Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning arn fortsatt tillämpning under budgetåret 193311934 av förordningen den 8 juni 1923
1933-06-09 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1933:71, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning arn fortsatt tillämpning under budgetåret 193311934 av förordningen den 8 juni 1923
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
1
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1933 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning arn fortsatt tillämpning
under budgetåret 193311934 av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker ävensom i ämnet väckta motioner.
I en den 3 januari 1933 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 60, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Härigenom förordnas, dels att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker, vilken förordning gäller
intill utgången av juni månad 1933, skall äga fortsatt tillämpning efter
nämnda tidpunkt intill utgången av juni månad år 1934, dels ock att 2 och
3 <§>§> i förordningen skola, 3 § i nedan angivna delar, från och med dag,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, hava följande ändrade lydelse:
2 §.
1 mom. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av
spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 1 krona 60 öre, för liter
räknat, dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas
vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen
fastställas, vid försäljningen av spritdryckerna göra sig betäckta för omsättningsskatten.
2 mom. För spritdrycker, som jämlikt av Kungl. Majit med stöd av 3 §
3 mom. eller 10 § 5 mom. förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning
av rusdrycker meddelade föreskrifter hos partihandelsbolag inköpas
eller till riket införas, skall omsättningsskatt likaledes upptagas med belopp,
som beräknas på sätt i 1 mom. stadgas; dock skall, därest dryckerna
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 71.
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
försäljas å fat, den efter procent å inköpspriset utgående delen av skatten
beräknas å det belopp, som, oavsett skatten, utgör dryckernas pris vid
dylik försäljning.
3 §.
Sker inköp av spritdrycker hos partihandelsbolag, skall vid dryckernas
betalning omsättningsskatt för desamma erläggas lill partihandelsbolaget;
och åligger det bolaget att i den ordning, Kungl. Majit bestämmer, till
statsverket erlägga omsättningsskatten.
Vid inköp —---köpeskillingens storlek.
Den, som enligt kontrollstyrelsens i föreskriven ordning meddelade tillstånd
till riket inför spritdrycker, skall genom insättning å statsverkets
giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning erlägga å dryckerna
belöpande omsättningsskatt. Till grund för den efter procent utgående
delen av skatten skall läggas inköpspriset jämte tull- och fraktkostnader.
Importören har att i samband med ansökning örn införseltillstånd hos kontrollstyrelsen
ställa av styrelsen godkänd säkerhet till erforderligt belopp
för å spritdryckerna belöpande omsättningsskatt. Det åligger kontrollstyrelsen
att vid beviljandet av tillstånd till införseln meddela de föreskrifter,
som erfordras för erhållande av en betryggande kontroll å utgörandet
av omsättningsskatten, ävensom att övervaka, att skatten vederbörligen
inbetalas till statsverket.
Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Majit anfört till motivering för förslaget, får utskottet,
i den mån redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda
statsrådsprotokoll.
Till utskottets behandling hava jämväl hänvisats följande i anledning
av ifrågavarande proposition väckta motioner, nämligen!
Ilo) de likalydande motionerna nr 235 i första kammaren av herrar
Bergman och Johansson-Dahr samt nr 412 i andra kammaren av herr
Olsson i Mora m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen måtte godkänna
Kungl. Majits förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen
den 8 juni 1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker med den ändring, att 2 § 1 mom. erhåller följande lydelse!
§ 2.
Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker
och utgår dels med en grundavgift av tre kronor, för liter räknat,
dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas
vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen--- — omsättningsskatten.»
2:o) motionen nr 388 i andra kammaren av herr Andersson i Lindome
m. fl., i vilken hemställts, »att riksdagen, med avslag å Kungl. Majits
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71. 3
proposition nr 60, i vad den avser ökad omsättningsskatt under budgetåret
1933/1934 å spritdrycker, som försäljas genom utminutering, måtte
besluta, att stämpelavgift, på sätt i motionen föreslagits, skall uttagas
vid dylik försäljning».
3:o) motionen nr 395 i andra kammaren av herr Nylander, i vilken
hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att vid import av apoteksvaror
och andra icke eller lågt tullbeskattade produkter en särskild importavgift
skall uttagas, avsedd att motsvara den spritskatt, som statsverket
skulle erhållit, därest varan tillverkats inom landet».
Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet
funnit lämpligt upptaga de likalydande, till utskottet hänvisade motionerna
nr 96 i första kammaren av herr Bergman m. fl. samt nr 336 i
andra kammaren av herr Johanson i Huskvarna m. fl., i vilka hemställts,
»att riksdagen måtte besluta åsättande av en provisorisk omsättningsskatt
av tre kronor per liter å alla viner utom de alkoholfria, att gälla
till utgången av budgetåret 1933/1934 från den dag Kungl. Majit bestämmer».
Tillika hava motionärerna hemställt, att bevillningsutskottet måtte
utforma erforderliga författningsbestämmelser.
Beträffande motiveringen för de av motionärerna framställda yrkandena
får utskottet hänvisa till motionerna.
