Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923
1933-02-08 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:4, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.
1
]Sr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1933 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn ändrad lydelse av
24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker ävensom i arn
net väckta motioner.
I en den 3 januari 1933 dagteeknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 42, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni
1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 an
gående tillverkning och beskattning av maltdrycker skola i nedan an
givna delar erhålla följande ändrade lydelse:
24 $.
För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning av
maltdryck, skall erläggas skatt med 1 krona 45 öre för varje kilogram,
dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret
avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med 1 krona 25 öre för
kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med 1 krona 35 öre
för kilogram.
I intet---helgfritt dygn.
31 %.
Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång restitution
av skatt åtnjutas för det malt, som under nästföregående kvartal omedelbart
använts till svagdricka eller maltdricka.
Restitution åtnjutes med, för kilogram malt räknat,
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Sr i. 1
Skatteplikt och
skattesatser.
.Restitution ar
skau för malt,
använt till
svagdricka
eller malt
dricka.
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.
1 krona 22 öre, då skatt erlagts nied 1 krona 25 öre,
1 » 27»,» » » »1 » 35»,
1 » 32 » , » » » »1 » 45 » .
Restitution må dock icke åtnjutas med högre belopp än att den åter
stående
skatten uppgår till minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltalet.
Där med---klassen tagits.
Till kontrollstyrelsen ----återbetalnings verkställande.
Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes;
dock att, därest skatt utgått efter tidigare stadgade grunder, de vid samma
tid för restitution gällande bestämmelserna fortfarande skola äga till
lämpning.
Till utskottets behandling hava jämväl hänvisats följande i anledning
av propositionen väckta motioner, nämligen:
l:o) de likalydande motionerna nr 229 i första kammaren av herr Bergman
m. fl. och nr 400 i andra kammaren av herr Svensson i Grönvik m. fl.,
i vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta att § 24 i förordningen av
den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
erhåller följande ändrade lydelse:
24 §.
För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning av
maltdryck, skall erläggas skatt med två kronor tio öre för varje kilogram,,
dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret
avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med en krona och åttio
öre för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med en
krona och nittio öre för kilogram.
I intet ------dygn;
samt att § 31 — angående restitutionsförfarandet — erhåller den ändrade
lydelse som härav föranledes.»
2:o) motionerna nr 231 i första kammaren av herr Elof Andersson m. fl.
och nr 392 i andra kammaren av herr Andersson i Rasjön m. fl., i vilka
hemställts, »att riksdagen, med förklaring att Kungl. Maj:ts proposition
nr 42 icke kunnat oförändrad antagas, för sin del måtte antaga följande
ändrade
Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.
3
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den
1 Juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker.
Härigenom förordnad, att 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 angående
tillverkning oell beskattning av maltdrycker skola i nedan angivna
delar erhålla följande ändrade lydelse:
24 §.
För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning av
maltdryck, skall erläggas skatt med 2 kronor 10 öre för varje kilogram,
dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret
avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med 1 krona 80 öre
för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med 1 krona
90 öre.
I intet---helgfritt dygn.
31 $.
Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång restitution
av skatt åtnjutas för det malt, som under nästföregående kvartal omedel
bart använts till svagdricka eller maltdricka.
Restitution åtnjutes med, för kilogram malt räknat,
1 krona 75 öre, då skatt erlagts med 1 krona 80 öre,
1 » 80 » , » » » » 1 » 90 »
1 » 90 » , » » » »2 kronor 10 » .
Restitution må dock icke åtnjutas med högre belopp än att den återstå
ende
skatten uppgår till minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltalet.
Där med---- klassen tagits.
Till kontrollstyrelsen---återbetalnings verkställande.
Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes;
dock att, därest skatt utgått efter tidigare stadgade grunder, de vid samma
tid för restitution gällande bestämmelserna fortfarande skola äga tillämpning.
