Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående indragning av viss personal vid domänverket m. m„ jämte i ämnet väckta motioner.
1933-05-18 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BJoU 1933:1, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående indragning av viss personal vid domänverket m. m„ jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1933 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående indragning
av viss personal vid domänverket m. m„ jämte i
ämnet väckta motioner.
I en den 10 mars 1933 dagtecknad proposition nr 233 har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
l:o) besluta, att från och med den 1 januari 1934 skall till indragningsstat
för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas följande
antal ordinarie befattningshavare vid domänverket, nämligen 2 Överjägmästare,
26 jägmästare, 3 skogstaxatorer, 2 överjägmästarassistenter, 2
kontorsbiträden och 122 kronojägare; med rätt för Kungl. Majit att, i enlighet
med av föredragande departementschefen angivna riktlinjer för avskiljande
av övertalig personal, meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare,
som skola överflyttas å indragningsstat;
2:o) godkänna följande grunder beträffande avlöningsförmåner för å
indragningsstat jämlikt Ilo) uppförda befattningshavare i
1. Befattningshavare å indragningsstat äger åtnjuta avlöning med belopp,
som skulle hava vid överflyttningen till indragningsstat tillkommit
honom med tillämpning av den före den 1 januari 1921 gällande lönestaten
för domänverket, samt pensionsrätt enligt för domänverket före nämnda
dag gällande pensionsbestämmelser.
Därest befattningshavare, som överflyttats till indragningsstat mot åtnjutande
av avlöning enligt bestämmelserna i första stycket av detta moment,
erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens eller kommuns
stat, skall han vara skyldig att belt frånträda avlöningsförmånerna
å indragningsstaten, såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna,
samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten
överstiga berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare
svarande avdrag.
2. Befattningshavare, som omedelbart före överflyttningen till indrag
ningsstat
åtnjutit lön enligt det provisoriskt gällande avlöningsreglementot
den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket, må, därest han före
den 1 december 1933 anmält sig villig att, med avstående av honom jämlikt
mom. 1 första stycket tillkommande avlöningsförmåner, underkasta
sig de i andra, tredje och fjärde styckena av detta moment angivna beIiihang
till riksdagens protokoll 1933. 8 saini. 2 aud. Nr 1—2.
1
2 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
stämmelser, åtnjuta lön enligt nämnda provisoriska avlöningsreglemente
samt pension enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser
för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn rätt till pension
m. m. med däri sedermera gjorda ändringar, dock att befattningshavare,
som vid överflyttningen till indragningsstat åtnjutit lön enligt någon
av lönegrupperna A, B eller C, skall uppbära lön enligt lönegrupp A,
samt att befattningshavare, som vid nämnda överflyttning åtnjutit lön
enligt någon av lönegrupperna D, E, F eller G, skall uppbära lön enligt
lönegrupp B.
Befattningshavare, som erhåller allmän eller enskild tjänst, stadigvarande
uppdrag eller annan fast eller tillfällig arbetsanställning, är skyldig
att omedelbart till domänstyrelsen anmäla förhållandet med angivande
jämväl av den inkomst av anställningen, som han åtnjuter. Befinnes.
befattningshavare hava underlåtit att senast tre månader efter anställningens
början verkställa sådan anmälan, må Kungl. Majit besluta, att befattningshavarens
avlönings- och pensionsförmåner å indragningsstaten
skola utgå enligt före den 1 januari 1921 gällande bestämmelser.
Befattningshavare, som erhåller tjänst, uppdrag eller anställning som
nyss sagts, är skyldig att, såvida summan av avlöningsförmånerna å indragningsstaten
och inkomsten av den nya anställningen överstiger den
avlöning befattningshavaren omedelbart före överflyttning till indragningsstat
åtnjutit, avstå två tredjedelar av det överskjutande beloppet,
dock högst avlöningsförmånerna å indragningsstaten.
Med inkomst av tjänst, uppdrag eller anställning förstås i detta sammanhang
avlöning, arvode, traktamente, sportler och annan förmån i penningar,
bostad eller annat, som utgått för tjänsten, med avdrag för direkta
utgifter för inkomstens förvärvande;
3:o) dels medgiva, att å indragningsstat jämlikt l:o) överförd befattningshavare
må, utan hinder av gällande bestämmelser beträffande beräkning
av tjänstår för rätt till pension, äga såsom tjänstår i nämnda
hänseende tillgodoräkna tid, varunder han tillhört indragningsstaten;
dels besluta, att, därest å indragningsstat uppförd befattningshavare
erhåller befattning, som är förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt,
han skall, så länge han är uppförd å indragningsstaten, vara undantagen
från delaktighet i sagda pensionsanstalt;
4:o) godkänna följande grunder i fråga örn ersättning till icke ordinarie
personal, som entledigas på grund av de under år 1932 vidtagna ändringarna
i lagstiftningen rörande enskildas skogar i lappmarkerna m.. m.,
de ecklesiastika boställenas skogar samt häradsallmänningarna:
A. Förutsättningar för rätt till ersättning.
För att kunna erhålla ersättning, som här avses, fordras, att befattningshavaren
enligt i vederbörlig ordning utfärdade förordnanden tjänst
-
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 3
gjort inom domänverket under sammanlagt minst tre år, varav minst
femton månader under åren 1930—1932, samt att han icke erhållit någorlunda
motsvarande anställning vare sig i statstjänst eller hos skogsvårdsstyrelse,
stiftsnämnd eller pastorat.
B. Ersättningsbelopp m. m.
1. För befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår samt tjänstgjort
inom domänverket sammanlagt minst 15 år, utgår ersättning i form av
förtidspension.
Pensionen skall för befattningshavare med 15 tjänstgöringsår utgå
med belopp, som motsvarar fyra niondelar av lönen enligt A-grupp och
högsta löneklass för man samt näst högsta löneklass för kvinna i den
tjänstegrupp eller lönegrad, som befattningshavaren vid avskedet tillhör.
För varje ytterligare tjänstgöringsår intill 25 år ökas pensionen med
20 kronor, dock att tilläggsbeloppet skall utgöra 45 kronor för extra ordinarie
och extra befattningshavare i tjänstegrupp 7 samt 60 kronor för
befattningshavare å extra stat i någon av lönegraderna 9—15.
2. Övriga ersättningsberättigade befattningshavare beredas avskedsersättning
med belopp, som för varje påbörjat tjänstgöringsår till och med
sex utgör en sjättedel av årsinkomsten av den förlorade anställningen.
För varje ytterligare tjänstgöringsår till och med nio utgår ersättning
med en fjärdedel av årsinkomsten, för varje därpå följande tjänstgöringsår
till och med tolv med en tredjedel av årsinkomsten, samt för varje
ytterligare tjänstgöringsår till och med femton påbörjade år med två
femtedelar av samma årsinkomst. För varje barn under 16 år skall utgå
tilläggsersättning med 200 kronor.
3. Med årsinkomst, som omförmälts i mom. 2, förstås hälften av befattningshavarens
inkomst av anställningen under tiden 1 januari 1932—31
december 1933 eller, örn anställningen omfattat endast en del av nämnda
tid, ett års inkomst av anställningen, beräknad till tolv gånger den genomsnittliga
månadslönen under den del av berörda tid, som anställningen
omfattat, dock att för extra befattningshavare skall, beträffande
tjänstetid som överstiger sex år, med årsinkomst förstås den inkomst,
som skulle hava utgått till befattningshavaren, därest han varit extra
ordinarie tjänsteman. I fråga om befattningshavare, som under sagda tid
åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom, skall anses så, som hade
befattningshavaren varit i full tjänstgöring under sagda tid.
4. Avskedsersättning till befattningshavare, som innehar mer än nio
tjänstgöringsår, skall utgå i form av livränta, därvid ersättningsbeloppet
ökas med 10 procent.
5. Till befattningshavare, vilkens tjänstgöringstid icke överstiger nio
år, utbetalas avskedsersättningen i följande ordning. Vid avgången ur
tjänst utbetalas ersättningen, i den mån den icke överstiger en årslön.
Överskjutande ersättningsbelopp utbetalas ett år efter avgången, dock
4 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
att uppskov med utbetalning av belopp, understigande 100 kronor, icke
skall äga rum. Örn ersättningsberättigad, som i detta moment avses, så
önskar, må avskedsersättning, ökad med 10 procent, tillgodokomma honom
i form av livränta.
6. Livränta, som utgår enligt förenämnda grunder, skall beräknas med
ledning av det förhöjda kontantbeloppet och de till förordningen den 28
september 1928 örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt såsom bilagor
fogade tabellerna lil och IV samt utbetalas i samma ordning som förekommande
lön å indragningsstat och förtidspension.
7. Befattningshavare, som tillerkänts ersättning i form av förtidspension
eller livränta, är skyldig att, då han erhåller anställning i statstjänst
eller hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat, omedelbart
till domänstyrelsen anmäla förhållandet med angivande jämväl av
den inkomst av anställningen, som han åtnjuter. Befinnes befattningshavare
hava underlåtit att senast tre månader efter anställningens början
verkställa sådan anmälan, må Kungl. Majit besluta, att den befattningshavaren
tillerkända ersättningen icke vidare skall utgå.
Därest befattningshavare, som tillerkänts ersättning i form av förtidspension
eller livränta, erhåller sådan anställning, som i första stycket av
detta moment nämnts, skall han vara skyldig att, såvida summan av
ersättningen och inkomsten av den nya anställningen överstiger den avlöning
befattningshavaren omedelbart före avskedstillfället åtnjutit, avstå
två tredjedelar av det överskjutande beloppet, dock högst förtidspensionens
eller livräntans belopp.
Befattningshavare, som tillerkänts avskedsersättning i annan form än
livränta, skall, därest han erhåller någorlunda motsvarande anställningvare
sig i statstjänst eler hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat,
vara skyldig avstå den del av ersättningen, som vid den nya anställningens
början icke utbetalats.
