Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om höjning av tullsatserna för Ungarn.

1933-05-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:56, Betänkande, i anledning av väckta motioner om höjning av tullsatserna för Ungarn.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

3

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om

höjning av tullsatserna för Ungarn.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 99 i

första kammaren av herr Carl Carlsson och nr 73 i andra kammaren av

herr Holmström, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att gällande

tulltaxa i nedan nämnda delar erhåller följande ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kr.

Garn

helt eller delvis av lin — — — silke eller ull:

enkelt:

442:1 i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar N 45: —

två- eller flertrådigt--— — — — — — — — N

härunder inbegripen tråd — _ — — — — — — T

443 oblekt och ofärgat............................................................... 85: —

444 blekt, färgat eller tryckt, ävensom s. k. sniljgarn--100: —».

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

T. Alsén såsom sakkunnig.

Det garn, varom i motionerna är fråga, är i gällande tulltaxa belagt med

nedan angivna tullsatser:

... Tull

Talltaxe'' för 100 kg

nr kr.

Garn, helt eller delvis av lin etc.

enkelt:

oblekt och ofärgat

437 nr 25 engelsk numrering och därunder ....................... 20: —

två- eller flertrådigt, härunder inbegripen tråd:

443 oblekt och ofärgat.................................................................... 40: —

444 blekt, färgat eller tryckt etc................................................. 60: —

Till stöd för det föreliggande förslaget hava motionärerna anfört i huvudsak

följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Den av 1928 års tullkommitté verkställda utredningen angående tullskyddets

storlek för olika industrier hade med all sannolikhet givit vid

handen, att det skydd, tillverkningen av skogarn av lin åtnjöte, vore mycket

lägre än tullskyddet för andra motsvarande textilprodukter. Nedanstående

sammanställning utvisade tullskyddets förhållande till försäljningspriset

och vissa däri ingående kostnader beträffande olika slag av skogarn.

Tull

skyddet i

% »T

nr

V aruslag

försäljnings-

priset

manufaktur-

kostnaden

arbetskost-

naden

437

Skogarn av lin:

enkelt, oblekt, ofärgat...........................

2.5

5.o

12.5

443

två- eller flertrådigt oblekt, ofärgat ......

4.0

5.2

18.8

444

blekt, färgat eller tryckt .....................

4.7

6.4

19.9

Med gällande tullsatser kunde den nya inhemska industrien på detta område

ej bestå i konkurrensen med de utländska fabrikerna, vilka hade lägre

arbetskostnader. En för något år sedan verkställd utredning hade visat, att

arbetskostnaderna i de med vår industri hårdast konkurrerande länderna,

Irland och Tyskland, läge 26 å 27 procent lägre än hos oss. Från dessa

länder importerades också betydande mängder av här ifrågavarande garn.

Det förtjänade omnämnas, att tullsatsen i Tyskland vore 65 Pf. per kg för

enkelt garn i detaljförpackning, vilket garn här hade en tull av 20 öre för kg,

och Rink 1: 20 per kg för tvinnat garn mot en tull i Sverige av 40 eller

60 öre per kg, allt eftersom garnet vore ofärgat eller färgat.

Med avseende å anordnandet av tullskyddet för denna tillverkning

kunde detta beträffande det tvinnade skogarnet enklast ske genom en

höjning av tullsatserna vid tulltaxenummer 443 och 444. Vad åter det

enkla skogarnet anginge syntes frågan kunna lösas på det sätt, att i tulltaxan

infördes en särskild rubrik för garn i smärre, för detaljhandeln lämpade

uppläggningar.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen nr

73 i andra kammaren.

Införseln under de senare åren av garn, hänförligt till tulltaxenumren

437, 443 och 444, har utgjort:

Tulltaxe-

nr

Stat-

nr

År

kg

kr.

medelvärde

per kg kr

437

968

1930 ........................

....................... 298,260

567,359

1.90

1931 ........................

..................... 399,481

587,047

1.47

19321 .......................

...................... 361,190

''

•

443

974

1930 ........................

...................... 29,274

246,549

8.4 2

1931 ........................

...................... 25,806

196,610

7.62

19321 ........................

...................... 20,502

-

444

975

1930 ........................

...................... 27,103

334,045

12.83

1931 ........................

...................... 25,036

262,937

10. 50

19321 ........................

