Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning av tullen å aducerade rör delar.
1933-05-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:59, Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning av tullen å aducerade rör delar.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.
1
Nr 59.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
höjning av tullen å aducerade rör delar.
(Ira avd.)
I en inom andra kammaren av herr Nylander väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 202, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta,
att Vinkelrör, T-rör etc.’ utgår ur tulltaxenummer 786, och sagda
nummer sålunda erhåller följande ändrade lydelse:
786 Cylindrar för förtätade gaser ...................... N 100 kg 9:-—».
I fråga örn motiveringen, i den mån densamma ej nedan beröres, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vid behandlingen av motionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
T. Alsén såsom sakkunnig.
Nummer 786 i gällande tulltaxa upptager vinkelrör, T-rör, korsrör och
andra på liknande sätt formade rördelar samt muffar, flänsar, proppar
och huvar, ävensom cylindrar för förtätade gaser med en tull av 9 kronor
för 100 kilogram. Detta taxenummer innesluter artiklar, representerande
tre olika tillverkningsgrenar, nämligen dels rördelar samt muffar etc. av
aducerat gjutgods, dels motsvarande artiklar av smidesjärn, dels ock
cylindrar för förtätade gaser. Sistnämnda artikel har ingenting vare sig
i tekniskt hänseende eller eljest gemensamt med de förutnämnda utan
torde hava upptagits i rubriken närmast av den anledningen, att tullsatsen
för rördelar synts lämpligen kunna åsättas även ovannämnda cylindrar.
Motionärens förslag innebär, att under detta tulltaxenummer skulle
kvarstå endast cylindrar för förtätade gaser, medan de övriga artiklarna
icke skulle särskilt upptagas i tulltaxan utan bliva hänförliga till rubrikerna
för »smidbart gjutgods och andra varor av smidbart järn, ej särskilt
nämnda», nummer 884 och följande, med olika tullsatser dels allt
eftersom varorna äro att i tulltekniskt hänseende anse såsom icke bearbetade
eller bearbetade, dels efter varornas olika vikt per stycke. De tullsatser,
som i betraktande av den sedvanliga styckevikten skulle komma
att enligt förslaget tillämpas, äro: för icke bearbetade respektive 8, 10
och 12 kronor och för bearbetade respektive 12, 15 och 20 kronor för 100
Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 59—60. 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.
Utskottet.
kilogram. Den lägsta tullsatsen inom de båda grupperna lär, särskilt för
rördelar av aducerat gjutgods, mera sällan komma i tillämpning.
In- och utförseln under de senare åren av ifrågavarande artiklar ut
-
gjorde:
Införs
e 1
Utförs
e 1
År
medelvärde
tull
medelvärde
kg
kr.
per k?
i %
kg
kr.
per kg:
kr.
härar
kr.
1930 ........................
1,668,164
1,708,769
1.02
8.8
506,411
696,175
1.37
1931 ........................
1,387,115
1,343,650
0.H 7
9.6
610,887
902,191
1.48
1932 (prelin!, uppgifter)
860,381
783,182
1,109,944
1.42
Nära 90 procent av införseln kommer från Tyskland. Utförseln sker till
övervägande delen till de nordiska länderna.
Vid en jämförelse av medelpriset för införseln med det pris, som kunnat
uppnås vid export, förefaller anmärkningsvärt, att det sistnämnda är avsevärt
högre än medelpriset för införseln. Ehuru några absoluta slutsatser
härav ej kunna dragas, då siffrorna avse rördelar såväl av aducerat
gjutgods som av smidesjärn, vilka sistnämnda i pris lära ställa sig högre
än de förstnämnda, giva siffrorna dock vid handen, att prisen på den inhemska
marknaden varit hårt tryckta av den utländska konkurrensen.
Med den starka ställning, som de sammanslutna utländska fabrikerna intaga
på världsmarknaden, ser den inhemska fabrikationen sin ställning
starkt hotad. Visserligen utvisa införselsiffrorna för år 1932 en betydande
minskning, men detta torde till stor del bero på nedgången i byggnadsverksamheten.