8. Närmare bestämmelser angående ersättningsbeloppens bestämmande
m. m. ävensom erforderliga föreskrifter rörande ersättnings utbetalande
meddelas av Kungl. Majit;
5:o) besluta, att antalet av följande befattningar vid domänverket skall
från den 1 januari 1984 utgöra:
Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet för tjänstemän
vid domänverket:
generaldirektör ...................................................... 1
överdirektör .......................................................... 1
Befattningar, hänförliga till 8:e—15:e lönegraderna i den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen:
overjägmästarassistent .............................................. 11
notarie .............................................................. 2
bokhållare .......................................................... 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande ni 1.
registrator ...................
revisor .......................
skogstaxator .................
byråjägmästare ...............
intendent .....................
skogsingenjör ...............
skogsskolföreståndare .......
jägmästare ..................
sekreterare ..................
domänfiskal ................
flottledsingenjör .............
Överjägmästare ............
byråchef ....................
Anmärkning. Befattningarna såsom
återbesättas.
....................................... 1
2
................................... 5
................... 3
.......................... i
''.''.''.''.I''.''.''.''.*.*.*.''........................... 3
.................................... 5
...................................... 1°4
'' ................................. 1
............................. 1
” ’ ’ ” ”................................ 1
................................ 11
....................................... 5;
skogsingeniörer skola vid uppkommande ledighet icke
6:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser
och tillämpningsföreskrifter, som vid genomförande av ifrågavarande
personalindragningar vid domänverket må erfordras.
Ifrågavarande proposition har hänvisats till bankoutskottet, såvitt angår
punkterna 2:o), 3:o) och 4:o), samt i övrigt till jordbruksutskottet. Efter
överenskommelse mellan banko- och jordbruksutskotten har piopositionen
behandlats av sammansatt banko- och jordbruksutskott.
Till det sammansatta utskottet hava vidare överlämnats följande i anledning
av propositionen väckta motioner, nämligen:
l:o) de likalydande motionerna 1:304 av herr Svensson, Martin, jämte
fyra av kammarens övriga ledamöter samt II: 471 av herrar Bengtsson
i Kullen och Gustafson i Kasenberg;
2;o) de likalydande motionerna 1:312 av herrar Johansson, Johan, och
Gustafsson, Per, samt 11:483 av herrar Johanson i Hallagården och Gustafsson
i Lekåsa;
3:o) motionen II: 472 av herrar Lindberg i Umeå och Hage; samt
4:o) motionen II: 473 av herr Meyerhöffer jämte tre av kammarens övriga
ledamöter.
I motionerna 1:304 och 11:471 har hemställts,
»att riksdagen ville i sammanhang med godkännande i huvudsak av
förevarande proposition nr 233 angående indragning av viss personal vid
domänverket m. m. i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att förordning
måtte utfärdas därom, att den befogenhet i fråga örn inseende oell vård
över skogar å ecklesiastik boställsjord samt å övrig till kyrkliga behov
oell ändamål avsedd fast egendom, som enligt kungl, förordningen angående
hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 2(i januari
6 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
1894 tillkommer skogsstaten och domänstyrelsen, skall hädanefter tillkomma
vederbörande stiftsnämnd, samt
att riksdagen måtte under förutsättning av bifall härtill företaga den
jämkning i domänstyrelsens personalstat som må finnas erforderlig».
Motionerna 1:312 och 11:483 innehålla följande yrkanden, nämligen
»att riksdagen måtte besluta,
1) att de befattningshavare, som enligt Kungl. Maj :ts förevarande förslag
skulle uppföras å domänverkets indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
från och med den 1 januari 1934, endast provisoriskt överflyttas
å dylik indragningsstat under år 1934;
2) att bestämmelsen i 7 § i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) örn
rätt till pensionsförhöjning för den, som åtnjuter oreglerad avlöning på
indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, icke skall gälla för personal
å domänverkets indragningsstat;
3) att lön till samtliga befattningshavare med reglerad avlöning å domänverkets
indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet utgår efter
lönegrupp A;
4) att dyrtidstillägg till befattningshavare med reglerad avlöning å domänverkets
indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet icke skall utgå.»
I motionen 11:472 har yrkats, »att riksdagen måtte vid behandlande av
Kungl. Maj:ts proposition nr 233 besluta örn en förbättring av avskedsersättningen
till här ovan nämnda icke ordinarie personal vid domänver?
ket under hänsynstagande i möjligaste mån till de synpunkter och riktlinjer,
som här ovan framförts». — Motionärernas förslag har i motiveringen
sammanfattats på följande sätt:
»Vi mena därför, att örn extra personal över 40 år skall indragas på
grund av organisatoriska skäl nämnda befattningshavare då böra kompenseras
på ett bättre sätt än vad som föreslagits i den kungl, propositionen.
Detta kompenserande bör då ske, antingen så att vederbörande erhålla
ersättning vid avskedet i likhet med de ordinarie befattningshavarna
eller 75 procent av lönen i högsta löneklass och i lönegrupp A, eller
också förtidspension vid uppnådda 12 tjänsteår och 40 levnadsår, nied ett
belopp som motsvarar sex niondelar av lönen enligt A-grupp och högsta
löneklass. Dessutom bör för varje ytterligare tjänstgöringsår intill 25 år
pensionen ökas med 20 respektive 45 och 60 kronor, beroende på vilken
lönegrad befattningshavaren tillhör.
Därjämte föreslås, att beträffande den extra personal, som erhåller avskedsersättning,
densamma skall höjas i proportion till vad den äldre personalen
erhåller.»
I motionen II: 473 hemställes.
»att riksdagen ville, med uteslutande av motsvarande punkter av propositionen,
godkänna följande grunder i fråga örn ersättning till ickeordinarie
personal, som entledigas på grund av de under år 1932 vidtagna
ändringarna i lagstiftningen rörande enskildas skogar i lappmarkerna
m. m., de ecklesiastika boställenas skogar samt häradsallmänningarna:
7
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
A. Förutsättningar för rätt till ersättning.
För att kunna erhålla ersättning, som här avses, fordras, att befattningshavaren
enligt i vederbörlig ordning utfärdade förordnanden tjänstgjort
inom domänverket under sammanlagt minst två år, varav minst
femton månader under åren 1930—1932, samt att han icke erhållit någorlunda
motsvarande anställning vare sig i statstjänst eller hos skogsvårdsstyrelse,
stiftsnämnd eller pastorat.
B. Ersättningsbelopp m. m.
1. För befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår samt tjänstgjort
inom domänverket sammanlagt minst 12 år, utgår ersättning i form av
förtidspension.
Pensionen skall för befattningshavare med 12 tjänstgöringsår utgå med
belopp, som motsvarar fyra niondelar av lönen enligt A-grupp och den
löneklass, som ligger för man två löneklasser och för kvinna en löneklass
över den högsta löneklass i den tjänstegrupp eller lönegrad, som befattningshavare
vid avskedet tillhör.
För varje ytterligare tjänstgöringsår intill 25 år ökas pensionen med 30
kronor, dock att tilläggsbeloppet skall utgöra 60 kronor för extra ordinarie
och extra befattningshavare i tjänstegrupp 7 samt 90 kronor för befattningshavare
å extra stat i någon av lönegraderna 9—15.
2. Övriga ersättningsberättigade befattningshavare beredas avskedsersättning
med belopp, som beräknas för 4 tjänsteår utgöra en årsinkomst
och för kortare tid proportionsvis mindre samt för varje ytterligare
tjänsteår 2/s av årsinkomsten. För varje harn under 16 år skall utgå tillläggsersättning
med 200 kronor.
3. Med årsinkomst, som omförmälts i mom. 2, förstås hälften av
befattningshavarens inkomst av anställningen under tiden 1 januari
1932—31 december 1933 eller, örn anställningen omfattat endast
en del av nämnda tid, ett års inkomst av anställningen, beräknad
till tolv gånger den genomsnittliga månadslönen under den
del av berörda tid, som anställningen omfattat, dock att för extra befattningshavare
skall, beträffande tjänstetid som överstiger sex år, med
årsinkomst förstås den inkomst, som skulle hava utgått till befattningshavaren,
därest han varit extra ordinarie tjänsteman. I fråga örn befattningshavare,
som under sagda tid åtnjutit tjänstledighet på grund av
sjukdom, skall anses så, som hade befattningshavaren varit i full tjänstgöring
under sagda tid.
4. Den del av avskedsersättningen, som överstiger 2 sådana årslöner,
som ovan angivits, skall, ökad med 10 procent, utgå i form av livränta.»
I fråga örn motiveringen för sålunda framställda förslag får utskottet,
i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till propositionen
och motionerna.
Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av de lagändringar, som år 1932 vidtagits
i fråga örn förvaltningen av oell tillsynen över häradsallmänningarna,
om tillsyn å enskildas skogar inom Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker samt Särna och Idre socknar av Kopparbergs län samt
örn förvaltning av och kontroll å ecklesiastika boställsskogar. Dessa lagändringar
medföra, att en väsentlig del av de arbetsuppgifter, som för
närvarande ankomma på domänverket, överflyttas till andra organisationer.
8 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
Kungl. Maj:ts förslag har utarbetats på grundval av en av domänstyrelsen
i skrivelse den 14 december 1932 framlagd utredning angående
avskiljande av övertalig personal samt angående ersättning åt sådan
personal, över vilken skrivelse utlåtanden avgivits av statskontoret, kammarkollegiet,
riksräkenskapsverket oell kommunikationsverkens lönenämnd.
Beräkning av övertalig personal.
Totala antalet av ifrågavarande anledningar övertalig personal inom
skogsstaten bar beräknats på följande sätt:
Befattning
!
Förvaltande personal
Bevakande personal och kontors- biträden
lapp-
marks-
skog
eckl.
skog
härads-
allm.
till-
hopa
lapp-
marks-
skog
eckl.
skog
bärads-
allm.
till-
hopa
Ordinarie tjänstemän.
| Överjägmästare..................
—
2
—
2
—
—
—
—
] Jägmästare........................
7
17
2
26
—
—
—
—
Skogstaxator.....................
1
2
—
3
—
—
—
—
Överjägmästarassistent ......
—
2
—
2
—
—
—
—
Kontorsbiträde..................
—
—
—
— i
-
2
—
2
Kronojägare ....................
—
—
—
—
46
76
—
122
Summa
8
23
2
33
46
78
—
124
Icke ordinarie tjänstemän.
Revirassistent ..................
25
6
—
31
—
—
Skogsindelningsassistent......
—
6
1
7
—
—
—
—
Kronojägare ....................
