Bankoutskottets memorial Nr 1
1933-01-17 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1933:1, Bankoutskottets memorial Nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 17 januari 1933 kl. 5 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1932, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 17 januari 1933.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindley, Hansén,
Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker, Stendahl och Lindmark;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Byberg, Paulsen,
Johansson i Sollefteå och Wikström.
Bihang till riksdagens protokoll 1038. 8 sami. Nr 1.
1
Bankoutskottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1932. Sifferredogörelserna i denna
berättelse omfatta hela nämnda år, varemot beträffande beslut och åtgärder
av fullmäktige endast sådana äro upptagna, som icke finnas omförmälda i
den av riksdagens senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående
riksbanken.
Vid ingången av år 1932 hade vårt land under något mera än tre månader
haft en fri valuta. Den svenska penningmarknadens utveckling under
denna tid kan i korthet angivas sålunda.
Riksbankens diskonto hade successivt nedsatts och utgjorde vid årsskiftet
6 procent.
Under november månad hade vissa kreditrestriktioner genomförts. Dessa
avsågo dels att åstadkomma en begränsning av sådan varuimport, som ej
kunde anses oundgängligen nödvändig för vårt land och dels att söka framkalla
ett ökat utbud av exportvalutor och förhindra spekulation i utländska
valutor och i varor.
Riksbankens reserv av utländska valutor, som vid utgången av september
1931 endast uppgick till 32 miljoner kronor, hade trots att utrikeshandeln
visade ett betydande importöverskott, något ökats under kvartalet och utgjorde
vid 1931 års utgång 49 miljoner kronor. Samtidigt hade affärsbankernas
utländska nettotillgångar ökats med cirka 10 miljoner kronor. Slutligen
bör nämnas, att riksbankens guldkassa under kvartalet ökats med
cirka 7 miljoner kronor.
Vid guldmyntfotens frångående hade växelkurserna på guldmyntfotsländerna
stigit. Kursen på pund sterling, som vid utgången av september
1931 noterades i 17: 35, hade först fallit men därefter åter stigit. Medeltalet
av de noterade avista säljkurserna på pund sterling och dollar utgjorde:
1931 pund stg. dollar
oktober........... 16: 91 4: 35
november......... 17: 91 4: 82
december......... 18: 04 5: 36
Vid årsskiftet 1931/1932 utgjorde kursen på dollar 5: 29 och på pund 17: 94.
4
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Riktlinjer
för penningpolitiken.
Ränte
satserna.
Utvecklingen i guldmyntfotsländerna under kvartalet visade fortsatt nedgång
såväl vad beträffar produktion som priser. Irving Fishers amerikanska
index för partipriser, som för september 1931 hade talet 104, visade
för december en nedgång till 101.
I vårt land liksom i England, som ju också bade fri valuta, var utvecklingen
gynnsammare. Produktionen minskades ej utöver säsongvariationer,
och priserna visade någon uppgång. För Sveriges del utgjorde prisstegringen
enligt kommerskollegii index över partipriser 4 enheter. Index steg
nämligen från 107 för september till 111 för december. Riksbankens detaljprisindex
visade i stort sett ingen förändring.
Vid guldmyntfotens frånträdande angavs som mål för riksbankens penningpolitik
att bevara kronans inhemska köpkraft. Detta program blev mera
utförligt preciserat i fullmäktiges skrivelse till Konungen den 11 februari
1932 angående fortsatt befrielse från skyldigheten att inlösa sedlarna med
guld. Det huvudsakliga innehållet i denna skrivelse finnes återgivet i 1932
års bankoutskotts i maj avgivna utlåtande nr 40 angående verkställd granskning
av riksbankens styrelse och förvaltning. I samma utlåtande gjorde
bankoutskottet vissa uttalanden angående penningpolitiken, vilka av utskottet
angåvos hava karaktär av riktlinjer för penningpolitiken under den närmaste
framtiden. Dessa riktlinjer godkändes av riksdagen. Innebörden av
desamma var i huvudsak följande.
Utskottet förklarade till en början, att utskottet ej ville förorda en penningpolitik,
som avsåge att snarast möjligt åter anknyta kronan till guldet
vid den gamla pariteten. En strävan i sådant syfte skulle nödvändiggöra
en utpräglad deflationspolitik. En fast anknytning av kronan vid det engelska
pundet syntes ej äga sådan aktualitet, att ett närmare övervägande
härav vore påkallat. Som utgångspunkt för strävandena att reglera kronans
värde borde tagas den inhemska prisnivån och det svenska näringslivets
behov. Hinder borde lika kraftigt resas mot en fortsatt deflation som mot
den inflation, vilken ursprungligen befarats. En viss återhämtning av partipriserna
vore önskvärd. Därvid åsyftades dock ej en återgång till en alltför
avlägset liggande prisnivå. Ej blott export- och importpriser utan även
priserna på hemmamarknadsvaror borde kunna tillåtas att stiga, försåvitt
detta icke mera kännbart påverkade levnadskostnaderna. Vid strävandet
att handhava penningpolitiken i hela landets intresse måste så många faktorer
spela in, att en formell och enkel regel för densamma ej syntes kunna
uppställas. Det underströks därför, att penningpolitiken icke schematiskt
borde bindas vid vissa indextal. Slutligen framhölls även att det måste
vara ett allmänt önskemål, att räntorna inom landet hölles på den lägsta
nivå, som överhuvud taget vore möjligt, utan att det för penningpolitiken
uppställda målet äventyrades.
I förenämnda utlåtande nr 40 av bankoutskottet vid 1932 års riksdag
redogöres bland annat för ränteförändringarna under början av år 1932.
Bankoutskottets memorial Nr J.
5
Därvid omnänmes, att riksbankens diskonto bibehölls vid 6 % till den 19
februari 1932, då detsamma nedsattes med 1/« %. Fullmäktige uttalade
därvid, att redan före sistnämnda tidpunkt med fog kunnat anföras, att den
inre prisutvecklingen ej längre påkallade ett så högt diskonto som 6 %.
Det skäl, som framförallt varit avgörande för fullmäktiges ståndpunkt att
ej tidigare nedsätta räntan, hade emellertid varit dels hänsyn till penningmarknadens
läge, dels ock nödvändigheten av att i så hög grad som möjligt
trygga tillgången på utländsk valuta.
Redan i början av mars kunde fullmäktige ytterligare sänka diskontot,
nämligen till 5 % från och med den 3 mars.
Kort efter sistnämnda räntesänkning eller den 12 mars inträffade ingenjören
I. Kreugers frånfälle, som inledde sammanbrottet av hans företag. Med
hänsyn till att man ej kunde förutse omfattningen av de följder för Sveriges
ekonomi, som Kreugerkoncernens fall kunde medföra, var en ytterligare
räntesänkning under den närmaste tiden utesluten.
Först i mitten av maj månad ansågo fullmäktige sig ånyo kunna skrida
till en nedsättning av räntan. Från och med den 17 maj sänktes diskontot
till 4 Vs %, och en ytterligare nedsättning till 4 % trädde i kraft den 3 juni.
Sistnämnda räntesats blev oförändrad till och med den 31 augusti, varefter
diskontot blev 31/* %, vilken räntesats ännu gäller.
Såsom ofta är fallet under en nedåtgående konjunktur, visade det sig
även under år 1932, att affärsbankerna ej omedelbart följde riksbankens
ränteändringar. Visserligen sänkte affärsbankerna diskontot för varuväxlar
varje gång riksbanken vidtog ändring av räntan, men nedsättningen av
deras övriga låneräntor skedde ej i samma tempo. Affärsbankernas ränteändringar
den 18 maj och den 2 september avsago endast nämnda diskonto.
