Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om frikallelse, helt eller delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under fredstid, dels ock i ämnet väckta motioner.
1933-02-14 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1933:4, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om frikallelse, helt eller delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under fredstid, dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1933 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om frikallelse, helt eller delvis,
för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande
under fredstid, dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 12 januari 1933 till riksdagen avlämnad proposition, nr 8,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid
propositionen fogat förslag till lag örn frikallelse, helt eller delvis, förvissa
värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under fredstid.
I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling förehaft
dels två i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen nr 92
i första kammaren av herr Trygger m. fl. och nr 177 i andra kammaren av
herr Lindman m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att avslå
Kungl. Maj:ts proposition nr 8/1933, dels ock en av herr Andersson i Stockholm
m. fl. inom andra kammaren väckt motion, nr 259, i vilken föreslagits,
att riksdagen måtte besluta, att alla värnpliktsövningar skola inställas från
och med den 1 mars 1933.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen framlagda
förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse för dem icke lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen.
Motionärerna hava såsom motiv för sina yrkanden i motionerna hänvisat
till vad som i andra, till statsutskottets behandling överlämnade motioner
anförts, nämligen i motionen I: 92 till en motion 1:91, i motionen II: 111
till en motion II: 176 samt i motionen II: 259 till en motion II: 99.
Gällande bestämmelser rörande de värnpliktigas utbildningstid m. m. äro i
huvudsak följande:
Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under
vilket han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå
år.
Från värnpliktens fullgörande under fredstid frikallas den, som icke är
vapenför, ävensom den, vilken har vissa angivna nära släktingar eller anförvanter,
som för sitt uppehälle äro väsentligen beroende av hans arbete.
Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han fyller
tjugu år. Inskrivning må dock under vissa omständigheter äga rum tidigare
eller senare.
Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.
Till linjetjänst uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 9 sami. 2 avd. Nr 4. 387 33 1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar,
skall anses däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt
sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller
andra klass;
b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart; samt
c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall
uppgå:
vid hären till 23,283 man, däri ej inräknade de under a) omförmälda
värnpliktiga;
vid marinen till 3,400 man, däri inräknade de under b) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga; samt
vid flygvapnet till 700 man, däri inräknade de under b) men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga.
De till antalet bestämda kontingenterna av värnpliktiga fördelas sålunda:
Armén:
infanteriet............................................. 17,193 man
kavalleriet......................................................... 595 »
artilleriet............................................................ 2,835 »
ingenjörtrupperna............................................ 1,110 »
trängtrupperna ............................................ 1,200 »
intendenturtrupperna....................................... 350 »
Marinen:
flottan .............................................................. 2,600 man
kustartilleriet ................................................... 800 »
Bland dem, som uttagas till linjetjänst vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna,
uttagas vid inskrivningen tjugu procent för utbildning till
underbefäl eller fackmän.
De vapenföra värnpliktiga, som icke uttagas till linjetjänst, bliva uttagna
till ersättningsreserven.
Av de till linjetjänst uttagna skola krigsdugliga formationer omedelbart
organiseras vid inträffande mobilisering.
Ersättningsreservens huvudsakliga uppgift är att i fred utföra den gemensamma
handräckningstjänsten vid truppförbanden för att därigenom möjliggöra
ett mera ostört arbete vid utbildning av de till linjetjänst uttagna.
Vid mobilisering ingå ersättningsreservens värnpliktiga i depåerna för att
efter utbildning kunna dels ersätta avgången vid fälthären, dels vid behov
tagas i anspråk för uppsättande av nya formationer.
Örn utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst, ävensom örn
tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, stadgas i
§ 27 mom. 1 och 2 i värnpliktsiagen den 12 juni 1925, varförutom gälla av
Kungl. Maj:t meddelade särskilda bestämmelser i dessa ämnen.
Utbildningstiden är av olika längd för skilda kategorier av de till linje
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 3
tjänst uttagna värnpliktiga. I stort sett äro utbildningstiderna för värnpliktiga
utom studenter och likställda följande:
I. beträffande armén:
a) vid infanteriet 140 dagar, uppdelade på en första tjänstgöring samt två
repetitionsövningar;
b) vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörstrupperna 200 dagar, uppdelade
likaledes på en första tjänstgöring samt två repetitionsövningar;
c) vid träng- och intendenturtrupperna 140 dagar, uppdelade på en första
tjänstgöring och en repetitionsövning (trängtrupper i sjukvårdstjänst hava
dock två repetitionsövningar);
d) för värnpliktiga, som uttagits till underbefäl och fackmän, vid samtliga
vapen 225 dagar, uppdelade på en första tjänstgöring samt två eller tre
repetitionsövningar;
II. beträffande marinen och flygvapnet:
200 dagar, som vid flottan och flygvapnet fullgöras i en följd eller i två
omgångar, vid kustartilleriet däremot genom en första tjänstgöring och en
repetitionsövning.
Studenter och likställda fullgöra i allmänhet värnplikt under 260 dagar,
uppdelade på en första tjänstgöring och en repetitionsövning utom vid
flottan, där tjänstgöringen fullgöres i en följd.
Från nu anförda bestämmelser finnas vissa undantag; bland annat må
värnpliktig, som från annat inskrivningsområde än Norrbottens uttagits för
utbildning vid Norrbottens regemente, på sätt Konungen finner gott förordna,
fullgöra honom åliggande första tjänstgöring samt första eller första och
andra repetitionsövning i en följd.
Även med avseende å tiden, då utbildningen äger rum, gälla särskilda
regler för de olika kategorierna av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga.
Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga äro skyldiga att tjänstgöra
sammanlagt 140 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras i en följd eller
i två omgångar. Konungen äger dock medgiva avkor bring av tjänstgöringstiden
i den omfattning sådant finnes kunna ske.
Värnpliktig, som på grund av religiös övertygelse eller annan jämförlig
orsak hyser allvarliga samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring i den
ordning värnpliktslagen föreskriver, må, därest hans samvetsbetänkligheter
avse tjänstgöring med vapen, fullgöra sin tjänstgöring vid krigsmakten utan
att övas i vapnens bruk eller bära vapen eller ammunition, samt därest
samvetsbetänkligheterna avse varje tjänstgöring vid krigsmakten, i stället
för sådant arbete utföra civilt arbete för statens räkning. Tjänstgöringen
skall därvid omfatta ett antal dagar, som i förra fallet med 90 och i senare
fallet med 120 dagar överstiger det sammanlagda antalet dagar, varunder
tjänstgöring enligt värnpliktslagen skolat åligga den värnpliktige.
Vid förra årets riksdag hemställdes i två likalydande motioner, I: 124
av herr Möller m. fl. och II: 282 av herr Hansson i Stockholm m. fl.,
att riksdagen för sin del ville antaga en lag örn befrielse från viss värnpliktstjänstgöring
av huvudsakligt innehåll att, i den omfattning Konungen
bestämde, värnpliktiga, som inkallats eller skulle hava inkallats att år 1932
fullgöra i § 27 mom. 1 eller 2 värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring, finge
helt eller delvis befrias från denna tjänstgöring, samt att värnpliktig, som
på grund därav vunne befrielse från annan tjänstgöring än repetitionsövning,
enligt Konungens bestämmande finge befrias från tjänstgöring, varom
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
i nämnda lagrnm stadgas, jämväl till den del densamma skulle Lava ägt
ram efter 1932 års utgång.
Andra lagutskottet anförde — efter att nied utgångspunkt från den tänkta
förutsättningen, att en befrielse från värnpliktstjänstgöring, i den omfattning
motionärerna antytt, ägde rum från ock med deli 1 mars 1932, kava lämnat
en redogörelse för räckvidden av ett inställande av värnpliktsövningarna —
i sitt över motionerna avgivna utlåtande, nr 11, följande:
»Den ovan lämnade redogörelsen ådagalägger, att en befrielse från värnpliktstjänstgöring,
i den omfattning motionärerna föreslagit, skulle få djupt
ingripande verkningar för vår försvarsorganisation. Beträffande arméns
kuvudtruppslag, infanteriet, framgår sålunda av redogörelsen, att en del av
årsklass 1932 samt årsgrupp 1932 av studenter ock likställda ävensom den
vida större delen av årsklass 1931 skulle bliva keit outbildade, att årsgrupp
1931 av studenter och likställda samt årsklass 1930 ock en mindre del av
årsklass 1929 skulle lämnas med ofullständig utbildning samt att utbildningen
för större delarna av årsklasserna 1932 ock 1933 bleve ogynnsamt påverkad.
I utbildningskänseende komme på detta sätt verkningarna av den föreslagna
befrielsen från tjänstgöring att bliva kännbara för fem årsklasser.
Den omständigheten, att enligt motionärernas förslag repetitionsövningar
skulle bortfalla dels för de värnpliktiga, som skulle fullgjort sådan övningunder
år 1932, dels ock för dem, som under år 1932 skvdle befrias från annan
tjänstgöring än repetitionsövning, skulle utöva särskilt menlig inverkan på
försvarsväsendets effektivitet. Befälstillgången skulle nämligen därigenom
avsevärt minskas, i det att av årsklasserna 1929 och 1930 den viktiga kategorien
underbefäl ock fackmän skulle erhålla väsentligt minskad utbildning
samt att årsgrupp 1931 av studenter ock likställda komme att till övervägande
del erhålla allenast soldatutbildning. Övningar i regements- ock högre
förband skulle vidare vara omöjliggjorda icke blott under år 1932 utan även
under år 1933 samt vara försvårade under år 1934.