—
—
—
—
24
17
—
41
Summa
25
12
1
38
24
17
—
41
Summa summarum
33
35
3
71
70
95
—
165
Härtill kommer viss övertalig personal inom domänstyrelsen, vars antal
likväl i avvaktan på pågående utredning örn verkets framtida inre
organisation ansetts ej lämpligen kunna för närvarande fastställas.
Förfarandet vid avskiljande av övertalig personal.
Med avseende å frågan örn överförande av personal till
andra förvaltningsorgan bar föredragande departementschefen
framhållit angelägenheten av att den personal, som för närvarande är
anställd inom domänverket men icke vidare erfordras där, så långt möjligt
utnyttjas genom användande i annan allmän tjänst, i främsta rummet
i sådana befattningar, som tillkommit på grund av överflyttning av
arbetsuppgifter från domänverket. Efter en översikt över tillsättandet
av de nyinrättade befattningarna såsom stiftsjägmästare har departementschefen
beträffande överförande av personal till skogsvårdsstyrelserna
anfört följande:
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 9
»Jag anser ävenledes lämpligt, att personalöverskottet inom domänverket
utnyttjas vid besättande av nyinrättade eller ledigblivande befattningar
hos skogsvårdsstyrelserna, vilkas verksamhet till väsentlig
del bedrives med anlitande av statsmedel. Detta syfte skulle nås, utan
att skogsvårdsstyrelsernas intressen träddes för nära, därest skogsvårdsstyrelserna
i första band kungjorde dylika befattningar till ansökan för
domänverkets tjänstemän samt för personal med mera fast anställning
hos skogsvårdsstyrelse. Först därest lämplig sökande därvid icke anmält
sig, skulle befattningen efter Kungl. Maj:ts beprövande få förklaras
till allmän ansökan ledig. Jag har för avsikt att föreslå Kungl.
Maj:t att såsom villkor för uppbärande av statsbidrag från det extra reservationsanslaget
till skogsvårdens befrämjande föreskriva nämnda ordning
för besättande av befattningar hos skogsvårdsstyrelserna.
Även då fråga är örn mera tillfällig anställning hos skogsvårdsstyrelserna,
såsom då befattning tillsättes utan ansökan, förutsätter jag, att
skogsvårdsstyrelserna i första hand anställa övertalig personal vid domänverket.
»
I fråga örn över gångsförfar an det bär domänstyrelsen, med
hänvisning till de otillfredsställande befordrings- och rekryteringsförhållanden,
som av angivna skäl varit rådande inom domänverket under senare
år, påyrkat, bland annat, att lika många ordinarie tjänstemän inom domänverket,
som komme att bliva obehövliga på grund av de förestående
organisationsförändringarna, överflyttas till indragningsstat utan tjänstgöringskyldigbet,
samt gjort gällande, att indragningen måste ske på det
sätt, att till indragningsstat överflyttades erforderligt antal tjänstemän
såvitt möjligt i sådana åldrar, där överskott å personal förefunnes. Därest
så icke skedde, skulle verkan av indragningsstaten bliva i väsentlig mån
förfelad, ty den kunde då icke förhindra en fortgående, snabb försämring
av ålderssammansättningen, föranledd av rekryteringens och befordrans
upphörande för en längre period.
I detta ämne anför departement selie feli bland annat följande:
»De motiv, domänstyrelsen anfört för överflyttande av övertalig ordinarie
personal till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, finner
jag bärande. Även i fråga örn sättet för indragningarnas genomförande
med hänsyn till åldersfördelningen hos domänverkets personal biträder
jag domänstyrelsens förslag. Det är enligt mitt förmenande icke möjligt
att, såsom statskontoret förordat, behålla den övertaliga personalen
vid tjänstgöring inom verket, utan att allvarliga rubbningar i verkets arbetsförhållanden
uppstå, vilka måste menligt påverka driftresultatet.
Då den nu förevarande frågan örn indragning av personal inom domänvei''ket
äger ett visst samband med frågan örn ändringen i domänverkets
inre organisation, torde jag här i korthet få redogöra för organisationsfrågans
läge.
Domänstyrelsen, som numera upptagit domänverkets inre organisation
till omprövning, har meddelat, att styrelsen för närvarande utarbetade
ett förslag till viss omorganisation av domänverket. Förslaget lärer
komma att överlämnas till Kungl. Majit under instundande sommar.
Jag har av domänstyrelsen inhämtat, att styrelsens förslag torde inne
-
10 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
bära en ytterligare nedskärning av antalet befattningar av skilda slag,
vilken föranletts dels av den inträffade, avsevärda förbättringen av
kommunikationsväsendet, dels av en allmän rationaliseringssträvan. Sålunda
lärer domänstyrelsen komma att föreslå ungefärligen följande
minskning av befattningarnas antal, nämligen mellan tio och tjugo ordinarie
befattningar för förvaltande personal samt minst femtio ordinarie
befattningar för bevakande personal ävensom därutöver ett antal icke
ordinarie befattningar.
Då domänstyrelsens förslag ännu icke framlagts, äro verkningarna av
den ifrågasatta omorganisationen av domänverket svåra att förutse.
Man torde emellertid vara berättigad att på grund av de upplysningar,
domänstyrelsen lämnat, antaga, att organisationsförändringen under
alla förhållanden icke kommer att föranleda krav på inrättande i de särskilda
lönegraderna av befattningar utöver dem. som återstå, sedan de
på grund av lagändringarna övertaliga befattningarna indragits. Den
personal, som av domänstyrelsen nu föreslagits till överflyttning på indragningsstat,
kan sålunda beräknas icke under några förhållanden bliva
behövlig för domänverket.
Enligt från domänstyrelsen inhämtade upplysningar äro för närvarande
följande antal ordinarie befattningar inom domänverket vakanta,
nämligen: Överjägmästare 1, jägmästare 12, överjägmästarassistenter 2,
kontorsbiträden 5 och kronojägare 23. I enlighet med de vid indragningsförfaranden
i allmänhet tillämpade regler skulle antalet av de befattningar,
som föras å indragningsstat, minskas med nämnda antal vakanta
befattningar. Emellertid har i förevarande fall vakanssättning
skett i sådan omfattning, att, därest man nu skulle förfara på liknande
sätt, den avsedda verkan av överflyttning å indragningsstat skulle till
stor del utebliva och domänverket således i sista hand likväl få vidkännas
avsevärda indirekta kostnader för de genomförda ändringarna i
skogslagstiftningen. Domänstyrelsens förslag örn överflyttning till indragningsstat
av samma antal befattningshavare, som antalet av de befattningar,
vilka bliva övertaliga genom organisationsförändringen, oavsett
förekommande vakanser, har icke föranlett principiella erinringar
från de hörda ämbetsverkens sida. Jag anser mig av nyss anförda skäl
böra i princip biträda domänstyrelsens förslag.»
Avlöning och ersättning åt entledigad ordinarie personal.
Domänstyrelsen har ansett, att lön å indragningsstat borde utgå enligt
det provisoriska avlöningsreglementet för alla dem, som
ingått å den nya lönestaten.
Styrelsen har vidare ansett, att lönen bör beräknas efter den lönegrupp,
befattningen vid innehavarens överflyttning till indragningsstat
tillhört.
Äv de hörda myndigheterna hava riksräkenskapsverket och lönenämnden
föreslagit, att lön måtte för samtliga till indragningsstat överförda
fastställas att utgå efter lägsta lönegrupp, A-grupp, varemot statskontoret
ifrågasatt, att för personal tillhörande de högsta lönegrupperna skulle
fastställas lönegrupp B eller C, under det att övriga tjänstemän borde
åtnjuta lön enligt A-grupp.
I fråga örn avstående av indi''agnia g slön vid övergång
till annan allmän tjänst har domänstyrelsen föreslagit att be
-
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 11
fattningshavare, som erliölle annan ordinarie befattning å rikets eller riksdagens
stat eller därmed jämförlig anställning hos skogsvårdsstyrelse
eller stiftsnämnd, skulle vara skyldig att helt frånträda avlöningsförmånerna
å indragningsstaten, såvida de understege eller vore lika med de
nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten
överstege berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de
senare svarande avdrag.
I nu berörda ämnen har departementschefen yttrat bland annat:
»De ordinarie befattningshavarna vid skogsstaten torde, vare sig de utnämnts
eller konstituerats före eller efter ikraftträdandet av det provisoriska
avlöningsreglementet, på grund av dem tillkommande rättigheter
icke vara tillförsäkrade att vid överflyttning till indragningsstat behållas
vid högre avlöningsförmåner än den avlöning, som enligt kungörelsen
den 20 juni 1918, nr 590, tillkommer ordinarie personal vid skogsstaten.
Då nämnda avlöning väsentligt understiger avlöningsförmånerna enligt
det provisoriska avlöningsreglementet, synas avlöningsförmånerna å indragningsstaten
likväl skäligen böra anslutas till den provisoriska lönestaten.
Jag finner emellertid rimligt, att personalen i sådant fall underkastar
sig de villkor för avlöningsförmånernas åtnjutande, som statsmakterna
kunna anse erforderligt föreskriva för tillgodoseende av allmänna
intressen.
Vid överförandet av personal till indragningsstat har tidigare som
grundregel gällt, att. därest befattningshavare å indragningsstat erhåller
annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens eller kommuns stat,
han skall vara skyldig att helt frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,
såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna,
samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga
berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande
avdrag. Lönenämnden har emellertid påvisat, att statsmakterna vid
två tidigare tillfällen vid genomförande av organisationsförändringar
medgivit befattningshavare, som erhåller anställning av den ari nyss
nämnts, att behålla viss del av det för honom å indragningsstat uppförda
beloppet. Jag anser denna anordning synnerligen lämplig, då de till indragningsstat
överflyttade befattningshavarna på grund härav böra finna
med sin ekonomiska fördel förenligt att söka nämnda tjänster, varigenom
besparingar å indragningsstaten kunna väntas uppstå.
Starka skäl tala emellertid enligt mitt förmenande för tillämpande av
nämnda bestämmelse örn avstående av viss del av avlöningsförmånerna
å indragningsstaten icke blott vid övergång till omförmälda allmänna
tjänster utan beträffande all anställning i allmän eller enskild tjänst.