Förenämnda proposition har behandlats av riksdagen, i vad densamma
avser tiden intill utgången av löpande budgetår. Sedan bevillningsutskottet
i sitt innevarande år avgivna betänkande nr 1 i anledning av
propositionen dels hemställt örn bifall till den i propositionen föreslagna
skattehöjningen för nyssnämnda tid, dels ock anmält, att utskottet framdeles
komme att avgiva yttrande i anledning av vad i propositionen föreslagits
rörande fortsatt tillämpning under budgetåret 1933/1934 av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker, har riksdagen bifallit utskottets berörda hemställan.
Höjningen har trätt i kraft den 1 februari 1933.
Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
hava plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder
och gälla för närvarande intill budgetårets slut. Såsom förut erinrats har
riksdagen bifallit Kungl. Majits förevarande proposition, i vad densamma
avser innevarande budgetår, och har sålunda omsättningsskatten utgått
med en grundavgift av 1 krona 60 öre för liter samt jämväl drabbat sprit
och andra spritdrycker, som enligt bestämmelserna i två särskilda kungörelser
den 18 december 1918, nr 987 och 989, försäljas eller importeras
för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt
eller likartat ändamål.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
I statsverkspropositionen till årets riksdag förutsattes, att ifrågavarande
skatteform borde äga tillämpning även under nästkommande budgetår.
Chefen för finansdepartementet uttalade, att lian ämnade föreslå
höjning och utvidgning av omsättningsskatten å spritdrycker, varigenom
omsättnings- och utskänkningsskatten kunde beräknas inbringa ett med
13 miljoner kronor förhöjt belopp eller 78 miljoner kronor.
I förevarande proposition har föreslagits, att förordningen örn omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker skall äga fortsatt tillämpning
under nästkommande budgetår. I samband därmed har i propositionen
föreslagits dels förhöjning av omsättningsskattens grundavgift
med 60 öre till 1 krona 60 öre för liter, dels ock utvidgning av denna
skatt att avse jämväl sprit och andra spritdrycker, som avses i förenämnda
kungörelser.
I sitt förenämnda yttrande till statsrådsprotokollet anförde föredragande
departementschefen bland annat följande:
I de fall, där skattefri (denaturerad) sprit icke lämpligen kunde användas
för vetenskapliga, tekniska och industriella eller likartade ändamål,
kunde vederbörande förbrukare erhålla tillstånd att hos partihandelsbolaget
— aktiebolaget Vin- och spritcentralen — inköpa skattelagd
sprit. Å dylik sprit utginge emellertid icke annan skatt än brännvinstillverkningsskatten,
vilken utgjorde 65 öre för liter brännvin av normalstyrka.
Såsom bestämmelserna örn omsättningsskatten utformats, träffade
nämligen denna skatt icke de spritvaror, som för nyss angivna
ändamål inköptes direkt hos partihandelsbolaget. Skillnaden i pris mellan
för förtäring avsedda, från systembolagen försålda spritdrycker och de
spidtvaror, som av partihandelsbolaget tillhandahölles för tekniska m. fl.
ändamål, vore numera till följd av beskattningens anordning så betydande,
att det särskilt i betraktande av svårigheten att utöva en betryggande
kontroll över användningen av den för tekniska ändamål utlämnade
spriten befunnits böra tagas under övervägande, huruvida den
nuvarande befrielsen från omsättningsskatt för dylik sprit borde bibehållas.
I nuvarande statsfinansiella läge hade departementschefen även funnit
angeläget att tillvarataga den möjlighet till ökad skatteinkomst, som
ett utsträckande av omsättningsskatten till att omfatta jämväl ifrågavarande
förbrukares inköp av spritvaror erbjöde. En dylik åtgärd vore
enligt departementschefens mening utan tvekan befogad beträffande förbrukningen
av sprit för tillverkning av mer eller mindre lyxbetonade
eller i vart fall umbärliga varor. Departementschefen syftade bär på
den fabriksmässiga framställningen av alkoholhaltiga toalettmedel och
essenser samt användningen av spritvaror inom choklad- och konfektindustrien,
vid konditorier och läskedrycksfabrikör.
Något annorlunda ställde sig saken i fråga örn de spritvaror, som ut
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71. 5
lämnades från apotek eller där användes för tillverkning av läkemedel.
Det vore påtagligt, att omsättningsskattens utsträckande till att avse
jämväl dylik sprit komme att, därest gällande grunder för läkemedelsprisens
bestämmande bibeliölles oförändrade, medföra större eller mindre
fördyring av läkemedel, för vilkas framställande sprit komme till användning.