Efter den räntesänkning bos affärsbankerna, som kom till stånd vid det
senaste årsskiftet i samband med nedsättning av postsparbankens och de
enskilda sparbankernas räntor, ligga emellertid affärsbankernas räntesatser
för utlåningen i ett mera normalt läge i förhållande till riksbankens räntesatser.
Såsom ovan nämnts avsågo de under år 1931 införda kreditrestriktionerna
i första hand att minska anspråken på utländsk valuta och mobilisera landets
tillgång därav. För januari 1932 visade utrikeshandeln ett importöverskott av
ej mindre än 27 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 8 miljoner kronor
översteg importöverskottet för motsvarande månad 1931. Fullmäktige hade sig
bekant, att vissa företag hade stora likvider att verkställa till utlandet under
förra delen av år 1932. Riksbankens utländska valutareserv var ju vid
nämnda tid ganska obetydlig. Med hänsyn framförallt till dessa omständigheter
och därtill att effektiviteten av kreditrestriktioner i ej ringa grad torde
vara beroende av gällande räntesatser, ansågo fullmäktige vid räntenedsättningen
den 19 februari sig böra framhålla, att de dåvarande kreditrestriktionerna
fortfarande borde iakttagas. Detta uttalande upprepades ej vid
Kreditåt
gärder.
6
Bankoutskottets memorial Nr 1
Köp och försäljning
av
utländsk
valuta.
Växelkurser.
följande räntesänkningar. Det visade sig, att bankerna ej minst av omsorg
för sin likviditet självmant iakttogo en försiktighet vid sin allmänna kreditgivning,
som onödiggjorde restriktiva åtgärder från riksbankens sida. Sedan
kreditrestriktionerna sålunda alltmera förlorat i betydelse under förra delen
av år 1932, upphävdes de formellt i augusti månad samma år. I meddelandet
till bankerna härom framhöll dock riksbanken, att återhållsamhet alltjämt
vore påkallad beträffande den kreditgivning, som avsåge att möjliggöra
import eller eljest kunde medföra, att utländsk valuta toges i anspråk.
Under ar 1932 har riksbanken på förteckningen över de obligationer, mot
vilka lån utan vidare lämnas av bankens samtliga kontor, uppfört ett antal
nya värdepapper och i mån av räntesänkningarna höjt belåningskurserna å
dylika obligationer.
Innan fullmäktige övergå till att lämna vissa uppgifter om riksbankens
valutapolitik i mera inskränkt mening under år 1932, få fullmäktige hänvisa
till nedanstående statistiska uppgifter för samma år, vilka ur olika synpunkter
belysa vårt lands betalningsförhållanden till utlandet.
Utrikeshandeln visade jämväl under år 1932 ett betydande importöverskott,
ehuru handelsbalansen var gynnsammare än under närmast föregående
år. Följande översikt visar resultatet av utrikeshandeln under januari—
november 1931 och 1932.
Importöverskott.
1931
1932
milj. kr.
milj. kr.
januari..........
............... 20
27
februari..........
..............35
18
mars............
............... 46
37
april............
............... 52
37
maj.............
...............26
10
juni ............
.............. 14
9
juli.............
............... 12
7
augusti..........
..............20
21
september........
.............. 29
14
oktober .........
..............22
13
november........
..............30
17
Summa 306
210
En av de viktigaste förutsättningarna för att en centralbank skall kunna
utöva ett reglerande inflytande på en fri valuta, är, att en tillräckligt stor
reserv av utländska betalningsmedel står till centralbankens förfogande. Då
riksbanken såsom ovan nämnts vid början av år 1932 hade en valutareserv
av endast cirka 49 miljoner kronor och en guldkassa, som ur sedeltäckningssynpukt
icke kunde avsevärt minskas, gällde det sålunda för banken
Bankoutskottets memorial Nr 1.
7
att snarast möjligt få en förstärkning till stånd av valutareserven. Såsom
framgår av ovanstående tabell skulle detta mål nås under en tid av utpräglad
passivitet beträffande utrikeshandeln. Att en betydande ökning av
riksbankens utländska valutor ändock kom till stånd, får i första hand tillskrivas
den omständigheten, att en mobilisering i stor omfattning skedde
av landets utländska tillgångar. Importöverskottet i fråga örn varor kom
att till väsentlig del uppvägas av ett exportöverskott i fråga om värdepapper
ävensom av räntelikvider å utländska värdepapper, som lågo på
svenska händer.
Följande uppgifter, hämtade från den officiella statistiken över import
och export av värdepapper, belysa omfattningen härav.
1932
Import av
värdepapper
milj. kr.
Export av
värdepapper
milj. kr.
Export- överskott
milj. kr.
1 kvartalet....
.....20
59
39
2 » ____
.....21
31
10
3 » ....
.....21
45
24
4 » ....
.....21
63
42
Summa 83
198
115
Förändringarna under år
1932 av riksbankens och affärsbankernas utländ
ska tillgångar enligt den officiella statistiken framgå av
följande översikt
vid utgången
N e
av Riksbanken
t t o t i 1 1 g å
Affärsbankerna
n g
Summa
1931 december
...... 49
240
289
1932 januari . .
...... 81
229
310
februari .
...... 91
219
310
mars ....
...... 112
208
320
april ....
...... 114
208
322
maj.....
...... 122
177
299
juni ....
...... 133
168
301
juli.....
...... 162
172
334
augusti . .
...... 171
178
349
september
...... 178
176
354
oktober . .
...... 193
173
366
november
......220
162
382
december
......213
215
428
Det var givetvis angeläget, att vid den politik, som bland annat åsyftade
förstärkning av riksbankens utländska valutareserv, hänsyn i möjligaste
mån togs till önskvärdheten för näringslivet, att alltför häftiga kursfluktuationer
undvekes. Detta önskemål avsåg framförallt pundvalutan, som för
vår utrikeshandel är av dominerande betydelse. Riksbanken har sökt följa
principen att köpa valutor vid fallande kurstendens och att sälja, då kur
-
8
Bankoutskottets memorial Nr 1.
serna varit stigande. Följande uppställning angiver medeltalen för varje
manad av avista säljkurserna för pund och dollar i Stockholm samt av
kursen i London på New York (dollarpund), vilken angiver huru många
dollar, som erhållas för ett pund.
Mede
I k u r s
för
1932
pund stg.
dollar
dollarpund
januari.......
.... 17:91
5: 22
3.430
februari......
. . . . 17:96
5: 19
3.457
mars........
.... 18:32
5:08
3.621
april.........
.... 19: 72
5: 25
3.752
maj.........
.... 19: 69
5: 36
3.676
juni.........
.... 19: 52
5: 35
3.650
juli .........
. . . . 19:51
5; 49
3.552
augusti.......
. . . . 19:48
5:61
3.476
september.....
.... 19:50
5: 62
3.472
oktober.......
. . . . 19:40
5: 70
3.399
november.....
. . . 18: 81
5: 74
3.277
december.....
. . . . 18:32
5: 58
3.276
Med hänsyn till de förhållanden, som varit av särskild betydelse för den
svenska valutapolitiken, och till de tendenser, som beträffande valutan varit
dominerande, skulle man kunna indela år 1932 i fyra olika perioder, även
örn gränserna mellan dessa ej kunna preciseras. Första perioden skulle omfatta
tiden från årets början till början av mars, då vissa ungefär samtidigt
inträffade förhållanden föranledde, att utvecklingen, såväl internationellt som
beträffande vårt land tog en ny riktning. Den andra perioden skulle räcka
ungefär till slutet av maj och således omfatta tiden för de första svårigheterna
i anledning av Kreugerkoncernens sammanbrott. Den tredje perioden
skulle omfatta tiden från slutet av maj till omkring mitten av oktober och
den fjärde återstoden av året. En dylik indelning blir givetvis ej systematisk
men torde skänka framställningen större överskådlighet.
