Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Majit att besluta i fråga om vissa postavgifter jämte en i ämnet väckt motion. 4

1933-04-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:32, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Majit att besluta i fråga om vissa postavgifter jämte en i ämnet väckt motion. 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1933 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående bemyndigande för Kungl. Majit att besluta

i fråga om vissa postavgifter jämte en i ämnet väckt

motion.

4

Genom en den 24 februari 1933 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 143, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels i fråga örn de till den inrikes posttjänsten hörande avgifterna —

med förklarande att riksdagen fortfarande vill utöva sin rätt att ensam

besluta rörande

befordringsavgifter i egentlig mening,

assurans-, rekommendations-, postanvisnings-, postförskotts- och inkasseringsavgifter,

avgifter för lösenförsändelser,

avgifter för postabonnemang å tidningar ävensom

avgifter i postgirorörelsen —

bemyndiga Kungl. Majit att intill utgången av år 1937 i övrigt besluta

i fråga örn hithörande avgifter;

dock att, därest under berörda tidrymd skulle uppkomma en eller annan

ny avgift, som ej är att hänföra till någon nu befintlig kategori och

beträffande vilken rimligtvis kan uppstå tvekan, huruvida densamma är

av beskaffenhet att böra av Kungl. Majit ensam bestämmas, vederbörlig

framställning skall till riksdagen avlåtas;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att fortfarande under nyssnämnda tid

besluta beträffande de till den utrikes posttrafiken hörande avgifterna.

I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft

en inom första kammaren av herr Björnsson väckt motion, nr 256,

däri hemställts, »att riksdagen i anledning av Kungl. Majits proposition

nr 143 måtte

dels i fråga örn de till den inrikes posttjänsten hörande avgifterna —

med förklarande att riksdagen fortfarande vill utöva sin rätt att ensam

besluta rörande

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 32.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

befordringsavgifter för brev och brevkort samt för korsband, ävensom

avgifter för postabonnemang å tidningar —

bemyndiga Kungl. Majit att intill utgången av år 1937 i övrigt besluta

i fråga örn hithörande avgifter;

dock att, därest under berörda tidrymd skulle uppkomma en eller annan

ny avgift, som ej är att hänföra till någon nu befintlig kategori och beträffande

vilken rimligtvis kan uppstå tvekan, huruvida densamma är

av beskaffenhet att böra av Kungl. Majit ensam bestämmas, vederbörlig

framställning skall till riksdagen avlåtas;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att fortfarande linder nyssnämnda tid

besluta beträffande de till den utrikes posttrafiken börande avgifterna».

Genom beslut åren 1908,^1911, 1914, 1917, 1920, 1925, 1928 och 1932 har riksdagen

bemyndigat Kungl. Majit, senast för tiden intill 1933 års utgång,

att besluta i fråga örn vissa postavgifter. Genom förevarande proposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för tiden intill utgången av

år 1937 lämna Kungl. Majit enahanda bemyndigande som det, 1932 års

riksdag givit.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet i ärendet har föredragande departementschefen

erinrat, att begränsningen av det utav 1932 års riksdag

givna bemyndigandet till att avse allenast tiden intill utgången av år

1933 sammanhängde därmed, att samma riksdag såsom vilande antagit

ett av Kungl. Majit i proposition, nr 82, framlagt förslag till sådan ändring

av § 60 regeringsformen, att postmedlen icke längre skulle komma

att hänföras till bevillningar och beslutanderätten i fråga örn postavgifterna

därigenom överflyttas från riksdagen till Kungl. Majit. Vidare har

departementschefen erinrat, att berörda såsom vilande antagna förslag

till grundlagsändring av innevarande års riksdag förkastats. Med anledning

därav bade, på framställning av generalpoststyrelsen, förevarande

proposition avlåtits till riksdagen.

