Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 78

1933-06-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:78, Bevillningsutskottets betänkande Nr 78

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.

1

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 22 juni 1933 kl. 10 i. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1933/1934, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1933/1934 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag

fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdragav

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1933 (bilaga

till 1933 års statsverksproposition: inkomsterna), bar chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Marits prövning finansplan

och inkomstberäkning för budgetåret 1933/1934 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland

annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1932 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).

I en den 9 juni 1933 dagtecknad proposition, nr 271, har Kungl. Majit

framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster i riksstaten för budgetåret

1933/1934 m. m.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 3 januari 1933

uttalade departementschefen sig till en början örn det ekonomiska läget

under år 1932. Han erinrade därvid, att hans företrädare i ämbetet vid

framläggande av statsverkspropositionen för budgetåret 1932/1933 framhållit,

att i främsta rummet det allmänna internationella läget med dess

möjligheter till ogynnsamma återverkningar i olika riktningar vore ägnat

att ingiva allvarliga farhågor. 1932 års konjunkturutveckling bade

dessvärre besannat dessa farhågor. Det funnes emellertid vissa tecken,

vilka häntydde på att världens ekonomiska utveckling efter den katastrofala

skärpning av krisläget, som första hälften av år 1932 innebar,

under det andra halvåret inträtt i ett till utvecklingsriktningen mera

obestämt konjunkturläge, som måhända skulle kunna beteckna begynnel

sen av en kommande återhämtning, därest i de olika länderna en ekonomisk

politik fördes, som vore ägnad att befordra en sådan utveckling, och

därest vidare ett internationellt samarbete kunde uppnås, som underlättade

denna, politik i de olika länderna. Huruvida nämnda politiska för
flihang

till riksdagens protokoll 19.13. 7 sami. Nr 78.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.

utsättningar för ett uppsving kunde förverkligas, läge emellertid ännu

i vida fältet.

Enligt vad departementschefen anförde vid anmälan av finansplanen

utvisade statsverkets kassafond, som vid ingången av budgetåret 1931/

1932 uppgick till 75.89 miljoner kronor, vid slutet av samma budgetår en

behållning av allenast 13.27 miljoner kronor. Detta belopp vore så mycket

mera otillräckligt, som det med säkerhet kunde förutses, att den löpande

statsregleringen komme att utfalla med avsevärt underskott. Beträffande

storleken av detta underskott vore det tydligen vid tidpunkten för statsverkspropositionens

avlåtande vanskligt att närmare uttala sig. Man

måste dock utgå ifrån att kassafondens behållning icke komme att förslå

för att möta den väntade belastningen vid budgetårets utgång, för såvitt

icke särskilda åtgärder vidtoges för förstärkning av fonden.

Förslag till åtgärder i sådant syfte framlades i proposition nr 2. Med

bifall till denna proposition har riksdagen fastställt tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1932/1933, å vilken bland annat upptagits ett anslag

å 75.6 miljoner kronor till förstärkning av statsverkets kassafond. Därjämte

hava å tilläggsstaten anvisats medel till förstärkning av anslagen till

arbetslöshetens bekämpande och. till egnahemslånefonden. För finansieringen

av tilläggsstaten hava tagits i anspråk vissa kapitaltillgångar, nämligen

dels 83 miljoner kronor av rusdrycksmedelsfonden och dels 35 miljoner

kronor av fonden för statsskuldens amortering.

Enligt en av riksräkenskapsverket verkställd, den 29 april 1933 dagtecknad

beräkning skulle för löpande budgetår skattebudgetens sammanlagda

inkomster komma att understiga de i riksstat och tilläggsstat uppförda

med 33.80 miljoner kronor. Av nettounderskottet hänförde sig 27.67 miljoner

kronor till sådana titlar, som korresponderade mot kassafonden. Då

utgifterna i löpande års riksstat beräknades medföra en nettobelastning

av kassafonden med 13.17 miljoner kronor, utgjorde underskottet i statsregleringen

40.84 miljoner kronor. Vid budgetårets utgång skulle därför

kassafonden utvisa en behållning av 48.03 miljoner kronor.

Då riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning synts departementschefen

vara i huvudsak väl grundad, har han enligt det vid propositionen

nr 271 fogade statsrådsprotokollet beräknat kassafondens behållning vid

början av budgetåret 1933/1934 till i runt tal 48 miljoner kronor.

Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition, utvisade

efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida ett belopp av 788.17

miljoner kronor, medan summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster

utgjorde 693.67 miljoner kronor. I nyssnämnda utgiftssumma ingick

ett belopp av 40 miljoner kronor, motsvarande den extra amortering, som

enligt finansplanen skulle verkställas av den för finansiering av utvidgade

offentliga arbeten erforderliga upplåningen. För täckande av nämnda

amorteringsbelopp borde enligt finansplanen avses hela avkastningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 78. 3

av arvs- oall gåvobeskattningen, vilken föreslogs skola omläggas och skärpas,

så att den kunde beräknas giva en total inkomst å motsvarande belopp.

Efter frånräknande å utgiftssidan av nyssnämnda amorteringssumma,

40 miljoner kronor, oell å inkomstsidan av arvsskattens enligt nuvarande

bestämmelser uppskattade belopp, omkring 15 miljoner kronor,

kvarstod alltså å utgiftssidan ett belopp av 748.17 miljoner kronor, mot

vilket svarade inkomster till belopp av 678.67 miljoner kronor. Ett ytterligare

inkomstbelopp av 69.5 miljoner kronor var sålunda erforderligt för

budgetens balansering.

I avseende å täckande av detta underskott innehöll finansplanen följande

förslag.

För att i möjligaste mån begränsa de skattehöjningar, som bleve ofrånkomliga,

borde för nästa statsreglering vissa engångsinkomster tillgodoföras

budgeten. Finansplanen räknade i dylikt avseende med dels en inleverering

från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet av redan intjänta

vinstmedel på 10 miljoner kronor, dels en likartad ^leverering av 2 miljoner

kronor från Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen. Därjämte ifrågasattes

viss omläggning av sättet för redovisande å riksstaten av statsverkets

andel i riksbanksvinsten, varigenom för nästkommande budgetår

kunde -— förutom andel i vinsten för år 1932 — beräknas även andel i

vinsten för år 1933, den sistnämnda upptagen till 13 miljoner kronor.

Sammanlagt skulle dessa engångsinkomster tillföra budgeten 25 miljoner

kronor. Då dessutom 2 miljoner kronor av lotterimedel skulle — under

titeln diverse inkomster — tagas i anspråk för budgeten, återstodo 42.5

miljoner kronor att täcka.

Sistnämnda belopp skulle enligt finansplanen anskaffas genom ökad beskattning

på följande sätt. En höjning av procenttalet för inkomst- och

förmögenhetsskatten med 20 enheter, alltså från 145 till 165, beräknades

inbringa 15 miljoner kronor. Tobaksskatten syntes genom en jämkning

uppåt av vissa skattesatser kunna lämna en årlig merinkomst av 5 miljoner

kronor. Genom viss höjning av omsättningsskatten å spritdrycker

och dess utsträckande att utgå jämväl å s. k. teknisk sprit ansågs ett

ytterligare belopp av 13 miljoner kronor kunna göras tillgängligt. Slutligen

beräknades en skärpning av maltskatten medföra en inkomstökning

av 9.5 miljoner kronor.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,

i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade

till följande belopp:

Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 123,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ................ » 9,000,000

Utjämningsskatt .................................... » 4,100,000

Utskiftningsskatt .................................... » 100,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

.............................................. » 400,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.

Stämpelmedel (därav beräknad arvsskatt och skatt för

gåva 40,000,000 kronor) ............................ kronor 70,000,000

Automobilskattemedel .......................-......... » 72,000,000

Tullmedel .......................................... » 120,000,000

Accis å silke ........................................ » 800,000

Tobaksskatt .......................................... » 75,000,000

Brännvinstillverkningsskatt ........................ » 17,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................................ » 12,000,000

Detaljb andelsbolag ................................ » 19,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .. » 78,000,000

Maltskatt ............................................ » 30,000,000

Postverket (överskott) ................................ » 15,000,000

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1933 skall utgå med 165 procent

av de i 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbeloppen.

Närmare utformade förslag rörande de skattehöjningar, som förutsatts

i finansplanen, hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen.

Sålunda har förslag örn höjning av maltskatten framlagts för riksdagen

genom proposition nr 42 och har av riksdagen godkänts. Höjningen

har trätt i kraft den 14 februari 1933.

Förslag örn den avsedda höjningen av tobaksbeskattningen har

framlagts i proposition nr 119 och har likaledes vunnit riksdagens bifall.

