Betänkande, i anledning av väckt motion örn tillägg stullar för vissa slag av trädgårdsprodukter.
1933-05-15 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:44, Betänkande, i anledning av väckt motion örn tillägg stullar för vissa slag av trädgårdsprodukter.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
1
Nr 44.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1933 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion örn
tillägg stullar för vissa slag av trädgårdsprodukter.
I en inom andra kammaren av herr Wallén m. fl. väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 11, har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta, att följande tilläggstullar utöver de nu gällande skola från dag,
som Kungl. Majit bestämmer, dock senast den 1 juli 1933, utgå för nedan
-
stående varuslag:
Tull
per 100 kg.
Snittgrönt: kr
Asparagus,
Medeola, Adiantum och levande blad av övriga ormbunkar
........................................................ 450
Andra slag ...................................................... 50
Köksväxter:
Lök .............................................................. 20
Gurkor, färska (under tiden 15 mars—30 juni) .................. 20
Tomater (under tiden 1 maj—31 oktober).......................... 40
Rädisor och spenat, sallat, dill och persilja ...................... 75
Andra grönsaker ................................................ 10
Gurkor, saltade .................................................. 35
Vindruvor ...................................................... 100
Äpplen .......................................................... 10
Päron .......................................................... 10
Plommon, aprikoser, persikor och nectariner .................... 35
Körsbär ........................................................ 35
Skal och kärnhus av äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning
av läskedrycker .......................................... 25».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Till en början vill utskottet förutskicka, att utskottet icke i detta betänkande
till behandling upptagit samtliga i förevarande motion framställda
yrkanden. Beträffande yrkandet örn tull å skal och kärnhus av
Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr ii — ltli.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning av läskedrycker har utskottet
nämligen ansett sig böra först framdeles avgiva yttrande i samband
med behandlingen av två till utskottet hänvisade likalydande motioner
1:107 av herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och II: 180 av herr
Olsson i Blädinge m. fl., örn tull å vissa torkade eller saltade frukter och
bär.
Härefter må inledningsvis framhållas följande. Det i förevarande motion
förekommande uttrycket »snittgrönt» är icke fullt otvetydigt, men
utskottet har ansett sig kunna utgå från, att därmed avsetts vissa till
tulltaxenummer 43 hänförliga kvistar och blad, naturliga; etc.: till prydnad
användbara. Beträffande i motionen uppräknade köksväxter samt
frukter och bär har utskottet funnit sig kunna räkna med — där såsom
i fråga örn gurkor annat ej uttryckligen angivits — att motionärerna
allenast åsyftat färska eller enbart kokade dylika vegetabilier, för köksväxter
taxenumren 53, 55 och 57 samt för frukter och bär taxenumren 64
och 67. Plommon, aprikoser, persikor och nectariner hänföras till taxenummer
67 (stat. nr 132) och körsbär likaledes till taxenummer 67 (stat.
nr 134). Rädisor tulltaxeras såsom rötter, ätbara, i tulltaxan ej särskilt
nämnda (taxenummer 48 och 49). Det i motionen använda uttrycket »andra
grönsaker» är otydligt. I första hand torde därmed hava avsetts till tulltaxenummer
57 hänförliga, i motionen ej särskilt uppräknade köksväxter
men måhända även till tulltaxenumren 48 och 49 hänförliga ätbara rötter.
Tveksamt torde ock vara, huruvida motionärerna med uttrycket
»andra grönsaker» jämväl åsyftat i tulltaxan särskilt uppräknade köksväxter
såsom vitkål, meloner och sparris, färska eller enbart kokade (taxenumren
54, 55 och 56).
Under erinran att de i den föreliggande motionen föreslagna tullarna
skulle utgå såsom tilläggstullar, utöver de nu gällande, må anföras följande
sammanställning, angivande gällande tullar och tilläggstullar för
de vegetabilier, som beröras av motionen:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
3
Tnlltaxenr
(stat. nr)
Tull
för 100 kg.
Tilläggstull
för 100 kg.
