Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående indragning av viss personal vid domänverket m. m„ jämte i ämnet väckta motioner.

1933-05-18 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BJoU 1933:1, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående indragning av viss personal vid domänverket m. m„ jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående indragning

av viss personal vid domänverket m. m„ jämte i

ämnet väckta motioner.

I en den 10 mars 1933 dagtecknad proposition nr 233 har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

l:o) besluta, att från och med den 1 januari 1934 skall till indragningsstat

för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas följande

antal ordinarie befattningshavare vid domänverket, nämligen 2 Överjägmästare,

26 jägmästare, 3 skogstaxatorer, 2 överjägmästarassistenter, 2

kontorsbiträden och 122 kronojägare; med rätt för Kungl. Majit att, i enlighet

med av föredragande departementschefen angivna riktlinjer för avskiljande

av övertalig personal, meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare,

som skola överflyttas å indragningsstat;

2:o) godkänna följande grunder beträffande avlöningsförmåner för å

indragningsstat jämlikt Ilo) uppförda befattningshavare i

1. Befattningshavare å indragningsstat äger åtnjuta avlöning med belopp,

som skulle hava vid överflyttningen till indragningsstat tillkommit

honom med tillämpning av den före den 1 januari 1921 gällande lönestaten

för domänverket, samt pensionsrätt enligt för domänverket före nämnda

dag gällande pensionsbestämmelser.

Därest befattningshavare, som överflyttats till indragningsstat mot åtnjutande

av avlöning enligt bestämmelserna i första stycket av detta moment,

erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens eller kommuns

stat, skall han vara skyldig att belt frånträda avlöningsförmånerna

å indragningsstaten, såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna,

samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten

överstiga berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare

svarande avdrag.

2. Befattningshavare, som omedelbart före överflyttningen till indrag
ningsstat

åtnjutit lön enligt det provisoriskt gällande avlöningsreglementot

den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket, må, därest han före

den 1 december 1933 anmält sig villig att, med avstående av honom jämlikt

mom. 1 första stycket tillkommande avlöningsförmåner, underkasta

sig de i andra, tredje och fjärde styckena av detta moment angivna beIiihang

till riksdagens protokoll 1933. 8 saini. 2 aud. Nr 1—2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

stämmelser, åtnjuta lön enligt nämnda provisoriska avlöningsreglemente

samt pension enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser

för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn rätt till pension

m. m. med däri sedermera gjorda ändringar, dock att befattningshavare,

som vid överflyttningen till indragningsstat åtnjutit lön enligt någon

av lönegrupperna A, B eller C, skall uppbära lön enligt lönegrupp A,

samt att befattningshavare, som vid nämnda överflyttning åtnjutit lön

enligt någon av lönegrupperna D, E, F eller G, skall uppbära lön enligt

lönegrupp B.

Befattningshavare, som erhåller allmän eller enskild tjänst, stadigvarande

uppdrag eller annan fast eller tillfällig arbetsanställning, är skyldig

att omedelbart till domänstyrelsen anmäla förhållandet med angivande

jämväl av den inkomst av anställningen, som han åtnjuter. Befinnes.

befattningshavare hava underlåtit att senast tre månader efter anställningens

början verkställa sådan anmälan, må Kungl. Majit besluta, att befattningshavarens

avlönings- och pensionsförmåner å indragningsstaten

skola utgå enligt före den 1 januari 1921 gällande bestämmelser.

Befattningshavare, som erhåller tjänst, uppdrag eller anställning som

nyss sagts, är skyldig att, såvida summan av avlöningsförmånerna å indragningsstaten

och inkomsten av den nya anställningen överstiger den

avlöning befattningshavaren omedelbart före överflyttning till indragningsstat

åtnjutit, avstå två tredjedelar av det överskjutande beloppet,

dock högst avlöningsförmånerna å indragningsstaten.

Med inkomst av tjänst, uppdrag eller anställning förstås i detta sammanhang

avlöning, arvode, traktamente, sportler och annan förmån i penningar,

bostad eller annat, som utgått för tjänsten, med avdrag för direkta

utgifter för inkomstens förvärvande;

3:o) dels medgiva, att å indragningsstat jämlikt l:o) överförd befattningshavare

må, utan hinder av gällande bestämmelser beträffande beräkning

av tjänstår för rätt till pension, äga såsom tjänstår i nämnda

hänseende tillgodoräkna tid, varunder han tillhört indragningsstaten;

dels besluta, att, därest å indragningsstat uppförd befattningshavare

erhåller befattning, som är förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt,

han skall, så länge han är uppförd å indragningsstaten, vara undantagen

från delaktighet i sagda pensionsanstalt;

4:o) godkänna följande grunder i fråga örn ersättning till icke ordinarie

personal, som entledigas på grund av de under år 1932 vidtagna ändringarna

i lagstiftningen rörande enskildas skogar i lappmarkerna m.. m.,

de ecklesiastika boställenas skogar samt häradsallmänningarna:

A. Förutsättningar för rätt till ersättning.

För att kunna erhålla ersättning, som här avses, fordras, att befattningshavaren

enligt i vederbörlig ordning utfärdade förordnanden tjänst
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 3

gjort inom domänverket under sammanlagt minst tre år, varav minst

femton månader under åren 1930—1932, samt att han icke erhållit någorlunda

motsvarande anställning vare sig i statstjänst eller hos skogsvårdsstyrelse,

stiftsnämnd eller pastorat.

B. Ersättningsbelopp m. m.

1. För befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår samt tjänstgjort

inom domänverket sammanlagt minst 15 år, utgår ersättning i form av

förtidspension.

Pensionen skall för befattningshavare med 15 tjänstgöringsår utgå

med belopp, som motsvarar fyra niondelar av lönen enligt A-grupp och

högsta löneklass för man samt näst högsta löneklass för kvinna i den

tjänstegrupp eller lönegrad, som befattningshavaren vid avskedet tillhör.

För varje ytterligare tjänstgöringsår intill 25 år ökas pensionen med

20 kronor, dock att tilläggsbeloppet skall utgöra 45 kronor för extra ordinarie

och extra befattningshavare i tjänstegrupp 7 samt 60 kronor för

befattningshavare å extra stat i någon av lönegraderna 9—15.

2. Övriga ersättningsberättigade befattningshavare beredas avskedsersättning

med belopp, som för varje påbörjat tjänstgöringsår till och med

sex utgör en sjättedel av årsinkomsten av den förlorade anställningen.

För varje ytterligare tjänstgöringsår till och med nio utgår ersättning

med en fjärdedel av årsinkomsten, för varje därpå följande tjänstgöringsår

till och med tolv med en tredjedel av årsinkomsten, samt för varje

ytterligare tjänstgöringsår till och med femton påbörjade år med två

femtedelar av samma årsinkomst. För varje barn under 16 år skall utgå

tilläggsersättning med 200 kronor.

3. Med årsinkomst, som omförmälts i mom. 2, förstås hälften av befattningshavarens

inkomst av anställningen under tiden 1 januari 1932—31

december 1933 eller, örn anställningen omfattat endast en del av nämnda

tid, ett års inkomst av anställningen, beräknad till tolv gånger den genomsnittliga

månadslönen under den del av berörda tid, som anställningen

omfattat, dock att för extra befattningshavare skall, beträffande

tjänstetid som överstiger sex år, med årsinkomst förstås den inkomst,

som skulle hava utgått till befattningshavaren, därest han varit extra

ordinarie tjänsteman. I fråga om befattningshavare, som under sagda tid

åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom, skall anses så, som hade

befattningshavaren varit i full tjänstgöring under sagda tid.

4. Avskedsersättning till befattningshavare, som innehar mer än nio

tjänstgöringsår, skall utgå i form av livränta, därvid ersättningsbeloppet

ökas med 10 procent.

5. Till befattningshavare, vilkens tjänstgöringstid icke överstiger nio

år, utbetalas avskedsersättningen i följande ordning. Vid avgången ur

tjänst utbetalas ersättningen, i den mån den icke överstiger en årslön.

Överskjutande ersättningsbelopp utbetalas ett år efter avgången, dock

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

att uppskov med utbetalning av belopp, understigande 100 kronor, icke

skall äga rum. Örn ersättningsberättigad, som i detta moment avses, så

önskar, må avskedsersättning, ökad med 10 procent, tillgodokomma honom

i form av livränta.

6. Livränta, som utgår enligt förenämnda grunder, skall beräknas med

ledning av det förhöjda kontantbeloppet och de till förordningen den 28

september 1928 örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt såsom bilagor

fogade tabellerna lil och IV samt utbetalas i samma ordning som förekommande

lön å indragningsstat och förtidspension.

7. Befattningshavare, som tillerkänts ersättning i form av förtidspension

eller livränta, är skyldig att, då han erhåller anställning i statstjänst

eller hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat, omedelbart

till domänstyrelsen anmäla förhållandet med angivande jämväl av

den inkomst av anställningen, som han åtnjuter. Befinnes befattningshavare

hava underlåtit att senast tre månader efter anställningens början

verkställa sådan anmälan, må Kungl. Majit besluta, att den befattningshavaren

tillerkända ersättningen icke vidare skall utgå.

Därest befattningshavare, som tillerkänts ersättning i form av förtidspension

eller livränta, erhåller sådan anställning, som i första stycket av

detta moment nämnts, skall han vara skyldig att, såvida summan av

ersättningen och inkomsten av den nya anställningen överstiger den avlöning

befattningshavaren omedelbart före avskedstillfället åtnjutit, avstå

två tredjedelar av det överskjutande beloppet, dock högst förtidspensionens

eller livräntans belopp.

Befattningshavare, som tillerkänts avskedsersättning i annan form än

livränta, skall, därest han erhåller någorlunda motsvarande anställningvare

sig i statstjänst eler hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat,

vara skyldig avstå den del av ersättningen, som vid den nya anställningens

början icke utbetalats.