Vid ingången av år 1932 måste riksbanken ännu räkna med att upprätthållandet
av olika svenska företags likviditet i förhållande till utlandet kunde
ställa stora krav på landets utländska tillgångar. Detta blev även fallet
under februari månad. Trots dessa och av importöverskottet härflytande
krav på utländska valutor ökades riksbankens valutareserv från årsskiftet
till slutet av februari från 49 till 91 miljoner kronor. Samtidigt minskades
affärsbankernas innehav av dylika valutor, varigenom nettoökningen för
riksbanken och affärsbankerna tillsammans inskränktes till 21 miljoner
kronor, nämligen från 289 miljoner kronor vid årsskiftet till 310 miljoner
kronor vid utgången av februari månad.
Under januari och februari noterades pund sterling i kronor något under
den förutvarande pariteten. Kursläget var ganska stabilt och medelkurserna
Bankoutskdttets memorial Nr 1.
9
för nämnda månader blevo 17:91 respektive 17:96. Ej heller dollarkursen
visade några större fluktuationer.
Under sistnämnda två månader fortsatte prisfallet i guldmyntfotsländerna.
Irving Fishers index, som för december 1931 bade talet 101, gick under
januari och februari ned till 98 respektive 96. Såväl i vårt land som i England
blev prisnivån praktiskt sett oförändrad. Vad beträffar den industriella
produktionen i vårt land visade förra delen av februari en gynnsam utveckling.
Den 1 mars trädde i kraft vissa engelska värdetullar, vilka träffade även
några viktiga svenska exportvaror. Läget för den svenska exporten försämrades
ytterligare genom en omfattande driftinställelse inom trämasseindustrien.
Dessa omständigheter bidrogo att försvaga kronans uPandsvärde. Ungefär
samtidigt inträffade en avsevärd förbättring av det engelska pundet, beroende
framförallt därpå, att det blev bekant, att England i förväg återbetalat betydande
belopp å upptagna valutakrediter och upphävt vissa inskränkningar
i fråga örn valutahandeln, som införts vid guldmyntfotens frånträdande.
Pundets förbättring blev än mera framträdande därigenom att i början av
mars en utpräglad svaghetstendens inträdde i fråga om dollarvalutan.
I enlighet härmed var noteringen av dollarpund i Londén under mars i
stort sett stigande men hade under april och framförallt under maj ett mera
stabilt läge. Därefter blev tendensen långsamt fallande.
Ovan berörda omständigheter bidrogo till en stegring av våra valutakurser
under perioden mars—maj. Därtill medverkade ytterligare de betydande
uppköp i marknaden av utländsk valuta, som verkställdes under april och
förra delen av maj bland annat för att anskaffa medel till reglering av vissa
utländska acceptkrediter till svenska industriföretag. För pundet nåddes
maximikursen för året den 19 april med 20:60. Den högsta kursen för
dollarvalutan under första halvåret noterades den 23 april, då kursen var 5: 50.
Riksbanken ökade under perioden mars—maj sin valutareserv från 91
miljoner kronor till 122 miljoner kronor. Samtidigt minskades dock affärsbankernas
utländska tillgångar så avsevärt, att för samtliga banker en nettominskning
inträdde, nämligeu från 310 miljoner kronor till 299 miljoner
kronor.
Prisutvecklingen under denna period blev ungefär analog med utvecklingen
under de föregående månaderna. Guldprisnivån sjönk alltjämt. Irving
Fishers index visade en nedgång från 96 i mars till 92 i maj. Aven i
England skedde ett prisfall i ungefär samma tempo som i guldländerna.
Den svenska partiptisnivån var däremot praktiskt sett oförändrad, och även
riksbankens detalj prisindex var i stort sett konstant.
Under senare delen av maj noterades pundet i omkring 19:50. Detta
kursläge bibehölls praktiskt sett oförändrat ända till mitten av oktober.
Under hela denna tid var dollarkursen på pund fallande, varför kursen i
dollar i svenska kronor steg.
Riksbankens omfattande valutaoperationer bidrogo till pundkursens stab
10
Bankoutskottets memorial Nr 1.
litet. Från slutet av maj till utgången av oktober ökades riksbankens valutareserv
med ej mindre än 71 miljoner kronor. Då affärsbankernas utländska
tillgångar uppvisade någon minskning, blev nettoökningen för samtliga
banker under denna tid cirka 67 miljoner kronor.
Prisnivån i Förenta Staterna enligt Irving Fishers index visade under
tiden juni—september en uppgång från 90 till 95. Även den industriella
produktionen syntes hava nått en bottenpunkt och visade på eftersommaren
i Förenta Staterna och även i andra länder någon stegring. För Englands
del vände under denna tid den nedåtgående prisutvecklingen, vilket bör
ses i samband med pundets försämring i förhållande till dollarn. De olika
engelska prisindices visade en stegring av några procent. För Sveriges vidkommande
voro partipriserna i det närmaste oförändrade, och riksbankens
index visade alltjämt endast obetydliga förändringar.
Omkring mitten av oktober inträdde en stark nedgång av kursen i New
York på den engelska valutan. Härtill bidrogo flera orsaker, sannolikt i
främsta rummet kännedomen örn de stora utbetalningar till utlandet, framförallt
till Amerika, som England hade att verkställa under december månad.
Det tedde sig på hösten ovisst, huru djupt kursfallet på pund skulle bliva.
Inom England hade vid olika tillfällen röster höjts till förmån för en mycket
avsevärd valutaförsämring. Ett upprätthållande av riksbankens dittillsvarande
valutapolitik ansågs under rådande förhållanden innebära alltför stora riskmoment.
Vid en stark depreciering av pundet kunde ett bibehållande av
en hög pundkurs ej blott utöva en menlig inverkan på resultatet av riksbankens
verksamhet utan därjämte medföra verkningar av betydligt större
räckvidd. Örn riksbanken sökt bibehålla pundet vid omkring 19: 50, skulle
detta nämligen hava medfört en mycket stark stegring av dollarkursen,
vilket i sin tur kunnat medföra allvarliga handelspolitiska risker. Erfarenheten
har ju visat, att en stark depreciering av ett lands valuta lett till att
hinder rests för landets export i form av tullar och kontingenteringar. Vad
beträffar restriktioner för vårt lands export, må bär endast erinras örn de
engelska tullförhöjningarna samt om de franska kontingenteringarna och
den i Frankrike införda s. k. surtaxen. Krav på liknande åtgärder till skydd
mot bland annat svensk export hava framförts även i andra länder. Den
minskning av den svenska exporten, exempelvis av papper och pappersmassa,
som bleve en följd av nya restriktioner i de länder, som importera
våra varor, måste leda till en ytterligare nedskärning av produktionen och
ökad arbetslöshet.
Uppenbart är, att en långt driven depreciering av valutan även innebär
andra riskmoment. Här må endast nämnas den tendens till kapitalflykt,
som därigenom kan befaras.
Ovan har nämnts, att guldprisnivån under september steg till 95, mätt i
Irving Fishers index. Guldprisnivån har därefter åter varit fallande. I
Bankoutskottets memorial Nr 1.
11
England och Sverige har prisnivån under årets sista månader varit mera
stabil, dock med något fallande tendens.
