Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 1

1933-01-17 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1933:1, Bankoutskottets memorial Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 17 januari 1933 kl. 5 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1932, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen

överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1933.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindley, Hansén,

Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker, Stendahl och Lindmark;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Byberg, Paulsen,

Johansson i Sollefteå och Wikström.

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 8 sami. Nr 1.

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1932. Sifferredogörelserna i denna

berättelse omfatta hela nämnda år, varemot beträffande beslut och åtgärder

av fullmäktige endast sådana äro upptagna, som icke finnas omförmälda i

den av riksdagens senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående

riksbanken.

Vid ingången av år 1932 hade vårt land under något mera än tre månader

haft en fri valuta. Den svenska penningmarknadens utveckling under

denna tid kan i korthet angivas sålunda.

Riksbankens diskonto hade successivt nedsatts och utgjorde vid årsskiftet

6 procent.

Under november månad hade vissa kreditrestriktioner genomförts. Dessa

avsågo dels att åstadkomma en begränsning av sådan varuimport, som ej

kunde anses oundgängligen nödvändig för vårt land och dels att söka framkalla

ett ökat utbud av exportvalutor och förhindra spekulation i utländska

valutor och i varor.

Riksbankens reserv av utländska valutor, som vid utgången av september

1931 endast uppgick till 32 miljoner kronor, hade trots att utrikeshandeln

visade ett betydande importöverskott, något ökats under kvartalet och utgjorde

vid 1931 års utgång 49 miljoner kronor. Samtidigt hade affärsbankernas

utländska nettotillgångar ökats med cirka 10 miljoner kronor. Slutligen

bör nämnas, att riksbankens guldkassa under kvartalet ökats med

cirka 7 miljoner kronor.

Vid guldmyntfotens frångående hade växelkurserna på guldmyntfotsländerna

stigit. Kursen på pund sterling, som vid utgången av september

1931 noterades i 17: 35, hade först fallit men därefter åter stigit. Medeltalet

av de noterade avista säljkurserna på pund sterling och dollar utgjorde:

1931 pund stg. dollar

oktober........... 16: 91 4: 35

november......... 17: 91 4: 82

december......... 18: 04 5: 36

Vid årsskiftet 1931/1932 utgjorde kursen på dollar 5: 29 och på pund 17: 94.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Riktlinjer

för penningpolitiken.

Ränte
satserna.

Utvecklingen i guldmyntfotsländerna under kvartalet visade fortsatt nedgång

såväl vad beträffar produktion som priser. Irving Fishers amerikanska

index för partipriser, som för september 1931 hade talet 104, visade

för december en nedgång till 101.

I vårt land liksom i England, som ju också bade fri valuta, var utvecklingen

gynnsammare. Produktionen minskades ej utöver säsongvariationer,

och priserna visade någon uppgång. För Sveriges del utgjorde prisstegringen

enligt kommerskollegii index över partipriser 4 enheter. Index steg

nämligen från 107 för september till 111 för december. Riksbankens detaljprisindex

visade i stort sett ingen förändring.

Vid guldmyntfotens frånträdande angavs som mål för riksbankens penningpolitik

att bevara kronans inhemska köpkraft. Detta program blev mera

utförligt preciserat i fullmäktiges skrivelse till Konungen den 11 februari

1932 angående fortsatt befrielse från skyldigheten att inlösa sedlarna med

guld. Det huvudsakliga innehållet i denna skrivelse finnes återgivet i 1932

års bankoutskotts i maj avgivna utlåtande nr 40 angående verkställd granskning

av riksbankens styrelse och förvaltning. I samma utlåtande gjorde

bankoutskottet vissa uttalanden angående penningpolitiken, vilka av utskottet

angåvos hava karaktär av riktlinjer för penningpolitiken under den närmaste

framtiden. Dessa riktlinjer godkändes av riksdagen. Innebörden av

desamma var i huvudsak följande.

Utskottet förklarade till en början, att utskottet ej ville förorda en penningpolitik,

som avsåge att snarast möjligt åter anknyta kronan till guldet

vid den gamla pariteten. En strävan i sådant syfte skulle nödvändiggöra

en utpräglad deflationspolitik. En fast anknytning av kronan vid det engelska

pundet syntes ej äga sådan aktualitet, att ett närmare övervägande

härav vore påkallat. Som utgångspunkt för strävandena att reglera kronans

värde borde tagas den inhemska prisnivån och det svenska näringslivets

behov. Hinder borde lika kraftigt resas mot en fortsatt deflation som mot

den inflation, vilken ursprungligen befarats. En viss återhämtning av partipriserna

vore önskvärd. Därvid åsyftades dock ej en återgång till en alltför

avlägset liggande prisnivå. Ej blott export- och importpriser utan även

priserna på hemmamarknadsvaror borde kunna tillåtas att stiga, försåvitt

detta icke mera kännbart påverkade levnadskostnaderna. Vid strävandet

att handhava penningpolitiken i hela landets intresse måste så många faktorer

spela in, att en formell och enkel regel för densamma ej syntes kunna

uppställas. Det underströks därför, att penningpolitiken icke schematiskt

borde bindas vid vissa indextal. Slutligen framhölls även att det måste

vara ett allmänt önskemål, att räntorna inom landet hölles på den lägsta

nivå, som överhuvud taget vore möjligt, utan att det för penningpolitiken

uppställda målet äventyrades.

I förenämnda utlåtande nr 40 av bankoutskottet vid 1932 års riksdag

redogöres bland annat för ränteförändringarna under början av år 1932.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr J.

5

Därvid omnänmes, att riksbankens diskonto bibehölls vid 6 % till den 19

februari 1932, då detsamma nedsattes med 1/« %. Fullmäktige uttalade

därvid, att redan före sistnämnda tidpunkt med fog kunnat anföras, att den

inre prisutvecklingen ej längre påkallade ett så högt diskonto som 6 %.

Det skäl, som framförallt varit avgörande för fullmäktiges ståndpunkt att

ej tidigare nedsätta räntan, hade emellertid varit dels hänsyn till penningmarknadens

läge, dels ock nödvändigheten av att i så hög grad som möjligt

trygga tillgången på utländsk valuta.

Redan i början av mars kunde fullmäktige ytterligare sänka diskontot,

nämligen till 5 % från och med den 3 mars.

Kort efter sistnämnda räntesänkning eller den 12 mars inträffade ingenjören

I. Kreugers frånfälle, som inledde sammanbrottet av hans företag. Med

hänsyn till att man ej kunde förutse omfattningen av de följder för Sveriges

ekonomi, som Kreugerkoncernens fall kunde medföra, var en ytterligare

räntesänkning under den närmaste tiden utesluten.

Först i mitten av maj månad ansågo fullmäktige sig ånyo kunna skrida

till en nedsättning av räntan. Från och med den 17 maj sänktes diskontot

till 4 Vs %, och en ytterligare nedsättning till 4 % trädde i kraft den 3 juni.

Sistnämnda räntesats blev oförändrad till och med den 31 augusti, varefter

diskontot blev 31/* %, vilken räntesats ännu gäller.

Såsom ofta är fallet under en nedåtgående konjunktur, visade det sig

även under år 1932, att affärsbankerna ej omedelbart följde riksbankens

ränteändringar. Visserligen sänkte affärsbankerna diskontot för varuväxlar

varje gång riksbanken vidtog ändring av räntan, men nedsättningen av

deras övriga låneräntor skedde ej i samma tempo. Affärsbankernas ränteändringar

den 18 maj och den 2 september avsago endast nämnda diskonto.

