Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 34

1933-05-16 · 112 sidor, varav 108 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 108 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1933:34, Bankoutskottets utlåtande Nr 34

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1933 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till

utskottet hänvisade framställningar rörande det civila och militära penmonsväsendet

samt rörande vissa pensioner och understöd, att utgå från

allmänna indragningsstaten.

Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får

utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till

vederbörande propositioner och motioner.

A. Civila pensionsväsendet.

l:o.

Förra folkskollärarinnan Ebba Linnéa Sandberg (viss tjänstårsberäkning).

I en den 27 januari 1933 dagtecknad proposition nr 108 har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen hilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i punkten 1

föreslagit riksdagen medgiva, att förra lärarinnan vid Stockholms folkskolor

Ebba Linnéa Sandberg må, i den mån så erfordras för erhållande

av hel pension från statens pensionsanstalt, räkna sig till godo tid,

varunder hon tjänstgjort såsom lärarinna vid Tekla Åbergs högre läroverk

för flickor i Malmö, högre elementarläroverket i Halmstad för kvinnlig

ungdom samt Ateneum för flickor i Stockholm; dock under villkor att

hon till pensionsanstalten inbetalar ett belopp, motsvarande den engångsavgift,

som belöpt å henne, därest §§ 6 och 9 i anstaltens reglemente varit

i förevarande fall tillämpliga.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Sandberg, som är född den 19

januari 1872, tjänstgjort såsom lärarinna under följande tider, nämligen

läsåren 1894/1895 och 1895/1896 vid Tekla Åbergs högre läroverk för

flickor i Malmö,

Bihang lill riksdagens protokoll 193,1. S saini. Sr 34.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

läsåren 1896/1897—1899/1900 vid högre elementarläroverket i Halmstad

för kvinnlig ungdom,

större delen av vårterminen 1901 och läsåren 1901 1902—1903/1904 vid

Ateneum för flickor i Stockholm,

23 april-—15 juni 1903 vid Klara folkskola i Stockholm (såsom vikarierande

lärarinna),

vårterminen 1904 vid Jakobs folkskola i Stockholm (såsom vikarierande

lärarinna),

läsåren 1904/1905 och 1905/1906 vid Johannes folkskola i Stockholm

(såsom e. o. lärarinna) och

1 juli 1906—19 januari 1932 vid Kungsholmens och S:t Görans folkskolor

i Stockholm (såsom ordinarie lärarinna).

Vidare framgår, att förenämnda enskilda läroanstalter åtnjutit statsunderstöd

under de nyss angivna tider, då Sandberg varit anställd därstädes.

Genom beslut den 29 januari 1932 har statens pensionsanstalt tillerkänt

Ebba Linnéa Sandberg avkortad tjänstepension med 28/s.‘i av hel pension,

1,875 kronor, eller med 1,590 kronor 90 öre. Härvid har pensionsanstalten

tillgodoräknat Ebba Linnéa Sandberg allenast tid, varunder hon tjänstgjort

vid folkskola.

I vissa tidigare liknande fall har riksdagen medgivit ett tillgodoräknande

intill två tredjedelar av tjänstetid vid. statsunderstödda enskilda,

läroanstalter för erhållande av pension från statens pensionsanstalt vid

avgång från folkskollärartjänst. Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

skulle tillgodoräknande få ske endast mot erläggande till pensionsanstalten

av viss avgift. Till stöd för detta förslag har åberopats,

att, därest tjänstgöringen i fråga varit av beskaffenhet att jämlikt reglementet

för statens pensionsanstalt kunna tillgodoräknas såsom tjänstår

för pension från anstalten, för sådant tillgodoräknande fordrats erläggande

av engångsavgift, varav befattningshavaren själv haft att vidkännas

viss del.

Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit har utskottet för sin del funnit

väl motiverat.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Majits förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

2:o.

Förra folkskollärarinnan Anna Vendela Lekander (viss tjänstårsberäkning).

I punkten 2 av samma proposition nr 108 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att förra lärarinnan vid Stockholms folkskolor

Anna Vendela Lekander, född Brovall, må, i den mån så erfordras för erhållande

av hel pension från statens pensionsanstalt, räkna sig till godo

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

3

tid, varunder hon tjänstgjort vid Grevesmuhlska samskolan; dock under

villkor att hon till pensionsanstalten inbetalar ett belopp, motsvarande

den engångsavgift, som belöpt å henne, därest §§ 6 och 9 i anstaltens reglemente

för nyssnämnda ändamål å henne tillämpats.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Lekander, som är född den 7

mars 1872, tjänstgjort såsom lärarinna under följande tider, nämligen

tillhopa 6 år under åren 1895—1901 såsom vikarierande och e. o. lärarinna

vid Stockholms folkskolor,

1 januari 1902—30 juni 1907 såsom ordinarie lärarinna och biträdande

föreståndarinna vid Grevesmiihlska samskolan och

1 juli 1907—30 juni 1932 såsom ordinarie lärarinna vid Stockholms folkskolor.

Genom beslut den 15 juli 1932 har statens pensionsanstalt tillerkänt Lekander

avkortad tjänstepension med 31/s3 av hel pension, 1,875 kronor, eller

med 1,761 kronor 36 öre. Lekander har därvid tillgodoräknats den tid,

varunder hon tjänstgjort vid Stockholms stads folkskolor.

Med åberopande av vad under nästföregående punkt anförts hemställer

utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

3:o.

Förre järnvägsarbetaren E. A. Trygg. I en den 20 januari 1933 dagtecknad

proposition nr 73 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen

dels förklara, att förre järnvägsarbetaren Erik Alfred Trygg må, utan

hinder därav att han vid avgången ur statens järnvägars tjänst icke uppnått

55 levnadsår, från dagen för uppnåendet av sistnämnda ålder åtnjuta

en årlig pension av 450 kronor, att utgå i enlighet med bestämmelserna i

kungörelsen den 8 november 1918 (nr 859) angående pensionering av förmän

och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning, dock med skyldighet för Trygg att återbetala

vad av uppburna gratifikationer belöper på tiden efter nyssberörda

dag,

dels ock medgiva, att den Trygg sålunda tillkommande pensionen skall

i avseende å tilläggsförmåner så anses, som hade den i vanlig ordning

beviljats av järnvägsstyrelsen enligt föreskrifterna i förenämnda kungörelse.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Trygg är född den 15 september 1875;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

att han den 5 januari 1930 och sålunda före uppnåendet av 55 års ålder

lämnade sin anställning vid statens järnvägsbyggnader;

att han sistnämnda dag enligt järnvägsstyrelsens beräkning kunde

åberopa så lång tjänstetid, som erfordras för erhållande av lägsta pension

enligt kungörelsen den 8 november 1918 angående pensionering av

förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader m. fl.;

samt att Trygg under vart och ett av åren 1930, 1931 och 1932 av järnvägsstyrelsen

tillerkänts gratifikation å 500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

B. Militära pensionsväsendet.

4:o.

F. d. båtsmannen Johan Alfred Sixten Regnander Glader. I en den 13

januari 1933 dagtecknad proposition nr 36 har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att förutvarande

båtsmannen Johan Alfred Sixten Regnander Glader må tilldelas

pension såsom örn han uppfyllt härför författningsenligt stadgade

villkor, att utgå från och med månaden näst efter den, uti vilken han avgår

från sin tjänst vid skeppsgossekåren i Marstrand.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Glader, som är född den 6 augusti 1866 och sålunda uppnått en

ålder av 66 år, erhållit avsked den 16 april 1901 efter en tjänstetid av

14 år 9 månader, därav 14 år 8 månader från 20 års ålder;

att han vid avskedet erhållit vitsord att under tjänstetiden hava sig

redligt och väl skickat;

att han utbildningsåren 1930—1932 tjänstgjort såsom vakt- och handräckningsmanskap

vid skeppsgossekåren i Marstrand;

att han, enligt intyg från chefen för sagda kår, under sistnämnda

tjänstgöring visat utmärkt uppförande och stort nit;

samt att han är medellös.

Med hänsyn till förut av riksdagen i liknande fall fattade beslut har

utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

5

5:o.

Karl Oskar Clifford Carlsson (ersättning i anledning av kroppsskada).

I en den 27 januari 1933 dagtecknad proposition nr 78 har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva,

att till Karl Oskar Clifford Carlsson må — utan hinder därav att

framställning örn ersättning icke blivit gjord inom den tid, som föreskrives

i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från och med den 1 januari

1933 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas

den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning kan

anses berättigad.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Carlsson inryckte till värnpliktstjänstgöring vid Bohusläns regemente

den 10 september 1919;

att han året före inryckningen lidit av blodhosta och varit intagen på

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, där han vårdats för spanska sjukan;

att han efter en fältmarsch den 18 oktober 1919 blivit förkyld samt på

grund av en den 28 i samma månad inträffad lungblödning intagits å regementets

sjukhus;

att han den 6 november 1919 blivit utskriven från sjukhuset såsom oduglig

till krigstjänst på grund av lungtuberkulos;

att han därefter vid olika tillfällen vårdats för lungtuberkulos;

samt att vederbörande regementsläkare såsom sin åsikt uttalat, att det

icke vore osannolikt, att Carlsson vid inryckning till värnpliktstjänstgöringen

år 1919 haft en latent tuberkulos, som under tjänstgöringen

kommit till utbrott.

Riksförsäkringsanstalten har i avgivet utlåtande meddelat, att anstalten,

därest framställning örn ersättning gjorts inom därför föreskriven tid,

skulle hava tillerkänt Carlsson ersättning jämlikt 1909 års militärersättningsförordning.

Under erinran att riksdagen tidigare i åtskilliga fall meddelat dispens

från de i 1909 års militärersättningsförordning stadgade preskriptionsbestämmelserna

får utskottet hemställa,

att Kungl. Majits förevarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

6:o.

Bror Magnus Larsson (ersättning i anledning av kroppsskada). Under

punkten 2 av förevarande proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

medgiva, att till Bror Magnus Larsson må — utan hinder därav

att framställning örn ersättning icke blivit gjord inom den tid, som föreskrives

i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från och med den

1 januari 1933 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas

den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning

kan anses berättigad.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Larsson under fullgörande av sin värnpliktstjänstgöring vid Göta

ingenjörkår i början av maj månad 1924 ådragit sig ett skavsår å högra

hälen, som sedermera infekterats med spridning uppåt knäleden;

att han den 14 i nämnda månad insjuknat med smärtor över högra knäleden

och samma dag inlagts på garnisonssjukhuset i Karlsborg, där han

vårdats till den 29 september 1924;

att under sjukhusvistelsen ett flertal incisioner blivit gjorda i högra

knäledsregionen;

samt att enligt läkarintyg Larssons nuvarande symptom — slapphet

och atrofi i högra benets muskulatur — helt kunde sättas i samband med

den infektion Larsson ådrog sig under år 1924 och den muskelskada, som

då uppstod.

Riksförsäkringsanstalten har i avgivet utlåtande meddelat, att anstalten,

därest framställning örn ersättning gjorts inom därför föreskriven

tid, skulle hava tillerkänt Larsson ersättning jämlikt 1909 års militärersättningsförordning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

framställning.

7:o.

Nils Johan Mattias Bremberg (ersättning i anledning av kroppsskada).

Kungl. Majit föreslår i punkten 3 av samma proposition riksdagen medgiva,

att till Nils Johan Mattias Bremberg må — utan hinder därav att

framställning örn ersättning icke blivit gjord inom den tid, som föreskrives

i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från och med den

1 januari 1933 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

betalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning

kan anses berättigad.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bremberg under tiden 1 november 1916—1 november 1918 varit fast

.anställd vid Älvsborgs regemente;

att han varit sjukskriven för influensa under tiden 16—26 januari 1917

samt för torr lungsäcksinflammation och lungsäckskatarr under tiden 25

februari—7 april samma år;

att han ånyo insjuknat den 24 nämnda april månad och då varit sjukskriven

för vatten i vänstra lungsäcken;

att han under tiden 16 januari—6 februari 1918 varit sjukskriven för

tuberkulos, för vilken sjukdom han den 7 februari samma år intagits å

Västeråsens sanatorium, där han vårdats till och med den 21 påföljande

juni;

att han under fullgörande av repetitionsövning år 1920 vid Hallands

regemente ånyo insjuknat under deltagande i fältjänstövningar i Södermanland

och någon tid vårdats å garnisonssjukhuset i Stockholm;

samt att regementsläkaren vid Älvsborgs regemente O. Gertzén i ett

•den 13 juli 1932 utfärdat intyg såsom sin åsikt uttalat, att det vore uppenbart,

att Bremberg ådragit sig sin tuberkulos i tjänsten.

Riksförsäkringsanstalten har i avgivet utlåtande meddelat, att anstalten,

därest framställning örn ersättning gjorts inom därför föreskriven

tid, skulle hava tillerkänt Bremberg ersättning jämlikt 1909 års militärersättningsförordning.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

8:o.

Cesar Axel Lennart Månsén (ersättning i anledning av kroppsskada).

I punkten 4 av ifrågavarande proposition nr 78 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att till Cesar Axel Lennart Månsén må — utan

hinder därav att framställning örn ersättning icke blivit gjord inom den

tid, som föreskrives i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från

och med den 1 januari 1933 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond

utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda

förordning kan anses berättigad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Månsén under fullgörande av värnpliktstjänstgöring vid Vaxholms

kustartilleriregemente den 3 juli 1924 insjuknat i ledgångsreumatism;

att han den 12 nämnda juli intagits å garnisonssjukhuset i Stockholm,

där han intill tidpunkten för sin utryckning eller den 16 september 1924

vårdats för, bland annat, hjärtfel;

att t. f. äldste läkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente E. Jonsson

i ett den 10 oktober 1931 utfärdat intyg såsom sin åsikt uttalat, att skäl

saknades för antagandet, att annan omständighet än militärtjänstgöringen

varit orsak till Månséns sjukdom eller befordrat dess utveckling;

samt att professorn H. C. Jacobaeus i Stockholm den 28 januari 1932 intygat,

att Månsén lede av ett ganska svårt hjärtlidande.