Prisutvecklingen under år 1932 belyses av följande sammanfattande tabell:
1932
Irving
Fishers
Kommers-
kollega
Svenska Handelsbankens
partiprisindex
Riksbankens
detaljpris-
partipris-
index
partipris-
index
import
varor
export-
varor
Total
index
januari. . .
. . . . 98
109
91
112
109
100.1
februari . .
.... 96
110
92
113
109
101.1
mars ....
.... 96
109
92
lil
109
101.1
april ....
.... 94
109
93
112
108
100.9
maj.....
.... 92
109
93
109
108
101.3
juni.....
.... 90
108
91
106
108
101.8
juli.....
. . . . 91
108
92
107
108
101.0
augusti. . .
.... 94
108
95
107
109
100.8
september.
.... 95
110
99
108
109
100.5
oktober . .
.... 93
110
99
108
108
101.0
november .
. . . . 91
109
96
108
107
101.4
december .
.... 89
108
95
108
107
100.8
Av ovanstående framgår, att riksbankens prisindex under året varit synnerligen
stabil. Även partipriserna hava visat en fast tendens med endast
obetydlig nedgång under året. Uppdelningen av sistnämnda priser i priser
för importvaror och för exportvaror utvisar däremot betydligt större variationer.
Importprisernas stegring och exportprisernas nedgång innebära, att
vårt land under år 1932 för samma import nödgats lämna en större mängd
exportvaror i likvid än tidigare.
12
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Riksbankens rörelse.
Riksbankens rörelse har under år 1932 lämnat ett
överskott av................................. kr. 14,523,054: 23
Vinsten år 1931 utgjorde..................... » 14,658,815: 96
En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för
åren 1931 och 1932 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för
samma år meddelas å sid. 18 o. ff.
Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående
de viktigare rörelsegrenarna.
Riksbankens metalliska kassa har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................3% 205,998,700: — s/i 240,795,400: —
lägst................ 2/i 205,821,900:— 17/io 198,546,600: —
i medeltal................ 205,946,100: — 229,307,900: —
Sedelcirkulationen har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................Vig 621,269,500: — 3% 594,400,200: —
lägst................2% 466,132,800:— 2l/i 477,902,900; —
i medeltal................ 534,648,500: — 533,641,900: —
Sedelreserven har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................2% 195,622,800:— 24/i 252,939,100: —
lägst................Vio 40,688,300:— 30/9 52,885,400: —
i medeltal................ 127,243,800:— 165,102,100: —
Riksbankens utländska rörelse har under åren 1931 och 1932 haft följande
omfattning:
1932
1931
Kronor
Bokfört värde vid årets ingång . . 49,223,529: 11
tillkommit under året......... 1,101,410,998:31
Kronor
390,299,393: 89
2,203,638,563: 07
1,150,634,527: 42 2,593,937,956: 96
avgått under året............ 937,059.504: 03_2.544,714,427: 85
Bokfört värde vid årets slut .... 213,575,023:39 49,223,529:11
Varav saldo i räkning samt växlar 213,575,023: 39 49,223,529: 11
och utländska statspapper...... —: — —: —
Bankoutskottets memorial Nr 1.
13
De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................30/u 220,110,900:— Vi 384,847,100: —
lägst................ 7i 49,819,300:— 27« 19,239,500: —
i medeltal................ 144,183,900:- 207,460,200:
Riksbankens sammanlagda utlåning inom landet, omfattande utestående
diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................ 7x 568,586,100:— 7“ 570,177,100: —
lägst................12/n 164,090,100:— 162,223,300: —
i medeltal................ 317,639,000: — 353,457,200: —
Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................ Vi 493,967,000: — “A* 493,449,100: —
lägst................12/n 99,281,000:— 21/s 98,372,700: —
i medeltal................ 245,218,700: — 254,339,400: -
Varav affärsbankernas rediskontering:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................ Vi 334,589,400:— */io 403,575,700: —
lägst................“/ii 81,985,500:— *7* 74,575,000: —
i medeltal................ 189,063,500: — 208,617,300: —
Utestående lån ha uppgått till:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................31/s 88,136,500: — 37''s 147,848,500: —
lägst................ 7i 58,292,200:— 7* 61,539,400: —
i medeltal............... 70,716,500: 97,245,700:
Å kassakreditiv har utestått:
1932 1931
Kronor Kronor
högst.................. 7i 2,137,100:— ®7» 2,179,500: —
lägst.................. ‘Viä 1,419,800:— 7» 1,629,800: —
i medeltal.................. 1,703,800: - 1,872,100:
14
Bankoutskottett memorial Nr 1.
Kassakreditiv voro den 31 december åren 1932 och 1931 beviljade till
nedanstående belopp samt mot följande säkerheter:
Den 31 dec. 1932
Den 31 dec. 1931
Kronor
Kronor
beviljat belopp.....
......... 2,403,100: —
2,808,500: -
därav:
mot inteckningar . . . .
......... 279,300: —
322,300
—
» obligationer . . . .
......... 366,200: —
378,600
—
» aktier........
......... 882,000: —
1,099,000
—
» namnsäkerhet . .
......... 875,600: —
1,008,600
—
A giroräkning har i
riksbanken innestått:
19 32
1931
Kronor
Kronor
högst............
. . . 27u 310,904,200: —
a/i 290,339,100
—
lägst............
. . . 3% 131,710,200: —
37io 98,806,000
—
i medeltal.........
....... 218,710,800: —
181,881,700
—
Riksbankens diskonto och övriga räntesatser hava under år 1932 utgjort:
För lån
och kassakreditiv
mot säkerhet av
År 1932
För växlar
obligationer,
utfärdade av
svenska staten,
allmänna hypo- teksbanken och
konungariket
Sveriges stads- hypotekskassa
obligationer,
utfärdade av
svenska bostads- kreditkassan,
svenska skepps- hypotekskassan,
kommuner,
landsting,inteck- ningsbolag och
aktiebok Göte- borgs hypoteks- kassa
mot annan
säkerhet
%
%
%
%
''/i—18A............
6
6
64
• 7
“/K—V»............
H
54
6
64
s/s—16/b............
5
5
öl
6
”/«—*/•............
H
4''
5
5£
3/tt--3118............
4
4
44
5
v*—»v» ...........
H
4
4*
Ovanstående uppgifter avse växlar och lån på högst 3 månader. För
växlar och lån på längre tid, högst 6 månader, hava räntesatserna varit | %
högre.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
15
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.
Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1932 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:
Huvudkontoret..............
Avdelningskontoret i: Göteborg ....
Malmö.....
Falun......
Gävle .....
Halmstad . . .
Härnösand . .
Jönköping . . .
Kalmar . . . .
Karlskrona . .
Karlstad . . . .
Kristianstad . .
Linköping . . .
Luleå......
Mariestad . . .
Norrköping . .
Nyköping . . .
Sundsvall . . .
Umeå.....
Uppsala . . . .
Visby......
Vänersborg . .
Västerås . . . .
Växjö.....
Örebro.....
Östersund . . .