8. Närmare bestämmelser angående ersättningsbeloppens bestämmande

m. m. ävensom erforderliga föreskrifter rörande ersättnings utbetalande

meddelas av Kungl. Majit;

5:o) besluta, att antalet av följande befattningar vid domänverket skall

från den 1 januari 1984 utgöra:

Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet för tjänstemän

vid domänverket:

generaldirektör ...................................................... 1

överdirektör .......................................................... 1

Befattningar, hänförliga till 8:e—15:e lönegraderna i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen:

overjägmästarassistent .............................................. 11

notarie .............................................................. 2

bokhållare .......................................................... 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande ni 1.

registrator ...................

revisor .......................

skogstaxator .................

byråjägmästare ...............

intendent .....................

skogsingenjör ...............

skogsskolföreståndare .......

jägmästare ..................

sekreterare ..................

domänfiskal ................

flottledsingenjör .............

Överjägmästare ............

byråchef ....................

Anmärkning. Befattningarna såsom

återbesättas.

....................................... 1

2

................................... 5

................... 3

.......................... i

''.''.''.''.I''.''.''.''.*.*.*.''........................... 3

.................................... 5

...................................... 1°4

'' ................................. 1

............................. 1

” ’ ’ ” ”................................ 1

................................ 11

....................................... 5;

skogsingeniörer skola vid uppkommande ledighet icke

6:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser

och tillämpningsföreskrifter, som vid genomförande av ifrågavarande

personalindragningar vid domänverket må erfordras.

Ifrågavarande proposition har hänvisats till bankoutskottet, såvitt angår

punkterna 2:o), 3:o) och 4:o), samt i övrigt till jordbruksutskottet. Efter

överenskommelse mellan banko- och jordbruksutskotten har piopositionen

behandlats av sammansatt banko- och jordbruksutskott.

Till det sammansatta utskottet hava vidare överlämnats följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen:

l:o) de likalydande motionerna 1:304 av herr Svensson, Martin, jämte

fyra av kammarens övriga ledamöter samt II: 471 av herrar Bengtsson

i Kullen och Gustafson i Kasenberg;

2;o) de likalydande motionerna 1:312 av herrar Johansson, Johan, och

Gustafsson, Per, samt 11:483 av herrar Johanson i Hallagården och Gustafsson

i Lekåsa;

3:o) motionen II: 472 av herrar Lindberg i Umeå och Hage; samt

4:o) motionen II: 473 av herr Meyerhöffer jämte tre av kammarens övriga

ledamöter.

I motionerna 1:304 och 11:471 har hemställts,

»att riksdagen ville i sammanhang med godkännande i huvudsak av

förevarande proposition nr 233 angående indragning av viss personal vid

domänverket m. m. i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att förordning

måtte utfärdas därom, att den befogenhet i fråga örn inseende oell vård

över skogar å ecklesiastik boställsjord samt å övrig till kyrkliga behov

oell ändamål avsedd fast egendom, som enligt kungl, förordningen angående

hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 2(i januari

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

1894 tillkommer skogsstaten och domänstyrelsen, skall hädanefter tillkomma

vederbörande stiftsnämnd, samt

att riksdagen måtte under förutsättning av bifall härtill företaga den

jämkning i domänstyrelsens personalstat som må finnas erforderlig».

Motionerna 1:312 och 11:483 innehålla följande yrkanden, nämligen

»att riksdagen måtte besluta,

1) att de befattningshavare, som enligt Kungl. Maj :ts förevarande förslag

skulle uppföras å domänverkets indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

från och med den 1 januari 1934, endast provisoriskt överflyttas

å dylik indragningsstat under år 1934;

2) att bestämmelsen i 7 § i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) örn

rätt till pensionsförhöjning för den, som åtnjuter oreglerad avlöning på

indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, icke skall gälla för personal

å domänverkets indragningsstat;

3) att lön till samtliga befattningshavare med reglerad avlöning å domänverkets

indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet utgår efter

lönegrupp A;

4) att dyrtidstillägg till befattningshavare med reglerad avlöning å domänverkets

indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet icke skall utgå.»

I motionen 11:472 har yrkats, »att riksdagen måtte vid behandlande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 233 besluta örn en förbättring av avskedsersättningen

till här ovan nämnda icke ordinarie personal vid domänver?

ket under hänsynstagande i möjligaste mån till de synpunkter och riktlinjer,

som här ovan framförts». — Motionärernas förslag har i motiveringen

sammanfattats på följande sätt:

»Vi mena därför, att örn extra personal över 40 år skall indragas på

grund av organisatoriska skäl nämnda befattningshavare då böra kompenseras

på ett bättre sätt än vad som föreslagits i den kungl, propositionen.

Detta kompenserande bör då ske, antingen så att vederbörande erhålla

ersättning vid avskedet i likhet med de ordinarie befattningshavarna

eller 75 procent av lönen i högsta löneklass och i lönegrupp A, eller

också förtidspension vid uppnådda 12 tjänsteår och 40 levnadsår, nied ett

belopp som motsvarar sex niondelar av lönen enligt A-grupp och högsta

löneklass. Dessutom bör för varje ytterligare tjänstgöringsår intill 25 år

pensionen ökas med 20 respektive 45 och 60 kronor, beroende på vilken

lönegrad befattningshavaren tillhör.

Därjämte föreslås, att beträffande den extra personal, som erhåller avskedsersättning,

densamma skall höjas i proportion till vad den äldre personalen

erhåller.»

I motionen II: 473 hemställes.

»att riksdagen ville, med uteslutande av motsvarande punkter av propositionen,

godkänna följande grunder i fråga örn ersättning till ickeordinarie

personal, som entledigas på grund av de under år 1932 vidtagna

ändringarna i lagstiftningen rörande enskildas skogar i lappmarkerna

m. m., de ecklesiastika boställenas skogar samt häradsallmänningarna:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

A. Förutsättningar för rätt till ersättning.

För att kunna erhålla ersättning, som här avses, fordras, att befattningshavaren

enligt i vederbörlig ordning utfärdade förordnanden tjänstgjort

inom domänverket under sammanlagt minst två år, varav minst

femton månader under åren 1930—1932, samt att han icke erhållit någorlunda

motsvarande anställning vare sig i statstjänst eller hos skogsvårdsstyrelse,

stiftsnämnd eller pastorat.

B. Ersättningsbelopp m. m.

1. För befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår samt tjänstgjort

inom domänverket sammanlagt minst 12 år, utgår ersättning i form av

förtidspension.

Pensionen skall för befattningshavare med 12 tjänstgöringsår utgå med

belopp, som motsvarar fyra niondelar av lönen enligt A-grupp och den

löneklass, som ligger för man två löneklasser och för kvinna en löneklass

över den högsta löneklass i den tjänstegrupp eller lönegrad, som befattningshavare

vid avskedet tillhör.

För varje ytterligare tjänstgöringsår intill 25 år ökas pensionen med 30

kronor, dock att tilläggsbeloppet skall utgöra 60 kronor för extra ordinarie

och extra befattningshavare i tjänstegrupp 7 samt 90 kronor för befattningshavare

å extra stat i någon av lönegraderna 9—15.

2. Övriga ersättningsberättigade befattningshavare beredas avskedsersättning

med belopp, som beräknas för 4 tjänsteår utgöra en årsinkomst

och för kortare tid proportionsvis mindre samt för varje ytterligare

tjänsteår 2/s av årsinkomsten. För varje harn under 16 år skall utgå tillläggsersättning

med 200 kronor.

3. Med årsinkomst, som omförmälts i mom. 2, förstås hälften av

befattningshavarens inkomst av anställningen under tiden 1 januari

1932—31 december 1933 eller, örn anställningen omfattat endast

en del av nämnda tid, ett års inkomst av anställningen, beräknad

till tolv gånger den genomsnittliga månadslönen under den

del av berörda tid, som anställningen omfattat, dock att för extra befattningshavare

skall, beträffande tjänstetid som överstiger sex år, med

årsinkomst förstås den inkomst, som skulle hava utgått till befattningshavaren,

därest han varit extra ordinarie tjänsteman. I fråga örn befattningshavare,

som under sagda tid åtnjutit tjänstledighet på grund av

sjukdom, skall anses så, som hade befattningshavaren varit i full tjänstgöring

under sagda tid.

4. Den del av avskedsersättningen, som överstiger 2 sådana årslöner,

som ovan angivits, skall, ökad med 10 procent, utgå i form av livränta.»

I fråga örn motiveringen för sålunda framställda förslag får utskottet,

i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till propositionen

och motionerna.

Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av de lagändringar, som år 1932 vidtagits

i fråga örn förvaltningen av oell tillsynen över häradsallmänningarna,

om tillsyn å enskildas skogar inom Västerbottens och Norrbottens

läns lappmarker samt Särna och Idre socknar av Kopparbergs län samt

örn förvaltning av och kontroll å ecklesiastika boställsskogar. Dessa lagändringar

medföra, att en väsentlig del av de arbetsuppgifter, som för

närvarande ankomma på domänverket, överflyttas till andra organisationer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag har utarbetats på grundval av en av domänstyrelsen

i skrivelse den 14 december 1932 framlagd utredning angående

avskiljande av övertalig personal samt angående ersättning åt sådan

personal, över vilken skrivelse utlåtanden avgivits av statskontoret, kammarkollegiet,

riksräkenskapsverket oell kommunikationsverkens lönenämnd.

Beräkning av övertalig personal.

Totala antalet av ifrågavarande anledningar övertalig personal inom

skogsstaten bar beräknats på följande sätt:

Befattning

!

Förvaltande personal

Bevakande personal och kontors- biträden

lapp-

marks-

skog

eckl.

skog

härads-

allm.

till-

hopa

lapp-

marks-

skog

eckl.

skog

bärads-

allm.

till-

hopa

Ordinarie tjänstemän.

| Överjägmästare..................

—

2

—

2

—

—

—

—

] Jägmästare........................

7

17

2

26

—

—

—

—

Skogstaxator.....................

1

2

—

3

—

—

—

—

Överjägmästarassistent ......

—

2

—

2

—

—

—

—

Kontorsbiträde..................

—

—

—

— i

-

2

—

2

Kronojägare ....................

—

—

—

—

46

76

—

122

Summa

8

23

2

33

46

78

—

124

Icke ordinarie tjänstemän.

Revirassistent ..................

25

6

—

31

—

—

Skogsindelningsassistent......

—

6

1

7

—

—

—

—

Kronojägare ....................