Riksförsäkringsanstalten har i avgivet utlåtande meddelat, att anstalten,

därest framställning örn ersättning gjorts inom därför föreskriven

tid, skulle hava tillerkänt Månsén ersättning jämlikt 1909 års militarersättningsförordning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

9:o.

Verkmästarna Johan August Petersson, Axel Magnus Leonard Karlsson

och Axel Ferdinand Svensson (pensionsförbättring). I en den 10 februari

1933 dagtecknad proposition nr 118 har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att

en var av verkmästaren av l:a klass vid Karlskrona örlogsvarv Johan

August Petersson samt verkmästarna av 2:a klass vid samma varv Axel

Magnus Leonard Karlsson och Axel Ferdinand Svensson må från och

med månaden näst efter den, varunder han efter uppnådda 55 levnadsår

och 30 tjänstår avgår ur tjänst med pension från flottans pensionskassa,

under sin återstående livstid uppbära årlig pensionsförbättring med 1,155

kronor 60 öre, att utgå från anslag, som är eller må varda beviljat till

pensionsförbättring för viss personal vid marinen, och i samma ordning

som fyllnadspension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Petersson,

att han är född den 16 oktober 1878;

att han var anställd vid skeppsgosse- och sjömanskårema under tiden

18 september 1893—19 oktober 1899 samt såsom daglönare vid flottans varv

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

9

i Karlskrona dels under tiden 30 oktober 1899—27 april 1900 och dels

under tiden 19 december 1901—31 maj 1923, därav såsom förman från och

med den 1 september 1908;

att han antogs till mästare från och med den 1 juni 1923 och befordrades

till verkmästare från och med den 1 mars 1928;

samt att han från och med den 1 juli 1928 är e. o. tjänsteman vid försvarsväsendet

med avlöning enligt kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med

avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare

vid försvarsväsendet;

beträffande Karlsson,

att han är född den 9 november 1878;

att han antogs till daglönare den 21 december 1897, till förman den 9

november 1915 och till verkmästare den 1 maj 1927;

samt att han från och med den 1 juli 1928 är e. o. tjänsteman vid försvarsväsendet

med avlöning enligt förenämnda kungörelse den 22 juni 1928

(nr 215); och

beträffande Svensson,

att han är född den 7 maj 1878;

att han var anställd vid skeppsgosse- och sjömanskårerna under tiden 3

september 1892—9 maj 1899;

att han antogs till daglönare den 5 december 1904, till förman den 20

april 1909 och till verkmästare den 1 mars 1924;

samt att han från och med den 1 juli 1928 är e. o. tjänsteman vid försvarsväsendet

med avlöning enligt förut omförmälda kungörelse den 22 juni

1928 (nr 215).

Samtliga ifrågavarande befattningshavare äro delägare i flottans pensionskassa.

Direktionen över flottans pensionskassa har meddelat, att därest ifrågavarande

verkmästare beviljades pensionsförbättring med samma belopp,

som åtnjötes av befattningshavare i motsvarande militära tjänstegrad

eller flaggunderofficer, dylik förmån skulle till en var av dem utgå med

1,155 kronor 60 öre för år.

Under erinran, att riksdagen tidigare i åtskilliga fall beviljat verkmästare

å månadslönarstat vid flottans varv pensionsförbättring efter

samma grunder, som i propositionen föreslås, får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevaran
de

framställning.

Utskottet„

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

10 :o.

Mästarna Carl Manfred Hansson och Ernst Fritiof Schölander (pensions

förbättring). I punkten 2 av förevarande proposition har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen medgiva, att en var av mästaren vid Karlskrona

örlogsvarv Carl Manfred Hansson och mästaren vid Stockholms

örlogsvarv Ernst Fritiof Schölander må från och med månaden näst efter

den, varunder han avgår ur tjänst med pension från flottans pensionskassa,

under sin återstående livstid uppbära årlig pensionsförhättring

med 910 kronor, att utgå från anslag, som är eller må varda beviljat till

pensionsförhättring för viss personal vid marinen, och i samma ordning

som fyllnadspension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Hansson,

att han är född den 23 november 1872;

att han antogs till daglönare den 1 februari 1897, till förman den 7 september

1914 och till mästare den 1 juni 1921;

samt att han från och med den 1 juli 1928 är e. o. tjänsteman vid försvarsväsendet

med avlöning enligt kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215)

med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie

befattningshavare vid försvarsväsendet; och

beträffande Schölander,

att han är född den 25 juli 1877;

att han antogs till daglönare den 3 mars 1901, till förman den 1 juli 1915

och till mästare den 1 januari 1917;

samt att han från och med den 1 juli 1928 är e. o. tjänsteman vid försvarsväsendet

med avlöning enligt förenämnda kungörelse den 22 juni

1928 (nr 215).

Hansson och Schölander äro delägare i flottans pensionskassa.

Direktionen över flottans pensionskassa har meddelat, att därest ifrågavarande

mästare beviljades pensionsförhättring med samma belopp, som

åtnjötes av befattningshavare i motsvarande militära tjänstegrad eller

underofficer av 2:a graden, dylik förmån skulle till en var av dem utgå

med 910 kronor för år.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis ifrågavaran
de

framställning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

11

ll:o.

Överkonstapeln Magnus Algot Wiberg (pensionsförbättring). I en den

17 februari 1933 dagtecknad proposition nr 137 har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att överkonstapeln,

tillika poliskommissarien vid flottans poliskår i Karlskrona Magnus

Algot Wiberg må från och med dagen näst efter den, då han efter uppnådda

65 levnadsår avgår ur tjänst med pension från flottans pensionskassa,

under sin återstående livstid uppbära årlig pensionsförbättring med

1,110 kronor, att utgå från anslag, som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring

för viss personal vid marinen, oell i samma ordning som

fyllnadspension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Wiberg är född den 10 december 1868;

att han antogs till konstapel vid flottans poliskår från och med den 1

september 1891 och befordrades till överkonstapel från och med den 1

juli 1903;

att han från och med den 1 november 1926 varit förordnad att jämte

innehavande befattning såsom överkonstapel tjänstgöra såsom poliskommissarie;
samt

att han är delägare i flottans pensionskassa från och med den 1

maj 1915.

Enär avlöningen till personal vid flottans poliskår ej utgår i form av

lön utan i form av arvode till belopp, motsvarande till vissa jämförliga

civilmilitära beställningshavare utgående lön, är dylik personal icke enligt

gällande bestämmelser angående pensionsförbättring åt officerare och

underofficerare samt civilmilitära beställningshavare vid armén och marinen

berättigad till pensionsförbättring.

Direktionen över flottans pensionskassa har meddelat, att därest Wiberg

beviljades pensionsförbättring enligt samma grunder, som gällde i fråga

örn civilmilitär beställningshavare med lön, motsvarande det Wiberg tillkommande

arvodet, pensionsförbättringen för Wiberg skulle utgå med

1,110 kronor för år.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavaran
de

proposition.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

12: o.

T. d. kaptenen N. U. G. Holmgren (återfående av viss del av förverkad

"pensions för mån). I motion 1:182 hava herrar Sandström och Bergqvist

hemställt, »att riksdagen ville besluta, det f. d. kaptenen Nils Uno Gustaf

Holmgren må från och med den 1 januari 1931 åter komma i åtnjutande

av det honom för innehavd kaptensbeställning ursprungligen tillkommande

pensionsbeloppet».

Kaptenen vid Bodens artilleriregemente Nils Uno Gustaf Holmgren,

född den 22 november 1872, erhöll från och med den 23 maj 1924 avsked

med pension och inträdde samtidigt såsom kapten i regementets

reserv.

Holmgrens pensionsförmåner utgjorde intill den 1 juli 1925 dels 600

kronor pension i femte klassen av arméns pensionskassa, dels ock 2,120

kronor fyllnadspension jämte 1,270 kronor pensionsförbättring. Från

och med den 1 juli 1925 tillkommo 522 kronor pensionsförhöjning från

därtill anvisade statsmedel, varefter pensionsförmånen, förutom dyrtidstillägg,

uppgick till sammanlagt 4,512 kronor för år.

Holmgren, som efter avskedet från militärtjänsten flyttat till Stockholm,

blev i början av år 1924 styrelseledamot och senare samma år

därjämte verkställande direktör för fastighetsbolaget Mälarhöjden.

Sistnämnda befattning beklädde han intill den 20 januari 1928, varefter

han erhöll anställning såsom föreståndare för ett av Allmänna sparbankens

i Stockholm avdelningskontor. Denna anställning måste Holmgren

lämna, då hanken på våren 1929 försattes i konkurs. Samtidigt försattes

även fastighetsaktiebolaget Mälarhöjden — ett av de allmänna

sparbankernas s. k. »stödbolag» — i konkurs. I samband därmed auhängiggjordes

vid Stockholms rådhusrätt talan mot bland andra Holmgren

i hans egenskap av styrelseledamot och verkställande direktör i

ifrågavarande bolag under åren 1924—1928, därvid Holmgren åtalades

för konkursbedrägeri. Sedan målet fullföljts i högre instanser, meddelade

Kungl. Majit utslag den 8 december 1930, varigenom Holmgren för

konkursbedrägeri genom falsk bokföring dömdes till straffarbete i två

år jämte ett års påföljd enligt 2 kap. 19 § allmänna strafflagen. Detta

straff har sedermera Kungl. Majit av nåd nedsatt till ett år nio månaders

straffarbete med oförminskad påföljd.

Enligt för armén gällande pensionsbestämmelser går den, som efter

erhållet avsked från tjänstebefattning blivit genom i vederbörlig ordning

meddelat beslut dömd till straffpåföljd enligt 2 kap. 19 § allmänna

strafflagen, förlustig rätten till pension i dess helhet. I enlighet härmed

har direktionen över arméns pensionskassa genom utslag den 17 december

1930 förklarat Holmgren från och med den 1 januari 1931 förlustig

såväl den s. k. kassapensionen som de till väsentlig del av statsme
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 13

del utgående förmånerna av fyllnadspension, pensionsförbättring oell pensionsförhöjning.

På därom av Holmgren gjord ansökning Ilar sedermera Kungl. Maj:t

genom beslut den 13 mars 1931 medgivit, att Holmgren må från och med

den 1 januari 1931 åtnjuta pension från arméns pensionskassa med 600

kronor för år — motsvarande kassapensionen — dock utan rätt till tillläggsförmåner.

Holmgren, som bär hustru att försörja, är för närvarande helt medellös.

Av utredningeu framgår, att Holmgren av sina pensionsförmåner för

innehavd kaptensbeställning gått förlustig 3,912 kronor örn året, dyrtidstillägg

oberäknat, och att han äger uppbära endast den s. k. kassapensionen

å 600 kronor. Enligt utskottets mening tala emellertid starka

skäl för att Holmgren erhåller rätt att åtnjuta ytterligare viss del av

pensionsförmånen.

Utskottet vill i sådant avseende till en början framhålla, att de för den

allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken gällande bestämmelserna

i fråga örn förverkande av intjänta pensionsförmåner vid enahanda

straff som det Holmgren ådörnda hava en mindre sträng innebörd

än de för armén gällande reglerna, i det att en tredjedel av det ursprungliga

pensionsbeloppet (enligt kommunikationsverkens pensionslag

den s. k. avgiftspensionen) må behållas av vederbörande pensionstagare.

Det torde i detta sammanhang böra erinras, att framlagda förslag rörande

ny militär pensionslagstiftning åsyfta att åstadkomma likformighet

mellan det civila och det militära pensionsväsendet beträffande bestämmelserna

örn förverkande av pension.

Vidare må framhållas, att tidigare i vissa liknande fall meddelats

dispens från ifrågavarande för arméns personal gällande bestämmelser.

Senast har detta skett genom 1932 års riksdags beslut i anledning av proposition

nr 102 angående viss pensionsrätt för f. d. kaptenen L. O. A. Liberg.

Riksdagens beslut innebar, att Liberg, som förklarats förlustig

samtliga till honom av statsmedel utgående pensionsförmåner, finge åtnjuta

en tredjedel av det honom för innehavd kaptensbeställning tillkommande

pensionsbeloppet. Det må påpekas, att det i detta fall gällde

förbrytelse under tjänstutövning. I motsats härtill har Holmgren icke

begått något brott i sin statstjänst.

Örn utskottet alltså på grund av här antydda förhållanden funnit sig

lidra tillstyrka att Holmgren erhåller ytterligare pensionsförmån, har

utskottet likväl ansett sig icke kunna biträda motionärernas förslag örn

att Holmgren skulle återfå hela det tidigare pensionsbeloppet. I anslutning

till de för civila befattningshavare gällande bestämmelserna vill

utskottet förorda, att Holmgren må komma i åtnjutande av en tredjedel

av sina förut uppburna pensionsförmåner. Vid bifall härtill skulle Holmgren

få åtnjuta 1,504 kronor för år jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Det synes skäligt, att den tillstyrkta pensionsförmånen i sin kelhet får

utgå räknat från oell med den 1 januari 1931, med avdrag givetvis för

den del därav, som lian i form av kassapension redan uppburit.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen, i anledning av motionen 1:182, ina

medgiva, att f. d. kaptenen Nils Uno Gustaf Holmgren

må, räknat från och med den 1 januari 1931,

äga åtnjuta en tredjedel av det honom för innehavd

kaptensbeställning närmast före nämnda dag tillkommande

pensionsbeloppet.

13:o.

F. d. trumslagaren Karl Ludvig Edvard Palmgren. I motion 11:48 hava

herrar Fast och Andersson i Löbbo hemställt, »att riksdagen måtte bevilja

förre trumslagaren Karl Ludvig Edvard Palmgren ett årligt understöd

ur Vadstena krigsmanshuskassa eller av andra tillgängliga statsmedel

till belopp som utgår för indelt manskap med en anställningstid

av 20 år och att understödet måtte beslutas utgå från den 1 juli 1932».