I detta sammanhang vill utskottet erinra, att — såsom framgår av den
till årets statsverksproposition fogade bilagan rörande fjärde huvudtiteln —
1930 års försvarskommission i en den 23 oktober 1931 dagtecknad, till chefen
för försvarsdepartementet ställd skrivelse gjort framställning därom, att
under nästkommande budgetår vissa övningar måtte komma till stånd, avseende
utprövandet dels av en lämplig organisation för infanteriregementet,
dels av den operativa enhet, som borde ersätta den nuvarande arméfördelningen.
Försöken syntes, enligt vad försvarskommissionen anför, på grund
av deras relativt stora omfattning, icke kunna förläggas till annan tidpunkt
än regementsövningarna, ock det vore med hänsyn till kommissionens arbete
önskvärt, att försöken kunde komma till stånd redan år 1932. Försvarskommissionen
vore medveten örn de betänkligheter, som de rådande statsfinansiella
svårigheterna väckte mot anspråk för nya ändamål. Kommissionen
saknade dock möjlighet att avgöra, örn svårigheterna vöre av den art, att
medel för ändamålet överhuvud icke nu kunde ställas till förfogande. Med
hänsyn till provens betydelse hade kommissionen i vart fall ansett sig böra
anmäla önskemålet. Det är tydligt, att dylika övningar, örn motionärernas
förslag genomfördes, icke skulle kunna äga rum vare sig år 1932 eller år
1933.
Utskottet vill icke heller underlåta att framhålla, hurusom dea rådande
svårartade arbetslösheten säkerligen skulle komma att genom ett inställande
av värnpliktsövningarna förvärras i synnerhet inom de yngre årsklasserna.
Den ökning av arbetslösheten, som sålunda kunde väntas bliva följden
5
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
av värnpliktsövningarnas inställande, skulle komma att medföra ökade krav
på arbetslöslietslijälp från det allmännas sida och därigenom minska den
med åtgärden avsedda besparingen. Vid övervägande av de ekonomiska
verkningarna av förslagets genomförande bör också uppmärksammas, att för
vård av materiel under alla förhållanden erfordras manskap och medel.
De anförda omständigheterna mana till försiktighet vid beräknande av
det allmännas besparing genom ett inställande av värnpliktsövningama.
Vid bedömande av förslaget synes emellertid framför allt böra fästas avseende
därvid, att dess genomförande, såsom i det föregående utvecklats,
skulle innebära en ingripande desorganisation av vårt försvarsvapen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, att förevarande
motioner icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.»
Reservation anfördes av herr Norman jämte fem andra ledamöter, vilka
hemställde örn bifall till motionerna.
Riksdagen biföll utskottets hemställan.
På sätt propositionen utvisar anförde föredragande departementschefen den
3 januari 1933 i statsrådet bl. a.:
»Det statsfinansiella läget har nödvändiggjort en stark begränsning av
utgifterna under fjärde huvudtiteln. Pör genomförandet av denna begränsning
har det befunnits ofrånkomligt att under nästkommande budgetår i viss
omfattning inställa övningarna för de värnpliktiga vid hären och marinen.
Uti § 27 värnpliktslagen (S. F. S. 1925:337) äro bestämmelser meddelade
rörande de värnpliktigas utbildningstid m. m. under fredstid. Dessa bestämmelser
avse icke blott värnpliktstjänstgöringens längd och fördelning på
olika vapenövningar — första tjänstgöring och repetitionsövningar eller tjänstgöring
i en följd — utan även tiden för fullgörande av ifrågavarande tjänstgöring
så till vida, att de särskilda vapenövningarna bestämts skola taga sin
början respektive fullgöras visst år, räknat från och med det år den värnpliktige
undergått inskrivning. Med iakttagande härav äger Kungl. Majit
bestämma tidpunkten för inryckning till de olika vapenövningarna. Föreskrifterna
i detta hänseende meddelas av Kungl. Majit uti de för respektive
utbildningsår — som i regel räknas från början av november ena året till
slutet av oktober påföljande år — fastställda vapenövningstabellerna.
De av mig avsedda inskränkningarna i värnpliktsutbildningen, vilka böra
omfatta en tidrymd av ett år, torde av praktiska skäl böra taga sin början
den 1 mars 1933 och alltså fortgå till och med den 28 februari 1934. Beträffande
hären har chefen för generalstaben, efter erhållet uppdrag, framlagt
plan för den värnpliktsutbildning, vilken förutsättes skola äga rum under
ifrågavarande tidsperiod. För marinens del har en motsvarande plan utarbetats
av särskilda utav mig därtill anmodade sakkunniga; chefen för
marinstaben, som, efter chefens för kustartilleriet hörande, yttrat sig över
sistnämnda plan, har lämnat densamma utan anmärkning.»
Chefens för generalstaben samt de särskilda sakkunnigas utredningar
hava varit för utskottet tillgängliga.
Gemralstabschefen anförde i sin den 21 november 1932 dagtecknade utredning
följande:
»Jämlikt departementscliefsskrivelse den 4 innevarande månad har Eders
Kungl. Majit — under framhållande av att det statsfinansiella läget torde
komma att nödvändiggöra en vittgående anslagsreducering i riksstaten för
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
budgetåret 1933/1934 samt att förhållandena syntes giva vid handen, att för
täckande av utgifterna under fjärde huvudtiteln, rubrik II, Lantförsvaret, i
riksstaten för nämnda budgetår icke kunde avses större medelsanvisning än
sammanlagt 62,000,000 kronor — anbefallt mig att i samråd med arméförvaltningen
skyndsamt inkomma med utredning, huru en reglering av sagda
utgifter inom nyss angivna kostnadsram lämpligen måtte kunna ske.
Vid avgivande av detta förslag till reglering av lantförsvarets utgifter
inom den sålunda angivna kostnadsramen borde — enligt vad som meddelats
mig under hand — iakttagas,
att det värnpliktig jämlikt värnpliktslagen § 35 mom. 2 tillkommande
penningbidrag beräknas för samtliga tjänstgöringsdagar till 50 öre per dag,
att medel icke beräknas till främjande av det frivilliga skytteväsendet,
att anslaget för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret —
då frågan om dyrtidstilläggs utgående icke f. n. kan upptagas till bedömande
— beräknas enligt nu gällande grunder, samt
att såvitt möjligt arbetstillfällena för vid lantförsvaret anställda arbetare
icke minskas.
Till åtlydnad av det mig sålunda givna uppdraget får jag i underdånighet
anföra följande.
Vid ett tillfälligt nedbringande av kostnaderna för den bestående härorganisationen
måste främst undvikas att genom besparingarna förkväva det
militära livet, konstituerat av verksamheten inom truppförbanden med deras
huvudsakliga beståndsdelar befäl och värnpliktiga. Arméns livskraft utgör
nämligen den väsentliga tillgången för rikets försvar. Inställandet av de
värnpliktigas första tjänstgöring under ett år skulle beröva armén en årsklass
vid mobilisering och menligt inverka på andra årsklassers utbildning
under repetitionsövningarna. Ett inställande av sistnämnda övningar skulle
omöjliggöra utbildning i högre förband än kompani (motsvarande förband).
Utbildning i bataljon (motsvarande förband), som utgör den taktiska enheten,
skulle alltså icke kunna förekomma. Inskränkningar beträffande de värnpliktigas
tjänstgöring inverka menligt på utbildningen av befälet av alla
grader. Ali krigserfarenhet visar de ödesdigra följderna av bristande praktisk
vana och förmåga hos befälhavare att leda sina truppförband. Därtill kommer
den ogynnsamma psykiska verkan inställandet av övningar och därmed av
befälskadrarnas arbete måste få på arméns samtliga personalkategorier. Det
kan icke förnekas, att efterkrigsåren i mångt och mycket utövat en deprimerande
verkan på arméns befäl. Under de senaste åren har en märkbar
förbättring härvidlag inträtt. Men man får icke förbise vådorna av ett
bakslag beträffande tillförsikten och andan inom arméns befälskadrar.
De värden, som gå förlorade genom inställandet av värnpliktsövningar,
kunna praktiskt sett icke återvinnas. Förlusterna — i den mån de kunna
mätas — påverka försvarsberedskapen under hela den tid vederbörlig årsklass
tillhör beväringen och landstormen, d. v. s. i mer än 20 år.
På grund härav bör en tillfällig ekonomisk depression icke tillåtas att
sträcka sina verkningar till inställandet eller förkortandet av de värnpliktigas
övningar. Detta så mycket mindre som den för dylika övningar i vårt land
tillmätta tiden med hänsyn till försvarsberedskapen redan understiger det
ur militär synpunkt erforderliga beträffande såväl manskapets som befälets
utbildning.
Mindre vådliga följder än ett intrång på värnpliktens tillämpande har en
tillfällig minskning av anslagen till materielanskaffning av olika slag, underhåll
av befintlig materiel och byggnader m. m. dylikt. De menliga följderna
av inskränkningar härutinnan under ett år kunna avlägsnas genom motsvarande
ökningar under nästkommande år, ett eller flera. Framför allt bör
7
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
beaktas, att ifrågavarande inskränkningar icke i samma grad utöva ett deprimerande
inflytande på andan inom armén.
Närmast måste fördenskull undersökas, i vad mån de anbefallda besparingarna
kunna åstadkommas genom inskränkningar i härens materiella försörjning
och därnäst genom inställande av vissa skolor och utbildningskurser.
Först i sista hand kan tvång resas för angrepp mot härens grundval,
de värnpliktigas och truppförbandens utbildning.
De grundsatser, vilka jag sålunda framlagt, kunna emellertid icke utan
betydelsefulla avvikelser tillämpas vid uppgörande av föreliggande förslag.
Den anbefallda kostnadsramen är nämligen så minskad i förhållande till de
mot organisationen svarande, normala kostnaderna, att högst avsevärda inskränkningar
måst föreslås beträffande jämväl de värnpliktigas tjänstgöring.