Total tull- beskattning
för 100 kg.
kronor
kronor
kronor
Kvistar och blad, naturliga; även-
som frukter och bär, naturliga,
icke ätbara, samt gräs:
43 (98)
till prydnad användbara,
även preparerade ........ E
50: —
—
50: —
Amri. — — — — — — —
Rotter, ätbara, ej särskilt nämnda:
48(103,104)
nyskördade (färska) och inkom-
mande under tiden 1 januari
—30 juni (stat. nr 103); även- som pepparrot samt skurna
och torkade rötter (stat. nr
104) ................................. N
20: —
20: —
49 (105)
andra................................... N
10: —
—
10: —
''
Köksväxter, ej särskilt nämnda:
färska eller enbart kokade:
53 (109)
lök.............................. T
5: —
—
5: —
54 (110)
vitkål ............................... N
10: —
—
10: —
55 (111,112)
meloner och gurkor ......... N
20: —
20: —
40: —
56 (113)
sparris ............................. T
50: —
100:—1
150: — ’
andra slag:
57
(114,115)
blomkål och tomater T
15: —
10: —
25: —
(116)
andra .......................... T
15: —
25:—2
40: —2
saltade eller torkade, även i
blandning med rötter:
5sl117
58UlS
gurkor ........................ N
25: —
10: —
35: —
andra ............................. N
25: —
—
25: —
Frukter och bär, ätbara:
färska eller enbart kokade:
64 (127)
vindruvor .................. T
35: —
—
35: —
(130—
äpplen, päron och andra fruk-
67
132)
ter, ej särskilt nämnda T
10: —
10: —
20: —
(133,134)
lingon och andra bär, ej sär-
skilt nämnda.................. T
10: —
—
10: —
1 Tilläggstullen gäller blott lör sparris, Inkommande 1 maj—30 november.
2 Tilläggstullen gäller för harieots verts och sallad 1 maj—30 november, för kronärtskockor
lii juni—30 november samt för andra slag hela året.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
I fråga om införseln till Sverige av hithörande varuslag får utskottet
hänvisa till härvid såsom bilagor fogade sammanställningar med uppgifter
angående införseln åren 1930 och 1931 ävensom i vissa fall år 1932
samt beträffande färska eller enbart kokade gurkor och tomater, vilka
enligt motionärernas förslag skulle åsättas särskilda säsongtullar, uppgifter
angående införselns fördelning på vissa månader av åren 1931 och
1932.
Enligt vad utskottet inhämtat har Stockholms läns och stads trädgårdsråds
verkställande utskott i en den 9 januari 1933 dagtecknad, till handelsdepartementet
ingiven skrift, vilken sedermera överlämnats till jordbruksdepartementet,
gjort framställning örn införande av tilläggstullar å
samma varor och av enahanda storlek som motionärerna föreslagit. Över
framställningen har lantbruksstyrelsen den 20 januari 1933 till chefen för
jordbruksdepartementet avgivit infordrat yttrande och därvid anfört i
huvudsak följande.
Till följd av 1932 års riksdags beslut örn vissa tilläggstullar å trädgårdsalster,
vilka tullar den 1 februari 1932 trädde i tillämpning, kunde
odlarna — i förlitan på, att faran för fortsatt dumping från utlandet
på trädgårdsprodukternas område i viss mån vore avvärjd — omedelbart
vidtaga åtgärder för planläggning och ökning av sina odlingar, särskilt
beträffande sådana under glas odlade växter som gurkor och tomater,
vilka varit utsatta för en särskilt besvärande utländsk konkurrens. Enligt
uppgift i Sveriges handelsträdgårdsmästarförbunds styrelseberättelse
syntes odlingarna av sistnämnda slag under året hava ökats med mellan
50—100 procent. Detta framginge också av prisbildningen. Priset å gurkor
och tomater hade nämligen trots ökad tull i stort sett under år 1932
varit lägre än under år 1931. De partipris i medeltal per månad, som odlarna
kunnat betinga sig för under glas odlade gurkor och mogna tomater,
hade enligt Sveriges allmänna lantbrukssällskaps notering varit följande:
-
April .........................................
Maj............................................
Juni ..........................................
Juli..............................................
Augusti .......................................
September....................................
Oktober.......................................
I medeltal för konsumtionsperioden
G u r
kor
Tom
ater
Pris i
i ören
Pris
i ören
per
kg.
per kg.