Av för utskottet tillgängliga handlingar inhämtas,

att Palmgren är född den 29 mars 1865 och alltså 68 år gammal;

att han varit anställd såsom musikelev (trumslagare) vid förutvarande

Kalmar regemente under tiden 5 maj 1880—4 mars 1891, såsom trumslagare

vid förutvarande Andra livgrenadjärregementet under tiden 31 mars

1891—22 februari 1894 samt såsom trumslagare vid förutvarande Västgöta

regemente under tiden 26 april 1900—30 april 1905;

att Palmgren alltså innehar en sammanlagd tjänstetid av 18 år 8 månader

25 dagar, därav emellertid endast 13 år 10 månader från 20 års

ålder;

samt att Palmgren enligt intyg av vederbörande kommunalnämndsordförande

är invalid och helt medellös.

Vidare inhämtas, att Palmgren år 1932 hos arméförvaltningens civila

departement gjort framställning örn underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa

samt att departementet, enär Palmgren — som icke tillhört den

indelta armén utan varit att hänföra till kategorien värvat manskap —

icke med avseende å tjänstetidens längd uppfyllt gällande villkor för

underhålls erhållande, funnit Palmgrens ifrågavarande ansökning icke

föranleda någon departementets åtgärd.

Då Palmgrens tjänstetid efter fyllda 20 år uppgår till allenast drygt

13 år, har utskottet — i anslutning till tidigare tillämpad praxis — ansett

sig icke kunna tillstyrka, att underhåll skulle beviljas honom.

Utskottet hemställer förty,

att ifrågavarande motion 11:48 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

14 :o.

15

F. d. dragonen Carl Arvid Löf. I motion II: 231 har herr Olsson i Golvvasta

hemställt, att riksdagen måtte till förre dragonen vid Kungl, livregementets

dragoner Carl Arvid Löf i Boglösa församling, Uppsala län,,

bevilja ett understöd ur Vadstena krigsmanshuskassa eller av andra medel

av 500 kronor per år.

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Löf är född den 10 november 1868 och alltså över 64 år gammal;

att han varit anställd vid förutvarande Livregementets dragoner under

tiden 6 februari 1890—5 september 1896;

att Löf den 21 maj 1890 under tjänstgöring träffats av ett löst skott

i ansiktet, varvid vänstra ögat något skadats;

samt att Löf i anledning av ifrågavarande skada enligt beslut av arméförvaltningens

civila departement den 10 januari 1924 från och med

den 1 augusti 1923 uppbär underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa.

Enligt vad av utredningen framgår har Löf — som under endast omkring

6 år haft anställning såsom soldat — i anledning av skada på grund

av olycksfall erhållit understöd från Vadstena krigsmanshuskassa. Underhållet

utgör för närvarande 100 kronor örn året, vartill kommer dyrtidstillägg

å 150 kronor för år. Efter uppnådda 67 levnadsår ökas underhållet

till 200 kronor årligen, varjämte Löf, örn han styrker sig vara i

behövande omständigheter, vid sagda ålder även äger uppbära pensionstillägg

å 50 kronor för år. Sammanlagda underhållsförmånerna komma

alltså efter den 10 november 1935 att, linder angiven förutsättning, för

Löf utgöra 400 kronor för år.

Vad motionären anfört örn att Löf endast uppbär gratial med 73 kronor

årligen samt att framställning örn förhöjda underhållsförmåner för

Löf lämnats utan bifall synes vara grundat på oriktiga upplysningar.

Vid nu angivna förhållanden och då enligt utskottets mening anledning

saknas att bevilja Löf understöd utöver till honom författningsenligt

utgående förmåner, får utskottet avstyrka bifall till den föreliggande

motionen.

På grund härav hemställer utskottet,

att förevarande motion 11:231 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

15:o.

F. d. båtsmannen Alfred Andersson Ekelund. I motion 11:235 hemställer

herr Ström, »att riksdagen må medgiva f. d. båtsmannen Alfred Andersson

Ekelund underhåll från flottans pensionskassa, enligt samma

grunder, som örn han tjänat för underhålls erhållande föreskriven tid».

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

rotskottet.

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Andersson Ekelund är född den 12 augusti 1862 och alltså över

70 år gammal;

att han, som haft anställning såsom båtsman vid Bohus andra båtsmanskompani,

beviljats avsked ur krigstjänst den 2 januari 1902 efter en

tjänstetid av 17 år 2 månader från 20 års ålder;

att han vid avskedet erhållit vitsord att under tjänstetiden hava sig

redligen skickat;

samt att han är medellös.

Över ifrågavarande motion har utskottet införskaffat utlåtande av

direktionen över flottans pensionskassa. Direktionen har anfört, bland

annat, att Andersson Ekelund visserligen innehade pensionsberättigande

tjänstetid men att han författningsenligt icke vore berättigad till pension,

enär han vid avskedet icke erhållit gott vitsord örn uppförande. Då

emellertid den förseelse — olovligt undanhållande och fylleri — Andersson

Ekelund under tjänstetiden låtit komma sig till last, icke syntes vara

av alltför svår beskaffenhet, hemställde direktionen, med hänsyn jämväl

till hans nödställda belägenhet, att Andersson Ekelund måtte tillerkännas

pension, som örn han uppfyllt härför stadgade villkor.

Med hänsyn till förut av riksdagen i liknande fall fattade beslut får

utskottet tillstyrka, att Andersson Ekelund tilldelas båtsmanspension

från flottans pensionskassa.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 235, må medgiva, att förutvarande båtsmannen

vid Bohus andra båtsmanskompani Alfred Andersson

Ekelund må tilldelas pension, såsom örn han uppfyllt

härför författningsenligt stadgade villkor, att utgå

från och med den 1 juli 1933.

C. Allmänna indragningsstaten.

I. Justitiedepartementet.

16 :o.

Vice häradshövdingen Arne Helgo Söderberg. I en den 27 januari 1933

dagtecknad proposition nr 91, vilken beträffande justitiedepartementet innefattar

förslag i två med nummer 1 och 2 betecknade punkter, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksda
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

17

gen medgiva, att vice häradshövdingen Arne Helgo Söderberg må från

och med månaden näst efter den, under vilken han frånträder sitt förordnande

såsom vice häradshövding, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 2,400 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Söderberg, som är född den 3 januari 1888, antagits till extra ordinarie

notarie i Göta hovrätt den 18 november 1910 och den 21 oktober 1921

förordnats till vice häradshövding;

att han, intill dess hans domarverksamhet år 1926 upphört, med endast

mindre avbrott tjänstgjort vid olika underrätter och i hovrätt samt därvid

innehaft förordnande såsom biträdande domare 1 år 8 månader, såsom

domhavande omkring 3 år 4 månader och såsom adjungerad ledamot i

Göta hovrätt omkring 1 år;

samt att han på grund av iråkad psykisk sjukdom alltsedan förra delen

av januari 1928 varit urståndsatt att tjänstgöra såsom domare eller i annan

befattning vid rättsväsendet och enligt ingivet läkarintyg även för framtiden

är oförmögen att fullgöra domarförordnande eller eljest utöva statstjänst.

Utskottet tillstyrker, att pension beviljas Söderberg, och har intet att

erinra mot det av Kungl. Maj:t föreslagna pensionsbeloppet. Då det emellertid

att döma av utredningen icke kan anses uteslutet, att Söderberg

framdeles kan återvinna hälsa i sådan grad, att han kan bereda sig utkomst

genom arbete, har utskottet funnit pensionen böra utgå endast så

länge Kungl. Majit prövar omständigheterna böra därtill föranleda.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förevarande

framställning, må medgiva, att vice häradshövdingen

Arne Helgo Söderberg må från och med månaden

näst efter den, under vilken han frånträder sitt

förordnande såsom vice häradshövding, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 2,400

kronor, att utgå så länge Kungl. Majit prövar omständigheterna

därtill föranleda.

17:o.

E. o. kanslibiträdet i Svea hovrätt Anna Maria Hambn, född Holmqvist.

I punkten 2 av förevarande proposition nr 91 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att e. o. kanslibiträdet i Svea hovrätt Anna Maria

Hambn, född Holmqvist, må från och med dagen näst efter den. då hon

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 8 sami. Nr 34. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

lämnar sin befattning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 900 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Anna Maria Hambn är född den 9 december 1864;

att hon tjänstgjort i Svea hovrätt under följande tider, nämligen

såsom skrivbiträde,

1 mars 1886—30 september 1892 ....

1 januari 1915—30 september 1918

sammanlagt 7 månader 10 dagar

1 oktober 1918—31 december 1921

fr. o. m. 1 januari 1922

såsom extra biträde å aktuariekontoret

med huvudsaklig uppgift att

förvalta stämpelkassan samt handhava

viss därtill hörande bokföring,

och

såsom e. o. kanslibiträde med fortsatt

placering å aktuariekontoret;

att hon således för närvarande kan åberopa en tjänstetid av 21 år 6 månader;
att

hon sedan den 1 juli 1925 åtnjutit lön enligt 7 lönegraden i löneplanen

för icke-ordinarie befattningshavare vid allmänna civilförvalt
-

ningen;

att hon år 1892 ingått äktenskap och att hennes man avlidit år 1931;

samt att hon för sitt uppehälle numera är hänvisad uteslutande till inkomst

av eget arbete.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

18 :o.

Förre stallförmannen och kusken vid statens uppfostringsanstalt å Bona

Emil Andersson. I en den 17 mars 1933 dagtecknad proposition nr 237

har Kungl. Maj:!, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i punkten 1, avseende

justitiedepartementet, föreslagit riksdagen medgiva, att förre stallförmannen

och kusken vid statens uppfostringsanstalt å Bona Emil Andersson

må, räknat från och med den 1 juli 1933, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 852

kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Andersson är född den 6 april 1872;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

19

att han under tiden 1 november 1904—30 juni 1932 innehaft anställning

såsom stallförman och kusk vid uppfostringsanstalten å Bona, dock att

han sedan den 17 november 1931 åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom;
att

han uppburit ett årligt arvode å 1,980 kronor, motsvarande avlöning

enligt 3 lönegraden 5 löneklassen i gällande löneplan för extra ordinarie

befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen, jämte dyrtidstillägg

därå;

att han enligt för honom utfärdat läkarintyg lider av kronisk ledgångsreumatism,

bristfällig cirkulation i vänstra underbenet till följd av åderbråck

och blodpropp samt nedsättning av hjärtmuskulaturens kraft och

att han med hänsyn till sin ålder och arten av de sjukdomar, varav han

lider, med sannolikhet aldrig kan återvinna den för hans befattning erforderliga

arbetsförmågan;

samt att Andersson av styrelsen för uppfostringsanstalten förklarats berättigad

att i avvaktan å prövning av frågan örn pension av egendomens

avkastning åtnjuta ålderdomsunderstöd med 800 kronor för år jämte förmån

av fri hostad med nödigt bränsle och elektriskt ljus.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

19:o.

Förre extra vaktkonstapeln J. A. Gustafsson. I en den 17 mars 1933

dagtecknad proposition nr 241, avseende justitiedepartementet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att förre extra vaktkonstapeln vid centralfängelset å Långholmen

Johan August Gustafsson må från och med den 1 juli 1933 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd

av 1,200 kronor.

Tidigare träffades i vissa fall avtal mellan fångvården och enskilda

industriidkare, varigenom fångarbetskraft mot ersättning ställdes till dessas

förfogande. Ett dylikt avtal har sedan lång tid tillbaka varit gällande

med aktiebolaget Stockholms skofabrik, vilket bolag tillhandahållit icke

blott erforderliga materialier utan även särskilda av bolaget avlönade

verkmästare. Efter prövning av direktören vid centralfängelset å Långholmen

hava ifrågavarande verkmästare fått handleda för arbetena avdelade

fångar, varjämte verkmästarna, i vad avser ordning och säkerhet,

varit ställda under direktörens befäl.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Sedan ifrågavarande avtal upphört att gälla nied utgången av oktober

månad 1932, har Gustafsson, vilken tjänstgjort såsom verkmästare vid

skofabrikens arbeten inom centralfängelset, anhållit att genom statens

försorg komma i åtnjutande av pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Gustafsson är född den 13 november 1867;

att han, med tillämpning av berörda avtal, den 10 januari 1898 antagits

till extra vaktbejänt vid centralfängelset för att tjänstgöra såsom verkmästare

vid skofabrikens arbeten samt att han därefter i samma egenskap

(sedermera med benämning extra vaktkonstapel) tjänstgjort inom

fängelset intill avtalets upphörande eller i det närmaste 35 år;

att den till honom från bolaget utgående avlöningen under åren 1922—

1931 utgjort i medeltal omkring 4,300 kronor för år;

samt att han, som i början av november månad 1932 fått lämna sin ifrågavarande

anställning hos bolaget utan att därifrån erhålla pension, befinner

sig i knappa ekonomiska villkor.

Fångvårdsstyrelsen har tillstyrkt årligt understöd åt Gustafsson med

lämpligt belopp.

Statskontoret har anfört, att då Gustafsson utfört ifrågavarande arbete

icke för statens utan för Stockholms skofabriks räkning och för detsamma

icke uppburit någon som helst avlöning av statsmedel, statskontoret

funne sig icke gärna kunna tillstyrka utverkande av årlig pension åt

honom.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Då Gustafsson icke varit anställd i statens tjänst och icke till någon

del uppburit avlöning av statsverket, kan självfallet råda tvekan, huruvida

pension eller därmed jämförligt understöd bör beredas honom av

statsmedel. För min del är jag av den uppfattningen, att man vid denna

frågas bedömande bör fästa stort avseende vid att det mellan fångvården

och aktiebolaget Stockholms skofabrik träffade avtalet, sett från statens

synpunkt, haft till ändamål att främja ett fångvårdsintresse, nämligen

att bereda lämplig sysselsättning åt fångarna, samt att Gustafssons under

omkring 35 år bedrivna arbete inom centralfängelset å Långholmen

kan sägas hava utgjort ett led i fångvårdsanstaltens verksamhet på ungefär

samma sätt, som örn han varit statstjänsteman.

De särskilda omständigheter, som i detta fall åberopats, hava föranlett

utskottet att, örn ock med tvekan, tillstyrka årligt understöd åt Gustafsson,

oaktat han formellt sett icke utfört sitt arbete i statens tjänst.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

21

II. Utrikesdepartementet.

20 :o.