Enligt det i motionen nr 256 i första kammaren framställda yrkandet

skulle riksdagen förbehålla sig att ensam besluta allenast rörande befordringsavgifter

för brev och brevkort samt för korsband ävensom i fråga

örn avgifter för postabonnemang å tidningar och i anslutning därtill

Kungl. Majits bemyndigande att besluta i fråga örn vissa postavgifter

för tiden intill utgången av år 1937 utvidgas att omfatta samtliga postavgifter

i övrigt.

Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande!

Under den diskussion, som förts i samband med ovanberörda förslag

till grundlagsändring, hade till förmån för förslaget huvudsakligen anförts

det skälet, att den nuvarande ordningen vore oförenlig med postverkets

behov att med samma grad av rörelsefrihet som övriga statens

affärsverk kunna anpassa sina taxor och övriga befordringsvillkor efter

de växlande förhållandena inom sitt arbetsområde. Mot förslaget an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 3

fördes, bortsett från vissa historiskt-konstitutionella skäl, framför allt

att vissa av postavgifterna vore av förhållandevis stor betydelse för

budgeten, och att riksdagen därför icke borde frånhända sig sin rätt

att ensam och på förhand bestämma däröver. Detta gällde framför allt

befordringsavgifterna å ena sidan för brev och därmed jämförliga försändelser

och å andra sidan för tidningar. De förra vore nu så höga,

att de till någon del kunde jämställas med indirekta skatter, och de senare

vore däremot så låga, att de kunde anses innebära viss subvention

åt tidningsväsendet. Övriga avgifter syntes i stort sett vara utmätta

efter affärsmässiga principer såtillvida, att de med viss mindre felmarginal

åt ena eller andra hållet täckte postverkets kostnader för motsvarande

del av rörelsen.

Vid sådant förhållande syntes man kunna i tillräcklig utsträckning

fylla riksdagens krav örn ensamrätt i fråga örn budgetärt viktiga avgifter,

även örn det nu ifrågasatta bemyndigande för Kungl. Maj:t utsträcktes

att gälla samtliga postavgifter utom brevportot och befordringsavgifterna

för tidningar. Därigenom skulle postverket också få

möjlighet att smidigare än hittills i fråga örn taxorna för paket- och

värdeförsändelser m. m. anpassa sig efter rådande konkurrensförhållanden.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit ett av generalpoststyrelsen den 14 mars 1933 avgivet yttrande

i anledning av motionen. I yttrandet, vilket åtföljer detta betänkande

såsom bilaga, har generalpoststyrelsen funnit sig böra tillstyrka

bifall till motionen, men tillika funnit det önskvärt, att bemyndigandet

för Kungl. Majit att intill utgången av år 1937 bestämma vissa

avgifter måtte omfatta även korsbandsavgifterna och avgifterna i tidningsrörelsen.

Utskottet har icke något att erinra mot, att Kungl. Majit, i enlighet

med vad i förevarande proposition på hemställan av generalpoststyrelsen

föreslagits, erhåller bemyndigande för tiden intill 1937 års utgång

att besluta i fråga örn de postavgifter, beträffande vilka sådant bemyndigande

enligt beslut av 1932 års riksdag lämnats.

Utskottet ställer sig däremot tveksam till motionärens, av generalpoststyrelsen

i dess till utskottet avgivna yttrande tillstyrkta förslag

örn utvidgning av bemyndigandet till att omfatta jämväl följande till

den inrikes posttjänsten hörande avgifter, nämligen assurans-, rekommendations-,

postanvisnings-, postförskotts- och inkasseringsavgifter, avgifter

för lösenförsändelser, avgifter i postgirorörelsen samt befordringsavgifter

i egentlig mening, andra än dem som avse brev, brevkort och

korsband. Då några olägenheter av betydelse icke påvisats vara förenade

med hittillsvarande ordning, enligt vilken riksdagen ensam har att

besluta örn dessa avgifter, har utskottet i varje fall ansett sig sakna tillräckliga

skäl att för närvarande biträda motionärens förslag.