Medicinalstyrelsen hade framfört betänkligheter mot förslaget
i denna del. Det kunde dock icke anses tillrådligt att tillämpa
andra grunder för beskattningen av den sprit, som förbrukades för beredning
å apoteken av läkemedel, än dem som gällde beträffande sprit för
andra hithörande ändamål. Påläggandet av omsättningsskatt å apoteksspriten
skulle emellertid kunna genomföras utan någon för allmänheten
mera kännbar prisförhöjning å här ifrågakommande läkemedel. Departementschefen
förutsatte nämligen, efter samråd med chefen för socialdepartementet,
att Kungl. Majit, därest förevarande förslag till utsträckande
av omsättningsskattens tillämpning genomfördes, komme att
vidtaga sådan ändring i grunderna för läkemedels taxering å apotek, att
handelsvinst icke finge beräknas å den del av priset å spritvaror, som
hänförde sig till omsättningsskatten, ävensom att den av medicinalstyrelsen
utfärdade medieinaltaxan ändrades i överensstämmelse härmed.
Med anledning av det i motionen nr 395 i andra kammaren väckta förslaget
örn en särskild importavgift vid import av apoteksvaror m. m.
har utskottet inhämtat yttranden av medicinalstyrelsen, kontrollstyrelsen
och generaltullstyrelsen, vilka beträffande vissa av de i motionen omförmälda
varorna ehuru med tvekan ifrågasatt en anordning i motionens
syfte.
Med anledning av den i propositionen föreslagna och av årets riksdag
för tiden intill utgången av nu löpande budgetår beslutade höjningen
av omsättningsskatten samt utvidgningen av denna skatt att avse
jämväl sprit, och andra spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i
ovannämnda två särskilda kungörelser försäljas eller importeras för användning
till tekniskt ändamål, har Skånes handelskammare i en utskottet
tillhandakommen skrivelse framhållit bland annat följande. För vissa
industrier, som i sin tillverkning använde skattelagd sprit, hade den ökade
spritbeskattningen åstadkommit en sådan belastning av produktionen,
att hela det effektiva tullskyddet bortfallit. Den utländska konkurrensen
hotade därför att helt ödelägga den inhemska produktionen. Beträffande
åter andra dylika industrier hade den ökade spritbeskattningen
vållat väsentligt avbräck ej blott genom de utländska tillverkningarnas
stärkta konkurrenskraft utan även genom den konsumtionsminskning,
som inträtt i och med den genom skatteökningen nödvändiga prishöjningen
å de tillverkade varorna. Vid övervägande av förevarande spörsmål
hade handelskammaren kommit till den uppfattningen, att svårigheterna
för nämnda industrier genom den skärpta spritbeskattningen bli
-
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
vit väsentligt större än som måhända kunnat förutses. Enligt handelskammarens
mening vore därför nödvändigt, att sådana åtgärder vidtoges,
som kunde stärka nämnda industriers konkurrenskraft samt medföra
nedsättning i priserna å deras varor. I sådant syfte ansåg sig handelskammaren
böra förorda, att omsättningsskatt å sprit, varom nu är
fråga, icke måtte uttagas efter utgången av löpande budgetår.
I en till utskottet överlämnad P. M. har tillförordnade byråchefen i
kontrollstyrelsen Sven Almgren framhållit, att den utredning, som föregått
Kungl. Maurts föi’slag till årets riksdag örn ett utsträckande av omsättningsskatten
till att avse jämväl sprit, som av aktiebolaget Vin- och
spritcentralen försäljes för tekniska, farmaceutiska m. fl. dylika ändamål,
även omfattade undersökningar, huruvida gällande tullsatser å varor,
vid vilkas tillverkning sprit användes, kunde anses tillräckliga efter
den fördyring av spriten, som den skärpta beskattningen komme att medföra.
De i ärendet hörda ämbetsverken hade därvid utgått från, att tullsatserna
i allmänhet även i fortsättningen kunde anses bereda den inhemska
industrien skäligt skydd. Särskilt gällde detta de alkoholhaltiga
toalettmedlen och essenserna, å vilka förutom eljest gällande tullsats
även vilade de år 1932 beslutade tilläggstullarna. Priset å sprit av den
kvalitet, som vanligen användes för nu ifrågavarande ändamål, utgjorde
med tillämpning av den enligt förordningen den 28 januari 1933, nr
155, för tiden den 1 februari—30 juni 1933 bestämda omsättningsskatten
4 kronor 74 öre per liter. Av detta belopp utgjorde
spritpriset (inklusive tillverkningsskatt) .............. 1 krona 96 öre
omsättningsskattens grundavgift ..................... 1 » 60 »
» procentavgift .................... 1 » 18 »
4 kronor 74 öre.
Då aktiebolaget Vin- och spritcentralen i samband med omsättningsskattens
påförande från och med den 1 februari 1933 vidtagit en höjning
av själva spritpriset med 15 öre per liter, hade den prisförhöjning, som
avnämare av ifrågavarande sprit numera fått vidkännas, uppgått till 2
kronor 93 öre per liter.
Denna avsevärda förhöjning i spritpriset hade icke kunnat undgå att
medföra olägenheter för vissa tillverkare av varor, för vilka skattelagd
sprit komme till användning såsom råvara. Sålunda hade från den tekniska
industriens sida framhållits, att de av spritprisökningen föranledda
prisstegringarna å preparaten medfört en betydande nedgång i avsättningen
av vissa tillverkningar, framför allt alkoholhaltiga toalettmedel.