Sedan synnerligen starka beskärningar gjorts beträffande anslagen till materielanskaffning
m. m., återstå nämligen ytterligare omkring 5,000,000 kronor,
innan kostnaderna nedbringats till den angivna slutsumman 62,000,000
kronor.
Trots de i det föregående framhållna vådliga följderna för härens liv och
rikets försvarsberedskap av inskränkningar i de värnpliktigas tjänstgöring
är det därför till sist ofrånkomligt att tillgripa denna utväg. Härvid måste
man skona de truppslag, vilka hava det största värdet för försvarsberedskapen,
samt, där värnpliktstjänstgöring kommer till stånd, bibehålla denna
vid en varaktighet, som skänker verkligt utbyte av de därpå nedlagda kostnaderna.
Sålunda bär i föreliggande förslag fälthärens huvudtruppslag, infanteriet,
i möjligaste mån tillgodosetts, därnäst artilleriet, medan vid återstående
truppslag värnpliktstjänstgöringen måste föreslås bliva helt eller till
största delen inställd. Vidare har vid huvuddelen av de truppförband, där
värnpliktstjänstgöring bibehållits, denna föreslagits till en första tjänstgöring,
omedelbart följd av en repetitionsövning, till tiden överensstämmande med
gällande värnpliktslag. Under inga omständigheter är en förkortning av
denna sammanlagda tjänstgöringstid möjlig utan att äventyra såväl de värnpliktigas
som befälets utbildning.
Av största betydelse är att tillvarataga den befälstillgång värnpliktslagen
giver armén. Sålunda bör i huvudsak tjänstgöringen för studenter samt
underbefäl och fackmän lämnas orubbad.
Med beaktande av dessa synpunkter har bifogade förslag uppgjorts.
Beträffande värnpliktens tillämpande innebär förslaget i huvudsak följande.
För officers- och reservofficersaspiranter vid samtliga truppslag avses
ingen begränsning av tjänstgöringstiden.
Vid infanteriet bibehålles i allmänhet tjänstgöringen för studenter utan
inskränkning. För underbefäl och fackmän bibehålles all sommartjänstgöring
med undantag av 2. repetitionsövningen. Av övriga till linjetjänst uttagna
värnpliktiga inkallas sommargruppen (vid I 18 även vårgruppen) till första
tjänstgöring och repetitionsövning i följd därmed med undantag för kustfästningsinfanteriet.
I garnisonstjänstgöringen vid I 2 förutsättes ingen
ändring av nu gällande bestämmelser.
Vid kavalleriet inkallas endast studenter i specialtjänst.
Vid artilleriet bibehålles tjänstgöringen för studenter med undantag för
repetitionsövning i vissa fall samt inkallas till varje artilleritruppförband en
begränsad kontingent av övriga värnpliktiga i linjetjänst till första tjänstgöring
och repetitionsövning i följd därmed.
Vid ingenjörtrupperna bibehållas av värnpliktiga endast studenter.
Vid träng- och intend en tur trupperna inkallas förutom studenter underbefäl
och fackmän till första tjänstgöring.
För att möjliggöra truppförbandsutbildning vid infanteriet under repeti
-
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
tionsövningarna avses att under tiden för dessa övningar vid vissa regementen
förlägga kontingenter från två regementen.
Beträffande inskränkning i materielanskaffnings- oell underhållsanslag
m. m. innebär förslaget bland annat att driftsinskränkning vid vissa av lantförsvarets
fabriker måste ske.
När jag, till fullgörande av mig given befallning, i samråd med arméförvaltningen
framlägger ett dylikt förslag, är det min plikt att för Eders
Kungl. Majit framhålla de vådliga följder för arméns försvarsberedskap
och krigsduglighet, ett antagande av detta förslag skulle medföra. På grund
härav får jag i underdånighet hemställa, att de av mig föreslagna inskränkningarna
beträffande värnpliktens tillämpande i första hand bortfalla, därest
möjlighet skulle yppa sig att i någon mån vidga den mig givna kostnadsramen.
Arméförvaltningen, som anslutit sig till de av mig ovan framförda allmänna
synpunkterna, har beträffande de ifrågasatta indragningarna av och
minskningarna uti de av ämbetsverket beräknade anslagsbehoven uttalat, att
ämbetsverket icke varit i tillfälle att bedöma, huruvida dessa indragningar
och minskningar i varje fall äro de lämpligaste, utan har nödgats inskränka
sig till en övervägande formell granskning av föreliggande förslag.»
De särskilda sakkunnige för uppgörande av plan för värnpliktsutbildning
vid marinen avgåvo den 19 november 1932 betänkande angående möjligheten
av att under vissa förutsättningar nedbringa marinens budget för budgetåret
1933/1934 till 31 miljoner kronor.
De sakkunniga utgingo därvid — förutom från den förutsättningen, att
anslaget för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid marinen skulle beräknas
enligt nu gällande grunder — från följande allmänna direktiv för utredningen
:
1. att vissa befintliga reservationer å förutvarande fondtitlar få i erforderlig
mån tagas i anspråk för utfyllande av medelsbehovet,
2. att full frihet lämnas att inom den angivna ramen föreslå till besparing
ledande åtgärder, därvid medgivet att den nödvändiga beskärningen av
värnpliktsinkallelse m. m. påbörjas redan under innevarande budgetår, varvid
uppkommande besparingar under nämnda budgetår jämväl å vissa förslagsanslag
må tillgodoräknas för bestridande av merkostnader under nästa
budgetår; dock
3. att återgång till normala förhållanden förutsättes skola ske ett år efter
den tidpunkt, indragningarna tänkts taga sin början;
4. att besparingsåtgärderna icke få medföra avskedanden bland marinens
personal; samt
5. att stampersonalens utbildning örn möjligt bör fortgå efter normala
linjer.
De sakkunniga anförde därefter i sitt betänkande bl. a. följande:
; Det torde vara uppenbart att uppgiften att med en gång söka nedpressa
marinens budget från för närvarande omkring 39 miljoner till nu angivna
31 miljoner måste möta synnerligen stora svårigheter. Visserligen förutsättes
att sistnämnda belopp skall kunna utfyllas till omkring 34 miljoner
medelst disponerande av reservationer från vissa förutvarande fondtitlar, men
å andra sidan är möjligheten att sprida sammankrympningen av budgeten
på alla däri ingående anslag i förevarande fall utesluten, varför minskningen
måste koncentreras till ett fåtal titlar, något som i och för sig innebär stora
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
9
svårigheter. De anslag som därvid kunna komma ifråga, sedan materielanslagen
nedskurits till vad som med hänsyn till punkt 4 av direktiven kan
anses möjligt, äro egentligen endast övningsanslagen och de anslag, som
beröras av de värnpliktigas inkallelser. Möjligheten av att med iakttagande
av punkterna 3 och 5 i direktiven nedbringa nu berörda anslag är dock
starkt beskuren, eftersom marinens organisation i så väsentlig grad bygger
på användandet av värnpliktiga att frånvaron av dessa skulle omöjliggöra
även stampersonalens utbildning och övande ombord och i land. Vidkommande
först flottan är exempelvis behovet av ekonomiemän och eldare stort
liven vid en mycket kraftig beskärning av rustningarna och beträffande kustartilleriet
med dess fåtaliga numerär av stammanskap torde de värnpliktigas
betydelse vara uppenbar. Flottans stamkader är ju visserligen, relativt som
absolut, vida större, men det för stammanskapets utbildning vid flottan gällande
systemet, vilket anses utgöra en nödvändig betingelse för rekryteringen,
binder stampersonal i stor utsträckning och kräver med nödvändighet
såsom utfyllnad rätt stor tillgång på värnpliktiga jämväl för tjänsten i
land.
Vad angår värnpliktiga för flottan förutsättes, att ersättningsreserven och
i stort sett även för sjötjänst och stationstjänst uttagna värnpliktiga icke
skola inkallas, medan inskränkningen i avseende å till allmän tjänst uttagna
värnpliktiga huvudsakligen förutsättes ske genom senare inkallelse och tidigare
hemförlovning av en del av dessa. Åtgärderna härvidlag torde innebära
minsta möjliga olägenheter från social synpunkt, då ju de till sjötjänst
inskrivna till stor del utgöras av fiskarsöner och andra hemmasöner från
kusttrakterna, beträffande vilka utebliven inkallelse torde medföra mindre
svåra verkningar än beträffande de sjömanshusinskrivna, bland vilka arbetslösheten
är betydande. Inskränkningarna förutsättas skola, såsom redan
nämnts, taga sin början redan på våren 1933 och upphöra ett år därefter.
Minskningen av vämpliktskontingenten betingar beträffande landstjänsten
vissa rubbningar och omläggningar. Det blir sålunda nödvändigt att för
handräcknings- och vakttjänst m. m., som under normala förhållanden huvudsakligen
utföres av de värnpliktiga, avse stammanskap, som genomgår utbildning
i skolor och kurser. En viss omläggning av rekryt- och korpralskolorna
förutsättes bliva nödvändig, exempelvis så, att kurserna för vissa
elever något avkortas eller förläggas ombord, eventuellt att viss reduktion
av elevantalet sker på frivillighetens väg.
Att ersättningsreserven indrages medför givetvis för örlogsvarven kännbara
olägenheter, eftersom varven i denna personalkategori har tillgång till
billig och för vissa arbeten särdeles lämplig arbetskraft.
Vad angår kustartilleriet förutsättes, att av värnpliktiga i linjetjänst skola
inkallas endast studenter och likställda samt eldare. De förra äro nödvändiga
såsom utgörande rekryteringskälla för reservofficerare, varpå kustartilleriet f. n.
lider stor brist. Eldarna åter erfordras därför att de stamanställda inom
denna yrkesgren äro så fåtaliga att, örn de värnpliktiga eldarna icke inkallades,
stampersonalens övningar och tjänsten i övrigt icke skulle kunna upprätthållas.
