enligt prop.

Inställda

enligt prop.

A. Infanteriet.

I. Första tjänstgöring m. m.

1. Höstgruppen ...........................

253,710

253,710

616,000

2. V årgruppen..............................

26,100

7,470

18,630

54,000

3. Sommargruppen (studenterna in- beräknade)

a) Samtliga utom kustfästnings- infanteriet ..................

1,445,379

1,445,379

b) Kustfästningsinfanteriet.........

80,930

26,100

54,830

117,000

4. Övriga

a) Garnisonstjänst (Stockholm)...

62,835

62,835

_

_

b) Skidlöpartjänst (Boden).........

68,120

—

68,120

169,000

c) Infanteriskjutskolan .............

22,765

3,230

19,535

70,000

11 Repetitionsövningar .........

427,475

56,925

370,550

1,045,000

''

B. Kavalleriet.

I. Första tjänstgöring m. m.......

83,030

83,030

162,500

II. Repetitionsövningar.........

13,500

— _

13,500

57,500

C. Artilleriet.

I. Första tjänstgöring m. m.

1. Samtliga utom Karlsborgs art.-reg.

389,394

138,554

250,840

J. 664,000

2. Karlsborgs artilleriregemente......

40,736

33,896

6,840

II. Repetitionsövningar.........

67,680

—

67,680

354,000

D. Ingenjörtrupperna.

I. Första tjänstgöring m. m.

a) Telegraftjänst ......................

41,260

1,380

39,880

103,000

b) Övriga.................................

127,096

10,806

116,290

277,500

II. Repetitionsövningar.........

25,260

—

25,260

115,500

E. Trängtrupperna.

I. Första tjänstgöring m. ni- et) Biltjänst ..............................

36,340

36,340

102,500

b) Träng- och sjukvårdstjänst ...

53,980

—

53,980

130,000

c) Samtliga tjänster: studenter

samt underbefäl eller fack- män .................................

58,031

51,556

6,475

—

II. Repetitionsövningar.........

23,100

—

23,100

90,500

‘) Med »Första tjänstgöring m. m.» avses första tjänstgöring med åtföljande repetitionsövningar

utan särskild inkallelse. Med »Repetitionsövningar» avses samtliga dylika övningar

mod särskild inkallelse.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

Tjänstgöringsgrupper ra. ra.

Tjänstgöringsdagar

Kostnader för

utökning av

tjänstgöring

enligt prop.

till sådan i

vanlig ordning

Vid inkallelser

i vanlig

ordning

Bibehållna

enligt prop.

Inställda

enligt prop.

F. Intendenturtrupperna.

I. Första tjänstgöring m. m.

a) Studenter samt underbefäl eller

fackmän...........................

ib) Övriga....... .........................

13,805

27,945

12,205

1.600

27,945

| 72,500

II. Repetitionsövningar........

6,875

—

6*875

31,500

Officers- och reservofficersaspiranter

samt studenter och likställda i

specialtjänst ..............................

Ersättningsreserven........................

Samvetsömma ..............................

282,689

785,000

75,000

281,564

*) 900,000

75,000

1,125

— I

Summa

4,538,035

») 3,106,900

1,546,135

s) 4,232,000

>) Häri ingår en ökning av antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven med

115,000.

*) I kostnaderna för »repetitionsövningar» ingå kostnader för inkallelse av en begränsad

del reservpersonal. Reservpersonal i övrigt drager en kostnad av 157,000 kr., reservstatsooh

en begränsad del av övergångsstatspersonalen 147,000 kr. Totalkostnaderna bliva då

4,536,000 kr.

Marinen: Flottan.

Tjänstgöringsdagar

Kostnaden föj

utökning av

tjänstgöring

enligt prop.;

till sådan i

vanlig ordning

Flottan.

Vid inkallelser

i vanlig

ordning

Bibehållna

enligt prop.

Inställda

enligt prop.

Llnjetjänst.

Allmän tjänst.

1. Sjökaptener och styrmän .........

2. Maskinister och eldledningsmän

3. Övriga av årsklassen 1932, till-

hörande sjömanshusen 201—

211, 231-236 ......................