Efter den räntesänkning bos affärsbankerna, som kom till stånd vid det

senaste årsskiftet i samband med nedsättning av postsparbankens och de

enskilda sparbankernas räntor, ligga emellertid affärsbankernas räntesatser

för utlåningen i ett mera normalt läge i förhållande till riksbankens räntesatser.

Såsom ovan nämnts avsågo de under år 1931 införda kreditrestriktionerna

i första hand att minska anspråken på utländsk valuta och mobilisera landets

tillgång därav. För januari 1932 visade utrikeshandeln ett importöverskott av

ej mindre än 27 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 8 miljoner kronor

översteg importöverskottet för motsvarande månad 1931. Fullmäktige hade sig

bekant, att vissa företag hade stora likvider att verkställa till utlandet under

förra delen av år 1932. Riksbankens utländska valutareserv var ju vid

nämnda tid ganska obetydlig. Med hänsyn framförallt till dessa omständigheter

och därtill att effektiviteten av kreditrestriktioner i ej ringa grad torde

vara beroende av gällande räntesatser, ansågo fullmäktige vid räntenedsättningen

den 19 februari sig böra framhålla, att de dåvarande kreditrestriktionerna

fortfarande borde iakttagas. Detta uttalande upprepades ej vid

Kreditåt
gärder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 1

Köp och försäljning

av

utländsk

valuta.

Växelkurser.

följande räntesänkningar. Det visade sig, att bankerna ej minst av omsorg

för sin likviditet självmant iakttogo en försiktighet vid sin allmänna kreditgivning,

som onödiggjorde restriktiva åtgärder från riksbankens sida. Sedan

kreditrestriktionerna sålunda alltmera förlorat i betydelse under förra delen

av år 1932, upphävdes de formellt i augusti månad samma år. I meddelandet

till bankerna härom framhöll dock riksbanken, att återhållsamhet alltjämt

vore påkallad beträffande den kreditgivning, som avsåge att möjliggöra

import eller eljest kunde medföra, att utländsk valuta toges i anspråk.

Under ar 1932 har riksbanken på förteckningen över de obligationer, mot

vilka lån utan vidare lämnas av bankens samtliga kontor, uppfört ett antal

nya värdepapper och i mån av räntesänkningarna höjt belåningskurserna å

dylika obligationer.

Innan fullmäktige övergå till att lämna vissa uppgifter om riksbankens

valutapolitik i mera inskränkt mening under år 1932, få fullmäktige hänvisa

till nedanstående statistiska uppgifter för samma år, vilka ur olika synpunkter

belysa vårt lands betalningsförhållanden till utlandet.

Utrikeshandeln visade jämväl under år 1932 ett betydande importöverskott,

ehuru handelsbalansen var gynnsammare än under närmast föregående

år. Följande översikt visar resultatet av utrikeshandeln under januari—

november 1931 och 1932.

Importöverskott.

1931

1932

milj. kr.

milj. kr.

januari..........

............... 20

27

februari..........

..............35

18

mars............

............... 46

37

april............

............... 52

37

maj.............

...............26

10

juni ............

.............. 14

9

juli.............

............... 12

7

augusti..........

..............20

21

september........

.............. 29

14

oktober .........

..............22

13

november........

..............30

17

Summa 306

210

En av de viktigaste förutsättningarna för att en centralbank skall kunna

utöva ett reglerande inflytande på en fri valuta, är, att en tillräckligt stor

reserv av utländska betalningsmedel står till centralbankens förfogande. Då

riksbanken såsom ovan nämnts vid början av år 1932 hade en valutareserv

av endast cirka 49 miljoner kronor och en guldkassa, som ur sedeltäckningssynpukt

icke kunde avsevärt minskas, gällde det sålunda för banken

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

7

att snarast möjligt få en förstärkning till stånd av valutareserven. Såsom

framgår av ovanstående tabell skulle detta mål nås under en tid av utpräglad

passivitet beträffande utrikeshandeln. Att en betydande ökning av

riksbankens utländska valutor ändock kom till stånd, får i första hand tillskrivas

den omständigheten, att en mobilisering i stor omfattning skedde

av landets utländska tillgångar. Importöverskottet i fråga örn varor kom

att till väsentlig del uppvägas av ett exportöverskott i fråga om värdepapper

ävensom av räntelikvider å utländska värdepapper, som lågo på

svenska händer.

Följande uppgifter, hämtade från den officiella statistiken över import

och export av värdepapper, belysa omfattningen härav.

1932

Import av

värdepapper

milj. kr.

Export av

värdepapper

milj. kr.

Export- överskott

milj. kr.

1 kvartalet....

.....20

59

39

2 » ____

.....21

31

10

3 » ....

.....21

45

24

4 » ....

.....21

63

42

Summa 83

198

115

Förändringarna under år

1932 av riksbankens och affärsbankernas utländ

ska tillgångar enligt den officiella statistiken framgå av

följande översikt

vid utgången

N e

av Riksbanken

t t o t i 1 1 g å

Affärsbankerna

n g

Summa

1931 december

...... 49

240

289

1932 januari . .

...... 81

229

310

februari .

...... 91

219

310

mars ....

...... 112

208

320

april ....

...... 114

208

322

maj.....

...... 122

177

299

juni ....

...... 133

168

301

juli.....

...... 162

172

334

augusti . .

...... 171

178

349

september

...... 178

176

354

oktober . .

...... 193

173

366

november

......220

162

382

december

......213

215

428

Det var givetvis angeläget, att vid den politik, som bland annat åsyftade

förstärkning av riksbankens utländska valutareserv, hänsyn i möjligaste

mån togs till önskvärdheten för näringslivet, att alltför häftiga kursfluktuationer

undvekes. Detta önskemål avsåg framförallt pundvalutan, som för

vår utrikeshandel är av dominerande betydelse. Riksbanken har sökt följa

principen att köpa valutor vid fallande kurstendens och att sälja, då kur
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 1.

serna varit stigande. Följande uppställning angiver medeltalen för varje

manad av avista säljkurserna för pund och dollar i Stockholm samt av

kursen i London på New York (dollarpund), vilken angiver huru många

dollar, som erhållas för ett pund.

Mede

I k u r s

för

1932

pund stg.

dollar

dollarpund

januari.......

.... 17:91

5: 22

3.430

februari......

. . . . 17:96

5: 19

3.457

mars........

.... 18:32

5:08

3.621

april.........

.... 19: 72

5: 25

3.752

maj.........

.... 19: 69

5: 36

3.676

juni.........

.... 19: 52

5: 35

3.650

juli .........

. . . . 19:51

5; 49

3.552

augusti.......

. . . . 19:48

5:61

3.476

september.....

.... 19:50

5: 62

3.472

oktober.......

. . . . 19:40

5: 70

3.399

november.....

. . . 18: 81

5: 74

3.277

december.....

. . . . 18:32

5: 58

3.276

Med hänsyn till de förhållanden, som varit av särskild betydelse för den

svenska valutapolitiken, och till de tendenser, som beträffande valutan varit

dominerande, skulle man kunna indela år 1932 i fyra olika perioder, även

örn gränserna mellan dessa ej kunna preciseras. Första perioden skulle omfatta

tiden från årets början till början av mars, då vissa ungefär samtidigt

inträffade förhållanden föranledde, att utvecklingen, såväl internationellt som

beträffande vårt land tog en ny riktning. Den andra perioden skulle räcka

ungefär till slutet av maj och således omfatta tiden för de första svårigheterna

i anledning av Kreugerkoncernens sammanbrott. Den tredje perioden

skulle omfatta tiden från slutet av maj till omkring mitten av oktober och

den fjärde återstoden av året. En dylik indelning blir givetvis ej systematisk

men torde skänka framställningen större överskådlighet.

