Betänkande, i anledning av väckta motioner om införande av tull å vissa torkade eller saltade frukter.
1933-05-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:48, Betänkande, i anledning av väckta motioner om införande av tull å vissa torkade eller saltade frukter.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
1
Nr 48.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1933 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om
införande av tull å vissa torkade eller saltade frukter.
I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 107 i
första kammaren av herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och nr 180 i
andra kammaren av herr Olsson i Blädinge m. fl., har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta, att nr 68 i gällande tulltaxa skall hava följande
ändrade lydelse:
Tull för
100 kg
kronor
Frukter och bär, ätbara:
torkade eller saltade:
68 aprikoser, bananer, bruneller, persikor, plommon, sviskon
och äpplen, härunder inbegripna skal och kärnhus av
äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning av läskdrycker.
....................................................................................... 25:—».
I enlighet med vad utskottet i betänkande nr 44 anmält, har utskottet
till behandling i samband med nämnda motioner upptagit ett av herr
Wallén m. fl. i motion nr 11 i andra kammaren framställt yrkande, att
riksdagen måtte besluta, att följande tilläggstull skall från dag, som Kungl.
Majit bestämmer, dock senast den 1 juli 1933, utgå för nedanstående varuslag:
Tull
för
100 kg
kronor
Skal och kärnhus av äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning
av läskedrycker ............................................................................ 25: —.
Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till
motionerna nr 107 i första och nr 11 i andra kammaren.
Enligt nr 68 i gällande tulltaxa äro för närvarande följande slag av
ätbara frukter, torkade eller saltade, fria från tull, nämligen aprikoser,
bananer, bruneller, persikor, plommon, päron, sviskon och äpplen, härunder
inbegripna skal och kärnhus av äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning
av läskdrycker. Till nämnda tulltaxenummer hänföres även s. k.
blandad frukt av ifrågavarande fruktsorter. Före den 1 juli 1929 voro
Bihang till riksdagens protokoll 19113. 7 sami. Nr i8. 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Utskottet.
dessa varor belagda med en tull av 50 öre per kilogram med undantag av
torkade bananer, som redan då voro tullfria, samt omförmälda, mindre
värdefulla torkade delar av äpplen, för vilka gällde en tull av 15 öre för
kilogram.
Införseln till Sverige av till tulltaxenummer 68 (stat. nr 135—141) hänförliga
ätbara frukter, torkade eller saltade, uppgick åren 1930—1932 till
följande kvantiteter och värden:
Kvantitet Värde
kg. kronor
1930 ............................................................................ 8,062,116 6,472,018
1931 12,637,535 8,136,015
1932 (prelim. uppgifter)............................................ 9,847,898 6,834,595
Om en tull av 25 öre för kilogram varit gällande för dessa slag av
frukter under nämnda tre år och införseln ändock uppgått till nyss angivna
kvantiteter, skulle tullen hava tillfört statskassan en årsinkomst av i avrundade
tal respektive 2.o, 3.2 och 2.5 miljoner kronor.
År 1929 medgav det statslinansiella läget åtskilliga lindringar i såväl
direkta som indirekta skatter, varvid tullbeskattningen av ifrågavarande
slag av frukter upphävdes med hänsyn till dessa frukters betydelse för
folknäringen och folkhälsan. Beträffande de omförmälda, för läskdryckstillverkningen
avsedda slagen av torkade delar av äpplen anfördes ett annat
skäl, nämligen att det vid upphävande av tullen å torkade äpplen icke var
lämpligt att bibehålla den dåvarande tullen å dessa mindre värdefulla delar
av äpplen, av vilka införseln var obetydlig.
Ehuru det statslinansiella läget numera väsentligt försämrats, har utskottet
likväl icke ansett förhållandena böra föranleda ett frångående av den år
1929 från riksdagens sida intagna ståndpunkten till frågan örn tullbeskattning
av ifrågavarande slag av frukter. Utskottet hemställer därför,
att de] likalydande motionerna 1:107 av herr Johan
Bernhard Johansson m. fl. och II: 180 av herr Olsson i
Blädinge m. fl., örn införande av tull å vissa torkade
eller saltade frukter, ävensom motionen II: 11 av herr
Wallén m. fl., i vad densamma avser tull å skal och
kärnhus av äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning
av läskdrycker, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 23 maj 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
3
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman, Björnsson,* Ericson i Oberga, Jönsson
i Slätåker, Månsson i Furuvik, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden, Björklund,
Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Forssberg, Östergren, Larsson
i Örbyhus, Rosén,* Heiding, Blomquist och Brännström.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservation
av herrar Nilsson i Kristianstad, Boman, Ericson i Oberga, Jönsson i
Slätåker, Jönsson i Boa, Lithander, Forssberg, Heiding och Brännström,
som anfört:
»År 1929, då tullbeskattningen av ifrågavarande slag av frukter upphävdes,
medgav det statsfinansiella läget även åtskilliga andra lättnader
i såväl den indirekta som den direkta beskattningen. Läget är emellertid
nu helt annorlunda, varom bland annat årets statsverksproposition tydligt
bär vittne. Av den utav riksräkenskapsverket den 29 april 1933 framlagda
beräkningen rörande utfallet av löpande riksstat framgår för övrigt,
att läget ytterligare försämrats, sedan statsverkspropositionen avlämnades.
Sålunda beräknas exempelvis tullmedlen, som i årets riksstat äro
upptagna till 148 miljoner kronor, komma att inflyta med endast 117 miljoner
kronor, ett belopp som understiger det beräknade med icke mindre
än 31 miljoner kronor.
Av det anförda framgår, att förutsättningarna för 1929 års skattelindringar
icke längre äro för handen. De skärpningar i beskattningen, som i
nuvarande läge äro ofrånkomliga på skilda områden, anse vi även böra
gälla de varuslag, som beröras i motionerna. Ehuru motionärerna icke
föreslagit en återgång till förutvarande tull av 50 öre för kilogram utan
förordat en tull av allenast 25 öre för kilogram, skulle denna tullsats dock,
av de utav utskottet anförda siffrorna att döma, tillföra statskassan ett
så relativt stort belopp som 2—3 miljoner kronor för år räknat.
På grund av vad sålunda anförts och då tullen, såsom i motionerna
jämväl framhållits, skulle giva ett visst stöd åt den inhemska produktionen
på området, hava vi ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till dels de likalydande
motionerna 1:107 av herr Johan Bernhard Johansson
m. fl. och II: 180 av herr Olsson i Blädinge m. fl.
dels ock motionen II: 11 av herr Wallén m. fl., i vad
densamma avser tull å skal och kärnhus av äpplen
samt s. k. chopped äpples till beredning av läsltdryc
-
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
ker, besluta, att vid införsel från utlandet av till nr 68
i gällande tulltaxa hänförliga varor tull skall från och
med dag, som Kungl. Majit bestämmer, utgå med 25
kronor för 100 kilogram, beräknat efter verkliga nettovikten.
»
381504, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.