Örn en befattningshavare, vars arbetskraft helt står till statens förfogande,
med bibehållande i huvudsak av innehavande avlöningsförmåner
överflyttas till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet och
till följd av befrielsen från tjänstgöring kan genom att taga anställning
i annan allmän eller enskild tjänst förvärva ytterligare inkomst, får det
anses skäligt, att vederbörande får vidkännas viss minskning i den från
indragningsstaten utgående avlöningen.
Jag övergår därefter till de villkor, som böra uppställas för åtnjutande
av lön enligt det provisoriska avlöningsreglementet för domänverket.
Vid befattningshavares överflyttning till indragningsstat minskas lians
12 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
inkomster till följd av att lön oell dyrtidstillägg å indragningsstaten understiga
de avlöningsförmåner lian vid överflyttningen åtnjutit. Befattningshavarna
böra därför äga frihet att, utan något reglerande ingripande
från statens sida, genom att taga annan anställning, uppbringa sina
arbetsinkomster till samma höjd som före överflyttningen till indragningsstat.
Därest emellertid befattningshavare förskaffar sig sådan anställning,
att den totala inkomsten av anställningen och löneförmånerna
å indragningsstaten överstiger de avlöningsförmåner, som innehafts vid
överflyttningen till indragningsstat, torde staten skäligen böra tillgodogöra
sig en viss bestämd del av det överstigande beloppet genom att avdraga
motsvarande summa från avlöningsförmånerna å indragningsstaten.
--- — Jag föreslår sålunda, att, därest befattningshavare, sedan
beslut fattats örn hans överflyttande till indragningsstat med åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den provisoriska lönestaten, erhåller annan
anställning i allmän eller enskild tjänst, han skall vara skyldig att,
såvida summan av avlöningsförmånerna å indragningsstaten och inkomsten
av den nya anställningen överstiger den avlöning befattningshavaren
omedelbart före överflyttning till indragningsstat åtnjutit, avstå
två tredjedelar av det överskjutande beloppet, dock högst avlöningsförmånerna
å indragningsstaten.»
Ersättning åt entledigad icke-ordinarie personal.
Domänstyrelsen har föreslagit, att ersättning till icke ordinarie personal
skulle utgå enligt följande grunder:
De extra ordinarie och extra befattningshavare, som till följd av organisationsförändringen
såsom övertaliga entledigas, skola erhålla ersättning
under förutsättning, att befattningshavaren tjänstgjort inom domänverket
under sammanlagt minst 3 år, varav minst 15 månader under åren 1930—
1932, samt att befattningshavaren icke erhållit och icke heller kunnat
erhålla någorlunda motsvarande anställning vare sig i statstjänst eller
hos skogsvårdsstyrelse eller stiftsnämnd.
För befattningshavare, som uppnått 45 års ålder samt innehar 15 års
verklig tjänstgöring, utgår ersättning i form av förtidspension.
Underlaget för pensionen skall motsvara statspensionen enligt pensionsreglerna
för kommunikationsverken. Tjänstemännen skola äga tillgodoräkna
tiden intill inträdet av pensionsåldern för motsvarande ordinarie
tjänst.
Övriga ersättningsberättigade icke-ordinarie befattningshavare skola
beredas avskedse r sättning med belopp motsvarande två månaders
inkomst av den förlorade anställningen för varje påbörjat verksamhetsår.
För varje barn under 16 år skall utgå tilläggsersättning med 200''
kronor.
Örn ersättningsberättigad så önskar, må avskedsersättning, ökad med
10 procent, tillgodokomma honom i forin av livränta.
Lönenämnden — som ansett domänstyrelsens förslag i denna del icke
vara för personalen fullt tillfredsställande — har ifrågasatt, huruvida ej
en överarbetning av styrelsens förslag borde vidtagas, som i högre grad
än vad skett toge sikte på en gradering av ersättningarna i förhållande
till vars och ens tjänstetid vid verket. Därest en dylik överarbetning icke
ansåges böra ske, skulle emellertid enligt nämndens mening en viss förbättring
i förslaget kunna åstadkommas genom att den för förtidspension
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 13
ifrågasatta levnads- och tjänståldern, 45 års ålder respektive 15 tjänstår,
sänktes, förslagsvis, till 40 års ålder respektive 12 tjänstår.
Departementschefen yttrar i här berörda fråga bland annat följande:
»Vidkommande ersättningen till de äldre icke ordinarie befattningshavarna
lärer den av domänstyrelsen föreslagna förtidspensionen
utgöra en förhållandevis låg ersättning för den i sak permanenta anställning
de hittills innehaft och den utsikt till befordran, som de tilläventyrs
förlora. Vad de extra jägmästarnas förbund härom anfört synes
mig värt beaktande. Av principiella skäl torde man emellertid icke
kunna tillmötesgå personalens önskemål i detta avseende på annat sätt
än genom att, i anslutning tilli lönenämndens förslag, öka förtidspensionens
grundbelopp, som bör utgå enligt domänstyrelsens förslag, med ett
tilläggsbelopp för varje intjänat tjänstår utöver 15 samt sänka åldersgränsen
för erhållande av förtidspension till 40 år.
Beträffande ersättningsberättigade, icke ordinarie tjänstemän, som icke
erhålla förtidspension, förordar jag, att avskedsersättnin g skall
utgå. Då svårigheterna att anskaffa ny anställning torde stegras med
stigande ålder, anser jag, att ersättningssystemet bör vara så avvägt, att
det intill den ålder, då förtidspension kan beredas, medför en förhållandevis
högre ersättning åt tjänstemän med längre tjänstgöringstid. Jag
föreslår därför, att lönenämndens yrkanden örn högre ersättning för befattningshavare,
som icke erhålla förtidspension, samt en bättre anslutning
till systemet för förtidspension än vad domänstyrelsens förslag innebär,
skola" beaktas på det sätt, att ersättningsbeloppen skola utgå efter
en för varje treårsperiod av tjänstgöringen höjd ersättningsnorm. Ersättningen
bör sålunda för varje påbörjat tjänstgöringsår till och med
sex utgöra en sjättedel av årsinkomsten av den förlorade anställningen.
För varje ytterligare tjänstgöringsår till och med nio utgår ersättning
med en fjärdedel av årsinkomsten, för varje därpå följande tjänstgöringsår
till och med tolv med en tredjedel av årsinkomsten samt för varje ytterligare
tjänstgöringsår till och med femton påbörjade år med två femtedelar
av samma årsinkomst. För varje barn under 16 år torde få utgå
tilläggsersättning med 200 kronor.
Beträffande sättet för ersättningarnas utbetalande har domänstyrelsen
bland annat föreslagit, att, örn ersättningsberättigad så önskar, avskedsersättning
må, ökad med 10 procent, tillgodokomma honom i form
av livränta. Denna ersättningsform är enligt min mening ur social synpunkt
att föredraga framför engångsersättning. Den medför därjämte
den fördelen, att staten, örn befattningshavaren vinner annan anställning,
får ökade möjligheter att innehålla den del av ersättningen, som icke anses
erforderlig. Jag förordar på grund härav, att avskedsersättningen
beträffande befattningshavare, som innehar mer än nio års verklig
tjänstgöring, skall obligatoriskt utgå i form av livränta, därvid ersättningsbeloppet
ökas med 10 procent.
Vad slutligen angår skyldighet för icke ordinarie befattningshavare,
sorn tillerkänts ersättning, att under vissa förhållanden avstå från ersättningen
förordar jag, då fråga är örn förtidspension eller livränta, tillämpande
av samma grundregler, som jag i det föregående föreslagit för ordinarie
befattningshavare. Även de icke ordinarie befattningshavarna
14 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
böra sålunda kunna få behålla en del av sådan ersättning, även örn inkomsten
av den nya anställning i allmän tjänst, de tilläventyrs vunnit,
uppgår till eller överstiger deras förutvarande arbetsinkomst. ----
Jag anser likväl, att anordningen för icke ordinarie tjänstemän icke
lämpligen kan tillämpas, då tjänstemännen erhålla anställning i enskild
tjänst. -— »
Kostnadsberäkning. Ersättning till domänfonden för kostnadernas bestridande.
Enligt domänstyrelsens beräkning skulle domänverkets årliga personalkonto
komma att, såsom en följd av avskiljandet av här ifrågavarande
arbetsuppgifter, minskas med omkring 1,049,000 kronor.
Beträffande kostnaderna för de i propositionen föreslagna åtgärderna
för indragning av och ersättning åt personal har i propositionen lämnats
följande redogörelse:
Kostnaderna för övertalig ordinarie personal inom skogsstaten
beräknas till en början årligen utgöra:
Befattning
Personal och kostnader, som åbelöp
a
Lappmarks-
skogarna
Ecklesiastika
skogarna
Häradsallmän-
ningarna
Tillhopa
Antal
befatt-
nings-
havare
Kronor
Antal
befatt-
nings-
havare
Kronor
Antal
befatt-
nings-
havare
Kronor
Antal
befatt-
nings-
havare
Kronor
Förvaltande.
Överjägmästare...............
—
—
2
22,000
—
—
2
22,000
Jägmästare.....................
7
64,000
17
155,000
2
18,000
26
237,000
Skogstaxator..................
i
7,000
2
14,000
—
—
3
21,000
Överjägmästarassistent . ■.
—
—
2
13,000
—
—
2
13,000
Summa
8
71,000
23
204,000
2
18,000
33
293,000
Bevakande.
Kronojägare ..................
46
153,000
76
254,000
—
—
122
407,000
Summa
46
153,000
76
254,000
—
—
122
407,000
Kontorsbiträde...............
—
—
2
5,000
—
—
2
5,000
1
Summa j
—
—
2
5,000
—
—
2
5,000
Sammanlagt ;
54
224,000
101
463,000
2
•
18,000
157
705,000
Kostnaderna för övertalig icke ordinarie personal inom
skogsstaten beräknas utgöra:
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 15
Ärligt belopp, kronor.
Ersättningsform
Kostnaderna åbelöpa
lappmarks-
skogarna
de ecklesia- stika skogarna
käradsallmän- ningarna
Tillhopa
Förtidspension ..............................
Avskedsersättning i form av livränta...
39,000
8,300
11,500
2,500
1,000
200
51,500
11,000
Summa
47,300
14,000
1,200
62,500
Engångskostnad, kronor.
