Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1933-05-30 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:52, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

1

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 243 med förslag till vissa ändringar i gällande

tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 17 mars 1933 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 243, har Kungl, Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga följande förslag till ändringar i och tillägg till den vid

tulltaxef härdningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:

Tull

för 100 kg

kronor

Fisk:

13 Vs

spillånga........................................................................ N

75: —

25

Ägg; ävensom äggula och flytande äggvita — — —

Anm. För äggula, uteslutande avsedd för beredning av läder,

skall tull icke utgå.

Köksväxter, ej särskilt nämnda:

117

Anm. lill nr 57—58. För tomatpuré, uteslutande avsedd att

användas till inläggning av fiskkonserver, skall tull icke utgå.

Soja och såser — — — — — — — — — — — _

Anm. För tomatpuré, uteslutande avsedd att användas till

inläggning av fiskkonserver, skall tull icke utgå.

Mineraloljor:

175

andra slag; ävensom paraffin, jordvax (ozokerit),

montanvax och ceresin samt råa naften- och

naftensulfosyror jämte deras alkalisalter, ej hän- förliga till annat nummer ........................................

fria

219

Löd- och svetsmedel, ej särskilt nämnda.................... E

20: —

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 52. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

dels besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg

till gällande tulltaxa skall i nedan angivna delar erhålla ändrad lydelse

på sätt av det följande framgår:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

ur 57 114-115

117

399

279-281

Köksväxter, ej särskilt nämnda:

färska eller enbart kokade:

andra slag:

blomkål och tomater

T

Anm. För tomatpuré, uteslutande avsedd att

användas till inläggning av fiskkonserver,

skall tilläggstull icke utgå.

Soja och såser — — — —----E

Anm. För tomatpuré, uteslutande avsedd att användas

till inläggning av fiskkonserver, skall tillläggstull

icke utgå.

Flyktiga vegetabiliska oljor — — — — —

andra slag, i kärl eller förpackning

vägande brutto:

Anm. till nr 257—258 (statistiskt nr 587—

588). För flyktiga vegetabiliska oljor, som

äro avsedda uteslutande för tillverkning

av putsmedel för läderarbeten eller för

skodon, skall tilläggstull icke utgå.

Silke, ej särskilt nämnt, även i förening med

annat spånadsämne:

920—922

10: —

25:

300:

-----------N

Anni. För silke, som är avsett uteslutande för

tillverkning av elektrisk ledningstråd eller

glödstrumpor och andra glödnät eller drivoch

transportremmar, skall tilläggstull icke

utgå.

dels ock förklara, att de i det föregående omförmälda ändringarna

skola träda i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft

följande motioner, nämligen:

1) två likalydande, i anledning av propositionen väckta motioner nr

297 i första kammaren av herr Sundberg och nr 467 i andra kammaren

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52. 3

av herr Hansson i Hönö m. fl., däri hemställts, »att Kungl. Maj:ts förslag

om ändring i fråga örn tullen å torkad färsk långa icke måtte av

riksdagen bifallas»; samt

2) två likalydande, under motionstiden vid riksdagens början väckta

motioner nr 100 i första kammaren av herrar Sundberg och Widell samt

nr 333 i andra kammaren av herr Hansson i Hönö m. fl., däri hemställts,

»att riksdagen måtte besluta åsättande av en importtull å färsk långa av

15 öre per kilogram».

De i propositionen föreslagna ändringarna i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan och i förordningen

den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa avse i korthet

följande.

Den tull av 75 kronor för 100 kilogram, som nu utgår för färsktorkad

långa, taxenummer 13 14, föreslås skola gälla allenast spillånga.

Nummer 25 i tulltaxan upptager ägg ävensom äggula och flytande

äggvita med en tull av 20 kronor för 100 kilogram. Nu föreslås införande

i taxan av en anmärkning av innehåll, att tull icke skall utgå för ägggula,

som är avsedd uteslutande för beredning av läder.