—

—

—

—

24

17

—

41

Summa

25

12

1

38

24

17

—

41

Summa summarum

33

35

3

71

70

95

—

165

Härtill kommer viss övertalig personal inom domänstyrelsen, vars antal

likväl i avvaktan på pågående utredning örn verkets framtida inre

organisation ansetts ej lämpligen kunna för närvarande fastställas.

Förfarandet vid avskiljande av övertalig personal.

Med avseende å frågan örn överförande av personal till

andra förvaltningsorgan bar föredragande departementschefen

framhållit angelägenheten av att den personal, som för närvarande är

anställd inom domänverket men icke vidare erfordras där, så långt möjligt

utnyttjas genom användande i annan allmän tjänst, i främsta rummet

i sådana befattningar, som tillkommit på grund av överflyttning av

arbetsuppgifter från domänverket. Efter en översikt över tillsättandet

av de nyinrättade befattningarna såsom stiftsjägmästare har departementschefen

beträffande överförande av personal till skogsvårdsstyrelserna

anfört följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 9

»Jag anser ävenledes lämpligt, att personalöverskottet inom domänverket

utnyttjas vid besättande av nyinrättade eller ledigblivande befattningar

hos skogsvårdsstyrelserna, vilkas verksamhet till väsentlig

del bedrives med anlitande av statsmedel. Detta syfte skulle nås, utan

att skogsvårdsstyrelsernas intressen träddes för nära, därest skogsvårdsstyrelserna

i första band kungjorde dylika befattningar till ansökan för

domänverkets tjänstemän samt för personal med mera fast anställning

hos skogsvårdsstyrelse. Först därest lämplig sökande därvid icke anmält

sig, skulle befattningen efter Kungl. Maj:ts beprövande få förklaras

till allmän ansökan ledig. Jag har för avsikt att föreslå Kungl.

Maj:t att såsom villkor för uppbärande av statsbidrag från det extra reservationsanslaget

till skogsvårdens befrämjande föreskriva nämnda ordning

för besättande av befattningar hos skogsvårdsstyrelserna.

Även då fråga är örn mera tillfällig anställning hos skogsvårdsstyrelserna,

såsom då befattning tillsättes utan ansökan, förutsätter jag, att

skogsvårdsstyrelserna i första hand anställa övertalig personal vid domänverket.

»

I fråga örn över gångsförfar an det bär domänstyrelsen, med

hänvisning till de otillfredsställande befordrings- och rekryteringsförhållanden,

som av angivna skäl varit rådande inom domänverket under senare

år, påyrkat, bland annat, att lika många ordinarie tjänstemän inom domänverket,

som komme att bliva obehövliga på grund av de förestående

organisationsförändringarna, överflyttas till indragningsstat utan tjänstgöringskyldigbet,

samt gjort gällande, att indragningen måste ske på det

sätt, att till indragningsstat överflyttades erforderligt antal tjänstemän

såvitt möjligt i sådana åldrar, där överskott å personal förefunnes. Därest

så icke skedde, skulle verkan av indragningsstaten bliva i väsentlig mån

förfelad, ty den kunde då icke förhindra en fortgående, snabb försämring

av ålderssammansättningen, föranledd av rekryteringens och befordrans

upphörande för en längre period.

I detta ämne anför departement selie feli bland annat följande:

»De motiv, domänstyrelsen anfört för överflyttande av övertalig ordinarie

personal till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, finner

jag bärande. Även i fråga örn sättet för indragningarnas genomförande

med hänsyn till åldersfördelningen hos domänverkets personal biträder

jag domänstyrelsens förslag. Det är enligt mitt förmenande icke möjligt

att, såsom statskontoret förordat, behålla den övertaliga personalen

vid tjänstgöring inom verket, utan att allvarliga rubbningar i verkets arbetsförhållanden

uppstå, vilka måste menligt påverka driftresultatet.

Då den nu förevarande frågan örn indragning av personal inom domänvei''ket

äger ett visst samband med frågan örn ändringen i domänverkets

inre organisation, torde jag här i korthet få redogöra för organisationsfrågans

läge.

Domänstyrelsen, som numera upptagit domänverkets inre organisation

till omprövning, har meddelat, att styrelsen för närvarande utarbetade

ett förslag till viss omorganisation av domänverket. Förslaget lärer

komma att överlämnas till Kungl. Majit under instundande sommar.

Jag har av domänstyrelsen inhämtat, att styrelsens förslag torde inne
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

bära en ytterligare nedskärning av antalet befattningar av skilda slag,

vilken föranletts dels av den inträffade, avsevärda förbättringen av

kommunikationsväsendet, dels av en allmän rationaliseringssträvan. Sålunda

lärer domänstyrelsen komma att föreslå ungefärligen följande

minskning av befattningarnas antal, nämligen mellan tio och tjugo ordinarie

befattningar för förvaltande personal samt minst femtio ordinarie

befattningar för bevakande personal ävensom därutöver ett antal icke

ordinarie befattningar.

Då domänstyrelsens förslag ännu icke framlagts, äro verkningarna av

den ifrågasatta omorganisationen av domänverket svåra att förutse.

Man torde emellertid vara berättigad att på grund av de upplysningar,

domänstyrelsen lämnat, antaga, att organisationsförändringen under

alla förhållanden icke kommer att föranleda krav på inrättande i de särskilda

lönegraderna av befattningar utöver dem. som återstå, sedan de

på grund av lagändringarna övertaliga befattningarna indragits. Den

personal, som av domänstyrelsen nu föreslagits till överflyttning på indragningsstat,

kan sålunda beräknas icke under några förhållanden bliva

behövlig för domänverket.

Enligt från domänstyrelsen inhämtade upplysningar äro för närvarande

följande antal ordinarie befattningar inom domänverket vakanta,

nämligen: Överjägmästare 1, jägmästare 12, överjägmästarassistenter 2,

kontorsbiträden 5 och kronojägare 23. I enlighet med de vid indragningsförfaranden

i allmänhet tillämpade regler skulle antalet av de befattningar,

som föras å indragningsstat, minskas med nämnda antal vakanta

befattningar. Emellertid har i förevarande fall vakanssättning

skett i sådan omfattning, att, därest man nu skulle förfara på liknande

sätt, den avsedda verkan av överflyttning å indragningsstat skulle till

stor del utebliva och domänverket således i sista hand likväl få vidkännas

avsevärda indirekta kostnader för de genomförda ändringarna i

skogslagstiftningen. Domänstyrelsens förslag örn överflyttning till indragningsstat

av samma antal befattningshavare, som antalet av de befattningar,

vilka bliva övertaliga genom organisationsförändringen, oavsett

förekommande vakanser, har icke föranlett principiella erinringar

från de hörda ämbetsverkens sida. Jag anser mig av nyss anförda skäl

böra i princip biträda domänstyrelsens förslag.»

Avlöning och ersättning åt entledigad ordinarie personal.

Domänstyrelsen har ansett, att lön å indragningsstat borde utgå enligt

det provisoriska avlöningsreglementet för alla dem, som

ingått å den nya lönestaten.

Styrelsen har vidare ansett, att lönen bör beräknas efter den lönegrupp,

befattningen vid innehavarens överflyttning till indragningsstat

tillhört.

Äv de hörda myndigheterna hava riksräkenskapsverket och lönenämnden

föreslagit, att lön måtte för samtliga till indragningsstat överförda

fastställas att utgå efter lägsta lönegrupp, A-grupp, varemot statskontoret

ifrågasatt, att för personal tillhörande de högsta lönegrupperna skulle

fastställas lönegrupp B eller C, under det att övriga tjänstemän borde

åtnjuta lön enligt A-grupp.

I fråga örn avstående av indi''agnia g slön vid övergång

till annan allmän tjänst har domänstyrelsen föreslagit att be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 11

fattningshavare, som erliölle annan ordinarie befattning å rikets eller riksdagens

stat eller därmed jämförlig anställning hos skogsvårdsstyrelse

eller stiftsnämnd, skulle vara skyldig att helt frånträda avlöningsförmånerna

å indragningsstaten, såvida de understege eller vore lika med de

nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten

överstege berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de

senare svarande avdrag.

I nu berörda ämnen har departementschefen yttrat bland annat:

»De ordinarie befattningshavarna vid skogsstaten torde, vare sig de utnämnts

eller konstituerats före eller efter ikraftträdandet av det provisoriska

avlöningsreglementet, på grund av dem tillkommande rättigheter

icke vara tillförsäkrade att vid överflyttning till indragningsstat behållas

vid högre avlöningsförmåner än den avlöning, som enligt kungörelsen

den 20 juni 1918, nr 590, tillkommer ordinarie personal vid skogsstaten.

Då nämnda avlöning väsentligt understiger avlöningsförmånerna enligt

det provisoriska avlöningsreglementet, synas avlöningsförmånerna å indragningsstaten

likväl skäligen böra anslutas till den provisoriska lönestaten.

Jag finner emellertid rimligt, att personalen i sådant fall underkastar

sig de villkor för avlöningsförmånernas åtnjutande, som statsmakterna

kunna anse erforderligt föreskriva för tillgodoseende av allmänna

intressen.

Vid överförandet av personal till indragningsstat har tidigare som

grundregel gällt, att. därest befattningshavare å indragningsstat erhåller

annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens eller kommuns stat,

han skall vara skyldig att helt frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,

såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna,

samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga

berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande

avdrag. Lönenämnden har emellertid påvisat, att statsmakterna vid

två tidigare tillfällen vid genomförande av organisationsförändringar

medgivit befattningshavare, som erhåller anställning av den ari nyss

nämnts, att behålla viss del av det för honom å indragningsstat uppförda

beloppet. Jag anser denna anordning synnerligen lämplig, då de till indragningsstat

överflyttade befattningshavarna på grund härav böra finna

med sin ekonomiska fördel förenligt att söka nämnda tjänster, varigenom

besparingar å indragningsstaten kunna väntas uppstå.

Starka skäl tala emellertid enligt mitt förmenande för tillämpande av

nämnda bestämmelse örn avstående av viss del av avlöningsförmånerna

å indragningsstaten icke blott vid övergång till omförmälda allmänna

tjänster utan beträffande all anställning i allmän eller enskild tjänst.