Till viss del måste givetvis importens nedgång även tillskrivas
den svenska valutans fall. De nuvarande monetära förhållandenas fortbestånd
kunna emellertid svårligen bedömas. Vid det företag, som inom
landet bedriver tillverkning av aducerade rördelar, sysselsättes ett antal
av omkring 400 arbetare. Vid tillverkningen av rördelar av smidesjärn
torde arbetareantalet vara mindre. Med hänsyn till önskvärdheten av att
ifrågavarande arbetare må kunna även i fortsättningen beredas sysselning
och då exportmöjligheterna tendera att för framtiden kännbart beskäras,
har det för utskottet framstått såsom en angelägenhet av vikt, att
en något ökad andel av den inhemska förbrukningen kunde påräknas för
de svenska tillvei’karna eller att deras nuvarande andel i varje fall icke
må komma att minskas. Då nu gällande tullsats endast motsvarar omkring
9 procent av införselmedelvärdet —■ i förhållande till medelvärdet
för utförseln motsvarar tullsatsen endast omkring 6 procent — har utskottet
funnit en ökning av densamma i ovan angivet syfte av förhållandena
påkallad.
Enligt motionärens förslag skulle tullförhöjningen ske på det sätt, att
ifrågavarande rör delar icke upptagas under särskilt tulltaxenummer, varigenom
de skulle komma att hänföras till samlingsrubrikerna för i tulltaxan
ej särskilt nämnda varor av smidbart järn, nr 884 och följande.
Bevillningsutskottets betänKande Nr 59. 3
Ur principiell synpunkt förefaller en dylik åtgärd berättigad så till vida,
att därigenom den åtskillnad i tullhänseende, som beträffande andra dylika
artiklar göres allt eftersom de äro »bearbetade» eller »icke bearbetade»,
även kommer att gälla beträffande nu ifrågavarande rördelar. Med
avseende härå må nämnas, att dylik åtskillnad också göres enligt bestämmelserna
i flera andra länders tulltaxor.
De tullsatser, som vid förslagets genomförande skulle komma att gälla
för ifrågavarande rördelar, nämligen 8, 10 och 12 kronor per 100 kilogram
för icke bearbetade samt 12, 15 och 20 kronor per 100 kilogram för bearbetade,
torde i genomsnitt taget komma att motsvara 15 procent av medelpriset
för importen. Mot dessa tullsatser har utskottet icke något att
erinra.
Utskottet har emellertid till undvikande av ett tidsödande sorteringsarbete
vid tulltaxeringen ansett lämpligt att, i likhet med vad som skett beträffande
vissa andra varuslag, i tulltaxan intages bestämmelse därom,
att, därest ett och samma kolli innehåller rördelar av smidbart järn, underkastade
olika tullsatser, den högsta tullsatsen skall tillämpas för hela
innehållet. Man torde kunna påräkna, att en sådan bestämmelse skulle
hava till följd, att exportören verkställer förpackningen av olika tullbeskattade
rördelar i skilda kolli. Enligt vad utskottet inhämtat iakttages
vid exportsändningar från härvarande företag noggrann särskillnad av
olika slags rördelar från varandra och förpackningen sker även alltid i
enlighet med köparens instruktioner. Någon olägenhet för importen torde
sålunda ej uppstå av en sådan bestämmelse, som ovan antytts. Anmärkningen
synes lämpligen kunna, betecknad med nr 2, intagas efter den vid
nummer 895 i gällande tulltaxa förekommande anmärkningen, vilken sålunda
skulle få nummer 1.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte
1) med bifall till motionen II: 202 av herr Nylander
besluta, att nr 786 i gällande tulltaxa skall hava följande
ändrade lydelse:
Tull
för 100 kg
kronor
786 Cylindrar för förtätade gaser ............... N 9: —;
2) i anledning av samma motion besluta, att den under
nr 895 i gällande tulltaxa befintliga anmärkningen
skall betecknas med 1 och att omedelbart därefter skall
fogas en ny, med 2 betecknad anmärkning av följande
lydelse:
Anm. 2. Därest ett och samma kolli innehåller rördelar av smidbart
järn, underkastade olika tullavgifter, tillämpas den högsta
tullsatsen för hela innehållet.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.
3) förklara, att under 1) och 2) omförmälda ändringar
i och tillägg till tulltaxan skola träda i kraft å
dag, som Kungl. Majit bestämmer.
Stockholm den 30 maj 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Örne, Boman, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker,
Månsson i Furuvik, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden, Nylander i Stockholm,
Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Wijkström, Larsson i
Örbyhus, Hjalmarsson, Sjödahl, Rosén, Werner i Hultsfred, Eklund och Heiding.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.