Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om skatt å mineralvatten och vissa läskedrycker eller å kolsyra, som användes vid tillverkning av nämnda slag av drycker.

1933-04-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:29, Betänkande, i anledning av väckta motioner om skatt å mineralvatten och vissa läskedrycker eller å kolsyra, som användes vid tillverkning av nämnda slag av drycker.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Hevi lini nysa skotte ts betänkande Nr 2b.

Jir 29.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1933 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om skatt å mineralvatten och vissa läskedrycker eller å

kolsyra, som användes vid tillverkning av nämnda slag av

drycker.

I iva likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 97 i

första kammaren av herr Nylander in. 11. och nr 189 i andra kammaren

av herr Lundell m. 11. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta åsätta

mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läskedrycker en skatt av 10 öre

per liter,

eller ock, därest detta förslag icke skulle vinna riksdagens bifall, i stället

besluta åsätta kolsyra, som användes vid tillverkning av nämnda slag av

drycker, en skatt till belopp motsvarande den ovan per liter föreslagna».

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den

mån redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.

I motionerna har framhållits, att mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria

läskedrycker med undantag för sådana mineralvatten, som tjäna ett medicinskt

ändamål, huvudsakligen måste anses såsom varor med en viss lyxbetonad

karaktär. I nuvarande statsfinansiella läge borde dessa varor därför

lämpa sig väl för en beskattning.

Motionärerna hava vidare erinrat örn, att sedan åtskilliga år tillbaka vore

en särskild beskattning av läskedryckstillverkningen genomförd i Norge. 1

motionerna har en kortfattad redogörelse lämnats för lagstiftningen å ifrågavarande

område i nämnda land. Av denna redogörelse, till vilken utskottet

tillåter sig hänvisa, framgår, att skatten skall erläggas av den, som utlämnar

varan till detaljhandeln. Såväl inom landet tillverkad som importerad

vara är underkastad skatt. Densamma utgår i förhållande till varans värde.

Motionärerna hava föreslagit införande av en dylik beskattning, anordnad

efter huvudsakligen samma linjer som i Norge. De hava därvid ansett det

vara mest ändamålsenligt att lägga kvantiteten och ej värdet till grund för

beskattningen. Med ledning av tillgängliga uppgifter angående den inhemska

tillverkningen, vilken uppgives vara bedriven vid omkring 700

tillverkningsställen, därav ett icke obetydligt antal av hantverksmässig och

småindustriell natur, samt storleken av införseln och utförseln under år

1931 hava motionärerna beräknat skatteunderlaget till mellan 25 och 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

lienilfrii>i(/milskotleh betänkande Nr 29.

miljoner liter för år, samt att en dylik skatt skulle komma att för nästkom

mande budgetår tillföra statskassan ett belopp av 2.5 å 3 miljoner kronor.

Alternativt liava motionärerna föreslagit, att skatten i stället skulle utlagas

å kolsyreframställningen. Med en dylik beskattningsform skulle man

undvika de olägenheter och kontrollsvårigheter, som kunde vara förbundna

med den föreslagna omsättningsskatten å ifrågavarande drycker. Då emellertid

kolsyra icke uteslutande användes för läskedryckstillverkningen, läge

häri enligt motionärerna ett skäl, som syntes tala mot skatt å kolsyra. För

att sistnämnda skatt skulle medföra avsedd effekt, vore måhända även nödvändigt

för förhindrande av kringgående av skattebestämmelserna att kombinera

skatten med ett förbud för läskedrycksfabrikanterna att själva framställa

kolsyra. Beträffande skattesatsen å kolsyra ansågo motionärerna, att

densamma borde bestämmas till sådant belopp, att dryckerna drabbades av

samma skattebelastning för liter räknat som vid en omsättningsskatt.

1 en utskottet tillhandakommen skrivelse har Sveriges vattenfabrikanters

riksförbund i anledning av de i motionerna väckta förslagen hemställt, att

utskottet ville avstyrka bifall till desamma, samt till stöd härför framhållit

bland annat följande.

Någon import till Sverige av flytande kolsyra förekomme icke. Inom

landet funnes två företag, vilka tillverkade och försålde llytande kolsyra

till omkring 700 läskedryckstillverkare med maskinella anordningar. Härtill

komme omkring 300 mindre tillverkare, vilka använde s. k. sodamaticapparater.