Skrivbiträdet vid svenska beskickningen i Helsingfors Emilia Dorothea

Winberg, född Horstmeyer. I en den 17 mars 1933 dagtecknad proposition

nr 237, vilken beträffande utrikesdepartementet innefattar förslag i två

med nummer 2 och 3 betecknade punkter, bar Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, i punkten 2 föreslagit riksdagen medgiva, att

skrivbiträdet vid svenska beskickningen i Helsingfors Emilia Dorothea

Winberg, född Horstmeyer, må från och med månaden näst efter den, varunder

hon avgår ur tjänst, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbärå en årlig pension av 1,056 kronor.

Av en inom utrikesdepartementet upprättad promemoria inhämtas,

att Winberg, som är finsk undersåte, är född den 17 mars 1864;

att hon är änka;

att hon sedan år 1912 varit anställd inom svenska utrikesförvaltningen,

först en kortare tid vid generalkonsulatet i Sit Petersburg, därefter

till och med juni månad 1920 vid beskickningen därstädes samt från och

med juli månad 1920 vid beskickningen i Helsingfors;

att hon under sin anställning i S:t Petersburg uppbar ett arvode, vilket

till en början utgick i rubel till växlande belopp, därefter med 300

svenska kronor i månaden och under sista delen av tjänstgöringen med

400 svenska kronor i månaden;

att hennes arvode under tjänstgöringen i Helsingfors uppgått till omkring

300 kronor för månad;

att hennes arbetsförmåga numera är nedsatt;

samt att hennes arbetsuppgifter vid beskickningen i Helsingfors bestått

i skötseln av passärenden, legalisationer, matrikelföring samt expedition

av den omfattande kurirposten till Ryssland.

Med biträdande av Kungl. Majits förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majda förevarande

framställning.

21 :o.

Förra skrivbiträdet vid svenska konsulatet i Chicago Ida Pauline Nelson.

Uti punkten 3 av förevarande proposition har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att förra skrivbiträdet vid svenska konsulatet i

Chicago Ida Pauline Nelson må från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnat sin .''inställning vid konsulatet, under sin återstående

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,104

kronor.

Av en inom utrikesdepartementet upprättad promemoria inhämtas,

att Nelson, som är amerikansk medborgare, är född den 11 mars 1874;

att hon varit anställd vid svenska konsulatet i Chicago från och med

den 1 mars 1914 intill utgången av år 1932;

att hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom (psykoneuros) är betydligt

nedsatt och att några utsikter till hälsans återvinnande icke anses

föreligga;

att hennes arvode, som till en början utgått med 12 dollar för vecka,

sedermera successivt höjts till 36 dollar för vecka, dock att hon sedan juli

manad 1930 uppburit ett i förhållande till hennes på grund av sjuklighet

minskade arbetstid reducerat arvode av 20 dollar för vecka;

samt att Ida Nelsons arbete, vilket tidigare bestått i handhavandet av

konsulatets arkiv, registrering av in- och utgående handlingar, förande

av kortregister m. m. samt bokföring, i samband med lönesänkningen inskränkts

till att blott omfatta bokföringen och räkenskaperna, vilket

arbete hon under alla år skött på ett mönstergillt sätt.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna riksdagen bifall.

lil. Försvarsdepartementet.

22: o.

Indelte furiren vid Skaraborgs regemente Karl Melker Bäck (pension

för s. k. ständig tjänstgöring). I en den 20 januari 1933 dagtecknad proposition

nr 63 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, i

punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att indelte furiren vid Skaraborgs

regemente Karl Melker Bäck må från och med månaden näst efter

den, under vilken han erhåller avsked från sin anställning vid regementet,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension till så stort belopp, att densamma, tillika med honom tillkommande

gratial från Vadstena krigsmanshuskassa, uppgår till sammanlagt

948 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bäck, som är född den 5 juli 1867 och alltså över 65 år gammal, varit

anställd vid Skaraborgs regemente såsom indelt soldat sedan den 1 april

1887 och således innehar en anställningstid av i det närmaste 46 år;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

att han sedan den S oktober 1918 eller under en tid av över 14 år varit

i ständig tjänstgöring vid regementets matinrättning, under åren 1918—

1926 såsom kökskorpral och därefter såsom köksmästare (i kokerskas

ställe);

att han under sin tjänstgöring, utom ersättning från roten, åtnjutit för

indelt manskap stadgad dagavlöning och dagavlöningstillägg;

att han lider av kronisk ledgångsreumatism i höger axelled samt av

lindrigare kronisk hjärtmuskelinflammation, i anledning varav hans arbetsförmåga

är väsentligt nedsatt;

samt att lian på grund av nämnda sjukdomar inom kort måste lämna

sin anställning vid regementet.

Chefen för Skaraborgs regemente har såsom stöd för av honom gjord

framställning örn pension åt Bäck bland annat åberopat, att 1923 års

riksdag beviljat indelte furiren vid samma regemente Carl August Thorsell,

vilken innehaft enahanda befattning i regementets matinrättning

som Bäck, särskild pension jämte Thorsell tillkommande underhåll från

Vadstena krigsmanshuskassa.

Arméförvaltningens civila departement har i avgivet utlåtande förklarat

sig, med hänsyn till de vittgående konsekvenser ett tilldelande av

särskild pension i förevarande fall skulle medföra, icke kunna tillstyrka

proposition till riksdagen örn beredande av dylik pension åt Bäck.

Statskontoret har anfört, bland annat, att då omständigheterna beträffande

Bäck syntes i allt huvudsakligt alldeles enahanda som i fråga örn

Thorsell, jämväl åt Bäck borde utverkas liknande pension, som beviljats

Thorsell.

Departementschefen Ilar för egen del anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att 1923 års riksdag i ett med

det föreliggande likartat fall beviljat särskild pension av statsmedel, åt

indelte furiren vid Skaraborgs regemente C. A. Thorsell. Dennes pension

uppgår numera till 972 kronor, inklusive vad Thorsell uppbär i underhåll

från Vadstena krigsmanshuskassa, och har statskontoret föreslagit, att

enahanda belopp måtte tillerkännas indelte furiren Bäck. För egen del

tillstyrker jag, att Bäck efter avskedet må komma i åtnjutande av särskild

pension i anledning av hans arbete vid Skaraborgs regementes matinrättning.

Då emellertid Bäck varit i ständig tjänstgöring vid regementet

under en tid, som med omkring två år understiger motsvarande tjänstgöringstid

för Thorsell, har jag ansett att pensionen i nu förevarande fall

bör bestämmas till något lägre belopp än det av statskontoret ifrågasatta,

och får jag i sådant hänseende föreslå en pension av 948 kronor för år,

inberäknat vad Bäck kan komma att uppbära från Vadstena krigsmanshuskassa.

»

Utredningen i ärendet giver vid handen, att den tjänstgöring vid Skaraborgs

regementes matinrättning, för vilken enligt Kungl. Maj:ts förslag

särskild pension skulle utgå till Bäck utöver honom tillkommande

underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, fullgjorts av Bäck i hans

Utskott et.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

egenskap av indelt furir, varvid han mot stadgad ersättning varit inkallad

till tjänstgöring mellan regementsövningarna (s. k. ständig tjänstgöring).

Hittills har, såsom av utredningen framgår, endast i ett fall av

liknande art beviljats särskild pensionsförmån utöver författningsenligt

soldatunderhåll. Av uppgifter, vilka under hand tillställts utskottet från

arméförvaltningens civila departement, synes framgå, att antalet indelta,

som under avsevärd tid varit inkallade i ständig tjänstgöring, är så stort,

att ett medgivande såsom regel av särskild pensionsförmån kan befaras

medföra ganska omfattande konsekvenser. Vid sådant förhållande och

då ett beslut i enlighet med Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag uppenbarligen

skulle hilva av prejudicerande natur, har utskottet icke kunnat

undgå att ställa sig tveksamt till förslaget. Enligt utskottets mening är

det önskvärt att, innan avgörande träffas i fråga örn särskild pensionsförmån

för indelta, vilka varit inkallade till ständig tjänstgöring, närmare

utredning verkställes angående omfattningen av de konsekvenser,

ett beviljande av sådan förmån skulle medföra samt, därest det efter

prövning av utredningens resultat anses lämpligt och möjligt att bereda

dylik särskild pensionsförmån, under vilka förutsättningar och efter vilka

grunder detta hör ske. Vid ett övervägande i sistnämnda hänseende torde

bland annat böra beaktas spörsmålet, örn ej vid bedömande av frågan

örn särskild tilläggsförmån hänsyn hör tagas till de i varje särskilt fall

föreliggande ekonomiska förhållandena.

I avvaktan på en utredning av här antydd art har utskottet ansett sig

böra avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och får sålunda hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna riksdagens bifall.

23 :o.

F. d. indelte distinktionskorpralen Johan Edvin Josefsson Högberg

(pension för s. k. ständig tjänstgöring). I punkten 2 av förevarande proposition

nr 63 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att f. d.

indelte distinktionskorpralen i Hallands regemente Johan Edvin Josefsson

Högberg må från och med den 1 oktober 1932 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension till så stort

belopp, att densamma tillika med honom tillkommande gratial från Vadstena

krigsmanshuskassa, uppgår till sammanlagt 1,056 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Högberg, som är född den 2 juli 1866 och alltså över 66 år gammal,

varit anställd vid Västgötadals och Hallands regementen såsom indelt

soldat under tiden 10 mars 1888—7 september 1932;

samt att han från och med den 7 maj 1907 till och med den 9 mars 1925

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

25

samt sedan den 6 juni 1927 intill tidpunkten för avskedet varit i ständig

tjänstgöring vid Hallands regementes matinrättning.

Av skäl, som i nästföregående punkt angivits i fråga örn där behandlat

ärende, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke

må av riksdagen bifallas.

24:o.

Johan Martin Härrnell (bestridande från allmänna indragningsstaten

av livränta). I en den 27 januari 1933 dagtecknad proposition nr 77 har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att det Johan Martin Härrnell jämlikt Svea hovrätts dom den

15 april 1932 tillerkända årliga understödet av 2,000 kronor, minskat med

beloppet av till Härrnell från riksförsäkringsanstalten utgående livränta,

må från och med budgetåret 1933/1934 bestridas från anslaget till allmänna

indragningsstaten med iakttagande av att å understödsbeloppet icke

må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser

tillkommer pensionstagare.

Av åberopade statsrådsprotokollet framgår, bland annat, att kronan

genom lagakraftågande dom förpliktats att till Härrnell, som under militärtjänstgöring

drabbats av olycksfall, utbetala — förutom visst belopp

såsom ersättning för sveda och värk — ett årligt understöd av 2,000

kronor, minskat med till Härrnell från riksförsäkringsanstalten utgående

livräntebelopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

proposition.

25:o.

Tillsyningsmannen vid Djupasundsbatteriet i Karlskrona samt skan*

sama å Tjurkö och Sturkö Johan Almqvist. I en den 27 januari 1933 dagtecknad

proposition nr 91, vilken beträffande försvarsdepartementet innefattar

förslag i tio med nummer 3—12 betecknade punkter, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 3 föreslagit riksdagen

medgiva, att tillsyningsmannen vid Djupasundsbatteriet i Karlskrona

samt skansarna å Tjurkö och Sturkö Johan Almqvist må från och med

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Almgvist är född den 1 oktober 1862;

att han tjänstgjort såsom artillerist vid Svea artilleriregemente från

och med den 25 augusti 1882 till och med den 24 augusti 1886, såsom fortifikationsarbetare

vid befästningsarbetena i Karlskrona fästning från och

med den 1 mars 1902 till och med den 14 juni 1905 och såsom tillsyningsman

vid Djupasundsbatteriet och skansarna å Tjurkö och Sturkö sedan

den 16 september 1908;

samt att han från och med budgetåret 1925/1926 uppburit i arvode 600

kronor för år ävensom dyrtidstillägg, varjämte han åtnjutit fri bostad

örn två rum och kök jämte vedbrand och lyse.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

26:o.

Packmästaren vid arméns intendentnrförråds i Stockholm förråds*

avdelning Carl Fridolf Braun. I punkten 4 av förevarande proposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att packmästaren vid arméns

intendenturförråds i Stockholm förrådsavdelning Carl Fridolf Braun

må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning

vid intendenturförrådet, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,856 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Braun är född den 18 november 1864;

att han sedan den 4 juni 1885 och således över 47 år varit anställd vid

arméns intendenturförråds i Stockholm förrådsavdelning, nämligen till år

1895 såsom förrådsarbetare, under åren 1895—1915 såsom vaktmästare, under

åren 1916—1921 såsom förman samt därefter såsom packmästare;

samt att hans avlöning, dyrtidstillägg inberäknat, under åren 1927—1931

uppgått till i medeltal omkring 4,000 kronor örn året.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

27:o.

27

Daglönaren vid ekipagedepartementet vid Stockholms örlogsvarv James

Haarlef Egobert Gustaf Adolf Haasum. Kungl. Majit Ilar i punkten 5 av

förevarande proposition föreslagit riksdagen medgiva, att daglönaren vid

ekipagedepartementet vid ''Stockholms örlogsvarv James Haarlef Egobert

Gustaf Adolf Haasum må från och med månaden näst efter den, varunder

han lämnar sin anställning vid örlogsvarvet, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 696 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Haasum är född den 26 februari 1876;

att han varit anställd såsom daglönare vid ekipagedepartementet vid

Stockholms örlogsvarv sedan den 21 oktober 1914;

att hans inkomst vid varvet år 1930 uppgick till 3,484 kronor;

att han tidvis under år 1931 samt alltsedan februari 1932 åtnjutit sjukledighet;
samt

att han på grund av kronisk sinnessjukdom för framtiden är oförmögen

att tillfyllest sköta sin tjänst.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majda förevarande

framställning.

28 :o.

