Sök i Ratio Lex

Memorial, angående beräknande av dea period, varunder semester må tilldelas befattningshavare m. fl. i riksbanken och i riksgäldskontoret.

1933-03-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1933:19, Memorial, angående beräknande av dea period, varunder semester må tilldelas befattningshavare m. fl. i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Dankoutskottets memorial nr 19.

1

Nr 19.

Ankom lill riksdagens kansli den 16 mars 1933 kl. 3 e. m.

Memorial, angående beräknande av dea period, varunder semester

må tilldelas befattningshavare m. fl. i riksbanken och i riksgäldskontoret.

I skrivelse den 19 maj 1932 till bankoutskottet anhöllo fullmäktige i riksbanken,

att utskottet ville hos riksdagen hemställa örn bemyndigande för

fullmäktige att, då befattningshavare i riksbanken med hänsyn till goro

målens behöriga gång icke kunnat före utgången av ett kalenderår komma

i åtnjutande av hela den för sagda år belöpande semestern, kunna medgiva,

att de semesterdagar, som återstode, finge utbekommas töre utgången av

första kvartalet nästföljande år.

Till stöd för denna framställning anförde fullmäktige:

Enligt § 21 i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk äger tjänsteman årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester det antal dagar, som i paragrafen närmare

angives. Tjänsteman, som har stor arbetsbörda eller på grund av särskilda

förhållanden väsentligt ökad sådan, kan följaktligen icke utan eftersättande

av göromålen beredas full semester under kalenderaret. Enligt nuvarande

bestämmelser går således tjänsteman under sådana omständigheter med

årets utgång förlustig den semester, varav han icke kommit i åtnjutande.

I gällande avlöningsreglemente för kommunikationsverken och statens

vattenfallsverk förefinnes beträffande tjänstemännens semester enahanda

bestämmelse, som här ovan nämnts. I skrivelse den 19 oktober 1927 anhöll

järnvägsstyrelsen hos Kungl. Maj :t att vissa i skrivelsen angivna åtgärder

måtte vidtagas för undanröjande av missförhållanden av nu ifrågavarande

art. På förslag av kommunikationsverkens lönenämnd, som i ärendet avgav

yttrande, hemställde Kungl. Majit i proposition nr 127/1928, att Kungl. Maj .t

mätte bemyndigas att under vissa villkor medgiva utbekommande under

januari månad av från föregående år icke åtnjutna semesterdagar.

Propositionen bifölls av riksdagen (riksdagens skrivelse nr 118/1928).

Erfarenheten har visat att beträffande vissa tjänster inom riksbanken på

grund av arbetsuppgifternas omfattning och anhopning det icke varit möjligt

att utan arbetets eftersättande inom visst kalenderår bereda innehavare av

dessa tjänster stundom ens någon semester.

Fullmäktige i riksbanken anse, att åtgärder böra vidtagas för ändring av

nu gällande bestämmelser i detta hänseende med hänsyn särskilt därtill att

dessa arbetskrävande tjänster oftast uppehållas av högt kvalificerade tjänstemän

samt dessa med nuvarande bestämmelser .således i semesterhänseende

lätt kunna komma i ett sämre läge än (ivrig personal. Skäl synas alitsa föreligga

alt bereda riksbankens tjänstemän liknande förmån. Då emellertid

januari månad som regel medför en ökning av arbetet i allmänhet inom

bihang till riksdagens protokoll 19.13. <S'' sami. Ar 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 19.

banken och då företrädesvis de avdelningar, där svårigheter yppat sig att

bereda tjänstemännen semester, särskilt under nämnda månad hava att

verkställa ett forcerat arbete, anse fullmäktige det önskvärt och lämpligt,

att tiden för utbekommande av under föregående år icke uttagen semester

utsträckes till första kvartalet.

Med anledning av fullmäktiges framställning anhöll 1932 års bankoutskott

den 6 juni 1932 hos delegerade för riksdagens verk, att delegerade ville,

efter att hava lämnat fullmäktige i riksgäldskontoret, styrelsen för riksdagsbiblioteket,

riksdagens justitieombudsman och riksdagens militieombudsman

tillfälle att uttala sig, huruvida behov av möjlighet att beräkna semester

för annan period än kalenderår 1''örelåge vid vederbörande verk, samt

efter att hava inhämtat yttrande i ärendet från lönenämnden för riksdagens

verk, till 1933 års riksdags bankoutskott inkomma med utlåtande i ämnet.

