Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tUllämpning av förordningen den 17 maj 1923

1933-01-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:3, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tUllämpning av förordningen den 17 maj 1923

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 27 januari 1933 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående fortsatt tUllämpning

av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) örn utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp,

byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

I en den 3 januari 1933 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 17, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj

1923 (nr 113) örn utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror b

Härigenom förordnas, att förordningen den 17 maj 1923 örn utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till

riket av pärlor med flera lyxvaror skall, 19 § med ändrad lydelse enligt

förordning den 5 april 1929 (nr 52), äga fortsatt tillämpning till och med

den 30 juni 1934.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot föreliggande förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 17, antaga det vid propositonen

fogade förslaget till förordning angående

fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923

1 Jfr 193-2 : 39.

Bihang till riksdagens protokoll 19113. 7 sami. Nr 3. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

(nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i

vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor

med flera lyxvaror.

Stockholm den 27 januari 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Krislianstad, Bärg, Örne, Boman, Bergman, Ericson i Oberga,

Björnsson, Wohlin, Åström, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Nylander i

Stockholm, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Lithander, Olsson

i Gävle, Ericson i Boxholm, Wijkström och Werner.

Reservationer:

1) av herr Örne, som anfört:

»Alltsedan det av erfarenheten framgick att den nu ifrågavarande

stämpelskatten på pärlor och vissa andra lyxvaror endast kunde lämna

ett mycket obetydligt nettobelopp till statskassan, har jag regelbundet inom

bevillningsutskottet och första kammaren yrkat, att den icke vidare

borde bibehållas. Det kan visserligen vid ytligt betraktande förefalla

egendomligt att under nuvarande statsfinansiella läge vidhålla samma

uppfattning som tidigare. Att jag gör det beror emellertid på, att det

enligt min mening måste anses vara i hög grad irrationellt att bibehålla

en särskild skatteform för att skaffa staten en i jämförelse med dess behov

icke nämnvärd intäkt. De stora inkomsttagarnas och förmögenheternas

bidrag till det allmänna uttagas bäst genom inkomst- och förmögenhetsskatt

samt kvarlåtenskaps- och arvsskatt, vilka skatter icke så

lätt som den nu ifrågavarande kunna kringgås av mindre lojala medborgare.

Det torde vara tämligen visst, att illojal trafik förekommer i stor

utsträckning beträffande den nu ifrågavarande stämpelskatten vid köp

och byte av pärlor och att dess tillvaro dessutom är ägnad att minska sta
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3. 3

tens intäkter av ilen öppna handeln i branschen med ett ej obetydligt belopp

årligen. Då slutligen uppbördskostnaderna för det influtna nettobeloppet

äro relativt stora, ligger däri ytterligare ett skäl att nu avskriva

hela delina synnerligen misslyckade skatteform, till förman för vilken endast

vissa känsloskäl kunna anföras.

Jag anser sålunda, att utskottet bort hemställa, att Kungl. Maj.ts proposition

nr 17 icke måtte av riksdagen bifallas», samt

2) av herr Lithander, sorn anfört följande:

»Jag anser, att ifrågavarande lyxskatt är ägnad att direkt inbjuda til!

och premiera smyghandel till förfång för den lojala handeln, och riktigheten

härav har bekräftats av erfarenheten. Denna smyghandel undandrager

sig kontrollen; och icke heller nu föreliggande förslag innehåller

bestämmelser, som möjliggöra en effektiv kontroll över handeln. Det oaktat

äro kontrollkostnaderna jämförelsevis mycket höga, i det att omkring

50 kontrollörer sysselsättas, dragande en kostnad av mer än 10,000 kronor

jämte resekostnader.

De skattebelopp, som hittills genom denna skatt tillförts statsverket,

synas mig vara illusoriska. Jag är nämligen övertygad örn, att till följd

av att den okontrollerade smyghandeln direkt premieras av den förordning,

som nu föreslås förlängd, hava så stora inkomster berövats utövarna

av den lojala handeln, att därigenom de direkta skattebelopp, som

dessa skulle haft att erlägga, minskats med ett belopp överstigande lyxskattens.

Vidare vill jag erinra örn att förordningen ej tillämpas vid rikets gränser

beträffande turisttrafik, och örn den tillämpades, skulle den tillfoga

turisttrafiken en sådan skada, att de skatter och andra inkomster, som

turisttrafiken nu ger statsverket, skulle minskas i betydande grad.

Till och med i ett land som Tyskland, där praktiskt taget varje tänkbar

skattekälla utnyttjats, förekommer icke någon särskild lyxbeskattning av

pärlor och juveler. Säkerligen har detta förhållande sin grund i att man

ansett en dylik beskattning ur praktiska synpunkter ogenomförbar.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition

nr 17.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:16 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till förordning med bestämmelser om införselmonopol å mjölk och mejeriprodukter. a1 i texten