1931
1932
1931
1932
125
150
—
—
120
100
250
265
100
70
183
190
65
40
122
87
50
30
100
73
75
25
80
50
100
60
70
70
90
68
134
123
Av vissa anförda importsiffror för åren 1931 och 1932 framginge, att importen
av ifrågavarande varuslag, med undantag av ett par mindre betydelsefulla
produkter, efter tilläggstullarnas ikraftträdande den 1 februari
1932 visat tillbakagång, i vissa fall synnerligen stark tillbakagång. Huruvida
denna importminskning föranletts av tilläggstullarna eller av övergivandet
utav guldmyntfoten vore vanskligt att avgöra. Emellertid vore
det troligt, att nämnda förhållanden härvid samverkat. Jämfördes importminskningen
mellan stat. nr 109, lök — ett varuslag, som icke varit
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 5
föremål för tulländring — oell flertalet övriga produkter, syntes valutan
liava spelat en relativt mindre roll, enär importen av lök under år 1932 blott
vore obetydligt mindre än under år 1931. Detta kunde också sägas örn vindruvor.
Att importen av äpplen varit jämförelsevis hög även under år 1932,
trots tilläggstullen, sammanhängde med landets kvantitativt svaga skörd
under året. Även päronskörden var mindre tillfredsställande. Att det
oaktat importen år 1932 var över 7 miljoner kilogram mindre än år 1931
kunde förutom minskad köpkraft tillskrivas det förhållandet, att importörer
icke varit benägna att taga risken av ökade tullutlägg för en så ömtålig
vara som päron. För vissa andra varugrupper vore importminskningen
så betydande, att den otvivelaktigt i avsevärd män finge tillskrivas
tilläggstullarna. Enligt lantbruksstyrelsen mening vöre det för
övrigt knappast möjligt att efter icke fullt ett år kunna till alla delar
bedöma tullarnas verkningar, emedan handeln med inhemska vegetabilier
ännu icke hunnit ordnas på ett tillfredsställande sätt och vare sig
importörer, utländska exportörer eller landets odlare sa snabbt kunnat
anpassa sig efter det i väsentlig mån förändrade läget. Ej minst av sistnämnda
anledning kunde lantbruksstyrelsen icke utan vidare dela sökandens
uppfattning örn behovet av ytterligare tullförhöjning för stödjande
av produktionen av trädgårdsalster. Emellertid funne lantbruksstyrelsen
sig endast böra uttala sig örn nedan angivna varugrupper.
I fråga örn vindruvor, som trots en tull av 35 öre per kilogram blivit
en under vissa tider av året jämförelsevis billig konsumtionsvara, skulle
en skyddstull av den storlek, som här föreslagits, knappast kunna medföra
några egentliga fördelar för odlarna, vilka, lockade av tillfälligt
höga priser, skulle kunna förledas att nedlägga betydelsefulla kapital i
dyrbara växthus. Druvor vore nu en ganska allmän konsumtionsartikel.
Inhemska druvor måste — för att göra för ändamålet anlagda växthus
räntabla — åsättas ett så högt pris, att vindruvor bleve en dyrbar lyxartikel.
som även under en ekonomisk högkonjunktur för landet sannolikt
icke skulle vinna en avsättning, som svarade mot i växtlmsanläggningarna
nedlagt kapital. Av denna anledning ansåge lantbruksstyrelsen sig
icke kunna förorda en åtgärd, vars följder för trädgårdsodlarna själva
kunde befaras bliva ödesdigra, helst som någon egentlig vinodling för
närvarande icke bedreves i landet, varför tillskapandet härav skulle så gott
som över lag kräva nybyggnader.
Importen av lök vore alltjämt synnerligen hög. Lök hade tidigare med
framgång odlats i stor utsträckning särskilt i Skåne. På grund av stark
konkurrens från andra länder hade emellertid denna odling efterhand
blivit så oräntabel och obetydlig, att ett tullskydd vore erforderligt, för
att den åter skulle kunna uppblomstra. Då emellertid den nuvarande tullen
å lök av 5 öre per kilogram vore traktatsenligt bunden, syntes någon
ändring härutinnan för närvarande icke kunna ske.
Beträffande päron och plommon, vilka fruktslag importerades i betydande
kvantiteter, kunde skäl tänkas föreligga för en höjning av tullen,
örn nämligen den moderna vitaminforskningens resultat lades till grund
för tullpolitiska åtgärder. Enligt sakkunniga på näringsfysiologiens och
vitaminforskningens område kunde ett visst födoämne, som kanske inneholle
ganska litet äggvita, kolhydrat och fett — alltså egentligt bränslematerial
— få ett högt näringsvärde därför att det i avsevärd mängd
innehölle något slag av vitamin, som vore nödvändigt för människans
normala nutrition. Pilrot! och plommon, särskilt de sistnämnda, vore enligt
professorn G. F. Göthlin så fattiga på C-vitaminer, att de saknade
Utskottet.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
betydelse såsom skydd mot skörbjugg, då däremot äpplen under vintern
näst apelsiner erbjöde det bästa skyddet mot skörbjugg.