4. Övriga av årsklassen 1933, till-

hörande sjömanshusen 212—

230, 237—247 ........................

10,400

4,420

99,850

144,000

4,600

4,420

80,280

144,000

5,800

19,570

13,456

45,402

Sjötjänst, tillhörande årsklasserna

1932, 1933 ....................................

158,000

28,000

130,000

301,600

Stationstjänst.

1. Studenter och likställda m. m. ...

2. Övriga, skräddare m. fl.............

18,900

8,000

18,900

8,000

18,400

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

17

Tjänstgöringsdagar

Kostnaden för

utökning av

tjänstgöring

enligt prop.

till sådan i

vanlig ordning

Vid inkallelser

i vanlig

ordning

Bibehållna

enligt prop.

Inställda

enligt prop.

Ersättningsreserv.

1. Örlogsvarven ...........................

2. Statsisbrytarna (belasta ej 4:e

huvudtiteln) .........................

62,000

(6,200)

(6,200)

62,000

143,442

Kadetter m. fl..........................

24,600

24,600

—

—

Summa

530,170

304,800

225,370

522,300

Merkostnad för flottan vid utökning till full inkallelse av värnpliktiga:

1 Personal tillhörande övergångsstat .........................................................

» » reserven ..................................................................

j Ökning av övningsanslaget .....................................................................

65.000

6,000

25.000

Summa för flottan

618,300

Marinen: Kustartilleriet.

Tjänstgöringsdagar

Kostnaden för

utökning av

tjänstgöring

enligt prop.

till sådan i

vanlig ordning

Vid inkallelser

i vanlig

ordning

Bibehållna

enligt prop.

Inställda

enligt prop.

Kustartilleriet.

1. Avsedda för artilleri- och min-

avdelningarna ......................

2. Avsedda för maskinavdelningarna

106,000

18,520

18,520

106,000

222,600

Studenter och likställda ...............

16,070

16,070

—

—

Kadetter m. fl.........................

8,410

8,410

—

—

Repetitionsövningar ....................

21,000

—

21,000

44,100

Ersättningsreserv .............

80.000

75,000

5,000

10,500

Summa

250,000

118,000

132,000

277,200

Merkostnad för kustartilleriet vid

pliktiga:

utökning till full] inkallelse av värn-

Personal tillhörande övergångsstat ..

Keservpersonal..............................

Ökning av övningsanslaget .............

35.000

19.000

85,500

Summa för kustartilleriet

416.700

Kostnaden för utökning av den i propositionen föreslagna tjänstgöringen

till sådan i vanlig ordning utgör för marinen summan av (118,300 kronor

och 410,700 kronor eller sålunda 1,035,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 9 sami. 2 avd. Nr 4.

827 33 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

Av betydelse för bedömande av förevarande ärende skulle det tydligen

vara, därest man kunde erhålla upplysningar örn den utsträckning, i vilken

de värnpliktiga äro eller kunna förväntas vara arbetslösa vid tiden för inryckningen.

Säkra upplysningar härom stå givetvis icke att vinna. Då

emellertid viss inryckning av värnpliktiga ägt rum den 2 innevarande februari,

i det att tjänstgöring påbörjats av de allmän tjänst vid flottan tilldelade

värnpliktiga av årsklass 1932, tillhörande sjömanshusen nr 212—230 samt

237—247, har utskottet inhämtat uppgifter om dessa värnpliktigas arbetslöshet

från direktionerna för några av de större sjömanshus, som berörts

av denna inryckning. I Sundsvall voro de värnpliktiga med få undantag

arbetslösa vid inryckningen. Där hade det emellertid visat sig, att flera

värnpliktiga på grund av arbetslöshet begärt att få fullgöra sin värnplikt i

förtid, ävensom att värnpliktiga, som under flera år undanhållit sig från

värnpliktens fullgörande genom att segla med utländska fartyg, nu på grund

av arbetslöshet inställt sig till tjänstgöring. I Malmö voro 53 värnpliktiga

av 70 arbetslösa vid tiden för inryckningen. Motsvarande siffror voro för

Hälsingborg 26 av 70, för Norrköping 6 av 10 samt för Gävle 15 av 38.