De nya skattesatserna hava erhållit tillämpning från och med den 1 mars

1933.

Ändrade grunder för uttagande av omsättningsskatten å

spritdrycker lia i enlighet med vad som förutsattes i finansplanen

föreslagits i proposition nr 60. Förslaget har av riksdagen bifallits för

tiden intill utgången av löpande budgetår, och de därav föranledda författningsändringarna

hava trätt i kraft den 1 februari 1933. I vad frågan

avser nästa budgetår har riksdagen bifallit förslaget med vissa ändringar

rörande omsättningsskatten å sprit, som användes för tekniskt, medicinskt

och dylika ändamål.

I proposition nr 39 framlagt förslag till förordning om extra inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1933 har av riksdagen antagits.

I förenämnda proposition nr 271 har departementschefen erinrat, att

under riksdagens lopp åtskilliga ändringar vidtagits i avseende å budgetförslagets

utgiftssida samt därutinnan anfört bland annat följande.

»Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i

den mån beslut av riksdagen ännu ej fattats, från Kungl. Maj:ts förslag

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.

i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt överslag

giver vid handen, hava att räkna med att skattebudgeten i förhållande

till statsverkspropositionen ökats med 8.28 miljoner kronor.

Därest det förslag i fråga om anslag till dyrtidstillägg under nästkommande

budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, som framlagts

av statsutskottet, vinner riksdagens bifall och örn de i samma förslag angivna

beräkningsgrunderna tillämpas beträffande anslag till dyrtidstillägg

i övrigt å budgeten, uppkommer å andra sidan en anslagsminskning i förhållande

till statsverkspropositionen av i runt tal 4.67 miljoner kronor.

Skattebudgetens ökning begränsas därmed till omkring 3.61 miljoner kronor.

Vid sidan härav skulle emellertid skattebudgeten i betydande omfattning

lättas genom de omläggningar i fråga örn finansieringen av utgifterna

för arbetslöshetens motverkande, vilka torde komma att framgå

såsom resultat av riksdagsbehandlingen av Kungl. Maj:ts förslag i detta

ämne.

I proposition nr 216 angående femte huvudtitelns anslag till bekämpande

av arbetslösheten har medelsbehovet för de med anslaget avsedda ändamålen

för nästa budgetår uppskattats till i runt tal 55 miljoner kronor, därav

för statliga reservarbeten 30 miljoner kronor samt för kontantunderstöd

och övriga å anslaget belöpande utgifter 25 miljoner kronor. Då vid innevarande

budgetårs utgång ett belopp av omkring 22 miljoner kronor beräknats

kvarstå av de för budgetåret beviljade anslagsmedlen till arbetslöshetens

bekämpande, har anslaget i propositionen — med beaktande bland

annat av behovet av medelsreserv — ansetts böra för budgetåret 1933/1934

upptagas med ett till 35 miljoner kronor avrundat belopp.

Efter vad jag inhämtat torde numera kunna förutsättas, att enligt den

finansieringsplan beträffande arbetslöshetsutgifterna, vilken lärer komma

att framläggas av särskilda utskottet, kostnaderna för reservarbeten överföras

från femte huvudtitelns förevarande anslag till de under utgifter för

kapitalökning upptagna lånemedelsanslagen till allmänna arbeten. Medelsbehovet

under femte huvudtitelns anslag skulle då komma att minskas med

omkring 30 miljoner kronor, i följd varav anslagsbeloppet torde böra upptagas

till 5 miljoner kronor. Vidare torde man hava att räkna med att

från de av lånemedel finansierade kapitalökningsanslagen under fonden

för förlag till statsverket kommer att till statens järnvägars fond överflyttas

det föreslagna anslaget å 4 miljoner kronor till inlandsbanans fortsättande,

vilket anslag därvid bör anvisas att utgå av skattemedel. Man

torde slutligen hava att utgå ifrån att det av riksdagen enligt särskilda utskottets

hemställan anvisade förslagsanslaget å 0.3 miljon kronor till täckande

av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid statens

stationära anläggningar —• vilket anslag icke upptagits i Kungl.

Maj:ts förslag i ämnet — kommer att uppföras å skattebudgeten. Genom

dessa omläggningar skulle alltså cn minskning av skattebudgetens utgiftssida

med 25.7 miljoner kronor inträda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.