Mot bakgrunden av ett sådant betraktelsesätt och örn man sålunda utginge
ifrån att päron och plommon, till skillnad från åtskilliga andra importerade
vegetabilier, icke vore att anse såsom värdefulla näringsmedel
utan allenast som njutningsmedel, ansåge lantbruksstyrelsen — främst ur
statsfinansiell synpunkt — en ytterligare höjning av tullen å färska päron
och plommon med förslagsvis 10 öre per kilogram motiverad.
Vad slutligen beträffar stat. nr 98, kvistar och blad, naturliga — vartill
även räknas preparerade blad — konstgjorda växter m. m. borde sådant
s. k. snittgrönt, för vilket ifrågasatts en tullförhöjning av 450 kronor per
100 kilogram, nämligen för levande blad av Adiantum och övriga ormbunkar
samt Asparagus och Medeola — vilka växtdelar hade samma användningssätt
som blommor — enligt lantbruksstyrelsen mening hänföras
till samma stat. nr som friska, avskurna blommor (nr 89) och följaktligen
tulltaxeras på samma sätt som dessa.1
I anslutning till vad sålunda anförts hemställde lantbruksstyrelsen, att
departementschefen vid prövning av framställningen måtte beträffande
stat. nr 98, kvistar och blad, nr 131. päron, och nr 132, plommon, taga
hänsyn till vad lantbruksstyrelsen med avseende härå föreslagit.2
Med anledning av vad lantbruksstyrelsen anfört i fråga örn lök må
framhållas, att, sedan den svensk-tyska handelstraktaten den 15 februari
1933 upphört att gälla, något traktatsenligt hinder för en höjning av tullen
å lök icke längre föreligger, men att i ett annat av våra handelsavtal
förbehåll gjorts örn viss kortare uppsägningsfrist för motparten för den
händelse ifrågavarande tull skulle höjas.
Med hänsyn till det ömsesidiga handelsutbytet mellan Sverige och vissa
andra länder har Kungl. Majit genom proposition den 10 mars 1933, nr 194,
föreslagit åtskilliga tullsänkningar, däribland å vissa till tulltaxenumren
56 och 57 (stat. nr 113 och 116) hänförliga slag av köksväxter. I enlighet med
bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 14) har nämnda proposition
av riksdagen bifallits. En höjning av tullen å dessa slag av köksväxter
lärer därför icke nu kunna komma i fråga.
Vad angår övriga förslag till tullförhöjningar har utskottet — under
hänvisning till att lantbruksstyrelsen, på sätt ovan anförts, ställt sig avvisande
till flertalet av dem — funnit sig böra dels erinra, att vissa handelspolitiska
olägenheter kunna vara förenade med vidtagande av åtgärder
i föreslaget avseende, dels ock framställa följande allmänna anmärkningar,
nämligen att, vid bifall till förslagen, den sammanlagda tullbeskattningen
å flertalet varor skulle komma att bliva jämförelsevis hög
och exempelvis för saltade gurkor och för vindruvor till och med överstiga
1 Blommor och blomdelar, varom här är fråga, draga en tull av 500 kronor för 100 kg.
(mimosa och ljung 200 kronor för 100 kg.).
2 Yttrandet innehöll enahanda hemställan beträffande stat. nr 141, s. k. chopped äpples.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 7
genomsnittsvärdet vid import samt att motionen och de upplysningar, som
inför utskottet lämnats av representanter för trädgårdsodlingen, icke berett
utskottet erforderligt underlag för bedömande av behovet av ökat
tullskydd.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att motionen II: 11 av herr Wallén m. fl., i vad
densamma avser tull å s. k. snittgrönt m. fl. uppräknade
varuslag med undantag av skal och kärnhus av
äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning av
läskedrycker, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I fråga örn det i motionen framställda yrkandet örn tull å skal och kärnhus
av äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning av läskedrycker
kommer utskottet att yttra sig i det betänkande, som utskottet har att avgiva
i anledning av de likalydande motionerna nr 107 i första kammaren
av herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och nr 180 i andra kammaren
av herr Olsson i Blädinge m. fl., örn tull å vissa ätbara frukter; vilket utskottet
får för riksdagen
2) anmäla.