Beträffande 8 av sistnämnda antal hade dock inga upplysningar kunnat

vinnas. — Enligt uppgifter, som chefen för marinstaben ställt till förfogande,

hade de värnpliktiga vid inryckningen den 2 februari vid Stockholms och

Karlskrona örlogsstationer tillfrågats angående sina arbetsförhållanden vid

inryckningen. Av 158 värnpliktiga vid Stockholms station hade 56 uppgivit,

att de utan eget förvållande varit arbetslösa i eget yrke under de senaste

fyra månaderna före inryckningen, varjämte 32 uppgivit, att de på grund av

förestående inryckning varit arbetslösa en kortare tid. Vid Karlskrona station

hade omkring en tredjedel av de värnpliktiga vid tiden för inryckningen

på grund av arbetsbrist varit arbetslösa i eget yrke.

Från socialstyrelsen har utskottet till utredning örn arbetslösheten bland

sjömän i allmänhet inhämtat följande preliminära uppgifter rörande arbetsförmedlingsverksamheten

under år 1932 hos de under Sveriges offentliga

arbetsförmedling sorterande sjömansförmedlingskontoren och -ombuden:

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Äng. Sept. Okt. Not. Der.

,A.rb etssökande

personer... 6,629 7,170 8,071 9,079 8,560 7,495 7,163 7,236 7,194 6,908 6,642 7,161

Ansökningar...... 6,665 7,250 8,125 9,202 8,670 7,545 7,232 7,285 7,271 6,964 6,664 7,224

Lediga platser 957 975 1,033 2,299 2,503 1,961 1,581 1,224 1,356 1,347 983 1,402

Tillsatta » ... 946 966 1,016 2,280 2,464 1,931 1,542 1,157 1,346 1,310 954 1,378

Ansökningar per

100 lediga pl... 696 744 787 400 346 385 457 595 536 517 678 515

Till utskottet har av representanter för Bodens stad och Överluleå kommun

överlämnats en skrivelse, däri framhållits bl. a., att försvarsverkets utgifter

genom de i propositionen föreslagna indragningarna i fråga örn värnpliktstjänstgöringen

för Bodens garnisons vidkommande skulle komma att

minskas med omkring 581,000 kronor. Å andra sidan torde statsverkets utgifter

komma att i hög grad ökas för att bekämpa den genom indragningarna

ökade arbetslösheten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

19

Slutligen må omnämnas, att till utskottet inkommit skrivelser i ämnet

från styrelserna för Riksförbundet för Sveriges försvar, Svenska kvinnoför

eningen för fosterlandets försvar och Kvinnoförbundet för Sveriges försvar

ävensom från Allmänna valmansförbundets centrala kvinnoråd och Sveriges

moderata kvinnoförbund.

Det bekymmersamma ekonomiska läget nödvändiggör, att begränsningar

av statens utgifter måste göras å alla områden, där sådana äro möjliga.

Bland andra besparingsåtgärder har även föreslagits, att värnpliktsövningar

skola inställas.

Omsorgen örn rikets säkerhet och neutralitet kräver givetvis, att inga sådana

åtgärder vidtagas, som innebära, att vårt nu bestående försvarsväsen

sönderbrytes eller desorganiseras utan att ersättas med en ny organisation.

Utan att handla i strid mot denna grundsats synes det vara möjligt att tillfälligtvis

i viss mån inskränka värnpliktsövningarna. Ehuru även en begränsad

inställelse av den värnpliktstjänstgöring, som skall äga rum

enligt gällande värnpliktslag, är ägnad att framkalla allvarliga betänkligheter,

anser sig utskottet under trycket av de svåra ekonomiska förhållandena

icke böra motsätta sig en sådan åtgärd. Utskottet delar den

mening, som framträder i propositionen, att en sådan åtgärd bör utformas

på det sätt, att Kungl. Maj:t i lag erhåller fullmakt att verkställa

inskränkningar. Det innebär tydligen ur såväl principiella som praktiska

synpunkter fördelar, örn en sådan fullmakt meddelas icke i generell omfattning

utan i den utsträckning, vari den är avsedd att användas. För utskottet

står det även klart, att därest, såsom i propositionen föreslagits,

under ett år, 1 mars 1933—28 februari 1934, vissa värnpliktsövningar inställas

i besparingssyfte, ett beslut av samma innehåll icke kan upprepas

för följande år utan att härorganisationen nedbrytes.