Avbetal-
ningslåne-
fonden
Kronor
Därav
använt
Kronor
oanvänt
Kronor
11,470,000
11,098,390
30
371,609
70
2,870,000
2,782,306
51
87,693
49
2,000,000
1,864,775
79
135,224
21
1,320,000
1,161,674
-
158,326
—
1,300,000
1,169,972
—
130,028
-
840,000
724,216
—
115,784
-
1,060,000
936,147
—
123,853
—
2,180,000
2,082,608
—
97,392
—
900,000
808,621
-
91,379
-
1,200,000
1,092,455
—
107,545
—
700,000
663,789
-
36,211
—
750,000
584,365
—
165,635
—
1,800,000
1,603,655
—
196,345
—
2,100,000
1,887,927
95
212,072
05
470,000
445,214
—
24,786
-
1,330,000
1,138,414
-
191,586
—
750,000
691,855
—
58,145
-
1,350,000
1,141,375
—
208,625
—
1,760,000
1,616,085
—
143,915
—
1,750,000
1,723,364
—
26,636
-
1,300,000
1,129,588
—
170,412
—
750,000
677,236
—
72,764
-
1,000,000
862,672
-
137,328
-
440,000
342,924
-
97,076
-
1,100,000
1,045,890
—
54,110
—
1,510 000
1,425,728
81,272
-
44,000,000
40,701,217
55
3,298,752
45
Summa
16
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Den 31 december 1932 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:
7 V2 års lån.............kr. 3,924,375:06
5 » » » 33,986,594:83
21/» » » » 2,790,277:66
Summa kr. 40,701,247:55
Räntesatsen var oförändrat 5 % under hela året.
Till spannmålskreditfonden har av 1932 års riksdag anvisats ett reservationsanslag
å 500,000 kronor att utgå av lånemedel. Någon överföring av
detta belopp från riksgäldskontoret har ännu ej visat sig erforderligt, utan
fonden utgjorde vid 1932 års slut fortfarande 2 milj. kronor. Fondens fördelning
på de olika kontoren samt å fonden disponerade belopp den 31
december 1932 framgår av nedanstående översikt:
Fondens
belopp
Kronor
Beviljade
krediter
Kronor
Utestående
belopp
Kronor
Huvudkontoret...............
650,000
130,000
37,259
Avdelningskontoret i Malmö.....
200,000
200,000
68,507
59
» i Kristianstad. .
650,000
650,000
573,581
26
» i Vänersborg . .
500,000
500,000
500,000
—
Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden
innestår å giroräkning i riksbanken.
Beträffande övriga uppgifter, som tidigare intagits i fullmäktiges berättelse
till bankoutskottet, hänvisas till riksbankens årsbok.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
17
Vinst- och förlusträkning, utgående balansräkning m. m.
Bihang till riksdagens protokoll 1933.
8 sami.
Nr 1.
2
18
Bankoutskottets memorial Nr 1
Vinst- och förlust
-
DEBET.
(Utgifter och förluster)
Lånerörelsen.
Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda lånefordringar
(ej avbetalningslån)..........
U trikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen förlust......
Aktier.
Bankens för internationell betalningsutj amning
aktier (förda inom linjen).............
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige:
Arvoden .........................
Ersättningar till fullmäktiges vikarier......
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner..........................
Ersättningar för flyttningskostnader........
Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid
samtliga kontor...................
Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .
Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .
Premier till chaufförerna..............
Läkarvård och begravningshjälp..........
Vikariatsersättningar.................
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av
riksbankens mynt- och medalj samling.....
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
i Göteborg och Malmö..............
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor.
» > ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg
» » » » j > Malmö .
> » ombudsmän » avd.-kontoren i Luleå
och Visby.....
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................
läkarvård och begravningshjälp.........
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmästare
.........................
Bidrag till utländska studieresor........
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göteborg
.........................
Arvoden över stat..................
Transport
1931
1
9 3 2
Kronor
Kronor
Kronor
161
87
101
94
13,238
67
24,810
—
24,911
94
2,178,519
18
4,978,715
50
1,800,000
—
—
—
7,674
33
7,740
78
123,329
26
122,228
86
7,996
22
9,728
17
131,957
03
2,384,663
49
2,414,078
56
3,106
83
6,852
21
9,328
32
14,740
73
10,982
62
12,231
96
5,529
—
6,001
45
1,000
—
1,000
—
1,517
50
2,568
15
54,163
97
51,604
32
600
—
600
—
21,580
27
21,600
_
92,000
—
92,000
—
4,800
—
4,800
—
3,000
—
2,841
66
1,600
—
1,600
—
263,257
41
304,972
58
—
—
571
50
1,659
92
2,435
22
4,000
—
2,400
—
100
_
100
_
36,387
90
25,268
25
2,968,266
59
7,030,196
76
— |—
8,111,591
84
Bankoutskottets memorial Nr 1. 19
räkning.
1931
9
3 2
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Kronor
Kronor
Kronor
Lånerörelsen.
Kantor på diskonterade växlar...........
11,359,333
79
13,396,744
82
> > hypoteks- och kommunlån.......
4,451,076
01
3,286,467
78
» » kassakreditiv o. kredit i löpande räkn.
98,751
50
91,975
20
Avgifter för » ...............
19,283
09
15,929
26
Inkasseringsavgifter och provisioner.......
3,392
38
8,959
23
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........
4,301
38
3,354
11
16,803,430
40
Statspapper och obligationer.
Räntor..........................
1,988,746
01
5,671,868
03
Vinst vid utlottning och försäljning .......
1,771,956
40
287,868
33
5,959,736
36
Övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................
142,010
36
150,077
75
slutna ........................
268
60
629
60
Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-
mynt och guld efter vikt.............
2,064,607
29
131,029
51
Utdelning å aktier..................
93,000
—
107,004
—
Tillfälliga räntor....................
343
96
25
87
Provisioner.......................
12,112
69
1,651
41
Pappersmagasinet...................
1,316
—
1,520
—
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret.................
1,495
34
1,450
—
vid avdelningskontoren..............
294,291
66
286,425
26
A7Q 3
/
Transport
22,306,286
46
23,442,980
16
20 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1931
19 3 2
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
7,030,196
76
_
_
8,111,591
84
Pensionsstat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-
banken ........................
271,349
—
259,038
38
Dyrtidstillägg:
Till fullmäktiges deputerade............
4,046
—
3,451
A avlöningar och arvoden i riksbanken.....
322,158
19
296,821
03
Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .
32,579
—
29,132
—
> pensionärer, tillhörande riksbankens änke-
och pupillkassor m. fl.............
26,895
—
23,447
—
> riksbankens befattningshavare å vid andra
statens verk uppburna arvoden.......
671
—
450
—
353,301
03
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:
Inventarier och deras underhåll..........
66,200
36
52,847
27
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ........................
75,208
35
63,577
02
Fastighetsunderhåll..................
58,990
51
77,958
72
Kontorshyra......................
26,250
—
22,575
—
Värme och belysning................
116,805
88
110,527
07
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
44,049
02
42,055
72
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,
tidningar, böcker o. d...............
80,480
93
76,504
17
Annonser och kungörelser..............
30,152
61
24,824
47
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .
276,650
02
261,359
81
Lagsöknings- och rättegångskostnader......
2,687
40
5,058
92
Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .
13,103
42
13,632
45
Kostnader för soliditetsupplysningar, varav för
huvudkontoret år 1932 kr. 24,246:92. Se nedan.
—
—
41,244
92
Transportkostnader..................
9,781
59
10,001
70
Diverse utgifter vid samtliga kontor.......
73,319
60
67,006
29
869,173
53
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-
kontoret:
Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap-
persbruk utöver av bruket gottgjorda belopp .
359,576
05
447,863
43
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....
3,785
—
4,307
75
Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens
sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda
belopp........................
447,419
13
402,321
16
Sedelförstöring.....................
880
41
648
62
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .
3,628
03
3,283
82
Renhållning inom bankhuset............
17,875
37
18,245
69
Bevakning av » ............
35,823
60
25,563
10
Soliditetsupplysningar*)...............
25,814
20
—
—
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion
och inventering av avdelningskontoren ....
17,507
90
10,530
55
Diverse reseersättningar ...............
7,872
85
3,622
85
Kostnader för riksbankens historik........
45,126
77
1,000
—
917,386
97
*) Huvudkontorets kostnader härför år 1932
kr. 24,246: 92 ingå i beloppet för banken i dess
helhet.