Stockholm den 15 maj 1938.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Orne*, Ericson i Oberga, .Iönsson i Slätåker, Månsson
i Furuvik*, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden, Olsson i Ramsta, Ericson i
Boxholm*, Forssberg, Larsson i Örbyhus*, Hjalmarsson, Sjödahl*, Rydberg, Rosén*,
Blomquist, Johansson i Krogstorp*, Mårtensson, Andersson i Dunker och Persson
i Grytterud.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservation
av herrar Ericson i Oberga och Andersson i Dunker, som anfört:
»Såsom i motionen framhållits, befinner sig trädgårdsodlingen inom landet
för närvarande i en mycket svår ekonomisk ställning på grund av de
låga priserna å så gott som samtliga trädgårdsalster. Att prisläget är så
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
otillfredsställande för producenterna måste framförallt tillskrivas konkurrensen
med importerade trädgårdsprodukter, vilka utförsäljas till mycket
låga priser.
Då importen av i motionen berörda varuslag är synnerligen stor och vår
egen trädgårdsodling mycket väl kan tillgodose behovet av större delen
av dessa produkter, vöre en inskränkning av importen önskvärd. Lantbruksstyrelsen
har i ett yttrande den 20 januari 1938 till statsrådet och
chefen för jordbruksdepartementet rörande en framställning örn höjd tillläggstull
på vissa slag av trädgårdsprodukter exempelvis beträffande importen
av lök anfört, att denna import alltjämt är synnerligen hög. På
grund av stark konkurrens från andra länder har den svenska lökodlingen
efter hand blivit så oräntabel och obetydlig, att ett tullskydd vore erforderligt
för att den åter skulle kunna uppblomstra. Detsamma torde kunna
sägas örn flera andra av här ifrågavarande trädgårdsprodukter.
I det läge, trädgårdsodlingen befinner sig, synes oss ett starkare skydd
mot den utländska konkurrensen vara befogat. Då särskilt lök, äpplen,
päron och plommon för närvarande åtnjuta ett jämförelsevis lågt tullskydd
i förhållande till övriga i motionen upptagna produkter, ha vi förordat
höjning av tullsatserna för dessa varuslag samt ansett, att utskottet
bort hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 11
av herr Wallén m. fl.,
1) besluta, såsom tillägg till gällande tulltaxa, att
vid införsel från utlandet av till nummer 53 (stat. nr
109) hänförlig lök skall utöver tull, som stadgas i tulltaxan,
utgå tilläggstull med 15 kronor för 100 kilogram;
2)
besluta, med ändring av förordningen den 31 januari
1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa,
såvitt angår till tulltaxenummer 67 (stat. nr 130, 131
och 132) hänförliga äpplen, päron och plommon, att
tilläggstull skall utgå för äpplen och päron med 20
kronor samt för plommon med 30 kronor för 100 kilogram;
samt
3)
förklara, att de under 1) och 2) omförmälda tilllägg
och ändringar skola träda i kraft å dag, som
Kungl. Maj:t bestämmer.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
9
Bilaga.
Införsel.
(Uppgifterna för år 1932 äro endast preliminära.)
Stat. nr
Kvantitet
Värde
Enhetsvärde
kg-
kr.
kr. per kg.
98
Kvistar och blad etc.:
till prydnad användbara.........
1930
71,830
121,464
1.69
1931
130,437
145,332
1.11
Rötter,ätbara, ej särskilt nämnda:
1932
86,363
103
nyskördade (färska) och Inkom-
mande under tiden 1 jan.—
30 juni............................
1930
21,252
20,615
0.97
1931
36,378
37,658
1.04
1932
16,911
104
pepparrot samt skurna och
2.28
torkade rötter ..................
1930
1,011
2,307
1931
1,307
3,195
2.4 4
1932
815
105
andra .................................
1930
8,178
5,261
0.64
1931
160,141
30,936
0.19
1932
365,425
Köksväxter, ej särskilt nämnda:
färska eller enbart kokade:
109
lök .................................
1930
4,350,680
607,907
0.14
1931
4,554,839
728,527
0.16
1932
4,306,059
ilo
vitkål ..............................
1930
62,593
9,727
0.16
1931
139,038
21,428
0.16
lil
meloner ...........................
1930
9,331
5,892
0.68
1931
9,747
8,256
0.85
112
gurkor..............................
1930
156,959
173,932
1.11
1931
287,920
298,905
1.04
1932
123,575
#
* .
113
sparris..............................
1930
19,845
58,887
2.9 7
1931
20,327
58,885
2.90
114
blomkål ...........................