När utskottet anser sig kunna förorda en åtgärd av det slag, som föreslås

i propositionen, har utskottet funnit sig böra däri vidtaga vissa jämkningar

i fråga om den utsträckning, vari värnpliktsövningarna skola kunna

inställas. För att icke alltför mycket nedsätta verkningsförmågan hos de

organisatoriska enheter, varav armén och marinen äro sammansatta, synas

en del övningar böra äga rum utöver dem, som förutsättas i propositionen.

Som i det följande visas medför detta visserligen en höjning av åtskilliga anslagsposter,

men man synes härigenom kunna vinna fördelar, vilka väl uppväga

kostnaderna.

Förutom de förbättringar, som ur rent militära synpunkter uppnås genom

en ökning av värnpliktsövningarna, vill utskottet framhålla, att jämväl andra

fördelar därmed vinnas. Åtskilliga arbetslösa ynglingar, som i varje fall

skulle komma att underhållas av stat eller kommun på det ena eller andra

sättet, få därigenom att de fullgöra värnplikt sin utkomst samtidigt som de

bibringas den utbildning, som erfordras för deras användning i vårt lands

försvarsorganisation. Vidare må påpekas, att de menliga följder, som ett

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nv 4.

plötsligt indragande av värnpliktstjänstgöring i större omfattning kan medföra

för vissa orter i landet, exempelvis Bodens stad, vilka inrättat sig för

att tillgodose betydande militärförläggningars behov, i icke ringa omfattning

mildras genom en på lämpligt sätt ordnad utökning av militärtjänstgöringen

utöver den, som enligt motiveringen i propositionen är avsedd att fullgöras.

Det torde enligt utskottets mening förtjäna att tagas i övervägande vid

meddelande av föreskrifter örn användningen av de anslag, som komma att

beviljas för arbetslöshetens bekämpande, i vad mån medel därifrån böra

ställas till förfogande för att möjliggöra, att värnpliktiga, som i händelse av

bifall till utskottets förslag icke inkallas till tjänstgöring, men som på grund

av arbetslöshet önska frivilligt anmäla sig till fullgörande av värnplikt, skola

kunna tillåtas göra detta.

Utskottet övergår härefter till att närmare beröra de jämkningar, som utskottet

föreslår i den föreliggande propositionen.

I fråga örn armén hemställer utskottet, att värnpliktiga, som uttagits för

särskild tjänstgöring vid Norrbottens regemente från andra än Norrbottens

inskrivningsområde — den s. k. skidlöpare än sten i Boden — skola inkallas

till tjänstgöring, vilket enligt propositionen icke varit departementschefens

avsikt. Ett inställande av denna utbildning i skidlöpartjänst, vartill uttagas

värnpliktiga från hela landet — i regel efter frivillig anmälan — skulle minska

den redan förut ringa tillgången på vinterutbildat manskap vid ett stort

antal regementen. Denna tjänstgöringsgrupp är för övrigt den enda, som

erhåller nämnvärd vinterutbildning.

Beträffande artilleriets värnpliktiga förordar utskottet inkallelse i full

utsträckning till första tjänstgöring och därpå omedelbart följande repetitionsövning.

De uppgifter, som i fält påvila artilleriet såsom ett stridande truppslag,

och de krav, som bl. a. härför måste ställas på detta truppslags personal,

medföra, att en så stark begränsning av inkallelserna, som i propositionen

avsetts, måste anses vara synnerligen betänklig ur såväl utbildningssom

krigsberedskapssynpunkt.

