Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner örn tullfrihet för cellulosaacetat och aceton.

1933-05-30 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:61, Betänkande, i anledning av väckta motioner örn tullfrihet för cellulosaacetat och aceton.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

1

Nr 61.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner örn

tullfrihet för cellulosaacetat och aceton.

(l:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 102 i

första kammaren av herr Örne och nr 188 i andra kammaren av herr

Holmgren, har hemställts, »att riksdagen ville besluta att gällande tulltaxa

måtte i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

Tull för

Tulltaxe- 100 kg

nr kr.

211 Träsprit (metanol)............ T; ävensom aceton och acetonolja

samt metyletylketon ........................................................... N 20: —

Anm. För aceton, som är avsedd uteslutande såsom lösningsmedel

vid tillverkning av cellofanliknande folier, skall tull icke utgå.

Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, bakelit, galalit, ambroin,

eburin och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen,

ej hänförliga till annat nummer:

1110 oarbetade, härunder inbegripna plattor, stänger, rör,

tangentskivor, knivskaft samt ämnen och delar därtill;

kamämnen; ävensom cellulosaacetat .................... fria

Anm. Rör och plattor — — — — — — — — — —--

— — — arbeten av papper.»

Vid behandlingen av dessa motioner har utskottet anlitat byråchefen i

generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

Cellulosaacetat tulltaxeras för närvarande såsom kemiska preparat, ej särskilt

nämnda, enligt tulltaxenummer 223, med tull av 15 procent av värdet.

Aceton är särskilt nämnt i tulltaxenummer 211, med tull av 20 kronor

för 100 kilogram.

I den av generaltullstyrelsen utfärdade varuhandboken till tulltaxan

beskrives aceton på följande sätt:

»Aceton (dimetylketon; spiritus pyroaceticus) framställes tekniskt genom

torrdestillation av gråkalk (kalciumacetat). Den är i rent tillstånd en färglös,

mycket flyktig vätska med egenartad lukt, brinner som alkohol och

låter blanda sig med vatten i alla förhållanden. Aceton är ett utmärkt

lösningsmedel, särskilt för cellulosanitrat och cellulosaacetat, och användes

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 61. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

därför till beredning av cellulosalack er och röksva gt krut samt inom konstsilkeindustrien,

vidare till framställning av jodoform jämte åtskilliga andra

organiska föreningar och som lösningsmedel för acetylen.»

Enligt motionärernas yrkande skulle dels cellulosaacetat upptagas under

tulltaxenummer Illo med tullfrihet, dels ock till tulltaxenummer 211 fogas

en anmärkning av innehåll, att tull icke skall utgå för aceton, som är avsedd

uteslutande såsom lösningsmedel vid tillverkning av cellofanliknande

folier. Till stöd för yrkandet hava motionärerna anfört i huvudsak följande:

Under en följd av år hade till Sverige införts avsevärda kvantiteter av

en genomskinlig, folieliknande vara, benämnd cellofan eller med andra

fantasinamn, avsedd att användas såsom omhölje eller förpackningsmaterial

för konfityrer, frukt, cigarrer m. m. Sedan två år tillbaka hade här i landet

tillverkning upptagits av denna vara, som fått alltmera ökad användning.

Denna industri hade haft att kämpa med vissa svårigheter på grund

av att, med nuvarande tullagstiftning, de för tillverkningen erforderliga

råvarorna, cellulosaacetat och kemiskt ren aceton, vore belagda med högre

tull än den färdiga varan, cellulosaacetat med 15 procent av värdet och

aceton med 20 kronor för 100 kilogram, vilka tullsatser tillsammans

motsvarade minst 22 procent av den färdiga varans värde, under det att

denna droge tull enligt tulltaxenummer 1132 med endast 10 procent av

värdet. Då ingendera av råvarorna vore föremål för tillverkning inom

landet och försök att intressera inhemska företag på området för tillverkningens

upptagande uppgivits icke hava lett till resultat, borde berörda

©egentlighet i tullagstiftningen regleras genom fastställandet av tullfrihet

för nämnda råvaror. Vad aceton beträffade skulle enligt förslaget, såsom

här ovan nämnts, tullfriheten endast gälla sådan vara, som vore avsedd

uteslutande för tillverkning av cellofanliknande folier.