Transport
9,526,883
95
10,510,491175
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
21
1931
19 3 2
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
Transport
22 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1931
1
9
3 2
DEBET
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
9,526,883
95
—
_
10,510,491
75
Övriga utgifter och förluster:
Ränta ä 4 ''/a % å pensionsfonden..........
83,591
08
90,637
10
Falukontorets nybyggnad skonto enligt 1929 års
riksdagsbeslut....................
1,515
45
—
—
Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931
års riksdagsbeslut.................
2,804
—
67,734
85
Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt
1931 års riksdagsbeslut..............
39,597
62
252,387
88
Tilläggsanslag för vägen Tumba—Uttran.....
—
—
10,000
—
Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2
29,748
—
30,473
71
Diverse .........................
416
95
684
48
451,918
02
9,684,557
05
10,962,409
77
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .
12,621,729
41
12,480,570
39
Summa
22,306,286
46
23,442,980
16
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Inom linjen förda lån................
20,345
10
16,152
80
Saldo, vinst......................
2,037,086
55
2,042,483
84
Summa
2,057,431
65
2,058,636
64
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor
14,658,815
96
14,523,054
23
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
23
KREDIT.
Transport
.y//''
1931
19 3 2
Kronor
Kronor
Kronor
22,306,286
46
23,442,980
16
Summa
22,306,286
46
—
—
23,442,980
16
vinsträkning.
KREDIT.
2,054,281
3,150
47
18
2,057,550
1,085
88
76
| Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe- talningsl&n......................
Summa
2,057,431
65
2,058,636
64
24
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utgående
1931
1
9
3 2
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
45,547,440
—
45,617,930
—
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
80,321,857
71
85,334,931
82
Utländskt guldmynt..............
79,950,752
63
75,026,235
04
205,979,096
86
Annan kassatillgång.
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........
4,100,652
90
5,708,293
15
Äldre svenskt silvermynt...........
797
70
713
30
Brons-, järn- och kopparmynt........
92,530
95
163,468
76
Enskilda bankers postremissväxlar, checkar
m. m................
27,499,133
72
12,706,757
02
Utländska bankers sedlar..........
116,415
90
93,055
90
18,672,288
13
237,629,581
51
224,651,384
99
Statspapper och obligationer.
In- och utländska statspapper........
3,730,429
45
238,363,683
88
Inhemska obligationer (icke stats-).....
93,700
—
—
—
Upplupna, ej betalda räntor.........
47,217
70
2,018,415
13
240,382,099
01
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar..........
482,363,009
89
134,284,733
18
Hypoteks- och kommunlån......
73,583,435
—
68,779,178
03
Kassäkreditiv och kredit i löpande räkning
2,179,510
52
1,513,833
93
På indrivning beroende medel.......
14,780
47
1,081
95
Beräknade räntor......
180,867
25
312,628
18
204,891,455
27
Utrikesrörelsen.
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....
154,372
96
24,848,131
66
Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer............
53,575,659
37
189,622,891
84
214,471,023
50
Diverse räkningar......
7,056,545
65
19,704,879
91
Summa
860,609,109
77
—
-| 904,100,842
68
DEBET.
Utestående avbetalningslån . .
På giroräkning i riksbanken
outlånad fond.......
innestående
Summa
Avbetalningslånefondens
41,106,338
03
—
—
40,701,247
55
2,893,661
97
—
—
3,298,752
45
44,000,000
—
—
—
44,000,000
—
Bankoutskottets memorial Nr 1.
25
balansräkning.
1931
1
9
3 2
Kronor
Kronor
|
Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.
Den 31 december utelöpande sedlar ....
582,676,510
77
—
--
598,214,839
90
Postväxelräkning.
Den 31 december utelöpande postremiss-
988,723
87
1,196,304
72
—
—
Giroräkning.
Å giroräkning bokförd skuld........
172,081,130
93
—
—
201,567,470
35
Lånerörelsen.
Upp- och avskrivningSräkning........
24,045
97
15,030
01
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar
59,386
43
17,905
07
Beräknade räntor................
3,303,718
95
353,999
13
386,934
21
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker.........
4,476,858
87
896,000
11
Sålda, ej levererade utländska valutor . . .
29,644
35
—
—
896,000
11
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 4lln% ränta . .
120,666
88
120,666
88
» » 4 » » . .
56,512
49
56,512
49
» » 3 » » . .
227
19
227
19
Ej uttagna räntor på förestående obliga-
tioner.....................
4,022
29
4,735
03
182,141
59
Övriga skulder.
Statsverkets andel av riksbankens vinst, att
utbetalas under nästkommande år ... .
8,000,000
—
7,000,000
—
1,983,074
273,445
08
2,146,734
5,871,382
95
Diverse räkningar...............
07
69
15,018,117
64
Kapitalbalans.
50.000. 000
20.000. 000
_
50.000. 000
20.000. 000
_
_
_
Reserverade medel, utgörande:
återstående vinstmedel från föregående år
1,664,744
82
2,323,560
78
vinst för året.................
14,658,815
96
14,523,054
23
86,846,615
01
Anm. Värdet av riksbankens fasta egen- dom samt mynt- och medaljsamling finnes
ej upptaget bland tillgångar, som ingått i
förestående kapitalbalans.
Summa
860,609,109
77
—
—
904,100,842
68
ställning den 31 december.
KREDIT.
För utlämnande av avbetalningslån anvisad
44,000,000
_
_
_
44,000,000
—
Summa
44,000,000
—
44,000,000
26
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar
och skulder vid 1931 och 1932 års slut.
1931
1932
Kronor
Kronor
Tillgångar.
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-
missväxlar m. m.......................
12,334
—
10,814
—
Metallvärdet av riksbankens mynt- och medalj sam ling
33,226
22
33,2 26
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
13,115,800
—
13,115,800
—
Summa
13,161,360
22
13,159,840
22
Fastigheten i:
Stockholm..........................
4,250,000
—
4,250,000
—
Göteborg...........................
800,000
—
800,000
—
Malmö.............................
425,000
—
425,000
—
Falun.............................
170,000
—
170,000
—
Gävle.............................
200,000
—
200,000
—
Halmstad...........................
375,000
—
375,000
—
Härnösand..........................
144,000
—
144,000
—
Jönköping...........................
115,000
—
115,000
—
Kalmar............................
350,000
—
350,000
—
Karlskrona..........................
550,000
—
550,000
—
Karlstad............................
150,000
—
150,000
—
Kristianstad.........................
230,000
—
230,000
—
Linköping...........................
300,000
—
300,000
—
Luleå.............................
325,000
—
325,000
—
Mariestad...........................
135,000
—
135,000
—
Norrköping *) ........................
—
—
—
—
Nyköping...........................
322,000
—
322,000
—
Sundsvall...........................
250,000
—
250,000
—
Uppsala............................
535,000
—
535,000
—
Visby.............................
225,000
—
225,000
—
Vänersborg..........................
250,000
—
250,000
—
Växjö.............................
315,000
—
315,000
—
Örebro.............................
250,000
—
250,000
—
Östersund...........................
115,000
—
115,000
—
Tumba ............................
2,334,800
—
2,334,800
*) Anm. Taxeringsvärde å fastigheten i Norrköping ännu ej åsatt
den 3,/ii 1932.
Summa
13,115,800
—
13,115,800
—
Skulder.
Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper.................
338,825
90
338,786
90
Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1,315,328
04
1,315,328
04
Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....
548
08
548
08
» med 4 ‘/s % ränta........
5,527
07
5,527
07
» » 3 % » ........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
1,662,159
92
1,662,120
92
Bankoutskottets memorial Nr 1.
