Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående revision av skattelagstiftningen.

1933-03-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:17, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående revision av skattelagstiftningen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

3

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1933 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

angående revision av skattelagstiftningen.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet liava hänvisats följande två motioner om ändringar

i nu gällande skattelagstiftning, nämligen:

motionen nr 185 i andra kammaren av herrar Hagberg i Luleå och

Brädefors, däri hemställts, »att riksdagen fattar beslut och vidtager ändringar

i de statliga, liksom de kommunala skattelagarna, som innebär införandet

av en stark progressiv beskattning på de stora inkomsterna;

att de skattefria avdragen, som nu för kommunalskatten är 700 kronor

och för inkomst- och förmögenhetsskatten 1,400 kronor i femte ortsgruppen,

höjes; i femte ortsgruppen fastställes det skattefria avdraget till 3,000 kronor

och sänkes i proportion därtill för övriga ortsgrupper enligt nu gällande

skala»; samt

motionen nr 342 i andra kammaren av herr Andersson i Stockholm m. fl.,

däri hemställts, »att riksdagen måtte besluta uppdraga åt regeringen att

utreda och till nästa års riksdag] inkomma med förslag till ändring av

skattelagarna, avseende

dels höjning av det beskattningsfria avdraget vid kommunalbeskattning,

dels kraftig stegring av den kommunala progressivbeskattningen och med

iakttagande av att den nuvarande dubbla begränsningen å densamma slopas,

dels stegring av nu gällande progressiv beskattning av svenskt aktiebolag

och svenskt solidariskt bankbolag,

dels uttagande av näringsskatt,

dels åtgärder till förhindrandet av ''skatteflykt’,

dels annat sätt vidtaga åtgärder i skatteutjämnande syfte,

dels bestämmelser för möjliggörande av kommunal fondbildning,

dels en stegring av den progressiva statsskatten, samt

dels åtgärder för kraftigare beskattning av de större förmögenheterna.»

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till

motionerna.

I samband med att 1928 års riksdag antog de nu gällande skattelagarna,

anhöll riksdagen, att Kungl. Majit ville föranstalta örn utredningar rörande

bland annat dels frågan örn en rationell utjämning av skattetrycket inom

kommunerna, dels ock frågan i vad mån och på vad sätt tryggandet åt

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

kommunerna av tillgång till fasta beskattningsunderlag kunde komma att

utöver fastighet vila å även andra beskattningsföremål såsom näringsföretag

och penningkapital samt likaledes frågan hur vid en sådan beskattning

hänsyn skulle kunna tagas till de skattskyldigas olika skatteförmåga. Med

anledning härav har Kungl. Majit lämnat uppdrag åt särskilda sakkunniga

att verkställa de av riksdagen sålunda ifrågasatta utredningarna.

Vad angår i motionen nr 185 i andra kammaren framställda förslag

skulle ett bifall till desamma medföra en fullständig omläggning av såväl

den statliga som den kommunala skattefördelningen. Utskottet anser sig

desto mindre kunna biträda dessa förslag som desamma under en för kommunerna

ekonomiskt brydsam tid skulle för dessa föranleda en avsevärd

minskning i antalet skattekronor. Emellertid torde det kunna förväntas, att

såväl frågan örn de skattefria avdragen som jämväl övriga av motionärerna

berörda spörsmål, i den mån desamma äro förtjänta av beaktande, komma

att i sammanhang med förenämnda utredningar göras till förmål för övervägande.

Utskottet anser därför skäl icke föreligga att i anledning av

motionerna föreslå utredning i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionen II: 185 av herrar Hagberg i Luleå och

Brädefors, örn införande av stark progressiv beskattning

på de stora inkomsterna m. m., icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd, samt

2) att motionen II: 342 av herr Andersson i Stockholm

m. fl., angående revision av skattelagstiftningen, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Bergman, Ericson i Oberga,

Wohlin, Jönsson i Slätåker, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm,

Lithander, Östergren, Sjödahl, Eklund, Heiding, Blomquist, Mårtensson,

Brännström och Persson i Undersvik.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.