Vid ingången av år 1932 måste riksbanken ännu räkna med att upprätthållandet

av olika svenska företags likviditet i förhållande till utlandet kunde

ställa stora krav på landets utländska tillgångar. Detta blev även fallet

under februari månad. Trots dessa och av importöverskottet härflytande

krav på utländska valutor ökades riksbankens valutareserv från årsskiftet

till slutet av februari från 49 till 91 miljoner kronor. Samtidigt minskades

affärsbankernas innehav av dylika valutor, varigenom nettoökningen för

riksbanken och affärsbankerna tillsammans inskränktes till 21 miljoner

kronor, nämligen från 289 miljoner kronor vid årsskiftet till 310 miljoner

kronor vid utgången av februari månad.

Under januari och februari noterades pund sterling i kronor något under

den förutvarande pariteten. Kursläget var ganska stabilt och medelkurserna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskdttets memorial Nr 1.

9

för nämnda månader blevo 17:91 respektive 17:96. Ej heller dollarkursen

visade några större fluktuationer.

Under sistnämnda två månader fortsatte prisfallet i guldmyntfotsländerna.

Irving Fishers index, som för december 1931 bade talet 101, gick under

januari och februari ned till 98 respektive 96. Såväl i vårt land som i England

blev prisnivån praktiskt sett oförändrad. Vad beträffar den industriella

produktionen i vårt land visade förra delen av februari en gynnsam utveckling.

Den 1 mars trädde i kraft vissa engelska värdetullar, vilka träffade även

några viktiga svenska exportvaror. Läget för den svenska exporten försämrades

ytterligare genom en omfattande driftinställelse inom trämasseindustrien.

Dessa omständigheter bidrogo att försvaga kronans uPandsvärde. Ungefär

samtidigt inträffade en avsevärd förbättring av det engelska pundet, beroende

framförallt därpå, att det blev bekant, att England i förväg återbetalat betydande

belopp å upptagna valutakrediter och upphävt vissa inskränkningar

i fråga örn valutahandeln, som införts vid guldmyntfotens frånträdande.

Pundets förbättring blev än mera framträdande därigenom att i början av

mars en utpräglad svaghetstendens inträdde i fråga om dollarvalutan.

I enlighet härmed var noteringen av dollarpund i Londén under mars i

stort sett stigande men hade under april och framförallt under maj ett mera

stabilt läge. Därefter blev tendensen långsamt fallande.

Ovan berörda omständigheter bidrogo till en stegring av våra valutakurser

under perioden mars—maj. Därtill medverkade ytterligare de betydande

uppköp i marknaden av utländsk valuta, som verkställdes under april och

förra delen av maj bland annat för att anskaffa medel till reglering av vissa

utländska acceptkrediter till svenska industriföretag. För pundet nåddes

maximikursen för året den 19 april med 20:60. Den högsta kursen för

dollarvalutan under första halvåret noterades den 23 april, då kursen var 5: 50.

Riksbanken ökade under perioden mars—maj sin valutareserv från 91

miljoner kronor till 122 miljoner kronor. Samtidigt minskades dock affärsbankernas

utländska tillgångar så avsevärt, att för samtliga banker en nettominskning

inträdde, nämligeu från 310 miljoner kronor till 299 miljoner

kronor.

Prisutvecklingen under denna period blev ungefär analog med utvecklingen

under de föregående månaderna. Guldprisnivån sjönk alltjämt. Irving

Fishers index visade en nedgång från 96 i mars till 92 i maj. Aven i

England skedde ett prisfall i ungefär samma tempo som i guldländerna.

Den svenska partiptisnivån var däremot praktiskt sett oförändrad, och även

riksbankens detalj prisindex var i stort sett konstant.

Under senare delen av maj noterades pundet i omkring 19:50. Detta

kursläge bibehölls praktiskt sett oförändrat ända till mitten av oktober.

Under hela denna tid var dollarkursen på pund fallande, varför kursen i

dollar i svenska kronor steg.

Riksbankens omfattande valutaoperationer bidrogo till pundkursens stab

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 1.

litet. Från slutet av maj till utgången av oktober ökades riksbankens valutareserv

med ej mindre än 71 miljoner kronor. Då affärsbankernas utländska

tillgångar uppvisade någon minskning, blev nettoökningen för samtliga

banker under denna tid cirka 67 miljoner kronor.

Prisnivån i Förenta Staterna enligt Irving Fishers index visade under

tiden juni—september en uppgång från 90 till 95. Även den industriella

produktionen syntes hava nått en bottenpunkt och visade på eftersommaren

i Förenta Staterna och även i andra länder någon stegring. För Englands

del vände under denna tid den nedåtgående prisutvecklingen, vilket bör

ses i samband med pundets försämring i förhållande till dollarn. De olika

engelska prisindices visade en stegring av några procent. För Sveriges vidkommande

voro partipriserna i det närmaste oförändrade, och riksbankens

index visade alltjämt endast obetydliga förändringar.

Omkring mitten av oktober inträdde en stark nedgång av kursen i New

York på den engelska valutan. Härtill bidrogo flera orsaker, sannolikt i

främsta rummet kännedomen örn de stora utbetalningar till utlandet, framförallt

till Amerika, som England hade att verkställa under december månad.

Det tedde sig på hösten ovisst, huru djupt kursfallet på pund skulle bliva.

Inom England hade vid olika tillfällen röster höjts till förmån för en mycket

avsevärd valutaförsämring. Ett upprätthållande av riksbankens dittillsvarande

valutapolitik ansågs under rådande förhållanden innebära alltför stora riskmoment.

Vid en stark depreciering av pundet kunde ett bibehållande av

en hög pundkurs ej blott utöva en menlig inverkan på resultatet av riksbankens

verksamhet utan därjämte medföra verkningar av betydligt större

räckvidd. Örn riksbanken sökt bibehålla pundet vid omkring 19: 50, skulle

detta nämligen hava medfört en mycket stark stegring av dollarkursen,

vilket i sin tur kunnat medföra allvarliga handelspolitiska risker. Erfarenheten

har ju visat, att en stark depreciering av ett lands valuta lett till att

hinder rests för landets export i form av tullar och kontingenteringar. Vad

beträffar restriktioner för vårt lands export, må bär endast erinras örn de

engelska tullförhöjningarna samt om de franska kontingenteringarna och

den i Frankrike införda s. k. surtaxen. Krav på liknande åtgärder till skydd

mot bland annat svensk export hava framförts även i andra länder. Den

minskning av den svenska exporten, exempelvis av papper och pappersmassa,

som bleve en följd av nya restriktioner i de länder, som importera

våra varor, måste leda till en ytterligare nedskärning av produktionen och

ökad arbetslöshet.

Uppenbart är, att en långt driven depreciering av valutan även innebär

andra riskmoment. Här må endast nämnas den tendens till kapitalflykt,

som därigenom kan befaras.

Ovan har nämnts, att guldprisnivån under september steg till 95, mätt i

Irving Fishers index. Guldprisnivån har därefter åter varit fallande. I

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

11

England och Sverige har prisnivån under årets sista månader varit mera

stabil, dock med något fallande tendens.

Prisutvecklingen under år 1932 belyses av följande sammanfattande tabell:

1932

Irving

Fishers

Kommers-

kollega

Svenska Handelsbankens

partiprisindex

Riksbankens

detaljpris-

partipris-

index

partipris-

index

import

varor

export-

varor

Total

index

januari. . .

. . . . 98

109

91

112

109

100.1

februari . .

.... 96

110

92

113

109

101.1

mars ....

.... 96

109

92

lil

109

101.1

april ....

.... 94

109

93

112

108

100.9

maj.....

.... 92

109

93

109

108

101.3

juni.....