Generalpoststyrelsen har i omförmälda yttrande ansett önskvärt, att

bemyndigandet för Kungl. Majit att bestämma vissa avgifter måtte örn
-

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

fatta även korsbandsavgifterna och avgifterna i tidningsrörelsen. Vad

ämbetsverket anfört till belysande av det oegentliga uti det förhållandet,

att avgifterna för befordran av tidningar med statens transportföretag

— postverket och statens järnvägar — icke bestämmas efter något

så när enhetliga normer, förtjänar enligt utskottets uppfattning särskild

uppmärksamhet i första hand från Kungl. Maj:ts sida. I frågans nuvarande

läge är emellertid utskottet icke berett att förorda en överflyttning å

Kungl. Majit av beslutanderätten i fråga örn dessa postavgifter. En dylik

överflyttning skulle icke heller ensam vara tillfyllest att avhjälpa de

olägenheter, som av generalpoststyrelsen framhållits.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majits

förevarande proposition nr 143 samt med avslag å

motionen I: 256 av herr Björnsson,

1) i fråga örn de till den inrikes posttjänsten hörande

avgifterna — med förklarande att riksdagen fortfarande

vill utöva sin rätt att ensam besluta rörande

befordringsavgifter i egentlig mening,

assurans-, rekommendations-, postanvisnings-, postförskotts-

och inkasseringsavgifter,

avgifter för lösenförsändelser,

avgifter för postabonnemang å tidningar ävensom

avgifter i postgirorörelsen —

bemyndiga Kungl. Majit att intill utgången av år

1937 i övrigt besluta i fråga örn hithörande avgifter;

dock att, därest under berörda tidrymd skulle uppkomma

en eller annan ny avgift, som ej är att hänföra

till någon nu befintlig kategori och beträffande

vilken rimligtvis kan uppstå tvekan, huruvida

densamma är av beskaffenhet att böra av Kungl.

Majit ensam bestämmas, vederbörlig framställning

skall till riksdagen avlåtas; samt

2) bemyndiga Kungl. Majit att fortfarande under

nyssnämnda tid besluta beträffande de till den utrikes

posttrafiken hörande avgifterna.

Stockholm den 21 april 1933.

På bevillningsutskottets vägnar i

JOH. NILSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Boman, Björnsson*, Ericson i Oberga, Aström,

Jönsson i Slätåker, Lövgren i Boden*, Björklund, Nylander i Stockholm*, Ericson

i Boxholm, Lithander, Wahlmark, Forssberg, Östergren, Johansson i Lövholmen,

Werner i Hultsfred, Anderson i Norrköping*, Eklund, Heiding och Ljunggren.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Björnsson, Åström, Wahlmark, Östergren, Werner i Hultsfred,

Anderson i Norrköping och Eklund, som yrkat bifall till motionen I: 256 av

herr Björnsson.

Bilaga.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom skrivelse från kungl, kommunikationsdepartementet anbefalld

att avgiva yttrande över en inom riksdagens första kammare väckt motion,

nr 256, får generalpoststyrelsen anföra följande.

Styrelsen, som i skrivelse till Kungl. Majit den 17 november 1931 hemställde

örn vidtagande av åtgärder för sådan ändring av § 60 regeringsformen,

att beslutanderätten i fråga örn alla postavgifter skulle överflyttas

från riksdagen till Kungl. Majit, ser med tillfredsställelse varje ändring,

som bidrager till att öka möjligheten att anpassa postavgifterna efter

växlande tidsförhållanden.

I sin ovan åberopade skrivelse till Kungl. Majit framhöll generalpoststyrelsen

emellertid bland annat, att behovet av större rörelsefrihet vid

bestämmande av postavgifterna vore i vissa hänseenden mera framträdande

i fråga örn de icke monopolskyddade rörelsegrenarna än beträffande

brev och brevkort. I enlighet med denna sin uppfattning tillåter sig generalpoststyrelsen

ifrågasätta, huruvida icke riksdagen lämpligen borde

förbehålla sig beslutanderätt endast i fråga örn befordringsavgifterna för

inrikes brev och brevkort.