Enligt gällande tulltaxa hänföres tomatpuré, örn varan framställts

endast genom inkokning av färska tomater, till nummer 57: Köksväxter,

ej särskilt nämnda: färska eller enbart kokade: andra slag, med tull av

15 kronor för 100 kilogram jämte tilläggstull av 10 kronor för 100 kilogram,

och, örn den är saltad, till nummer 58: Köksväxter, ej särskilt

nämnda: saltade eller torkade, även i blandning med rötter, med tull av

25 kronor för 100 kilogram. Tomatpuré med tillsats av både salt och

socker eller innehållande kryddor tulltaxeras enligt nummer 117: Soja

och såser, med tull av 50 kronor för 100 kilogram jämte tilläggstull av

25 kronor för 100 kilogram. I de båda förstnämnda fallen beräknas tullen

efter nettovikten, under det att vid tulltaxering enligt nummer 117

visst emballage inräknas i den tullpliktiga vikten. På grund av bestämmelse

i anm. 2 till nr 141—143 tulltaxeras tomatpuré enligt här nu angivna

grunder även i de fall, då varan inkommer i större hermetiskt slutna

kärl. I propositionen föreslås införande vid tulltaxenumren 57—58 och

117 av anmärkningar med stadgande, att tull icke skall utgå för tomatpuré,

uteslutande avsedd att användas till inläggning av fiskkonserver.

Därjämte föreslås en motsvarande bestämmelse till införande i omförmälda

förordning med tillägg till gällande tulltaxa.

S. k. »Naftenseife» eller rånaftener tulltaxeras enligt nummer 223 i

tulltaxan: kemiska preparat, ej särskilt nämnda, med tull av 15 procent

av värdet. I propositionen föreslås, att råa naften- och naftensulfosyror

jämte deras alkalisalter, ej hänförliga till annat nummer, skola upptagas

i tulltaxans nummer 175: mineraloljor, andra slag (än bensin), med

tullfrihet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Beträffande löd- och svetsmedel, i tulltaxan ej särskilt nämnda, föreslås

en sänkning av tullen fran 40 till 20 kronor för 100 kilogram (nummer

219).

Enligt förordningen den 31 januari 1932 med tillägg till gällande tulltaxa

utgår för till taxenummer 257 och 258 hänförliga flyktiga vegetabiliska

oljor en tilläggstull av 200 kronor för 100 kilogram. Nu föreslås

införande i nämnda förordning av en anmärkning av innehåll, att tillläggstull

icke skall utgå för sådana oljor, som äro avsedda uteslutande

för tillverkning av putsmedel för läderarheten eller för skodon.

I fråga örn den i samma förordning under tulltaxenummer 399: silke,

ej särskilt nämnt etc. med tilläggstull av 300 kronor för 100 kilogram intagna

anmärkning föreslås den ändringen, att för silke, som är avsett

uteslutande för tillverkning av driv- och transportremmar, skall tillläggstull

icke utgå.

Beträffande den av departementschefen anförda motiveringen till stöd

för förslagen örn ändring av tullen å färsktorkad långa samt å löd- och

svetsmedel ävensom beträffande de föreliggande motionerna angående

avslag å Kungl. Maj:ts förstnämnda förslag samt angående tull å färsk

långa må följande redogörelse lämnas.

Langa. 1932 års riksdag beslöt, i anledning av väckta motioner (I: 87

och II: 122), att färsktorkad langa skulle åsättas en tull av 75 kronor för

100 kilogram. Denna tull trädde i kraft den 1 augusti 1932.

Beträffande tullbehandlingen av färsktorkad långa har generaltullstyrelsen

i ett den 23 november 1932 avgivet yttrande erinrat, att dylik långa,

vilken användes till lutfisk, förekomme i handeln i olika beredningar. Den

torkades sålunda antingen enbart fläkt eller fläkt och utbredd eller ock

spilad, d. v. s. fläkt och utspänd med träspjälor. Långa, beredd på sistnämnda

sätt, som vore det i Bohuslän vanliga, kallades spillånga.

Generaltullstyrelsen har vidare anfört, att hos styrelsen från vissa håll

gjorts gällande, att riksdagens beslut med hänsyn till det därmed avsedda

syftet borde tolkas på sådant sätt, att tullskyddet endast komme att omfatta

färsktorkad långa av det slag, som bereddes i Bohuslän, d. v. s. spillånga.