Vidare förutsättes ersättningsreserven skola i det närmaste till hela
sitt antal (75,000 mot normalt 80,000 tjänstgöringsdagar) vara inkallad för
utgörande av vakttjänst och handräckningstjänst samt materielunderhåll. I
detta sammanhang förtjänar framhållas att ersättningsreserven, enligt inhämtad
upplysning, under normala förhållanden icke på långt när fyller behovet
av handräckningspersonal utan att handräcknings- oell vakttjänst måste
i stor utsträckning utföras av de värnpliktiga i linjetjänst och stampersonal.
- Minskningen av de värnpliktiga samt av övningsanslaget betingar en örn
-
10
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
Propositionens
redogörelse.
läggning och en avsevärd minskning av de viktigaste övningarna, skarpskjutning
med artilleripjäser. All skjutning med svåra pjäsers egen ammunition
förutsättes skola inställas, och för skjutning med medelsvåra pjäser
beräknas i huvudsak endast tubammunition. Aven beträffande utbildningsprogrammet
i övrigt förutsättes viss omläggning och koncentration.
I avseende på personal å övergångsstat förutsättes beträffande marinen i
dess helhet, att i stort sett ingen annan personal skall inkallas än den, som
erfordras för tjänstgöring i s. k. arvodesbefattningar. Dock beräknas nödvändigt
att under den tid, då personalbehovet är som störst, härutöver inkalla
ett 20-tal styrmän och maskinister vid flottan samt för kustartilleriet
omkring 5 underofficerare. Vidare förutsättes att 2 marinläkare å övergångsstat,
vilka varit inkallade alltsedan de överfördes till nämnda stat, fortfarande
äro behövliga.
I fråga örn reservpersonalen förutsättes, att med inkallande av personal
till föreskrivna repetitionsövningar skall anstå, något som givetvis betingar
ett tillfälligt dispenserande av bestämmelserna angående viss tjänstgöringsskyldighet
för att erhålla rätt till pension m. m. Beservkadetter, reservfänrikar
m. fl., vilka undergå utbildning för anställning i reserven eller skola
fullgöra första tjänstgöring i omedelbart samband med utbildningen, förutsättas
skola fullgöra föreskriven tjänst.»
I utlåtande över de särskilda sakkunnigas utredning anförde marinförvaltningen
och marinstaben i fråga örn] minskning i värnpliktsinkallelsen
bl. a.:
»Vad beträffar minskningen i värnpliktsinkallelsen medför den i och för
sig svårigheter för utbildningens gång även bland stammanskapet, dels därigenom
att tjänstgöring, som eljest avses att utföras av värnpliktiga, måste
fullgöras av stammanskapet, dels ock emedan fartygsbesättningar och andra
övningsenheter få sådan förkrympning, att övningarna med stammanskapet
icke kunna normalt bedrivas. Härtill kommer att å varven en del arbeten,
som förut utförts av värnpliktiga, måste utföras av civila arbetare, vilket
fördyrar kostnaderna särskilt för ut- och avrustning. Vidare måste framhållas,
att de värnpliktiga, som icke inkallas till tjänstgöring, givetvis icke
äro vid mobilisering omedelbart användbara för tjänst ombord eller å kustfästningarna.
»
Vad chefen för generalstaben och de särskilda sakkunniga vid marinen
föreslagit till ordnande av värnpliktstjänstgöringen med avseende å de värnpliktiga,
vilka enligt gällande bestämmelser skola inrycka till tjänstgöring
under tiden den 1 mars 1933—den 28 februari 1934, framgår av den redogörelse
härför, som lämnats i propositionen.
Denna redogörelse är av följande lydelse:
»Armén.
1. Värnpliktiga i linjetjänst.
a) Värnpliktig a med un dantag av studenter och likställda.
Värnpliktiga, vilka enligt gällande bestämmelser hösten 1933 skola fullgöra
andra repetitionsövningen — med undantag dels av de till garnisonstjänst
vid Göta livgarde från andra än Stockholms inskrivningsområde uttagna
värnpliktiga dels ock av vissa värnpliktiga avsedda för infanteriskjutskolans
övningskompani — inkallas icke till tjänstgöring.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
11
Till tredje repetitionsövningen inkallas underbefäl eller fackmän med undantag
av dem, vilka tillhöra Göta livgardes fästningsbataljon i Vaxholm och
Kronobergs regementes detachement i Karlskrona.
Första tjänstgöringen respektive första repetitionsövningen avses skola äga
rum i följande omfattning:
Infanteriet. Värnpliktiga tillhörande den s. k. höstgruppen av årsklass
1933, för vilka tjänstgöring skulle ägt rum under tiden oktober 1933—februari
1934, inkallas ej. Värnpliktiga tillhörande höstgruppen av årsklass 1931 inkallas
icke till första repetitionsövning.
Värnpliktiga tillhörande den s. k. vårgruppen av årsklass 1933, vilka skulle
inrycka vid Göta livgardes fästningsbataljon i Vaxholm och vid Kronobergs
regementes detachement i Karlskrona i februari 1934, inkallas icke till
tjänstgöring. Värnpliktiga tillhörande nämnda grupp av årsklass 1931 inkallas
icke till första repetitionsövning vid berörda bataljon och detachement.
Värnpliktiga tillhörande vårgruppen av årsklass 1931, vilka under år
1933 skulle inrycka vid Gotlands infanterikår till första repetitionsövning,
inkallas icke.
Värnpliktiga tillhörande den s. k. sommargruppen av årsklass 1932 inkallas
vid samtliga infanteritrupp,förband utom Göta livgardes fästningsbataljon
i Vaxholm och Kronobergs regementes detachement i Karlskrona i
vanlig ordning för fullgörande av första tjänstgöring samt första repetitionsövning
i en följd, med inryckning för underbefäl eller fackmän i mars och för
övriga värnpliktiga i maj 1933 och med utryckning för samtliga i oktober
samma år. Av de till nyssnämnda grupp och årsklass hörande värnpliktiga,
vilka äro avsedda för nämnda bataljon och detachement, inkallas
endast underbefäl eller fackmän. Dessa fullgöra första tjänstgöring —• med
inryckning i april 1933 — men däremot ej första repetitionsövning.
De för garnisonstjänst vid Göta livgarde från andra än Stockholms inskrivningsområde
uttagna värnpliktiga skola i vanlig ordning fullgöra första
tjänstgöring samt två repetitionsövningar i en följd.
För särskild tjänstgöring vid Norrbottens regemente från andra än Norrbottens
inskrivningsområde uttagna värnpliktiga, vilka skulle inryckt till
tjänstgöring under år 1933, inkallas icke härtill.
Av värnpliktiga — årsklass 1932 ■— avsedda för infanteriskjutskolans övningskompani,
fullgöra de, som tillhöra första tjänstgöringsgruppen, första
tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd (men däremot ej andra
repetitionsövning) med inryckning i mars 1933; av de värnpliktiga, som
tillhöra andra tjänstgöringsgruppen, skola omkring 45 man fullgöra första
tjänstgöring (men däremot ej första och andra repetitionsövningarna) med
inryckning i april 1933, medan cirka 40 man skola fullgöra såväl första
tjänstgöringen som två repetitionsövningar i en följd med inryckning likaledes
i april 1933.
Kavalleriet. Någon inkallelse till tjänstgöring kommer icke att äga rum
av värnpliktiga tilldelade kavalleriet.
12
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
Artilleriet. "Vid samtliga artilleri truppförband utom Bodens och Karlsborgs
artilleriregementen skola värnpliktiga till ett sammanlagt antal av
cirka 610 man inkallas för fullgörande av första tjänstgöring samt första
repetitionsövning i en följd.
Värnpliktiga tillhörande de s. k. höstinryckande av årsklass 1931 respektive
årsklass 1933, vilka under år 1933 skulle inrycka vid Bodens artilleriregemente
till första repetitionsövning respektive första tjänstgöring, inkallas
icke. Av värnpliktiga tillhörande de s. k. vårinryckande av årsklass 1932 inkallas
endast cirka 80 man till första tjänstgöring och första repetitionsövning
i en följd.
Vid Karlsborgs artilleriregemente inkallas hela vämpliktskontingenten av
årsklass 1932 till första tjänstgöring. Någon inkallelse till första repetitionsövning
äger icke rum vid detta regemente.
Ingenjörtrupperna. För värnpliktiga tilldelade ingenjörtrupperna är någon
inkallelse icke avsedd att äga rum.
Träng- och intendenturtrupperna. Vid träng- och intendenturtrupperna avses
inkallelse komma att ske allenast av underbefäl eller fackmän för fullgörande
av första tjänstgöring — men däremot icke första repetitionsövning.
b) Studenter och likställda.
Befälstjänst.
Infanteriet. Vid infanteriet kommer tjänstgöringen att fullgöras i vanlig
omfattning.
Övriga truppslag. Inkallelse till första tjänstgöring sker i vanlig ordning.
Repetitionsövning fullgöres endast av studenter och likställda, som tillhöra
truppförband, till vilka inkallelse av övriga värnpliktiga till repetitionsövning
äger rum.
Specialtjänst.
Av för utbildning i specialtjänst uttagna studenter och likställda
inkallas de, vilka uttagits för utbildning i intendenturbefattning, till
adjutanter vid sjukvårdsformationer, till sjukhusunderofficerare och till läkarbiträden,
för fullgörande av annan tjänstgöring än sådan, som motsvarar
och infaller under repetitionsövning i september—oktober 1933. För övriga
till specialtjänst uttagna studenter och likställda sker ej någon inskränkning
i tjänstgöringen.