Föreståndaren för Gotlands artillerikårs skomakeriverkstad Per Alfred

Kahlström. Kungl. Majit föreslår i punkten 6 av samma proposition

riksdagen medgiva, att föreståndaren för Gotlands artillerikårs skomakeriverkstad

Per Alfred Kahlström må från och med månaden näst efter

den, varunder han avgår ur tjänst, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 924 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Kahlström är född den 23 maj 1854;

att han den 1 april 1910, således vid 55 års ålder, tillträtt anställningen

såsom skomakeriföreståndare vid Gotlands artillerikår, vilken anställning

han beräknas komma att lämna den 1 juli 1933;

att å verkstaden varit anställd förutom Kahlström allenast en arbetare;

samt att Kahlströms avlöning, dyrtidstillägg inräknat, under budgetåren

1927/1928—1931/1932 utgjort i medeltal omkring 3,200 kronor för år.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Majits ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

29 :o.

Arbetaren vid Åkers krutbruk Axel Gunnar Lundberg. Kungl. Majit

bar i punkten 7 föreslagit riksdagen medgiva, att arbetaren vid Åkers

krutbruk Axel Gunnar Lundberg må från och med månaden näst efter

den, varunder han lämnar sin anställning vid krutbruket, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 900 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lundberg är född den 27 november 1882;

att han varit anställd vid Åkers krutbruk sedan den 9 oktober 1905 eller

således över 27 år;

att bans avlöningsförmåner under åren 1929—1931 utgjort i medeltal

omkring 2,200 kronor för år, dyrtidstillägg inberäknat, jämte förmån av

fri bostad med vedbrand, vilken förmån uppskattats till ett årligt värde

av 360 kronor;

samt att enligt av krutbrukets läkare den 9 oktober 1932 utfärdat läkarbetyg

Lundbergs arbetsförmåga, som varit i viss mån nedsatt genom en

sedan åratal bestående asthma bronchiale, numera blivit ytterligare och

avsevärt nedsatt och att utsikt icke föreligger till snar eller på lång sikt

väsentlig förbättring.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

framställning.

30 :o.

Förre skrädderiarbetaren vid Göta trängkårs intendenturverkstäder

Wilhelm Nilsson-Holmberg. Under punkten 8 föreslår Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att förre skrädderiarbetaren vid Göta trängkårs intendenturverkstäder

Wilhelm Nilsson Holmberg må, räknat från och med

den 1 januari 1932, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 444 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nilsson-Holmberg är född den 3 april 1862;

att han varit anställd vid Svea artilleriregementes skrädderiverkstad

tillhopa omkring 10 år under åren 1884—1894, vid Skaraborgs regementes

skrädderiverkstad sammanlagt omkring 3 år under åren 1915—1918 och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 29

vid Göta trängkårs intendenturverkstäder under tiden 1 april 1918—31

december 1929;

samt att bans arbetsinkomst under åren 1925—1929 i medeltal utgjort

allenast omkring 670 kronor för år, dyrtidstillägg ej medräknat.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

31 :o.

Förmannen vid Bodens artilleriregementes skomakeriverkstad Per August

Pettersson. I punkten 9 av ifrågavarande proposition har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förmannen vid Bodens artilleriregementes

skomakeriverkstad Per August Pettersson må från och med

månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning vid regementet,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 996 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Pettersson är född den 26 november 1871;

att han från och med den 1 april 1913 eller således under omkring 20 år

varit anställd vid Bodens artilleriregementes skomakeriverkstad, varav såsom

arbetare till och med den 30 oktober 1921 och såsom förman under tiden

därefter;

att hans avlöningsförmåner, dyrtidstillägg inberäknat, under åren 1928—

1932 utgjort i medeltal omkring 4,200 kronor för år;

samt att hans arbetsförmåga numera på grund av sjukdom är varaktigt

nedsatt till mindre än en tredjedel av den för fullt arbetsför person normala

arbetsförmågan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

32 :o.

Snickeriförmannen John Vilhelm Wetterstrand. Kungl. Majit har i

punkten 10 av förevarande proposition föreslagit riksdagen medgiva, att

snickeriförmannen John Vilhelm Wetterstrand må från och med månaden

näst efter den, varunder han avgår från sin befattning, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 924 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskott et.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Wetterstrand, som är född den 8 juni 1884, varit anställd såsom fortifikationsarbetare

vid Vaxholms fästnings fortifikationsförvaltning alltsedan

den 6 februari 1910 samt tjänstgjort såsom snickeriförman från och

med oktober månad 1919;

att hans avlöningsförmåner under senare år utgjort omkring 3,500 kronor

för år;

samt att han enligt läkarintyg är på grund av nervsjukdom arbetsoförmögen

och att någon väsentlig förbättring av sjukdomen ej är att förvänta.

Utskottet tillstyrker, att pension beviljas Wetterstrand, och har intet

att erinra mot det av Kungl. Majit föreslagna pensionsbeloppet. Då det

emellertid att döma av utredningen icke kan anses uteslutet, att Wetterstrand

framdeles kan återvinna hälsa i sådan grad, att han kan bereda

sig utkomst genom arbete, har utskottet funnit pensionen böra utgå endast

så länge Kungl. Majit prövar omständigheterna böra därtill föranleda.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förevarande

framställning, må medgiva, att snickeriförmannen

John Vilhelm Wetterstrand må från och med månaden

näst efter den, varunder han avgår från sin befattning,

å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 924 kronor, att utgå så länge Kungl.

Majit prövar omständigheterna därtill föranleda.

33 :o.

Kokerskan vid Kronobergs regementes detachement i Karlskrona Matilda

Charlotta Danielsson. Uti punkten 11 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att kokerskan vid Kronobergs regementes detachement

i Karlskrona Matilda Charlotta Danielsson må från och med månaden

näst efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 564 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Danielsson är född den 4 mars 1862;

att hon sedan den 1 augusti 1918 varit anställd såsom kokerska, till en

början vid Karlskrona grenadjärregemente och därefter vid Kronobergs

regementes detachement i Karlskrona;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

31

att hon beräknas komma att avgå från sin befattning den 1 augusti

1933, vid vilken tidpunkt hon sålunda kan åberopa en anställningstid i

statens tjänst av 15 år;

att hon i avlöningsförmåner (kontant och in natura) under åren 1927—

1931 uppburit i medeltal omkring 1,500 kronor;

samt att hon enligt läkarintyg av den 15 juli 1932 lider av åderförkalkning

och svårartade, stora kroniska bensår å båda benen, i anledning varav

hon icke synes kunna sköta sin nuvarande anställning längre än till

den 1 augusti 1933.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

34:o.

Kokerskan vid Kronobergs regemente Anna Matilda Karlsson. I punkten

12 av ifrågavarande proposition nr 91 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att kokerskan vid Kronobergs regemente Anna Matilda

Karlsson må från och med månaden näst efter den, varunder hon

lämnar sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 696 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Karlsson är född den 5 maj 1874;

att hon sedan den 14 april 1913 varit anställd såsom kokerska vid Kronobergs

regemente;

att hennes avlöning, förutom dyrtidstillägg, under vart och ett av åren

1927—1931 utgjort i medeltal omkring 1,200 kronor för år;

samt att hon enligt utfärdat läkarintyg lider av nervklenhet och kronisk

magkatarr.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

35:o.

F. d. förrådsvaktmästaren Fritz Fridolf Svensson (pensions^ örbättr ing).

1 en den 17 februari 1933 dagtecknad proposition nr 136 har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att f. d.

förrådsvaktmästaren vid Jönköpings-Kalmar regemente Fritz Fridolf

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Svensson må, räknat från oell med den 1 maj 1932, under sin återstående

livstid uppbära pensionsförbättring till belopp av 549 kronor för år, att

utgå från allmänna indragningsstaten och åtnjutas i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring

åt officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

vid armén och marinen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Svensson, som är född den 31 mars 1884, innehaft anställning under

åren 1905—1915 såsom underofficersvolontär vid dåvarande Kalmar regemente,

under åren 1916—1927 såsom förrådsvaktmästare vid samma regemente

samt från och med den 1 januari 1928 såsom förrådsvaktmästare vid

Jönköpings-Kalmar regemente;

att Svensson erhållit avsked från och med den 1 maj 1932, enär han under

de senaste tre åren på grund av sinnessjukdom varit ur stånd att

tjänstgöra och vore för framtiden oförmögen till tjänstgöring;

att han förklarats berättigad att från och med dagen näst efter erhållet

avsked under sin återstående livstid uppbära pension från allmänna indragningsstaten

med 900 kronor årligen;

samt att han vid sitt avsked innehade en levnadsålder av 48 år och en

tjänstetid av något över 27 år.

Enligt gällande bestämmelser angående pensionsförbättring åt officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare vid armén

och marinen skulle Svensson vid avgång ur tjänst efter uppnådd pensionsålder

hava varit berättigad till ett pensionsbelopp av sammanlagt 1,610

kronor. Då han emellertid avgått före uppnådd pensionsålder, äro de

ifrågavarande bestämmelserna icke utan vidare å honom tillämpliga.

Direktionen över arméns pensionskassa har meddelat, att, därest Svensson

beviljades pensionsförbättring, dylik förmån enligt av riksdagen i liknande

fall tillämpade grunder skulle till Svensson, som innehade 27 tjänstår,

utgå med ett årligt belopp av (27Ao X 1,610 — 900 =) 549 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må av

riksdagen bifallas.

36:o.

Konstruktören å marinförvaltningens ingenjöravdelning Axel Hugo

Nygren. I en den 17 mars 1933 dagtecknad proposition nr 237, vilken beträffande

försvarsdepartementet innefattar förslag i tretton med nummer

4—16 betecknade punkter, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, i punkten 4 föreslagit riksdagen medgiva, att konstruktören å

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

33

marinförvaltningens ingenjöravdelning Axel Hugo Nygren må från oell

med dagen näst efter den, då lian lämnar sin anställning hos marinförvaltningen,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 3,504 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nygren är född den 16 oktober 1865;

att han avlagt examen vid Chalmers tekniska institut, skeppsbyggeriavdelningen;
att

han under tiden 1 oktober 1890—17 december 1893 tjänstgjort såsom

ritare vid ingenjördepartementet å Stockholms örlogsvarv, samt under tiden

18 december 1893—30 september 1918 ävensom från och med den 1 mars

1922 varit anställd såsom konstruktör å marinförvaltningens ingenjöravdelning,

varjämte han under åren 1920 och 1921 under sammanlagt omkring

8 månader utfört arbete för marinheredningens räkning;

att han således för närvarande kan åberopa en tjänstetid i statens tjänst

av omkring 39 år 8 månader;

samt att han sedan den 1 januari 1928 åtnjutit lön, motsvarande 24 löneklassen

i den i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) intagna löneplanen

för extra ordinarie civila och eivilmilitära befattningshavare vid försvarsväsendet.

Med biträdande av vad Kungl. Maj:t föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

37:o.

Arbetarna vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori Carl Edvin Alm, Johan

Emil Eldin, Anton Julius Ståhl, Johan Axel Hjulström, Nikolaus

August Blomqvist, Karl Erik Jonsson, Carl August Eriksson och Gustaf

Henning Andersson. I punkten 5 av förevarande proposition föreslår

Kungl. Majit riksdagen medgiva, att följande arbetare vid Carl Gustafs

stads gevärsfaktori må från och med månaden näst efter den, varunder

avgång från anställningen äger rum, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära årliga pensioner med följande belopp,

nämligen: Carl Edvin Alm 1,260 kronor, Johan Emil Eldin 1,200 kronor

samt envar av Anton Julius Ståhl, Johan Axel Hjulström, Nikolaus August

Blomqvist, Karl Erik Jonsson, Carl August Eriksson och Gustaf

Henning Andersson 1,152 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas rörande ifrågavarande anställningshavares

ålder, tjänstetid och arbetsinkomst följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1933. S sami. Nr 3i.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Namn

|

Född

Anställd vid

gevärsfak- toriet

sedan

Summa

tjänstår

''/■, 1933

Inkomst i

medeltal

1930—1932

kronor

Alm .............................................

16/e 1866

le/4 1890

43

3,000

Eldin.............................................

18/i 1869

16/s 1899

( 3/u 1890 (med )

savbrott xje 1896 >

{ -19/e 1897) J

34

3,350

Ståhl ............................................

*7» 1868

41

3,400

Hjulström.......................................

7» 1871

13/? 1897

35

3,700

Blomqvist......................................

e/i> 1868

,s/8 1897

35

3,100

Jonsson.........................................

7* 1870

1lii 1897

35

3,200

Eriksson .......................................

*/u 1867

I!/i 1898

35

3,100

Andersson ....................................

”/• 1874

V» 1898

35

3,200

Vidare inhämtas, att Alm och Eldin fullgjort förmans tjänståligganden

under respektive omkring 30 och omkring 17 år.

Arméförvaltningens artilleridepartement har föreslagit pensioner med

följande belopp, nämligen åt Alm 1,548 kronor, åt Eldin 1,344 kronor, åt

Ståhl 1,248 kronor samt åt envar av Hjulström, Blomqvist, Jonsson,

Eriksson och Andersson 1,116 kronor.

Statskontoret har efter jämförelse med de pensionsbelopp, som beviljats

i tidigare liknande fall, föreslagit, att pensionerna måtte bestämmas till

följande belopp, nämligen för Alm till 1,260 kronor, för Eldin till 1,200

kronor, för Ståhl till 1,176 kronor samt för var och en av Hjulström,

Blomqvist, Jonsson, Eriksson och Andersson till 1,152 kronor.

Departementschefen har biträtt statskontorets förslag, dock att pensionen

åt Ståhl i överensstämmelse med hittills tillämpad praxis synts

departementschefen icke böra bestämmas till högre belopp än för Hjulström,

Blomqvist, Jonsson, Eriksson och Andersson eller 1,152 kronor.

I motion II: 466 har herr Laurén yrkat, »att riksdagen måtte bevilja

nämnde Alm, Eldin och Ståhl pensioner med de belopp, arméförvaltningens

artilleridepartement för dem föreslagit» eller respektive 1,548,

1,344 och 1,248 kronor för år.