Till tulltaxenummer 211 hänföres icke blott aceton utan även acetonolja

och metyletylketon. Beträffande utrikeshandeln med och tillverkningen av

dessa varor må följande uppgifter lämnas.

I

n f ö r s e 1

U

<Tt-

O:

CD

ct>

1

Ar kg.

, Medelvärde ,

kr. , ke:.

kr.

Medelvärde

per Kg.

per kg.

1928 .................. 319,654

403,702

1.26

98,874

188,918

1.91

1929 .................. 347,522

469,561

1.35

103,728

196,813

1.90

1930 .................. 415,538

503,651

1.21

80,656

150,833

1.87

1931 .................. 362,772

344,691

0.96

76,090

124,599

1.64

1932 (prelim. uppg.) 239,250

241,440

1.00

60,856

86,119

1.42

Anm. Först Irån och med

år 1930 ingår

i dessa

sillror även metyletylketon.

Tillverkning

a v

aceton

acetonolja

Summa

kg-

kg.

kg.

1928 ................

18,748

22,060

40,808

1929 ................

5,376

27,286

32,662

1930 ................

28,684

24,197

52,881

1931 (prelim. uppgifter) .........

10,240

5,892

16,132

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61. 3

Härtill kommer tillverkningen av metylaceton, en artikel som till största

delen användes såsom ersättningsmedel för den dyrare acetonen, företrädesvis

såsom lösningsmedel. Denna tillverkning, vilken i industristatistiken

från och med år 1931 redovisas särskilt för sig, uppgick enligt tillgängliga

preliminära uppgifter nämnda år till omkring 46,000 kilogram med ett

värde av icke fullt 40,000 kronor.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran Ilar utskottet

emottagit utlåtanden av kommerskollegium och generaltullstyrelsen i anledning

av motionerna, varvid kommerskollegium överlämnat ett yttrande i

ämnet från Sveriges kemiska industrikontor. Därjämte hava Skånska ättikfabriken

aktiebolag och Aktiebolaget Nordisk silkecellulosa till utskottet inkommit

med skrifter i anledning av motionerna.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande, vilket i avtryck åtföljer detta

betänkande såsom bilaga, på anförda skäl hemställt, att det i motionerna

gjorda förslaget att borttaga tullarna å cellulosaacetat och aceton icke måtte

vinna bifall, men föreslagit den ändring i tulltaxan, att folier av cellon,

viskos och andra cellulosaderivat samt arbeten därav inryckas i tulltaxenlimmer

lill, såväl i tulltaxan som i förordningen den 31 januari 1932

med tillägg till gällande tulltaxa. Vid bifall härtill skulle dessa fabrikat

komma att draga en tull av 80 kronor och en tilläggstull av 40 kronor

för 100 kg eller tillhopa 120 kronor för 100 kg.

Generaltullstyrelsen, som yttrat sig i frågan endast ur tullteknisk synpunkt,

har ur denna synpunkt funnit varken motionärernas eller kommerskollegii

förslag giva anledning till erinran.

Sveriges kemiska industrikontor har avstyrkt den föreslagna tullfriheten

för cellulosaacetat och aceton och därvid framhållit, att stora möjligheter

förelåge för att en inhemsk tillverkning av båda dessa produkter enligt nya

metoder inom en relativt snar framtid skulle kunna komma till stånd. Ett borttagande

av tullskyddet skulle med största sannolikhet leda till att de nu

förefintliga planerna skrinlädes. Även örn de naturliga förutsättningarna

för en inhemsk tillverkning vore lika stora i vårt land som i utlandet,

och en skyddstull i vanlig bemärkelse därför icke skulle vara behövlig,

vore dock det nuvarande tullskyddet säkerligen nödvändigt för att

möta den priskonkurrens från utlandet, som knappast utebleve, därest

den tillämnade inhemska fabrikationen komme till stånd. Det läge närmast

till hands att reglera de i motionerna anförda missförhållandena genom

en förhöjning av tullen å den färdiga produkten. Tullen kunde sättas relativt

högt utan fara för att den skulle oskäligt utnyttjas av de inhemska

fabrikanterna. I Tyskland utgjorde tullen 180 Rmk för 100 kg. I vårt

land borde en motsvarande vikttull fastställas för alla cellulosafolier, såväl

de av hydratcellulosa som de av acetatcellulosa och andra cellulosaderivat

framställda. I sådant avseende föreslog kontoret en tull av 200 kronor per

100 kg. för cellulosafolier.

