Sök i Ratio Lex

Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

1933-03-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1933:4, Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1933 kl. 10 f. m.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande

nr 4 i anledning av väckt motion, nr 26, angående

inrättande av ett unde,r''statens kontroll ställt penninglotteri.

I en inom andra kammaren väckt, till dess femte tillfälliga utskott hänvisad

motion har herr Pettersson i Dahl m. fl. hemställt, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa örn slutförande av den av riksdagen

tidigare begärda utredningen rörande ett under svenska statens kontroll

ställt penninglotteri samt att förslag i ämnet snarast möjligt förelägga

riksdagen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Inom första kammaren har en motion, nr 21, av enahanda innehåll väckts

av herr Henriksson m. fl.

Denna motion har av första kammaren hänvisats till dess andra tillfälliga

utskott, som avgivit utlåtande av i huvudsak följande lydelse:

Riksdagens begäran år 1920 avsåg utredning rörande inrättandet

av ett statsobligationslotteri eller någon annan form av ett under statens

kontroll ställt penninglotteri. Sedan en förberedande undersökning i ärendet

verkställts av särskilt tillkallad sakkunnig, har ärendet varit vilande.

Utredningen kan sålunda icke sägas vara slutförd. Emellertid kunna

riksdagens önskemål anses hava blivit tillgodosedda genom åtskilliga

åtgärder, som sedan år 1920 vidtagits på lotteriområdet. Sålunda

lava premieobligationslån emitterats, vilka lån genom det försäljningssätt,

som utvecklats (avbetalningssystem och försäljning av s. k. andelsbevis)

konkurrera med förefintliga penninglotterier. Genom totalisatorspelets

införande har en ny form av lotterispel legaliserats. Och slutligen har

genom den organisation, de vanliga penninglotterierna numera fått, riksdagens

alternativa begäran örn någon form av ett under statens kontroll

ställt penninglotteri i realiteten blivit uppfyllt. Till belysande av denna

fråga anser sig utskottet böra redogöra för huru penninglotterierna f. n.

äro ordnade i Sverige.

För närvarande anordnas i Sverige 12 penninglotterier årligen. Varje

lotteri är fullt självständigt och handhaves av kommitterade, utsedda av

chefen för handelsdepartementet. Dessa kommitterade antaga en föreståndare

för lotteriet, vilken dock skall godkännas av handelsministern. Genom

att under årens lopp samma föreståndare anlitas, har i själva verket

uppkommit en stadigvarande lotteriexpedition, som under statskon
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens femte tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 4.

7

troll omhänderliar skötseln av lotterierna. Denna kontroll utövas närmast

av kontrollanter, som för varje lotteri utses av handelsministern. Saväl

kommitterades som föreståndarens befogenheter äro strängt begränsade genom

av Kungl. Maj:t eller av handelsministern utfärdade bestämmelser.

Enligt dessa bestämmelser skola å lotteriet inflytande medel omedelbart

insättas å bankräkning, från vilken uttag endast må äga rum medelst

check eller kvitto, som underskrivits, förutom av föreståndaren eller kommitterad,

jämväl av kontrollant i lotteriet. Lotteriet får icke anordnas förrän

bank lämnat garanti för vinsternas utbetalande. Som ersättning för

anordnande av lotteri äger föreståndaren uppbära i ett för allt 45,000 kronor,

mot skyldighet att bestrida samtliga för lotteriet uppkommande kostnader.

Utöver detta belopp får föreståndaren jämväl uppbära inkomst av

dragningslistorna, mot förbindelse att tillhandahålla allmänheten listorna

till ett pris av 10 öre per exemplar.

Genom de gällande bestämmelserna står sålunda lotteriverksamheten helt

under statlig kontroll. Skillnaden mellan de nuvarande penninglotterierna

och ett under statens kontroll ställt penninglotteri, varom utredning i motionen

begäres, synes sålunda vara av väsentligen formell art. Motionärerna

torde emellertid hava ansett, att ett statslotteri skulle hava den fördelen

framför de nuvarande penninglotterierna, att det skulle kunna kraftigare

jin dessa konkurrera med de utländska lotterierna och måhända helt uttränga

ur landet deras försäljning av lottsedlar, vilka, enligt vad som uppgives,

i avsevärd mängd nu säljas till svenska köpare. Utskottet är icke

övertygat därom, att enbart den helstatliga karaktären av lotteriet skulle

få denna verkan. De nuvarande penninglotterierna synas åtnjuta allmänhetens

fulla förtroende, och deras lotter hava intill dess depressionen minskat

köpkraften hos allmänheten slutsålts utan svårighet på mycket kort

tid. Prägeln av statslotteri torde icke kunna öka förtroendet och därmed

konkurrenskraften gentemot utländska lotterier. Befinnes det emellertid

önskligt eller nödvändigt att öka konkurrenskraften hos de svenska lotterierna,

kan detta, såvitt utskottet ser, ske utan att ett lotteri, som även formellt

är statligt, inrättas. Så t. ex. kan i den män, som efterfrågan å lottsedlar

i tillräcklig grad överstiger tillgången, lotternas antal, på sätt som

hittills skett, ökas, och utskottet får i detta sammanhang påpeka, att omsättningen

å lotterierna sedan år 1!)20 till år 1931 ökats från 14,850,000

kronor till 30,000,000 kronor. Även andra åtgärder i konkurrensstegrande

syfte kunna vidtagas inom den nuvarande organisationens ram och således

utan att riksdagen begär inrättande av ett statslotteri.

Mot inrättande av statslotteri talar även den omständigheten, att, sedan

utskottet år 1931 tog ställning till frågan, förhållandena hava ändrat sig.

Omsättningen på lotterierna har nämligen ökats med 7,200,000 kronor. Det

ekonomiska läget motiverar därjämte icke för närvarande åtgärder i motionens

syfte.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

Med hänsyn till det ovan anförda får utskottet hemställa, att förevarande

motion icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda.

Utskottet, som i huvudsak ansluter sig till de motiv, som första kammarens

andra tillfälliga utskott åberopat, biträder det beslut, som utskottet

fattat och får fördenskull hemställa,

att andra kammaren icke måtte bifalla ifrågavarande motion

nr 26.

Stockholm den 10 mars 1933.

På utskottets vägnar:

ARVID DE GEER.

Närvarande: Herrar De Geer, Thorell, Fält, Johansson i Djursnäs, Arnemark, Englund,

Björling, Hansson i Vännäsby, Norsell och Johnsson i Kalmar.

Reservation

av herrar Fält. Arnemark och Johnsson i Kalmar.

Stockholm 1933, Svenska Tryckeriaktiebolaget.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.