1
Ersättningsform
Kostnaderna åbelöpa
lappmarks-
skogarna
de ecklesia- stika skogarna
käradsallmän-
ningarna
Tillhopa
Avskedsersättning.............................
8,500
5,500
—
14,000
Kostnaderna för den personal å ordinarie eller extra stat
inom domänstyrelsen, som, såvitt nu kan förutses, blir övertalig
på grund av de beslutade lagändringarna, hava beräknats till en början
uppgå till följande belopp för år, nämligen:
för lappmarksskogarna ................ kronor 4,000
» de ecklesiastika skogarna .......... » 31,000
» häradsallmänningarna .............. » 2,000
tillhopa kronor 37,000.
Motsvarande kostnader för den icke ordinarie personalen inom
domänstyrelsen (extra ordinarie och extra) hava beräknats
komma att utgå med ett årligt belopp av 4,000 kronor i form av livräntor
och ett engångsbelopp av omkring 9,000 kronor, vilka fördela sig sålunda:
ärligt
engångs-
belopp
ersättning
för lappmarksskogarna ........ kronor
600
1,350
» de ecklesiastika skogarna »
3,200
7,200
» häradsallmänningarna .... »
200
450
tillhopa kronor
O
o
o
9,000.
De totala kostnaderna i kronor skulle sålunda bliva följande:
Ärlig kostnad, som från början utgör-..
Engångskostnad.................................
För lapp-
För de eckle-
För härads-
marks-
siastika
allmän-
Tillhopa
skogarna
skogarna
ningarna
275,900
511,200
21,400
808,500
9,850
12,700
450
23,000
16 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
De årliga kostnaderna komma att sjunka, i den mån personalen uppnår
pensionsåldern eller avlider. Enligt beräkning, utförd på grundval av
dödlighets- och livslängdstabeller, komma avlöningar å indragningsstat,
förtidspensioner och livräntor till den övertaliga personalen att sjunka
på sätt, som framgår av följande tabell, nämligen:
Ar Ar Ar Ar Ar Ar
1934 1939 1944 1949 1954 1959
Årlig ersättning åt övertalig personal
i procent av ersättning åt samma
personal år 1934 ................................ 100 80 50 22 6 0.4
Kostnadernas förhållande till kostnaderna för det av domänstyrelsen i
ersättningsfrågan avgivna förslaget framgår av följande jämförelse:
Summa, berak-
Årlig
Engångs-
nåd som årlig
ersättning
ersättning
kostnad
Domänstyrelsens förslag
Kr.
Kr.
Kr.
Ordinarie personal.........................................
788,000
—
—
Icke ordinarie » ..........................................
42,000
168,000
—
Summa
830,000
168,000
844,000
Propositionens förslag
Ordinarie personal..........................................
742,000
—
Icke ordinarie » ..........................................
86,500
23,000
—
Summa
808,500
23,000
810,000
Av jämförelsen framgår, att propositionens förslag ställer sig något
billigare än det av domänstyrelsen avgivna. Den viktigaste anledningen
härtill är, att lönerna å indragningsstat i propositionen föreslagits att utgå
efter lägre lönegrupper.
Beträffande kostnadernas bestridande har departementschefen anfört
bland annat:
»Kostnaderna böra i första hand utgöras av domänfonden. Vidkommande
sådana kostnader, som förorsakas av överflyttandet av prästskogarna
till annan administration, stadgas i 69 § av ecklesiastik boställsordning
den 30 augusti 1932 följande: »Nödgas domänverket vidkännas
kostnad för avlönande av skogsstatstjänstemän, som genom införandet
av denna boställsordning bliva övertaliga, skall kostnaden i den omfattning
och med belopp, som bestämmes av Konungen och riksdagen, ersättas
statens domäners fond ur kyrkofonden.» Kostnader, som uppstå i
samband med organisationsförändring rörande de enskildas skogar i
lappmarkerna samt häradsallmänningarna, synas böra ersättas domänfonden
genom riksstatsanslag. Ämbetsverken hava intet haft att i princip
invända häremot. Kostnader för övertalig personal, som åbelöpa
sistnämnda skogar, uppstå emellertid först under år 1934. Då ersättning
för domänfondens kostnader i dessa avseenden under nämnda år på samma
sätt som beträffande övriga ersättningsanslag till domänfonden för
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 17
kalenderåret 1934 böra upptagas först i riksstaten för budgetåret
1934/1935, är anslag å riksstaten för nästkommande budgetår icke erforderligt
för ifrågavarande ändamål.
Domänstyrelsens förslag örn fördelning av de sammanlagda kostnaderna
för övertalig personal inom varje lönegrad och tjänstegrupp med ledning
av antalet övertaliga tjänstemän, som i de skilda grupperna åbelöpa
kyrkofonden och riksstatsanslagen, finner jag ändamålsenligt, dock att
kostnaderna böra påföras domänfonden, som därefter berédes ersättning
ur kyrkofonden eller genom anslag å riksstaten enligt nämnda fördelningsgrunder.
Ett fastställande av det antal befattningshavare inom varje grupp, för
vilket kyrkofonden, respektive riksstatsanslagen har att bereda domänfonden
ersättning, torde för närvarande icke böra ske. Det synes lämpligt,
att Kungl. Majit och riksdagen, efter förslag av domänstyrelsen, årligen
fastställer den ersättning, som domänfonden skall ur kyrkofonden
och genom anslag å riksstaten beredas för ifrågavarande kostnad.
Jag finner i likhet med ämbetsverken lämpligt, att den personalreglering,
som erfordras inom domänverket på grund av den förändrade administrationen
av de ecklesiastika skogarna, får anstå till den 1 januari
1934, då övriga organisationsförändringar inträffa. Enär domänverket
givetvis i huvudsak icke under tiden 1 maj—31 december 1933 kan underdraga
sig kostnader för avlönande av personal, som på grund av de
ecklesiastika skogarnas överflyttande till annan administration skall såsom
övertalig överflyttas till indragningsstat eller avskedas, anser jag i
likhet med domänstyrelsen, kammarkollegiet och riksräkenskapsverket
skäligt, att domänfonden av kyrkofonden beredes ersättning för dessa
kostnader.---
I fråga örn indragning av övertalig personal inom domänstyrelsen
föreligger för närvarande intet förslag utan endast en beräkning av
den personal inom styrelsen, som kan anses åbelöpa de särskilda grupperna
av skogar. De kostnader, som uppstå för nämnda personal, böra
beträffande lappmarksskogarna och häradsallmänningarna bestridas av
anslag å riksstaten. Vad angår den personal, som åbelöper de ecklesiastika
skogarna, lärer, såsom kammarkollegiet erinrat, kyrkofonden icke vara
ersättningsskyldig med hänsyn till innehållet i 69 § ecklesiastika boställordningen.
Då domänfonden likväl synes böra beredas ersättning jämväl
för kostnader för sistnämnda personal, anser jag skäligt, att domänfondens
kostnader även i detta avseende ersättas fonden genom anslag
å riksstaten.»
Beträffande de i propositionen framlagda beräkningarna rörande storleken
av den personal vid domänverket, som blir övertalig till följd av de
under år 1932 vidtagna ändringarna i lagstiftningen rörande enskildas skogar
i lappmarkerna m. m„ ecklesiastika boställsskogar oell häradsallmänningar,
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Av flera skäl synes det nödvändigt att, såsom i propositionen förutsatts,
från domänverket avskilja den övertaliga personalen, såväl
ordinarie som icke ordinarie. Ett bibehållande av övertalig ordinarie perBihang
till riksdagens protokoll 1933. S sami. 2 and. Nr 1—2. 2
Utskottet.
18 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
sonal i tjänstgöring inom verket skulle, såsom utredningen oförtydbart
giver vid handen, medföra så svåra rubbningar i rekryterings- och arbetsförhållandena
inom verket, att en dylik anordning icke skulle kunna ur
driftsekonomisk synpunkt försvaras. Av liknande skäl finner utskottet
icke heller något att erinra mot det sätt för avskiljande av övertalig personal,
som förordats i propositionen och som innebär dels att indragning
av personal skulle ske i olika åldersklasser för att undvika en alltför
ogynnsam inverkan på ålderssammansättningen inom verket, dels ock att
det antal ordinarie befattningar, som måste indragas, skulle beräknas utan
hänsyn till nuvarande vakanser.
I motionerna I: 312 och II: 483 har ifrågasatts, att överflyttningen till
indragningsstat för närvarande endast skulle erhålla karaktären av ett
provisorium för ett år. Med denna anordning åsyftas enligt motionärerna
dels att bereda tillfälle till en närmare undersökning angående
möjligheterna att placera den övertaliga personalen på andra håll, dels
ock att uppskjuta ett definitivt ställningstagande i fråga örn indragningsstatens
omfång i avvaktan på det förslag rörande domänverkets inre organisation,
varom utredning pågår. Utan underskattande av syftet med
detta förslag kan utskottet likväl icke biträda detsamma. Framhållas må,
att med hänsyn till den ifrågavarande personalens specialutbildning en
användning av densamma på andra områden av statsverksamheten icke
lärer kunna ifrågakomma i nämnvärd omfattning. Ej heller synes möjlighet
i samband med den blivande omorganisationen av domänverket
kunna beredas till sysselsättning av personalen. Enligt vad i propositionen
meddelats beräknas nämligen denna omorganisation medföra indragning
av ytterligare ett icke obetydligt antal befattningar. Även örn jämväl
innehavarna av dessa befattningar skulle överföras till indragningsstat
vilket, såvitt nu kan bedömas, ej torde vara nödvändigt — synes det
alltså redan från början vara klart, att omorganisationen icke kommer
att giva utrymme till placering i någon mån av personal, som av
nu förevarande anledningar blivit övertalig. Såväl ur verkets som ur
personalens synpunkt måste det vid sådant förhållande vara lämpligast,
att överförandet till indragningsstat nu på en gång göres definitivt.
Självfallet är det angeläget, att kostnaderna för avskiljande av övertalig
personal, i den mån så är möjligt, nedbringas genom överförande
av personal till andra skogsvårdande organisationer.