»
3:o) de likalydande motionerna nr 228 i första kammaren av herr Björknian
och nr 399 i andra kammaren av herr Laurén m. fl., i vilka hemställts,
»att riksdagen för sin del måtte antaga följande ändrade lydelse av 31 §
i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskatt
ning av maltdrycker.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.
31 §.
För den vikt malt, som under näst föregående kvartal omedelbart använts
till svagdricka eller maltdricka, åtnjuter skattepliktigt bryggeri
efter varje kvartals utgång restitution av den för maltet erlagda skatten.
Restitution må dock icke åtnjutas med högre belopp än att den återstående
skatten uppgår till minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltalet.
Därmed---klassen tagits.
Till kontrollstyrelsen — ---återbetalnings verkställande.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Enligt 24 § förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker utgår maltskatten för närvarande med
85 öre för kilogram av de första i skattepliktigt bryggeri under tillveikningsåret
avverkade 100,000 kilogrammen malt, 90 öre för kilogram av de
nästa 100.000 kilogrammen och 95 öre för kilogram för överskjutande kvantitet.
Jämlikt 31 § åtnjutes restitution av skatt för malt, som i skattepliktigt
bryggeri använts för tillverkning av svagdricka eller maltdricka,
efter 82 öre för kilogram. Dessa båda författningsrum hava erhållit sin
nu gällande lydelse genom förordning den 22 februari 1932 (nr 34). vilken
trädde i kraft den 1 påföljande mars. Dessförinnan utgick skatten med
respektive 65, 70 och 75 öre för kilogram avverkat malt.
Maltskatten har under de senaste budgetåren tillfört statsverket följande
belopp i behållen inkomst, nämligen 16.28 miljoner kronor under
budgetåret 1928/1929, 17.39 miljoner kronor under budgetåret 1929/1930. IS.io
miljoner kronor under budgetåret 1930/1931 samt 18.19 miljoner kronor
under budgetåret 1931/1932. För innevarande budgetår är ifrågavarande
skatteinkomst i riksstaten upptagen till 22 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har i sitt förslag till inkomstberäkning för nästkommande
budgetår upptagit inkomsten av maltskatt till 20.5 miljoner kronor.
Vid anmälan av den i årets statsverksproposition framlagda finanspla
nen tillkännagav chefen för finansdepartementet sin avsikt att föreslå en
sådan höjning av maltskatten, att den kunde beräknas under budgetåret
1933J9.34 lämna en avkastning av 9.5 miljoner kronor utöver det av riksräkenskapsverket
angivna beloppet. I överensstämmelse härmed har ifrågavarande
skattetitel i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagits till
30 miljoner kronor.
För ernående härav har i förevarande proposition föreslagits en ökning
i de nuvarande skattesatserna, så att skatten höjes för de första under tillverkningsåret
avverkade 100.009 kilogrammen malt från 85 öre till 1 krona
25 öre för kilogram, för de nästa 100 000 kilogrammen från 90 öre till 1
krona 35 öre för kilogram samt för överskjutande kvantiteter från 95 öre
till 1 krona 45 öre för kilogram. De tre skattesatserna skulle sålunda
Bevillningsutskottets betänkande Nr 4. 5
komma att undergå ökning med respektive 40 öre, 45 öre och 50 öre. Skillnaden
mellan skattesatserna har, för bibehållande av ungefärligen samina
proportion dem emellan, ökats från 5 till 10 öre. Den föreslagna
höjningen av maltskatten beräknas medföra en ökning i den genomsnittliga
skattebelastningen per halvbutelj (Va liter) pilsnerdricka från nuvarande
4.6 öre till cirka 7 öre.
De i 31 § meddelade föreskrifterna örn restitution av skatt för malt,
som av skattepliktigt bryggeri använts för tillverkning av svagdricka eller
maltdricka, hava föreslagits ändrade, så att restitution skall åtnjutas med
olika belopp alltefter den skattesats, som tillämpats vid skattens utgörande.