.... 90

108

91

106

108

101.8

juli.....

. . . . 91

108

92

107

108

101.0

augusti. . .

.... 94

108

95

107

109

100.8

september.

.... 95

110

99

108

109

100.5

oktober . .

.... 93

110

99

108

108

101.0

november .

. . . . 91

109

96

108

107

101.4

december .

.... 89

108

95

108

107

100.8

Av ovanstående framgår, att riksbankens prisindex under året varit synnerligen

stabil. Även partipriserna hava visat en fast tendens med endast

obetydlig nedgång under året. Uppdelningen av sistnämnda priser i priser

för importvaror och för exportvaror utvisar däremot betydligt större variationer.

Importprisernas stegring och exportprisernas nedgång innebära, att

vårt land under år 1932 för samma import nödgats lämna en större mängd

exportvaror i likvid än tidigare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens rörelse.

Riksbankens rörelse har under år 1932 lämnat ett

överskott av................................. kr. 14,523,054: 23

Vinsten år 1931 utgjorde..................... » 14,658,815: 96

En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för

åren 1931 och 1932 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för

samma år meddelas å sid. 18 o. ff.

Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående

de viktigare rörelsegrenarna.

Riksbankens metalliska kassa har utgjort:

1932 1931

Kronor Kronor

högst................3% 205,998,700: — s/i 240,795,400: —

lägst................ 2/i 205,821,900:— 17/io 198,546,600: —

i medeltal................ 205,946,100: — 229,307,900: —

Sedelcirkulationen har utgjort:

1932 1931

Kronor Kronor

högst................Vig 621,269,500: — 3% 594,400,200: —

lägst................2% 466,132,800:— 2l/i 477,902,900; —

i medeltal................ 534,648,500: — 533,641,900: —

Sedelreserven har utgjort:

1932 1931

Kronor Kronor

högst................2% 195,622,800:— 24/i 252,939,100: —

lägst................Vio 40,688,300:— 30/9 52,885,400: —

i medeltal................ 127,243,800:— 165,102,100: —

Riksbankens utländska rörelse har under åren 1931 och 1932 haft följande

omfattning:

1932

1931

Kronor

Bokfört värde vid årets ingång . . 49,223,529: 11

tillkommit under året......... 1,101,410,998:31

Kronor

390,299,393: 89

2,203,638,563: 07

1,150,634,527: 42 2,593,937,956: 96

avgått under året............ 937,059.504: 03_2.544,714,427: 85

Bokfört värde vid årets slut .... 213,575,023:39 49,223,529:11

Varav saldo i räkning samt växlar 213,575,023: 39 49,223,529: 11

och utländska statspapper...... —: — —: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

13

De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:

1932 1931

Kronor Kronor

högst................30/u 220,110,900:— Vi 384,847,100: —

lägst................ 7i 49,819,300:— 27« 19,239,500: —

i medeltal................ 144,183,900:- 207,460,200:

Riksbankens sammanlagda utlåning inom landet, omfattande utestående

diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:

1932 1931

Kronor Kronor

högst................ 7x 568,586,100:— 7“ 570,177,100: —

lägst................12/n 164,090,100:— 162,223,300: —

i medeltal................ 317,639,000: — 353,457,200: —

Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:

1932 1931

Kronor Kronor

högst................ Vi 493,967,000: — “A* 493,449,100: —

lägst................12/n 99,281,000:— 21/s 98,372,700: —

i medeltal................ 245,218,700: — 254,339,400: -

Varav affärsbankernas rediskontering:

1932 1931

Kronor Kronor

högst................ Vi 334,589,400:— */io 403,575,700: —

lägst................“/ii 81,985,500:— *7* 74,575,000: —

i medeltal................ 189,063,500: — 208,617,300: —

Utestående lån ha uppgått till:

1932 1931

Kronor Kronor

högst................31/s 88,136,500: — 37''s 147,848,500: —

lägst................ 7i 58,292,200:— 7* 61,539,400: —

i medeltal............... 70,716,500: 97,245,700:

Å kassakreditiv har utestått:

1932 1931

Kronor Kronor

högst.................. 7i 2,137,100:— ®7» 2,179,500: —

lägst.................. ‘Viä 1,419,800:— 7» 1,629,800: —

i medeltal.................. 1,703,800: - 1,872,100:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottett memorial Nr 1.

Kassakreditiv voro den 31 december åren 1932 och 1931 beviljade till

nedanstående belopp samt mot följande säkerheter:

Den 31 dec. 1932

Den 31 dec. 1931

Kronor

Kronor

beviljat belopp.....

......... 2,403,100: —

2,808,500: -

därav:

mot inteckningar . . . .

......... 279,300: —

322,300

—

» obligationer . . . .

......... 366,200: —

378,600

—

» aktier........

......... 882,000: —

1,099,000

—

» namnsäkerhet . .

......... 875,600: —

1,008,600

—

A giroräkning har i

riksbanken innestått:

19 32

1931

Kronor

Kronor

högst............

. . . 27u 310,904,200: —

a/i 290,339,100

—

lägst............

. . . 3% 131,710,200: —

37io 98,806,000

—

i medeltal.........

....... 218,710,800: —

181,881,700

—

Riksbankens diskonto och övriga räntesatser hava under år 1932 utgjort:

För lån

och kassakreditiv

mot säkerhet av

År 1932

För växlar

obligationer,

utfärdade av

svenska staten,

allmänna hypo- teksbanken och

konungariket

Sveriges stads- hypotekskassa

obligationer,

utfärdade av

svenska bostads- kreditkassan,

svenska skepps- hypotekskassan,

kommuner,

landsting,inteck- ningsbolag och

aktiebok Göte- borgs hypoteks- kassa

mot annan

säkerhet

%

%

%

%

''/i—18A............

6

6

64

• 7

“/K—V»............

H

54

6

64

s/s—16/b............

5

5

öl

6

”/«—*/•............

H

4''

5

5£

3/tt--3118............

4

4

44

5

v*—»v» ...........

H

4

4*

Ovanstående uppgifter avse växlar och lån på högst 3 månader. För

växlar och lån på längre tid, högst 6 månader, hava räntesatserna varit | %

högre.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

15

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro

ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.

Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december

1932 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:

Huvudkontoret..............

Avdelningskontoret i: Göteborg ....

Malmö.....

Falun......

Gävle .....

Halmstad . . .

Härnösand . .

Jönköping . . .

Kalmar . . . .

Karlskrona . .

Karlstad . . . .

Kristianstad . .

Linköping . . .

Luleå......

Mariestad . . .

Norrköping . .

Nyköping . . .

Sundsvall . . .

Umeå.....

Uppsala . . . .

Visby......

Vänersborg . .

Västerås . . . .

Växjö.....

Örebro.....

Östersund . . .

Avbetal-

ningslåne-

fonden

Kronor

Därav

använt

Kronor

oanvänt

Kronor

11,470,000

11,098,390

30

371,609

70

2,870,000

2,782,306

51

87,693

49

2,000,000

1,864,775

79

135,224

21

1,320,000

1,161,674

-

158,326

—

1,300,000

1,169,972

—

130,028

-

840,000

724,216

—

115,784

-

1,060,000

936,147

—

123,853

—

2,180,000

2,082,608

—

97,392

—

900,000

808,621

-

91,379

-

1,200,000

1,092,455

—

107,545

—

700,000

663,789

-

36,211

—

750,000

584,365

—

165,635

—

1,800,000

1,603,655

—

196,345

—

2,100,000

1,887,927

95

212,072

05

470,000

445,214

—

24,786

-

1,330,000

1,138,414

-

191,586

—

750,000

691,855

—

58,145

-

1,350,000

1,141,375

—

208,625

—

1,760,000

1,616,085

—

143,915

—

1,750,000

1,723,364

—

26,636

-

1,300,000

1,129,588

—

170,412

—

750,000

677,236

—

72,764

-

1,000,000

862,672

-

137,328

-

440,000

342,924

-

97,076

-

1,100,000

1,045,890

—

54,110

—

1,510 000

1,425,728

81,272

-

44,000,000

40,701,217

55

3,298,752

45

Summa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Den 31 december 1932 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:

7 V2 års lån.............kr. 3,924,375:06

5 » » » 33,986,594:83

21/» » » » 2,790,277:66

Summa kr. 40,701,247:55

Räntesatsen var oförändrat 5 % under hela året.