Skånska ättikfabriken aktiebolag. Det vore visserligen oegentligt, att

råmaterialerna aceton och cellulosaacetat droge högre tull än den färdiga

varan, cellofan o. dyl., men denna oegentlighet borde avhjälpas på annat

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

sätt än genom borttagande av tullen å råvarorna. Aceton hade, i motsats

till vad som uppgivits i motionerna, sedan länge tillverkats inom landet,

bland annat i form av metylaceton vid bolagets träkolsanläggningar. Den

inhemska tillverkningen hade sedan krigsåren gått tillbaka till följd av

den övermäktiga utländska konkurrensen. Bolaget hade sålunda måst nedlägga

sin på utvinning av ren aceton ur gråkalk baserade fabrikation.

Sedan någon tid tillbaka påginge emellertid hos bolaget försök att medelst

en annan och helt ny metod återupptaga tillverkning av kemiskt ren aceton.

Under innevarande år hade bolaget förhoppning örn att uppnå ett

positivt resultat. Beträffande cellulosaacetat hade bolaget redan tidigare

igångsatt omfattande försöksarbete i syfte att upptaga tillverkning av även

denna vara. Dylika försök hade upptagits jämväl på annat håll. — Förutsättningen

för att bolagets försök såväl i fråga örn aceton som cellulosaacetat

överhuvud taget igångsatts, hade varit att nuvarande tullsatser skulle

gälla; och det vore hopplöst att fortsätta med försöken, örn tullen borttoges.

Tullfrihet för aceton skulle medföra en motsvarande reduktion av priset å

metylaceton och försvåra bolagets läge även på detta område.

Aktiebolaget Nordisk silkecellulosa. Man hade att skilja mellan cellulosahydratfolier,

vilka för enkelhetens skull kunde benämnas viskosfolier,

och cellulosaacetatfolier eller, kortare uttryckt, acetatfolier. För framställning

av viskosfolier fordrades ett förhållandevis stort anläggningskapital,

medan å andra sidan råvarorna vore mycket billigare än de råvaror, som

användas vid acetatfolieframställningen. I gengäld vore kostnaden för den

maskinella utrustningen i en acetatfoliefabrik lägre. I de stora industriländerna

i Europa hade hittills så gott som uteslutande viskosfolier kommit

att tillverkas. Den viktigaste orsaken härtill syntes hava varit, att

acetatfolierna på grund av de mera dyrbara råvarorna betingat ett alltför

högt pris.

De båda svenska fabrikerna framställde acetatfolier. Viskosfolier tillverkades

ej i vårt land. Någon möjlighet att utfå ett högre pris å acetatfolier

än för viskosfolier förefunnes icke annat än i sällsynta undantagsfall.

Det återstode därför antingen att nedlägga verksamheten eller att

upptaga konkurrensen med viskosen. Då råvarukostnaderna även vid en

mindre fabrik spelade en avgörande roll, måste bolaget i första hand söka

pressa ned dessa. Samtidigt gjordes allt för att genom tekniska förbättringar

möjliggöra användning av råvaror, som icke vore av högsta kvalitet.

Bolaget hade även lyckats avsevärt reducera tillverkningskostnaderna och

ansåge sig därför ha möjlighet att, örn den i motionerna avsedda lättnaden

bereddes samt under förutsättning att något oförutsett ej inträffade, kunna

i full utsträckning fortsätta verksamheten. Någon svårighet att konkurrera

med utländska acetatfolier förefunnes icke. Detsamma gällde i fråga örn

den mot fukt särskilt behandlade viskosen, t. ex. »Cellophane imperméable».

Kommerskollegium och Sveriges kemiska industrikontor syntes i mångt

och mycket grunda sin uppfattning i tullfrågan på uttalanden av industriidkare

och mer eller mindre osäkra förhoppningar örn, vad som kunde

komma att ske i framtiden. Flera av de slutsatser, som därvid droges med

hänsyn till betydelsen av de anade industriella möjligheterna, syntes även

minst sagt tveksamma.