I sitt yttrande till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har
chefen för finansdepartementet anfört bland annat, att han visserligen, i
likhet med vad hans företrädåre i ämbetet uttalat vid anmälan inför
Kungl. Majit av förslag till proposition i samma ämne till nästföregående
års riksdag, ansett att en omläggning av beskattniugssystemet i syfte att
övergå till en beskattning av den färdiga produkten borde övervägas och
att denna fråga vid lämplig tidpunkt borde upptagas till utredning.
Dock funne han den nu erforderliga ökningen i beskattningen böra åstadkommas
inom ramen för gällande skattesystem.
T motionerna nr 229 och 231 i första kammaren samt nr 392 och 400 i
andra kammaren bar föreslagits, att skattesatserna för malt skulle bestämmas
till respektive 1 krona 80 öre, 1 krona 90 öre och 2 kronor 10 öre
samt förty böjas med 95 öre, 1 krona och 1 krona 15 öre.
[ motionerna nr 231 i första kammaren och nr 392 i andra kammaren
bär därjämte föreslagits, att vid restitution av skatt för malt, som orne
delbart använts till svagdricka eller maltdricka, avdrag skall göras med
respektive 5, 10 och 20 öre, medan enligt propositionen avdragsbeloppen
bestämts till 3, 8 och 13 öre. I de likalydande motionerna nr 228 i första
kammaren och nr 399 i andra kammaren bar hemställts, att restitution
må åtnjutas av tillverkare för bela den skatt, som erlagts för det för
nämnda ändamål använda maltet.
Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge har utskottet icke något
att erinra mot att maltskatten höjes. Svårigheten att fullt överblicka
de statsfinansiella verkningarna av en mera avsevärd skaf teskärpning
bär emellertid för utskottet varit ett skäl att framgå med försiktighet. En
så betydande böjning i beskattningen som den i motionerna ur 229 och
231 i första kammaren samt ur 392 och 400 i andra kammaren föreslagna,
innebärande mer än fördubbling av de nuvarande, så sent som förra året
fastställda skattesatserna, bar utskottet därför icke velat förorda, utan
har utskottet ansett beskattningen icke böra böjas i vidare män än
Kungl. Majit föreslagit.
f de likalydande motionerna nr 228 i första kammaren och nr 399 i
Utskottets
yttrande.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.
andra kammaren har framhållits, att de i propositionen föreslagna bestäm
melserna angående restitution av skatt för malt, som i skattepliktigt bryggeri
omedelbart använts till svagdricka eller maltdricka, skulle medföra,
att skatteavdragen, som voro avsedda att motsvara kontrollkostnaderna
för de skattefria bryggerierna, blevo vida högre än nämnda kontrollkostnader.
Emellertid innebära propositionens bestämmelser icke någon avvikelse
från vad i förevarande hänseende tidigare gällt och alltjämt gäller.
Vid sådant förhållande och då spörsmålet lämpligen synes böra göras
till föremål för undersökning i sammanhang med den utredning,
som enligt vad departementschefen ställt i utsikt skulle företagas rörande
omläggning av beskattningssystemet i syfte att övergå till beskattning
av den färdiga produkten, har utskottet icke ansett sig böra biträda
Arnd i dessa motioner föreslagits. 1
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 42 samt med avslag å motionerna
nr 228, 229 och 231 i första kammaren samt
nr 392, 399 och 400 i andra kammaren, antaga ovan
införda, vid propositionen fogade förslag till förordning
örn ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen
den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker.
Stockholm den 8 februari 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOE. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg*, Bergman, Ericson i Oberga*, Åström, Jönsson
i Slätåker, Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta, Björklund, Nylander i Stockholm*,
Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta* Wahlmark, Bengtsson i Örby Bosgård,
Sjödahl, Velander, Werner i Hultsfred, Anderson i Norrköping, Eklund och
.Johansson i Krogstorp*.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.
