Betänkande, i anledning av väckta motioner om höjning av tullsatserna för Ungarn.
1933-05-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:56, Betänkande, i anledning av väckta motioner om höjning av tullsatserna för Ungarn.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
3
Nr 56.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om
höjning av tullsatserna för Ungarn.
(lia avd.)
I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 99 i
första kammaren av herr Carl Carlsson och nr 73 i andra kammaren av
herr Holmström, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att gällande
tulltaxa i nedan nämnda delar erhåller följande ändrade lydelse:
Tull
för 100 kg
kr.
Garn
helt eller delvis av lin — — — silke eller ull:
enkelt:
442:1 i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar N 45: —
två- eller flertrådigt--— — — — — — — — N
härunder inbegripen tråd — _ — — — — — — T
443 oblekt och ofärgat............................................................... 85: —
444 blekt, färgat eller tryckt, ävensom s. k. sniljgarn--100: —».
Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
T. Alsén såsom sakkunnig.
Det garn, varom i motionerna är fråga, är i gällande tulltaxa belagt med
nedan angivna tullsatser:
... Tull
Talltaxe'' för 100 kg
nr kr.
Garn, helt eller delvis av lin etc.
enkelt:
oblekt och ofärgat
437 nr 25 engelsk numrering och därunder ....................... 20: —
två- eller flertrådigt, härunder inbegripen tråd:
443 oblekt och ofärgat.................................................................... 40: —
444 blekt, färgat eller tryckt etc................................................. 60: —
Till stöd för det föreliggande förslaget hava motionärerna anfört i huvudsak
följande:
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Den av 1928 års tullkommitté verkställda utredningen angående tullskyddets
storlek för olika industrier hade med all sannolikhet givit vid
handen, att det skydd, tillverkningen av skogarn av lin åtnjöte, vore mycket
lägre än tullskyddet för andra motsvarande textilprodukter. Nedanstående
sammanställning utvisade tullskyddets förhållande till försäljningspriset
och vissa däri ingående kostnader beträffande olika slag av skogarn.
Tull
skyddet i
% »T
nr
V aruslag
försäljnings-
priset
manufaktur-
kostnaden
arbetskost-
naden
437
Skogarn av lin:
enkelt, oblekt, ofärgat...........................
2.5
5.o
12.5
443
två- eller flertrådigt oblekt, ofärgat ......
4.0
5.2
18.8
444
blekt, färgat eller tryckt .....................
4.7
6.4
19.9
Med gällande tullsatser kunde den nya inhemska industrien på detta område
ej bestå i konkurrensen med de utländska fabrikerna, vilka hade lägre
arbetskostnader. En för något år sedan verkställd utredning hade visat, att
arbetskostnaderna i de med vår industri hårdast konkurrerande länderna,
Irland och Tyskland, läge 26 å 27 procent lägre än hos oss. Från dessa
länder importerades också betydande mängder av här ifrågavarande garn.
Det förtjänade omnämnas, att tullsatsen i Tyskland vore 65 Pf. per kg för
enkelt garn i detaljförpackning, vilket garn här hade en tull av 20 öre för kg,
och Rink 1: 20 per kg för tvinnat garn mot en tull i Sverige av 40 eller
60 öre per kg, allt eftersom garnet vore ofärgat eller färgat.
Med avseende å anordnandet av tullskyddet för denna tillverkning
kunde detta beträffande det tvinnade skogarnet enklast ske genom en
höjning av tullsatserna vid tulltaxenummer 443 och 444. Vad åter det
enkla skogarnet anginge syntes frågan kunna lösas på det sätt, att i tulltaxan
infördes en särskild rubrik för garn i smärre, för detaljhandeln lämpade
uppläggningar.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen nr
73 i andra kammaren.
Införseln under de senare åren av garn, hänförligt till tulltaxenumren
437, 443 och 444, har utgjort:
Tulltaxe-
nr
Stat-
nr
År
kg
kr.
medelvärde
per kg kr
437
968
1930 ........................
....................... 298,260
567,359
1.90
1931 ........................
..................... 399,481
587,047
1.47
19321 .......................
...................... 361,190
''
•
443
974
1930 ........................
...................... 29,274
246,549
8.4 2
1931 ........................
...................... 25,806
196,610
7.62
19321 ........................
...................... 20,502
-
444
975
1930 ........................
...................... 27,103
334,045
12.83
1931 ........................
...................... 25,036
262,937
10. 50
19321 ........................