Örn en befattningshavare, vars arbetskraft helt står till statens förfogande,

med bibehållande i huvudsak av innehavande avlöningsförmåner

överflyttas till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet och

till följd av befrielsen från tjänstgöring kan genom att taga anställning

i annan allmän eller enskild tjänst förvärva ytterligare inkomst, får det

anses skäligt, att vederbörande får vidkännas viss minskning i den från

indragningsstaten utgående avlöningen.

Jag övergår därefter till de villkor, som böra uppställas för åtnjutande

av lön enligt det provisoriska avlöningsreglementet för domänverket.

Vid befattningshavares överflyttning till indragningsstat minskas lians

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

inkomster till följd av att lön oell dyrtidstillägg å indragningsstaten understiga

de avlöningsförmåner lian vid överflyttningen åtnjutit. Befattningshavarna

böra därför äga frihet att, utan något reglerande ingripande

från statens sida, genom att taga annan anställning, uppbringa sina

arbetsinkomster till samma höjd som före överflyttningen till indragningsstat.

Därest emellertid befattningshavare förskaffar sig sådan anställning,

att den totala inkomsten av anställningen och löneförmånerna

å indragningsstaten överstiger de avlöningsförmåner, som innehafts vid

överflyttningen till indragningsstat, torde staten skäligen böra tillgodogöra

sig en viss bestämd del av det överstigande beloppet genom att avdraga

motsvarande summa från avlöningsförmånerna å indragningsstaten.

--- — Jag föreslår sålunda, att, därest befattningshavare, sedan

beslut fattats örn hans överflyttande till indragningsstat med åtnjutande

av avlöningsförmåner enligt den provisoriska lönestaten, erhåller annan

anställning i allmän eller enskild tjänst, han skall vara skyldig att,

såvida summan av avlöningsförmånerna å indragningsstaten och inkomsten

av den nya anställningen överstiger den avlöning befattningshavaren

omedelbart före överflyttning till indragningsstat åtnjutit, avstå

två tredjedelar av det överskjutande beloppet, dock högst avlöningsförmånerna

å indragningsstaten.»

Ersättning åt entledigad icke-ordinarie personal.

Domänstyrelsen har föreslagit, att ersättning till icke ordinarie personal

skulle utgå enligt följande grunder:

De extra ordinarie och extra befattningshavare, som till följd av organisationsförändringen

såsom övertaliga entledigas, skola erhålla ersättning

under förutsättning, att befattningshavaren tjänstgjort inom domänverket

under sammanlagt minst 3 år, varav minst 15 månader under åren 1930—

1932, samt att befattningshavaren icke erhållit och icke heller kunnat

erhålla någorlunda motsvarande anställning vare sig i statstjänst eller

hos skogsvårdsstyrelse eller stiftsnämnd.

För befattningshavare, som uppnått 45 års ålder samt innehar 15 års

verklig tjänstgöring, utgår ersättning i form av förtidspension.

Underlaget för pensionen skall motsvara statspensionen enligt pensionsreglerna

för kommunikationsverken. Tjänstemännen skola äga tillgodoräkna

tiden intill inträdet av pensionsåldern för motsvarande ordinarie

tjänst.

Övriga ersättningsberättigade icke-ordinarie befattningshavare skola

beredas avskedse r sättning med belopp motsvarande två månaders

inkomst av den förlorade anställningen för varje påbörjat verksamhetsår.

För varje barn under 16 år skall utgå tilläggsersättning med 200''

kronor.

Örn ersättningsberättigad så önskar, må avskedsersättning, ökad med

10 procent, tillgodokomma honom i forin av livränta.

Lönenämnden — som ansett domänstyrelsens förslag i denna del icke

vara för personalen fullt tillfredsställande — har ifrågasatt, huruvida ej

en överarbetning av styrelsens förslag borde vidtagas, som i högre grad

än vad skett toge sikte på en gradering av ersättningarna i förhållande

till vars och ens tjänstetid vid verket. Därest en dylik överarbetning icke

ansåges böra ske, skulle emellertid enligt nämndens mening en viss förbättring

i förslaget kunna åstadkommas genom att den för förtidspension

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 13

ifrågasatta levnads- och tjänståldern, 45 års ålder respektive 15 tjänstår,

sänktes, förslagsvis, till 40 års ålder respektive 12 tjänstår.

Departementschefen yttrar i här berörda fråga bland annat följande:

»Vidkommande ersättningen till de äldre icke ordinarie befattningshavarna

lärer den av domänstyrelsen föreslagna förtidspensionen

utgöra en förhållandevis låg ersättning för den i sak permanenta anställning

de hittills innehaft och den utsikt till befordran, som de tilläventyrs

förlora. Vad de extra jägmästarnas förbund härom anfört synes

mig värt beaktande. Av principiella skäl torde man emellertid icke

kunna tillmötesgå personalens önskemål i detta avseende på annat sätt

än genom att, i anslutning tilli lönenämndens förslag, öka förtidspensionens

grundbelopp, som bör utgå enligt domänstyrelsens förslag, med ett

tilläggsbelopp för varje intjänat tjänstår utöver 15 samt sänka åldersgränsen

för erhållande av förtidspension till 40 år.

Beträffande ersättningsberättigade, icke ordinarie tjänstemän, som icke

erhålla förtidspension, förordar jag, att avskedsersättnin g skall

utgå. Då svårigheterna att anskaffa ny anställning torde stegras med

stigande ålder, anser jag, att ersättningssystemet bör vara så avvägt, att

det intill den ålder, då förtidspension kan beredas, medför en förhållandevis

högre ersättning åt tjänstemän med längre tjänstgöringstid. Jag

föreslår därför, att lönenämndens yrkanden örn högre ersättning för befattningshavare,

som icke erhålla förtidspension, samt en bättre anslutning

till systemet för förtidspension än vad domänstyrelsens förslag innebär,

skola" beaktas på det sätt, att ersättningsbeloppen skola utgå efter

en för varje treårsperiod av tjänstgöringen höjd ersättningsnorm. Ersättningen

bör sålunda för varje påbörjat tjänstgöringsår till och med

sex utgöra en sjättedel av årsinkomsten av den förlorade anställningen.

För varje ytterligare tjänstgöringsår till och med nio utgår ersättning

med en fjärdedel av årsinkomsten, för varje därpå följande tjänstgöringsår

till och med tolv med en tredjedel av årsinkomsten samt för varje ytterligare

tjänstgöringsår till och med femton påbörjade år med två femtedelar

av samma årsinkomst. För varje barn under 16 år torde få utgå

tilläggsersättning med 200 kronor.

Beträffande sättet för ersättningarnas utbetalande har domänstyrelsen

bland annat föreslagit, att, örn ersättningsberättigad så önskar, avskedsersättning

må, ökad med 10 procent, tillgodokomma honom i form

av livränta. Denna ersättningsform är enligt min mening ur social synpunkt

att föredraga framför engångsersättning. Den medför därjämte

den fördelen, att staten, örn befattningshavaren vinner annan anställning,

får ökade möjligheter att innehålla den del av ersättningen, som icke anses

erforderlig. Jag förordar på grund härav, att avskedsersättningen

beträffande befattningshavare, som innehar mer än nio års verklig

tjänstgöring, skall obligatoriskt utgå i form av livränta, därvid ersättningsbeloppet

ökas med 10 procent.

Vad slutligen angår skyldighet för icke ordinarie befattningshavare,

sorn tillerkänts ersättning, att under vissa förhållanden avstå från ersättningen

förordar jag, då fråga är örn förtidspension eller livränta, tillämpande

av samma grundregler, som jag i det föregående föreslagit för ordinarie

befattningshavare. Även de icke ordinarie befattningshavarna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

böra sålunda kunna få behålla en del av sådan ersättning, även örn inkomsten

av den nya anställning i allmän tjänst, de tilläventyrs vunnit,

uppgår till eller överstiger deras förutvarande arbetsinkomst. ----

Jag anser likväl, att anordningen för icke ordinarie tjänstemän icke

lämpligen kan tillämpas, då tjänstemännen erhålla anställning i enskild

tjänst. -— »

Kostnadsberäkning. Ersättning till domänfonden för kostnadernas bestridande.

Enligt domänstyrelsens beräkning skulle domänverkets årliga personalkonto

komma att, såsom en följd av avskiljandet av här ifrågavarande

arbetsuppgifter, minskas med omkring 1,049,000 kronor.

Beträffande kostnaderna för de i propositionen föreslagna åtgärderna

för indragning av och ersättning åt personal har i propositionen lämnats

följande redogörelse:

Kostnaderna för övertalig ordinarie personal inom skogsstaten

beräknas till en början årligen utgöra:

Befattning

Personal och kostnader, som åbelöp

a

Lappmarks-

skogarna

Ecklesiastika

skogarna

Häradsallmän-

ningarna

Tillhopa

Antal

befatt-

nings-

havare

Kronor

Antal

befatt-

nings-

havare

Kronor

Antal

befatt-

nings-

havare

Kronor

Antal

befatt-

nings-

havare

Kronor

Förvaltande.

Överjägmästare...............

—

—

2

22,000

—

—

2

22,000

Jägmästare.....................

7

64,000

17

155,000

2

18,000

26

237,000

Skogstaxator..................

i

7,000

2

14,000

—

—

3

21,000

Överjägmästarassistent . ■.

—

—

2

13,000

—

—

2

13,000

Summa

8

71,000

23

204,000

2

18,000

33

293,000

Bevakande.

Kronojägare ..................

46

153,000

76

254,000

—

—

122

407,000

Summa

46

153,000

76

254,000

—

—

122

407,000

Kontorsbiträde...............

—

—

2

5,000

—

—

2

5,000

1

Summa j

—

—

2

5,000

—

—

2

5,000

Sammanlagt ;

54

224,000

101

463,000

2

•

18,000

157

705,000

Kostnaderna för övertalig icke ordinarie personal inom

skogsstaten beräknas utgöra:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 15

Ärligt belopp, kronor.

Ersättningsform

Kostnaderna åbelöpa

lappmarks-

skogarna

de ecklesia- stika skogarna

käradsallmän- ningarna

Tillhopa

Förtidspension ..............................

Avskedsersättning i form av livränta...

39,000

8,300

11,500

2,500

1,000

200

51,500

11,000

Summa

47,300

14,000

1,200

62,500

Engångskostnad, kronor.