Av utredningen i ärendet framgår, att Kungl. Maj:ts förslag örn pension

åt ifrågavarande anställningshavare avvägts i överensstämmelse med

den praxis, som under senare år tillämpats vid pensionering av här avsedd

och därmed närmast jämförlig personal, varvid emellertid arbetarna

Alm och Eldin, vilka under avsevärd tid fullgjort förmans tjänståligganden,

behandlats såsom örn de innehaft förmans ställning. För det

från nämnda praxis avvikande förslag, som framlagts av arméförvalt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

35

ningens artilleridepartement och som delvis upptagits i motionen, har

av artilleridepartementet icke förehragts någon motivering.

Inom utskottet har emellertid beträffande en av de i motionen berörda

anställningshavarna, nämligen Alm, framlagts utredning örn vissa särskilda

omständigheter, vilka åberopats såsom stöd för att åt honom bevilja

en högre pension än vad i propositionen föreslagits. Det har påvisats,

att Alm redad år 1898 konstruerat ett verktyg för rundskavning

av kornringen å gevärspipor, varigenom i denna del av gevärstillverkningen

åstadkommits en förenkling, som under årens lopp medfört en besparing

i statsverkets tillverkningskostnader av omkring 50,000 kronor.

Efter tagen del av utredningen i nu angivna hänseende har utskottet —- med erinran örn riksdagens av liknande omständigheter förestavade beslut

år 1923 beträffande pension åt arbetaren vid ammunitionsfabriken

L. G. Öhman samt år 1930 örn pension åt förmannen vid Carl Gustafs

stads gevärsfaktori L. A. Håkausson — ansett skäl föreligga att för Alm,

såsom uttryck av erkännande för det gagn kronan haft av den av honom

konstruerade anordningen, vidtages någon höjning av det pensionsbelopp,

som enligt vanliga grunder skulle tillkomma honom. Utskottet har

ansett sig böra såsom skälig pension ifrågasätta ett belopp av 1,368

kronor.

Vad angår övriga här avsedda anställningshavare föreligga icke särskilda

omständigheter av beskaffenhet att för dessas vidkommande motivera

en särställning i förhållande till personal i allmänhet vid ifrågavarande

och jämförliga institutioner. Ett tillmötesgående av motionärens

förslag örn högre pensionsbelopp åt arbetarna Eldin och Ståhl skulle vid

sådant förhållande innebära ett avsteg från den praxis, som under senare

år utvecklat sig beträffande pensionering av arbetarpersonal och därigenom

vara ägnat att medföra icke önskvärda konsekvenser. Utskottet avstyrker

därför motionen i denna del.

I. detta sammanhang har utskottet ansett sig böra fästa uppmärksamheten

å att, såsom framgår av såväl förevarande proposition som andra

propositioner rörande pension åt anställningshavare vid försvarsväsendet,

den förberedande behandlingen inom arméförvaltningen av dylika

pensionsärenden allt efter ärendenas beskaffenhet äger rum å ämbetsverkets

vederbörande departement utan att, såvitt av utlåtandena framgår,

samarbete mellan de olika departementen äger rum i erforderlig

mån för säkerställande av enhetlighet i frågornas behandling. Enligt

utskottets erfarenhet medför detta förhållande åtskilliga ojämnheter

i den förberedande handläggningen av ifrågavarande ärenden. Då

dylika ojämnheter givetvis kunna vara ägnade att förringa värdet av

ämbetsverkets förslag i pensionsärenden, kan efter utskottets uppfattning

ifrågsättas sådan omläggning, varigenom samtliga pensionsärenden inom

arméförvaltningen kornme att behandlas av ett och samma departement.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bankoutskottets utlåtande Nr 3i.

Åberopande vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och omför mälda motion II:

466, må medgiva, att följande arbetare vid Carl Gustafs

stads gevärsfaktori må från och med månaden

näst efter den, varunder avgång från anställningen

äger rum, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära årliga pensioner med följande

belopp, nämligen Carl Edvin Alm 1,368 kronor,

Johan Emil Eldin 1,200 kronor samt envar av Anton

Julius Ståhl, Johan Axel Hjulström, Nikolaus August

Blomqvist, Karl Erik Jonsson, Carl August

Eriksson och Gustaf Henning Andersson 1,152 kronor.

38 ro.

Skräddaren vid Upplands regementes skrädderiverkstad Olof Blanck.

I punkten 6 av förevarande proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att skräddaren vid Upplands regementes skrädderiverkstad

Olof Blanck må från och med månaden näst efter den, varunder han

lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 900 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Blanck är född den 8 mars 1865;

att han tjänstgjorde såsom soldat vid Dalregementet under tiden 10 oktober

1884—7 september 1901;

att han innehade anställning såsom skrädderiarbetare vid fälttelegrafkåren

under tiden 26 juni 1911—21 mars 1914;

att han varit anställd såsom skräddare vid Upplands (infanteri-)regementes

skrädderiverkstad från och med den 23 mars 1914;

att hans avlöning, dyrtidstillägg inberäknat, under åren 1927—1931 utgjort

i medeltal omkring 2,600 kronor för år;

samt, att hans arbetsförmåga på grund av sjukdom är varaktigt nedsatt

och för närvarande motsvarar högst en tredjedel av den för fullt

arbetsför person normala arbetsförmågan.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

37

39 :o.

Tygarbetaren vid Göta artilleriregementes tyganstalt Johan Henning

Larsson. Kungl. Majit föreslår i punkten 7 av samma proposition riksdagen

medgiva, att tygarbetaren vid Göta artilleriregementes tyganstalt

Johan Henning Larsson må från och med månaden näst efter den, varunder

han lämnar sin anställning vid tyganstalten, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,260 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Larsson är född den 14 februari 1867;

att han sedan den 30 april 1884 eller således i nära 49 år varit anställd

vid regementet och sedan den 1 november 1888 tjänstgjort såsom tygarbetare

vid Göta artilleriregementes tyganstalt, varest han sedan år 1895

såsom förman förestått målar verkstaden;

att han enligt intyg av vederbörande vapenofficer haft att såsom förman

vid målarverkstaden utföra de åligganden, som vid vissa verkstäder

ankomma å tyghantverkare med underofficers tjänsteställning;

samt att Larssons avlöning, dyrtidstillägg inberäknat, senast utgjort omkring

3,600 kronor för år.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

40:o.

Förre timlönaren vid Stockholms örlogsvarvs byggnadsdepartement

Karl Gustaf Lindmark. Under punkten 8 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

medgiva, att förre timlönaren vid Stockholms örlogsvarvs byggnadsdepartement

Karl Gustaf Lindmark må från och med månaden näst efter

den, varunder han avgått ur tjänst, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 624 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lindmark är född den 8 juli 1864;

att han varit anställd vid Stockholms örlogsvarv under tiden 7 september

1916—7 juli 1932 eller således under 15 år 10 månader;

att han senast tjänstgjort såsom renhållnings- och trädgårdsarbetare

vid varvet;

att hans inkomst utgjort under år 1930 omkring 4,400 kronor, under år

1931 omkring 4,000 kronor och under år 1932 (t. o. m. den 7 juli) omkring

1,500 kronor;

samt att han numera är på grund av sjukdom (lungemphysem) mindre

arbetsduglig.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

41:o.

Förmännen vid fästnings- och kasernbyggnadsarbetena i Boden Adolf

Julius Olofsson, Lars August Broström och Jonas Albert Olofsson. I

punkten 9 Ilar Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att följande

förmän vid fästnings- och kasernbyggnadsarbetena i Boden må från och

med månaden näst efter den, varunder efter uppnådd levnadsålder av 60 år

avgång från anställningen vid nämnda byggnadsarbeten äger rum, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årliga pensioner

med följande belopp, nämligen Adolf Julius Olofsson 960 kronor

samt vardera av Lars August Broström och Jonas Albert Olofsson 924

kronor.

Fortifikationsbefälhavaren i Boden och arméförvaltningens fortifikationsdepartement,

vilka myndigheter gjort framställning örn beredande av

pension åt ifrågavarande anställningshavare, hava beträffande dessas

tjänstgöringsförhållanden m. m. lämnat följande uppgifter, nämligen

beträffande Adolf Julius Olofsson,

att han är född den 14 januari 1874;

att han varit anställd dels vid vissa statens järnvägars arbeten under

tillhopa omkring 7 år 7 månader, nämligen under åren 1891—1894, under

tiden 3 juni—16 september 1896, 15 maj—20 oktober 1897 och 25 maj—22

september 1898, under år 1900, under tiden 1 januari—24 juni och 25 september—31

december 1913, 1—31 januari 1914, 1 januari—17 maj och 24

september—31 december 1915 samt 1—31 januari 1916, dels ock vid fästnings-

och kasernbyggnadsarbetena i Boden sedan den 12 november 1901

under en tid av sammanlagt omkring 22 år 7 månader;

att ban, om han kvarstår i tjänst till utgången av den månad, varunder

han uppnår en levnadsålder av 60 år, eller januari 1934, sålunda varit anställd

i statens tjänst under sammanlagt mer än 31 år;

samt att bans arbetsinkomst under åren 1927—1931 uppgått till i medeltal

omkring 2,800 kronor för år;

beträffande Broström,

att ban är född den 1 december 1873;

att han med vissa avbrott varit anställd vid fästnings- och kasernbyggnadsarbetena

i Boden sedan den 17 juli 1903;

att han, örn ban kvarstår i tjänst intill utgången av den månad, varunder

han uppnår en levnadsålder av 60 år, eller december 1933, kan åberopa

en tjänstetid i statens tjänst av sammanlagt mer än 27 år;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

39

samt att hans arbetsinkomst under åren 1927—1931 uppgått till i medeltal

omkring 3,800 kronor för år; och

beträffande Jonas Albert Olofsson,

att han är född den 20 december 1871;

att han varit anställd dels vid vissa statens järnvägars arbeten under

tillhopa omkring 6 år 9 månader, nämligen under åren 1891—1893, under

tiden 3 juni—2 oktober 1895, under åren 1896 och 1897, under tiden 7 juli—

5 september 1898, 5 maj—11 september 1899, 26 maj—22 oktober 1900 samt

1 maj—31 oktober 1918, dels ock vid fästnings- och kasernbyggnadsarbetena

i Boden sedan den 28 september 1903 under sammanlagt omkring 20 år

6 månader;

att han sålunda varit anställd i statens tjänst under sammanlagt mer

än 27 år;

samt att hans arbetsinkomst under åren 1927—1931 uppgått till i medeltal

omkring 2,800 kronor för år.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

42: o.

Rullföringsbiträdet, löjtnanten i armén Gustaf Georg Svenson. Kungl.

Majit föreslår i punkten 10 riksdagen medgiva, att rullföringsbiträdet vid

Arboga rullföringsområde nr 52, löjtnanten i armén Gustaf Georg Svenson

må från och med månaden näst efter den, varunder hans förordnande såsom

Tullföringsbiträde upphör, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 996 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Svenson är född den 1 oktober 1868;

att han antogs till volontär vid förutvarande Västmanlands regemente

den 25 januari 1886;

att han den 1 december 1893 erhöll konstitutorial och den 1 december

1895 fullmakt såsom sergeant av 2:a klass;

att han den 25 april 1899 avgick från sergeantbeställningen och samtidigt

inträdde i förenämnda regementes reserv;

att han den 8 april 1927 utnämndes till löjtnant i armén;

att han från och med den 20 maj 1903 varit förordnad såsom Tullföringsbiträde

vid Arboga rullföringsområde nr 52;

att det för honom för närvarande gällande förordnandet såsom Tullföringsbiträde,

vilket förordnande meddelats av chefen för östra arméfördelningen,

avser tiden intill utgången av september 1933;

att Svensons arvode såsom Tullföringsbiträde sedan den 1 juli 1928 utgör

2,730 kronor för år jämte dyrtidstillägg;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

samt att Svenson, som är ägare till en villafastighet med ett taxeringsvärde

av 9,700 kronor men icke äger något kapital, år 1931 taxerades för

en beskattningsbar inkomst av 4,980 kronor.

På sätt departementschefen framhållit, äro befattningarna såsom Tullföringsbiträde

huvudsakligen avsedda för pensionerade militärer, och

tjänstgöring i dylik befattning bör därför i regel icke föranleda pension.

Då emellertid Svenson efter 13 års militäranställning, därav drygt 5 år

såsom underofficer på stat, kommer att kunna räkna mer än 30 tjänstår

såsom Tullföringsbiträde, har utskottet ansett skäl i detta fall föreligga

för medgivande av pension. Mot vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende

föreslagit har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts föreliggande framställning må av

riksdagen bifallas.

43 :o.

Kokerskan vid garnisonssjukhuset å Karlsborg Augusta Adamsson. I

punkten 11 av förevarande proposition nr 237 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att kokerskan vid garnisonssjukhuset å Karlsborg

Augusta Adamsson må från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 696 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Adamsson är född den 10 januari 1883;

att hon varit anställd vid garnisonssjukhuset å Karlsborg från och med

den 1 november 1910 till och med den 31 augusti 1917 såsom tjänstepiga

och under tiden därefter såsom kokerska (föreståndarinna för köket);

att hon sedan den 1 juli 1928 åtnjutit avlöning enligt 3 lönegraden i den

i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) intagna löneplanen för kvinnlig

sjukvårds- och ekonomipersonal med den för sagda lönegrad angivna

högsta lönen eller, förutom dyrtidstillägg, 1,050 kronor, varjämte hon åtnjutit

naturaförmåner, bestående av fri kost, bostad, bränsle, lyse och

tvätt;

att hennes arbetsförmåga enligt för henne den 30 december 1932 utfärdat

läkarintyg på grund av sjukdom (kronisk njursjukdom med äggvita,

förhöjt blodtryck och inkompensationsbesvär) är i väsentlig grad nedsatt

samt att hon inom en snar framtid kan förväntas bliva oförmögen att vidare

fullgöra de med hennes anställning vid garnisonssjukhuset förenade

göromålen och för framtiden oförmögen att med arbete försörja sig;

samt att hon för sitt uppehälle är helt beroende av inkomst av arbetsanställning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 41

Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

framställning.

44 :o.