För de företag, som bedreve tillverkning av dylika varor för export, hade
givetvis det stegrade spritpriset försvårat och i vissa fall omöjliggjort exporthanteringen.
Med hänsyn härtill syntes böra tagas under övervägande, huruvida
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71. 7
icke någon lindring borde vidtagas i fråga om uttagandet av omsättningsskatt
å sprit och absolut alkohol, som av aktiebolaget Vin- och spritcentralen
försåldes jämlikt kungl, kungörelsen 1918: 987. Därest denna
lindring komme till genomförande på så sätt, att det i omsättningsskatteförordningen
bestämdes, att den procentuella avgiften icke skulle uttagas
å nämnda varor, komme priset å exportsprit (cellulosa) att minskas
med 1 krona 18 öre per liter (motsvarande 1 krona 48 öre per kilogram),
d. v. s. från 4 kronor 74 öre till 3 kronor 56 öre per liter, syntes de
ifrågavarande varorna komma i åtnjutande av ett någorlunda skäligt
skydd mot den utländska konkurrensen, varjämte en sänkning av apotekspriserna
å läkemedel, innehållande sprit, även skulle ernås. Då en
dylik reducering skulle medföra något ökad förbrukning av sprit, beräknades
den av åtgärden betingade minskningen av skatteinkomsten
begränsas till cirka 500,000 kronor. Någon reducering av det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet syntes ej av denna anledning behöva
vidtagas, då beräkningen på sin tid skett med en marginal av
över 1 miljon kronor.
Sveriges kemiska industrikontor har i skrivelse till utskottet framhållit
bland annat, att genom den av riksdagen beslutade omsättningsskatten
även på den tekniska spriten hade priset på 95-procentig cellulosasprit,
vilket tidigare utgjort 2 kronor 24 öre per kilogram, höjts till 5
kronor 85 öre per kilogram eller med mer än 160 procent. Då skatt éj
införts på utländsk sprit, hade den inhemska tillverkningen av produkter,
vari större mängder sprit inginge, kommit i ett sämre läge än den
utländska. Genom statsmakternas senare, av handelspolitiska skäl, fattade
beslut att sänka tilläggstullen å ifrågavarande produkter hade
den inhemska tillverkningens konkurrensläge än ytterligare försämrats.
Härtill kom, att omsättningen å ett flertal dylika varor
efter omsättningsskattens införande nedgått högst betydligt, ehuru
tillverkarna hittills i väntan på skattens borttagande i allmänhet
endast låtit en del av skattehöjningen drabba allmänheten. På grund
härav har kemiska industrikontoret hemställt, att utskottet måtte föreslå
riksdagen, att den totala omsättningsskatten, i vad den gäller sprit för
tekniskt ändamål, för nästa budgetår måtte fastställas till högst 75 öre
per liter.
För utskottets räkning har byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén
verkställt en utredning i fråga om den för inhemsk sprit utgående omsättningsskattens
inverkan på tullskyddet för lukt- eller toalettvatten, parfym
m. m. I en till utskottet överlämnad P. M. har byråchefen Alsén erinrat,
att tullsatsen å dessa artiklar före tilläggstullarnas införande utgjorde 3
kronor per kilogram. Vid bedömandet av den inhemska industriens tullskydd
måste tagas i betraktande, att den sprit, som stöde till förfogande
för inhemsk tillverkning, på grund av den svenska tillverkningsskatten
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
betingade avsevärt högre pris än världsmarknadspriset. Den inhemska
industrien hade emellertid å andra sidan visst stöd dels i det förhållandet,
att i den färdiga varan vanligen inginge större eller mindre mängd tullfria
eller lågt beskattade beståndsdelar, dels oek i bestämmelserna örn
emballage, enär nämligen tullen utginge även för den vikt, som belöpte
å askar, flaskor och dylikt emballage. Genom införande av omsättningsskatten
hade det verkliga tullskyddet, alltefter mängden av den sprit, som
lämpligen borde ingå i varan samt det emballage, i vilken varan vore förpackad,
minskats, helt bortfallit eller blivit negativt.
Efter att hava redogjort för den ändrade beskattningens återverkan
pa den inhemska industrien, särskilt med beaktande av att, sedan skatten
införts, jämväl tilläggstullen sänkts från förut gällande 2 kronor
till 1 krona per kilogram, har byråchefen Alsén framhållit, att skattesatsen
å den inhemska spriten syntes böra sättas något lägre än vid den
skattesats, då den inhemska spriten ställde sig vid samma pris, som den
utländska här. betingade. Med hänsyn härtill borde enligt byråchefen
Alsén omsättningsskatten för den tekniska spriten sättas till 1 krona 40
öre per liter motsvarande 1 krona 71 öre per kilogram. Härigenom skulle
utöver det tullskydd, som vid normal införsel av luktvatten m. m. i småförpackmngar
läge i tullen å de till spriten tillsatta ämnena samt i emballagebestämmelserna,
den inhemska tillverkningen kunna räkna med en
skillnad i priset å svensk och utländsk sprit av 27 öre per kilogram till
fördel för den svenska spriten.