I detta syfte har departementschefen, bland annat, för befrämjande
av personalöverskottets utnyttjande vid tillsättande av befattningar hos
skogsvårdsstyrelserna ansett det böra såsom villkor för statsunderstöd
till dessa styrelser föreskrivas, att nyinrättade eller ledigblivande dylika
befattningar i första hand kungöras till ansökan för domänverkets tjänstemän
samt för personal med mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelse.
För egen del ställer sig utskottet tveksamt till förslaget örn en dylik föreskrift
av generell giltighet. I fråga om de skogsvårdsstyrelser, vilka på
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 19
grund av 1932 års lag om vård av vissa skogar inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker m. fl. områden komma att inom ifrågavarande
områden övertaga arbetsuppgifter från domänverket, synes visserligen
påkallat, att företräde vid nyanställning gives åt domänverkets personal,
och enligt utskottets mening bör det kunna förutsättas, att rekrytering
från domänverket där äger rum i samma utsträckning som utökning
sker av antalet nu befintliga befattningar. Att de i propositionen uttalade
önskemålen i förevarande hänseende beaktas av skogsvårdsstyrelserna
i nu ifrågavarande områden framgår av att, enligt vad till utskottet överlämnade
handlingar utvisa, skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens
och Kopparbergs län i skrivelser till Kungl. Majit anmält sina beslut
att vid nyanställning av personal i anledning av de ökade uppgifterna
lämna företräde för domänverkets tjänstemän samt för personal med
mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelse. Vad däremot angår skogsvårdsstyrelserna
inom övriga delar av riket, synes efter utskottets mening
hinder icke böra möta för ett omedelbart kungörande av ledigblivande
befattningar till allmän ansökning.
Det förslag beträffande grunder och villkor för ersättning
till övertalig ordinarie personal, som förordats av departementschefen,
bygger på den uppfattningen, att domänverkets befattningshavare
icke på grund av dem tillkommande rättigheter äro tillförsäkrade
att vid överflyttning till indragningsstat behållas vid högre avlöningsförmåner
än dem, som enligt kungörelsen nr 590 år 1918 tillkomma ordinarie
personal vid skogsstaten. Utskottet delar denna uppfattning. För att
emellertid undanröja en eventuell tvekan, huruvida 1920 års provisoriska
avlöningsreglemente för domänverket — därest det erhåller fortsatt giltighet
under år 1934 — skulle kunna anses utan vidare tillämpligt även å
övertalig personal, har utskottet ansett lämpligt, att riksdagen vid ett beslut
örn fortsatt giltighet av reglementet gör ett uttryckligt förbehåll i
detta avseende. Utskottet, som för förberedande handläggning fått till
sig överlämnad Kungl. Maj:ts proposition örn förlängd giltighetstid för
omförmälda reglemente, framlägger i särskilt utlåtande förslag härom.
I likhet med departementschefen finner emellertid utskottet billigt, att
innehavare av befattningar, vilka varit underkastade det provisoriska avlöningsreglementet,
bibehållas vid lön enligt detsamma, under förutsättning
likväl, att personalen underkastar sig de villkor, som statsmakterna
ur allmänna synpunkter finna skäligt föreskriva.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle såsom villkor för rätt till lön enligt
det provisoriska avlöningsreglementet stadgas skyldighet för tjänsteman,
som erhåller inkomst av allmän eller enskild anställning i sådan omfattning,
att totalinkomsten överstiger avlöningsförmånerna vid överflyttningen
till indragningsstat, att av lönen å indragningsstat avstå ett belopp,
motsvarande två tredjedelar av det överskjutande inkomstbeloppet. För
verkställighet av denna regel skulle befattningshavaren vara skyldig att
20 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
vid erhållande av vare sig allmän eller enskild anställning anmäla förhållandet
till domänstyrelsen med angivande av inkomsten.
Vad sålunda föreslagits innebär, såvitt det avser avdragsskyldighet i
fråga örn inkomst av enskild anställning, införandet av en ny princip inom
statsförvaltningen. I framställningar, som från personalhåll tillställts
utskottet, har bland annat framförts kritik mot det ingrepp i befattningshavarnas
enskilda rörelsefrihet, som ett godkännande av denna princip
skulle medföra. Utan att vilja bestrida, att ett bifall till Kungl. Maurts
förslag kan i vissa fall medföra ojämna verkningar och tillämpningssvårigheter,
vilka det blir önskvärt att genom tillämpningsföreskrifter i möjligaste
mån motverka, vill utskottet framhålla, att det enligt dess mening
måste anses befogat, att staten, då den bereder en tjänsteman lön men samtidigt
lämnar honom tillfälle att fritt förfoga över sin arbetskraft, till
minskande av sina kostnader tillgodogör sig en del av den inkomstökning
utöver de ursprungliga löneförmånerna, som tjänstemannen kan förskaffa
sig, låt vara i enskild tjänst. Utskottet har alltså intet att i och för sig
erinra mot vad i förevarande hänseende föreslagits. I syfte att minska
den irritation för tjänstemännen och det arbete för domänstyrelsen, som
en obegränsad anmälningsplikt sannolikt skulle medföra, har emellertid
utskottet funnit sig höra förorda sådan jämkning i Kungl. Maj:ts förslag,
att anmälningsskyldighet beträffande anställning i enskild tjänst
skall föreligga endast örn totalinkomsten, för löpande kalenderår räknat,
uppgår till sådant belopp, att enligt de av Kungl. Majit föreslagna reglerna
skyldighet för tjänstemannen inträder att avstå viss del av lönen.
Med denna jämkning skulle, i fråga örn enskild anställning, anmälningsskyldighet
icke föreligga, därest tjänstemannens inkomst — av lön å indragningsstat
samt av allmän eller enskild anställning — för visst år ej
överstiger den avlöning, han vid överflyttningen till indragningsstaten
innehade. Så snart denna gräns kan antagas bliva överskriden under
året, skulle anmälningsplikt inträda beträffande samtliga enskilda anställningar
under året. Utskottet vill framhålla, att det måste betraktas såsom
ett gemensamt intresse för staten och tjänstemannen att av anställning
betingade avdrag å indragningslön kunna tillämpas så snart som
möjligt efter anställningens början. Av denna anledning torde det vara
lämpligt, att anmälningsplikt angives inträda så snart inkomsten kan beräknas
för året uppnå den gräns, då avdragsskyldighet föreligger. En
reglering av avdragen kan emellertid tänkas bliva erforderlig vid årets
utgång. Lämpligen torde påföljden för underlåtenhet att fullgöra anmälningsplikten
böra hänföras till viss kort tid efter årets utgång.
I fråga örn allmän anställning skulle, liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag,
obegränsad anmälningsskyldighet föreligga. Jämkningen beträffande
påföljd av underlåtenhet att fullgöra stadgad anmälningsskyldighet hör
emellertid av praktiska skäl gälla även allmän anställning.
Vidkommande härefter löneförmånerna för befattningshavare,
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 21
vilka ingå på sålunda angivna villkor, innebär Kungl. Maj :ts förslag — i
överensstämmelse med vad statskontoret ifrågasatt—att befattningshavare,
som vid överflyttningen åtnjuter lön enligt någon av de tre lägsta
lönegrupperna (A—C), skall å indragningsstaten hänföras till lönegrupp A,
medan befattningshavare med lön enligt någon av övriga lönegrupper
(D—G) skulle hänföras till lönegrupp B. Härvid har uppenbarligen förutsatts,
att i de fall, då domänverkets löneplan icke upptager avlöningsbelopp
för ifrågavarande lönegrupper, lönen skulle utgå med motsvarande
belopp enligt kommunikationsverkens och allmänna civilförvaltningens
löneplaner. I förenämnda motioner I: 312 och II: 483 har — i anslutning
till vad riksräkenskapsverket och kommunikationsverkens lönenämnd
föreslagit — yrkats att samtliga befattningshavare skulle hänföras
till lönegrupp A. Vid övervägande av denna fråga har utskottet
ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Avgörande
har härvidlag varit den i propositionen betonade omständigheten,
att lönegrupperingen vid domänverket för jägmästartjänsternas
vidkommande uppgjorts efter ett system, som innefattar hänsynstagande
bland annat till tjänsternas svårskötthet. Väl kan det sägas — såsom i motionerna
skett — att med tjänstgöringsskyldighetens upphörande svårsköttheten
såsom löneplaceringsfaktor förlorat sin betydelse, men det bör efter
utskottets uppfattning icke förbises, att den kvalitativa bedömning, som
här föranlett en uppdelning på olika lönegrupper inom en och samma lönegrad,
vid tillämpning av vanliga löneregleringsprinciper i stället skulle
hava resulterat i en fördelning på skilda lönegrader och därmed vid överflyttning
till indragningsstat, även med placering i lägsta ortsgrupp, för
innehavarna av de mera svårskötta tjänsterna föranlett en högre avlöning.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att, enligt under hand
inhämtad uppgift, ett bifall till motionärernas förslag kan beräknas medföra
en kostnadsbesparing av endast drygt 10,000 kronor för år.
Vad i propositionen föreslagits i fråga örn pension åt ordinarie personal
å indragningsstat föranleder icke erinran från utskottets sida.
I detta sammanhang anser sig utskottet böra beröra de i nyssnämnda
motioner behandlade frågorna örn dyr tid stillägg och pension sförhöjning
åt personal å indragningsstat för domänverket. Motionärernas
yrkanden i dessa hänseenden anknyta bland annat till vad
statsrevisorerna i sin senaste berättelse anfört och åsyfta, dels att dyrtidstillägg
icke skulle utgå till befattningshavare med reglerad avlöning,
dels ock att den i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) stadgade rätten
för befattningshavare med oreglerad avlöning å indragningsstat att åtnjuta
s. k. pensionsförhöjning I icke skulle gillia för personal å domänverkets
indragningsstat. För sin del vill utskottet med avseende å frågan
örn dyrtidstillägg uttala, att vissa skäl enligt utskottets uppfattning
kunna anföras till stöd för motionärernas ståndpunkt men att det synes
rimligt, atl befattningshavare å indragningsstat för domänverket i detta
22 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
hänseende behandlas efter samma grunder som annan personal å indragningsstat.