Enligt offerter från utlandet vore priset på kemiskt ren aceton, fritt

Stockholm, omkring 90 öre per kg. Härtill komme tullen, 20 öre, varför

varan kostade 1 krona 10 öre förtullad i Stockholm. Från inhemska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

5

fabriker hade kemiskt ren aceton samtidigt offererats till billigast 1 krona

35 öre per kg fritt Stockholm. Tullen kunde sålunda icke hjälpa den

svenska industrien, men fördyrade råvarorna för en annan inhemsk industri

och försvårade för denna att upptaga konkurrensen med utlandet.

Cellulosaacetat framställdes icke i vårt land. Avsättningen vore tydligen

för ringa för att göra det möjligt att framställa denna vara i sådan skala,

att fabrikationen bleve ekonomiskt lönande. Det kunde sålunda nämnas,

att örn bolaget uppehölle driften under hela året, dygnet runt, kunde bolaget

med nuvarande maskinella utrustning framställa omkring 900,000 m2 30 gr.

acetatfolier och skulle för tillverkningen därav åtgå omkring 30 ton cellulosaacetat.

Den andra acetatfoliefabriken i Sverige kunde för närvarande

använda ungefär lika mycket råvara.

Aeetatfolieindustriens vara eller icke vara berodde enligt bolagets mening

på, örn den kunde konkurrera med viskosfolierna. Lyckades detta, bleve

följden givetvis att förbrukningen av cellulosaacetat ökades. Denna förbrukning

kunde komma att bliva av sådan omfattning, att, örn hänsyn

toges även till avsättningen inom andra verksamhetsområden, en svensk

tillverkning av cellulosaacetat bleve lönande att igångsätta. Tullen vore

icke i och för sig avgörande, utan det utslagsgivande måste därvid bliva,

huruvida förbrukningen av cellulosaacetat bleve tillräckligt stor.

Kommerskollegium hade föreslagit ökad tull på cellulosafolier. Det vore

tänkbart, att acetatfolieindustrien därigenom kunde beredas en viss hjälp.

De tekniska data och prisuppgifter, från vilka kollegium utgått, kunde

emellertid snabbt förlora sin giltighet. Den prisförhöjning, som vore avsedd

att åstadkommas genom den höjda tullen, kunde även komma att menligt

påverka avsättningen av folier.

Det torde vara uppenbart, att de av motionärerna omnämnda inhemska

fabrikerna för tillverkning av eellofanfolier icke hava utsikt att med framgång

konkurrera med utländska tillverkare av likartade folier under nu

rådande tullförhållanden, då råvarorna äro belagda med avsevärt högre

tull än den färdiga varan. En ändring i detta förhållande synes sålunda vara

påkallad. En dylik ändring kan åstadkommas antingen på det sätt, att tullen

å råvarorna borttages eller nedbringas, så att nettotullskyddet lämnar nöjaktigt

stöd för den inhemska folietillverkningen, eller ock så, att tullen

höjes i motsvarande grad på det färdiga fabrikatet. Motionärerna hava valt

det förstnämnda alternativet eller tullens borttagande å råvarorna. Denna utväg

synes också hava legat nära till hands under de förutsättningar, med vilka

motionärerna räknat, nämligen att tullsatsernas bibehållande icke skulle

hava något intresse för den inhemska industrien. Enligt vad som framgår

dels av kommerskollegii yttrande, dels ock av den av Skånska ättikfabriken

aktiebolag till utskottet ingivna skriften är detta emellertid ingalunda fallet.

Vad först beträffar aceton lär visserligen ingen renad aceton under de

senare åren hava framställts vid våra kemiska fabriker. Enligt vad som

upplysts hava dock på senaste tiden ingående undersökningar och omfattande

experiment vid ett av dessa företag verkställts i syfte att tillverka kemiskt

ren aceton enligt nya, förbättrade metoder, ett arbete som lett till det

resultat, att en utvidgning av fabriken för sådan tillverkning är avsedd

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

att komma till stånd i en nära framtid. Att under sådana förhållanden beröva

fabriken den möjlighet till avsättning, som skulle kunna vinnas vid

den inhemska fabrikationen av ifrågavarande folier, synes icke vara lämpligt.

Visserligen skulle enligt motionärernas förslag tullen å aceton för annat

ändamål lämnas orubbad, men örn tullfrihet för ren aceton en gång medgivits

för en tillverkning, synes med lika rätt andra företagare, vilka i sin

verksamhet använda renad aceton, kunna göra anspråk på att få tullfrihet

för sin råvara, och tullskyddet för acetontillverkarna skulle sålunda bliva

mer eller mindre illusoriskt.