Styrelsen hade emellertid icke kunnat biträda en dylik uppfattning

med hänsyn till att den i anledning av riksdagens beslut vidtagna

ändringen av tulltaxan enligt ordalydelsen innebure, att all färsktorkad

långa utan inskränkning skulle tullbeläggas. Styrelsen hade genom beslut

den 10 augusti 1932 förklarat, att ett slag av importerad, enbart fläkt

och torkad långa, benämnd blanklånga eller skruelånga, skulle tullbeläggas

såsom färsktorkad långa.

Lantbruksstyrelsen har i infordrat yttrande den 19 januari 1933 framhållit,

att den av riksdagen beslutade tullen på färsktorkad långa finge

anses hava sin egentliga betydelse såsom skydd för den svenska beredningen

av spillånga. För övrig färsktorkad långa syntes tullen hava

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52. 5

ringa betydelse, då, enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat, importen av

annan torkad långa än spillånga till väsentlig del utbytts mot import

av andra varor, såsom olika slag av torkad torsk. Det syntes därför icke

vara av någon större betydelse för det svenska fisket, örn tullen ifråga

inskränktes till att gälla endast spillånga.

Departementschefen har, efter att hava redogjort för den sålunda förebragta

utredningen i ärendet, för egen del anfört följande:

»Det vid fjolårets riksdag motionsvis framförda förslaget örn åsättande

av tull å färsktorkad långa avsåg, såvitt de tryckta riksdagshandlingarna

utvisa, att lämna stöd åt den bohuslänska beredningen av spillånga mot

en under senare år tilltagande konkurrens från utlandet. Intet tyder på

att avsikten varit att träffa andra slag av färsktorkad långa. Med hänsyn

till vad som anförts i de av generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen

avgivna yttrandena i ärendet anser jag mig böra föreslå, att sådan

ändring vidtages i tulltaxan, att tull kommer att utgå allenast för

spillånga.»

I de likalydande motionerna I: 297 och II: 467, i vilka hemställts örn

avslag å Kungl. Maj:ts förslag örn ändring i fråga örn tullen å färsktorkad

långa, har framhållits i huvudsak följande.

Det borde uppmärksammas, att uti de motioner, som föranledde 1932

års beslut, framställdes yrkande örn tull icke å spillånga, utan å »torkad

färsk långa» samt att den omsorg örn storsjöfiskets bestånd, som kännetecknade

nämnda motioner, syntes tyda på, att dessa avsett att skydda

storsjöfisket även för den skada, som kunde uppkomma genom import

av icke spilad färsktorkad långa, en produkt som jämväl användes till

beredning av lutfisk. Det syntes dessutom olämpligt att, innan någon

vidare erfarenhet örn den nya tullens verkningar vunnits, redan nu företaga

den av Kungl. Majit föreslagna ändringen.

Motionerna 1:100 och II: 333 avse införande av en tull av 15 öre per

kilogram å färsk långa. I den till stöd härför anförda motiveringen

hava motionärerna, efter erinran örn fjolårets beslut örn tull å färsktorkad

långa, framhållit i huvudsak följande.

Från norskt håll sökte man neutralisera verkningarna av tullen å

färsktorkad långa genom att intressera svenska affärsmän i den bohuslänska

skärgården att uppträda som bulvaner för norskt förlagskapital

i syfte att till denna skärgård förlägga en spillångeberedning, som uteslutande

skulle grundas på införsel dit av norsk råvara. Det gällde nu

att förhindra, att detta bulvansystem utvecklade sig till förfång för det

svenska storsjöfisket. Härvid hade man att välja på två utvägar, dels

att belägga även den färska långan med tull och dels att stadga

importförbud för färsk långa, med rätt dock för vederbörande spillångeberedare

att erhålla licens för import av en del av sin råvaruförbrukning.