Beträffande dessa grunder tillkommer det icke utskottet att
framställa förslag. Vad pensionsförliöjningen beträffar, synes det utskottet
med hänsyn till denna förmåns tillkomst och ursprungliga uppgift
kunna ifrågasättas, huruvida icke en riktigare lösning skulle, med
tillgodoseende av motionärernas syfte, kunna ernås genom att personal
med oreglerad avlöning bibehölles vid rätten till pensionsförhöjning men
i dyrtidstilläggshänseende behandlades efter samma grunder som personal
med reglerad lön. Vid en sådan lösning kunde, därest dyrtidstillägget
minskades eller avskaffades för indragen personal med nyreglerad lön,
samma åtgärd utan obillighet vidtagas beträffande personal nied oreglerad
avlöning. Frågan härom torde kunna förväntas bliva föremål för övervägande
i samband med prövning av spörsmålet örn dyrtidstillägg åt befattningshavare
å indragningsstat.
Vad härefter angår ersättning åt icke ordinarie personal,
delar utskottet den uppfattning, som föranlett departementschefen att
för denna ersättning förorda något förmånligare grunder än vad domänstyrelsen
ifrågasatt. Vad Kungl. Maj:t föreslagit har synts utskottet
vara i stort sett väl avvägt. Allenast i ett avseende har utskottet funnit
sig böra föreslå en jämkning, nämligen beträffande förutsättningarna för
rätt till förtidspension. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att sådan rätt
skulle föreligga för befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår och kan
räkna minst 15 tjänstår. I anslutning till vad lönenämnden ifrågasatt
förordar utskottet att — utan rubbning beträffande antalet levnadsår —
gränsen för rätt till förtidspension sättes vid uppnådda 12 tjänstår. Mot
detta förslag kan visserligen invändas, att detsamma — utan samtidig
jämkning av avskedsersättningens eller förtidspensionens storlek — i vissa
fall medför en större skillnad mellan förmånerna för personal med rätt till
förtidspension och personal med rätt allenast till avskedsersättning i form
av livränta än vad fallet är med Kungl. Maj:ts förslag. Den olägenhet, som
kan ligga i denna större »spänning» mellan ersättningsformerna, synes
emellertid uppvägas av att den föreslagna jämkningen för äldre personal
medför smidigare anpassning efter förhållandena än Kungl. Maj:ts
förslag, i det att efter 12 tjänstår förtidspension uppnås av den, som till
följd av högre levnadsålder har större svårigheter att erhålla ny anställning,
medan yngre personal får åtnöjas med den stegring i avskedsersättningens
belopp, som innefattas i Kungl. Majtts förslag. Till följd av
förskjutning i utgångsläget för förtidspensionen kommer jämkningen vidare
att medföra en viss örn ock obetydlig förbättring av förtidspensionens
belopp för samtliga de enligt Kungl. Maj:ts förslag därtill berättigade.
Enligt av utskottet under hand införskaffad approximativ beräkning
kan jämkningen väntas medföra en kostnadsökning av omkring 4,000
kronor för år.
Vad senast föreslagits innebär ett tillmötesgående i viss del av yrkan
-
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 23
det i motionen II: 473. I övrigt har utskottet ansett sig icke kunna biträda
det i denna motion framlagda förslaget, såvitt det avser ersättningsrätt
för icke ordinarie personal. Än mindre kan utskottet understödja
det i motionen 11:472 framställda förslaget, vilket åsyftar synnerligen
långt gående och kostsamma förbättringar i förmånernas belopp.
Med avseende å sättet för a v skedsersättningens utbetalande
finner utskottet de skäl beaktansvärda, som föranlett departementschefen
att förorda obligatorisk livränta vid en tjänstetid av mer
än 9 år. Emellertid torde fall kunna förekomma, då det måste vara synnerligen
önskvärt för en entledigad befattningshavare att under tiden
närmast efter avgången kunna disponera ett visst engångsbelopp. En
uppmjukning i reglerna för avskedsersättningens utbetalning synes därför
vara motiverad. Härvidlag torde man dock icke utan förfelande i
avsevärd mån av syftet med livräntan kunna gå så långt som i motionen
II: 473 påyrkats. Efter övervägande tillstyrker utskottet rätt för vederbörande
befattningshavare att i fråga örn den del av avskedsersättningen,
som motsvarar en årslön, välja mellan engångsbelopp och livränta.
Vad i propositionen anförts rörande sättet för beredande av
•ersättning åt domänfonden för dess kostnader för övertalig personal
bar icke givit utskottet anledning till erinran.
I fråga omantalet ordinarie befattningar i åttonde och högre
lönegrader vid domänverket från oell med den 1 januari 1934 tillstyrker
utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet bar slutligen att taga ståndpunkt till det förslag, som innefattas
i motionerna 1:304 och 11:471. Detta förslag går ut på, att
riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t begära beslut av innebörd, att den
domänverket nu tillkommande befogenheten beträffande skogar å andra
ecklesiastika boställen än prästboställen — d. v. s. biskopsjordar, domkyrkosysslomansboställen,
klockarboställe^ kyrkohemman och lektorsboställen
— skulle upphöra och motsvarande göromål anförtros åt stiftsnämnderna
ävensom att riksdagen skulle vidtaga den jämkning av domänverkets
personalstat, som kunde påkallas av ett dylikt beslut. Med anledning
av detta yrkande tillåter sig utskottet framhålla att, såvitt utredningen
giver vid handen — i detta avseende hänvisas bland annat till
innehållet i kammarkollegii utlåtande i ärendet — ett genomförande av
motionärernas förslag näppeligen skulle kunna påverka beräkningen av
den övertaliga personalens storlek. Av samtliga ecklesiastika skogar utgöra
de, som icke äro prästskogar, endast omkring 2 Va procent, räknat
efter areal produktiv mark. Denna siffra är av den ringa storleksordning,
att den vid en beräkning av förevarande art torde helt falla inom en
skälig beräkningsmarginal, och dess tilläggande eller fråndragande torde
alltså icke kunna påverka personalstaten. Vid sådant förhållande lärer
den i motionerna berörda frågan icke lämpligen böra av riksdagen göras
till föremål för prövning i nu förevarande sammanhang. Utan att ingå i
24 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
bedömande vare sig av sakfrågan eller av formen för dess avgörande vill
utskottet därför avstyrka åtgärd i anledning av de väckta motionerna.
På grund av vad i det föregående anförts och föreslagits får utskottet
hemställa,
A) att riksdagen, i anledning av förevarande proposition
nr 233 samt omförmälda motioner II: 472 och
II: 473, må
I) besluta, att från och med den 1 januari 1934
skall till indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet
överflyttas följande antal ordinarie
befattningshavare vid domänverket, nämligen 2 Överjägmästare,
26 jägmästare, 3 skogstaxator^ 2 överjägmästarassistenter,
2 kontorsbiträden och 122 kronojägare;
med rätt för Kungl. Maj:t att, i enlighet med
av chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 10 mars
1933 angivna riktlinjer för avskiljande av övertalig
personal, meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare,
som skola överflyttas å indragningsstat;
II) godkänna följande grunder beträffande avlöningsförmåner
för å indragningsstat jämlikt I) uppförda
befattningshavare:
1. Befattningshavare å indragningsstat äger åtnjuta
avlöning med belopp, som skulle hava vid överflyttningen
till indragningsstat tillkommit honom med tilllämpning
av den före den 1 januari 1921 gällande lönestaten
för domänverket, samt pensionsrätt enligt för
domänverket före nämnda dag gällande pensionsbestämmelser.
Därest befattningshavare, som överflyttats till indragningsstat
mot åtnjutande av avlöning enligt bestämmelserna
i första stycket av detta moment, erhåller
annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens
eller kommuns stat, skall han vara skyldig att helt
frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,
såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna,
samt, därest avlöningsförmånerna
å indragningsstaten överstiga berörda nya avlöningsförmåner,
vidkännas mot de senare svarande
avdrag.
2. Befattningshavare, som omedelbart före överflyttningen
till indragningsstat åtnjutit lön enligt det pro
-
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 25
visoriskt gällande avlöningsreglementet den 22 juni
1920 för tjänstemän vid domänverket, må, därest han
före den 1 december 1933 anmält sig villig att, med avstående
av honom jämlikt mom. 1 första stycket tillkommande
avlöningsförmåner, underkasta sig de i
andra, tredje och fjärde styckena av detta moment angivna
bestämmelser, åtnjuta lön enligt nämnda provisoriska
avlöningsreglemente samt pension enligt kungörelsen
den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser för
ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn rätt
till pension m. m. med däri sedermera gjorda ändringar,
dock att befattningshavare, som vid överflyttningen
till indragningsstat åtnjutit lön enligt någon av
lönegrupperna A, B eller C, skall uppbära lön enligt
lönegrupp A, samt att befattningshavare, som vid
nämnda överflyttning åtnjutit lön enligt någon av lönegrupperna
D, E, F eller G, skall uppbära lön enligt
lönegrupp B.
Befattningshavare, som erhåller allmän eller enskild
tjänst, stadigvarande uppdrag eller annan fast
eller tillfällig arbetsanställning, är skyldig att, såvida
summan av avlöningsförmånerna å indragningsstaten
och inkomsten av den nya anställningen för
visst kalenderår överstiger den avlöning befattningshavaren
omedelbart före överflyttning till indragningsstat
åtnjutit, för nämnda år avstå två tredjedelar
av det överskjutande beloppet, dock högst avlöningsförmånerna
å indragningsstaten.
Befattningshavare, som erhåller uppdrag eller anställning,
som nyss sagts, är skyldig att omedelbart
vid anställningens början till domänstyrelsen anmäla
förhållandet med angivande jämväl av den inkomst
av anställningen, som han åtnjuter. I fråga örn
enskild arbetsanställning skall dock dylik skyldighet
föreligga endast för det fall, att inkomsten av sådan
anställning, jämte inkomst av annan arbetsanställning
ävensom avlöningsförmånerna å indragningsstaten, för
visst kalenderår kan beräknas uppgå till sådant belopp,
att avdrag enligt bestämmelserna i nästföregående
stycke skall äga rum. Befinnes anmälningspliktig
befattningshavare hava underlåtit att inom en månad
efter utgången av det kalenderår, under vilket
anställningen tagit sin början, verkställa sådan anmälan,
må Kungl. Majit besluta, att befattningshavarens
26
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
avlönings- och pensionsförmåner å indragningsstaten
skola utgå enligt före den 1 januari 1921 gällande bestämmelser.