I fråga om den föreslagna tullfriheten för cellulosaacetat har utskottet

icke kunnat undgå att taga intryck av vad kommerskollegium anfört därom,

att det vittomfattande problemkomplex, som den s. k. träkemien representerar,

kommit i ett förändrat läge genom de senare årens tekniskt-vetenskapliga

forskningar, vilka lova gott för industriens utveckling men mana

till varsamhet i fråga örn rubbningar av de tullar, som denna industri har

att stödja sig på. Av kommerskollegii yttrande och utskottet i övrigt tillhandakomna

upplysningar framgår, att omfattande förberedelser på flera

håll gjorts för upptagande av inhemsk tillverkning av cellulosaacetat samt

att detta problem tekniskt blivit nöjaktigt löst.

Med hänsyn till vad sålunda upplysts har utskottet ansett sig böra tillstyrka,

att nu rådande missförhållande mellan tullen å cellulosafolier

och råvarorna för denna tillverkning regleras enligt det av kommerskollegium

tillstyrkta alternativet, nämligen genom en höjning av tullen å den

färdiga varan genom dess likställande med arbeten av celluloid och galalit,

vilka hava en tull, tilläggstullen inberäknad, av 120 kronor för 100 kg.

Härigenom skulle tillverkningen av cellofan- och andra dylika folier beredas

ett nettotullskydd, som kan förväntas lämna tillfredsställande stöd åt

denna industri. Även efter en sådan tullförhöjning skulle tullen å ifrågavarande

folier ej komma att te sig anmärkningsvärt hög. För jämförelse

må nämnas, att tullen i Tyskland å denna vara utgör 180 Riksmark för

100 kg.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande

motionerna I: 102 av herr Örne och II: 188 av herr

Holmgren,

1) besluta, att nr lill i gällande tulltaxa skall hava

följande ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

Celluloid, cellon, cellofan, gaudafll, bakelit,

galalit, ambroin, eburin och andra

liknande formbara, konstgjorda ämnen,

ej hänförliga till annat nummer:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

7

Tull

för 100 kg

kronor

arbetade, ej särskilt nämnda:

lill av celluloid eller galant; även
som

folier av cellon, viskos och

andra cellulosaderivat samt arbeten

därav............................ E 80: —

2) besluta, att förordningen?den 31 januari 1932 (nr 15)

med tillägg till gällande tulltaxa skall, i vad den avser

tulltaxenummer lill (stat. nr 2039), hava följande ändrade

lydelse:

Tulltaxe- Statistiskt

nr nr

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil,

bakelit, galalit, ambroin,

eburin och andra liknande form
-

bara, konstgjorda ämnen, ej hänförliga

till annat nummer:

arbetade, ej särskilt nämnda:

lill 2039 av celluloid eller galalit;

ävensom folier av cellon,

viskos och andra cellulosaderivat

samt arbeten

därav............................ E 40: —

3) förklara, att de under 2) och 3) omförmälda ändringarna

skola träda i kraft å dag, som Kungl. Majit

bestämmer.

Stockholm den 30 maj 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Örne, Boman, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker,

Månsson i; Furuvik, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden, Olsson i Hamsta,

Ericson i Boxholm, Lithander, Wijkström, Larsson i Örbyhus, Hjalmarsson,

Sjödahl, Rosén, Werner i Hultsfred, Eklund, Heiding och Johansson i Krogstorp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Reservation

av herrar Örne, Månsson i Furuvik, Lövgren i Boden, Ericson i Boxholm,

Hjalmarsson, Sjödahl, Rosén, Werner i Hultsfred och Eklund, som

ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Av utskottet tillhandakomna upplysningar framgår, att de utländska

cellulosafolier, med vilka den inhemska fabrikationen har att konkurrera,

utgöras av cellulosahydratfolier, vanligen benämnda viskosfolier, under det

att de här tillverkade utgöras av cellulosaacetatfolier. De sistnämnda besitta

framför viskosfolierna företrädet av okänslighet för fukt. I fabrikationshänseende

ställa sig de båda slagen olika så till vida, att för acetatfoliernas

tillverkning erfordras dyrare råvaror men billigare maskinell utrustning,

under det att förhållandet beträffande viskosfolierna är omvänt. Bodan

härav framgår, att acetatfolietillverkningens framtidsmöjligheter i hög grad

äro beroende av råvaruprisen. Särskilt så länge denna tillverkning är jämförelsevis

ny, måste höga råvarupriser innebära en besvärande belastning i

konkurrensen med viskosfolierna, vilka under alla förhållanden komma att

ställa sig billigare i pris.

