Betänkande, i anledning av väckta motioner om skatt å mineralvatten och vissa läskedrycker eller å kolsyra, som användes vid tillverkning av nämnda slag av drycker.
1933-04-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:29, Betänkande, i anledning av väckta motioner om skatt å mineralvatten och vissa läskedrycker eller å kolsyra, som användes vid tillverkning av nämnda slag av drycker.
Dokumentets text
4
Hevi lini nysa skotte ts betänkande Nr 2b.
Jir 29.
Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1933 kl. 5 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om skatt å mineralvatten och vissa läskedrycker eller å
kolsyra, som användes vid tillverkning av nämnda slag av
drycker.
I iva likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 97 i
första kammaren av herr Nylander in. 11. och nr 189 i andra kammaren
av herr Lundell m. 11. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta åsätta
mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läskedrycker en skatt av 10 öre
per liter,
eller ock, därest detta förslag icke skulle vinna riksdagens bifall, i stället
besluta åsätta kolsyra, som användes vid tillverkning av nämnda slag av
drycker, en skatt till belopp motsvarande den ovan per liter föreslagna».
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den
mån redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.
I motionerna har framhållits, att mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria
läskedrycker med undantag för sådana mineralvatten, som tjäna ett medicinskt
ändamål, huvudsakligen måste anses såsom varor med en viss lyxbetonad
karaktär. I nuvarande statsfinansiella läge borde dessa varor därför
lämpa sig väl för en beskattning.
Motionärerna hava vidare erinrat örn, att sedan åtskilliga år tillbaka vore
en särskild beskattning av läskedryckstillverkningen genomförd i Norge. 1
motionerna har en kortfattad redogörelse lämnats för lagstiftningen å ifrågavarande
område i nämnda land. Av denna redogörelse, till vilken utskottet
tillåter sig hänvisa, framgår, att skatten skall erläggas av den, som utlämnar
varan till detaljhandeln. Såväl inom landet tillverkad som importerad
vara är underkastad skatt. Densamma utgår i förhållande till varans värde.
Motionärerna hava föreslagit införande av en dylik beskattning, anordnad
efter huvudsakligen samma linjer som i Norge. De hava därvid ansett det
vara mest ändamålsenligt att lägga kvantiteten och ej värdet till grund för
beskattningen. Med ledning av tillgängliga uppgifter angående den inhemska
tillverkningen, vilken uppgives vara bedriven vid omkring 700
tillverkningsställen, därav ett icke obetydligt antal av hantverksmässig och
småindustriell natur, samt storleken av införseln och utförseln under år
1931 hava motionärerna beräknat skatteunderlaget till mellan 25 och 30
opaginerad Kontrollera mot PDF
lienilfrii>i(/milskotleh betänkande Nr 29.
miljoner liter för år, samt att en dylik skatt skulle komma att för nästkom
mande budgetår tillföra statskassan ett belopp av 2.5 å 3 miljoner kronor.
Alternativt liava motionärerna föreslagit, att skatten i stället skulle utlagas
å kolsyreframställningen. Med en dylik beskattningsform skulle man
undvika de olägenheter och kontrollsvårigheter, som kunde vara förbundna
med den föreslagna omsättningsskatten å ifrågavarande drycker. Då emellertid
kolsyra icke uteslutande användes för läskedryckstillverkningen, läge
häri enligt motionärerna ett skäl, som syntes tala mot skatt å kolsyra. För
att sistnämnda skatt skulle medföra avsedd effekt, vore måhända även nödvändigt
för förhindrande av kringgående av skattebestämmelserna att kombinera
skatten med ett förbud för läskedrycksfabrikanterna att själva framställa
kolsyra. Beträffande skattesatsen å kolsyra ansågo motionärerna, att
densamma borde bestämmas till sådant belopp, att dryckerna drabbades av
samma skattebelastning för liter räknat som vid en omsättningsskatt.
1 en utskottet tillhandakommen skrivelse har Sveriges vattenfabrikanters
riksförbund i anledning av de i motionerna väckta förslagen hemställt, att
utskottet ville avstyrka bifall till desamma, samt till stöd härför framhållit
bland annat följande.