Efter de ändringar å riksstatens utgiftssida, vilka sålunda vidtagits

eller kunna förutsättas bliva beslutade av riksdagen, skulle skattebudgetens

totalsumma komma att i förhållande till statsverkspropositionen förete

en nettominskning av 22.oo miljoner kronor oell alltså utgöra — frånsett

det särskilda amorteringsanslaget under avbetalning å statsskulden —

726.08 miljoner kronor.

Vid nu återgivna beräkningar bär hänsyn ej tagits till de jämkningar

i anslagen till räntor å statsskulden, vilka kunna föranledas av riksdagens

beslut i anslagsfrågor berörande lånebudgeten eller av annan anledning.»

I omförmälda proposition nr 271 har departementschefen vidare tillkännagivit,

att han under förhandenvarande förhållanden ansett lämpligt

att upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyad prövning

samt att lian, för att erhålla material för ett dylikt bedömande, bland annat

anmodat cheferna för vederbörande verk och företag att inkomma

med förnyade beräkningar rörande den sannolika avkastningen för nästa

budgetår av ett antal inkomsttitlar i riksstaten. För den sedvanliga kontrollräkningen

av inkomst- och förmögenhetsskatten har material införskaffats

från taxeringsordförandena i riket. Efter att hava redogjort för

de från cheferna för vederbörande verk oell företag mottagna svaren Ilar

departementschefen rörande beräkningen av de olika inkomsttitlarna erinrat,

att svårigheterna för en tillförlitlig uppskattning av särskilt vissa

för konjunkturläget känsliga inkomsttitlar under nu rådande ekonomiska

förhållanden vore osedvanligt stora. Även kassafondens ställning motiverade

enligt departementschefens mening en viss försiktighet i inkomstberäkningarna.

Härför talade också det förhållandet, att det måste anses

ovisst, örn vid bifall till statsutskottets förslag i fråga örn dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst utgifterna för dyrtidstillägg

under nästkommande budgetår bomme att hålla sig inom ramen för de för

ändamålet avsedda anslagen, vilka enligt förslaget skulle beräknas efter

en medelindex av 152.

Enligt de beräkningar, vid vilka departementschefen i propositionen nr

271 stannat, skulle för nästkommande budgetårs riksstat stå till förfogande

— frånsett avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, vilken å utgiftssidan

motsvarades av anslag till avbetalning å statsskulden — 726.40

miljoner kronor eller 21.77 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen

beräknats. Då på sätt ovan omförmälts skattebudgetens utgiftssida

beräknats komma att minskas med 22.09 miljoner kronor eller — frånsett

de särskilda anslagen under avbetalning å statsskulden — till 726.08

miljoner, skulle följaktligen de i budgetförslaget upptagna inkomsterna

bereda täckning för de utgifter, som beslutats eller kunde beräknas bliva

beslutade av riksdagen, och därjämte lämna ett överskott å 0.32 miljoner

kronor. Hänsyn hade emellertid därvid icke kunnat tagas till samtliga

poster å riksstatens utgiftssida.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7ft. 7

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda

proposition nr 271, med ändring av i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 av vissa inkomsttitlar, föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat

bland annat beräkna följande inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt....................... kronor 120,000,000

Tullmedel ............................................. » 117,000,000

Accis å silke .......................................... » 500,000

Tobaksskatt ........................................... » 73,000,000

Brännvinstillverkningsskatt ........................... » 16,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................................ » 9,000,000

Detaljhandelsbolag ................................ » 16,000,000

Maltskatt .............................................. » 28,000,000

Enligt av chefen för finansdepartementet vid framläggande av propositionen

nr 271 gjorda beräkningar skulle de i det reviderade budgetförslaget

upptagna inkomsterna bereda täckning för de utgifter, som beslutats

eller kunde beräknas bliva beslutade av riksdagen, och därjämte

lämna ett mindre överskott. Emellertid har vid denna beräkning hänsyn

icke tagits till de jämkningar i anslagen till räntor å statsskulden,

vilka kunde föranledas av riksdagens beslut i anslagsfrågor berörande

lånebudgeten eller av annan anledning.