Med stöd av nedan återgivna jämförelse mellan spritdrycksförsäljningen
under tiden mars—april 1933 och motsvarande tid år 1931 har inom kontrollstyrelsen
verkställts nedanstående beräkning av omsättnings- och utskänkningsskattens
totalbelopp för budgetåret 1933/1934:
»Spritdrycksförsäljningen mars—april 1933 jämförd med samma tid 1931.
Utminuteringen ...
Egen utskänkning
Överl. »
1931
............... 5,008,475
............... 274,729
.............. 281,970
1933
3,938,825
166,246
225,743
1931/1933
— 21.4
— 39.5
— 19.9
1932/1933
— 19.6
— 30.8
— 15.6
Summa 5,565,174
4,330,814
— 22.2
— 19.9.
Totala försäljningen år 1931 ................................ 33,738,387 liter
— 22.2 % härav .................................................. 7,489,219
26,249,168 liter
Omsättningsskatten (exkl. för tekn. ändamål) ....... (28,000,000)
Grundavgift ................ l.eo • 26.25 42,000,000 kr. (44,800,000)
Proc.avg............ 1-Q2-26.25 26,775,000 » (27,300,000)
68,775,000 kr. (72,100,000)
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
9
Omsättningsskatten för tekniska ändamål.
Mars—maj 1933 .................... 109,412 liter
Helt år (4 ggr)........................ 437,648 »
1,259,000 kr.
(314,750) kr.
(700,000) »
(2,040,000)
Utskänkningsskatten mars—april 1933 jämförd med samma tid 1931.
1931
1,119,192
Totala utskänkningsskatten 1931
- 28.o % ....................................
Sammanfattning
Omsättningsskatt (exkl. tekn.).....
» (tekn.)................
Utskänkningsskatt .........................
1933
806,072
— 28.0
... 6,626,869
1,855,523
4,771,346
(5,000,000)
... 68,775,000
(72,100,000)
... 1,260,000
(2,040,000)
... 4,770,000
(5,000,000)
74,805,000
(79,140,000)
I propositionen beräknat belopp........ 78,000,000
Enl. beräkning ovan........................... 74,805,000
Underskott 3,195,000 4.1 %
Beräknat å omsättningen under mars—april 1933 skulle omsättningsoeh
utskänkningsskatten för helt kalenderår komma att bliva i runt tal
74.8 miljoner kronor. Vid beräkningarna för budgetåret 1933/1934 torde
emellertid hänsyn böra tagas dels till att försäljningen under mars—
april i år nedpressades av de lagerbehållningar, konsumenterna inköpt
före den senaste skatteförhöjningen, dels till att försäljningen, även frånsett
påskinköpen, under april visade en tydligt stigande tendens. Nedgången
i försäljningen från år 1931 utgjorde under mars—april 22.2 procent.
Redan med en nedgång å 20.o procent (till 27.0 miljoner liter) stiger
det totala skattebeloppet till nära 77.o miljoner kronor och med en nedgång
å 18.o procent (till 27.7 miljoner liter) till inemot 79.o miljoner kronor.»
Slutligen har utskottet med ledning av den inom kontrollstyrelsen förda
statistiken över fylleriförseelser, som avdömts under tiden januari—mars
1933, inhämtat, att antalet dylika förseelser för hela riket vid jämförelse
med motsvarande tid år 1932 nedgått med cirka 6 procent.
I motionen 11:388 har motionären under beaktande av att staten i nuvarande
läge vore i behov av ökade inkomster framhållit, att det icke vore
lämpligt att låta beskattningen av en rimlig konsumtion spritdrycker stiga
utöver viss gräns. En dylik åtgärd skulle helt säkert bidraga till en
icke önskvärd utveckling av den illegala sprithanteringen. Med tanke på
det stora antal personer i jämförelsevis svag ekonomisk ställning, som åtnöja
sig med en mycket måttlig spritkonsumtion, syntes det dessutom vara
synnerligen önskvärt, att man icke genom en högre beskattning än den
för närvarande tillämpade försvårade eller omöjliggjorde en lojal åtkomst
av en mindre kvantitet spritdrycker.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
Utskottets
yttrande.
I stället för den i propositionen föreslagna formen för ökning av spritbeskattningen
syntes därför följande anordning vara att förorda. Innehavare
av motbok, som berättigade till inköp av viss kvantitet spirituosa,
skulle äga rätt att till ett pris, i vilket inräknats nu gällande omsättningsskatt,
inköpa halva den medgivna kvantiteten. Inköp därutöver intill
den medgivna kvantiteten skulle stämpelbeläggas med visst belopp per
liter. Stämpelavgiften skulle av köparen erläggas i samband med inköpet.
Vid inköp å motbok med lägre inköpsrätt än 2 liter i månaden skulle dock
alltid inköp intill 1 liter per månad vara fritt från dylik avgift. Inköp utöver
den enligt motboken normalt medgivna kvantiteten skulle stämpelbeläggas
med högre belopp, förslagsvis det dubbla. Enligt motionärens beräkning
skulle inkomsten genom den sålunda föreslagna stämpelförsäljningen
för statsverket uppgå till cirka 12 miljoner kronor. För att den
ökade statsinkomsten skulle motsvara det av departementschefen beräknade
behovet, torde stämpelavgiften böra sättas till ett något högre belopp
per liter än 1 krona.