Till spannmålskreditfonden har av 1932 års riksdag anvisats ett reservationsanslag

å 500,000 kronor att utgå av lånemedel. Någon överföring av

detta belopp från riksgäldskontoret har ännu ej visat sig erforderligt, utan

fonden utgjorde vid 1932 års slut fortfarande 2 milj. kronor. Fondens fördelning

på de olika kontoren samt å fonden disponerade belopp den 31

december 1932 framgår av nedanstående översikt:

Fondens

belopp

Kronor

Beviljade

krediter

Kronor

Utestående

belopp

Kronor

Huvudkontoret...............

650,000

130,000

37,259

Avdelningskontoret i Malmö.....

200,000

200,000

68,507

59

» i Kristianstad. .

650,000

650,000

573,581

26

» i Vänersborg . .

500,000

500,000

500,000

—

Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden

innestår å giroräkning i riksbanken.

Beträffande övriga uppgifter, som tidigare intagits i fullmäktiges berättelse

till bankoutskottet, hänvisas till riksbankens årsbok.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

17

Vinst- och förlusträkning, utgående balansräkning m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

8 sami.

Nr 1.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 1

Vinst- och förlust
-

DEBET.

(Utgifter och förluster)

Lånerörelsen.

Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda lånefordringar

(ej avbetalningslån)..........

U trikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen förlust......

Aktier.

Bankens för internationell betalningsutj amning

aktier (förda inom linjen).............

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

Förvaltningskostnad.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige:

Arvoden .........................

Ersättningar till fullmäktiges vikarier......

Tjänstemän:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Löner..........................

Ersättningar för flyttningskostnader........

Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid

samtliga kontor...................

Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen

samt till vikarie för föreståndaren för vården

av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .

Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .

Premier till chaufförerna..............

Läkarvård och begravningshjälp..........

Vikariatsersättningar.................

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av

riksbankens mynt- och medalj samling.....

Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

i Göteborg och Malmö..............

Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor.

» > ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg

» » » » j > Malmö .

> » ombudsmän » avd.-kontoren i Luleå

och Visby.....

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare

samt ersättning för extra arbeten m. m.:

arvoden .......................

läkarvård och begravningshjälp.........

uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmästare

.........................

Bidrag till utländska studieresor........

Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göteborg

.........................

Arvoden över stat..................

Transport

1931

1

9 3 2

Kronor

Kronor

Kronor

161

87

101

94

13,238

67

24,810

—

24,911

94

2,178,519

18

4,978,715

50

1,800,000

—

—

—

7,674

33

7,740

78

123,329

26

122,228

86

7,996

22

9,728

17

131,957

03

2,384,663

49

2,414,078

56

3,106

83

6,852

21

9,328

32

14,740

73

10,982

62

12,231

96

5,529

—

6,001

45

1,000

—

1,000

—

1,517

50

2,568

15

54,163

97

51,604

32

600

—

600

—

21,580

27

21,600

_

92,000

—

92,000

—

4,800

—

4,800

—

3,000

—

2,841

66

1,600

—

1,600

—

263,257

41

304,972

58

—

—

571

50

1,659

92

2,435

22

4,000

—

2,400

—

100

_

100

_

36,387

90

25,268

25

2,968,266

59

7,030,196

76

— |—

8,111,591

84

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1. 19

räkning.

1931

9

3 2

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Kronor

Kronor

Kronor

Lånerörelsen.

Kantor på diskonterade växlar...........

11,359,333

79

13,396,744

82

> > hypoteks- och kommunlån.......

4,451,076

01

3,286,467

78

» » kassakreditiv o. kredit i löpande räkn.

98,751

50

91,975

20

Avgifter för » ...............

19,283

09

15,929

26

Inkasseringsavgifter och provisioner.......

3,392

38

8,959

23

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

fordringar (ej avbetalningslån)..........

4,301

38

3,354

11

16,803,430

40

Statspapper och obligationer.

Räntor..........................

1,988,746

01

5,671,868

03

Vinst vid utlottning och försäljning .......

1,771,956

40

287,868

33

5,959,736

36

Övriga inkomster och vinster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna ........................

142,010

36

150,077

75

slutna ........................

268

60

629

60

Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-

mynt och guld efter vikt.............

2,064,607

29

131,029

51

Utdelning å aktier..................

93,000

—

107,004

—

Tillfälliga räntor....................

343

96

25

87

Provisioner.......................

12,112

69

1,651

41

Pappersmagasinet...................

1,316

—

1,520

—

Inkomster av fastigheter och diverse:

vid huvudkontoret.................

1,495

34

1,450

—

vid avdelningskontoren..............

294,291

66

286,425

26

A7Q 3

/

Transport

22,306,286

46

23,442,980

16

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1931

19 3 2

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

7,030,196

76

_

_

8,111,591

84

Pensionsstat:

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-

banken ........................

271,349

—

259,038

38

Dyrtidstillägg:

Till fullmäktiges deputerade............

4,046

—

3,451

A avlöningar och arvoden i riksbanken.....

322,158

19

296,821

03

Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .

32,579

—

29,132

—

> pensionärer, tillhörande riksbankens änke-

och pupillkassor m. fl.............

26,895

—

23,447

—

> riksbankens befattningshavare å vid andra

statens verk uppburna arvoden.......

671

—

450

—

353,301

03

Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:

Inventarier och deras underhåll..........

66,200

36

52,847

27

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ........................

75,208

35

63,577

02

Fastighetsunderhåll..................

58,990

51

77,958

72

Kontorshyra......................

26,250

—

22,575

—

Värme och belysning................

116,805

88

110,527

07

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

44,049

02

42,055

72

Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,

tidningar, böcker o. d...............

80,480

93

76,504

17

Annonser och kungörelser..............

30,152

61

24,824

47

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

276,650

02

261,359

81

Lagsöknings- och rättegångskostnader......

2,687

40

5,058

92

Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .

13,103

42

13,632

45

Kostnader för soliditetsupplysningar, varav för

huvudkontoret år 1932 kr. 24,246:92. Se nedan.

—

—

41,244

92

Transportkostnader..................

9,781

59

10,001

70

Diverse utgifter vid samtliga kontor.......

73,319

60

67,006

29

869,173

53

Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-

kontoret:

Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap-

persbruk utöver av bruket gottgjorda belopp .

359,576

05

447,863

43

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....

3,785

—

4,307

75

Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens

sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda

belopp........................

447,419

13

402,321

16

Sedelförstöring.....................

880

41

648

62

Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .

3,628

03

3,283

82

Renhållning inom bankhuset............

17,875

37

18,245

69

Bevakning av » ............

35,823

60

25,563

10

Soliditetsupplysningar*)...............

25,814

20

—

—

Rese- och traktamentskostnader vid inspektion

och inventering av avdelningskontoren ....

17,507

90

10,530

55

Diverse reseersättningar ...............

7,872

85

3,622

85

Kostnader för riksbankens historik........