2. Ersättningsreserven.
Antalet tjanstgöringsdagar för ersättningsreserven — för innevarande
budgetår beräknat till 785,000 — kommer under budgetåret 1933/1934 att
okas med 115,000 eller alltså till 900,000.
Marinen.
Vad marinens till linjetjänst uttagna värnpliktiga beträffar, torde till en
början få erinras därom, att dessa värnpliktiga tilldelas fj''ra olika tjänster,
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 13
nämligen allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst vid flottan eller kustartilleritjänst
vid kustartilleriet.
Värnpliktiga sjökaptener oell styrmän, som ej vinna anställning såsom
reservkadetter, hemförlovas i oktober 1933. För maskinister och eldledningsmän
samt för »övriga» allmän tjänst tilldelade värnpliktiga av årsklass 1933
tillhörande sjömanshusen nr 212—230 och 237—247 avses tjänstgöringen
skola fortgå i vanlig ordning. »Övriga» allmän tjänst tilldelade värnpliktiga
av årsklass 1933 tillhörande sjömanshusen nr 201—211 och 231—236, som
enligt gällande grunder skola inrycka till tjänstgöring den 14 juli 1933, inkallas
30 dagar senare. Av dessa värnpliktiga hemförlovas omkring 100 man
30 dagar före den ordinarie utryckningsdagen.
Värnpliktiga, tilldelade sjötjänst, med ordinarie inryckningsdag i april 1933
respektive i oktober samma år, inkallas ej till tjänstgöring. Enär allmän
tjänst tilldelade värnpliktiga icke kunna påräknas till fullt det antal, 1925 års
marinorganisation förutsätter — vilket antal kräves med hänsyn till övriga
värnpliktsindragningar — avses dock, att erforderlig utfyllnad (cirka 40 man)
skall beredas genom inkallelse av behövligt antal sjötjänst tilldelade värnpliktiga
med inryckning i april 1933.
Värnpliktiga, tilldelade stationstjänst, för vilka inryckning är fastställd
att äga rum i april 1933 respektive i oktober samma år, skola ej inkallas
till värnpliktstjänstgöring, dock att för studenter och likställda (jämväl
expeditionsbiträden) samt skrivbiträden inkallelse skall äga rum i vanlig
ordning.
Kustartilleritjänst tilldelade viirnpliktiga med tjänstgöring vid artillerioch
minavdelningarna, vilka enligt vanliga grunder skola inrycka i april
1933, inkallas ej till tjänstgöring. Under år 1933 avses icke någon repetitionsövning
skola äga rum för värnpliktiga i kustartilleritjänst.
Värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven, inkallas vid flottan endast för
tjänstgöring å statsisbrytarefartygen. För kustartilleriet har förutsatts, att
antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven — som för innevarande
budgetår upptagits till 80,000 dagar — skall reduceras till 75,000 dagar.
I detta sammanhang må nämnas, att utbildningen av kadetten och reservkadetter
avses skola fortgå i vanlig omfattning.»
Departementschefen har därefter i propositionen anfört:
»Mot ett ordnande av värnpliktsutbildningen vid hären och marinen under
tiden den 1 mars 1933—den 28 februari 1934, på sätt här ovan närmare
utvecklats, har jag i stort sett intet att erinra. Vissa smärre jämkningar
torde möjligen böra vidtagas. Dessa jämkningar komma dock icke att bliva
av sådan omfattning, att de påverka beräkningen av antalet värnpliktstjänstgöringsdagar.
Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga samt kadetter m. fl. under
budgetåret 1933/1934 har i anslutning till den avsedda planen för värnpliktsutbildningen
beräknats sålunda:
14
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottets
mredning.
Hären:
Värnpliktiga i linjetjänst:
Studenter och likställda......................................................... 600,000 dagar
Övriga värnpliktiga................................................................. 1,531,900 »
Ersättningsreserven....................................................................... 900,000 »
3,031,900 dagar
Härtill bör läggas tjänstgöringsdagar enligt lagen om värnpliktiga,
vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnplikts
-
tjänstgöring, beräknade till ................................................ 75,000 »
Summa tjänstgöringsdagar vid hären 3,106,900.
Flottan: *)
Värnpliktiga i linjetjänst............................................................ 280,200 dagar
Kadetter m. fl.............................................................................. 24,600 » ■
Kustartilleriet:
Värnpliktiga i linjetjänst:
Studenter och likställda......................................................... 16,070 dagar
Övriga värnpliktiga .............................................................. 18,520 »
Ersättningsreserven ..................................................................... 75,000 »
Kadetter m. fl............................................................................... 8,410 »
Summa tjänstgöringsdagar vid marinen 422,800.
Genom ett ordnande av tjänstgöringsförhållandena, på sätt förut angivits,
komma åtskilliga värnpliktiga icke i tillfälle att i enlighet med nu gällande
föreskrifter fullgöra dem enligt § 27 mom. 1 värnpliktslagen åliggande tjänstgöring.
Därest de föreslagna inskränkningarna i övningarna skola få någon
betydelse ur besparingssynpunkt, böra uppenbarligen nämnda värnpliktiga
även för framtiden frikallas från den tjänstgöring, vilken de icke å föreskriven
tid kunnat fullgöra. De värnpliktiga, vilka sålunda frikallas från
annan tjänstgöring än repetitionsövning, böra givetvis befrias från tjänstgöring,
varom i berörda lagrum stadgas, jämväl till den del tjänstgöringen
skulle hava ägt rum efter utgången av februari månad 1934.»
I efterföljande tabeller lämnar utskottet uppgifter å dels antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga, örn inkallelser ske i vanlig ordning, dels antalet
tjänstgöringsdagar, som enligt propositionen skola å ena sidan bibehållas
samt å andra sidan inställas, dels ock de kostnader, som en utökning
av den i propositionen föreslagna tjänstgöringen till tjänstgöring i vanlig
ordning skulle betinga.
-1) För värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven, vilka inkallas för tjänstgöring å isbrytarefartygen,
beräknas ej under fjärde huvudtiteln några tjänstgöringsdagar, enär kostnaderna
för dessa värnpliktigas tjänstgöring avses skola bestridas av medel under tionde
huvudtiteln.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 15
Armén.
Tjänstgöringsgrupper m. m.1)
Tjänstgöringsdagar
Kostnader för
utökning av
tjänstgöring
enligt prop.
till sådan i
vanlig ordning
Vid inkallelser
i vanlig
ordning
Bibehållna
enligt prop.
Inställda
enligt prop.
A. Infanteriet.
I. Första tjänstgöring m. m.
1. Höstgruppen ...........................
253,710
253,710
616,000
2. V årgruppen..............................
26,100
7,470
18,630
54,000
3. Sommargruppen (studenterna in- beräknade)
a) Samtliga utom kustfästnings- infanteriet ..................
1,445,379
1,445,379
b) Kustfästningsinfanteriet.........
80,930
26,100
54,830
117,000
4. Övriga
a) Garnisonstjänst (Stockholm)...
62,835
62,835
_
_
b) Skidlöpartjänst (Boden).........
68,120
—
68,120
169,000
c) Infanteriskjutskolan .............
22,765
3,230
19,535
70,000
11 Repetitionsövningar .........
427,475
56,925
370,550
1,045,000
''
B. Kavalleriet.
I. Första tjänstgöring m. m.......
83,030
83,030
162,500
II. Repetitionsövningar.........
13,500
— _
13,500
57,500
C. Artilleriet.
I. Första tjänstgöring m. m.
1. Samtliga utom Karlsborgs art.-reg.
389,394
138,554
250,840
J. 664,000
2. Karlsborgs artilleriregemente......
40,736
33,896
6,840
II. Repetitionsövningar.........
67,680
—
67,680
354,000
D. Ingenjörtrupperna.
I. Första tjänstgöring m. m.
a) Telegraftjänst ......................
41,260
1,380
39,880
103,000
b) Övriga.................................
127,096
10,806
116,290
277,500
II. Repetitionsövningar.........
25,260
—
25,260
115,500
E. Trängtrupperna.
I. Första tjänstgöring m. ni- et) Biltjänst ..............................
36,340
36,340
102,500
b) Träng- och sjukvårdstjänst ...
53,980
—
53,980
130,000
c) Samtliga tjänster: studenter
samt underbefäl eller fack- män .................................
58,031
51,556
6,475
—
II. Repetitionsövningar.........
23,100
—
23,100
90,500
‘) Med »Första tjänstgöring m. m.» avses första tjänstgöring med åtföljande repetitionsövningar
utan särskild inkallelse. Med »Repetitionsövningar» avses samtliga dylika övningar
mod särskild inkallelse.
16
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
Tjänstgöringsgrupper ra. ra.
Tjänstgöringsdagar
Kostnader för
utökning av
tjänstgöring
enligt prop.
till sådan i
vanlig ordning
Vid inkallelser
i vanlig
ordning
Bibehållna
enligt prop.
Inställda
enligt prop.
F. Intendenturtrupperna.
I. Första tjänstgöring m. m.
a) Studenter samt underbefäl eller
fackmän...........................
ib) Övriga....... .........................
13,805
27,945
12,205
1.600
27,945
| 72,500
II. Repetitionsövningar........
6,875
—
6*875
31,500
Officers- och reservofficersaspiranter
samt studenter och likställda i
specialtjänst ..............................
Ersättningsreserven........................
Samvetsömma ..............................
282,689
785,000
75,000
281,564
*) 900,000
75,000
1,125
— I
Summa
4,538,035
») 3,106,900
1,546,135
s) 4,232,000
>) Häri ingår en ökning av antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven med
115,000.
*) I kostnaderna för »repetitionsövningar» ingå kostnader för inkallelse av en begränsad
del reservpersonal. Reservpersonal i övrigt drager en kostnad av 157,000 kr., reservstatsooh
en begränsad del av övergångsstatspersonalen 147,000 kr. Totalkostnaderna bliva då
4,536,000 kr.