Härvid syntes man, med hänsyn till storsjöfiskets

nuvarande storlek, kunna utgå från att omkring 70 procent av Sveriges

hehov av spillånga kunde beredas av svenskfångad råvara

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

och att sålunda importbehovet belöpte sig till omkring 30 procent av totalförbrukningen.

Enligt motionärernas uppfattning vore åsättande av

en tull även å färsk långa den lämpligaste utvägen. Med hänsyn till att

den torkade färska långan droge en tull av 75 öre per kilogram och att

till 1 kilogram spillånga erfordrades 4.5 kilpgram färsk långa, borde tullen

å färsk långa sättas till 1/5 av 75 öre eller 15 öre per kilogram.

Svetsningselektroder m. m. Härom har departementschefen till en

början anfört följande: »I 1911 års tulltaxa upptogos under nummer

1256 lödpasta och lödpulver med en tull av 40 öre för kilogram. Då det i

vissa fall varit förenat med svårigheter att tulltekniskt skilja lödmedel

från svetsmedel, sammanfördes dessa håda artiklar i den år 1929 utfärdade,

nu gällande tulltaxan under nummer 219. Sistnämnda nummer kom

sålunda att omfatta, bland annat, s. k. svetsningselektroder, bestående av

trådar av järn eller kvalitetsstål, med eller utan lindning av asbestgarn

och överdragna med ett skikt av flussbildande ämnen. Tidigare hade

dessa elektroder i regel hänförts till »Andra varor av smidhart järn, bearbetade»,

rubrik 896 i 1911 års tulltaxa, med en tull av 20 öre för kilogram.

Sedan elektrisk svetsning under de senare åren vunnit insteg i allt

större omfattning vid utförande av järnkonstruktioner av skilda slag, har

förbrukningen av nämnda elektroder avsevärt stegrats. Densamma torde

för närvarande kunna uppskattas till omkring 500 ton, varav omkring 100

ton torde vara av utländskt ursprung. Medelvärdet enligt den officiella

handelsstatistiken för införseln av artiklar, hänförliga till tulltaxenummer

219, vilka till övervägande del torde hava utgjorts av svetsningselektroder,

utgjorde år 1931 1 krona 43 öre, under det att medelvärdet för utförseln

nämnda år uppgick till 1 krona 49 öre, allt för kilogram räknat.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har Ingenjörsfirman Sven Fagrell,

med förmälan att tullen för vissa elektrodsorter uppginge till omkring

45 procent av varuvärdet, hemställt örn nedsättning av gällande tullsats

för svetsningselektroder. Ett lägre pris för elektroderna vore enligt sökandens

mening av vital betydelse för de svenska förbrukarna i deras

konkurrens med utländska företag. I stället för nu utgående vikttull har

sökanden föreslagit en tull av 10 procent av varuvärdet.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava, efter remiss, avgivit

gemensamt utlåtande i ärendet samt därvid överlämnat ett av kollegium

införskaffat yttrande från en större inhemsk tillverkare av nämnda elektroder.

Ämbetsverken hava anfört i huvudsak följande.

Tillverkning av svetsningselektroder bedreves av åtskilliga inhemska

företag. Särskilt hade under de senare åren tillverkning upptagits av

flera svenska järnverk. Förbrukningen vore stadd i ökning på grund av

den elektriska svetsningsmetodens alltmer ökade utbredning. För arbeten,

där större anspråk ställdes på svetsningsfogens hållfasthet, förutsattes för

ernående av ett gott svetsningsresultat, att metalltillsatsen vore av hög

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

7

kvalitet. Av detta skäl bade man här i landet lagt särskild vikt vid att

elektroderna förfärdigades av verkligt kvalitetsstål. De svenska elektroderna

representerade en vida högre klass av svetsningsmaterial än huvudparten

av de från utlandet införda, vilka i allmänhet innehölle vanligt

handelsjärn. För enklare svetsningsarbeten, beträffande vilka fordran på

särskild hållfasthet icke ställdes, kunde emellertid vanlig valstråd användas

såsom elektroder. Från teknisk synpunkt sett förelåge enligt kommerskollegii

mening icke något intresse av att genom en tullsänkning underlätta

avsättningsmöjligheterna för de utländska elektroderna. Materialförbrukningen

i form av elektroder vore vid svetsningsarbeten av underordnad

betydelse i jämförelse med arbetskostnaderna. Kommerskollegium

funne sig på grund härav förhindrat att tillstyrka framställningen.