...................... 20,122
•
1 1932 års siffror äro endast preliminära.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 5
Utförseln är av jämförelsevis underordnad betydelse. Huvudsakliga införseln
redovisas i handelsstatistiken såsom kommen från Storbritannien och
Tyskland. Det såsom engelskt uppgivna garnet torde emellertid vara producerat
i Irland. Vid bedömandet av införselsiffrorna bör iakttagas, att
motionen i vad den berör garn, hänförligt till tulltaxenummer 437, endast
avser garn i smärre förpackningar, vilket har ett avsevärt högre värde än
medelvärdet av införseln angiver.
Officiella siffror angående den inhemska tillverkningen av dessa garnsorter
föreligga icke, men enligt motionärernas uppgift har densamma utgjort:
Garn, hänförligt till:
Tulltaxe-
Stat
År
kg
nr
nr
437
968
1930..........................................
......................................... 21,260
1931...........................................
......................................... 20,330
1932...........................................
......................................... 18,782
443/4
974/5
1930...........................................
......................................... 23,183
1931..........................................
......................................... 16,347
1932...........................................
....................................... 21,951
Värdet av den årliga produktionen torde kunna uppskattas till omkring
550 tusen kronor. Inom densamma sysselsättes för närvarande ett sjuttiotal
arbetare.
Vid tiden för gällande tulltaxas, tillkomst fanns ingen inhemsk tillverk-'' utskottet.
ning av det slag av garn, varom i motionerna är fråga. Detta måste anses
utgöra en avsevärt högre förädlad vara än det Ungarn, som användes inom
vävnadsindustrien och med hänsyn till vilket de nuvarande tullsatserna äro
avvägda. Dessa tullsatser motsvara i procent av medelvärdet för införseln
av de garnsorter, örn vilka här är fråga, respektive 2.5, 5.2 och 5.7 procent.
De utdrag ur den inhemska fabrikens bokföring, som ställts till utskottets
förfogande, giva stöd för uppfattningen, att de nuvarande tullsatserna icke
utgöra tillräckligt skydd för denna tillverkning gent emot den utländska
konkurrensen. Med hänsyn till angelägenheten att den i nämnda bransch
arbetande personalen må kunna beredas fortsatt sysselsättning och då tillverkningens
fortbestånd har visst allmänt intresse, enär den enligt uppgift
befordrar avsättningen av inhemskt lin av så hög kvalitet, att detsamma
till följd av priset ej kan användas inom annan här bedriven förädlingsverksamhet,
har utskottet funnit en höjning påkallad av tullsatserna till bättre
överensstämmelse med det tullskydd, annan närbesläktad industri åtnjuter.
Gent emot de föreslagna tullsatserna, vilka skulle motsvara respektive
5.6, 11.2 och 9.5 procent av medelvärdet för införseln, har utskottet ej
haft något att erinra. Dessa tullsatser kunna icke inverka nämnvärt fördyrande
för den konsumerande industriens artiklar. Vad särskilt fiskerinäringen
beträffar, har utskottet inhämtat, att dess förbrukning av ifrågavarande
garner inskränker sig till en ren obetydlighet.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
I överensstämmelse med vad som skett beträffande garn av bomull har
även i fråga örn Ungarn i en rubrik (taxenummer 444) inrymts s. k. sniljgarn.
Då dylikt garn av lin är en mycket obetydlig artikel — det kan
ifrågasättas örn ens någon import förekommer — har detta garn icke ansetts
böra med hänsyn till tullförhöjningen utbrytas ur rubriken.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande
motionerna I: 99 av herr Carl Carlsson och II: 73 av
herr Holmström, besluta, att gällande tulltaxa skall
från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, i
nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:
Tull
för 100 kj
Garn: kronor
helt eller delvis av lin, hampa, ramie och andra vegetabiliska
spånadsämnen, ej särskilt nämnt, utan inblandning
av silke eller ull:
enkelt:
oblekt och ofärgat:
blekt, färgat eller tryckt:
i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar.
............................................................ N
två eller flertrådigt N, härunder inbegripen
tråd ...... T:
oblekt och ofärgat ...........................................
blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. snilj
garn
..................................................................
Anmärkningar till — — — — —
Stockholm den 30 maj 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
45: —
85: —
100: —
442 V,
443
444
Närvarande: se under betänkandet nr 55.
Reservation
av herr Örne, som yrkat avslag å de likalydande motionerna I: 99 av herr
Carl Carlsson och II: 73 av herr Holmström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.