Marinen: Flottan.
Tjänstgöringsdagar
Kostnaden föj
utökning av
tjänstgöring
enligt prop.;
till sådan i
vanlig ordning
Flottan.
Vid inkallelser
i vanlig
ordning
Bibehållna
enligt prop.
Inställda
enligt prop.
Llnjetjänst.
Allmän tjänst.
1. Sjökaptener och styrmän .........
2. Maskinister och eldledningsmän
3. Övriga av årsklassen 1932, till-
hörande sjömanshusen 201—
211, 231-236 ......................
4. Övriga av årsklassen 1933, till-
hörande sjömanshusen 212—
230, 237—247 ........................
10,400
4,420
99,850
144,000
4,600
4,420
80,280
144,000
5,800
19,570
13,456
45,402
Sjötjänst, tillhörande årsklasserna
1932, 1933 ....................................
158,000
28,000
130,000
301,600
Stationstjänst.
1. Studenter och likställda m. m. ...
2. Övriga, skräddare m. fl.............
18,900
8,000
18,900
8,000
18,400
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
17
Tjänstgöringsdagar
Kostnaden för
utökning av
tjänstgöring
enligt prop.
till sådan i
vanlig ordning
Vid inkallelser
i vanlig
ordning
Bibehållna
enligt prop.
Inställda
enligt prop.
Ersättningsreserv.
1. Örlogsvarven ...........................
2. Statsisbrytarna (belasta ej 4:e
huvudtiteln) .........................
62,000
(6,200)
(6,200)
62,000
143,442
Kadetter m. fl..........................
24,600
24,600
—
—
Summa
530,170
304,800
225,370
522,300
Merkostnad för flottan vid utökning till full inkallelse av värnpliktiga:
1 Personal tillhörande övergångsstat .........................................................
» » reserven ..................................................................
j Ökning av övningsanslaget .....................................................................
65.000
6,000
25.000
Summa för flottan
618,300
Marinen: Kustartilleriet.
Tjänstgöringsdagar
Kostnaden för
utökning av
tjänstgöring
enligt prop.
till sådan i
vanlig ordning
Vid inkallelser
i vanlig
ordning
Bibehållna
enligt prop.
Inställda
enligt prop.
Kustartilleriet.
1. Avsedda för artilleri- och min-
avdelningarna ......................
2. Avsedda för maskinavdelningarna
106,000
18,520
18,520
106,000
222,600
Studenter och likställda ...............
16,070
16,070
—
—
Kadetter m. fl.........................
8,410
8,410
—
—
Repetitionsövningar ....................
21,000
—
21,000
44,100
Ersättningsreserv .............
80.000
75,000
5,000
10,500
Summa
250,000
118,000
132,000
277,200
Merkostnad för kustartilleriet vid
pliktiga:
utökning till full] inkallelse av värn-
Personal tillhörande övergångsstat ..
Keservpersonal..............................
Ökning av övningsanslaget .............
35.000
19.000
85,500
Summa för kustartilleriet
416.700
Kostnaden för utökning av den i propositionen föreslagna tjänstgöringen
till sådan i vanlig ordning utgör för marinen summan av (118,300 kronor
och 410,700 kronor eller sålunda 1,035,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 9 sami. 2 avd. Nr 4.
827 33 2
18
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
Av betydelse för bedömande av förevarande ärende skulle det tydligen
vara, därest man kunde erhålla upplysningar örn den utsträckning, i vilken
de värnpliktiga äro eller kunna förväntas vara arbetslösa vid tiden för inryckningen.
Säkra upplysningar härom stå givetvis icke att vinna. Då
emellertid viss inryckning av värnpliktiga ägt rum den 2 innevarande februari,
i det att tjänstgöring påbörjats av de allmän tjänst vid flottan tilldelade
värnpliktiga av årsklass 1932, tillhörande sjömanshusen nr 212—230 samt
237—247, har utskottet inhämtat uppgifter om dessa värnpliktigas arbetslöshet
från direktionerna för några av de större sjömanshus, som berörts
av denna inryckning. I Sundsvall voro de värnpliktiga med få undantag
arbetslösa vid inryckningen. Där hade det emellertid visat sig, att flera
värnpliktiga på grund av arbetslöshet begärt att få fullgöra sin värnplikt i
förtid, ävensom att värnpliktiga, som under flera år undanhållit sig från
värnpliktens fullgörande genom att segla med utländska fartyg, nu på grund
av arbetslöshet inställt sig till tjänstgöring. I Malmö voro 53 värnpliktiga
av 70 arbetslösa vid tiden för inryckningen. Motsvarande siffror voro för
Hälsingborg 26 av 70, för Norrköping 6 av 10 samt för Gävle 15 av 38.
Beträffande 8 av sistnämnda antal hade dock inga upplysningar kunnat
vinnas. — Enligt uppgifter, som chefen för marinstaben ställt till förfogande,
hade de värnpliktiga vid inryckningen den 2 februari vid Stockholms och
Karlskrona örlogsstationer tillfrågats angående sina arbetsförhållanden vid
inryckningen. Av 158 värnpliktiga vid Stockholms station hade 56 uppgivit,
att de utan eget förvållande varit arbetslösa i eget yrke under de senaste
fyra månaderna före inryckningen, varjämte 32 uppgivit, att de på grund av
förestående inryckning varit arbetslösa en kortare tid. Vid Karlskrona station
hade omkring en tredjedel av de värnpliktiga vid tiden för inryckningen
på grund av arbetsbrist varit arbetslösa i eget yrke.
Från socialstyrelsen har utskottet till utredning örn arbetslösheten bland
sjömän i allmänhet inhämtat följande preliminära uppgifter rörande arbetsförmedlingsverksamheten
under år 1932 hos de under Sveriges offentliga
arbetsförmedling sorterande sjömansförmedlingskontoren och -ombuden:
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Äng. Sept. Okt. Not. Der.
,A.rb etssökande
personer... 6,629 7,170 8,071 9,079 8,560 7,495 7,163 7,236 7,194 6,908 6,642 7,161
Ansökningar...... 6,665 7,250 8,125 9,202 8,670 7,545 7,232 7,285 7,271 6,964 6,664 7,224
Lediga platser 957 975 1,033 2,299 2,503 1,961 1,581 1,224 1,356 1,347 983 1,402
Tillsatta » ... 946 966 1,016 2,280 2,464 1,931 1,542 1,157 1,346 1,310 954 1,378
Ansökningar per
100 lediga pl... 696 744 787 400 346 385 457 595 536 517 678 515
Till utskottet har av representanter för Bodens stad och Överluleå kommun
överlämnats en skrivelse, däri framhållits bl. a., att försvarsverkets utgifter
genom de i propositionen föreslagna indragningarna i fråga örn värnpliktstjänstgöringen
för Bodens garnisons vidkommande skulle komma att
minskas med omkring 581,000 kronor. Å andra sidan torde statsverkets utgifter
komma att i hög grad ökas för att bekämpa den genom indragningarna
ökade arbetslösheten.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
19
Slutligen må omnämnas, att till utskottet inkommit skrivelser i ämnet
från styrelserna för Riksförbundet för Sveriges försvar, Svenska kvinnoför
eningen för fosterlandets försvar och Kvinnoförbundet för Sveriges försvar
ävensom från Allmänna valmansförbundets centrala kvinnoråd och Sveriges
moderata kvinnoförbund.
Det bekymmersamma ekonomiska läget nödvändiggör, att begränsningar
av statens utgifter måste göras å alla områden, där sådana äro möjliga.
Bland andra besparingsåtgärder har även föreslagits, att värnpliktsövningar
skola inställas.
Omsorgen örn rikets säkerhet och neutralitet kräver givetvis, att inga sådana
åtgärder vidtagas, som innebära, att vårt nu bestående försvarsväsen
sönderbrytes eller desorganiseras utan att ersättas med en ny organisation.
Utan att handla i strid mot denna grundsats synes det vara möjligt att tillfälligtvis
i viss mån inskränka värnpliktsövningarna. Ehuru även en begränsad
inställelse av den värnpliktstjänstgöring, som skall äga rum
enligt gällande värnpliktslag, är ägnad att framkalla allvarliga betänkligheter,
anser sig utskottet under trycket av de svåra ekonomiska förhållandena
icke böra motsätta sig en sådan åtgärd. Utskottet delar den
mening, som framträder i propositionen, att en sådan åtgärd bör utformas
på det sätt, att Kungl. Maj:t i lag erhåller fullmakt att verkställa
inskränkningar. Det innebär tydligen ur såväl principiella som praktiska
synpunkter fördelar, örn en sådan fullmakt meddelas icke i generell omfattning
utan i den utsträckning, vari den är avsedd att användas. För utskottet
står det även klart, att därest, såsom i propositionen föreslagits,
under ett år, 1 mars 1933—28 februari 1934, vissa värnpliktsövningar inställas
i besparingssyfte, ett beslut av samma innehåll icke kan upprepas
för följande år utan att härorganisationen nedbrytes.
När utskottet anser sig kunna förorda en åtgärd av det slag, som föreslås
i propositionen, har utskottet funnit sig böra däri vidtaga vissa jämkningar
i fråga om den utsträckning, vari värnpliktsövningarna skola kunna
inställas. För att icke alltför mycket nedsätta verkningsförmågan hos de
organisatoriska enheter, varav armén och marinen äro sammansatta, synas
en del övningar böra äga rum utöver dem, som förutsättas i propositionen.
Som i det följande visas medför detta visserligen en höjning av åtskilliga anslagsposter,
men man synes härigenom kunna vinna fördelar, vilka väl uppväga
kostnaderna.