Tullen å aceton och cellulosaacetat torde sålunda i hög grad försvåra avsättningen

för den inhemska folietillverkningen. Å andra sidan skulle

borttagandet av tullen å dessa råvaror enligt utskottets uppfattning icke

medföra nämnvärda olägenheter för den inhemska kemiska industrien. Vad

sålunda aceton beträffar, utgöres den som användes för folietillverkningen

av renad vara, som för närvarande icke framställes inom landet till avsalu.

Även för den planerade utvidgningen av acetontillverkningen torde medgivandet

av tullfrihet för den aceton, som kan finna användning för folietillverkning,

sakna nämnvärd betydelse, då man, såsom kommerskollegium

uppgivit, räknar med att tinna avsättning för den ökade acetonproduktionen

på exportmarknaden och sålunda blir beroende av världsmarknadspriset.

Vad cellulosaacetatet beträffar finnes för närvarande ingen produktion

inom landet. Att med hänsyn till en planerad tillverkning, beträffande

vilken man för närvarande icke vet, huruvida eller när den kan komma

till stånd eller örn den kan erbjuda ett konkurrenskraftigt pris, belasta en

förbrukande industri med tull å denna råvara kan utskottet icke finna

lämpligt.

Med avseende å kommerskollegii förslag att reglera förhållandet mellan

tullen å råvarorna och tullen å det färdiga fabrikatet genom en tullförhöjning

å det sistnämnda har anmärkts, dels att förslaget är byggt på tekniska

data och prisuppgifter, vilka snabbt kunna förlora sin giltighet, dels att,

örn priset på avsett sätt skulle höjas genom den föreslagna tullförhöjningen,

detta komme att menligt inverka på avsättningen av folierna, varigenom

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

syftet med bibehållandet av tullen å råvarorna förfelades. Det troligafvore

emellertid, att de utländska fabrikanterna komme att sänka sina priser i

förhållande till tullförhöjningens storlek. De anförda synpunkterna kunna

enligt utskottets uppfattning icke frånkännas betydelse.

Av sålunda anförda skäl får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna^ 1:102 av herr Örne och II: 188 av herr

Holmgren, besluta, att gällande tulltaxa skall från och

med dag, som Kungl. Majit bestämmer, i nedanjangivna

delar hava följande ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

211 Träsprit (metanol)........ T; ävensom aceton

och acetonolja samt metyletylketon .... N 20: —

Anm. För aceton,! sorn är avsedd | uteslutande

såsom lösningsmedel vid tillverkning

av cellolanliknande folier, skall tull

icke utgå.

Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, bakelit,

galalit, ambroin, eburin och andra

liknande formbara, konstgjorda ämnen,

ej hänförliga till annat nummer:

1110 oarbetade, härunder inbegripna plat
tor,

stänger, rör, tangentskivor,

knivskaft samt ämnen och delar

därtill; kamämnen; ävensom cellulosaacetat

............................................ fria

Anni. Rör— — — — — — — — —

— — papper.»

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 61

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Kommerskollegium, angående

tullfrihet för cellulosaacetat och aceton.

Bilaga.

Stockholm den 11 april 1933.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den 17 mars 1933 har Kungl. Majit anbefallt Kommerskollegium

att avgiva och till utskottet överlämna yttrande i anledning av

likalydande motionerna nr 102 i första kammaren av herr Örne och nr 188

i andra kammaren av herr Holmgren, örn tullfrihet för cellulosaacetat och

aceton.

Kommerskollegium har införskaffat bilagda yttrande1 i ärendet från

Sveriges kemiska industrikontor, samt genom utskottets kansli erhållit del

av en skrivelse i frågan från Skånska ättikfabriken aktiebolag.

För egen del får Kollegium anföra följande.