45,126

77

1,000

—

917,386

97

*) Huvudkontorets kostnader härför år 1932

kr. 24,246: 92 ingå i beloppet för banken i dess

helhet.

Transport

9,526,883

95

10,510,491175

s. 21 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

21

1931

19 3 2

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

Transport

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1931

1

9

3 2

DEBET

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

9,526,883

95

—

_

10,510,491

75

Övriga utgifter och förluster:

Ränta ä 4 ''/a % å pensionsfonden..........

83,591

08

90,637

10

Falukontorets nybyggnad skonto enligt 1929 års

riksdagsbeslut....................

1,515

45

—

—

Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931

års riksdagsbeslut.................

2,804

—

67,734

85

Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt

1931 års riksdagsbeslut..............

39,597

62

252,387

88

Tilläggsanslag för vägen Tumba—Uttran.....

—

—

10,000

—

Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2

29,748

—

30,473

71

Diverse .........................

416

95

684

48

451,918

02

9,684,557

05

10,962,409

77

Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .

12,621,729

41

12,480,570

39

Summa

22,306,286

46

23,442,980

16

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Inom linjen förda lån................

20,345

10

16,152

80

Saldo, vinst......................

2,037,086

55

2,042,483

84

Summa

2,057,431

65

2,058,636

64

Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor

14,658,815

96

14,523,054

23

s. 23 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

23

KREDIT.

Transport

.y//''

1931

19 3 2

Kronor

Kronor

Kronor

22,306,286

46

23,442,980

16

Summa

22,306,286

46

—

—

23,442,980

16

vinsträkning.

KREDIT.

2,054,281

3,150

47

18

2,057,550

1,085

88

76

| Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe- talningsl&n......................

Summa

2,057,431

65

2,058,636

64

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

1931

1

9

3 2

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

45,547,440

—

45,617,930

—

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

80,321,857

71

85,334,931

82

Utländskt guldmynt..............

79,950,752

63

75,026,235

04

205,979,096

86

Annan kassatillgång.

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

4,100,652

90

5,708,293

15

Äldre svenskt silvermynt...........

797

70

713

30

Brons-, järn- och kopparmynt........

92,530

95

163,468

76

Enskilda bankers postremissväxlar, checkar

m. m................

27,499,133

72

12,706,757

02

Utländska bankers sedlar..........

116,415

90

93,055

90

18,672,288

13

237,629,581

51

224,651,384

99

Statspapper och obligationer.

In- och utländska statspapper........

3,730,429

45

238,363,683

88

Inhemska obligationer (icke stats-).....

93,700

—

—

—

Upplupna, ej betalda räntor.........

47,217

70

2,018,415

13

240,382,099

01

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..........

482,363,009

89

134,284,733

18

Hypoteks- och kommunlån......

73,583,435

—

68,779,178

03

Kassäkreditiv och kredit i löpande räkning

2,179,510

52

1,513,833

93

På indrivning beroende medel.......

14,780

47

1,081

95

Beräknade räntor......

180,867

25

312,628

18

204,891,455

27

Utrikesrörelsen.

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

154,372

96

24,848,131

66

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer............

53,575,659

37

189,622,891

84

214,471,023

50

Diverse räkningar......

7,056,545

65

19,704,879

91

Summa

860,609,109

77

—

-| 904,100,842

68

DEBET.

Utestående avbetalningslån . .

På giroräkning i riksbanken

outlånad fond.......

innestående

Summa

Avbetalningslånefondens

41,106,338

03

—

—

40,701,247

55

2,893,661

97

—

—

3,298,752

45

44,000,000

—

—

—

44,000,000

—

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

25

balansräkning.

1931

1

9

3 2

Kronor

Kronor

|

Kronor

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.

Den 31 december utelöpande sedlar ....

582,676,510

77

—

--

598,214,839

90

Postväxelräkning.

Den 31 december utelöpande postremiss-

988,723

87

1,196,304

72

—

—

Giroräkning.

Å giroräkning bokförd skuld........

172,081,130

93

—

—

201,567,470

35

Lånerörelsen.

Upp- och avskrivningSräkning........

24,045

97

15,030

01

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar

59,386

43

17,905

07

Beräknade räntor................

3,303,718

95

353,999

13

386,934

21

Utrikesrörelsen.

Skuld till utländska banker.........

4,476,858

87

896,000

11

Sålda, ej levererade utländska valutor . . .

29,644

35

—

—

896,000

11

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med 4lln% ränta . .

120,666

88

120,666

88

» » 4 » » . .

56,512

49

56,512

49

» » 3 » » . .

227

19

227

19

Ej uttagna räntor på förestående obliga-

tioner.....................

4,022

29

4,735

03

182,141

59

Övriga skulder.

Statsverkets andel av riksbankens vinst, att

utbetalas under nästkommande år ... .

8,000,000

—

7,000,000

—

1,983,074

273,445

08

2,146,734

5,871,382

95

Diverse räkningar...............

07

69

15,018,117

64

Kapitalbalans.

50.000. 000

20.000. 000

_

50.000. 000

20.000. 000

_

_

_

Reserverade medel, utgörande:

återstående vinstmedel från föregående år

1,664,744

82

2,323,560

78

vinst för året.................

14,658,815

96

14,523,054

23

86,846,615

01

Anm. Värdet av riksbankens fasta egen- dom samt mynt- och medaljsamling finnes

ej upptaget bland tillgångar, som ingått i

förestående kapitalbalans.

Summa

860,609,109

77

—

—

904,100,842

68

ställning den 31 december.

KREDIT.

För utlämnande av avbetalningslån anvisad

44,000,000

_

_

_

44,000,000

—

Summa

44,000,000

—

44,000,000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar

och skulder vid 1931 och 1932 års slut.

1931

1932

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-

missväxlar m. m.......................

12,334

—

10,814

—

Metallvärdet av riksbankens mynt- och medalj sam ling

33,226

22

33,2 26

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

13,115,800

—

13,115,800

—

Summa

13,161,360

22

13,159,840

22

Fastigheten i:

Stockholm..........................

4,250,000

—

4,250,000

—

Göteborg...........................

800,000

—

800,000

—

Malmö.............................

425,000

—

425,000

—

Falun.............................

170,000

—

170,000

—

Gävle.............................

200,000

—

200,000

—

Halmstad...........................

375,000

—

375,000

—

Härnösand..........................

144,000

—

144,000

—

Jönköping...........................

115,000

—

115,000

—

Kalmar............................

350,000

—

350,000

—

Karlskrona..........................

550,000

—

550,000

—

Karlstad............................

150,000

—

150,000

—

Kristianstad.........................

230,000

—

230,000

—

Linköping...........................

300,000

—

300,000

—

Luleå.............................

325,000

—

325,000

—

Mariestad...........................

135,000

—

135,000

—

Norrköping *) ........................

—

—

—

—

Nyköping...........................

322,000

—

322,000

—

Sundsvall...........................

250,000

—

250,000

—

Uppsala............................

535,000

—

535,000

—

Visby.............................

225,000

—

225,000

—

Vänersborg..........................

250,000

—

250,000

—

Växjö.............................

315,000

—

315,000

—

Örebro.............................

250,000

—

250,000

—

Östersund...........................

115,000

—

115,000

—

Tumba ............................

2,334,800

—

2,334,800

*) Anm. Taxeringsvärde å fastigheten i Norrköping ännu ej åsatt

den 3,/ii 1932.

Summa

13,115,800

—

13,115,800

—

Skulder.

Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr

specie på ofärgat papper.................

338,825

90

338,786

90

Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1,315,328

04

1,315,328

04

Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....

548

08

548

08

» med 4 ‘/s % ränta........