För affärsvärldens reklamverksamhet är korsbandsportot av mycket

stor betydelse. Visserligen äger Kungl. Majit befogenhet att bestämma

storleken av den rabatt, som enligt beslut av 1919 års riksdag kan beviljas

avsändare av s. k. masskorsband, men med hänsyn till den ständigt fortgående

utvecklingen på detta område vore det säkerligen till fördel för

postverket, örn jämkningar i fråga örn korsbandsavgifterna kunde vid
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

tagas utan det omständliga förfarande, som påkallas av att avgiften bestämmes

av riksdagen. I våra grannländer och ett stort antal andra länder

kunna reklamtryck sändas utan adress mot ett allt efter antalet försändelser

reducerat korsbandsporto. Även här i landet ha framförts önskemål

örn ett dylikt förfarande, varigenom en del av det reklamtryck,

som nu utdelas genom enskilda bud, skulle överföras till postbefordran.

Det hade varit önskvärt, att generalpoststyrelsen ägt möjlighet att i särskilda

fall pröva detta förfarande. En försöksanordning, som är avsedd

att tillämpas för ett eller annat särskilt fall, är generalpoststyrelsen naturligt

nog mindre benägen att göra till föremål för riksdagens prövning,

vartill kommer, att vid den tidpunkt, då riksdagen hunnit besluta i saken,

det särskilda fallet icke längre torde vara aktuellt.

I fråga örn utgivarkorsbanden ligger saken något annorlunda till än

beträffande andra korsband. Här är ofta fråga örn tunga packar, vilka

sändas till kommissionärer för försäljning eller distribuering på annat

sätt. På detta område har postverket därför numera att utstå ungefär

samma konkurrens som i fråga örn paketen. Mycket tyder på, att tidningsbefordringen,

som är postverkets äldsta rörelsegren, örn man bortser

från breven, allt mer går ifrån postverket. Att det under sådana förhållanden

är oegentligt, att avgifterna för befordran av tidningar med statens

transportföretag icke bestämmas efter något så när enhetliga normer,

torde ligga i öppen dag.

Det förhåller sig nämligen för närvarande faktiskt så, att medan för ett

statligt kommunikationsverk, postverket, avgifterna för tidningsbefordringen

beslutas av riksdagen — efter vidlyftiga utredningar inom generalpoststyrelsen,

efter förhandlingar med särskilt utsedda sakkunniga och

efter prövning av Kungl. Majit — bestämmas motsvarande avgifter för

ett annat statligt kommunikationsverk — statens järnvägar — av vederbörande

verksstyrelse.

Den av föregående års riksdag antagna tidningsförordningen bestämde

en avgift för kommissionärskorsband av 14 öre per kilogram för tidning,

som utkommer med minst sex nummer i veckan, samt 18 öre för tidning,

som utkommer med mindre än sex men minst ett nummer i veckan. De

sålunda bestämda avgifterna trädde i tillämpning den 1 nästlidna januari.

Den 12 samma månad beviljade järnvägsstyrelsen fraktnedsättning för

ilgodsförsändelser av tidningar från Stockholm till ett flertal stationer,

nämligen Arvika, Boden, Borås, Charlottenberg, Göteborg, Halmstad, Hälsingborg,

Hässleholm, Kalmar, Karlskrona, Kil, Kristianstad, Lidköping,

Ljusdal, Luleå, Lund, Malmö, Oskarshamn, Skara, Säffle, Umeå, Vetlanda,

Vänersborg, Växjö, Åmål och Östersund. Frakten beräknas i samtliga

fall efter 13 kronor per 100 kilogram, d. v. s. efter 13 öre per kilogram.