Vidare föreslår utskottet inkallelse till första tjänstgöring med därpå

omedelbart följande repetitionsövning av värnpliktiga till telegraftjänst vid

ingenjörtrupperna och till första tjänstgöring för värnpliktiga till biltjänst

vid trängtrupperna. Dessa trupper hava genom 1925 års härordning fått

ny och modern material och behöva snarast tillgång på personal, utbildad

med denna material. Ifrågavarande utbildning torde även för de enskilda

värnpliktige ur förvärvssynpunkt i många fall vara av värde. Ur mobiliseringssynpunkt

är det betänkligt, örn säker tillgång på utbildad personal för betjäning

av materialen icke finnes. Telegraftjänst bedrives i Stockholm och

Boden, biltjänst i Hässleholm, Skövde, Linköping och Sollefteå.

I detta sammanhang får utskottet påpeka, att den ökade värnpliktsinkallelse,

som enligt utskottets förslag skall äga rum utöver den i propositionen

avsedda, medför den konsekvensen, att ingen minskning i arbetstillfällena

för den vid intendenturverkstäderna sysselsatta personalen behöver

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

21

ske. Departementschefen åter har i bilaga till statsverkspropositionen rörande

fjärde huvudtiteln beräknat, att de av honom föreslagna inskränkningarna

i värnpliktsövningarna skulle medföra en minskning av arbetstillfällena,

som dock icke komme att överstiga tio procent. Beredande av

full sysselsättning för nämnda verkstadspersonal skulle medföra en kostnad,

som uppskattats till omkring 200,000 kronor. Detta belopp har inberäknats

i den kostnadssumma, som utskottet i det följande meddelar.

Vidare må anmärkas, att utskottet räknat därmed, att en utökning av

värnpliktsinkallelserna i enlighet med utskottets förslag skall medföra en

minskning i det uti propositionen föreslagna antalet tjänstgöringsdagar för

ersättningsreserven eller 900,000. Denna minskning uppskattar utskottet till

35,000 tjänstgöringsdagar, en besparing, som beaktats vid utskottets kostnadsberäkning.

Vad flottan angår skall enligt utskottets förslag den kontingent värnpliktiga,

tillhörande allmän tjänst, som avses skola inrycka i juli 1933, då

börja sin tjänstgöring. I propositionen har föreslagits, att inryckning skall

ske en månad senare. Det måste innebära en fördel för de sjömän, som

gjort sig beredda till inryckning en viss dag, att ej någon förskjutning i

inkallelsetiden verkställes. En fördel ur försvarssynpunkt med inryckning

i vanlig tid ligger däri, att den under många år utprövade metoden att utbilda

de värnpliktiga vid rekrytskola i land åter kan komma till användning.

Därav följer, att utbildningen av stampersonalen ombord under de s. k. höstskolorna

kan bedrivas i erforderlig utsträckning utan att störas av jämsides

pågående utbildning av värnpliktiga.

Värnpliktiga, tilldelade sjötjänst med inryckning i april respektive oktober

1933, skola enligt departementschefens mening med visst mindre undantag

icke inkallas. Den frikallelse, som i propositionen föreslås, försvårar en

rationell utbildning ombord och medför en betänklig nedgång i stridsberedskapen

såväl för de enskilda fartygen som för flottan i dess helhet.

Utskottet anser sig emellertid med hänsyn till kostnaderna icke kunna förorda

en inkallelse av nu ifrågavarande värnpliktiga i full utsträckning utan

inskränker sig till att föreslå, att en tredjedel av dessa värnpliktiga inkallas

till tjänstgöring. Härmed skulle betydande fördelar vinnas ur försvarssynpunkt.

Utskottet föreslår vidare, att samtliga värnpliktiga, tilldelade stationstjänst,

inkallas. Utöver i propositionen avsedda värnpliktiga tillhörande denna

tjänst komma enligt utskottets förslag att inkallas vissa yrkesmän, vilket

medför, att anställande av icke värnpliktiga yrkesmän i motsvarande grad

ej erfordras.