1

Ersättningsform

Kostnaderna åbelöpa

lappmarks-

skogarna

de ecklesia- stika skogarna

käradsallmän-

ningarna

Tillhopa

Avskedsersättning.............................

8,500

5,500

—

14,000

Kostnaderna för den personal å ordinarie eller extra stat

inom domänstyrelsen, som, såvitt nu kan förutses, blir övertalig

på grund av de beslutade lagändringarna, hava beräknats till en början

uppgå till följande belopp för år, nämligen:

för lappmarksskogarna ................ kronor 4,000

» de ecklesiastika skogarna .......... » 31,000

» häradsallmänningarna .............. » 2,000

tillhopa kronor 37,000.

Motsvarande kostnader för den icke ordinarie personalen inom

domänstyrelsen (extra ordinarie och extra) hava beräknats

komma att utgå med ett årligt belopp av 4,000 kronor i form av livräntor

och ett engångsbelopp av omkring 9,000 kronor, vilka fördela sig sålunda:

ärligt

engångs-

belopp

ersättning

för lappmarksskogarna ........ kronor

600

1,350

» de ecklesiastika skogarna »

3,200

7,200

» häradsallmänningarna .... »

200

450

tillhopa kronor

O

o

o

9,000.

De totala kostnaderna i kronor skulle sålunda bliva följande:

Ärlig kostnad, som från början utgör-..

Engångskostnad.................................

För lapp-

För de eckle-

För härads-

marks-

siastika

allmän-

Tillhopa

skogarna

skogarna

ningarna

275,900

511,200

21,400

808,500

9,850

12,700

450

23,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

De årliga kostnaderna komma att sjunka, i den mån personalen uppnår

pensionsåldern eller avlider. Enligt beräkning, utförd på grundval av

dödlighets- och livslängdstabeller, komma avlöningar å indragningsstat,

förtidspensioner och livräntor till den övertaliga personalen att sjunka

på sätt, som framgår av följande tabell, nämligen:

Ar Ar Ar Ar Ar Ar

1934 1939 1944 1949 1954 1959

Årlig ersättning åt övertalig personal

i procent av ersättning åt samma

personal år 1934 ................................ 100 80 50 22 6 0.4

Kostnadernas förhållande till kostnaderna för det av domänstyrelsen i

ersättningsfrågan avgivna förslaget framgår av följande jämförelse:

Summa, berak-

Årlig

Engångs-

nåd som årlig

ersättning

ersättning

kostnad

Domänstyrelsens förslag

Kr.

Kr.

Kr.

Ordinarie personal.........................................

788,000

—

—

Icke ordinarie » ..........................................

42,000

168,000

—

Summa

830,000

168,000

844,000

Propositionens förslag

Ordinarie personal..........................................

742,000

—

Icke ordinarie » ..........................................

86,500

23,000

—

Summa

808,500

23,000

810,000

Av jämförelsen framgår, att propositionens förslag ställer sig något

billigare än det av domänstyrelsen avgivna. Den viktigaste anledningen

härtill är, att lönerna å indragningsstat i propositionen föreslagits att utgå

efter lägre lönegrupper.

Beträffande kostnadernas bestridande har departementschefen anfört

bland annat:

»Kostnaderna böra i första hand utgöras av domänfonden. Vidkommande

sådana kostnader, som förorsakas av överflyttandet av prästskogarna

till annan administration, stadgas i 69 § av ecklesiastik boställsordning

den 30 augusti 1932 följande: »Nödgas domänverket vidkännas

kostnad för avlönande av skogsstatstjänstemän, som genom införandet

av denna boställsordning bliva övertaliga, skall kostnaden i den omfattning

och med belopp, som bestämmes av Konungen och riksdagen, ersättas

statens domäners fond ur kyrkofonden.» Kostnader, som uppstå i

samband med organisationsförändring rörande de enskildas skogar i

lappmarkerna samt häradsallmänningarna, synas böra ersättas domänfonden

genom riksstatsanslag. Ämbetsverken hava intet haft att i princip

invända häremot. Kostnader för övertalig personal, som åbelöpa

sistnämnda skogar, uppstå emellertid först under år 1934. Då ersättning

för domänfondens kostnader i dessa avseenden under nämnda år på samma

sätt som beträffande övriga ersättningsanslag till domänfonden för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 17

kalenderåret 1934 böra upptagas först i riksstaten för budgetåret

1934/1935, är anslag å riksstaten för nästkommande budgetår icke erforderligt

för ifrågavarande ändamål.

Domänstyrelsens förslag örn fördelning av de sammanlagda kostnaderna

för övertalig personal inom varje lönegrad och tjänstegrupp med ledning

av antalet övertaliga tjänstemän, som i de skilda grupperna åbelöpa

kyrkofonden och riksstatsanslagen, finner jag ändamålsenligt, dock att

kostnaderna böra påföras domänfonden, som därefter berédes ersättning

ur kyrkofonden eller genom anslag å riksstaten enligt nämnda fördelningsgrunder.

Ett fastställande av det antal befattningshavare inom varje grupp, för

vilket kyrkofonden, respektive riksstatsanslagen har att bereda domänfonden

ersättning, torde för närvarande icke böra ske. Det synes lämpligt,

att Kungl. Majit och riksdagen, efter förslag av domänstyrelsen, årligen

fastställer den ersättning, som domänfonden skall ur kyrkofonden

och genom anslag å riksstaten beredas för ifrågavarande kostnad.

Jag finner i likhet med ämbetsverken lämpligt, att den personalreglering,

som erfordras inom domänverket på grund av den förändrade administrationen

av de ecklesiastika skogarna, får anstå till den 1 januari

1934, då övriga organisationsförändringar inträffa. Enär domänverket

givetvis i huvudsak icke under tiden 1 maj—31 december 1933 kan underdraga

sig kostnader för avlönande av personal, som på grund av de

ecklesiastika skogarnas överflyttande till annan administration skall såsom

övertalig överflyttas till indragningsstat eller avskedas, anser jag i

likhet med domänstyrelsen, kammarkollegiet och riksräkenskapsverket

skäligt, att domänfonden av kyrkofonden beredes ersättning för dessa

kostnader.---

I fråga örn indragning av övertalig personal inom domänstyrelsen

föreligger för närvarande intet förslag utan endast en beräkning av

den personal inom styrelsen, som kan anses åbelöpa de särskilda grupperna

av skogar. De kostnader, som uppstå för nämnda personal, böra

beträffande lappmarksskogarna och häradsallmänningarna bestridas av

anslag å riksstaten. Vad angår den personal, som åbelöper de ecklesiastika

skogarna, lärer, såsom kammarkollegiet erinrat, kyrkofonden icke vara

ersättningsskyldig med hänsyn till innehållet i 69 § ecklesiastika boställordningen.

Då domänfonden likväl synes böra beredas ersättning jämväl

för kostnader för sistnämnda personal, anser jag skäligt, att domänfondens

kostnader även i detta avseende ersättas fonden genom anslag

å riksstaten.»

Beträffande de i propositionen framlagda beräkningarna rörande storleken

av den personal vid domänverket, som blir övertalig till följd av de

under år 1932 vidtagna ändringarna i lagstiftningen rörande enskildas skogar

i lappmarkerna m. m„ ecklesiastika boställsskogar oell häradsallmänningar,

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Av flera skäl synes det nödvändigt att, såsom i propositionen förutsatts,

från domänverket avskilja den övertaliga personalen, såväl

ordinarie som icke ordinarie. Ett bibehållande av övertalig ordinarie perBihang

till riksdagens protokoll 1933. S sami. 2 and. Nr 1—2. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

sonal i tjänstgöring inom verket skulle, såsom utredningen oförtydbart

giver vid handen, medföra så svåra rubbningar i rekryterings- och arbetsförhållandena

inom verket, att en dylik anordning icke skulle kunna ur

driftsekonomisk synpunkt försvaras. Av liknande skäl finner utskottet

icke heller något att erinra mot det sätt för avskiljande av övertalig personal,

som förordats i propositionen och som innebär dels att indragning

av personal skulle ske i olika åldersklasser för att undvika en alltför

ogynnsam inverkan på ålderssammansättningen inom verket, dels ock att

det antal ordinarie befattningar, som måste indragas, skulle beräknas utan

hänsyn till nuvarande vakanser.

I motionerna I: 312 och II: 483 har ifrågasatts, att överflyttningen till

indragningsstat för närvarande endast skulle erhålla karaktären av ett

provisorium för ett år. Med denna anordning åsyftas enligt motionärerna

dels att bereda tillfälle till en närmare undersökning angående

möjligheterna att placera den övertaliga personalen på andra håll, dels

ock att uppskjuta ett definitivt ställningstagande i fråga örn indragningsstatens

omfång i avvaktan på det förslag rörande domänverkets inre organisation,

varom utredning pågår. Utan underskattande av syftet med

detta förslag kan utskottet likväl icke biträda detsamma. Framhållas må,

att med hänsyn till den ifrågavarande personalens specialutbildning en

användning av densamma på andra områden av statsverksamheten icke

lärer kunna ifrågakomma i nämnvärd omfattning. Ej heller synes möjlighet

i samband med den blivande omorganisationen av domänverket

kunna beredas till sysselsättning av personalen. Enligt vad i propositionen

meddelats beräknas nämligen denna omorganisation medföra indragning

av ytterligare ett icke obetydligt antal befattningar. Även örn jämväl

innehavarna av dessa befattningar skulle överföras till indragningsstat

vilket, såvitt nu kan bedömas, ej torde vara nödvändigt — synes det

alltså redan från början vara klart, att omorganisationen icke kommer

att giva utrymme till placering i någon mån av personal, som av

nu förevarande anledningar blivit övertalig. Såväl ur verkets som ur

personalens synpunkt måste det vid sådant förhållande vara lämpligast,

att överförandet till indragningsstat nu på en gång göres definitivt.

Självfallet är det angeläget, att kostnaderna för avskiljande av övertalig

personal, i den mån så är möjligt, nedbringas genom överförande

av personal till andra skogsvårdande organisationer.

I detta syfte har departementschefen, bland annat, för befrämjande

av personalöverskottets utnyttjande vid tillsättande av befattningar hos

skogsvårdsstyrelserna ansett det böra såsom villkor för statsunderstöd

till dessa styrelser föreskrivas, att nyinrättade eller ledigblivande dylika

befattningar i första hand kungöras till ansökan för domänverkets tjänstemän

samt för personal med mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelse.