Ämbetsverken erinrade slutligen därom, att frågan örn sänkning av tullen

för elektriska svetsningselektroder till 20 kronor för 100 kilogram varit

föremål för behandling vid 1931 års riksdag på grund av i ämnet väckt

motion. I enlighet med bevillningsutskottets hemställan vann motionen

icke riksdagens bifall.»

Departementschefen har därefter för egen del anfört:

»Avsikten med sammanförandet i nu gällande tulltaxa av svetsningselektroder

med övriga till ifrågavarande tulltaxenummer hänförliga artiklar

torde icke hava varit att bereda tillverkarna av svetsningselektroder ökat

tullskydd, något som av dem veterligen icke ifrågasatts, utan allenast att

ernå en av förhållandena påkallad förenkling av tulltaxeringsarbetet. Sedan

det numera visat sig, att svetsningselektroder blivit en betydande industriell

förbrukningsartikel, anser jag rimligt, att tullsatsen, som för

vissa slag av elektroder är anmärkningsvärt hög, nu åter nedsättes. Detta

synes så mycket mer försvarligt, som den svenska elektrodtillverkningen

huvudsakligen omfattar elektroder av inhemskt kvalitetsstål och på denna

grund hör äga goda förutsättningar att hävda sin ställning i konkurrensen.

Såsom kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava erinrat, har frågan

örn sänkning av tullen för svetsningselektroder varit föremål för prövning

av 1931 års riksdag. I sitt betänkande i ämnet anförde bevillningsutskottet,

att tillräckliga skäl icke förebragts för att riksdagen för det dåvarande

skulle ur sitt sammanhang i tulltaxan utbryta ifrågavarande

elektroder och utan att avvakta 1928 års tullkommittés utredning upptaga

frågan örn behovet av tullskydd för berörda tillverkning till prövning,

varför utskottet avstyrkte bifall till motionen. I det läge, vari frågan örn

en revision av tulltaxan för närvarande befinner sig, synes mig tillräcklig

anledning saknas att ytterligare uppskjuta avgörandet av förevarande

tullfråga, i synnerhet som dess sammanhang med övriga tullfrågor icke

torde lägga hinder i vägen härför.

Den ojämförligt viktigaste av de till nu ifrågavarande taxenummer hänförliga

artiklarna utgöres av nämnda elektroder. Då enligt vad jag inhämtat

erinringar framkommit jämväl beträffande tullen för andra, i pulverform

förekommande svetsningsmedel, likaledes hänförliga till nämnda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

TJtskottet.

rubrik, och då dessa jämte svetsningselektroderna tillsammans utgöra

huvudparten, av de varuslag, som hänföras till detta taxenummer, synes

anledning ej föreligga att vidtaga någon uppdelning av de olika

varuslagen på olika taxenummer, utan lärer en jämkning av tullskyddet

böra omfatta samtliga till nummer 219 i tulltaxan hörande artiklar. Vad

beträffar tullsatsens storlek torde denna lämpligen böra sättas till det

i fråga örn elektroder före år 1930 gällande beloppet, 20 kronor för 100

kilogram, vilket utgör omkring 15 procent av ifrågavarande importvarors

medelvärden de senaste åren.»

Beträffande den av departementschefen anförda motiveringen för övriga

i propositionen upptagna förslag får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll. Därjämte tillåter sig utskottet att, i den mån redogörelse

i det föregående icke lämnats för de av motionärerna anförda skälen,

hänvisa till motionerna nr 100 och 297 i första kammaren.

Vad först angår tullen å färsktorkad långa har utskottet funnit skäl

biträda Kungl. Maj:ts ändringsförslag, att tull skall utgå allenast för

spillånga. Därmed har utskottet angivit sin ståndpunkt jämväl till de

likalydande motionerna nr 297 i första och nr 467 i andra kammaren.