Förutom de förbättringar, som ur rent militära synpunkter uppnås genom
en ökning av värnpliktsövningarna, vill utskottet framhålla, att jämväl andra
fördelar därmed vinnas. Åtskilliga arbetslösa ynglingar, som i varje fall
skulle komma att underhållas av stat eller kommun på det ena eller andra
sättet, få därigenom att de fullgöra värnplikt sin utkomst samtidigt som de
bibringas den utbildning, som erfordras för deras användning i vårt lands
försvarsorganisation. Vidare må påpekas, att de menliga följder, som ett
Utskottet.
20
Andra lagutskottets utlåtande Nv 4.
plötsligt indragande av värnpliktstjänstgöring i större omfattning kan medföra
för vissa orter i landet, exempelvis Bodens stad, vilka inrättat sig för
att tillgodose betydande militärförläggningars behov, i icke ringa omfattning
mildras genom en på lämpligt sätt ordnad utökning av militärtjänstgöringen
utöver den, som enligt motiveringen i propositionen är avsedd att fullgöras.
Det torde enligt utskottets mening förtjäna att tagas i övervägande vid
meddelande av föreskrifter örn användningen av de anslag, som komma att
beviljas för arbetslöshetens bekämpande, i vad mån medel därifrån böra
ställas till förfogande för att möjliggöra, att värnpliktiga, som i händelse av
bifall till utskottets förslag icke inkallas till tjänstgöring, men som på grund
av arbetslöshet önska frivilligt anmäla sig till fullgörande av värnplikt, skola
kunna tillåtas göra detta.
Utskottet övergår härefter till att närmare beröra de jämkningar, som utskottet
föreslår i den föreliggande propositionen.
I fråga örn armén hemställer utskottet, att värnpliktiga, som uttagits för
särskild tjänstgöring vid Norrbottens regemente från andra än Norrbottens
inskrivningsområde — den s. k. skidlöpare än sten i Boden — skola inkallas
till tjänstgöring, vilket enligt propositionen icke varit departementschefens
avsikt. Ett inställande av denna utbildning i skidlöpartjänst, vartill uttagas
värnpliktiga från hela landet — i regel efter frivillig anmälan — skulle minska
den redan förut ringa tillgången på vinterutbildat manskap vid ett stort
antal regementen. Denna tjänstgöringsgrupp är för övrigt den enda, som
erhåller nämnvärd vinterutbildning.
Beträffande artilleriets värnpliktiga förordar utskottet inkallelse i full
utsträckning till första tjänstgöring och därpå omedelbart följande repetitionsövning.
De uppgifter, som i fält påvila artilleriet såsom ett stridande truppslag,
och de krav, som bl. a. härför måste ställas på detta truppslags personal,
medföra, att en så stark begränsning av inkallelserna, som i propositionen
avsetts, måste anses vara synnerligen betänklig ur såväl utbildningssom
krigsberedskapssynpunkt.
Vidare föreslår utskottet inkallelse till första tjänstgöring med därpå
omedelbart följande repetitionsövning av värnpliktiga till telegraftjänst vid
ingenjörtrupperna och till första tjänstgöring för värnpliktiga till biltjänst
vid trängtrupperna. Dessa trupper hava genom 1925 års härordning fått
ny och modern material och behöva snarast tillgång på personal, utbildad
med denna material. Ifrågavarande utbildning torde även för de enskilda
värnpliktige ur förvärvssynpunkt i många fall vara av värde. Ur mobiliseringssynpunkt
är det betänkligt, örn säker tillgång på utbildad personal för betjäning
av materialen icke finnes. Telegraftjänst bedrives i Stockholm och
Boden, biltjänst i Hässleholm, Skövde, Linköping och Sollefteå.
I detta sammanhang får utskottet påpeka, att den ökade värnpliktsinkallelse,
som enligt utskottets förslag skall äga rum utöver den i propositionen
avsedda, medför den konsekvensen, att ingen minskning i arbetstillfällena
för den vid intendenturverkstäderna sysselsatta personalen behöver
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
21
ske. Departementschefen åter har i bilaga till statsverkspropositionen rörande
fjärde huvudtiteln beräknat, att de av honom föreslagna inskränkningarna
i värnpliktsövningarna skulle medföra en minskning av arbetstillfällena,
som dock icke komme att överstiga tio procent. Beredande av
full sysselsättning för nämnda verkstadspersonal skulle medföra en kostnad,
som uppskattats till omkring 200,000 kronor. Detta belopp har inberäknats
i den kostnadssumma, som utskottet i det följande meddelar.
Vidare må anmärkas, att utskottet räknat därmed, att en utökning av
värnpliktsinkallelserna i enlighet med utskottets förslag skall medföra en
minskning i det uti propositionen föreslagna antalet tjänstgöringsdagar för
ersättningsreserven eller 900,000. Denna minskning uppskattar utskottet till
35,000 tjänstgöringsdagar, en besparing, som beaktats vid utskottets kostnadsberäkning.
Vad flottan angår skall enligt utskottets förslag den kontingent värnpliktiga,
tillhörande allmän tjänst, som avses skola inrycka i juli 1933, då
börja sin tjänstgöring. I propositionen har föreslagits, att inryckning skall
ske en månad senare. Det måste innebära en fördel för de sjömän, som
gjort sig beredda till inryckning en viss dag, att ej någon förskjutning i
inkallelsetiden verkställes. En fördel ur försvarssynpunkt med inryckning
i vanlig tid ligger däri, att den under många år utprövade metoden att utbilda
de värnpliktiga vid rekrytskola i land åter kan komma till användning.
Därav följer, att utbildningen av stampersonalen ombord under de s. k. höstskolorna
kan bedrivas i erforderlig utsträckning utan att störas av jämsides
pågående utbildning av värnpliktiga.
Värnpliktiga, tilldelade sjötjänst med inryckning i april respektive oktober
1933, skola enligt departementschefens mening med visst mindre undantag
icke inkallas. Den frikallelse, som i propositionen föreslås, försvårar en
rationell utbildning ombord och medför en betänklig nedgång i stridsberedskapen
såväl för de enskilda fartygen som för flottan i dess helhet.
Utskottet anser sig emellertid med hänsyn till kostnaderna icke kunna förorda
en inkallelse av nu ifrågavarande värnpliktiga i full utsträckning utan
inskränker sig till att föreslå, att en tredjedel av dessa värnpliktiga inkallas
till tjänstgöring. Härmed skulle betydande fördelar vinnas ur försvarssynpunkt.
Utskottet föreslår vidare, att samtliga värnpliktiga, tilldelade stationstjänst,
inkallas. Utöver i propositionen avsedda värnpliktiga tillhörande denna
tjänst komma enligt utskottets förslag att inkallas vissa yrkesmän, vilket
medför, att anställande av icke värnpliktiga yrkesmän i motsvarande grad
ej erfordras.
En konsekvens av de ökade värnpliktsinkallelser, som utskottet föreslår,
är den, att viss utökning av inkallelser utav tvångsvis överförda underofficerare
å övergångsstat samt en mindre ökning av anslaget till flottans
krigsberedskap och övningar måste äga rum. Kostnaderna härför äro inberäknade
i de totalkostnader, som utskottet nedan angiver.
22
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
Beträffande kustartilleriets personal föreslår utskottet, att två tredjedelar
av antalet värnpliktiga i linjetjänst tillhörande artilleri- och minavdelningarna
skola inkallas. Enligt propositionen skall inkallelse av hithörande värnpliktiga
icke alls äga rum. Örn dessa två tredjedelar av denna värnpliktskontingent
inkallas, åstadkommes härigenom en möjlighet att i stort sett
ordna stampersonalens utbildning under former, som någorlunda motsvara
de enligt reglementen och erfarenhet lämpliga. Utsikter lära då förefinnas
att ernå ett åtminstone hjälpligt utbildningsresultat. I viss mån tillgodoses
därvid också krigsberedskapens krav.
För att militärutbildning i linjetjänst skall kunna bedrivas utan att handräckningst
jänst i allt för hög grad skall inkräkta därpå erfordras, att ersättningsreserven
tilldelade värnpliktiga inkallas i samma utsträckning, som
varit fallet under det senaste året. Utskottet föreslår därför en ökning av inkallelserna
beträffande ersättningsreserven med 5,000 tjänstgöringsdagar.
Liksom fallet är vid flottan medföra de av utskottet föreslagna utökningarna
av värnpliktsinkallelsema vid kustartilleriet som konsekvens viss
ökning dels av inkallelser av övergångsstats- och reservpersonal, dels ock
av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar. Även dessa
kostnader äro inberäknade i nedan angivna totalkostnader.
Enligt utskottets beräkningar kommer en utökning på sätt utskottet föreslagit
av värnpliktsinkallelsema utöver de i propositionen förutsatta att
draga följande kostnader, nämligen beträffande armén omkring 1,038,500
kronor, i fråga örn flottan ungefär 219,850 kronor samt vad angår kustartilleriet
omkring 233,800 kronor. Ytterligare kostnader på grund av de utav
utskottet föreslagna inkallelserna — t. ex. för material eller dylikt — beräknas
icke uppkomma.
Av vad utskottet ovan anfört framgår, att utskottet icke kan tillstyrka
bifall till motionerna 1:92 och II: 177, i vilka framställts yrkanden, som
innebära, att värnpliktsövningarna i vanlig utsträckning skola fullgöras.
Ej heller kan utskottet tillstyrka bifall till motionen II: 259.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen, med förklaring att ifrågavarande proposition
ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del
antaga följande
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
23
(Kungl. Majlis förslag.)
(Utskottets förslag.)
Lag
om frikallelse, helt eller delvis, för vissa värnpliktiga frän värnpliktens
fullgörande under fredstid.
