Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om beredande av rätt för ägare av jordbruksoch skogsfastighet att vid taxering till kommunal inkomstskatt åtnjuta avdrag för skuldränta.

1933-03-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:20, Betänkande, i anledning av väckt motion om beredande av rätt för ägare av jordbruksoch skogsfastighet att vid taxering till kommunal inkomstskatt åtnjuta avdrag för skuldränta.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

9

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1933 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

beredande av rätt för ägare av jordbruks- och skogsfastighet

att vid taxering till kommunal inkomstskatt åtnjuta avdrag

för skuldränta.

(2ia avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 27, har herr Andersson i Leabo m. fl. hemställt, »att riksdagen

måtte besluta sådant tillägg till taxeringsförordningen, att rätt till avdrag

för skuldränta medgives ägare av jordbruks- och skogsfastighet vid taxering

till kommunal inkomstskatt, samt att vederbörande utskott måtte

utarbeta förslag till de lagtext- och författningsändringar, som härav påkallas.

»

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 213 till 1928 års riksdag

med förslag till kommunalskattelag m. m. beslöt riksdagen, att skattskyldig

skulle påföras fastighetsskatt för jordbruksfastighet efter ett repartitionstal

av 0.06 för jordbruksvärde, thos för tomt- och industrivärde samt

0.04 för skogsvärde. Samma års riksdag anhöll emellertid, att Kungl.

Maj:t måtte föranstalta örn vissa utredningar, syftande till en mera genomgripande

ändring av grunderna för statsbidragen åt kommunerna samt

för den kommunala beskattningen.

Sedan vid 1930 års riksdag motioner väckts om sänkning av repartitionstalet

för jordbruksvärde till 0.0 5, samt riksdagen på förslag av bevillningsutskottet

i skrivelse till Kungl. Majit framhållit önskvärdheten av

att de av 1928 års riksdag äskade utredningarna, i vad dessa avsåge själva

beskattningsgrunderna, utfördes med den skyndsamhet, som vore möjlig,

lämnade Kungl. Majit uppdrag åt särskilda sakkunniga, vilka antogo benämningen

1930 års kommunalskatteberedning, att verkställa de av riksdagen

sålunda ifrågasatta utredningarna i kommunalskattefrågan.

Efter det de sakkunniga verkställt undersökning rörande förskjutningen

av den kommunala skattebördan mellan olika slag av beskattningsföremål

bland annat vid en sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighets

jordbruksvärde från O.oc till 0.0 5, föreslogs med stöd av berörda utredning

i proposition nr 220 till 1932 års riksdag med förslag till lag örn ändring

i vissa delar av kommunalskattelagen sänkning av repartitionstalet för

Bihang till riksdagens protokoll 19.13. 7 sami. Nr 16—21. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

jordbruksvärde till 0.05. I sitt betänkande nr 42 i anledning av nämnda

proposition framhöll bevillningsutskottet bland annat, att behovet av

skattelättnad isynnerhet för det skuldsatta jordbruket då blivit alltmera

påtagligt, samt att man även måste, i likhet med vad chefen för finansdepartementet

framhållit, räkna med, att en mycket långvarig lågkonjunktur

för jordbruket kunde förekomma. Efter tillstyrkan av utskottet biföll riksdagen

den sålunda föreslagna sänkningen av repartitionstalet för jordbruksvärde

till 0.05.

Den vid 1928 års riksdag antagna kommunalskattelagen har i fråga örn

den kommunala beskattningen grundats på principen örn garantiskatt för

fastighet vid sidan av en inkomstskatt. På sätt förut framhållits har 1932

års riksdag genom sänkningen av det nu gällande repartitionstalet för

fastighets jordbruksvärde i viss mån tagit hänsyn till de gäldbundna jordbrukarnas

intresse.

Motionärerna hava framhållit, att det skuldsatta jordbrukets intressen

icke tillräckligt tillgodosetts genom sistnämnda beslut av riksdagen. Ett

bifall till deras förslag skulle emellertid innebära ett avsteg från de principer,

på vilka kommunalbeskattningen nu bygger. Med hänsyn härtill torde

spörsmålet, i den mån detsamma kan förtjäna beaktande, böra göras till

föremål för avgörande först i samband med en allmän revision av den

kommunala beskattningen. Då såsom förut nämnts Kungl. Maj:t uppdragit

åt särskilda sakkunniga att verkställa av riksdagen begärda utredningar

i kommunalskattefrågan, förutsätter utskottet, som av årets riksdagsberättelse

inhämtat, att 1930 års kommunalskatteberednings verksamhet

för närvarande är vilande, att de sakkunniga vid den fortsatta utredningen,

vilken med hänsyn till frågans stora betydelse synes böra

inom en nära framtid åter upptagas, komma att ägna jämväl den av

motionärerna föreslagna utvägen sin uppmärksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 27 av herr Andersson i Leabo m. fl.,

om beredande av rätt för ägare av jordbruks- och skogsfastighet

att vid taxering till kommunal inkomstskatt

åtnjuta avdrag för skuldränta, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkande nr 17.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.