För egen del ställer sig utskottet tveksamt till förslaget örn en dylik föreskrift

av generell giltighet. I fråga om de skogsvårdsstyrelser, vilka på

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 19

grund av 1932 års lag om vård av vissa skogar inom Västerbottens och

Norrbottens läns lappmarker m. fl. områden komma att inom ifrågavarande

områden övertaga arbetsuppgifter från domänverket, synes visserligen

påkallat, att företräde vid nyanställning gives åt domänverkets personal,

och enligt utskottets mening bör det kunna förutsättas, att rekrytering

från domänverket där äger rum i samma utsträckning som utökning

sker av antalet nu befintliga befattningar. Att de i propositionen uttalade

önskemålen i förevarande hänseende beaktas av skogsvårdsstyrelserna

i nu ifrågavarande områden framgår av att, enligt vad till utskottet överlämnade

handlingar utvisa, skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens

och Kopparbergs län i skrivelser till Kungl. Majit anmält sina beslut

att vid nyanställning av personal i anledning av de ökade uppgifterna

lämna företräde för domänverkets tjänstemän samt för personal med

mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelse. Vad däremot angår skogsvårdsstyrelserna

inom övriga delar av riket, synes efter utskottets mening

hinder icke böra möta för ett omedelbart kungörande av ledigblivande

befattningar till allmän ansökning.

Det förslag beträffande grunder och villkor för ersättning

till övertalig ordinarie personal, som förordats av departementschefen,

bygger på den uppfattningen, att domänverkets befattningshavare

icke på grund av dem tillkommande rättigheter äro tillförsäkrade

att vid överflyttning till indragningsstat behållas vid högre avlöningsförmåner

än dem, som enligt kungörelsen nr 590 år 1918 tillkomma ordinarie

personal vid skogsstaten. Utskottet delar denna uppfattning. För att

emellertid undanröja en eventuell tvekan, huruvida 1920 års provisoriska

avlöningsreglemente för domänverket — därest det erhåller fortsatt giltighet

under år 1934 — skulle kunna anses utan vidare tillämpligt även å

övertalig personal, har utskottet ansett lämpligt, att riksdagen vid ett beslut

örn fortsatt giltighet av reglementet gör ett uttryckligt förbehåll i

detta avseende. Utskottet, som för förberedande handläggning fått till

sig överlämnad Kungl. Maj:ts proposition örn förlängd giltighetstid för

omförmälda reglemente, framlägger i särskilt utlåtande förslag härom.

I likhet med departementschefen finner emellertid utskottet billigt, att

innehavare av befattningar, vilka varit underkastade det provisoriska avlöningsreglementet,

bibehållas vid lön enligt detsamma, under förutsättning

likväl, att personalen underkastar sig de villkor, som statsmakterna

ur allmänna synpunkter finna skäligt föreskriva.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle såsom villkor för rätt till lön enligt

det provisoriska avlöningsreglementet stadgas skyldighet för tjänsteman,

som erhåller inkomst av allmän eller enskild anställning i sådan omfattning,

att totalinkomsten överstiger avlöningsförmånerna vid överflyttningen

till indragningsstat, att av lönen å indragningsstat avstå ett belopp,

motsvarande två tredjedelar av det överskjutande inkomstbeloppet. För

verkställighet av denna regel skulle befattningshavaren vara skyldig att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

vid erhållande av vare sig allmän eller enskild anställning anmäla förhållandet

till domänstyrelsen med angivande av inkomsten.

Vad sålunda föreslagits innebär, såvitt det avser avdragsskyldighet i

fråga örn inkomst av enskild anställning, införandet av en ny princip inom

statsförvaltningen. I framställningar, som från personalhåll tillställts

utskottet, har bland annat framförts kritik mot det ingrepp i befattningshavarnas

enskilda rörelsefrihet, som ett godkännande av denna princip

skulle medföra. Utan att vilja bestrida, att ett bifall till Kungl. Maurts

förslag kan i vissa fall medföra ojämna verkningar och tillämpningssvårigheter,

vilka det blir önskvärt att genom tillämpningsföreskrifter i möjligaste

mån motverka, vill utskottet framhålla, att det enligt dess mening

måste anses befogat, att staten, då den bereder en tjänsteman lön men samtidigt

lämnar honom tillfälle att fritt förfoga över sin arbetskraft, till

minskande av sina kostnader tillgodogör sig en del av den inkomstökning

utöver de ursprungliga löneförmånerna, som tjänstemannen kan förskaffa

sig, låt vara i enskild tjänst. Utskottet har alltså intet att i och för sig

erinra mot vad i förevarande hänseende föreslagits. I syfte att minska

den irritation för tjänstemännen och det arbete för domänstyrelsen, som

en obegränsad anmälningsplikt sannolikt skulle medföra, har emellertid

utskottet funnit sig höra förorda sådan jämkning i Kungl. Maj:ts förslag,

att anmälningsskyldighet beträffande anställning i enskild tjänst

skall föreligga endast örn totalinkomsten, för löpande kalenderår räknat,

uppgår till sådant belopp, att enligt de av Kungl. Majit föreslagna reglerna

skyldighet för tjänstemannen inträder att avstå viss del av lönen.

Med denna jämkning skulle, i fråga örn enskild anställning, anmälningsskyldighet

icke föreligga, därest tjänstemannens inkomst — av lön å indragningsstat

samt av allmän eller enskild anställning — för visst år ej

överstiger den avlöning, han vid överflyttningen till indragningsstaten

innehade. Så snart denna gräns kan antagas bliva överskriden under

året, skulle anmälningsplikt inträda beträffande samtliga enskilda anställningar

under året. Utskottet vill framhålla, att det måste betraktas såsom

ett gemensamt intresse för staten och tjänstemannen att av anställning

betingade avdrag å indragningslön kunna tillämpas så snart som

möjligt efter anställningens början. Av denna anledning torde det vara

lämpligt, att anmälningsplikt angives inträda så snart inkomsten kan beräknas

för året uppnå den gräns, då avdragsskyldighet föreligger. En

reglering av avdragen kan emellertid tänkas bliva erforderlig vid årets

utgång. Lämpligen torde påföljden för underlåtenhet att fullgöra anmälningsplikten

böra hänföras till viss kort tid efter årets utgång.

I fråga örn allmän anställning skulle, liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag,

obegränsad anmälningsskyldighet föreligga. Jämkningen beträffande

påföljd av underlåtenhet att fullgöra stadgad anmälningsskyldighet hör

emellertid av praktiska skäl gälla även allmän anställning.

Vidkommande härefter löneförmånerna för befattningshavare,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 21

vilka ingå på sålunda angivna villkor, innebär Kungl. Maj :ts förslag — i

överensstämmelse med vad statskontoret ifrågasatt—att befattningshavare,

som vid överflyttningen åtnjuter lön enligt någon av de tre lägsta

lönegrupperna (A—C), skall å indragningsstaten hänföras till lönegrupp A,

medan befattningshavare med lön enligt någon av övriga lönegrupper

(D—G) skulle hänföras till lönegrupp B. Härvid har uppenbarligen förutsatts,

att i de fall, då domänverkets löneplan icke upptager avlöningsbelopp

för ifrågavarande lönegrupper, lönen skulle utgå med motsvarande

belopp enligt kommunikationsverkens och allmänna civilförvaltningens

löneplaner. I förenämnda motioner I: 312 och II: 483 har — i anslutning

till vad riksräkenskapsverket och kommunikationsverkens lönenämnd

föreslagit — yrkats att samtliga befattningshavare skulle hänföras

till lönegrupp A. Vid övervägande av denna fråga har utskottet

ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Avgörande

har härvidlag varit den i propositionen betonade omständigheten,

att lönegrupperingen vid domänverket för jägmästartjänsternas

vidkommande uppgjorts efter ett system, som innefattar hänsynstagande

bland annat till tjänsternas svårskötthet. Väl kan det sägas — såsom i motionerna

skett — att med tjänstgöringsskyldighetens upphörande svårsköttheten

såsom löneplaceringsfaktor förlorat sin betydelse, men det bör efter

utskottets uppfattning icke förbises, att den kvalitativa bedömning, som

här föranlett en uppdelning på olika lönegrupper inom en och samma lönegrad,

vid tillämpning av vanliga löneregleringsprinciper i stället skulle

hava resulterat i en fördelning på skilda lönegrader och därmed vid överflyttning

till indragningsstat, även med placering i lägsta ortsgrupp, för

innehavarna av de mera svårskötta tjänsterna föranlett en högre avlöning.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att, enligt under hand

inhämtad uppgift, ett bifall till motionärernas förslag kan beräknas medföra

en kostnadsbesparing av endast drygt 10,000 kronor för år.

Vad i propositionen föreslagits i fråga örn pension åt ordinarie personal

å indragningsstat föranleder icke erinran från utskottets sida.

I detta sammanhang anser sig utskottet böra beröra de i nyssnämnda

motioner behandlade frågorna örn dyr tid stillägg och pension sförhöjning

åt personal å indragningsstat för domänverket. Motionärernas

yrkanden i dessa hänseenden anknyta bland annat till vad

statsrevisorerna i sin senaste berättelse anfört och åsyfta, dels att dyrtidstillägg

icke skulle utgå till befattningshavare med reglerad avlöning,

dels ock att den i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) stadgade rätten

för befattningshavare med oreglerad avlöning å indragningsstat att åtnjuta

s. k. pensionsförhöjning I icke skulle gillia för personal å domänverkets

indragningsstat. För sin del vill utskottet med avseende å frågan

örn dyrtidstillägg uttala, att vissa skäl enligt utskottets uppfattning

kunna anföras till stöd för motionärernas ståndpunkt men att det synes

rimligt, atl befattningshavare å indragningsstat för domänverket i detta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

hänseende behandlas efter samma grunder som annan personal å indragningsstat.