Sömmerskan vid Upplands regementes skrädder i ver kstad Katarina

Charlotta Brunn, född Krantz. Under punkten 12 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att sömmerskan vid Upplands regementes skrädderiverkstad

Katarina Charlotta Brunn, född Krantz, må från och med

månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 660 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Brunn är född den 6 februari 1865;

att hon varit anställd såsom sömmerska vid Upplands (infanteri-) regementes

skrädderiver kstad sedan den 1 augusti 1913;

att hennes avlöning, dyrtidstillägg inberäknat, under åren 1927—1931

utgjort i medeltal omkring 1,700 kronor för år;

samt att hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom är varaktigt nedsatt

och för närvarande motsvarar högst en tredjedel av den för fullt

arbetsför person normala arbetsförmågan.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Majits förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

45:o.

Förra kokerskan vid Göta trängkår Ellen Ingeborg Freijd, född Magnusson.

Uti punkten 13 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,

att förra kokerskan vid Göta trängkår Ellen Ingeborg Freijd, född Magnusson,

må från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnat

sin anställning vid kåren, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 624 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Freijd är född den 30 december 1876;

att bon var anställd såsom kokerska vid Göta trängkår under tiden

1 mars 1917—30 september 1932 eller sålunda omkring 15 ''A år;

att hennes avlöning vid kåren under de två senaste åren av anställningstiden

uppgick till 930 kronor för år jämte dyrtidstillägg, varjämte

hon åtnjöt förmån av fri bostad, kost och tvätt samt bränsle och lyse;

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

att lion i pension efter sin avlidne man från Bergslagernas järnvägar

uppbär 701 kronor för år jämte dyrtidstillägg;

samt att hon enligt av regementsläkaren vid Göta trängkår utfärdat

intyg lider av kronisk ledgångsreumatism med deformeringar av ett

flertal leder, till vilken sjukdom hennes arbete i kårens kokinrättning i

väsentlig grad bidragit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

46 :o.

Tvätterskan vid Gotlands truppers ångtvättinrättning Ida Kristina Högberg,

född Gustafsson. Kungl. Maj:t har i punkten 14 av förevarande proposition

nr 237 föreslagit riksdagen medgiva, att tvätterskan vid Gotlands

truppers ångtvättinrättning Ida Kristina Högberg, född Gustafsson, må

från och med månaden näst efter den, varunder hon avgår ur tjänst, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Högberg är född den 20 december 1868;

att hon sedan den 23 oktober 1916 — med undantag av tiden 20 maj 1917

—31 mars 1918 samt 2 juli 1922—3 maj 1923, varunder hon på grund av arbetsbrist

varit permitterad — innehaft anställning såsom tvätterska vid

Gotlands truppers ångtvättinrättning, vilken anställning hon kommer att

lämna den 30 juni 1933;

att hennes avlöning vid tvättinrättningen — dyrtidstillägg inberäknat

— under de senaste fem budgetåren uppgått till omkring 1,250 kronor för

år;

samt att hennes arbetsförmåga är nedsatt på grund av hjärtsjukdom

och begynnande ålderdomssvaghet.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

47 :o.

Förra föreståndarinnan för Bodens ingenjörkårs tvättinrättning Hilda

Josefina Malmqvist, född Månsson. I punkten 15 av samma proposition

föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att förra tvättföreståndarinnan

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

43

vid Bodens ingenjörkår Hilda Josefina Malmqvist, född Månsson, må från

och med månaden näst efter den, varunder hon lämnat sin anställning, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 756 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Malmqvist är född den 25 december 1877;

att hon varit anställd vid Bodens ingenjörkår under omkring 22 år,

nämligen såsom kokerska under tiden 1 januari 1909—15 augusti 1910, såsom

baderska under sammanlagt ett halvt år under hösten 1911 och våren

1912 samt såsom föreståndarinna för kårens tvättinrättning från och med

den 1 mars 1913 till och med den 31 december 1932, då tvättinrättningen

blivit nedlagd i samband med inrättandet av central tvättinrättning för

Bodens garnison;

att Malmqvist efter utgången av år 1932 ej kunnat beredas lämpligt arbete

vid den centrala tvättinrättningen eller vid Bodens ingenjörkår;

att Malmqvists avlöningsförmåner vid tvättinrättningen sedan den 1

januari 1927 utgjort kontant lön till belopp av 1,800 kronor för år, vartill

kommit dyrtidstillägg jämte förmän av fri bostad örn två rum och kök

samt vedbrand och lyse, dock att hon sedan oktober 1931 i stället för naturaförmåner

åtnjutit tillägg å den kontanta lönen med 600 kronor för år;

samt att Malmqvist enligt läkarintyg lider av organiskt hjärtfel med

betydlig blodtrycksförhöjning, sannolikt helt stående i samband med åderförkalkning

inom kärlsystemet, på gnind av vilken sjukdom hennes arbetsförmåga

i en snar framtid torde komma att bliva mycket starkt nedsatt.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

48:o.

Tvätterskan vid Upplands regementes tvättinrättning Ida Eugenia Maria

Omberg, född Karlsson. Kungl. Majit har under punkten 36 föreslagit

riksdagen medgiva, att tvätterskan vid Upplands regementes tvättinrättning

Ida Eugenia Maria Omberg, född Karlsson, må från och med månaden

näst efter den, varunder lion lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av

660 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Omberg är född den 20 mars 1872:

att hon varit anställd såsom tvätterska vid Upplands (infanteri-)regementes

tvättinrättning sedan den 15 juni 1913;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

att hennes avlöning, dyrtidstillägg inberäknat, under åren 1927—1931

utgjort i medeltal omkring 1,650 kronor för år;

samt att hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom är varaktigt nedsatt

och för närvarande motsvarar högst en tredjedel av den för fullt arbetsför

person normala arbetsförmågan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

49 :o.

Förre fortifikationsarbetsförmannen J. A. Johansson. I motion 1:15

har herr Bergqvist hemställt, att riksdagen måtte bevilja förre förmannen

vid fästnings- och kasernbyggnadsarbetena i Boden Johan Axel Johansson

»en årlig pension av 600 kronor eller eljest det belopp vederbörande

utskott kan finna skäligt föreslå att utgå från och med den 1 juli

innevarande år».

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Johansson, som numera är ägare av en mindre hemmansdel i Sä vast,

Överluleå socken, är född den 16 februari 1873 och alltså 60 år gammal;

att han under olika perioder åren 1902—1920 tillhopa 15 år 8 månader

26 dagar haft anställning vid fästnings- och kasernbyggnadsarbetena i

Boden;

samt att han dessförinnan under vissa icke närmare angivna tider åren

1892—1901 haft arbete vid järnvägsbyggnader för statens räkning, därvid

han emellertid, av handlingarna att döma, under större delen av tiden

varit anställd hos enskilda entreprenörer.

Enligt de för statens ordinarie befattningshavare inom olika förvaltningsområden

gällande pensionsbestämmelserna kräves för erhållande av

statspension, att befattningshavaren varit i statens tjänst intill uppnådd

pensionsålder, där han ej på grund av sjukdom nödgats avgå dessförinnan.

I överensstämmelse med denna för statens tjänstemannapensionering

grundläggande princip har ej heller pension plägat beviljas ickeordinarie

anställningshavare, som ej kvarstått i tjänst till en ålder, som

kunnat anses motsvara normal pensionsålder, eller, örn han avgått dessförinnan,

varit på grund av sjukdom förhindrad att vidare sköta sitt arbete.

Att f. d. förmannen Johansson, som redan år 1920 vid 47 års ålder slutat

sitt arbete i statens tjänst, skulle tillerkännas pension kan utskottet ej

tillstyrka.

På grund härav och då ej heller beträffande Johanssons anställningstid

styrkts sådana förhållanden, som pläga förutsättas för pension åt

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 45

grovarbetare, har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen

och alltså hemställa,

att förevarande motion 1:15 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

50:o.

Musiksergeanten i reserven Carl Axel Erik Cederblad. I motion II: 218

har herr Eriksson i Stockholm hemställt, »att riksdagen måtte besluta, att

musiksergeanten i Livregementets till häst reserv Carl Axel Erik Cederblad

må från och med den 1 juli 1933 från Vadstena krigsmanshuskassa

tilldelas understöd enligt samma grunder, som örn han tjänat för understöds

erhållande föreskriven tid».

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Cederblad är född den 27 mars 1884 och alltså 49 år gammal;

att han antagits till musikelev vid Göta trängbataljon den 1 mars 1900;

att han, som därjämte varit fast anställd vid Göta ingenjörkår och förutvarande

Livgardet till häst, erhållit avsked ur krigstjänst för framtida

väl den 4 mars 1916 efter en sammanlagd tjänstetid av 16 år 3 dagar,

därav 11 år 11 månader 7 dagar från 20 års ålder;

att haD — efter att i omkring fem års tid hava innehaft enskild civil

anställning — den 25 november 1921 åter blivit stamanställd vid Livgardet

till häst, vilken anställning han till följd av 1925 års omorganisation

av försvarsväsendet nödgats lämna den 31 december 1927 efter en

tjänstetid av 6 år 1 månad 6 dagar;

att han efter avskedet antagits till musiksergeant i Livregementets till

häst reserv;

samt att han är medellös och för närvarande för sig och en minderårig

dotter åtnjuter arbetslöshetsunderstöd.

Hos Kungl. Maj:t har Cederblad gjort särskilda framställningar örn

pension, senast den 5 december 1932.

I utlåtande över sistnämnda ansökning har arméförvaltningens civila

departement framhållit bland annat följande:

Cederblad, som tillhörde kategorien f. d. fast anställd värvad personal,

kunde för erhållande av pension ur Vadstena krigsmanshuskassa åberopa

en tjänstetid av sammanlagt omkring 18 år. Tjänstetiden före 20-årsåldern

kunde jämlikt kungörelse den 7 april 1818 icke tillgodoräknas för

pensions erhållande. Enär Cederblad sålunda med avseende å tjänstetidens

längd icke uppfyllt de villkor — för värvat manskap en tjänstetid

av minst 20 år från 20 års ålder — som funnes föreskrivna för erhållande

av underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa, hade departementet funnit

sig icke kunna tilldela honom dylikt underhåll. Några andra föreskrifter,

enligt vilka understöd i förevarande fall skulle kunna utgå från

till departementets disposition stående medel, funnes icke meddelade.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Till någon pension på grund av sin anställning i reserven vore Cederblad

icke berättigad, enär musikunderofficerare enligt 1912 års reservbefälsförordning

vore undantagna från åtnjutande av reservpension. På grund

av det anförda och då någon anledning icke förelåge för departementet att

tillstyrka framställning till riksdagen om beredande av särskild pension

åt Cederblad, hemställde departementet, att ansökningen icke måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Statskontoret, som härefter yttrade sig i ärendet, anförde, bland annat,

följande:

Med hänsyn till de föreliggande omständigheterna ifrågasatte statskontoret

för sin del, huruvida icke något understöd av statsmedel i detta

fall billigtvis borde beredas.

I motion vid nu pågående riksdag (nr 11:218) hade hemställts örn medgivande,

att sökanden finge från och med den 1 juli 1933 från Vadstena

krigsmanshuskassa erhålla understöd enligt samma grunder, som örn han

tjänat för understöds erhållande föreskriven tid. Enligt uppgift av pensionskamreraren

i arméförvaltningens civila departement skulle Cederblad,

örn han uppfyllt villkoren för sådant understöd, till en början bekomma

allenast 75—100 kronor för år; först när han år 1944 uppnådde 60

års ålder, ökades underhållet till 310 kronor årligen för att efter uppnådda

67 levnadsår stiga till 460 kronor för år.

Dessa huvudsakligen för det indelta manskapet med dess korta tjänstetider

avsedda underhållsbelopp syntes knappast kunna anses tillfredsställande,

när det, såsom i detta fall, gällde beredande av understöd efter 22

års effektiv tjänstetid. För det indelta manskapet erfordrades för att

komma i åtnjutande av underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa enligt

kungörelsen nr 43/1931 att hava tjänstgjort minst 600 dagar, medan

Cederblad syntes kunna räkna inemot 8,000 tjänstgöringsdagar.

Örn man för jämförelses skull undersökte vad en civil löntagare vid

försvarsväsendet, vilken blivit övertalig genom 1925 års omorganisation,

erhållit i förtidspension enligt kungörelsen nr 10/1926, så skulle man finna,

att en sådan löntagare av lägsta gruppen med 22 tjänstår erhållit 972

kronor (680 + 140 + 156 = 976, avrundat 972). Då Cederblad vid avgången

icke uppnått den levnadsålder av 50 år, som förutsattes för erhållande

av dylik förtidspension, kunde ju jämförelsen icke åberopas; och

det kunde ingalunda komma i fråga att här föreslå något sådant belopp;

men jämförelsen syntes dock kunna visa, att ett understödsbelopp av 600

kronor knappast kunde anses vara för högt tilltaget.

Statskontoret hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Cederblad finge från och med den 1 januari 1933 under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära ett

årligt understöd av 600 kronor.

I anledning av vad statskontoret sålunda anfört återremitterades ärendet

till arméförvaltningens civila departement. I sitt förnyade yttrande

åberopade departementet, att departementet tid efter annan avslagit ansökningar

örn pension från Vadstena krigsmanshuskassa åt sådan f. d.

fast anställd värvad personal, som icke kunde räkna 20 tjänstår från 20

års ålder. Speciellt hade detta gällt personal, som medelst kontrakt

vunnit sin första anställning vid krigsmakten såsom musikelever (spel i

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

47

nummer och trumslagare). Dylika elever kunde värvas vid mycket låg

ålder. Exempel funnes på att såsom spel i nummer antagits ynglingar,

som ej fyllt 10 år. Skulle Cederblad tilldelas pension ur Vadstena krigsmanshuskassa,

innebure ett dylikt beslut, att värvat manskap skulle få

räkna tjänstår före 20-årsåldern. Vilka ekonomiska konsekvenser detta

skulle medföra, kunde ej nu exakt angivas, men säkerligen skulle ett

stort antal f. d. värvade, i synnerhet sådana, som i likhet med Cederblad

börjat sin militära bana som musikelever, inkomma med ansökningar

örn pension.

Med hänsyn till uppkommande ekonomiska konsekvenser förklarade sig

civila departementet icke kunna tillstyrka statskontorets förslag.