En konsekvens av de ökade värnpliktsinkallelser, som utskottet föreslår,

är den, att viss utökning av inkallelser utav tvångsvis överförda underofficerare

å övergångsstat samt en mindre ökning av anslaget till flottans

krigsberedskap och övningar måste äga rum. Kostnaderna härför äro inberäknade

i de totalkostnader, som utskottet nedan angiver.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

Beträffande kustartilleriets personal föreslår utskottet, att två tredjedelar

av antalet värnpliktiga i linjetjänst tillhörande artilleri- och minavdelningarna

skola inkallas. Enligt propositionen skall inkallelse av hithörande värnpliktiga

icke alls äga rum. Örn dessa två tredjedelar av denna värnpliktskontingent

inkallas, åstadkommes härigenom en möjlighet att i stort sett

ordna stampersonalens utbildning under former, som någorlunda motsvara

de enligt reglementen och erfarenhet lämpliga. Utsikter lära då förefinnas

att ernå ett åtminstone hjälpligt utbildningsresultat. I viss mån tillgodoses

därvid också krigsberedskapens krav.

För att militärutbildning i linjetjänst skall kunna bedrivas utan att handräckningst

jänst i allt för hög grad skall inkräkta därpå erfordras, att ersättningsreserven

tilldelade värnpliktiga inkallas i samma utsträckning, som

varit fallet under det senaste året. Utskottet föreslår därför en ökning av inkallelserna

beträffande ersättningsreserven med 5,000 tjänstgöringsdagar.

Liksom fallet är vid flottan medföra de av utskottet föreslagna utökningarna

av värnpliktsinkallelsema vid kustartilleriet som konsekvens viss

ökning dels av inkallelser av övergångsstats- och reservpersonal, dels ock

av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar. Även dessa

kostnader äro inberäknade i nedan angivna totalkostnader.

Enligt utskottets beräkningar kommer en utökning på sätt utskottet föreslagit

av värnpliktsinkallelsema utöver de i propositionen förutsatta att

draga följande kostnader, nämligen beträffande armén omkring 1,038,500

kronor, i fråga örn flottan ungefär 219,850 kronor samt vad angår kustartilleriet

omkring 233,800 kronor. Ytterligare kostnader på grund av de utav

utskottet föreslagna inkallelserna — t. ex. för material eller dylikt — beräknas

icke uppkomma.

Av vad utskottet ovan anfört framgår, att utskottet icke kan tillstyrka

bifall till motionerna 1:92 och II: 177, i vilka framställts yrkanden, som

innebära, att värnpliktsövningarna i vanlig utsträckning skola fullgöras.

Ej heller kan utskottet tillstyrka bifall till motionen II: 259.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklaring att ifrågavarande proposition

ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del

antaga följande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

23

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

Lag

om frikallelse, helt eller delvis, för vissa värnpliktiga frän värnpliktens

fullgörande under fredstid.

Härigenom förordnas som följer:

§L

I den omfattning Konungen be- I den omfattning Konungen bestämmer

må värnpliktig, som under stämmer må under tiden den 1 mars

tiden den 1 mars 1933—den 28 1933—28 februari 1934 nedan anfebruari

1934 skulle hava inryckt till givna värnpliktiga, som under samma

i §27 mom. 1 värnpliktslagen före- tid skulle hava inryckt till värnpliktsskriven

värnpliktstjänstgöring, helt eller tjänstgöring enligt § 27 mom. leiler

delvis frikallas från denna tjänst- 2 värnpliktslagen, på sätt nedan sägs

göring. helt eller delvis frikallas från denna

tjänstgöring.

I. Värnpliktiga, som må helt

frikallas från tjänstgöring.

Tillhörande armén.

Till linjetjänst uttagna värnpliktiga

i allmänhet.

A. Infanteriet.

1. Hela den s. k. höstgruppen av

årsklass 1933 och av årsklass 1931

(första repetition sövning);

2. av den s. k. vårgruppen

a) värnpliktiga av årsklass 1933

samt av årsklass 1931 (första repetitionsövning),

som skulle inrycka vid

Göta livgardes fästningsbataljon i

Vaxholm och Kronobergs regementes

detachement i Karlskrona, samt

b) värnpliktiga av årsklass 1931,

vilka skulle inrycka vid Gotlands

infanterikår till första repetitionsövning;
3.

utav den s. k. sommargruppen

av årsklass 1932 värnpliktiga tilldelade

nämnda bataljon och detaclie
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

merit, med undantag för underbefäl

eller fackmän;