Härigenom förordnas som följer:
§L
I den omfattning Konungen be- I den omfattning Konungen bestämmer
må värnpliktig, som under stämmer må under tiden den 1 mars
tiden den 1 mars 1933—den 28 1933—28 februari 1934 nedan anfebruari
1934 skulle hava inryckt till givna värnpliktiga, som under samma
i §27 mom. 1 värnpliktslagen före- tid skulle hava inryckt till värnpliktsskriven
värnpliktstjänstgöring, helt eller tjänstgöring enligt § 27 mom. leiler
delvis frikallas från denna tjänst- 2 värnpliktslagen, på sätt nedan sägs
göring. helt eller delvis frikallas från denna
tjänstgöring.
I. Värnpliktiga, som må helt
frikallas från tjänstgöring.
Tillhörande armén.
Till linjetjänst uttagna värnpliktiga
i allmänhet.
A. Infanteriet.
1. Hela den s. k. höstgruppen av
årsklass 1933 och av årsklass 1931
(första repetition sövning);
2. av den s. k. vårgruppen
a) värnpliktiga av årsklass 1933
samt av årsklass 1931 (första repetitionsövning),
som skulle inrycka vid
Göta livgardes fästningsbataljon i
Vaxholm och Kronobergs regementes
detachement i Karlskrona, samt
b) värnpliktiga av årsklass 1931,
vilka skulle inrycka vid Gotlands
infanterikår till första repetitionsövning;
3.
utav den s. k. sommargruppen
av årsklass 1932 värnpliktiga tilldelade
nämnda bataljon och detaclie
-
24
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
merit, med undantag för underbefäl
eller fackmän;
4. värnpliktiga, vilka hösten 1933
eller vintern 1933—1934 skulle fullgöra
andra repetitionsövning, med
undantag av dels de till garnisonstjänst
vid Göta livgarde från andra
än Stockholms inskrivningsområde uttagna
värnpliktiga, dels de för särskild
tjänstgöring vid Norrbottens
regemente från andra inskrivningsområden
än Norrbottens uttagna
värnpliktiga, dels ock vissa nedan
omförmälda värnpliktiga, avsedda för
infanteriskjutskolans övningskompani;
5. underbefäl eller fackmän tillhörande
Göta livgardes fästningsbataljon
i Vaxholm och Kronobergs
regementes detachement i Karlskrona,
vilka skulle fullgöra tredje repetitionsövning.
B. Kavalleriet.
Samtliga värnpliktiga.
C. Artilleriet.
1. Värnpliktiga tillhörande de s. k.
höstinryckande av årsklass 1931, som
vid Bodens artilleriregemente skulle
fullgöra första repetitionsövning;
2. samtliga värnpliktiga, som skulle
inkallas till andra repetitionsövning.
D. In^enj (irtrupperna.
Samtliga värnpliktiga med undantag
av dem, som uttagits till telegraftjänst;
dock må till telegraftjänst
uttagna befrias från andra repetitionsövning.
E. Trängtrupperna.
a) Samtliga värnpliktiga, uttagna
till trängtjänst, vilka skulle fullgöra
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
25
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
första tjänstgöring eller repetitionsövning,
med undantag av underbefäl
eller fackmän;
b) samtliga värnpliktiga, uttagna
till sjukvårdstjänst, vilka skulle fullgöra
första tjänstgöring och första
repetitionsövning, med undantag av
underbefäl eller fackmän;
c) till bil tjänst uttagna värnpliktiga,
som skulle fullgöra repetitionsövning;
d)
värnpliktiga, som skulle fullgöra
andra repetitionsövning.
F. Iutendenturtrupperna.
Samtliga värnpliktiga med undantag
av underbefäl eller fackmän, vilka
må befrias från andra repetitionsövning.
Tillhörande marinen.
A. Flottan.
1. För örlogsvarven avsedda värnpliktiga,
tillhörande ersättningsreserven,
vilka skulle inrycka till tjänstgöring
i april, juli och december 1933.
B. Kustartilleriet.
1. Värnpliktiga, som skulle fullgöra
repetitionsövning.
II. Värnpliktiga, som må
delvis frikallas från
tjänstgöring.
Tillhörande armén.
Till linjet.jänst uttagna värnpliktiga
i allmänhet.
A. Infanteriet.
1. Underbefäl eller fackmän, avsedda
för Göta livgardes fästnings
-
26
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
bataljon i Vaxholm och Kronobergs
regementes detachement i Karlskrona,
tillhörande den s. k. sommargruppen
av årsklass 1932, må efter fullgjord
första tjänstgöring befrias från första
repetitionsövning;
2. utav värnpliktiga av årsklass
1932, avsedda för infanterist utskolans
övningskompani, må de, som
tillhöra den s. k. första tjänstgöringsgruppen,
efter fullgjord första tjänstgöring
och första repetitionsövning
befrias från andra repetitionsövning
samt 45 man av dem, som tillhöra
den s. k. andra tjänstgöringsgruppen,
efter fullgjord första tjänstgöring befrias
från första och andra repetitionsövning.
B. Trftngtrupperna.
Underbefäl eller fackmän må efter
fullgjord första tjänstgöring befrias
från första repetitionsövning.
C. Intendenturtrupperna.
Underbefäl eller fackmän må efter
fullgjord första tjänstgöring befrias
från första repetitionsövning.
Studenter och likställda.
a) I befälstjänst: må befrias från
repetitionsövning vid ingenjörtrupperna,
med undantag av de till telegraftjänst
uttagna, samt vid trängtrupperna
och intendenturtrupperna;
b) i special tjänst: de, som uttagits
för utbildning i intendenturbefattning,
till adjutanter vid sjukvårdsformationer,
till sjukhusunderofficerare och
till läkarbiträden, må befrias från
tjänstgöring, som motsvarar och infaller
under repetitionsövning i september—oktober
1933.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
27
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Tillhörande marinen.
Å. Flottan.
1. Värnpliktiga sjökaptener och
styrmän, som ej vinna anställning
såsom reservkadetter, må hemförlovas
i oktober 1933;
2. utav allmän tjänst tilldelade
värnpliktiga av årsklass 1933 och
med dem tjänstgöringsskyldiga, tillhörande
sjömanshusen nr 201—211
och 231—236, utom maskinister och
eldledningsmän, må omkring 100 man
hemförlovas i slutet av december
1933;
3. utav antalet värnpliktiga, tilldelade
sjötjänst, med ordinarie inryckningsdag
i april 1933 respektive
i oktober samma år, må ungefär två
tredjedelar befrias från inkallelse;
dock skall i den tredjedel av hela
antalet värnpliktiga, som i varje fall
skall inkallas, ej inräknas den utfyllnad
örn cirka 40 man, som skall
inkallas för komplettering av antalet
värnpliktiga i allmän tjänst.
Värnpliktig, som i enlighet med
vad nyss sagts vinner frikallelse från
annan tjänstgöring än repetitionsövning,
må enligt Konungens bestämmande
frikallas från tjänstgöring,
B. Kustartilleriet.
1. Utav antalet till linjetjänst uttagna
värnpliktiga (utom studenter
och likställda) av årsklass 1932 och
med dem tjänstgöringsskyldiga med
tjänstgöring vid artilleri- och minavdelningarna
må ungefär en tredjedel
befrias från inkallelse till första
tjänstgöring.
§ *
Värnpliktig, som i enlighet med
de i § 1 meddelade bestämmelser
vinner frikallelse från annan tjänstgöring
än repetitionsövning, må enligt
Konungens bestämmande frikallas
28
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
varom i nämnda lagrum stadgas, jämväl från tjänstgöring, varom i § 27 mom. 1
till den del tjänstgöringen skulle liava eller 2 värnpliktslagen stadgas, jämväl
ägt rum efter utgången av februari till den del tjänstgöringen skulle hava
månad 1934. ägt rum efter utgången av februari
månad 1934.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1933.
B) att motionerna I: 92 och II: 177 måtte anses besvarade
genom vad utskottet under A) hemställt; samt
C) att motionen II: 259 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 februari 1933.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, von Geijer, Sigfrid Hansson,
Frändén, Sam Larsson, Öhman och Norman;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar, Hage,
Johanson i Hallagården, Wallerius, Olovson i Västerås, Österström och Pettersson i
Hällbacken.
Reservationer:
1) av herrar Länder, Sigfrid Hansson, Norman, Magnusson i Kalmar,
Hage, Pettersson i Hällbacken och Olovson i Västerås, vilka hemställt
örn bifall till den kungl, propositionen;
2) av herrar Magnusson i Skövde, von Geijer, Frändén, Öhman och
Vallerius, som anfört:
»Den kungl, propositionen innebär avsevärda inskränkningar i de värnpliktsövningar,
vilka ingå såsom ett nödvändigt led i vår försvarsorganisation.
Enligt vår övertygelse skulle dessa inskränkningar medföra ett
synnerligen betänkligt försvagande av härens och marinens försvarsberedskap
och krigsduglighet. Härjämte hålla vi före, att den besparing, som
ernås genom inställande av värnpliktsövningar, komme att avsevärt mot
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
29
vägas av ökade anslag för arbetslöshetens bekämpande, enär säkerligen
en betydande del av de värnpliktiga, som ej bleve inkallade till tjänstgöring,
komme att gå arbetslösa och således måste beredas arbetslöshetsunderstöd
i en eller annan form.
Med hänsyn härtill och i anslutning jämväl till de synpunkter i övrigt,
som anförts i de av hr Trygger m. fl. och hr Lindman m. fl. väckta
motionerna (I: 91 och II: 176), hava vi i utskottet yrkat, att utskottet
ville hemställa, att riksdagen måtte lämna ifrågavarande proposition utan
bifall.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:52 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 31 maj 1932 s. 3 i texten