27
Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.
Vinst å riks-
Vinst å av-
Summa vinst
Summa vinst
bankens eget
betalnings-
år 1932
år 1931
kapital
lånefonden
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Vid huvudkontoret........
7,346,142
61
544,952
73
7,891,095
34
8,594,914
48
Vid kontoret i: Göteborg.....
1,692,980
02
136,728
66
1,829,708
68
1,302,165
34
Malmö......
2,090,029
74
90,165
07
2,180,194
81
1,455,420
88
Falun.......
—
—
59,386
80
53,177
28
131,733
44
Gävle.......
101,956
20
57,131
55
159,087
75
235,574
67
Halmstad ....
11,787
98
37,867
23
49,655
21
69,357
17
Härnösand ....
34,637
95
46,936
80
81,574
75
160,085
76
Jönköping ....
47,351
98
103,371
50
150,723
48
175,338
96
Kalmar......
121,214
99
40,014
47
161,229
46
147,566
18
Karlskrona ....
8,766
89
55,437
62
64,204
51
80,048
02
Karlstad.....
—
—
32,152
18
—
—
* 83,513
11
Kristianstad . . .
113,605
10
30,916
84
144,521
94
150,304
29
Linköping ....
106,347
06
85,649
58
191,996
64
187,530
59
Luleå.......
104,820
68
99,530
76
204,351
44
262,776
64
Mariestad ....
—
—
22,646
85
—
—
7,915
94
Norrköping . . .
125,951
86
62,104
94
188,056
80
219,905
79
Nyköping ....
18,249
37
35,954
51
54,203
88
100,306
32
Sundsvall ....
243,659
22
60,216
99
303,876
21
236,549
83
Umeå.......
61,754
08
81,940
41
143,694
49
116,666
69
Uppsala.....
133,750
18
81,217
89
214,968
07
248,243
55
Visby.......
3,803
71
62,759
28
66,562
99
80,290
48
Vänersborg . . .
—
—
31,914
95
17,254
72
21,366
42
Västerås.....
13,215
39
44,932
15
58,147
54
98,923
40
Växjö.......
5,438
98
16,650
90
22,089
88
13,868
08
Örebro......
155,951
12
53,312
72
209,263
84
331,319
52
Östersund ....
34,382
61
68,590
46
102,973
07
147,130
41
12,575,797
72
2,042,483
84
14,542,612
78
14,658,815 96
å riksbankens
Nettoförlust
Nettoförlust
eget kapital
år 1932
år 1931
Avgår förlust:
Vid kontoret i Falun ......
6,209
52
—
—
—
—
—
—
» »i Karlstad.....
40,840
81
—
—
8,688
63
—
—
» »i Mariestad ....
33,516
77
—
—
10,869
92
—
—
» »i Vänersborg . . .
14,660
23
—
—
—
—
—
—
95,227133
—
—
19,558
55
—
—
12,480,570 39
2,042,483|84
14,523,054
23
14,658,815
96
Anni.: Vinstresultaten för avdelningskontoren böra bedömas med hänsyn till rediskonteringens
ringa omfattning under året.
28
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Bankens
styrelse.
Göta kanal - verk.
Delegerade
för riksdagens
verk.
Inventeringar
vid
huvudkontoret.
Inspektioner
och
särskilda
undersökningar
vid
avdelningskontoren.
Riksbankens styrelse m. m.
§ 1.
Under tiden efter det val av fullmäktige, som ägt rum år 1932, och intill
utgången av samma år hava inom riksbankens styrelse de förändringar
skett, att, sedan herr Sköld den 24 september utnämnts till statsråd och till
följd därav frånträtt befattningen såsom fullmäktig, undertecknad Björnsson
den 30 i samma månad inträtt såsom fullmäktig, efter det såväl förste
suppleanten herr Wilhelmsson som andre suppleanten herr Abrahamsson
förklarat sig förhindrad att emottaga ifrågavarande uppdrag; och har undertecknad
Björnsson därvid jämväl övertagit uppdraget såsom inspekterande
fullmäktig för Tumba bruk.
Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1932
tjänstgjort 103 dagar.
Av de utav riksdagen valda suppleanterna hava under året herr Wilhelmsson
tjänstgjort 118 dagar och undertecknad Björnsson i tiden före ovanberörda
den 30 september 14 dagar.
§ 2.
Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett
ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1933 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.
§ a
Till
delegerade för riksdagens verk för år 1933 hava fullmäktige utsett
undertecknade Amnér och Widell.
§ 4.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under år 1932 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning
därvid förekommit.
§ 5.
Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1932 verkställts
av undertecknad Booth vid kontoren i Jönköping, Linköping och Stadsvall,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Luleå, Umeå och Visby, samt
av undertecknad Larsson vid kontoren i Göteborg, Malmö, Falun, Gävle,
Halmstad, Härnösand, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Mariestad,
Norrköping, Nyköping, Uppsala, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro
och Östersund.
Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
29
§ 6.
I skrivelse den 31 mars 1932 till konstitutionsutskottet med yttrande över Utredning
motioner med förslag till grundlagsändringar, avseende riksbankens organi- organisation,
hava fullmäktige bland andra synpunkter, som borde beaktas vid en sation m. m.
eventuell utredning om riksbankens organisation, understrukit önskvärdheten
av att utredningen bomme att omfatta dels möjligheten att bereda fullmäktige
större handlingsfrihet i fråga örn den inre organisationen, dels ock frågan
örn riksbankens revisionsväsen.
I anslutning härtill hava fullmäktige beslutit låta verkställa en utredning
enligt vissa av fullmäktige angivna riktlinjer. Utredningen skall omfatta
såväl arbetsuppgifterna för de olika avdelningarna och samarbetet mellan
dem som även spörsmål, sammanhängande med personalorganisationen.
Huvudsyftet med utredningen är att åstadkomma en undersökning
rörande vilka ändringar, som kunna vara påkallade ur synpunkten att
åstadkomma en så effektiv arbetsorganisation som möjligt, varigenom riksbanken
på bästa möjliga sätt kunde tillgodose de ökade anspråk, som under
nuvarande tidsförhållanden stålhäs på banken.
Fullmäktige hava uppdragit åt kamrern E. Wilhelmsson att med biträde
av tjänstemannen i 22:a lönegraden G. Waldau under deputerades överinseende
verkställa ifrågavarande utredning.
§ 7.
På sätt närmare framgår av den redogörelse, fullmäktige i skrivelse den
11 april 1932 lämnat bankoutskottet, har riksbanken jämte Skandinaviska
kreditaktiebolaget och Aktiebolaget Svenska handelsbanken i februari 1932 stadå medel
lämnat Svenska tändsticksaktiebolaget viss kredit mot säkerhet av bland ^
annat 900,000 dollars obligationer av Tyska rikets 6 % internationella lån gong till
. ioqa tyska sta
av
ar 1930. tens 6 %
Konkursförvaltningen för International Match Corporation hade gjort gäl- obligationer
lande, att Skandinaviska kreditaktiebolaget obehörigen förfogat över nominellt av år 1930‘
50 milj. dollars obligationer av nämnda lån, och att häri inginge 600,000
dollars av ovannämnda till riksbanken som säkerhet överlämnade obligationer.
Med anledning härav har konkursförvaltningen uttagit stämning å riksbanken
och vissa andra svenska banker och i samband härmed utverkat kvarstad
å en del av de hos Chase National Bank, New York, för räkning Lee, Higginson
& Co. därstädes innestående kupongmedel, avsedda för betalning av
den kupong till obligationer av berörda lån, vilken förföll den 15 juli 1932.