1930
903,149
491,629
0.5 4
1931
1,135,134
539,105
0.47
115
tomater ...........................
1930
769,012
773,978
1.01
1931
1,215,543
1,007,232
0.88
1932
754,701
ilo
andra ..............................
1930
116,932
173,269
1.48
1931
212,981
247,190
1.16
1932
101,715
saltade eller torkade, även i
blandning med rötter:
117
gurkor...........................
1930
473,595
272,728
0.58
1931
896,966
518,035
0.58
1932
233,487
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Stat. nr
Frukter och bär ätbara:
färska eller enbart kokade:
127
vindruvor ......................
1930
1931
1932
130
äpplen............................ • •
1930
1931
1932
131
päron ..............................
1930
1931
1932
132
andra frukter, ej särskilt
nämnda ........................
1930
1931
1932
134
bär, andra än lingon .........
1930
1931
Kvantitet
Värde
Enhetsvärde
kg.
kr.
kr. per kg.
1,845,595
2,193,911
1.19
2,164,235
2,173,446
1.00
1,966,475
•
14,869,156
18,044,365
8,317,829
0.56
9,701,344
0.54
17,379,957
•
5,103,916
3,503,214
0.69
12,444,153
5,561,068
0.45
5,204,668
713,257
707,072
0.99
1,107,543
894,020
0.81
974,568
•
•
323,597
324,021
1.00
498,247
431,820
0.87
I anslutning till denna sammanställning må några uppgifter lämnas
rörande införselns fördelning år 1931 på de viktigaste inköpsländerna.
Införsel från:
Stat. nr
98 Schweiz 52, Tyskland 31, Nederländerna och Italien vardera 15, Danmark 14 ton.
103 Nederländerna 26, Danmark 9 ton.
105 Lettland 66, Danmark 63, Nederländerna 29 ton.
109 Nederländerna 1,805, Egypten 969, Spanien 701, Ungern 458, Italien 303, Tyskland
241 ton.
110 Danmark 114, Nederländerna 22 ton.
111 Danmark 3 ton.
112 Nederländerna 253, Danmark 30 ton.
113 Frankrike 9, Tyska riket 6 ton.
114 Italien 647, Danmark 213, Nederländerna 190, Tyska riket 72 ton.
115 Nederländerna 599, Tyska riket 247, Danmark 227, Ungern 50, Storbritannien 39 ton.
116 Belgien 59, Danmark 58, Nederländerna 45, Frankrike 37 ton.
117 Tjeckoslovakien 804, Tyska riket 56, Nederländerna 33 ton.
127 Spanien 983, Nederländerna 280, Tyska riket 177, U. S. A. 165, Danmark 155,
Italien 137, Storbritannien 112, Belgien 51, Europeiska Sovjetunionen 42, Brittiska
Sydafrika 35 ton.
130 U. S. A. 10,370, Australien 2,215, Tyskland 2,014, Danmark 897, Storbritannien 689,
Italien 448, Schweiz 399, Brittiska Sydafrika 341, Europeiska Sovjetunionen 200 ton.
131 Tjeckoslovakien 6,890, U. S. A. 1,781, Italien 1,342, Tyskland 1,096, Storbritannien
568, Brittiska Sydafrika 251, Danmark 243, Europeiska Sovjetunionen 115 ton.
132 Italien 441, Storbritannien 136, U. S. A. 115, Tyska riket 114, Brittiska Sydafrika
88, Danmark 77 ton.
134 Italien 273, Danmark 85, Nederländerna 80, Tjeckoslovakien 43 ton.
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Införsel av gurkor, färska eller enbart kokade (stat. nr 112).
Under mars—juni åren 1931 och 1932.
1931 1932
Mars ........................................ 21,805 kg. 46,004 kg.
April .......................................... 98,619 » 47,236 »
Maj ............................................. 64,717 » 19,020 »
Juni ................................. 50,772 »__0 >
Summa 235,913 kg. 112,260 kg.
Införsel av tomater, färska eller enbart kokade (stat. nr 115).
Under maj—oktober åren 1931 och 1932.
1931 1932
Maj............................................. 148,808 kg. 108,045 kg.
Juni .......................................... 187,110 » 141,215 »
Juli............................................. 109,707 » 10,079 »
Augusti....................................... 73,143 » 18,659 »
September................................... 156,690 » 11,902 »
Oktober...................................... 124,382 » 86,083 »
Summa 799,840 kg. 375,983 kg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.