Beträffande det i de likalydande motionerna nr 100 i första och nr 333

i andra kammaren framställda yrkandet örn införande av tull å färsk

långa har utskottet velat erinra, att Kungl. Maj:t — på förslag av särskilda

inom jordbruksdepartementet tillkallade utredningsmän med uppdrag

att verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för

fiskerinäringens understödjande och lättandet av denna närings avsättningssvårigheter

(1933 års fiskeriutredning) — den 19 maj 1933 utfärdat

kungörelse angående reglering av införseln av färsk långa för beredning

till spillånga. Denna kungörelse trädde i kraft den 22 maj 1933 och gäller

intill utgången av år 1933. Då det syfte, motionärerna velat vinna,

torde för innevarande år bliva tillgodosett genom den sålunda införda

importregleringen, har utskottet funnit sig böra, utan att närmare yttra

sig över förevarande motioner, avstyrka bifall till desamma.

I fråga örn Kungl. Maj:ts förslag örn sänkning av tullen å löd- och;

svetsmedel från 40 till 20 öre för kilogram har utskottet funnit den uppfattning,

varåt departementschefen givit uttryck, hava goda skäl för sig.

De svenska tillverkarna av svetsningselektroder hava kunnat finna avsättning

för sin vara såväl inom landet som på exportmarknaden, ett förhållande

som bland annat torde bero på varans goda kvalitet. En vara

av lägre kvalitet lärer emellertid kunna utan olägenhet användas i sådana

fall, där mindre anspråk ställas på fogens hållfasthet. Då såsom

av den ovan lämnade redogörelsen framgår tullen å sådan vara för närvarande

är mycket hög i förhållande till varuvärdet och därför verkar

betungande för våra verkstäder ävensom för byggnadsindustrien, har

i''

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

utskottet funnit en sänkning av tullen lämpligen böra komma till stånd.

Kungl. Maj:ts i detta avseende framställda förslag Ilar utskottet ansett

sig kunna biträda.

Beträffande Kungl. Ma.j:ts förslag att i såväl tulltaxan som tilläggstullförordningen

den 31 januari 1932 vid tulltaxenumren 57, 58 och 117 införa

anmärkningar av innehåll, att tull respektive tilläggstull icke skall

utgå för tomatpuré, avsedd att uteslutande användas till inläggning av

fiskkonserver, har utskottet ur saklig synpunkt icke något att erinra. Då

emellertid Kungl. Maj:ts proposition nr 254, varöver utskottet senare denna

dag avgiver yttrande, upptager förslag örn ändring i tilläggstullförordningen

beträffande bland annat tulltaxenummer 117 och härvid till detta

tulltaxenummer fogats den i förevarande proposition föreslagna anmärkningen

angående tomatpuré, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att

ur det föreliggande förslaget till ändringar i tilläggstullförordningen skall

utgå vad örn samma tulltaxenummer däri angives.

Mot vad Kungl. Maurts förslag i övrigt innehåller har utskottet icke

haft något att erinra.

I anledning av en till utskottet från finansdepartementet överlämnad,

inom kontrollstyrelsen upprättad promemoria har utskottet i samband med

förevarande proposition till behandling upptagit frågan örn en höjning av

tullen å maltdrycker. Enligt gällande tulltaxa utgår för närvarande tull

för maltdrycker å fat med 21 öre per kilogram och för maltdrycker å andra

kärl med 30 öre per liter (tulltaxenummer 145 och 146). Dessa tullsatser

fastställdes vid 1923 års riksdag i samband med den då vidtagna höjningen

av maltskatten. Maltdrycksbeskattningen har emellertid numera genom

beslut av 1932 och 1933 års riksdagar skärpts med ett belopp, motsvarande

omkring 9 öre per liter maltdryck av andra klassen, och bryggeriernas

tullskydd därigenom undergått en motsvarande minskning. Med hänsyn

härtill har utskottet nu ansett en höjning av tullsatserna för maltdrycker

böra vidtagas. I överensstämmelse med vad som ifrågasatts i nämnda

promemoria liksom även av kontrollstyrelsen vid framläggande av förslag

örn den sedermera av årets riksdag beslutade skärpningen i maltdrycksbeskattningen

har utskottet dock funnit tullförhöjningen kunna begränsas till

beträffande maltdrycker å fat 4 öre per kilogram och för maltdrycker å

andra kärl till 5 öre per liter. Förslag därutinnan har utskottet, med begagnande

av den befogenhet att väcka förslag i bevillningsfrågor, som jämlikt

§ 40 riksdagsordningen tillkommer utskottet, upptagit nedan under

punkten 3).