Med anledning härav hava delegerade inhämtat yttranden från bemälda

verk, till 1933 års riksdags bankoutskott inkomma med utlåtande i ämnet.

Av berörda yttranden framgår, att fullmäktige i riksgäldskontoret funnit

det för riksgäldskontorets vidkommande icke hittills hava förelegat något

behov av en förskjutning av semesterperioden i enlighet med vad fullmäktige

i riksbanken föreslagit, men att fullmäktige, i betraktande av de svårigheter,

som till följd av den ansenliga arbetsbördan vid emitterande och

särskilt konvertering av svenska statslån stundom kunna uppstå för riksgäldskontorets

tjänstemän att under ett kalenderår erhålla hel semester, ansett

önskvärt, att bemyndigande meddelas fullmäktige i den av fullmäktige

i riksbanken föreslagna riktningen, alt styrelsen för riksdagsbiblioteket och

riksdagens justitieombudsman funnit det icke föreligga något behov av

möjlighet att för annan period än kalenderår beräkna semester för respektive

befattningshavare, men att styrelsen och justitieombudsmannen likväl

ej ansett sig böra framställa någon erinran mot en bestämmelse i förevarande

avseende, samt att enligt riksdagens, militieombudsmans mening

vidtagandet av den föreslagna ändringen icke skulle vara behövlig för

befattningshavare vid militieombudsmannens expedition.

Lönenämnden för riksdagens verk har i ärendet anfört huvudsakligen

följande:

Såsom motivering för det av 1928 års riksdag lämnade medgivandet anfördes,

särskilt beträffande statens järnvägar, att därigenom både personalens

önskemål skulle tillgodoses och samtidigt verkets kostnader för reservpersonal

skulle kunna nedbringas.

Enligt vad lönenämnden inhämtat, har Kungl. Majit sedermera lämnat

tillstånd åt vissa verkstyrelser, bland annat vid kommunikationsverken.

socialstyrelsen och kommerskollegium, att för personalen vid vederbörande

verk lämna medgivande av ifrågavarande art.

Med anledning av vad fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret i

ärendet anfört, har lönenämnden funnit sig böra tillstyrka, att en dylik

semesteranordning jämväl genomföres beträffande befattningshavarna i riksbanken

och i riksgäldskontoret. Ben period, varunder semester må tilldelas

s. 3 Kontrollera mot PDF

liankoutskottets memorial nr 19.

3

befattningshavare inom dessa verk, synes emellertid böra omfatta månaderna

januari—mars i stället för endast januari, särskilt med hänsyn till att det

inom riksbanken ofta torde komma att visa sig omöjligt att bevilja semester

under sistnämnda månad på grund av då rådande arbetsanhopning. Vid

förordande av semesterperiodens förskjutning i nu angiven utsträckning

bar lönenämnden ansett sig böra beakta det förhållandet, att 1928 ars lönekommitté

i sitt den 21 juli 1930 avgivna betänkande med förslag till allmänt

avlöningsreglemente för ordinarie tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen,

föreslagit, att tiden för uttagande av ett föregående års semester

måtte utsträckas att omfatta icke blott januari utan hela första kvar

talet av påföljande år. Lönenämnden förutsätter emellertid, att den sålunda

ifrågasatta semesteranordningen begagnas med den största varsamhet och

endast i undantagsfall. Uttagande av semester, som icke kunnat erhållas

under föregående år, bör härvid såvitt möjligt medgivas företrädesvis under

januari och februari månader nästföljande år och endast på grund av särskilda

skäl under därpåföljande mars månad. Självfallet bör vid uppgörande

av den årliga semesterplanen icke räknas med möjligheten att kunna till

ett nästkommande år framflytta befattningshavare under löpande året tillkommande

semester.

Även om behov av en anordning i här förevarande syfte för närvarande

icke synes förefinnas beträffande personalen vid riksdagsbiblioteket, justitieombudsmannens

och militieombudsmannens expeditioner, torde dock möjlighet

böra beredas nämnda verk till utsträckning av semesterperioden på

sätt ovan förordats beträffande riksbanken och riksgäldskontoret. Enligt

lönenämndens mening är det önskvärt alt. då samma avlöningsbestämmelser

äro tillämpliga för befattningshavare vid riksdagens verk, enhetliga bestämmelser

jämväl i nu ifrågavarande avseende komma att bliva gällande för

nämnda verk.

