Betänkande, i anledning av väckt motion om införande av stämpelavgift på av nisdrycksförsäljningsbolag utfärdad motbok.
1933-03-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:21, Betänkande, i anledning av väckt motion om införande av stämpelavgift på av nisdrycksförsäljningsbolag utfärdad motbok.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.
11
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1933 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
införande av stämpelavgift på av nisdrycksförsäljningsbolag
utfärdad motbok.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 178, har herr Andersson i Rasjön m. fl. hemställt, »att riksdagen
måtte besluta sådant tillägg till kungl, förordningen angående stämpelavgiften
den 19 november 1914 att av rusdrycksförsäljningsbolag utfärdad
motbok för inköp av spritdrycker skall förses med stämpel av fem kronor.»
För närvarande bereder sig statsverket inkomst genom rusdryckshanteringen
på flera olika vägar. Sålunda förskaffar sig statsverket inkomst
genom handel med rusdrycker, tullar å sådana drycker samt genom beskattning
av desamma. Å spritdrycker uttages skatt genom brännvinstillverkningsskatten
samt genom omsättnings- och utskänkningsskatten.
I årets statsverksproposition har för nästkommande budgetår brännvinstillverkningsskatten
beräknats till 17 miljoner kronor samt omsättningsoch
utskänkningsskatten å spritdrycker till 78 miljoner kronor, varjämte
inkomsten av rusdrycksförsäljningen upptagits till 31 miljoner kronor,
därav 25 miljoner kronor kunna antagas belöpa å spritdryckerna, och
maltskatten till 30 miljoner kronor. Bortsett från tullar å importerade
rusdrycker hava sålunda statens inkomster av rusdrycker och maltdrycker
beräknats till sammanlagt 156 miljoner kronor. Under år 1931 uppgick
tulluppbörden å spritdrycker och viner till omkring 10.6 miljoner
kronor, därav något mer än 4.6 miljoner kronor å spritdrycker. Statens
inkomst enbart av spritdryckerna torde därför för nästa budgetår kunna
uppskattas till över 120 miljoner kronor.
I motionen har följande anordning för uttagande av stämpelskatt å motböcker
förordats. Kungl. Majit skulle fastställa ett enhetligt formulär för
motböcker så beskaffat, att motboken innehölle ett antal kuponger, en var
berättigande till inköp av en bestämd kvantitet spritdrycker. Förslagsvis
borde varje motbok innehålla 48 sådana kuponger och varje kupong
berättiga till inköp av 1 liter spritdrycker. Någon begränsning i giltighetstiden
för motbok skulle icke stadgas. Sedan kupongerna förbrukats
skulle motboksägaren äga erhålla ny motbok mot erläggande av ny stämpelskatt
av 5 kronor. Då antalet motboksinnehavare vid 1931 års utgång
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.
Utskottets
yttrande.
utgjorde i runt tal 1,260,000, kunde, med hänsyn tagen till att stämpelskattens
införande komme att förorsaka ett nedbringande av antalet motböcker,
stämpelskatten beräknas komma att för nästa budgetår inbringa åtminstone
5 miljoner kronor. Därefter borde den årliga avkastningen
av stämpelskatten kunna beräknas till åtminstone 2.5 miljoner kronor.
Enligt motionärernas mening skulle en på dylikt sätt anordnad stämpelskatt
komma att motverka utlåning av motböcker och överlåtelser av å
motbok inköpta spritdrycker.
Därest motionärernas förslag bifölles, skulle genom stämpelskatten komma
att uttagas en särskild avgift, i regel motsvarande omkring 10.5 öre för
liter. För den händelse det skulle visa sig möjligt och lämpligt att ur
spritdryckshanteringen uttaga en ökad inkomst, kan detta syfte uppenbarligen
tillgodoses på ett vida enklare och ur kostnadssynpunkt
mindre tyngande sätt, exempelvis genom en motsvarande förhöjning av
omsättningsskattens grundavgift, än genom införande av ännu en skatteform.
Utskottet har velat erinra därom, att i proposition nr 60 till årets
riksdag förslag framställts örn böjning av denna grundavgift från 1 krona
till 1 krona 60 öre för liter. I enlighet med bevillningsutskottets hemställan
(bet. nr 1) har riksdagen beslutat böja grundavgiftens belopp
för tiden till den 1 juli innevarande år till berörda belopp 1 krona 60
öre, medan frågan om omsättningsskatten för nästa budgetår kommer att
framdeles, då budgetläget kan närmare överblickas, göras till föremål
för behandling. Med hänsyn härtill bar utskottet icke ansett sig i förevarande
sammanhang böra närmare ingå på spörsmålet ur statsfinansiell
synpunkt.
Det är knappast sannolikt att, på sätt motionärerna förmenat, stämpelskatten
skulle begränsa utlåningar av motböcker eller olagliga överlåtelser
av å motbok inköpta spritdrycker. I flertalet fall av sådana
utlåningar och överlåtelser skulle nämligen helt säkert stämpelavgiften
komma att slutligen bäras icke av motboksinnebavaren utan av köparen
till spritdryckerna.
Under åberopande av vad sålrmda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 178 av herr Andersson i Rasjön m.
fl., örn införande av stämpelavgift på av rusdrycksförsäljningsbolag
utfärdad motbok, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 13 mars 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.
13
Närvarande: se under betänkande nr 17.
Reservation
av herrar Bergman och Olsson i Ramsta, vilka anfört:
»Då denna motion med avseende å syftet är likartad med flera andra
motioner, som vid årets riksdag väckts angående ökad spirituosaskatt,
hava vi ansett, att med prövningen av motionen borde anstå, till dess
riksdagen vid en senare tidpunkt bättre än nu kan överblicka vad det
statsfinansiella läget kräver och att sålunda motionen behandlas vid uppgörande
av inkomstberäkningen för nästkommande budgetår, varvid
lämpligaste tillfälle synes erbjuda sig att taga olika föreslagna former
för eventuell ytterligare spritbeskattning i övervägande.»
Bihang till riksdagens protokoll 1933.
7 sand.
Nr 16—21.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.