Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning av tullen å ledbultkätting.

1933-05-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:60, Betänkande, i anledning av väckt motion om höjning av tullen å ledbultkätting.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

5

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

höjning av tullen å ledbultkätting.

(lia avd.)

I en inom andra kammaren av herrar Laurén och Wallén väckt, till

bevillningsutskottet hänvisad motion, nr 217, har hemställts, »att

statistiskt nummer 1437 i tulltaxan måtte erhålla följande förändrade lydelse:
statistiskt

nr 1437 mindre än 6 mm. 160 kronor per 100 kilogram».

Vid behandlingen av denna motion har utskottet anlitat byråchefen i

generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

Stat. nr 1437 motsvarar nr 789 i gällande tulltaxa, som i hithörande

del har följande lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

Kättingar och kedjor, även avpassade, samt lösa länkar därtill:
787

s. k. Ewarts kätting; ävensom ledbultkättingar av smid
bart

gjutgods .................................................................. N 12: —

ledbultkättingar, ej hänförliga till nr 787, med en längd

å rullen (invändig länkbredd) av:

788 6 mm eller däröver ................................................... N 10: —

789 mindre än 6 mm ...................................................... N 50: —

Enligt det i motionen framställda yrkandet skulle tullen å till tulltaxenummer

789 (stat. nr 1437) hänförlig ledbultkätting höjas från 50 till

160 kronor för 100 kilogram. Till stöd för yrkandet hava motionärerna

anfört i huvudsak följande.

Under det att tullen för velocipeddelar enligt tulltaxenummer 1059 (stat.

nr 1919) vore fastställd till 160 kronor för 100 kilogram, utginge tullen

för velocipedkedjor, vilka hänfördes till tulltaxenummer 789, ledbultkätting

av mindre än 6 mm. invändig länkbredd, med endast 50 kronor

för 100 kilogram. Då detta slag av ledbultkätting huvudsakligen användes

till velocipeder, förefölle det rimligt, att tillverkningen därav

finge åtnjuta samma tullskydd som tillverkning av andra velocipedde
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

lar. De svenska velocipedkedjorna vore till kvalitet fullt jämförliga med

de bästa utländska. Efter den inhemska produktionens tillkomst hade

de utländska fabrikanterna tid efter annan sänkt sina pris, så att de nuvarande

knappast täckte tillverkningskostnaden.

In- och utförseln av ledbultkätting av det slag, varom här är fråga,

omfattade åren 1930—1932 följande kvantiteter och värden:

Införsel Utförsel

„ Medelvärde Medelvärde

År kg kr. per kg kg kr. per kg

kr. kr.

1930 ....................................... 129,629 358,892 2.77 3,049 5,452 1.79

1931 ....................................... 159,990 409,218 2.56 256 915 3.57

1932 (prelim. uppgifter)............... 80,850 193,000 2.89 191 1,003 5.25

Den största delen av införseln kommer från Storbritannien. Av importländerna

komma Amerikas förenta stater i andra och Tysksland i

tredje rummet.

Såsom motionärerna anfört, användes ifrågavarande slag av ledbultkätting

huvudsakligen till velocipedkedjor, vilka enligt vad utskottet

inhämtat vanligen hava en längd av 5 eng. fot och en vikt av 0.5 kilogram.

På grundval av denna viktuppgift och de ovan anförda preliminära siffrorna

rörande 1932 års införsel kan nämnda införsel beräknas motsvara

närmare 162,000 st. kedjor till ett medelvärde av omkring 1 krona 20 öre

per kedja. Den inhemska produktionen av denna vara redovisas icke särskilt

för sig i industristatistiken, men enligt vad för utskottet uppgivits

torde tillverkningen, som bedrives vid en enda fabrik, för närvarande

uppgå till omkring 70,000 st. kedjor per år och antalet inom fabrikationen

sysselsatta arbetare till omkring 30.

Den nuvarande tullen av 50 öre för kilogram motsvarar enligt 1932 års

införselsiffror omkring 21 procent av varuvärdet. Den av motionärerna

föreslagna tullen åter, 1 krona 60 öre för kilogram, motsvarar omkring

67 procent av samma värde. Ett så avsevärt tullskydd skulle ej stå i rimligt

förhållande till det skydd, som åtnjutes för flertalet andra tillverkningar

på järnmanufakturens område.

Med avseende å vad motionärerna anfört därom, att tullen för i tulltaxan

ej särskilt nämnda velocipeddelar utgår med 1 krona 60 öre för

kilogram och att velocipedkedjor därför borde draga samma tull, har

utskottet ansett sig böra erinra, att tullen för velocipeddelar avvägts

mindre med hänsyn till behovet av skydd för tillverkningen av de olika

delarna än fastmer i syfte att den sammanlagda tullen för de olika delarna

borde stå i visst förhållande till tullen å velocipeden i färdigt

skick. Den av motionärerna anförda motiveringen lärer därför icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

innefatta giltigt skäl för vidtagande av den utav deni föreslagna tullförhöjningen.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet ansett sig höra avstyrka

motionen. Utskottet får alltså hemställa,

att motionen 11:217 av herrar Laurén och Wallén,

örn höjning av tullen å ledbultkätting, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 maj 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Örne, Boman, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker,

Månsson i Furuvik, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden, Olsson i Ramsta,

Ericson i Boxholm, Lithander, Wijkström, Larsson i Örbyhus, Hjalmarsson,

Sjödahl, Rosén, Werner i Hultsfred, Eklund, Heiding och Johansson i Krogstorp.

Reservation

av herr Lithander, som yrkat bifall till motionen II: 217 av herrar Laurén

och Wallén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.