5,527

07

5,527

07

» » 3 % » ........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1,662,159

92

1,662,120

92

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

27

Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.

Vinst å riks-

Vinst å av-

Summa vinst

Summa vinst

bankens eget

betalnings-

år 1932

år 1931

kapital

lånefonden

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Vid huvudkontoret........

7,346,142

61

544,952

73

7,891,095

34

8,594,914

48

Vid kontoret i: Göteborg.....

1,692,980

02

136,728

66

1,829,708

68

1,302,165

34

Malmö......

2,090,029

74

90,165

07

2,180,194

81

1,455,420

88

Falun.......

—

—

59,386

80

53,177

28

131,733

44

Gävle.......

101,956

20

57,131

55

159,087

75

235,574

67

Halmstad ....

11,787

98

37,867

23

49,655

21

69,357

17

Härnösand ....

34,637

95

46,936

80

81,574

75

160,085

76

Jönköping ....

47,351

98

103,371

50

150,723

48

175,338

96

Kalmar......

121,214

99

40,014

47

161,229

46

147,566

18

Karlskrona ....

8,766

89

55,437

62

64,204

51

80,048

02

Karlstad.....

—

—

32,152

18

—

—

* 83,513

11

Kristianstad . . .

113,605

10

30,916

84

144,521

94

150,304

29

Linköping ....

106,347

06

85,649

58

191,996

64

187,530

59

Luleå.......

104,820

68

99,530

76

204,351

44

262,776

64

Mariestad ....

—

—

22,646

85

—

—

7,915

94

Norrköping . . .

125,951

86

62,104

94

188,056

80

219,905

79

Nyköping ....

18,249

37

35,954

51

54,203

88

100,306

32

Sundsvall ....

243,659

22

60,216

99

303,876

21

236,549

83

Umeå.......

61,754

08

81,940

41

143,694

49

116,666

69

Uppsala.....

133,750

18

81,217

89

214,968

07

248,243

55

Visby.......

3,803

71

62,759

28

66,562

99

80,290

48

Vänersborg . . .

—

—

31,914

95

17,254

72

21,366

42

Västerås.....

13,215

39

44,932

15

58,147

54

98,923

40

Växjö.......

5,438

98

16,650

90

22,089

88

13,868

08

Örebro......

155,951

12

53,312

72

209,263

84

331,319

52

Östersund ....

34,382

61

68,590

46

102,973

07

147,130

41

12,575,797

72

2,042,483

84

14,542,612

78

14,658,815 96

å riksbankens

Nettoförlust

Nettoförlust

eget kapital

år 1932

år 1931

Avgår förlust:

Vid kontoret i Falun ......

6,209

52

—

—

—

—

—

—

» »i Karlstad.....

40,840

81

—

—

8,688

63

—

—

» »i Mariestad ....

33,516

77

—

—

10,869

92

—

—

» »i Vänersborg . . .

14,660

23

—

—

—

—

—

—

95,227133

—

—

19,558

55

—

—

12,480,570 39

2,042,483|84

14,523,054

23

14,658,815

96

Anni.: Vinstresultaten för avdelningskontoren böra bedömas med hänsyn till rediskonteringens

ringa omfattning under året.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Bankens

styrelse.

Göta kanal - verk.

Delegerade

för riksdagens

verk.

Inventeringar

vid

huvudkontoret.

Inspektioner

och

särskilda

undersökningar

vid

avdelningskontoren.

Riksbankens styrelse m. m.

§ 1.

Under tiden efter det val av fullmäktige, som ägt rum år 1932, och intill

utgången av samma år hava inom riksbankens styrelse de förändringar

skett, att, sedan herr Sköld den 24 september utnämnts till statsråd och till

följd därav frånträtt befattningen såsom fullmäktig, undertecknad Björnsson

den 30 i samma månad inträtt såsom fullmäktig, efter det såväl förste

suppleanten herr Wilhelmsson som andre suppleanten herr Abrahamsson

förklarat sig förhindrad att emottaga ifrågavarande uppdrag; och har undertecknad

Björnsson därvid jämväl övertagit uppdraget såsom inspekterande

fullmäktig för Tumba bruk.

Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1932

tjänstgjort 103 dagar.

Av de utav riksdagen valda suppleanterna hava under året herr Wilhelmsson

tjänstgjort 118 dagar och undertecknad Björnsson i tiden före ovanberörda

den 30 september 14 dagar.

§ 2.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett

ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien

A. Bertil att under år 1933 å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar deltaga herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk

och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.

§ a
Till

delegerade för riksdagens verk för år 1933 hava fullmäktige utsett

undertecknade Amnér och Widell.

§ 4.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum

hava under år 1932 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning

därvid förekommit.

§ 5.

Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1932 verkställts

av undertecknad Booth vid kontoren i Jönköping, Linköping och Stadsvall,

av undertecknad Amnér vid kontoren i Luleå, Umeå och Visby, samt

av undertecknad Larsson vid kontoren i Göteborg, Malmö, Falun, Gävle,

Halmstad, Härnösand, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Mariestad,

Norrköping, Nyköping, Uppsala, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro

och Östersund.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda

tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

29

§ 6.

I skrivelse den 31 mars 1932 till konstitutionsutskottet med yttrande över Utredning

motioner med förslag till grundlagsändringar, avseende riksbankens organi- organisation,

hava fullmäktige bland andra synpunkter, som borde beaktas vid en sation m. m.

eventuell utredning om riksbankens organisation, understrukit önskvärdheten

av att utredningen bomme att omfatta dels möjligheten att bereda fullmäktige

större handlingsfrihet i fråga örn den inre organisationen, dels ock frågan

örn riksbankens revisionsväsen.

I anslutning härtill hava fullmäktige beslutit låta verkställa en utredning

enligt vissa av fullmäktige angivna riktlinjer. Utredningen skall omfatta

såväl arbetsuppgifterna för de olika avdelningarna och samarbetet mellan

dem som även spörsmål, sammanhängande med personalorganisationen.

Huvudsyftet med utredningen är att åstadkomma en undersökning

rörande vilka ändringar, som kunna vara påkallade ur synpunkten att

åstadkomma en så effektiv arbetsorganisation som möjligt, varigenom riksbanken

på bästa möjliga sätt kunde tillgodose de ökade anspråk, som under

nuvarande tidsförhållanden stålhäs på banken.

Fullmäktige hava uppdragit åt kamrern E. Wilhelmsson att med biträde

av tjänstemannen i 22:a lönegraden G. Waldau under deputerades överinseende

verkställa ifrågavarande utredning.

§ 7.

På sätt närmare framgår av den redogörelse, fullmäktige i skrivelse den

11 april 1932 lämnat bankoutskottet, har riksbanken jämte Skandinaviska

kreditaktiebolaget och Aktiebolaget Svenska handelsbanken i februari 1932 stadå medel

lämnat Svenska tändsticksaktiebolaget viss kredit mot säkerhet av bland ^

annat 900,000 dollars obligationer av Tyska rikets 6 % internationella lån gong till

. ioqa tyska sta
av

ar 1930. tens 6 %

Konkursförvaltningen för International Match Corporation hade gjort gäl- obligationer

lande, att Skandinaviska kreditaktiebolaget obehörigen förfogat över nominellt av år 1930‘

50 milj. dollars obligationer av nämnda lån, och att häri inginge 600,000

dollars av ovannämnda till riksbanken som säkerhet överlämnade obligationer.

Med anledning härav har konkursförvaltningen uttagit stämning å riksbanken

och vissa andra svenska banker och i samband härmed utverkat kvarstad

å en del av de hos Chase National Bank, New York, för räkning Lee, Higginson

& Co. därstädes innestående kupongmedel, avsedda för betalning av

den kupong till obligationer av berörda lån, vilken förföll den 15 juli 1932.