4. värnpliktiga, vilka hösten 1933

eller vintern 1933—1934 skulle fullgöra

andra repetitionsövning, med

undantag av dels de till garnisonstjänst

vid Göta livgarde från andra

än Stockholms inskrivningsområde uttagna

värnpliktiga, dels de för särskild

tjänstgöring vid Norrbottens

regemente från andra inskrivningsområden

än Norrbottens uttagna

värnpliktiga, dels ock vissa nedan

omförmälda värnpliktiga, avsedda för

infanteriskjutskolans övningskompani;

5. underbefäl eller fackmän tillhörande

Göta livgardes fästningsbataljon

i Vaxholm och Kronobergs

regementes detachement i Karlskrona,

vilka skulle fullgöra tredje repetitionsövning.

B. Kavalleriet.

Samtliga värnpliktiga.

C. Artilleriet.

1. Värnpliktiga tillhörande de s. k.

höstinryckande av årsklass 1931, som

vid Bodens artilleriregemente skulle

fullgöra första repetitionsövning;

2. samtliga värnpliktiga, som skulle

inkallas till andra repetitionsövning.

D. In^enj (irtrupperna.

Samtliga värnpliktiga med undantag

av dem, som uttagits till telegraftjänst;

dock må till telegraftjänst

uttagna befrias från andra repetitionsövning.

E. Trängtrupperna.

a) Samtliga värnpliktiga, uttagna

till trängtjänst, vilka skulle fullgöra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

25

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

första tjänstgöring eller repetitionsövning,

med undantag av underbefäl

eller fackmän;

b) samtliga värnpliktiga, uttagna

till sjukvårdstjänst, vilka skulle fullgöra

första tjänstgöring och första

repetitionsövning, med undantag av

underbefäl eller fackmän;

c) till bil tjänst uttagna värnpliktiga,

som skulle fullgöra repetitionsövning;
d)

värnpliktiga, som skulle fullgöra

andra repetitionsövning.

F. Iutendenturtrupperna.

Samtliga värnpliktiga med undantag

av underbefäl eller fackmän, vilka

må befrias från andra repetitionsövning.

Tillhörande marinen.

A. Flottan.

1. För örlogsvarven avsedda värnpliktiga,

tillhörande ersättningsreserven,

vilka skulle inrycka till tjänstgöring

i april, juli och december 1933.

B. Kustartilleriet.

1. Värnpliktiga, som skulle fullgöra

repetitionsövning.

II. Värnpliktiga, som må

delvis frikallas från

tjänstgöring.

Tillhörande armén.

Till linjet.jänst uttagna värnpliktiga

i allmänhet.

A. Infanteriet.

1. Underbefäl eller fackmän, avsedda

för Göta livgardes fästnings
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

bataljon i Vaxholm och Kronobergs

regementes detachement i Karlskrona,

tillhörande den s. k. sommargruppen

av årsklass 1932, må efter fullgjord

första tjänstgöring befrias från första

repetitionsövning;

2. utav värnpliktiga av årsklass

1932, avsedda för infanterist utskolans

övningskompani, må de, som

tillhöra den s. k. första tjänstgöringsgruppen,

efter fullgjord första tjänstgöring

och första repetitionsövning

befrias från andra repetitionsövning

samt 45 man av dem, som tillhöra

den s. k. andra tjänstgöringsgruppen,

efter fullgjord första tjänstgöring befrias

från första och andra repetitionsövning.

B. Trftngtrupperna.

Underbefäl eller fackmän må efter

fullgjord första tjänstgöring befrias

från första repetitionsövning.

C. Intendenturtrupperna.

Underbefäl eller fackmän må efter

fullgjord första tjänstgöring befrias

från första repetitionsövning.

Studenter och likställda.

a) I befälstjänst: må befrias från

repetitionsövning vid ingenjörtrupperna,

med undantag av de till telegraftjänst

uttagna, samt vid trängtrupperna

och intendenturtrupperna;

b) i special tjänst: de, som uttagits

för utbildning i intendenturbefattning,

till adjutanter vid sjukvårdsformationer,

till sjukhusunderofficerare och

till läkarbiträden, må befrias från

tjänstgöring, som motsvarar och infaller

under repetitionsövning i september—oktober

1933.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

27

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Tillhörande marinen.