I sitt den 25 januari i år avgivna betänkande nr 1 anmälde utskottet,
att utskottet framdeles komme att avgiva yttrande i anledning av vad i
propositionen föreslagits rörande fortsatt tillämpning under budgetåret
1933/1934 av förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker. Såsom skäl härför anförde utskottet, att det synts utskottet
förenat med stora vanskligheter att redan för det dåvarande bedöma verkningarna
i olika hänseenden av den i propositionen föreslagna höjningen
av omsättningsskatten och att utskottet därför, först sedan den för innevarande
budgetår föreslagna höjningen någon tid varit i tillämpning, ansåg
sig böra fatta ståndpunkt i frågan om omsättnings- och utskänkningsskatten
under nästa budgetår.
Av de utskottet tillhandakomna, inom kontrollstyrelsen sammanställda
statistiska uppgifterna rörande försäljningen av spritdrycker framgår, att
försäljningen avsevärt nedgått, efter det den senaste prisförhöjningen
trätt i tillämpning. Emellertid synes denna nedgång delvis hava berott
på tillfälliga omständigheter, vilket torde framgå därav, att nedgången under
maj varit förhållandevis lägre än under februari—april. Med hänsyn
härtill synes det otvivelaktigt, att genom bestämmande av omsättningsskattens
grundavgift till det belopp, varmed densamma utgått under tiden
till den 1 februari i år, eller 1 krona för liter, statsverket komme att tillföras
en betydligt lägre inkomst av skattetiteln än vid ett bifall till propositionen.
Vad angår de sociala verkningarna av den förhöjda omsättningsskatten,
låter sig icke med säkerhet bedöma, huruvida eller i vad mån skattehöjningen
medfört ökning av den olaga sprithanteringen. En ytterligare
höjning av spritbeskattningen skulle dock säkerligen komma att underlätta
denna hantering. Med avseende härå och då de statsfinansiella verk
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71. 11
ningarna av en sådan skärpning icke kunna överblickas, har utskottet icke
ansett sig kunna biträda det i de likalydande motionerna nr 235 i första
kammaren och nr 412 i andra kammaren framställda yrkandet. I sistnämnda
motioner har en jämförelse gjorts med förhållandena i Danmark
och England, i vilka länder en kraftig beskattning av spritdrycker genomförts.
En sådan jämförelse blir dock lätt missvisande, ej minst med hänsyn
till att någon motsvarighet till det svenska restriktionssystemet icke
återfinnes i dessa länder.
I motionen nr 388 i andra kammaren har föreslagits, att omsättningsskatten
skulle ersättas med en särskild stämpelavgift å spritdrycker, inköpta
å motbok, och vilken avgift skulle utgå efter en progressiv skala.
Ehuru vissa skäl synas tala till förmån för en sådan anordning, har utskottet
icke i detta sammanhang ansett sig böra fatta ståndpunkt till sistnämnda
fråga. Densamma torde nämligen knappast stå i samband med det i propositionen
framlagda beskattningsspörsmålet. I den mån frågan förtjänar
beaktande, torde densamma böra ägnas uppmärksamhet vid den pågående
utredningen å rusdryckslagstiftningens område.
Utskottet har därför ansett sig böra biträda propositionen, i vad den
avser omsättnings- och utskänkningsskatt å förtäringssprit för nästkommande
budgetår.
Då utskottet icke ansett tillräckliga skäl för närvarande föreligga att
åsätta alkoholhaltiga viner en omsättningsskatt, har utskottet hemställt
örn avslag å de likalydande motionerna nr 96 i första kammaren och nr 336
i andra kammaren.
Genom den av årets riksdag till utgången av nu löpande budgetår beslutade
utvidgningen av omsättningsskatten att avse jämväl sådan skattelagd
sprit, som användes för medicinskt eller tekniskt eller andra därmed
jämförliga ändamål, har den inhemska produktionen av varor, vari större
mängder skattelagd sprit ingå, kommit i ett väsentligt försämrat läge i
förhållande till den utländska. Såsom framhållits i flera av de till utskottet
avgivna yttrandena, kan det under nuvarande förhållanden vara
lönande för en importör att på större kärl till riket införa vissa alkoholhaltiga
toalettmedel för att sedermera här i landet späda och överföra
varorna å mindre förpackningar. Ett bibehållande av nu utgående höga
beskattning å ifrågavarande sprit skulle därför såväl kunna äventyra
statens fiskaliska intresse som innebära en obehörig belastning av den
inhemska tillverkningen.