Efter förhandlingar har överenskommelse numera träffats, varigenom pantsättningen
av ifrågavarande obligationer å 600,000 dollars godkänts. Under
förutsättning att denna överenskommelse godkännes av den amerikanska
konkursdomstolen och dess beslut vinner laga kraft, kommer rättstvisten
att nedläggas och kvarstaden att upphävas.
Överenskommelse
ang. kvar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
BO
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Ang. brandväsendet
inom bankens
byggnad
i Stockholm.
Ang. ombudsmännen
vid vissa
avdelningskontor.
Styrelserna
för avdelningskontoren.
§ 8.
Fullmäktige hava uppdragit åt Stockholms stads brandchef Harald Selldén
att från och med den 1 januari 1933 tillsvidare omhänderhava överinseendet
över brandväsendet inom riksbankens härvarande byggnad mot ett arvode
av 600 kronor för år, utan rätt till dyrtidstillägg därå.
§ 9.
Då ombudsmansgöromålen vid avdelningskontoret i Visby visat sig vara
av synnerligen obetydlig omfattning, hava fullmäktige beslutit att med utgången
av år 1932 indraga ombudsmansbefattningen vid kontoret.
Då vidare ombudsmansgöromålen vid avdelningskontoret i Malmö ansetts
icke vara mera betungande än att en nedsättning av ombudsmannens arvode
från 3,000 kronor till 2,000 kronor för år synts skälig, hava fullmäktige vid
förordnande av ny ombudsman vid kontoret fastställt arvodet för denne till
2,000 kronor för år.
I samband härmed hava fullmäktige av enahanda skäl beslutit, att frågan
örn nedsättning av arvodet till ombudsmannen vid kontoret i Göteborg skulle
framdeles tagas under övervägande.
§ 10.
I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1932 följande
förändringar ägt rum:
Vid kontoret i Karlskrona har vice ordföranden i styrelsen grosshandlaren
Svante Lindahl avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste
suppleanten överstelöjtnanten Fredrik von Otter.
Vid kontoret i Kristianstad har verkställande styrelseledamoten Reinhold
Bruhn från och med den 1 oktober 1932 beviljats avsked med pension; och
har till verkställande styrelseledamot i hans ställe förordnats kamrern vid
kontoret i Visby Leo Olsson.
Vid kontoret i Luleå har ordföranden i styrelsen disponenten Gustaf Burström
avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste suppleanten
grosshandlaren Jonas Sjölin.
Vid kontoret i Växjö har till tredje suppleant utsetts ombudsmannen hos
Kronobergs läns försäkringsbolag Herman Wetterling.
Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år
1933 hava förordnats samma personer, som vid 1932 års slut voro därtill
förordnade, med följande undantag och förändringar:
Vid kontoret i Malmö har verkställande styrelseledamoten John Berlings
förordnande begränsats till och med den 30 september 1933;
vid kontoret i Jönköping har till ledamot i stället för fd. folkskolinspektören
Robert Johansson-Dahr valts förutvarande förste suppleanten lantbrukaren
Elof Andersson; till suppleanter hava valts förutvarande supplean
-
BankoutsTcottets memorial Nr 1.
31
terna landskamrern Johan Wallinder och grosshandlaren Alfred Björk samt
ordföranden i Jönköpings drätselkammare Carl Gustaf Gustafsson;
vid kontoret i Linköping har till ledamot i stället för direktören August
Tollin valts förutvarande andre suppleanten länsnotarien Algot Pehardt; till
suppleanter hava valts nuvarande förste suppleanten brukspatronen Ivar af
Burén samt direktören Carl Leopold Sabelström och handlanden Johan
Axel Pihl.
§ 11.
De under § 14 i 1931 års statsrevisorers berättelse omförmälda av fullmäktige
enligt bemyndigande av samma års riksdag beslutade ombyggnadsoch
reparationsarbetena inom riksbankens fastighet i Malmö samt byggnadsarbetena
i Norrköping för uppförande av en nybyggnad åt bankens därvarande
avdelningskontor äro numera avslutade och efter verkställda
besiktningar godkända. Nybyggnaden har den 26 september 1932 tagits i
anspråk av kontoret.
Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava uppgått till 67,734 kronor
85 öre vid kontoret i Malmö och 291,985 kronor 50 öre vid kontoret i Norrköping.
Det till arbetena vid förstnämnda kontor anvisade anslaget har
överskridits med 7,234 kronor 85 öre, huvudsakligen till följd därav, att
under arbetets gång vissa kostsamma extra arbeten visat sig vara ofrånkomliga.
Kostnaderna för nybyggnaden i Norrköping hava däremot understigit
det därför anvisade anslaget med 38,014 kronor 50 öre.
§ 12.
I särskilda skrivelser hade fullmäktige under nästlidet år gjort framställning
dels till Konungen örn upplåtande av viss tomtmark för uppförande
å densamma av en byggnad för riksbankens sedeltryckeri, dels ock hos
bankoutskottet örn medgivande att å nämnda tomtmark låta uppföra ifrågavarande
byggnad. Då förstnämnda skrivelse icke föranledde proposition
till riksdagen, hade utskottet funnit den senare framställningen icke föranleda
någon utskottets åtgärd.
Med anledning därav hava fullmäktige föranstaltat om förnyad utredning
av frågan örn beredande av lämpliga lokaler för sedeltryckeriet; och skall,
med hänsyn till den trängande nödvändigheten av tryckeriets flyttning, utredningen
snarast möjligt slutföras, varefter fullmäktige komma att till
utskottet avgiva nytt förslag i ärendet.
§ 13.
Nästlidet års bankoutskott har i sitt utlåtande nr 64, angående riksbankens
bidrag till bankostatens änke- och pupillkassa m. m., uttalat önskvärdheten,
att änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk
måtte sättas i stånd att höja pensionsförmånerna till likställighet med
vad som gäller i förstnämnda kassa, samt framhållit, bland annat, att höj
-
Byggnadsarbeten
för riksbankens
fastigheter
i naimo
och Norrköping.
Utredning
ang. nya
lokaler föi
sedeltryckeriet.
Utredning
om höjning
av pensionsförmånerna
från avdelningskontorens
änkekassa.
32
Bankoutskottets memorial Nr 1.
ning av pensionsavgifterna syntes ofrånkomlig. I anledning härav hava
fullmäktige uppdragit åt deputerade att låta verkställa utredning rörande
sådan höjning av pensionsförmånerna i avdelningskontorens kassa.
Med hänsyn till den reglering av avlönings- och pensionsförhållandena
vid riksdagens verk, vilken torde vara att förvänta inom de närmaste åren,
hava deputerade ansett lämpligast att i avbidan härå och till dess den nu
rådande ekonomiska depressionen övervunnits låta anstå med ifrågavarande
utredning; och hava fullmäktige i anslutning härtill beslutit, att med nämnda
utredning skall tillsvidare anstå.
Kassation- Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
T^urnbabruk rum’ utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.
Berättelser Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
*nfngskon- avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1932 ävensom
toren. avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1931.
I fråga örn avdelningskontoren i Göteborg och Malmö äro framställningar
gjorda örn avskrivning av vissa inom linjen förda fordringar. Dessa framställningar
hava i vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna;
och fullmäktige hava för sin del icke något att erinra mot att
ifrågavarande fordringar avskrivas.
Stockholm den 12 januari 1933.
§ 14.
§ 15.
Ivar Rooth.
Viktor Larsson.
ADOLF af JOCHNICK.
Ludvig Widell.
Martin Fehr.
A. Amnér.
Edv. Björnsson.
Marcus Öhlin.
Stockholm 1933, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
330100
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.