Ehuru omkring 90 procent av tillverkningen av ifrågavarande

drycker belöpte å de större företagarna, borde i rättvisans intresse såvitt

möjligt samtliga tillverkare, även de minsta, bliva föremål för beskattning och

skattekontroll. Med ett så betydande antal småtillverkare, som förut nämnts,

tåge i öppen dag, att kontrollen måste bliva tidsödande och mycket dyrbar.

Ett genomförande här i landet av en skatt på kolsyrade drycker skulle,

i likhet med vad som blivit förhållandet efter skattens införande i Norge,

komma att nedbringa omsättningen av dylika drycker samt minska del

bruttobelopp, som genom den ifrågasatta skatten skulle komma att tillföras

statskassan. Härtill komme en ytterligare minskning i inkomsten motsvarande

kostnaderna för kontroll och indrivning av skatten. Med hänsyn till

de många tillverkarna på vitt skilda orter inom landet kunde dessa kostnader

beräknas till ett jämförelsevis högt belopp.

Under år 1930 hade en dylik beskattning av mineralvatten och lemonader

genomförts i Tyskland. På grund av beskattningens verkningar och de i

jämförelse med skatteintäkten, uppgående till omkring 15 miljoner riksmark,

avsevärda kontrollkostnaderna, vilka skulle utgjort 9 miljoner riksmark.

linde skatten därstädes under år 1931 blivit upphävd.

Beträffande motionärernas alternativa förslag örn beskattning av kolsyra,

hade de själva framfört vissa befogade invändningar mot denna skatteforni.

Även örn svårigheterna i fråga örn kontroll och kostnaderna därför bleve

mindre än vid en omsättningsskatt, Ideve det i dylikt fall än svårare atl

anordna en rättvis beskattning än om densamma lades direkt å läskedryckerna.

Frestelserna för mindre nogräknade tillverkare att använda

smygvägar för åtkommande av obeskattad kolsyra bleve även högst betydande.

lii hany till riksdagens pral a kall 19 lid. 7 saini. Xr !2S ''19. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Utskottet6

yttrande.

I de länder, där såvitt utskottet har sig bekant en beskattning av omsättning

å mineralvatten och läskedrycker tillämpats, har det visat sig vara

förenat med avsevärda svårigheter att åvägabringa en effektiv kontroll över

tillverkningen, och där en sådan kontroll kunnat genomföras, synas kostnaderna

för densamma hava blivit mycket betydande i förhållande till skatteintäkten.

Då, på sätt vattenfabrikanternas riksförbund påpekat, tillverkningen av

mineralvatten och läskedrycker är fördelad på ett stort antal företag belägna

i skilda delar av landet, torde med säkerhet synnerligen stora svårigheter

uppkomma för åstadkommande aven effektiv kontroll här i landet. Även örn

det ur principiell synpunkt icke skulle möta större betänkligheter att införa en

skatt å det stora flertalet drycker av nämnda slag, har utskottet med hänsyn

till nu anförda omständigheter ansett sig icke kunna förorda en beskattning

å omsättningen av dessa drycker.

Beträffande den av motionärerna alternativt föreslagna skatten å kolsyra

synes en sådan skatteform ännu icke kommit till användning i utlandet,

vadan närmare erfarenheter saknas rörande denna skatteforms anordnande

och verkningar. Sannolikt äro betydande kontrollsvårigheter förbundna även

med sistnämnda skatteform, i all synnerhet som kolsyra användes jämväl

för andra ändamål än för tillverkning av läskedrycker. Motionärerna hava

även själva erinrat örn vissa olägenheter, som äro förenade med en skatt å

kolsyra. Utskottet har funnit dessa erinringar vara av den natur, att utskottet

icke ansett sig för närvarande kunna biträda förslaget om införande

av skatt å kolsyretillverkningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 97 av herr Nylander

m. fl. och II: 189 av herr Lundell m. fl., örn skatt å

mineralvatten och vissa läskedrycker eller å kolsyra,

som användes vid tillverkning av nämnda slag av drycker,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 april 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkande nr 28.

380988. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.