Å. Flottan.

1. Värnpliktiga sjökaptener och

styrmän, som ej vinna anställning

såsom reservkadetter, må hemförlovas

i oktober 1933;

2. utav allmän tjänst tilldelade

värnpliktiga av årsklass 1933 och

med dem tjänstgöringsskyldiga, tillhörande

sjömanshusen nr 201—211

och 231—236, utom maskinister och

eldledningsmän, må omkring 100 man

hemförlovas i slutet av december

1933;

3. utav antalet värnpliktiga, tilldelade

sjötjänst, med ordinarie inryckningsdag

i april 1933 respektive

i oktober samma år, må ungefär två

tredjedelar befrias från inkallelse;

dock skall i den tredjedel av hela

antalet värnpliktiga, som i varje fall

skall inkallas, ej inräknas den utfyllnad

örn cirka 40 man, som skall

inkallas för komplettering av antalet

värnpliktiga i allmän tjänst.

Värnpliktig, som i enlighet med

vad nyss sagts vinner frikallelse från

annan tjänstgöring än repetitionsövning,

må enligt Konungens bestämmande

frikallas från tjänstgöring,

B. Kustartilleriet.

1. Utav antalet till linjetjänst uttagna

värnpliktiga (utom studenter

och likställda) av årsklass 1932 och

med dem tjänstgöringsskyldiga med

tjänstgöring vid artilleri- och minavdelningarna

må ungefär en tredjedel

befrias från inkallelse till första

tjänstgöring.

§ *

Värnpliktig, som i enlighet med

de i § 1 meddelade bestämmelser

vinner frikallelse från annan tjänstgöring

än repetitionsövning, må enligt

Konungens bestämmande frikallas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

varom i nämnda lagrum stadgas, jämväl från tjänstgöring, varom i § 27 mom. 1

till den del tjänstgöringen skulle liava eller 2 värnpliktslagen stadgas, jämväl

ägt rum efter utgången av februari till den del tjänstgöringen skulle hava

månad 1934. ägt rum efter utgången av februari

månad 1934.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1933.

B) att motionerna I: 92 och II: 177 måtte anses besvarade

genom vad utskottet under A) hemställt; samt

C) att motionen II: 259 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 februari 1933.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, von Geijer, Sigfrid Hansson,

Frändén, Sam Larsson, Öhman och Norman;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar, Hage,

Johanson i Hallagården, Wallerius, Olovson i Västerås, Österström och Pettersson i

Hällbacken.

Reservationer:

1) av herrar Länder, Sigfrid Hansson, Norman, Magnusson i Kalmar,

Hage, Pettersson i Hällbacken och Olovson i Västerås, vilka hemställt

örn bifall till den kungl, propositionen;

2) av herrar Magnusson i Skövde, von Geijer, Frändén, Öhman och

Vallerius, som anfört:

»Den kungl, propositionen innebär avsevärda inskränkningar i de värnpliktsövningar,

vilka ingå såsom ett nödvändigt led i vår försvarsorganisation.

Enligt vår övertygelse skulle dessa inskränkningar medföra ett

synnerligen betänkligt försvagande av härens och marinens försvarsberedskap

och krigsduglighet. Härjämte hålla vi före, att den besparing, som

ernås genom inställande av värnpliktsövningar, komme att avsevärt mot
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

29

vägas av ökade anslag för arbetslöshetens bekämpande, enär säkerligen

en betydande del av de värnpliktiga, som ej bleve inkallade till tjänstgöring,

komme att gå arbetslösa och således måste beredas arbetslöshetsunderstöd

i en eller annan form.

Med hänsyn härtill och i anslutning jämväl till de synpunkter i övrigt,

som anförts i de av hr Trygger m. fl. och hr Lindman m. fl. väckta

motionerna (I: 91 och II: 176), hava vi i utskottet yrkat, att utskottet

ville hemställa, att riksdagen måtte lämna ifrågavarande proposition utan

bifall.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:52 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 31 maj 1932 s. 3 i texten