Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om införande av stämpelavgift på av nisdrycksförsäljningsbolag utfärdad motbok.

1933-03-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:21, Betänkande, i anledning av väckt motion om införande av stämpelavgift på av nisdrycksförsäljningsbolag utfärdad motbok.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

11

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1933 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

införande av stämpelavgift på av nisdrycksförsäljningsbolag

utfärdad motbok.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 178, har herr Andersson i Rasjön m. fl. hemställt, »att riksdagen

måtte besluta sådant tillägg till kungl, förordningen angående stämpelavgiften

den 19 november 1914 att av rusdrycksförsäljningsbolag utfärdad

motbok för inköp av spritdrycker skall förses med stämpel av fem kronor.»

För närvarande bereder sig statsverket inkomst genom rusdryckshanteringen

på flera olika vägar. Sålunda förskaffar sig statsverket inkomst

genom handel med rusdrycker, tullar å sådana drycker samt genom beskattning

av desamma. Å spritdrycker uttages skatt genom brännvinstillverkningsskatten

samt genom omsättnings- och utskänkningsskatten.

I årets statsverksproposition har för nästkommande budgetår brännvinstillverkningsskatten

beräknats till 17 miljoner kronor samt omsättningsoch

utskänkningsskatten å spritdrycker till 78 miljoner kronor, varjämte

inkomsten av rusdrycksförsäljningen upptagits till 31 miljoner kronor,

därav 25 miljoner kronor kunna antagas belöpa å spritdryckerna, och

maltskatten till 30 miljoner kronor. Bortsett från tullar å importerade

rusdrycker hava sålunda statens inkomster av rusdrycker och maltdrycker

beräknats till sammanlagt 156 miljoner kronor. Under år 1931 uppgick

tulluppbörden å spritdrycker och viner till omkring 10.6 miljoner

kronor, därav något mer än 4.6 miljoner kronor å spritdrycker. Statens

inkomst enbart av spritdryckerna torde därför för nästa budgetår kunna

uppskattas till över 120 miljoner kronor.

I motionen har följande anordning för uttagande av stämpelskatt å motböcker

förordats. Kungl. Majit skulle fastställa ett enhetligt formulär för

motböcker så beskaffat, att motboken innehölle ett antal kuponger, en var

berättigande till inköp av en bestämd kvantitet spritdrycker. Förslagsvis

borde varje motbok innehålla 48 sådana kuponger och varje kupong

berättiga till inköp av 1 liter spritdrycker. Någon begränsning i giltighetstiden

för motbok skulle icke stadgas. Sedan kupongerna förbrukats

skulle motboksägaren äga erhålla ny motbok mot erläggande av ny stämpelskatt

av 5 kronor. Då antalet motboksinnehavare vid 1931 års utgång

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

Utskottets

yttrande.

utgjorde i runt tal 1,260,000, kunde, med hänsyn tagen till att stämpelskattens

införande komme att förorsaka ett nedbringande av antalet motböcker,

stämpelskatten beräknas komma att för nästa budgetår inbringa åtminstone

5 miljoner kronor. Därefter borde den årliga avkastningen

av stämpelskatten kunna beräknas till åtminstone 2.5 miljoner kronor.

Enligt motionärernas mening skulle en på dylikt sätt anordnad stämpelskatt

komma att motverka utlåning av motböcker och överlåtelser av å

motbok inköpta spritdrycker.

Därest motionärernas förslag bifölles, skulle genom stämpelskatten komma

att uttagas en särskild avgift, i regel motsvarande omkring 10.5 öre för

liter. För den händelse det skulle visa sig möjligt och lämpligt att ur

spritdryckshanteringen uttaga en ökad inkomst, kan detta syfte uppenbarligen

tillgodoses på ett vida enklare och ur kostnadssynpunkt

mindre tyngande sätt, exempelvis genom en motsvarande förhöjning av

omsättningsskattens grundavgift, än genom införande av ännu en skatteform.

Utskottet har velat erinra därom, att i proposition nr 60 till årets

riksdag förslag framställts örn böjning av denna grundavgift från 1 krona

till 1 krona 60 öre för liter. I enlighet med bevillningsutskottets hemställan

(bet. nr 1) har riksdagen beslutat böja grundavgiftens belopp

för tiden till den 1 juli innevarande år till berörda belopp 1 krona 60

öre, medan frågan om omsättningsskatten för nästa budgetår kommer att

framdeles, då budgetläget kan närmare överblickas, göras till föremål

för behandling. Med hänsyn härtill bar utskottet icke ansett sig i förevarande

sammanhang böra närmare ingå på spörsmålet ur statsfinansiell

synpunkt.

Det är knappast sannolikt att, på sätt motionärerna förmenat, stämpelskatten

skulle begränsa utlåningar av motböcker eller olagliga överlåtelser

av å motbok inköpta spritdrycker. I flertalet fall av sådana

utlåningar och överlåtelser skulle nämligen helt säkert stämpelavgiften

komma att slutligen bäras icke av motboksinnebavaren utan av köparen

till spritdryckerna.

Under åberopande av vad sålrmda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 178 av herr Andersson i Rasjön m.

fl., örn införande av stämpelavgift på av rusdrycksförsäljningsbolag

utfärdad motbok, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

13

Närvarande: se under betänkande nr 17.

Reservation

av herrar Bergman och Olsson i Ramsta, vilka anfört:

»Då denna motion med avseende å syftet är likartad med flera andra

motioner, som vid årets riksdag väckts angående ökad spirituosaskatt,

hava vi ansett, att med prövningen av motionen borde anstå, till dess

riksdagen vid en senare tidpunkt bättre än nu kan överblicka vad det

statsfinansiella läget kräver och att sålunda motionen behandlas vid uppgörande

av inkomstberäkningen för nästkommande budgetår, varvid

lämpligaste tillfälle synes erbjuda sig att taga olika föreslagna former

för eventuell ytterligare spritbeskattning i övervägande.»

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

7 sand.

Nr 16—21.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.