Betänkande, i anledning av väckt motion om införande av en ny fastighetsbeskattning.
1933-03-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:18, Betänkande, i anledning av väckt motion om införande av en ny fastighetsbeskattning.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
5
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1933 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
införande av en ny fastighetsbeskattning.
(2ia avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 381, hava herrar Hagberg i Luleå och Brädefors hemställt,
»att riksdagen beslutar,
att genomföra en beskattning å 2 procent per år under de fem närmaste
åren av alla för bostadsändamål uthyrda fastigheters taxeringsvärde; undantag
vid beskattning göres dock för sådana mindre fastighetsägare, som ekonomiskt
äro jämnställda med övriga lönearbetare.»
Till stöd för sitt nämnda förslag hava motionärerna åberopat motiveringen
för en av dem väckt motion, nr 186 i andra kammaren. I denna motion har
förslag framställts, att medel skulle användas till byggande av bostäder för
arbetare, anställda och med dem jämställda i städerna och på landsbygden.
Frågan om bostadsproduktionens främjande är emellertid redan föremål för
Kungl. Maj:ts uppmärksamhet. Sålunda bemyndigade Kungl. Majit den 6
februari 1931 chefen för socialdepartementet att tillkalla högst sex utredningsmän
för att inom departementet biträda med utredning rörande åtgärder
till förbättring av lantarbetarnas bostadsförhållanden och därmed
sammanhängande ämnen. De med stöd av det sålunda givna bemyndigandet
tillkallade utredningsmännen, vilka antagit benämningen bostadsutredningen
för landsbygden, hava härefter den 8 februari 1933 avgivit en promemoria
angående möjligheterna att till förhindrande av arbetslöshetens
utbredning vidtaga åtgärder för förbättring av bostadsförhållandena på
landet. Vidare har Kungl. Majit den 2 december 1932 bemyndigat statsrådet
och chefen för nämnda departement att tillkalla sakkunniga för verkställande
av skyndsam utredning rörande, huruvida och på vilket sätt staten
skulle kunna till förhindrande av arbetslöshetens utbredning vidtaga åtgärder
till bostadsproduktionens främjande. Sistnämnda sakkunniga, vilka
antagit benämningen bostadsproduktionssakkunniga, hava den 8 februari
1933 avgivit en promemoria angående främjande av bostadsbyggande till
motverkande av arbetslöshet.
Ehuru utskottet anser det vara till fördel, örn åtgärder kunna vidtagas
till avhjälpande av bristfälligheter i fråga örn bostäder, har utskottet icke
Utskottet.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
kunnat förorda den av motionärerna föreslagna vägen att genom en särbeskattning
av vissa fastigheter anskaffa medel härtill. Den ifrågasatta beskattningen
är nämligen icke uppbyggd på rationella grunder och skulle uppenbarligen
komma att verka i hög grad godtycklig.
Utskottet hemställer alltså,
att motionen II: 381 av herrar Hagberg i Luleå och
Brädefors, örn införande av en ny fastighetsbeskattning,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 13 mars 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: se under betänkande nr 17.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.