Genom av riksdagen numera fattade beslut samt med hänsynstagande

till den uppkomna ökningen av berörda anslag till räntor å statsskulden

kan beräknas, att för budgetens balanserande erfordras ett belopp av

303,300 kronor. Med avseende å den minskning i utgifterna för dyrtidstillägg,

som torde uppkomma genom riksdagens beslut i fråga örn dyrtidstillägg

under nästkommande budgetår åt befattningshavare i statens

tjänst, bar utskottet ansett postverkets överskott, vilket såväl enligt statsverkspropositionen

som enligt propositionen nr 271 beräknats till 15 miljoner

kronor, kunna upptagas till 15.5 miljoner kronor. Härigenom skulle

de i budgeten upptagna inkomsterna komma att lämna ett överskott av

196,700 kronor. Emellertid torde enligt vad utskottet inhämtat, statsutskottet

komma att nedräkna inkomsttiteln diverse inkomster med sistnämnda

belopp, varigenom balans i budgeten skulle ernås.

Vid nu angivna förhållande saknar utskottet anledning föreslå någon

ändring av det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten

enligt statsverkspropositionen föreslagits skola utgå. Utskottet bar därför

föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter ett

procenttal av 165. I likhet med departementschefen har utskottet funnit

sig kunna för nästa budgetår beräkna, att i inkomst- och förmögenhetsskatt

skall inflyta ett belopp av 120 miljoner kronor.

På grund av numera av riksdagen fattat beslut i anledning av Kungl.

Majits proposition den 3 januari 1933 nr 34 med förslag till förordning

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.

om kvarlåtenskapsskatt rn. m. torde inkomsterna av arvs- och gåvobeskattningen

kunna uppskattas till 25 miljoner kronor. Läggas härtill övriga

stämpelmedel, som enligt den reviderade beräkningen av departementschefen

uppskattats till 27 miljoner kronor, uppkommer såsom inkomst

av stämpelmedel ett belopp av 52 miljoner kronor. Mot denna beräkning

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Genom särskilda propositioner den 2 juni 1933, nr 264 och 265, har Kungl.

Maj:t för riksdagen framlagt förslag till förordning örn accis å margarin

samt till förordning örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.

Dessa förslag hava numera av riksdagen antagits, dock med vissa

ändringar, som icke torde äga betydelse i förevarande sammanhang. I

samma propositioner har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1933/1934 upptaga två inkomsttitlar med beteckning,

den ena »accis å margarin, bevillning» å 5 miljoner kronor och den

andra »skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, bevillning» å 3

miljoner kronor. Mot de sålunda föreslagna beräkningarna av dessa nya

inkomsttitlar har utskottet icke något att erinra.

På grund av det sålunda anförda och då utskottet ansett övriga till bevillningar

hänförliga inkomsttitlar böra upptagas i enlighet med statsverkspropositionen

med däri jämlikt propositionen nr 271 vidtagna ändringar,

får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majrts

i statsverkspropositionen framlagda förslag angående

skatteproeenten, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1933 skall utgå med 165 procent av de

i 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbeloppen; samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1933/1934 måtte

beräknas sålunda;

Inkomst- och förmögenhetsskatt .. kronor 120,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt

............................ » 9,000,000

Utjämningsskatt .................. » 4,100,000

Utskiftningsskatt ................ » 100,000

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter ........ » 400,000

Stämpelmedel (därav arvsskatt och

skatt för gåva 25,000,000 kronor) » 52,000,000

Automobilskattemedel ............ » 72,000,000

Tullmedel ........................ » 117,000,000

Accis å silke ...................... » 500,000

Accis å margarin ................ » 5,000,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.

9

Skatt å oljekaka- och vissa slag av

fodermjöl ...................... kronor

Tobaksskatt ...................... »

Brännvinstillverkningsskatt ...... »

Rusdry cksf ör säl jningsmedel:

Partihandelsbolag .............. »

Detaljhandelsbolag .............. »

Omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker ............ »

Maltskatt ........................ »

Postverket (överskott) ............ »

3.000. 000

73.000. 000

16.000. 000

9.000. 000

16,000,000

78.000. 000

28.000. 000

15,500,000.

Stockholm den 22 juni 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Ericson i Oberga, Jönsson i

Slätåker, Jönsson i Boa, Olsson i Golvvasta, Björklund, Olsson i Gävle, Ericson

i Boxholm, Lithander, Wahlmark, Wijkström, Larsson i Örbyhus, Rosén, Werner

i Hultsfred, Eklund och Johansson i Krogstorp.

bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 78.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:369 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillrvingarna för budgetåret 1933/1934, m. m. a1 i texten