Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning av tullen å aducerade rör delar.

1933-05-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:59, Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning av tullen å aducerade rör delar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

1

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

höjning av tullen å aducerade rör delar.

(Ira avd.)

I en inom andra kammaren av herr Nylander väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 202, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta,

att Vinkelrör, T-rör etc.’ utgår ur tulltaxenummer 786, och sagda

nummer sålunda erhåller följande ändrade lydelse:

786 Cylindrar för förtätade gaser ...................... N 100 kg 9:-—».

I fråga örn motiveringen, i den mån densamma ej nedan beröres, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vid behandlingen av motionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

T. Alsén såsom sakkunnig.

Nummer 786 i gällande tulltaxa upptager vinkelrör, T-rör, korsrör och

andra på liknande sätt formade rördelar samt muffar, flänsar, proppar

och huvar, ävensom cylindrar för förtätade gaser med en tull av 9 kronor

för 100 kilogram. Detta taxenummer innesluter artiklar, representerande

tre olika tillverkningsgrenar, nämligen dels rördelar samt muffar etc. av

aducerat gjutgods, dels motsvarande artiklar av smidesjärn, dels ock

cylindrar för förtätade gaser. Sistnämnda artikel har ingenting vare sig

i tekniskt hänseende eller eljest gemensamt med de förutnämnda utan

torde hava upptagits i rubriken närmast av den anledningen, att tullsatsen

för rördelar synts lämpligen kunna åsättas även ovannämnda cylindrar.

Motionärens förslag innebär, att under detta tulltaxenummer skulle

kvarstå endast cylindrar för förtätade gaser, medan de övriga artiklarna

icke skulle särskilt upptagas i tulltaxan utan bliva hänförliga till rubrikerna

för »smidbart gjutgods och andra varor av smidbart järn, ej särskilt

nämnda», nummer 884 och följande, med olika tullsatser dels allt

eftersom varorna äro att i tulltekniskt hänseende anse såsom icke bearbetade

eller bearbetade, dels efter varornas olika vikt per stycke. De tullsatser,

som i betraktande av den sedvanliga styckevikten skulle komma

att enligt förslaget tillämpas, äro: för icke bearbetade respektive 8, 10

och 12 kronor och för bearbetade respektive 12, 15 och 20 kronor för 100

Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 59—60. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

Utskottet.

kilogram. Den lägsta tullsatsen inom de båda grupperna lär, särskilt för

rördelar av aducerat gjutgods, mera sällan komma i tillämpning.

In- och utförseln under de senare åren av ifrågavarande artiklar ut
-

gjorde:

Införs

e 1

Utförs

e 1

År

medelvärde

tull

medelvärde

kg

kr.

per k?

i %

kg

kr.

per kg:

kr.

härar

kr.

1930 ........................

1,668,164

1,708,769

1.02

8.8

506,411

696,175

1.37

1931 ........................

1,387,115

1,343,650

0.H 7

9.6

610,887

902,191

1.48

1932 (prelin!, uppgifter)

860,381

783,182

1,109,944

1.42

Nära 90 procent av införseln kommer från Tyskland. Utförseln sker till

övervägande delen till de nordiska länderna.

Vid en jämförelse av medelpriset för införseln med det pris, som kunnat

uppnås vid export, förefaller anmärkningsvärt, att det sistnämnda är avsevärt

högre än medelpriset för införseln. Ehuru några absoluta slutsatser

härav ej kunna dragas, då siffrorna avse rördelar såväl av aducerat

gjutgods som av smidesjärn, vilka sistnämnda i pris lära ställa sig högre

än de förstnämnda, giva siffrorna dock vid handen, att prisen på den inhemska

marknaden varit hårt tryckta av den utländska konkurrensen.

Med den starka ställning, som de sammanslutna utländska fabrikerna intaga

på världsmarknaden, ser den inhemska fabrikationen sin ställning

starkt hotad. Visserligen utvisa införselsiffrorna för år 1932 en betydande

minskning, men detta torde till stor del bero på nedgången i byggnadsverksamheten.

