Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner örn tillverkning till avsalu inom landet av porter med 18 procents inbryggningsstyrka.

1933-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:7, Betänkande, i anledning av väckta motioner örn tillverkning till avsalu inom landet av porter med 18 procents inbryggningsstyrka.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1933 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner örn

tillverkning till avsalu inom landet av porter med 18 procents

inbryggningsstyrka.

(2:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 95 i

första kammaren av herr Sundberg m. fl. samt nr 184 i andra kammaren

av herr Lithander m. fl., har hemställts, »att riksdagen måtte för sin del

besluta sådana ändringar i gällande maltdrycksförordning och rusdrycksförsäljningsförordning,

att porter med en inbryggningsstyrka av 18 procent

extrakt (klass III) må få tillverkas till avsalu inom landet och i försåt

jningshänseende jämställas med utländskt vin».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionerna.

Genom 1923 års maltdryckslagstiftning blev det tidigare, endast för viss

tid meddelade starkölsförbudet gällande för framtiden. Bestämmelserna

rörande detta förbud finnas inrymda i 23 § i förordningen den 1 juni

1923 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker ävensom i

förordningen samma dag angående förbud mot införsel till och försäljning

inom riket av exportöl. Dessa bestämmelser innebära förbud mot

tillverkning eller försäljning av stark- eller exportöl, vartill räknas maltdrycker

tillhörande tredje klassen — sålunda jämväl porter inbryggd med

en stamvört, vilkens extrakthalt överstiger 10 Va procent, s. k. exportporter

— för annat ändamål än utförsel ur riket samt för vetenskapligt, medicinskt,

farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller därmed likartat ändamål.

Såsom skäl för nämnda förbuds införande åberopades förnämligast, att

det icke utan allvarliga olägenheter samt betydande risker ur nykterhetssynpunkt

skulle låta sig göra att i enlighet med de regler, som stadgades

i 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning, ordna handeln med de

starkare maltdryckerna.

Vid 1926, 1930 och 1932 års riksdagar hava motioner av liknande innehåll

som de nu föreliggande väckts, men på hemställan av bevillningsutskottet

icke föranlett någon riksdagens åtgärd. I sitt år 1930 avgivna betänkande

i ämnet, nr 13, anförde bevillningsutskottet bland annat, att

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 7. 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.

frågan rörande detaljhandelsbolagens organisation vore föremål för undersökning

i samband med den pågående allmänna revisionen av rusdrycksförsäljningsförordningen

och att det givetvis icke vore lämpligt att

taga ståndpunkt till förslaget örn rätt att för försäljning inom landet tillverka

nämnda maltdryck, innan riktlinjerna för det framtida ordnandet

av detaljhandeln med rusdrycker blivit i sammanhang med nämnda utredning

utformade. I sitt år 1932 avgivna betänkande i samma ämne, nr

13, framhöll utskottet bland annat, att då förenämnda utredning alltjämt

påginge, och då det torde kunna antagas, att jämväl spörsmålet rörande

maltdryckernas beskattning och försäljning komme att göras till föremål

för undersökning, vore det icke lämpligt att, innan nämnda utredningar

slutförts, taga ställning till den detaljfråga, som avsåges i de då föreliggande

motionerna, och detta desto mindre som frågans lösning utan

större olägenhet borde kunna anstå.

Enligt årets riksdagsberättelse har Kungl. Maj:t den 22 juni 1932 bemyndigat

1928 års revision av rusdryckslagstiftningen att till behandlingupptaga

jämväl spörsmålet örn och i vad mån ändringar i maltdryckslagstiftningen

böra vidtagas. Utskottet förutsätter, att de av Kungl. Majit utsedda

sakkunniga för revision av rusdryckslagstiftningen komma att ägna

även det i motionerna avhandlade spörsmålet sin uppmärksamhet, samt

att de sakkunniga utan tidsutdräkt verkställa en förutsättningslös undersökning

i ämnet. Under åberopande härav och med beaktande av vad utskottet

tidigare anfört i frågan, har utskottet icke ansett ståndpunkt böra

tagas till förevarande fråga, innan nämnda utredning slutförts.

Utskottet får därför hemställa,

att de likalydande motionerna I: 95 av herr Sundberg

m. fl. samt II: 184 av herr Lithander m. fl., örn

tillverkning till avsalu inom landet av porter med 18

procents inbryggningsstyrka. icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 februari 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bergman, Ericson i" Oberga, Wohlin, Jönsson i

Slätåker, Jönsson i Boa, Olsson i Golvvasta, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta,

Ericson i Boxholm, Lithander, Wahlmark, Östergren, Hjalmarsson, Sjödahl,

Velander, Werner i Hultsfred, Anderson i Norrköping, Eklund och Blomquist.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.

3

Reservation

av herrar Nilsson i Kristianstad, Jönsson i Slätåker, Jönsson i Boa,

Lithander, Velander och Anderson i Norrköping, vilka anfört:

»I en vid 1932 års bevillningsutskotts betänkande nr 13 fogad reservation

framhölls, att förbudet mot försäljning av s. k. starkporter saknade

varje betydelse ur nykterhetssynpunkt. Därjämte uttalades, att flera direkta

olägenheter uppstått genom sagda förbud. Saknaden av tillgång

till starkare maltdrycker medförde en ökad konsumtion av viner, vadan

lagstiftningen gynnade en utländsk konsumtionsvara på bekostnad av en

inhemsk sådan. Ett avskaffande av nämnda förbud skulle i viss mån öka

avsättningen av svenskt korn samt gynna en svensk näring. Det kunde

vidare antagas, att genom förbudets hävande statskassan skulle erhålla

ett icke obetydligt tillskott. Ur medicinsk synpunkt hade pörtem flera

värdefulla egenskaper.

De sålunda anförda skälen äga alltjämt full giltighet. Ett bifall till

utskottets hemställan skulle sannolikt på obestämd tid uppskjuta frågans

lösande. Detta anse vi betänkligt, ej minst med hänsyn till angelägenheten

av att under rådande statsfinansiella läge statskassan tillföres en

ökad inkomst.

Vi hava därför inom utskottet hemställt,

att riksdagen måtte, med anledning av de likalydande

motionerna I: 95 av herr Sundberg m. fl. och

II: 184 av herr Lithander m. fl., i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville för nästa års

riksdag framlägga förslag till sådana ändringar i för.

ordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av

rusdrycker samt förordningen den 1 juni 1923 angående

förbud mot införsel till och försäljning inom riket

av exportöl, att porter med 18 procent inbryggningsstyrka,

hänförlig till maltdryck av tredje klassen,

må tillverkas i riket samt där försäljas under enahanda

villkor, som gälla beträffande viner.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.