Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4
1933-03-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 5TU 1933:4, Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4
Dokumentets text
6
Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1933 kl. 10 f. m.
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande
nr 4 i anledning av väckt motion, nr 26, angående
inrättande av ett unde,r''statens kontroll ställt penninglotteri.
I en inom andra kammaren väckt, till dess femte tillfälliga utskott hänvisad
motion har herr Pettersson i Dahl m. fl. hemställt, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa örn slutförande av den av riksdagen
tidigare begärda utredningen rörande ett under svenska statens kontroll
ställt penninglotteri samt att förslag i ämnet snarast möjligt förelägga
riksdagen.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Inom första kammaren har en motion, nr 21, av enahanda innehåll väckts
av herr Henriksson m. fl.
Denna motion har av första kammaren hänvisats till dess andra tillfälliga
utskott, som avgivit utlåtande av i huvudsak följande lydelse:
Riksdagens begäran år 1920 avsåg utredning rörande inrättandet
av ett statsobligationslotteri eller någon annan form av ett under statens
kontroll ställt penninglotteri. Sedan en förberedande undersökning i ärendet
verkställts av särskilt tillkallad sakkunnig, har ärendet varit vilande.
Utredningen kan sålunda icke sägas vara slutförd. Emellertid kunna
riksdagens önskemål anses hava blivit tillgodosedda genom åtskilliga
åtgärder, som sedan år 1920 vidtagits på lotteriområdet. Sålunda
lava premieobligationslån emitterats, vilka lån genom det försäljningssätt,
som utvecklats (avbetalningssystem och försäljning av s. k. andelsbevis)
konkurrera med förefintliga penninglotterier. Genom totalisatorspelets
införande har en ny form av lotterispel legaliserats. Och slutligen har
genom den organisation, de vanliga penninglotterierna numera fått, riksdagens
alternativa begäran örn någon form av ett under statens kontroll
ställt penninglotteri i realiteten blivit uppfyllt. Till belysande av denna
fråga anser sig utskottet böra redogöra för huru penninglotterierna f. n.
äro ordnade i Sverige.
För närvarande anordnas i Sverige 12 penninglotterier årligen. Varje
lotteri är fullt självständigt och handhaves av kommitterade, utsedda av
chefen för handelsdepartementet. Dessa kommitterade antaga en föreståndare
för lotteriet, vilken dock skall godkännas av handelsministern. Genom
att under årens lopp samma föreståndare anlitas, har i själva verket
uppkommit en stadigvarande lotteriexpedition, som under statskon
-
Andra hammarens femte tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 4.
7
troll omhänderliar skötseln av lotterierna. Denna kontroll utövas närmast
av kontrollanter, som för varje lotteri utses av handelsministern. Saväl
kommitterades som föreståndarens befogenheter äro strängt begränsade genom
av Kungl. Maj:t eller av handelsministern utfärdade bestämmelser.
Enligt dessa bestämmelser skola å lotteriet inflytande medel omedelbart
insättas å bankräkning, från vilken uttag endast må äga rum medelst
check eller kvitto, som underskrivits, förutom av föreståndaren eller kommitterad,
jämväl av kontrollant i lotteriet. Lotteriet får icke anordnas förrän
bank lämnat garanti för vinsternas utbetalande. Som ersättning för
anordnande av lotteri äger föreståndaren uppbära i ett för allt 45,000 kronor,
mot skyldighet att bestrida samtliga för lotteriet uppkommande kostnader.
Utöver detta belopp får föreståndaren jämväl uppbära inkomst av
dragningslistorna, mot förbindelse att tillhandahålla allmänheten listorna
till ett pris av 10 öre per exemplar.
Genom de gällande bestämmelserna står sålunda lotteriverksamheten helt
under statlig kontroll. Skillnaden mellan de nuvarande penninglotterierna
och ett under statens kontroll ställt penninglotteri, varom utredning i motionen
begäres, synes sålunda vara av väsentligen formell art. Motionärerna
torde emellertid hava ansett, att ett statslotteri skulle hava den fördelen
framför de nuvarande penninglotterierna, att det skulle kunna kraftigare
jin dessa konkurrera med de utländska lotterierna och måhända helt uttränga
ur landet deras försäljning av lottsedlar, vilka, enligt vad som uppgives,
i avsevärd mängd nu säljas till svenska köpare. Utskottet är icke
övertygat därom, att enbart den helstatliga karaktären av lotteriet skulle
få denna verkan. De nuvarande penninglotterierna synas åtnjuta allmänhetens
fulla förtroende, och deras lotter hava intill dess depressionen minskat
köpkraften hos allmänheten slutsålts utan svårighet på mycket kort
tid. Prägeln av statslotteri torde icke kunna öka förtroendet och därmed
konkurrenskraften gentemot utländska lotterier. Befinnes det emellertid
önskligt eller nödvändigt att öka konkurrenskraften hos de svenska lotterierna,
kan detta, såvitt utskottet ser, ske utan att ett lotteri, som även formellt
är statligt, inrättas. Så t. ex. kan i den män, som efterfrågan å lottsedlar
i tillräcklig grad överstiger tillgången, lotternas antal, på sätt som
hittills skett, ökas, och utskottet får i detta sammanhang påpeka, att omsättningen
å lotterierna sedan år 1!)20 till år 1931 ökats från 14,850,000
kronor till 30,000,000 kronor. Även andra åtgärder i konkurrensstegrande
syfte kunna vidtagas inom den nuvarande organisationens ram och således
utan att riksdagen begär inrättande av ett statslotteri.
Mot inrättande av statslotteri talar även den omständigheten, att, sedan
utskottet år 1931 tog ställning till frågan, förhållandena hava ändrat sig.
Omsättningen på lotterierna har nämligen ökats med 7,200,000 kronor. Det
ekonomiska läget motiverar därjämte icke för närvarande åtgärder i motionens
syfte.
Utskottet.
8 Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
Med hänsyn till det ovan anförda får utskottet hemställa, att förevarande
motion icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda.
Utskottet, som i huvudsak ansluter sig till de motiv, som första kammarens
andra tillfälliga utskott åberopat, biträder det beslut, som utskottet
fattat och får fördenskull hemställa,
att andra kammaren icke måtte bifalla ifrågavarande motion
nr 26.
Stockholm den 10 mars 1933.
På utskottets vägnar:
ARVID DE GEER.
Närvarande: Herrar De Geer, Thorell, Fält, Johansson i Djursnäs, Arnemark, Englund,
Björling, Hansson i Vännäsby, Norsell och Johnsson i Kalmar.
Reservation
av herrar Fält. Arnemark och Johnsson i Kalmar.
Stockholm 1933, Svenska Tryckeriaktiebolaget.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.