Beträffande först cellulosaacetat, är visserligen denna vara, såsom motionärerna

uppgiva, icke för närvarande föremål för fabriksmässig tillverkning

inom landet. Men det framgår av de upplysningar, industrikontoret och

Skånska ättikfabriken lämnat i förenämnda yttrande till Kollegium, respektive

inlaga till bevillningsutskottet, att omfattande förberedelser på flera

håll gjorts för upptagande av inhemsk fabrikation och att de tekniska

svårigheter, som yppats, numera äro övervunna. Därtill kommer, att vårt

land torde hava vissa naturliga förutsättningar för en betydande produktion

av billig ättiksyra, som är den viktigaste råvaran för framställning av

halvfabrikatet cellulosaacetat. En tillverkning av sistnämnda vara skulle

eventuellt kunna absorbera tillräckligt med ättiksyra för att motivera ättiksyretillverkning

i stor skala. Tullskyddet å cellulosaacetat anser Kollegium

därför synnerligen önskligt att bibehålla.

Vidkommande aceton har vårt land haft en tillverkning av kemiskt ren

aceton, som emellertid genom konkurrens från utlandet blivit undanträngd

från marknaden. Den inhemska industrien har fått bereda avsättning för

sin aceton i annan form än som kemiskt ren, men lärer alltjämt vara beroende

av acetontullen för att kunna försvara även denna återstod av sin

avsättning. Nya uppslag för acetonförädling angivas vara under arbete,

och då vårt land även i fråga örn aceton kan räkna med en naturlig råvarukälla

i skogarnas trä, synes det tullskydd, som finnes å aceton, icke

böra avlägsnas. Aceton har för övrigt en mycket viktig betydelse ur beredskapssynpunkt

såsom ett av de få allmänt använda organiska lösningsmedel,

landet ur egna råvaror kan framställa.

Kollegium får erinra, att hela det vittomfattande problemkomplex, som

den s. k. träkemien representerar, genom senare års tekniskt-vetenskapliga

forskningar kommit i ett nytt läge. Efter världskriget hava vissa syntetiska

metoder för framställning av en del organiska ämnen, vilka man tidigare

erhöll genom torrdestillation av trä, framgångsrikt ersatt trädestillationen.

1 Här ej avtryckt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61. 11

De förhoppningar, som en gång hystes, att i samband med träkolning kunna

i vårt land utveckla en kemisk storindustri i trädestillationsprodukter, blevo

därigenom för det dåvarande omintetgjorda, och arbetet att förädla skogarnas

trä till högvärdiga kemiska produkter måste läggas örn efter delvis andra

linjer. Detta arbete är ännu icke avslutat, men vissa resultat skönjas, som

i allt fall måste betecknas som lovande. I sådant avseende vill Kollegium,

i likhet med industrikontoret, hänvisa till 1931 års skogssakkunnigas betänkande,

särskilt den där intagna p. m. av professorn Erik Hägglund

x-örande träförsockring m. m.

Kollegium finner det icke tillrådligt att i denna situation rubba det tullskydd

för vissa hithörande produkter, som gällande tulltaxa innebär. Det

torde visserligen vara för tidigt att i detalj angiva riktlinjerna för tullagstiftningens

anpassning efter den utveckling, som pågår. Men så mycket

lärer dock kunna sägas, att ett borttagande av de tullar, motionärerna nu

önska avlägsnade till förmån för en viss påbörjad tillämpningsindustri,

skulle verka hämmande och återhållande på de ansträngningar, som på olika

håll i vårt land göras för att lägga grunden till en ny inriktning av den

industriella träkemien. Det lärer icke vara uteslutet att på denna väg

komma fram till icke blott täckning av vissa inhemska behov, som nu tillgodoses

genom import, utan även till ny, givande export.

Upptagande i Sverige av tillverkning av den moderna emballagefolien i

form av cellon, cellofan, cellutat och därmed jämförliga ämnen bör i detta

avseende hälsas med stor tillfredsställelse bland annat såsom en sporre till

ytterligare ansträngningar att prestera även materialierna till folien inom

landet. Förefintligheten av inhemska avnämare till dessa halvfabrikat måste

ju främja företagsamheten i fråga örn de grundläggande kemiska produkterna.

Vid sådant förhållande har Kollegium ansett sig böra taga under övervägande

ett annat sätt att tillgodose ifrågavarande tillämpningsindustri,

nämligen genom förstärkande av emballagefoliens tullskydd på sätt industrikontoret

i princip föreslagit.