...................... 20,122

•

1 1932 års siffror äro endast preliminära.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 5

Utförseln är av jämförelsevis underordnad betydelse. Huvudsakliga införseln

redovisas i handelsstatistiken såsom kommen från Storbritannien och

Tyskland. Det såsom engelskt uppgivna garnet torde emellertid vara producerat

i Irland. Vid bedömandet av införselsiffrorna bör iakttagas, att

motionen i vad den berör garn, hänförligt till tulltaxenummer 437, endast

avser garn i smärre förpackningar, vilket har ett avsevärt högre värde än

medelvärdet av införseln angiver.

Officiella siffror angående den inhemska tillverkningen av dessa garnsorter

föreligga icke, men enligt motionärernas uppgift har densamma utgjort:

Garn, hänförligt till:

Tulltaxe-

Stat

År

kg

nr

nr

437

968

1930..........................................

......................................... 21,260

1931...........................................

......................................... 20,330

1932...........................................

......................................... 18,782

443/4

974/5

1930...........................................

......................................... 23,183

1931..........................................

......................................... 16,347

1932...........................................

....................................... 21,951

Värdet av den årliga produktionen torde kunna uppskattas till omkring

550 tusen kronor. Inom densamma sysselsättes för närvarande ett sjuttiotal

arbetare.

Vid tiden för gällande tulltaxas, tillkomst fanns ingen inhemsk tillverk-'' utskottet.

ning av det slag av garn, varom i motionerna är fråga. Detta måste anses

utgöra en avsevärt högre förädlad vara än det Ungarn, som användes inom

vävnadsindustrien och med hänsyn till vilket de nuvarande tullsatserna äro

avvägda. Dessa tullsatser motsvara i procent av medelvärdet för införseln

av de garnsorter, örn vilka här är fråga, respektive 2.5, 5.2 och 5.7 procent.

De utdrag ur den inhemska fabrikens bokföring, som ställts till utskottets

förfogande, giva stöd för uppfattningen, att de nuvarande tullsatserna icke

utgöra tillräckligt skydd för denna tillverkning gent emot den utländska

konkurrensen. Med hänsyn till angelägenheten att den i nämnda bransch

arbetande personalen må kunna beredas fortsatt sysselsättning och då tillverkningens

fortbestånd har visst allmänt intresse, enär den enligt uppgift

befordrar avsättningen av inhemskt lin av så hög kvalitet, att detsamma

till följd av priset ej kan användas inom annan här bedriven förädlingsverksamhet,

har utskottet funnit en höjning påkallad av tullsatserna till bättre

överensstämmelse med det tullskydd, annan närbesläktad industri åtnjuter.

Gent emot de föreslagna tullsatserna, vilka skulle motsvara respektive

5.6, 11.2 och 9.5 procent av medelvärdet för införseln, har utskottet ej

haft något att erinra. Dessa tullsatser kunna icke inverka nämnvärt fördyrande

för den konsumerande industriens artiklar. Vad särskilt fiskerinäringen

beträffar, har utskottet inhämtat, att dess förbrukning av ifrågavarande

garner inskränker sig till en ren obetydlighet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

I överensstämmelse med vad som skett beträffande garn av bomull har

även i fråga örn Ungarn i en rubrik (taxenummer 444) inrymts s. k. sniljgarn.

Då dylikt garn av lin är en mycket obetydlig artikel — det kan

ifrågasättas örn ens någon import förekommer — har detta garn icke ansetts

böra med hänsyn till tullförhöjningen utbrytas ur rubriken.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 99 av herr Carl Carlsson och II: 73 av

herr Holmström, besluta, att gällande tulltaxa skall

från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, i

nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:

Tull

för 100 kj

Garn: kronor

helt eller delvis av lin, hampa, ramie och andra vegetabiliska

spånadsämnen, ej särskilt nämnt, utan inblandning

av silke eller ull:

enkelt:

oblekt och ofärgat:

blekt, färgat eller tryckt:

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar.

............................................................ N

två eller flertrådigt N, härunder inbegripen

tråd ...... T:

oblekt och ofärgat ...........................................

blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. snilj
garn

..................................................................

Anmärkningar till — — — — —

Stockholm den 30 maj 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

45: —

85: —

100: —

442 V,

443

444

Närvarande: se under betänkandet nr 55.

Reservation

av herr Örne, som yrkat avslag å de likalydande motionerna I: 99 av herr

Carl Carlsson och II: 73 av herr Holmström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.