Med inkomst av tjänst, uppdrag eller anställning
förstås i detta sammanhang avlöning, arvode, traktamente,
sportler och annan förmån i penningar, bostad
eller annat, som utgått för tjänsten, med avdrag för
direkta utgifter för inkomstens förvärvande;
III) a) medgiva, att å indragningsstat jämlikt I)
överförd befattningshavare må, utan binder av gällande
bestämmelser beträffande beräkning av tjänstår
för rätt till pension, äga såsom tjänstår i nämnda hänseende
tillgodoräkna tid, varunder han tillhört indragningsstaten;
b)
besluta, att, därest å indragningsstat uppförd
befattningshavare erhåller befattning, som är förenad
med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, han skall,
så länge han är uppförd å indragningsstaten, vara
undantagen från delaktighet i sagda pensionsanstalt;
IV) godkänna följande grunder i fråga örn ersättning
till icke ordinarie personal, som entledigas på
grund av de under år 1932 vidtagna ändringarna i lagstiftningen
rörande enskildas skogar i lappmarkerna
m. m., de ecklesiastika boställenas skogar samt härads
''
allmänningarna:
A. Förutsättningar för rätt till ersättning.
För att kunna erhålla ersättning, som bär avses,
fordras, att befattningshavaren enligt i vederbörlig
ordning utfärdade förordnanden tjänstgjort inom domänverket
under sammanlagt minst tre år, varav
minst femton månader under åren 1930—1932, samt
att han icke erhållit någorlunda motsvarande anställning
vare sig i statstjänst eller bos skogsvårdsstyrelse,
stiftsnämnd eller pastorat.
B. Ersättningsbelopp m. m.
1. För befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår
samt tjänstgjort inom domänverket sammanlagt minst
12 år, utgår ersättning i form av förtidspension.
Pensionen skall för befattningshavare med 12 tjänst
-
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 27
göringsår utgå med belopp, som motsvarar fyra niondelar
av lönen enligt A-grupp och högsta löneklass
för man samt näst högsta löneklass för kvinna i den
tjänstegrupp eller lönegrad, som befattningshavaren
vid avskedet tillhör.
För varje ytterligare tjänstgöringsår intill 25 år
ökas pensionen med 20 kronor, dock att tilläggsbeloppet
skall utgöra 45 kronor för extra ordinarie och
extra befattningshavare i tjänstegrupp 7 samt 60 kronor
för befattningshavare å extra stat i någon av lönegraderna
9—15.
2. övriga ersättningsberättigade befattningshavare
beredas av skedser sättning med belopp, som för varje
påbörjat tjänstgöringsår till och med sex utgör en
sjättedel av årsinkomsten av den förlorade anställningen.
För varje ytterligare tjänstgöringsår till
och med nio utgår ersättning med en fjärdedel av
årsinkomsten, för varje därpå följande tjänstgöringsår
till och med tolv med en tredjedel av årsinkomsten
samt för varje ytterligare tjänstgöringsår
till och med femton påbörjade år med två femtedelar
av samma årsinkomst. För varje barn under 16
år skall utgå tilläggsersättning med 200 kronor.
3. Med årsinkomst, som omförmälts i mom. 2, förstås
hälften av befattningshavarens inkomst av anställningen
under tiden 1 januari 1932—31 december
1933 eller, örn anställningen omfattat endast en del av
nämnda tid, ett års inkomst av anställningen, beräknad
till tolv gånger den genomsnittliga månadslönen
under den del av berörda tid, som anställningen omfattat,
dock att för extra befattningshavare skall, beträffande
tjänstetid som överstiger sex år, med årsinkomst
förstås den inkomst, som skulle hava utgått till
befattningshavaren, därest han varit extra ordinarie
tjänsteman. I fråga örn befattningshavare, som under
sagda tid åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom,
skall anses så, som hade befattningshavaren varit
i full tjänstgöring under sagda tid.
4. Avskedsersättning till befattningshavare, som
innehar mer än nio tjänstgöringsår, skall utgå i form
av livränta, därvid ersättningsbeloppet ökas med 10
procent; dock att ersättningsberättigad, som så önskar,
må äga att vid avgången ur tjänst av ersättningen
utfå ett engångsbelopp motsvarande en årslön, var
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
vid procentuell förhöjning äger rum endast av återstående
ersättningsbeloppet.
5. Till befattningshavare, vilkens tjänstgöringstid
icke överstiger nio år, utbetalas avskedsersättningen
i följande ordning. Vid avgången ur tjänst utbetalas
ersättningen, i den män den icke överstiger en årslön.
Överskjutande ersättningsbelopp utbetalas ett år efter
avgången, dock att uppskov med utbetalning av belopp,
understigande 100 kronor, icke skall äga rum.
Örn ersättningsberättigad, som i detta moment avses,
så önskar, må avskedsersättning, ökad med 10 procent,
tillgodokomma honom i form av livränta.
6. Livränta, som utgår enligt förenämnda grunder,
skall beräknas med ledning av det förhöjda kontantbeloppet
och de till förordningen den 28 september
1928 örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt såsom
bilagor fogade tabellerna III och IV samt utbetalas i
samma ordning som förekommande lön å indragningsstat
och förtidspension.
7. Befattningshavare, som tillerkänts ersättning i
form av förtidspension eller livränta, är skyldig att,
då han erhåller anställning i statstjänst eller bos
skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat, omedelbart
till domänstyrelsen anmäla förhållandet med angivande
jämväl av den inkomst av anställningen, som
han åtnjuter. Befinnes befattningshavare hava underlåtit
att inom en månad efter utgången av det kalenderår,
under vilket anställningen tagit sin början,
verkställa sådan anmälan, må Kungl. Majit besluta,
att den befattningshavaren tillerkända ersättningen
icke vidare skall utgå.
Därest befattningshavare, som tillerkänts ersättning
i form av förtidspension eller livränta, erhåller sådan
anställning, som i första stycket av detta moment
nämnts, skall han vara skyldig att, såvida summan av
ersättningen och inkomsten av den nya anställningen
för visst kalenderår överstiger den avlöning befattningshavaren
omedelbart före avskedstillfället åtnjutit,
för nämnda år avstå två tredjedelar av det överskjutande
beloppet, dock högst förtidspensionens eller
livräntans belopp.
Befattningshavare, som tillerkänts avskedsersättning
i annan form än livränta, skall, därest han erhåller
någorlunda motsvarande anställning vare sig i
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 29
statstjänst eller hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd
eller pastorat, vara skyldig avstå den del av ersättningen,
som vid den nya anställningens början icke utbetalats.
8. Närmare bestämmelser angående ersättningsbeloppens
bestämmande m. m. ävensom erforderliga föreskrifter
rörande ersättnings utbetalande meddelas av
Kungl. Majit;
Y) besluta, att antalet av följande befattningar vid
domänverket skall från den 1 januari 1934 utgöra:
Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket:
generaldirektör .................................. 1
överdirektör ...................................... 1
Befattningar, bänförliga till 8:e—15:e lönegraderna
i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteck
-
ningen:
överjägmästarassistent .......................... 11
notarie .......................................... 2
bokhållare ...................................... 1
registrator ...................................... 1
revisor .......................................... 2
skogstaxator .................................... 5
byråjägmästare .................................. 3
intendent ........................................ 1
skogsingenjör .................................. 3
skogsskolföreståndare ........................... 5
jägmästare ..................................... 104
sekreterare ...................................... 1
domänfiskal .................................... 1
flottledsingenjör ................................ 1
Överjägmästare .................................. 11
byråchef ........................................ 5;
Anmärkning. Befattningarna såsom skogsingeniörer skola vid uppkommande
ledighet icke återbesättas.
VI) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser
och tillämpningsföreskrifter, som
vid genomförande av ifrågavarande personalindragningar
vid domänverket må erfordras;
B) att motionerna I: 312 och II: 483 samt II: 472 oell
II: 473, i den mån de icke kunna anses besvarade ge
-
30 Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.
nom vad utskottet i det föregående anfört och hemställt,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
samt
C) att motionerna 1:304 och II: 471 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 maj 1933.
På det sammansatta utskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från bankoutskottet: herrar Gustafsson i Stensholm*, Lindgren*, Ström i Lidköping,
Johansson i Friggeråker, Leffter, Bäcklund, Paulsen och Wikström;
från jordbruksutskottet: herrar Johansson i Uppmälby, N. August Nilsson, Granath,
J. Fritiof Gustafson*, Elof B. Andersson, Hedlund i Häste, Olsson i Rödningsberg och
Gustafson i Vimmerby.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Johansson i Uppmälby, Johansson i Friggeråker, N. August
Nilsson, Paulsen, Wikström och Gustafson i Vimmerby, vilka i likhet med
riksräkenskapsverket och kommunikationsverkens lönenämnd ansett, att
lönen för samtliga till indragningsstat överförda befattningshavare bör
utgå enligt lönegrupp A, och vilka därför yrkat,
A) att riksdagen, i anledning av förevarande proposition
nr 233 samt omförmälda motioner I: 312 och
11:483 ävensom 11:472 och 11:473, må
I)---(= utskottets förslag);
Sammansatt banko- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 31
II) godkänna —--befattningshavare:
1. Befattningshavare---avdrag.
2. Befattningshavare, som omedelbart före överflyttningen
till indragningsstat åtnjutit lön enligt
det provisoriskt gällande avlöningsreglementet den
22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket, må,
därest han före den 1 december 1933 anmält sig villig
att, med avstående av honom jämlikt mom. 1 första
stycket tillkommande avlöningsförmåner, underkasta
sig de i andra, tredje och fjärde styckena av detta moment
angivna bestämmmelser, åtnjuta lön enligt
nämnda provisoriska avlöningsreglemente samt pension
enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 233) med
bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket
i fråga örn rätt till pension m. m. med däri sedermera
gjorda ändringar, dock att lönen skall utgå enligt
lönegrupp A.
Befattningshavare, som erhåller allmän eller enskild
tjänst--— inkomstens förvärvande;
III) --— (= utskottets förslag);
IV) ---- (= utskottets förslag);
V) — — — (= utskottets förslag);
VI) —--(= utskottets förslag);
B) —--(= utskottets förslag); samt
C) —---(= utskottets förslag).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.