I skrivelse till bankoutskottet den lii februari 1933 hava delegerade för

riksdagens verk anslutit sig till den av lönenämnden uttalade uppfattningen

och hemställt, att bankoutskottet ville hos riksdagen utverka bemyndigande

för fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, styrelsen för

riksdagsbiblioteket, riksdagens justitieombudsman och riksdagens militieombudsman

att i de fall, då befattningshavare inom ifrågavarande verk med

hänsyn till göromålens behöriga gång icke kunnat före utgången av ett kalenderår

komma i åtnjutande av hela den på sagda år belöpande semestern,

kunna medgiva, att de semesterdagar, som återstå, ina utbekommas före utgången

av första kvartalet nästföljande år,

Av utredningen i ärendet torde framgå, att inom riksbanken och riksgäldskontoret

behov av möjlighet att beräkna semester för annan period än

kalenderåret föreligger eller kan väntas uppstå. Med hänsyn härtill har utskottet

funnit sig böra tillstyrka, att fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

erhålla bemyndigande afl medgiva utsträckning av den period,

varunder semester för visst kalenderår må tilldelas befattningshavare inom

nämnda verk. Med hänsyn till de särskilda skäl, som av lönenämnden anförts

i första hand för riksbankens vidkommande, har utskottet ock, ehuru med

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 19.

tvekan, i detta avseende ansett sig kunna biträda det förslag, som framlagts

av nämnden och tillstyrkts av delegerade, nämligen att utsträckningen må

kunna ske till och med mars månad nästföljande år. Utskottet förutsätter

emellertid såväl att det här avsedda bemyndigandet utnyttjas allenast i

sådana fall, då det med hänsyn till arbetets behöriga gång visar sig omöjligt

att tilldela befattningshavare semester under respektive kalenderår, som ock

att uttagande av semester, som icke kunnat erhållas under ett kalenderår,

endast undantagsvis uppskjutes så långt som till mars månad nästföljande år.

Enligt delegerades förslag skulle jämväl för personalen vid riksdagsbiblioteket

samt vid justitieombudsmannens och militieombudsmannens expeditioner

beredas möjlighet till utsträckande av den period, varunder semester

för visst år må åtnjutas. Då emellertid, enligt vad utredningen giver vid handen,

vid sistnämnda verk icke förefinnes behov av en anordning i här förevarande

syfte, kan utskottet icke förorda delegerades förslag i denna del. Så

länge det av 1928 års lönekommitté framlagda förslaget om ett generellt medgivande

i förevarande hänseende för civilförvaltningens vidkommande icke

blivit föremål för statsmakternas prövning, bör nämligen enligt utskottets

mening en föreskrift i ämnet icke heller för riksdagens verk erhålla generell

giltighet.

Den anordning i semesterhänseende, som utskottet i det föregående ansett

sig böra tillstyrka i fråga om befattningshavarna vid riksbanken och riksgäldskontoret,

synes utskottet jämväl böra få tillämpning beträffande deputerade

i riksbanken och vice riksbankschefen ävensom förste deputeraden i

riksgäldskontoret.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret att, utan hinder av gällande

avlöningsbestämmelser, i de fall, då fullmäktiges deputerade,

vice riksbankschefen eller befattningshavare inom ifrågavarande

verk med hänsyn till göromålens behöriga gång

icke kunnat före utgången av ett kalenderår komma

i åtnjutande av hela den på sagda år belöpande semestern,

medgiva, att återstående semesterdagar må utbekommas före

utgången av första kvartalet nästföljande år.

Stockholm den 16 mars 1933.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 19.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindgren,

Ström i Lidköping*, Johansson i Friggeråker, Stendahl, Berling* och Bjurström*;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund*, Laurén, Lovén, Ryberg*,

Paulsen, Andersson i Falkenberg och Johansson i Edsbyn*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Bäcklund, som ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret att, utan hinder av gällande

avlöningsbestämmelser, i de fall, då fullmäktiges deputerade,

vice riksbankschefen eller befattningshavare inom

ifrågavarande verk med hänsyn till göromålens behöriga

gång icke kunnat före utgången av ett kalenderår komma

i åtnjutande av hela den på sagda år belöpande semestern,

medgiva, att återstående semesterdagar må utbekommas

under januari månad nästföljande år.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.