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med avslag å de likalydande

motionerna 1:297 av herr Sundberg och 11:467 av

hang till riksdagen> protokoll 193.1. 1 sami. Nr 52.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

herr Hansson i Hönö m. fl., bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 243, dock nied den ändring, i

vad propositionen avser förordningen den 31 januari

1932 (nr 15), att vad Kungl. Majit föreslagit beträffande

tulltaxenummer 117 (stat. nr 279—281) skall

utgå;

2) att de likalydande motionerna 1:100 av herrar

Sundberg och Widell samt II; 333 av herr Hansson i

Hönö m. fl., örn tull å färsk långa, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

3) att riksdagen måtte besluta, att nr 145 och 146 i

gällande tulltaxa skola från och med dag, som Kungl.

Majit bestämmer, hava följande ändrade lydelse;

Tull för

100 kg

kronor

Maltdrycker;

145 på fat .............

146 på andra kärl

.................. B 25; —

..... 100 liter 35: —

Anm. Angående — — — stadgat.

Stockholm den 30 maj 1933.

På bevillningsutskottets vägnar;

JOH. NILSSON.

Närvarande:

vid beslut angående punkterna 1) och 2):

herrar Nilsson i Kristianstad, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker, .Jönsson i Boa, Björklund

*, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Forssberg *, Östergren *, Wijkström,

Larsson i Örbyhus, Hjalmarsson, Sjödahl, Rosén, Werner i Hultsfred, Eklund, Heiding,

Blomquist * och Johansson i Krogstorp; samt

vid beslut angående punkten 3):

herrar Nilsson i Kristianstad, Boman, Ericson i Oberga, Åström, Jönsson i Boa, Björklund*,

Nylander i Stockholm, Olsson i Ramsta, Lithander, Wahlmark *, Forssberg*, Östergren *,

Wijkström, Larsson i Örbyhus, Sjödahl, Werner i Hultsfred, Eklund, Heiding, Blomquist * och

Mårtensson *.

Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

11

Reservationer:

vid punkten 1), i råd densamma avser ändringar i och tillägg till den

vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:

av herr Lithander, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 297 av herr Sundberg och II: 467 av herr

Hansson i Hönö m. fl., avslå Kungl. Maj:ts ändringsförslag

beträffande tulltaxenummer 13 Vs färsktorkad

långa;

av herrar Nilsson i Kristianstad, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker,

Jönsson i Boa, Lithander, Forssberg, Wijkström, Heiding och Johansson

i Krogstorp, som anfört:

»Enligt vår uppfattning finnes ej anledning att särskilt uppmuntra införseln

av billigare svetsningselektroder, då vi här i landet äga en kvalitetstillverkning

av dylika elektroder. Såsom av redogörelsen i ärendet

framgår, har även kommerskollegium på anförda skäl funnit sig förhindrat

tillstyrka den till Kungl. Majit ingivna framställningen örn sänkning

av tullen å denna artikel. Till följd härav och under erinran tillika, att

Kungl. Maj:ts förslag innefattar en så kraftig sänkning av tullen som

till hälften av nuvarande belopp, hava vi ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn

sänkning av tullen å löd- och svetsmedel, ej särskilt

nämnda (tulltaxenummer 219).»

vid punkten 2):

av herrar Lithander och Heiding, som yrkat bifall till de likalydande

motionerna 1:100 av herrar Sundberg och Widell samt II: 333 av herr

Hansson i Hönö m. fl., örn tull å färsk långa.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.