Efter förhandlingar har överenskommelse numera träffats, varigenom pantsättningen

av ifrågavarande obligationer å 600,000 dollars godkänts. Under

förutsättning att denna överenskommelse godkännes av den amerikanska

konkursdomstolen och dess beslut vinner laga kraft, kommer rättstvisten

att nedläggas och kvarstaden att upphävas.

Överenskommelse

ang. kvar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Ang. brandväsendet

inom bankens

byggnad

i Stockholm.

Ang. ombudsmännen

vid vissa

avdelningskontor.

Styrelserna

för avdelningskontoren.

§ 8.

Fullmäktige hava uppdragit åt Stockholms stads brandchef Harald Selldén

att från och med den 1 januari 1933 tillsvidare omhänderhava överinseendet

över brandväsendet inom riksbankens härvarande byggnad mot ett arvode

av 600 kronor för år, utan rätt till dyrtidstillägg därå.

§ 9.

Då ombudsmansgöromålen vid avdelningskontoret i Visby visat sig vara

av synnerligen obetydlig omfattning, hava fullmäktige beslutit att med utgången

av år 1932 indraga ombudsmansbefattningen vid kontoret.

Då vidare ombudsmansgöromålen vid avdelningskontoret i Malmö ansetts

icke vara mera betungande än att en nedsättning av ombudsmannens arvode

från 3,000 kronor till 2,000 kronor för år synts skälig, hava fullmäktige vid

förordnande av ny ombudsman vid kontoret fastställt arvodet för denne till

2,000 kronor för år.

I samband härmed hava fullmäktige av enahanda skäl beslutit, att frågan

örn nedsättning av arvodet till ombudsmannen vid kontoret i Göteborg skulle

framdeles tagas under övervägande.

§ 10.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1932 följande

förändringar ägt rum:

Vid kontoret i Karlskrona har vice ordföranden i styrelsen grosshandlaren

Svante Lindahl avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste

suppleanten överstelöjtnanten Fredrik von Otter.

Vid kontoret i Kristianstad har verkställande styrelseledamoten Reinhold

Bruhn från och med den 1 oktober 1932 beviljats avsked med pension; och

har till verkställande styrelseledamot i hans ställe förordnats kamrern vid

kontoret i Visby Leo Olsson.

Vid kontoret i Luleå har ordföranden i styrelsen disponenten Gustaf Burström

avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste suppleanten

grosshandlaren Jonas Sjölin.

Vid kontoret i Växjö har till tredje suppleant utsetts ombudsmannen hos

Kronobergs läns försäkringsbolag Herman Wetterling.

Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år

1933 hava förordnats samma personer, som vid 1932 års slut voro därtill

förordnade, med följande undantag och förändringar:

Vid kontoret i Malmö har verkställande styrelseledamoten John Berlings

förordnande begränsats till och med den 30 september 1933;

vid kontoret i Jönköping har till ledamot i stället för fd. folkskolinspektören

Robert Johansson-Dahr valts förutvarande förste suppleanten lantbrukaren

Elof Andersson; till suppleanter hava valts förutvarande supplean
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

BankoutsTcottets memorial Nr 1.

31

terna landskamrern Johan Wallinder och grosshandlaren Alfred Björk samt

ordföranden i Jönköpings drätselkammare Carl Gustaf Gustafsson;

vid kontoret i Linköping har till ledamot i stället för direktören August

Tollin valts förutvarande andre suppleanten länsnotarien Algot Pehardt; till

suppleanter hava valts nuvarande förste suppleanten brukspatronen Ivar af

Burén samt direktören Carl Leopold Sabelström och handlanden Johan

Axel Pihl.

§ 11.

De under § 14 i 1931 års statsrevisorers berättelse omförmälda av fullmäktige

enligt bemyndigande av samma års riksdag beslutade ombyggnadsoch

reparationsarbetena inom riksbankens fastighet i Malmö samt byggnadsarbetena

i Norrköping för uppförande av en nybyggnad åt bankens därvarande

avdelningskontor äro numera avslutade och efter verkställda

besiktningar godkända. Nybyggnaden har den 26 september 1932 tagits i

anspråk av kontoret.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava uppgått till 67,734 kronor

85 öre vid kontoret i Malmö och 291,985 kronor 50 öre vid kontoret i Norrköping.

Det till arbetena vid förstnämnda kontor anvisade anslaget har

överskridits med 7,234 kronor 85 öre, huvudsakligen till följd därav, att

under arbetets gång vissa kostsamma extra arbeten visat sig vara ofrånkomliga.

Kostnaderna för nybyggnaden i Norrköping hava däremot understigit

det därför anvisade anslaget med 38,014 kronor 50 öre.

§ 12.

I särskilda skrivelser hade fullmäktige under nästlidet år gjort framställning

dels till Konungen örn upplåtande av viss tomtmark för uppförande

å densamma av en byggnad för riksbankens sedeltryckeri, dels ock hos

bankoutskottet örn medgivande att å nämnda tomtmark låta uppföra ifrågavarande

byggnad. Då förstnämnda skrivelse icke föranledde proposition

till riksdagen, hade utskottet funnit den senare framställningen icke föranleda

någon utskottets åtgärd.

Med anledning därav hava fullmäktige föranstaltat om förnyad utredning

av frågan örn beredande av lämpliga lokaler för sedeltryckeriet; och skall,

med hänsyn till den trängande nödvändigheten av tryckeriets flyttning, utredningen

snarast möjligt slutföras, varefter fullmäktige komma att till

utskottet avgiva nytt förslag i ärendet.

§ 13.

Nästlidet års bankoutskott har i sitt utlåtande nr 64, angående riksbankens

bidrag till bankostatens änke- och pupillkassa m. m., uttalat önskvärdheten,

att änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk

måtte sättas i stånd att höja pensionsförmånerna till likställighet med

vad som gäller i förstnämnda kassa, samt framhållit, bland annat, att höj
-

Byggnadsarbeten

för riksbankens

fastigheter

i naimo

och Norrköping.

Utredning

ang. nya

lokaler föi

sedeltryckeriet.

Utredning

om höjning

av pensionsförmånerna

från avdelningskontorens

änkekassa.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 1.

ning av pensionsavgifterna syntes ofrånkomlig. I anledning härav hava

fullmäktige uppdragit åt deputerade att låta verkställa utredning rörande

sådan höjning av pensionsförmånerna i avdelningskontorens kassa.

Med hänsyn till den reglering av avlönings- och pensionsförhållandena

vid riksdagens verk, vilken torde vara att förvänta inom de närmaste åren,

hava deputerade ansett lämpligast att i avbidan härå och till dess den nu

rådande ekonomiska depressionen övervunnits låta anstå med ifrågavarande

utredning; och hava fullmäktige i anslutning härtill beslutit, att med nämnda

utredning skall tillsvidare anstå.

Kassation- Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt

T^urnbabruk rum’ utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

Berättelser Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga

*nfngskon- avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1932 ävensom

toren. avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1931.

I fråga örn avdelningskontoren i Göteborg och Malmö äro framställningar

gjorda örn avskrivning av vissa inom linjen förda fordringar. Dessa framställningar

hava i vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna;

och fullmäktige hava för sin del icke något att erinra mot att

ifrågavarande fordringar avskrivas.

Stockholm den 12 januari 1933.

§ 14.

§ 15.

Ivar Rooth.

Viktor Larsson.

ADOLF af JOCHNICK.

Ludvig Widell.

Martin Fehr.

A. Amnér.

Edv. Björnsson.

Marcus Öhlin.

Stockholm 1933, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

330100

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.