Betänkande, i anledning av väckt motion angående statlig beskattning av donationsoch stiftelsemedel m. m.
1933-04-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:33, Betänkande, i anledning av väckt motion angående statlig beskattning av donationsoch stiftelsemedel m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
1
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1983 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående
statlig beskattning av donations- och stiftelsemedel
m. m. (2:a avd.).
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 179, har herr Osberg hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte skyndsammast verkställa
utredning örn till vilket belopp donations- och stiftelsemedel uppgår,
jämväl utreda till vilket belopp andra inom riket fonderade medel uppgå,
samt snarast möjligt till riksdagen framlägga förslag till beskattning av
samtliga här åberopade tillgångar, med undantag för sådana som ingå i
statsförvaltningen».
Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför
ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt förordningen den 28 september 1928 örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
äro bland andra kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund,
allmänna undervisningsverk, sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar
jämte andra fromma stiftelser ävensom stipendiefonder, sjukkassor
och understödsföreningar frikallade från skattskyldighet till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt. Dessa bestämmelser rörande frihet
från skattskyldighet överensstämma med vad som gällde även enligt
äldre skattelagstiftning. Däremot infördes genom 1928 års lagstiftning
den nyheten, att andra juridiska personer än bolag, ekonomiska föreningar,
oskifta dödsbon, sparbanker och försäkringsanstalter skulle erlägga
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt efter ett grundbelopp av 3
procent av det beskattningsbara beloppet. Då dessa juridiska personer
tidigare hade att erlägga skatt efter en progressiv skatteskala, innebar
denna ändring för skattskyldiga donationsfonder med stora inkomster
en avsevärd minskning i beskattningen. Motionärens antagande, att riksdagen
beslutat skattefrihet för nobelstiftelsen är sålunda icke riktigt.
Däremot medförde sistnämnda lagändring en mycket betydande skattelindring
för stiftelsen.
Motionären har framhållit, att genom donations- och stiftelseförfarandet
stora värden överförts från fri till bunden egendom och att denna
överflyttning alltjämt fortginge. Enligt hans beräkningar skulle värdet
av denna egendom uppgå till omkring 800 miljoner kronor. Detta förhål
-
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 33 — 35.
1
Itskottets
yttrande.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
lande vore ägnat att inge vissa betänkligheter framför allt med hänsyn
till att största delen av ifrågavarande egendom samt avkastningen därav
vore fritagen från statlig beskattning. I all synnerhet vore det under
nuvarande brydsamma läge i budgethänseende påkallat, att ifrågavarande
donationsfonder bleve skyldiga att erlägga skatt till staten.
Frågan örn skattskyldighet för stiftelser och föreningar med ideellt ändamål
har under de senare åren vid upprepade tillfällen och senast år
1928 varit föremål för statsmakternas prövning. Vid dessa tillfällen hava
närmast yrkanden framställts örn utvidgande av skattefriheten att omfatta
även andra juridiska personer än sådana, som enligt såväl den
äldre som den nu gällande lagstiftningen tillerkänts skatteprivilegier. Vid
framläggande av Kungl. Maj:ts proposition nr 213 till 1928 års riksdag
med förslag till kommunalskattelag anförde chefen för finansdepartementet
såsom ett skäl mot utvidgning av skattebefrielsen, att den frihet, som
meddelades på ett håll, ofelbart motsvarades av en ökning i skattebördan
på andra håll och att med hänsyn härtill en avvägning måste företagas.
Departementschefen ansåg därför, att skattebefrielsen borde förbehållas
allenast de institutioner, som av ålder ägt åtnjuta sådan. En utvidgad
skattefrihet skulle dessutom medföra nya svårigheter vid bedömande av
gränsfall, medan rörande de inrättningar, som inbegrepes i den sedan
gammalt vedertagna skattefriheten för fromma stiftelser m. fl., genom
mångårig praxis vunnits en viss klarhet.
Av det anförda torde framgå, att den nu gällande skattebefrielsen för
donationsfonder är tämligen snävt begränsad och omfattar endast sådana
institutioner, som kunna anses tjäna ändamål av allmännyttig natur.
Med hänsyn härtill har utskottet icke ansett sig kunna biträda motionärens
förslag att inskränka eller avskaffa denna skattebefrielse. Utskottet
har jämväl velat erinra därom, att riksdagen, sedan omfattande utredningar
i ämnet ägt rum, så sent som år 1928 tagit ställning till ifrågavarande
spörsmål. Med sin nu angivna ståndpunkt i huvudfrågan har
utskottet icke heller funnit skäl biträda motionärens förslag örn föranstaltande
av en utredning angående storleken av de medel, som ägas
av stiftelser och andra donationsfonder.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 179 av herr Osberg, angående statlig
beskattning av donations- och stiftelsemedel m. m.,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 24 april 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Boman, Ericson i Oberga, Åström, Jönsson i
Slätåker, Jönsson i Boa, Björklund, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm,
Lithander, Forssberg, Östergren, Larsson i Örbyhus, Hjalmarsson, Sjödahl,
Blomquist, Mårtensson, Brännström, Andersson i Dunker och Persson i
Undersvik.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.