Med hänsyn härtill har utskottet ansett åtgärder böra vidtagas till undanröjande
av nämnda olägenheter. För att den inhemska tillverkningens
konkurrenskraft gent emot den utländska skall kunna upprätthållas, synes,
på sätt i den av byråchefen Alsén avgivna promemorian framhållits, en
omsättningsskatt å ifrågavarande sprit av 1 krona 40 öre för liter lämp
-
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
ligen böra fastställas. Utskottet har därför föreslagit, att dylik sprit
befrias från den procentuellt utgående omsättningsskatten samt att
grundavgiften sänkes med 20 öre till 1 krona 40 öre för liter.
Härigenom bar utskottet jämväl angivit sin ståndpunkt till det i motionen
nr 395 i andra kammaren framställda förslaget.
Utskottet bar velat erinra att, ehuru i mindre omfattning, tillverkning
för export ägt rum bär i riket av alkoholhaltiga preparat. Genom
omsättningsskattens införande bar denna tillverkning för export givetvis
försvårats. På grund härav har utskottet ansett befogenhet höra lämnas
Kungl. Majit att utfärda föreskrifter angående restitution ej blott av den
omsättningsskatt utan jämväl av den brännvinstillverkningsskatt, som utgått
för sprit, vilken ingår i den exporterade varan. Utskottet har emellertid
icke förbisett de särskilda svårigheter, som kunna uppstå vid restitution
av sådana preparat, vari jämväl skattefri sprit kan ingå. Utskottet förutsätter
därför, att restitutionsbestämmelserna närmast komma till användning
vid utförsel av varor hänförliga till tulltaxenumren 256 och 257:
vissa vegetabiliska oljor och essenser m. m., samt till tulltaxenummer 262:
lukt- eller toalettvatten, parfymer och kosmetiska medel. Med hänsyn till
det anförda har utskottet funnit lämpligt föreslå, att det överlämnas till
Kungl. Maj:ts avgörande att bestämma i vilken omfattning och under
vilka villkor sådan restitution må åtnjutas.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Majlis förevarande proposition nr 60, i vad densamma
avser omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
att utgå under budgetåret 1933/1934, icke kunnat
oförändrad bifallas och med anledning av motionen
11:395 av herr Nylander ävensom med avslag å de
likalydande motionerna 1:235 av herrar Bergman och
Johansson-Dahr och 11:412 av herr Olsson i Mora m.
fl. samt motionen II: 388 av herr Andersson i Lindome
m. fl., antaga följande
Förslag
till
förordning om fortsatt tillämpning av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker.
Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni
1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, vilken förordning gäller intill utgången
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
13
av juni månad 1933, skall äga fortsatt tillämpning
efter nämnda tidpunkt intill utgången av juni månad
1934, dock att från och med den 1 juli 1933 dels 2 § 2
mom. i förordningen skall hava följande ändrade lydelse,
dels ock efter 12 § i förordningen''skall införas
en ny paragraf, betecknad 13 §, av den lydelse nedan
sägs:
2 i
2 mom. För spritdrycker, som jämlikt av Kungl.
Maj:t med stöd av 3 § 3 mom. eller 10 § 5 mom. förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av
rusdrycker meddelade föreskrifter hos partihandelsbolag
inköpas eller till riket införas, skall omsättningsskatt
upptagas med en grundavgift av 1 krona
40 öre, för liter räknat.
13 §.
Näringsidkare, som vill ur riket utföra i Sverige
framställda tillverkningar, hänförliga under förordningen
den 1 juli 1918 (nr 564) angående vissa alkoholhaltiga
preparat med mera, må i den omfattning
och under de villkor, Kungl. Maj :t bestämmer, kunna
medgivas rätt att vid utförsel av sålunda framställd
vara återbekomma sådan omsättningsskatt, som i 2 § 2
mom. avses och som erlagts för den i exportvaran
ingående spriten.
2) antaga nedan införda
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 26 § förordningen
den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och
beskattning av brännvin.
Härigenom förordnas, att 26 § förordningen den 11
juni 1926 angående tillverkning och beskattning av
brännvin skall hava följande ändrade lydelse:
26 §.
1. Restitution av — — — skattefri sprit.
2. Näringsidkare, som vill ur riket utföra i Sve
-
14
Bevillningsutskottets betänKande Nr 71.
rige framställda tillverkningar, hänförliga under
förordningen den 1 juli 1918 (nr 564) angående vissa
alkoholhaltiga preparat med mera, må i den omfattning
och under de villkor Kungl. Majit bestämmer
kunna medgivas rätt att vid utförsel av sålunda framställd
vara återbekomma tillverkningsskatt, som erlagts
för den i exportvaran ingående spriten.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933.
3) att de likalydande motionerna I: 96 av herr Bergman
m. fl. och II: 336 av herr Johanson i Huskvarna
m. fl., angående en omsättningsskatt å viner, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 juni 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Boman, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker*,
Jönsson i Boa, Lövgren i Boden*, Björklund, Nylander i Stockholm*, Ericson
i Boxholm, Lithander, Forssberg, Östergren*, Larsson i Örbyhus, Hjalmarsson,
Sjödahl, Rosén, Werner i Hultsfred, Eklund, Heiding och Ljunggren.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservationer:
av herrar Larsson i Örbyhus och Ljunggren, som anfört:
»Undertecknade hava ansett, att utskottet hort, såsom i fjol ägde rum,
till slutlig prövning upptaga spritskattefrågan först i samband med upp
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71. 15
görande av förslaget till inkomstberäkningen för 1933/1934 års budget.