Reservationer:
1) av lierrar Bergman, Ericson i Oberga och Olsson i Kamsta, vilka ansett,
att utskottets yttrande hort hava följande avlattning.
»Med hänsyn---försiktighet. På grund därav torde med den slut
liga
prövningen av Kungl. Maj:ts förslag ävensom med prövningen av
de något längre gående förslag, som framställts i motionerna nr 229 och
231 i första kammaren samt nr 392 och 400 i andra kammaren — vilka
motioner gå ut på en ytterligare höjning av skatten med den verkan att
på V» liter klass II skulle i stället för av Kungl. Majit beräknade cirka
2.4 öre komma omkring 5 öre — böra anstå, till dess vid en senare tidpunkt
under riksdagen dels eventuellt någon erfarenhet kan föreligga beträffande
skattehöjningens verkningar på konsumtion och statsinkomst,
dels även en klarare översikt över det statslinansiella behovet kan vinnas.
Kungl. Maj:ts förslag bör alltså för närvarande, i analogi med vad som
skedde vid behandlingen av propositionen angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker, endast så tillvida bilallas, att den föreliggande
maltskattepropositionen erhåller giltighet allenast till utgången
av nu löpande budgetår.
I de likalydande---föreslagits.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 42 samt med avslag å de
likalydande motionerna 1:228 och 11:399, besluta, att
24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker
skola från och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes,
till och med den 30 juni 1933 hava den lydelse,
som i propositionen föreslagits.
I vad Kungl. Maj:ts förevarande proposition samt motionerna 1:229,
I: 231, II: 392 och II: 400 avse ändring i 24 och 31 §§ maltdryckstillverkningslörordningen
för nästkommande budgetår, kommer utskottet att avgiva
yttrande i annat sammanhang»; samt
2) av herrar Nylander i Stockholm, Bengtsson i Örby Bosgård och Anderson
i Norrköping, vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava följande
lydelse:
»Med hänsyn till rådande statsfinansiella behov har utskottet ansett
sig böra tillstyrka den av Kungl. Majit föreslagna höjningen av malt
-
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.
skatten. Utskottet anser det dock vara mycket ovisst, om den genom skatteskärpningen
beräknade inkomstökningen för staten kan uppnås, då givetvis
en fördyring av varan måste verka hämmande på konsumtionen,
vilken redan under föregående år, då ingen prisförhöjning skedde, visade
en betydande nedgång. Under sådana förhållanden kan utskottet icke
tillstyrka bifall till den ytterligare skärpning av beskattningen, som föreslagits
i motionerna I: 229 och 231 samt II: 392 och 400.
Utskottet finner det i motionerna 1:228 och 11:399 framförda förslaget
örn full restitution för den skatt, som erlagts för malt, som i skattepliktigt
bryggeri omedelbart använts till svagdricka eller maltdricka, vara med
rättvisa och billighet förenligt, och vill därför tillstyrka bifall till den i
motionerna föreslagna ändringen av 31 § i förordningen den 1 juni 1923
(nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med anledning av Kungl.
Maj:ts förevarande proposition nr 42 och med bifall
till motionerna 1:228 och 11:399 samt med avslag å
motionerna I: 229, I: 231, II: 392 och II: 400, antaga det
vid propositionen fogade förslaget till förordning örn
ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1
juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker med den ändring, att 31 § erhåller
följande lydelse:
31 §.
För den vikt malt, som under näst föregående kvartal
omedelbart använts till svagdricka eller maltdricka,
åtnjuter skattepliktigt bryggeri efter varje kvartals
utgång restitution av den för maltet erlagda skat
ten.
^Restitution må dock icke åtnjutas med högre belopp
än att den återstående skatten uppgår till minst
det i 24 § andra stycket stadgade medeltalet.
Därmed---klassen tagits.
Till kontrollstyrelsen---återbetalnings verk
ställande.
»
33088 2. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:20 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 a1 i texten