Beträffande dessa grunder tillkommer det icke utskottet att

framställa förslag. Vad pensionsförliöjningen beträffar, synes det utskottet

med hänsyn till denna förmåns tillkomst och ursprungliga uppgift

kunna ifrågasättas, huruvida icke en riktigare lösning skulle, med

tillgodoseende av motionärernas syfte, kunna ernås genom att personal

med oreglerad avlöning bibehölles vid rätten till pensionsförhöjning men

i dyrtidstilläggshänseende behandlades efter samma grunder som personal

med reglerad lön. Vid en sådan lösning kunde, därest dyrtidstillägget

minskades eller avskaffades för indragen personal med nyreglerad lön,

samma åtgärd utan obillighet vidtagas beträffande personal nied oreglerad

avlöning. Frågan härom torde kunna förväntas bliva föremål för övervägande

i samband med prövning av spörsmålet örn dyrtidstillägg åt befattningshavare

å indragningsstat.

Vad härefter angår ersättning åt icke ordinarie personal,

delar utskottet den uppfattning, som föranlett departementschefen att

för denna ersättning förorda något förmånligare grunder än vad domänstyrelsen

ifrågasatt. Vad Kungl. Maj:t föreslagit har synts utskottet

vara i stort sett väl avvägt. Allenast i ett avseende har utskottet funnit

sig böra föreslå en jämkning, nämligen beträffande förutsättningarna för

rätt till förtidspension. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att sådan rätt

skulle föreligga för befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår och kan

räkna minst 15 tjänstår. I anslutning till vad lönenämnden ifrågasatt

förordar utskottet att — utan rubbning beträffande antalet levnadsår —

gränsen för rätt till förtidspension sättes vid uppnådda 12 tjänstår. Mot

detta förslag kan visserligen invändas, att detsamma — utan samtidig

jämkning av avskedsersättningens eller förtidspensionens storlek — i vissa

fall medför en större skillnad mellan förmånerna för personal med rätt till

förtidspension och personal med rätt allenast till avskedsersättning i form

av livränta än vad fallet är med Kungl. Maj:ts förslag. Den olägenhet, som

kan ligga i denna större »spänning» mellan ersättningsformerna, synes

emellertid uppvägas av att den föreslagna jämkningen för äldre personal

medför smidigare anpassning efter förhållandena än Kungl. Maj:ts

förslag, i det att efter 12 tjänstår förtidspension uppnås av den, som till

följd av högre levnadsålder har större svårigheter att erhålla ny anställning,

medan yngre personal får åtnöjas med den stegring i avskedsersättningens

belopp, som innefattas i Kungl. Majtts förslag. Till följd av

förskjutning i utgångsläget för förtidspensionen kommer jämkningen vidare

att medföra en viss örn ock obetydlig förbättring av förtidspensionens

belopp för samtliga de enligt Kungl. Maj:ts förslag därtill berättigade.

Enligt av utskottet under hand införskaffad approximativ beräkning

kan jämkningen väntas medföra en kostnadsökning av omkring 4,000

kronor för år.

Vad senast föreslagits innebär ett tillmötesgående i viss del av yrkan
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 23

det i motionen II: 473. I övrigt har utskottet ansett sig icke kunna biträda

det i denna motion framlagda förslaget, såvitt det avser ersättningsrätt

för icke ordinarie personal. Än mindre kan utskottet understödja

det i motionen 11:472 framställda förslaget, vilket åsyftar synnerligen

långt gående och kostsamma förbättringar i förmånernas belopp.

Med avseende å sättet för a v skedsersättningens utbetalande

finner utskottet de skäl beaktansvärda, som föranlett departementschefen

att förorda obligatorisk livränta vid en tjänstetid av mer

än 9 år. Emellertid torde fall kunna förekomma, då det måste vara synnerligen

önskvärt för en entledigad befattningshavare att under tiden

närmast efter avgången kunna disponera ett visst engångsbelopp. En

uppmjukning i reglerna för avskedsersättningens utbetalning synes därför

vara motiverad. Härvidlag torde man dock icke utan förfelande i

avsevärd mån av syftet med livräntan kunna gå så långt som i motionen

II: 473 påyrkats. Efter övervägande tillstyrker utskottet rätt för vederbörande

befattningshavare att i fråga örn den del av avskedsersättningen,

som motsvarar en årslön, välja mellan engångsbelopp och livränta.

Vad i propositionen anförts rörande sättet för beredande av

•ersättning åt domänfonden för dess kostnader för övertalig personal

bar icke givit utskottet anledning till erinran.

I fråga omantalet ordinarie befattningar i åttonde och högre

lönegrader vid domänverket från oell med den 1 januari 1934 tillstyrker

utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet bar slutligen att taga ståndpunkt till det förslag, som innefattas

i motionerna 1:304 och 11:471. Detta förslag går ut på, att

riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t begära beslut av innebörd, att den

domänverket nu tillkommande befogenheten beträffande skogar å andra

ecklesiastika boställen än prästboställen — d. v. s. biskopsjordar, domkyrkosysslomansboställen,

klockarboställe^ kyrkohemman och lektorsboställen

— skulle upphöra och motsvarande göromål anförtros åt stiftsnämnderna

ävensom att riksdagen skulle vidtaga den jämkning av domänverkets

personalstat, som kunde påkallas av ett dylikt beslut. Med anledning

av detta yrkande tillåter sig utskottet framhålla att, såvitt utredningen

giver vid handen — i detta avseende hänvisas bland annat till

innehållet i kammarkollegii utlåtande i ärendet — ett genomförande av

motionärernas förslag näppeligen skulle kunna påverka beräkningen av

den övertaliga personalens storlek. Av samtliga ecklesiastika skogar utgöra

de, som icke äro prästskogar, endast omkring 2 Va procent, räknat

efter areal produktiv mark. Denna siffra är av den ringa storleksordning,

att den vid en beräkning av förevarande art torde helt falla inom en

skälig beräkningsmarginal, och dess tilläggande eller fråndragande torde

alltså icke kunna påverka personalstaten. Vid sådant förhållande lärer

den i motionerna berörda frågan icke lämpligen böra av riksdagen göras

till föremål för prövning i nu förevarande sammanhang. Utan att ingå i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

bedömande vare sig av sakfrågan eller av formen för dess avgörande vill

utskottet därför avstyrka åtgärd i anledning av de väckta motionerna.

På grund av vad i det föregående anförts och föreslagits får utskottet

hemställa,

A) att riksdagen, i anledning av förevarande proposition

nr 233 samt omförmälda motioner II: 472 och

II: 473, må

I) besluta, att från och med den 1 januari 1934

skall till indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet

överflyttas följande antal ordinarie

befattningshavare vid domänverket, nämligen 2 Överjägmästare,

26 jägmästare, 3 skogstaxator^ 2 överjägmästarassistenter,

2 kontorsbiträden och 122 kronojägare;

med rätt för Kungl. Maj:t att, i enlighet med

av chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för den 10 mars

1933 angivna riktlinjer för avskiljande av övertalig

personal, meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare,

som skola överflyttas å indragningsstat;

II) godkänna följande grunder beträffande avlöningsförmåner

för å indragningsstat jämlikt I) uppförda

befattningshavare:

1. Befattningshavare å indragningsstat äger åtnjuta

avlöning med belopp, som skulle hava vid överflyttningen

till indragningsstat tillkommit honom med tilllämpning

av den före den 1 januari 1921 gällande lönestaten

för domänverket, samt pensionsrätt enligt för

domänverket före nämnda dag gällande pensionsbestämmelser.

Därest befattningshavare, som överflyttats till indragningsstat

mot åtnjutande av avlöning enligt bestämmelserna

i första stycket av detta moment, erhåller

annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens

eller kommuns stat, skall han vara skyldig att helt

frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,

såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna,

samt, därest avlöningsförmånerna

å indragningsstaten överstiga berörda nya avlöningsförmåner,

vidkännas mot de senare svarande

avdrag.

2. Befattningshavare, som omedelbart före överflyttningen

till indragningsstat åtnjutit lön enligt det pro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 25

visoriskt gällande avlöningsreglementet den 22 juni

1920 för tjänstemän vid domänverket, må, därest han

före den 1 december 1933 anmält sig villig att, med avstående

av honom jämlikt mom. 1 första stycket tillkommande

avlöningsförmåner, underkasta sig de i

andra, tredje och fjärde styckena av detta moment angivna

bestämmelser, åtnjuta lön enligt nämnda provisoriska

avlöningsreglemente samt pension enligt kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser för

ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn rätt

till pension m. m. med däri sedermera gjorda ändringar,

dock att befattningshavare, som vid överflyttningen

till indragningsstat åtnjutit lön enligt någon av

lönegrupperna A, B eller C, skall uppbära lön enligt

lönegrupp A, samt att befattningshavare, som vid

nämnda överflyttning åtnjutit lön enligt någon av lönegrupperna

D, E, F eller G, skall uppbära lön enligt

lönegrupp B.

Befattningshavare, som erhåller allmän eller enskild

tjänst, stadigvarande uppdrag eller annan fast

eller tillfällig arbetsanställning, är skyldig att, såvida

summan av avlöningsförmånerna å indragningsstaten

och inkomsten av den nya anställningen för

visst kalenderår överstiger den avlöning befattningshavaren

omedelbart före överflyttning till indragningsstat

åtnjutit, för nämnda år avstå två tredjedelar

av det överskjutande beloppet, dock högst avlöningsförmånerna

å indragningsstaten.

Befattningshavare, som erhåller uppdrag eller anställning,

som nyss sagts, är skyldig att omedelbart

vid anställningens början till domänstyrelsen anmäla

förhållandet med angivande jämväl av den inkomst

av anställningen, som han åtnjuter. I fråga örn

enskild arbetsanställning skall dock dylik skyldighet

föreligga endast för det fall, att inkomsten av sådan

anställning, jämte inkomst av annan arbetsanställning

ävensom avlöningsförmånerna å indragningsstaten, för

visst kalenderår kan beräknas uppgå till sådant belopp,

att avdrag enligt bestämmelserna i nästföregående

stycke skall äga rum. Befinnes anmälningspliktig

befattningshavare hava underlåtit att inom en månad

efter utgången av det kalenderår, under vilket

anställningen tagit sin början, verkställa sådan anmälan,

må Kungl. Majit besluta, att befattningshavarens

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

avlönings- och pensionsförmåner å indragningsstaten

skola utgå enligt före den 1 januari 1921 gällande bestämmelser.