Någon import till Sverige av flytande kolsyra förekomme icke. Inom
landet funnes två företag, vilka tillverkade och försålde llytande kolsyra
till omkring 700 läskedryckstillverkare med maskinella anordningar. Härtill
komme omkring 300 mindre tillverkare, vilka använde s. k. sodamaticapparater.
Ehuru omkring 90 procent av tillverkningen av ifrågavarande
drycker belöpte å de större företagarna, borde i rättvisans intresse såvitt
möjligt samtliga tillverkare, även de minsta, bliva föremål för beskattning och
skattekontroll. Med ett så betydande antal småtillverkare, som förut nämnts,
tåge i öppen dag, att kontrollen måste bliva tidsödande och mycket dyrbar.
Ett genomförande här i landet av en skatt på kolsyrade drycker skulle,
i likhet med vad som blivit förhållandet efter skattens införande i Norge,
komma att nedbringa omsättningen av dylika drycker samt minska del
bruttobelopp, som genom den ifrågasatta skatten skulle komma att tillföras
statskassan. Härtill komme en ytterligare minskning i inkomsten motsvarande
kostnaderna för kontroll och indrivning av skatten. Med hänsyn till
de många tillverkarna på vitt skilda orter inom landet kunde dessa kostnader
beräknas till ett jämförelsevis högt belopp.
Under år 1930 hade en dylik beskattning av mineralvatten och lemonader
genomförts i Tyskland. På grund av beskattningens verkningar och de i
jämförelse med skatteintäkten, uppgående till omkring 15 miljoner riksmark,
avsevärda kontrollkostnaderna, vilka skulle utgjort 9 miljoner riksmark.
linde skatten därstädes under år 1931 blivit upphävd.
Beträffande motionärernas alternativa förslag örn beskattning av kolsyra,
hade de själva framfört vissa befogade invändningar mot denna skatteforni.
Även örn svårigheterna i fråga örn kontroll och kostnaderna därför bleve
mindre än vid en omsättningsskatt, Ideve det i dylikt fall än svårare atl
anordna en rättvis beskattning än om densamma lades direkt å läskedryckerna.
Frestelserna för mindre nogräknade tillverkare att använda
smygvägar för åtkommande av obeskattad kolsyra bleve även högst betydande.
lii hany till riksdagens pral a kall 19 lid. 7 saini. Xr !2S ''19. 2
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
Utskottet6
yttrande.
I de länder, där såvitt utskottet har sig bekant en beskattning av omsättning
å mineralvatten och läskedrycker tillämpats, har det visat sig vara
förenat med avsevärda svårigheter att åvägabringa en effektiv kontroll över
tillverkningen, och där en sådan kontroll kunnat genomföras, synas kostnaderna
för densamma hava blivit mycket betydande i förhållande till skatteintäkten.
Då, på sätt vattenfabrikanternas riksförbund påpekat, tillverkningen av
mineralvatten och läskedrycker är fördelad på ett stort antal företag belägna
i skilda delar av landet, torde med säkerhet synnerligen stora svårigheter
uppkomma för åstadkommande aven effektiv kontroll här i landet. Även örn
det ur principiell synpunkt icke skulle möta större betänkligheter att införa en
skatt å det stora flertalet drycker av nämnda slag, har utskottet med hänsyn
till nu anförda omständigheter ansett sig icke kunna förorda en beskattning
å omsättningen av dessa drycker.
Beträffande den av motionärerna alternativt föreslagna skatten å kolsyra
synes en sådan skatteform ännu icke kommit till användning i utlandet,
vadan närmare erfarenheter saknas rörande denna skatteforms anordnande
och verkningar. Sannolikt äro betydande kontrollsvårigheter förbundna även
med sistnämnda skatteform, i all synnerhet som kolsyra användes jämväl
för andra ändamål än för tillverkning av läskedrycker. Motionärerna hava
även själva erinrat örn vissa olägenheter, som äro förenade med en skatt å
kolsyra. Utskottet har funnit dessa erinringar vara av den natur, att utskottet
icke ansett sig för närvarande kunna biträda förslaget om införande
av skatt å kolsyretillverkningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 97 av herr Nylander
m. fl. och II: 189 av herr Lundell m. fl., örn skatt å
mineralvatten och vissa läskedrycker eller å kolsyra,
som användes vid tillverkning av nämnda slag av drycker,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 april 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: se under betänkande nr 28.
380988. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.