Till viss del måste givetvis importens nedgång även tillskrivas

den svenska valutans fall. De nuvarande monetära förhållandenas fortbestånd

kunna emellertid svårligen bedömas. Vid det företag, som inom

landet bedriver tillverkning av aducerade rördelar, sysselsättes ett antal

av omkring 400 arbetare. Vid tillverkningen av rördelar av smidesjärn

torde arbetareantalet vara mindre. Med hänsyn till önskvärdheten av att

ifrågavarande arbetare må kunna även i fortsättningen beredas sysselning

och då exportmöjligheterna tendera att för framtiden kännbart beskäras,

har det för utskottet framstått såsom en angelägenhet av vikt, att

en något ökad andel av den inhemska förbrukningen kunde påräknas för

de svenska tillvei’karna eller att deras nuvarande andel i varje fall icke

må komma att minskas. Då nu gällande tullsats endast motsvarar omkring

9 procent av införselmedelvärdet —■ i förhållande till medelvärdet

för utförseln motsvarar tullsatsen endast omkring 6 procent — har utskottet

funnit en ökning av densamma i ovan angivet syfte av förhållandena

påkallad.

Enligt motionärens förslag skulle tullförhöjningen ske på det sätt, att

ifrågavarande rör delar icke upptagas under särskilt tulltaxenummer, varigenom

de skulle komma att hänföras till samlingsrubrikerna för i tulltaxan

ej särskilt nämnda varor av smidbart järn, nr 884 och följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänKande Nr 59. 3

Ur principiell synpunkt förefaller en dylik åtgärd berättigad så till vida,

att därigenom den åtskillnad i tullhänseende, som beträffande andra dylika

artiklar göres allt eftersom de äro »bearbetade» eller »icke bearbetade»,

även kommer att gälla beträffande nu ifrågavarande rördelar. Med

avseende härå må nämnas, att dylik åtskillnad också göres enligt bestämmelserna

i flera andra länders tulltaxor.

De tullsatser, som vid förslagets genomförande skulle komma att gälla

för ifrågavarande rördelar, nämligen 8, 10 och 12 kronor per 100 kilogram

för icke bearbetade samt 12, 15 och 20 kronor per 100 kilogram för bearbetade,

torde i genomsnitt taget komma att motsvara 15 procent av medelpriset

för importen. Mot dessa tullsatser har utskottet icke något att

erinra.

Utskottet har emellertid till undvikande av ett tidsödande sorteringsarbete

vid tulltaxeringen ansett lämpligt att, i likhet med vad som skett beträffande

vissa andra varuslag, i tulltaxan intages bestämmelse därom,

att, därest ett och samma kolli innehåller rördelar av smidbart järn, underkastade

olika tullsatser, den högsta tullsatsen skall tillämpas för hela

innehållet. Man torde kunna påräkna, att en sådan bestämmelse skulle

hava till följd, att exportören verkställer förpackningen av olika tullbeskattade

rördelar i skilda kolli. Enligt vad utskottet inhämtat iakttages

vid exportsändningar från härvarande företag noggrann särskillnad av

olika slags rördelar från varandra och förpackningen sker även alltid i

enlighet med köparens instruktioner. Någon olägenhet för importen torde

sålunda ej uppstå av en sådan bestämmelse, som ovan antytts. Anmärkningen

synes lämpligen kunna, betecknad med nr 2, intagas efter den vid

nummer 895 i gällande tulltaxa förekommande anmärkningen, vilken sålunda

skulle få nummer 1.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte

1) med bifall till motionen II: 202 av herr Nylander

besluta, att nr 786 i gällande tulltaxa skall hava följande

ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

786 Cylindrar för förtätade gaser ............... N 9: —;

2) i anledning av samma motion besluta, att den under

nr 895 i gällande tulltaxa befintliga anmärkningen

skall betecknas med 1 och att omedelbart därefter skall

fogas en ny, med 2 betecknad anmärkning av följande

lydelse:

Anm. 2. Därest ett och samma kolli innehåller rördelar av smidbart

järn, underkastade olika tullavgifter, tillämpas den högsta

tullsatsen för hela innehållet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

3) förklara, att under 1) och 2) omförmälda ändringar

i och tillägg till tulltaxan skola träda i kraft å

dag, som Kungl. Majit bestämmer.

Stockholm den 30 maj 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Örne, Boman, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker,

Månsson i Furuvik, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden, Nylander i Stockholm,

Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Wijkström, Larsson i

Örbyhus, Hjalmarsson, Sjödahl, Rosén, Werner i Hultsfred, Eklund och Heiding.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.