Därför bar från vårt håll inom utskottet yrkats i första hand bordläggning
av frågan, till dess full klarhet om inkomstbehovet för nästa budgetår
kunnat vinnas.
Då utskottsmajoriteten emellertid beslöt att skrida till omedelbart beslut,
få vi härmed, med hänsyn till i motionerna anförd motivering, yrka
bifall till de likalydande motionerna nr 235 i första kammaren av herrar
Bergman och Johansson-Dahr samt nr 412 i andra kammaren av herr
Olsson i Mora m. fl.
Givetvis kan det vara vanskligt att helt och fullt bedöma verkningarna
i olika avseenden av en dylik prisförhöjning. I varje fall borde icke konsumtionsminskningen
på grund av den av oss föreslagna höjningen av omsättningsskatten
bliva så stor, att icke den av utskottet beräknade inkomsten
till statsverket skulle erhållas. Tvärtom torde enligt vår mening
en betydlig inkomstökning komma att äga rum.
Det synes oss knappast i en tid som denna försvarbart att i så hög grad
som sker här i landet — i motsats till vad som är fallet i flera andra länder
— skona konsumtionen av så överflödiga och skadliga varor som rusdryckerna.
En konsumtionsskatt av detta slag behöver icke betalas av
någon annan än den, som frivilligt åtager sig en sådan beskattning. En
hög skattesats bidrager förvisso till en hälsosam minskning av en icke
önskvärd konsumtion, vilket erfarenheten från andra länder otvetydigt
bekräftar. Vilket försäljningssystem som än praktiseras, restriktionssystem
eller fri försäljning, kommer en kraftig beskattning alltid att verka
i konsumtionshämmande riktning.
Faran för att en ytterligare höjning av spritbeskattningen skulle komma
att underlätta den olaga sprithanteringen torde icke böra överdrivas. Huvudorsakerna
till dylik hantering torde säkerligen vara andra. Att bekämpa
olaglig sprithandel med affärskonkurrens på de låga prisernas väg
torde varken vara möjligt eller lämpligt. Smuggling, hembränning och
annan olaglig hantering måste bekämpas genom intensiv upplysningsverksamhet,
betydligt skärpta och till fullo tillämpade lagbestämmelser
o. s. v., varom årets riksdag påminnes i tvenne tillfälliga utskotts föreliggande
utlåtanden.
På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande
motionerna I: 235 av herrar Bergman och JohanssonDahr
samt II: 412 av herr Olsson i Mora m. fl., antaga
utskottets förslag till förordning örn fortsatt tillämpning
av förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker med den
ändring, att 2 § nämnda förslag erhåller följande lydelse:
-
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 71.
2 $.
1 mom. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagens
inköp av spritdrycker och utgår dels med
en grundavgift av 3 kronor, för liter räknat, dels med
60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas
vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen äga att efter grunder, som av
kontrollstyrelsen fastställas, vid försäljningen av
spritdryckerna göra sig betäckta för omsättningsskatten.
2 mom. För spritdrycker, som jämlikt av Kungl.
Maj:t med stöd av 3 § 3 mom. eller 10 § 5 mom. förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av
rusdrycker meddelade föreskrifter hos partihandelsbolag
inköpas eller till riket införas, skall omsättningsskatt
upptagas med en grundavgift av 1 krona
40 öre, för liter räknat.»
av herr Lithander, som anfört, att enligt hans mening det kunde befaras,
att den olaga spritdryckshanteringen komme att ökas och att lian
ansåg en ökning av priset å spritdrycker böra åtföljas av lättnader i gällande
restriktionsbestämmelser samt att han med hänsyn härtill yrkat,
att den i 2 § förordningen örn fortsatt tillämpning av förordningen den
8 juni 1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
stadgade grundavgift måtte bestämmas till 1 krona, för liter räknat;
av herr Hjalmarsson, som anfört:
»I anledning av vad i motionen nr 388 i andra kammaren av herr Anderson
i Lindome m. fl. anförts, finner jag att utskottet bort i fråga örn
omsättningsskatten hava föreslagit, att grundavgiften skulle nedsättas till
en krona för liter samt att vid inköp utöver en liter i månaden skulle uttagas
förutom grundavgiften särskild stämpelavgift efter ett beräknat belopp
av en krona för andra, två kronor för tredje och tre kronor för fjärde samt
fyra kronor för varje ytterligare liter spritdrycker, som under varje kalendermånad
försäljes till en och samma person. Därutöver skulle såsom
hittills i skatt utgå 60 procent av det belopp, som — oberäknat skatten för
liter och stämpelavgiften — spritdryckerna betinga vid inköp i buteljerat
skick»;
samt
av herr Heiding.
331711. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn fortsatt tillämpning under budgetåret 1933/1934 av förordningen s. 1 i texten