Med inkomst av tjänst, uppdrag eller anställning

förstås i detta sammanhang avlöning, arvode, traktamente,

sportler och annan förmån i penningar, bostad

eller annat, som utgått för tjänsten, med avdrag för

direkta utgifter för inkomstens förvärvande;

III) a) medgiva, att å indragningsstat jämlikt I)

överförd befattningshavare må, utan binder av gällande

bestämmelser beträffande beräkning av tjänstår

för rätt till pension, äga såsom tjänstår i nämnda hänseende

tillgodoräkna tid, varunder han tillhört indragningsstaten;
b)

besluta, att, därest å indragningsstat uppförd

befattningshavare erhåller befattning, som är förenad

med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, han skall,

så länge han är uppförd å indragningsstaten, vara

undantagen från delaktighet i sagda pensionsanstalt;

IV) godkänna följande grunder i fråga örn ersättning

till icke ordinarie personal, som entledigas på

grund av de under år 1932 vidtagna ändringarna i lagstiftningen

rörande enskildas skogar i lappmarkerna

m. m., de ecklesiastika boställenas skogar samt härads
''

allmänningarna:

A. Förutsättningar för rätt till ersättning.

För att kunna erhålla ersättning, som bär avses,

fordras, att befattningshavaren enligt i vederbörlig

ordning utfärdade förordnanden tjänstgjort inom domänverket

under sammanlagt minst tre år, varav

minst femton månader under åren 1930—1932, samt

att han icke erhållit någorlunda motsvarande anställning

vare sig i statstjänst eller bos skogsvårdsstyrelse,

stiftsnämnd eller pastorat.

B. Ersättningsbelopp m. m.

1. För befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår

samt tjänstgjort inom domänverket sammanlagt minst

12 år, utgår ersättning i form av förtidspension.

Pensionen skall för befattningshavare med 12 tjänst
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 27

göringsår utgå med belopp, som motsvarar fyra niondelar

av lönen enligt A-grupp och högsta löneklass

för man samt näst högsta löneklass för kvinna i den

tjänstegrupp eller lönegrad, som befattningshavaren

vid avskedet tillhör.

För varje ytterligare tjänstgöringsår intill 25 år

ökas pensionen med 20 kronor, dock att tilläggsbeloppet

skall utgöra 45 kronor för extra ordinarie och

extra befattningshavare i tjänstegrupp 7 samt 60 kronor

för befattningshavare å extra stat i någon av lönegraderna

9—15.

2. övriga ersättningsberättigade befattningshavare

beredas av skedser sättning med belopp, som för varje

påbörjat tjänstgöringsår till och med sex utgör en

sjättedel av årsinkomsten av den förlorade anställningen.

För varje ytterligare tjänstgöringsår till

och med nio utgår ersättning med en fjärdedel av

årsinkomsten, för varje därpå följande tjänstgöringsår

till och med tolv med en tredjedel av årsinkomsten

samt för varje ytterligare tjänstgöringsår

till och med femton påbörjade år med två femtedelar

av samma årsinkomst. För varje barn under 16

år skall utgå tilläggsersättning med 200 kronor.

3. Med årsinkomst, som omförmälts i mom. 2, förstås

hälften av befattningshavarens inkomst av anställningen

under tiden 1 januari 1932—31 december

1933 eller, örn anställningen omfattat endast en del av

nämnda tid, ett års inkomst av anställningen, beräknad

till tolv gånger den genomsnittliga månadslönen

under den del av berörda tid, som anställningen omfattat,

dock att för extra befattningshavare skall, beträffande

tjänstetid som överstiger sex år, med årsinkomst

förstås den inkomst, som skulle hava utgått till

befattningshavaren, därest han varit extra ordinarie

tjänsteman. I fråga örn befattningshavare, som under

sagda tid åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom,

skall anses så, som hade befattningshavaren varit

i full tjänstgöring under sagda tid.

4. Avskedsersättning till befattningshavare, som

innehar mer än nio tjänstgöringsår, skall utgå i form

av livränta, därvid ersättningsbeloppet ökas med 10

procent; dock att ersättningsberättigad, som så önskar,

må äga att vid avgången ur tjänst av ersättningen

utfå ett engångsbelopp motsvarande en årslön, var
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

vid procentuell förhöjning äger rum endast av återstående

ersättningsbeloppet.

5. Till befattningshavare, vilkens tjänstgöringstid

icke överstiger nio år, utbetalas avskedsersättningen

i följande ordning. Vid avgången ur tjänst utbetalas

ersättningen, i den män den icke överstiger en årslön.

Överskjutande ersättningsbelopp utbetalas ett år efter

avgången, dock att uppskov med utbetalning av belopp,

understigande 100 kronor, icke skall äga rum.

Örn ersättningsberättigad, som i detta moment avses,

så önskar, må avskedsersättning, ökad med 10 procent,

tillgodokomma honom i form av livränta.

6. Livränta, som utgår enligt förenämnda grunder,

skall beräknas med ledning av det förhöjda kontantbeloppet

och de till förordningen den 28 september

1928 örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt såsom

bilagor fogade tabellerna III och IV samt utbetalas i

samma ordning som förekommande lön å indragningsstat

och förtidspension.

7. Befattningshavare, som tillerkänts ersättning i

form av förtidspension eller livränta, är skyldig att,

då han erhåller anställning i statstjänst eller bos

skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat, omedelbart

till domänstyrelsen anmäla förhållandet med angivande

jämväl av den inkomst av anställningen, som

han åtnjuter. Befinnes befattningshavare hava underlåtit

att inom en månad efter utgången av det kalenderår,

under vilket anställningen tagit sin början,

verkställa sådan anmälan, må Kungl. Majit besluta,

att den befattningshavaren tillerkända ersättningen

icke vidare skall utgå.

Därest befattningshavare, som tillerkänts ersättning

i form av förtidspension eller livränta, erhåller sådan

anställning, som i första stycket av detta moment

nämnts, skall han vara skyldig att, såvida summan av

ersättningen och inkomsten av den nya anställningen

för visst kalenderår överstiger den avlöning befattningshavaren

omedelbart före avskedstillfället åtnjutit,

för nämnda år avstå två tredjedelar av det överskjutande

beloppet, dock högst förtidspensionens eller

livräntans belopp.

Befattningshavare, som tillerkänts avskedsersättning

i annan form än livränta, skall, därest han erhåller

någorlunda motsvarande anställning vare sig i

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 29

statstjänst eller hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd

eller pastorat, vara skyldig avstå den del av ersättningen,

som vid den nya anställningens början icke utbetalats.

8. Närmare bestämmelser angående ersättningsbeloppens

bestämmande m. m. ävensom erforderliga föreskrifter

rörande ersättnings utbetalande meddelas av

Kungl. Majit;

Y) besluta, att antalet av följande befattningar vid

domänverket skall från den 1 januari 1934 utgöra:

Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet

för tjänstemän vid domänverket:

generaldirektör .................................. 1

överdirektör ...................................... 1

Befattningar, bänförliga till 8:e—15:e lönegraderna

i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteck
-

ningen:

överjägmästarassistent .......................... 11

notarie .......................................... 2

bokhållare ...................................... 1

registrator ...................................... 1

revisor .......................................... 2

skogstaxator .................................... 5

byråjägmästare .................................. 3

intendent ........................................ 1

skogsingenjör .................................. 3

skogsskolföreståndare ........................... 5

jägmästare ..................................... 104

sekreterare ...................................... 1

domänfiskal .................................... 1

flottledsingenjör ................................ 1

Överjägmästare .................................. 11

byråchef ........................................ 5;

Anmärkning. Befattningarna såsom skogsingeniörer skola vid uppkommande

ledighet icke återbesättas.

VI) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser

och tillämpningsföreskrifter, som

vid genomförande av ifrågavarande personalindragningar

vid domänverket må erfordras;

B) att motionerna I: 312 och II: 483 samt II: 472 oell

II: 473, i den mån de icke kunna anses besvarade ge
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.

nom vad utskottet i det föregående anfört och hemställt,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

samt

C) att motionerna 1:304 och II: 471 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 maj 1933.

På det sammansatta utskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från bankoutskottet: herrar Gustafsson i Stensholm*, Lindgren*, Ström i Lidköping,

Johansson i Friggeråker, Leffter, Bäcklund, Paulsen och Wikström;

från jordbruksutskottet: herrar Johansson i Uppmälby, N. August Nilsson, Granath,

J. Fritiof Gustafson*, Elof B. Andersson, Hedlund i Häste, Olsson i Rödningsberg och

Gustafson i Vimmerby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Johansson i Uppmälby, Johansson i Friggeråker, N. August

Nilsson, Paulsen, Wikström och Gustafson i Vimmerby, vilka i likhet med

riksräkenskapsverket och kommunikationsverkens lönenämnd ansett, att

lönen för samtliga till indragningsstat överförda befattningshavare bör

utgå enligt lönegrupp A, och vilka därför yrkat,

A) att riksdagen, i anledning av förevarande proposition

nr 233 samt omförmälda motioner I: 312 och

11:483 ävensom 11:472 och 11:473, må

I)---(= utskottets förslag);

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 31

II) godkänna —--befattningshavare:

1. Befattningshavare---avdrag.

2. Befattningshavare, som omedelbart före överflyttningen

till indragningsstat åtnjutit lön enligt

det provisoriskt gällande avlöningsreglementet den

22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket, må,

därest han före den 1 december 1933 anmält sig villig

att, med avstående av honom jämlikt mom. 1 första

stycket tillkommande avlöningsförmåner, underkasta

sig de i andra, tredje och fjärde styckena av detta moment

angivna bestämmmelser, åtnjuta lön enligt

nämnda provisoriska avlöningsreglemente samt pension

enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 233) med

bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket

i fråga örn rätt till pension m. m. med däri sedermera

gjorda ändringar, dock att lönen skall utgå enligt

lönegrupp A.

Befattningshavare, som erhåller allmän eller enskild

tjänst--— inkomstens förvärvande;

III) --— (= utskottets förslag);

IV) ---- (= utskottets förslag);

V) — — — (= utskottets förslag);

VI) —--(= utskottets förslag);

B) —--(= utskottets förslag); samt

C) —---(= utskottets förslag).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.