Enligt vad Kollegium inhämtat, torde tullbelastningen å emballagefolie,

framställd av cellulosaacetat med aceton som lösningsmedel för närvarande

ställa sig på ungefär följande sätt.

Örn man bortser från de mindre kvantiteter tillsatskemikalier, vilka erfordras

som uppmjukningsmedel m. m., åtgår till 100 kg folie omkring 110

kg cellulosaacetat och 700 kg aceton. Av acetonen återvinnes omkring 75 %,

varför åtgången är omkring 175 kg. Priset uppgives å cellulosaacetat till

omkring kr. 3: 5 o för kg samt å aceton till 1 kr. för kg, allt oförtullat.

Tullen för 110 kg cellulosaacetat efter 15 % å värdet utgör kr. 57: 75 och

för 175 kg aceton efter 20 kr. för 100 kg kr. 35: —, eller tillhopa kr. 92: 75.

Råvarutullen för 100 kg folie är alltså omkring kr. 93: —. Tullen å 100

kg färdig folie utgår med 10 % å värdet, vilket för närvarande lärer vara

kr. 5: — å 6: — för kg, och utgör alltså kr. 50: — å 60: — för 100 kg.

Härav framgår, att räknat för 100 kg tullbelastningen å råvarorna är kr.

43: — å 33: — högre lin å färdigfabrikatet vid angivna priser. Anmärkas

bör, att råvarorna enligt samma priser otortullade kosta kr. 560: — till en

myckenhet färdigfabrikat, som betingar kr. 500: — å 600: — i salupris. Detta

torde innebära, att den utländska konkurrensen för närvarande söker pressa

marknaden i Sverige för att göra den nystartade inhemska tillverkningen

oekonomisk.

Den närmast till hands liggande utvägen att med bibehållande av tullskyddet

å cellulosaacetat och aceton lämna färdigfabrikaten av cellulosaacetat

nödigt tullskydd vore enligt Kollegii mening att jämställa sådana arbeten

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

med »arbeten, ej särskilt nämnda: av celluloid eller galant», vilka enligt

tulltaxe-nr lill draga en tull av kr. 80: — för 100 kg och dessutom för

närvarande äro åsätta en tilläggstull av kr. 40: — för 100 kg, eller tillhopa

kr. 120: — för 100 kg. Motsvarande författningstexter behövde då endast

kompletteras genom tillägget: »ävensom folier av cellon, viskos och andra

cellulosaderivat samt arbeten därav».

Anmärkas bör, att i tillägget medtagits viskos och andra cellulosaderivat

än acetatet, emedan folier av dessa till utseende och ändamål äro acetatfolierna

mycket närstående samt tulltekniskt näppeligen kunna särskiljas från sådana.

Emballagefolier av här avsedd beskaffenhet förekomma i handeln i allmänhet

i ark av storleken 1,000 x 600 mm med en vikt av c:a 30 gr per

kvm, motsvarande 18 gr per ark. Den föreslagna tullförhöjningen utgör

skillnaden mellan kr. 120:— och nuvarande tull, lägst kr. 50: —, eller kr.

70: — för 100 kg. På grund härav skulle ökningen av tullen motsvara

1 1/4 öre per ark. Priset uppgives för närvarande till 9 å 12 öre per ark,

beroende på kvalitet, färgning av massan m. m. Totala tullskyddet efter

höjningen skulle motsvara omkring 20 % av värdet.

En tullförhöjning av nämnda storleksordning synes icke vara av större

betydelse för konsumenterna. Såsom uppfostringstull och i betraktande av

nu rådande handelspolitiska förhållanden lärer den ävenledes kunna anses

rimlig. I och med återinträdande av sådana förhållanden, som kunde föranleda

tilläggstullens borttagande, skulle ju tullskyddet å emballagefolier

av cellulosaacetat i motsvarande grad reduceras.

Kommerskollegium får på anförda skäl hemställa, att det i de remitterade

motionerna gjorda förslaget att borttaga tullarna å cellulosaacetat och aceton

icke måtte vinna bifall, men föreslår, i anledning av motionerna, den ändring

i tulltaxan, att folier av cellon, viskos och andra cellulosaderivat samt

arbeten därav inryckas i tulltaxe-nr lill, såväl i tulltaxan som i förordningen

angående tilläggstull, på sätt ovan angivits.

K. A. FRYXELL.

G. HOLMBERGER.

Hugo Wennerholm.

33157 8. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.