Ett meddelande örn fraktnedsättningen återfinnes i bilagda exemplar av

Pressens tidning. Medan statens järnvägar eljest i såvitt generalpoststyrelsen

har sig bekant alla fall tillämpar zontariff, har järnvägsstyrelsen

funnit sig beträffande tidningsförsändelser kunna tillämpa samma

fraktsatser till orter, som befinna sig på så olika avstånd från Stockholm

som exempelvis Borås och Luleå. Generalpoststyrelsen har visserligen inhämtat,

att för ilgodsförsändning av tidningar frakten beräknas för en

så jämförelsevis hög minimivikt som 30 kilogram samt att fraktavgiften

beräknas på viktgrupper av 5 kilogram, men då olika tidningar kunna

sammanföras till en försändelse, kunna de särskilda distributionsorganen

för tidningarna begagna sig av ilgodsförsändning även för ett relativt obetydligt

antal exemplar av de olika tidningarna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

7

Generalpoststyrelsen vill uttryckligen framhålla, att då styrelsen uttalat

sig för överlåtande åt Kungl. Majit att bestämma postavgifterna, anledningen

härtill uteslutande varit omsorg örn postverkets ekonomi. Genom

friare former för taxesättningen skulle postverket få större möjligheter

att behålla skälig andel av den totala trafiken. Örn denna minskas,

innebär detta en ren inkomstminskning och således en minskad vinst av

poströrelsen.

Det här ovan anförda exemplet på den politik, som statens järnvägar

tillämpar i fråga örn tidningshefordringen, torde tydligt ådagalägga, att

nuvarande system för bestämmandet av befordringsavgifter för tidningar

är ur saklig synpunkt otillfredsställande. Systemet kan leda till den konsekvensen,

att riksdagen väl bestämmer det pris, postverket skall betinga

sig för sina tjänster, men att de av riksdagen bestämda avgifterna bliva

av ringa betydelse, enär andra transportföretag — bland vilka ett statligt

— genom de där tillämpade friare formerna för taxesättningen övertaga

befordringen av större delen av de försändelser, för vilkas postbefordran

riksdagen bestämt avgifterna.

Såsom av det nu anförda framgår, anser generalpoststyrelsen sig böra

tillstyrka bifall till den föreliggande motionen män finner det önskvärt,

att bemyndigandet för Kungl. Majit att intill utgången av år 1937 bestämma

vissa avgifter måtte omfatta även korsbandsavgifterna och avgifterna

i tidningsrörelsen. Stockholm den 14 mars 1933.

Kungl, generalpoststyrelsen.

ANDERS ÖRNE.

GUNNAR LAGER.

Ernst Grape.

Utdrag ur »Pressens tidning» för den 1 mars 1933, nr 5:

»Ordet fritt.

önskvärda konsekvenser.

Hr redaktör!

Genom T. T. bar distribuerats följande meddelande, som inte saknar sitt

intresse för hrr tidningsutgivare!

''Järnvägsstyrelsen bar sänkt frakten för ilgodsförsändelser av tidningar

till 13 kronor per 100 kilogram vid transporter från Stockholm till Arvika,

Boden, Borås, Charlottenberg, Göteborg, Halmstad, Hälsingborg, Hässleholm,

Kalmar, Karlskrona, Kil, Kristianstad, Lidköping, Ljusdal, Luleå,

Lund, Malmö, Oskarshamn, Skara, Säffle, Umeå, Vetlanda, Vänersborg,

Växjö, Åmål och Östersund.’

För min egen ort uppgår nedsättningen till 2 kronor 80 öre, ehuru befordringsvägen

omlagts och transportkostnaderna för järnvägen sålunda i

själva verket böjts. Hur stor minskningen blir för Bodens vidkommande

är jag inte kompetent att räkna ut men förmodar att den blir högst avsevärd.

Örn emellertid en landsortstidning begär viss nedsättning i sina frakter

av motsvarande slag, bar den icke stora möjligheter att vinna gehör hos

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

S. J., såvida möjlighet ej förefinnes att överlåta försändelsen till någon

huss. Med ett dylikt argument på sin sida kan man på ett helt annat sätt

än annars underhandla med S. J.

Den nu medgivna fraktlindringen borde som konsekvens medföra, att

landsortstidningarna finge en extra sänkning av sina pappersfrakter som

en sorts kompensation. Men något sådant vågar man väl inte drömma örn.

Landsortsredaktör.»

331182. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:181 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta i fråga örn vissa postavgifter. s. 4 i texten