Genom beslut den 17 mars 1933 fann Kungl. Maj:t Cederblads ansökning

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Av utredningen framgår, att Cederblad kan åberopa en relativt lång

tjänstetid såsom fast anställd vid olika truppförband samt att ömmande

omständigheter onekligen i detta fall föreligga. Detta oaktat bar utskottet,

med hänsyn till svårigheten att överblicka konsekvenserna av ett beslut

örn understöd åt Cederblad samt under beaktande av att förevarande

pensionsfråga nyligen varit underställd Kungl. Maj:ts prövning utan att

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, ansett sig icke kunna tillstyrka

bifall till den ifrågavarande motionen. Utskottet bar ej heller funnit sig

böra i anledning av motionen föreslå pension åt Cederblad från allmänna

indragningsstaten, varom statskontoret i sitt ovannämnda utlåtande hemställt.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion 11:218 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

51 :o.

Ritaren Ivar Adolf Svensson (tilläggspension). I motion 11:223 bar

herr Holmgren hemställt, »att riksdagen ville besluta, att ritaren vid artilleridepartementet

vid flottans varv i Karlskrona Ivar Adolf Svensson

måtte tillerkännas en tilläggspension av 792 kronor örn året att utgå

från allmänna indragningsstaten».

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Svensson är född den 11 januari 1868;

att han antagits såsom daglönare vid artilleridepartementet vid Karlskrona

örlogsvarv den 10 mars 1882 och såsom ritare därstädes den 1

maj 1891;

Utikotiet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

att han från och med den 1 juli 1928 erhållit ställning av extra ordinarie

tjänsteman — ritare av 2:a klass — med lön enligt 11 :e lönegraden

12:e löneklassen i den i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215)

med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie

befattningshavare vid försvarsväsendet intagna löneplanen för

extra ordinarie tjänstemän;

att Svensson, som synes hava avgått från sin anställning i januari

1933, författningsenligt är berättigad till pension såsom daglönare till belopp

av 1,152 kronor för år;

samt att Kungl. Majit genom särskilda beslut den 17 juni och den 16

december 1932 funnit av Svensson gjorda framställningar rörande tillläggspension

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Av utredningen framgår, att Svensson författningsenligt är berättigad

till en årlig pension av 1,152 kronor eller det högsta pensionsbelopp,

som tillkommer daglönare vid marinen. Hittills har särskild pensionsförmån

därutöver icke ansetts böra beviljas daglönare, som år 1928 eller

senare blivit underkastad lönebestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän

vid försvarsväsendet. Vid sådant förhållande och då i ärendet

icke anförts några skäl att för Svensson bereda en särställning i pensionshänseende,

får utskottet avstyrka bifall till den ifrågavarande motionen.

TJtskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 223 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

52 :o.

F. d. sjuksköterskan Lilly Nordström. I motion 11:224 hemställer herr

Törnkvist i Karlskrona, »att riksdagen måtte bevilja f. d. sjuksköterskan

vid flottans sjukhus i Karlskrona, Lilly Nordström, ett årligt understöd

av 500 kronor».

Av handlingar i ärendet framgår,

att Nordström varit anställd vid flottans sjukhus i Karlskrona såsom

extra sköterska under tiden 28 december 1926—31 maj 1927 och som ordinarie

avdelningssköterska 1 juni 1927—30 april 1931;

att hon på anmodan av sjukhusets förste läkare begärt entledigande

från sin anställning på grund av sjukdom (tuberkulos);

samt att hon ådragit sig sjukdomen i tjänsten.

Över motionen har utskottet inhämtat utlåtanden dels av statskontoret,

som hört marinförvaltningen, dels ock av statens pensionsanstalt.

Statens pensionsanstalt har meddelat, att anstalten den 5 maj 1933, ef
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

ter framställning av vederbörande huvudman och efter medicinalstyrelsens

hörande, prövat Nordströms rätt till pension från anstalten och därvid

funnit henne berättigad att från och med den 1 maj 1931, då hon avgick

från sin befattning, komma i åtnjutande av hel pension med 1,000

kronor för år.

Under åberopande av vad sålunda förekommit hemställer utskottet,

att förevarande motion 11:224 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

53: o.

F. d, daglönaren Axel Hjalmar Gustafsson. I motion 11:228 hemställer

herr Andersson i Stockholm, »att riksdagen måtte besluta att tilldela

f. d. daglönaren Axel Hjalmar Gustafsson en årlig pension av 680 kronor

att jämte dyrtidstillägg utgå från och med den 1 juli 1931, dock att

till Gustafsson utbetald avskedsersättning avräknas från pensionen».

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Gustafsson är född den 12 april 1879 och alltså 54 år gammal;

att han den 12 oktober 1916 antogs till daglönare vid Karlskrona örlogsvarv,

från vilken anställning han, såsom övertalig på grund av 1925

års försvarsbeslut, entledigades den 30 juni 1931 med en avskedsersättning

av 3,093 kronor 2 öre;

samt att han, enligt ett den 10 januari 1933 utfärdat läkarintyg, lider av

dubbelsidig lungtuberkulos, vilken sjukdom daterar sig från år 1924,

ävensom att han på grund av sjukdomen är urståndsatt att försörja sig.

Över ifrågavarande motion har utskottet införskaffat utlåtande av

statskontoret, som hört marinförvaltningen.

Marinförvaltningen har framhållit bland annat, att då Gustafsson vid

avgång ur tjänst erhållit avskedsersättning till författningsenligt belopp,

det vore tveksamt, huruvida den gjorda framställningen borde vinna tillmötesgående.

Med hänsyn till att Gustafsson på grund av sjukdom vore

oförmögen försörja sig genom arbete hade dock marinförvaltningen funnit

sig böra tillstyrka, att ett årligt understöd tilldelades honom. Enligt

marinförvaltningens uppfattning hade Gustafsson bort avskedas på

grund av sjukdom och icke på grund av 1925 års försvarsbeslut.

Statskontoret, som anslutit sig till vad marinförvaltningen sålunda anfört,

har vidare för sin del framhållit, att Gustafsson, vilken vid avskedet

kunde räkna en tjänstetid av 14 år 8 månader, under förutsättning av

en 4 månader längre tjänstetid skulle hava erhållit förtidspension till

belopp av (680 + 136) 816 kronor, samt att man därför vid bestämmande

av pension åt Gustafsson syntes böra utgå från detta belopp, vilket dock

borde reduceras med kapitalvärdet av uppburen avskedsersättning, 3,093

lliliang lill riksdagens protokoll 1933 8 sami. Nr 34.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Utakottet.

50 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

kronor 2 öre. Enligt dödlighetstabell R 32 skulle sistnämnda belopp med

beräkning av en ränta å 4 procent för en man i Gustafssons ålder motsvara

en livränta å 220 kronor 38 öre. I betraktande härav syntes pensionen

i detta fall lämpligen kunna bestämmas till 600 kronor årligen att

utgå från och med den 1 juli 1933.

Med hänsyn till eventuella konsekvenser måste tvekan råda örn lämpligheten

av att bereda förtidspension i stället för avskedsersättning åt

övertalig personal vid försvarsväsendet, som ej uppfyllt de för förstnämnda

förmån stadgade villkoren beträffande tjänstetidens längd. Av

utredningen i ärendet framgår emellertid, att Gustafsson, redan innan

han erhöll avsked, led av lungtuberkulos och att i anledning därav

varvschefen vid Karlskrona örlogsstation gjorde framställning örn utverkande

av förtidspension åt Gustafsson. I betraktande av de omständigheter,

som sålunda förelegat vid Gustafssons entledigande, och då

Gustafsson därjämte innehar en tjänstetid, som med allenast 4 månader

understiger den tid, vid vilken förtidspension utgått till viss personal,

avskedad på grund av 1925 års försvarsbeslut, har utskottet ansett sig

kunna tillstyrka, att pension beviljas i föreliggande fall. I fråga örn

pensionsbeloppets storlek ansluter sig utskottet till vad statskontoret i

sådant hänseende föreslagit.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 228, må medgiva, att f. d. daglönaren vid Karlskrona

örlogsvarv Axel Hjalmar Gustafsson må från

och med den 1 juli 1933 under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 600 kronor.

54 :o.

Städerskan Ebba Sofia Lovisa Lundin. I motion 11:229 Ilar herr Andersson

i Stockholm hemställt, »att riksdagen måtte bevilja städerskan

Ebba Lundin en årlig pension av 480 kronor».

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Lundin är född den 27 maj 1872 och alltså i det närmaste 61 år

gammal;

att hon, till synes sedan den 1 januari 1906 med undantag för tiden

september 1928—mars 1930, varit städerska vid den till Strömsholms slott

förlagda ridskolan;

att hon även dessförinnan synes hava under några år deltagit i städningsarbete

å slottet;

att hon för sitt ifrågavarande arbete uppburit ersättning med varie
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 5l

rande belopp dels, i mindre utsträckning, av statsmedel och dels, till

övervägande del, av medel från ridskolans officersklubb;

att ersättningen för städningsarbeten vid ridskolan från och med den

1 september 1927 utgått uteslutande av statsmedel;

att Lundin för närvarande uppbär ett belopp av 2 kronor för dag eller

730 kronor örn året; samt

att bennes arbetsförmåga enligt ett den 25 januari 1933 utfärdat läkarintyg

är i bög grad nedsatt.

Frågan örn pension åt Lundin var i anledning av väckt motion föremål

för prövning av 1927 års riksdag. Med hänvisning till att Lundin

endast i obetydlig omfattning syntes hava utfört arbete för statens räkning

avstyrkte bankoutskottet (utlåtande 36, p. 79) motionen, vilken blev

av riksdagen avslagen.

Över den nu föreliggande motionen har bankoutskottet införskaffat

utlåtande av statskontoret, som hört arméförvaltningens civila departement.

Arméförvaltningens civila departement har anfört, bland annat, följande:
Tid

efter annan hade framställningar örn pension åt städerskor vid armén

till civila departementet inkommit. I sina över nämnda framställningar

avgivna utlåtanden hade departementet framhållit, att departementet

med hänsyn därtill att det arbete, ifrågavarande städerskor utfört i

statens tjänst, icke kunde anses hava utgjort deras huvudsakliga sysselsättningar,

ansett sig icke kunna tillstyrka, att årlig pension av statsmedel

bereddes dem. Någon annan Kungl. Maj:ts åtgärd hade ej heller

framställningarna föranlett, än att ifrågavarande städerskor tilldelats

gratifikationer vid avskedet. Sålunda hade Kungl. Majit genom särskilda

beslut den 28 september 1928, den 1 mars 1929, den 19 juli 1929 och den

9 december 1932 tilldelat en var av städerskan vid platsbefälhavarens i

Karlsborg expedition Anna Fredrika Svärd, städerskan vid femte arméförvaltningens

stabs expedition Maria Charlotta Kronvall, städerskan vid

förutvarande Andra livgrenadjärregementets regementsexpedition i Linköping

Anna Karolina Cecilia Gustafsson och städerskan vid skjutskolan

för infanteriet och kavalleriet Charlotta Josefina Eriksson gratifikation

å 600 kronor från lantförsvarets anslag till extra utgifter. Svärd hade

utfört städningsarbete i omkring 40 år, Kronvall i 18 år 8 månader, Gustafsson

i omkring 18 år och Eriksson i 37 år.

Av vad motionen åtföljande handlingar utvisade rörande Lundins ersättning

av statsmedel för sitt städningsarbete syntes framgå, att det

arbete, Lundin utfört i statens tjänst, icke kunde betraktas såsom hennes

huvudsakliga sysselsättning.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till de ekonomiska

konsekvenser ett bifall till här ifrågavarande motion skulle medföra, ansåge

sig departementet icke kunna tillstyrka bifall till densamma.

Statskontoret bar för sin del bland annat framhållit, att Lundin, fastän

hennes ersättning tidigare delvis utgått av andra medel än statsmedel,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

dock under hela anställningstiden syntes hava fullgjort i huvudsak samma

arbete. Det syntes statskontoret i viss mån tveksamt, huruvida, på

sätt nu blivit ifrågasatt, pension borde beredas Lundin. Då hon emellertid

efter en anställningstid av omkring 26 år på grund av ålder och sjukdom

hade i hög grad nedsatt arbetsförmåga, förelåge onekligen ömmande

omständigheter. Pension syntes dock ej böra utgå med högre belopp än

384 kronor årligen.

Enligt den förebragta utredningen har Lundin allenast under de senaste

åren uppburit ersättning för sitt arbete uteslutande av statsmedel,

medan ersättningen tidigare till övervägande del bestritts av ridskolans

officersklubb. Utskottet har med anledning härav funnit det tveksamt,

örn pension bör beredas henne av staten. Den nu föreliggande utredningen

har emellertid icke förefallit utskottet tillfyllest för ståndpunktstagande

i ärendet. Utredningen synes nämligen såtillvida mindre tillfredsställande,

som den innehåller i vissa avseenden mot varandra stridande

uppgifter, vartill kommer att yttrande icke avgivits av chefen för

ridskolan. Frågan örn pension åt Lundin torde — så mycket hellre som

hon fortfarande synes förrätta arbete vid ridskolan — i första hand böra

underställas Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av det anförda får utskottet avstyrka bifall till motionärens

förslag och således hemställa,

att ifrågavarande motion II: 229 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

55:o.

Skrädderiarbetaren Axel Vilhelm Svensson. I motion II: 230 har herr

Andersson i Stockholm hemställt, bland annat, »att riksdagen måtte besluta
l)1

att bevilja skrädderiarbetaren Axel Vilhelm Svensson en årlig pension

av 700 kronor att jämte dyrtidstillägg utgå från och med månaden

näst efter den, då han avgått ur tjänst».

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Svensson är född den 19 januari 1867;

att han varit anställd såsom skrädderiarbetare vid förutvarande Andra

livgrenadjärregementets intendenturverkstäder den 18 september 1914

—31 december 1927 och vid Livgrenadjärregementets intendenturverkstäder

från och med den 1 januari 1928;

att hans avlöning — exklusive dyrtidstillägg — under de senaste åren

uppgått till omkring 1,500 kronor för år; 1

1 Beträffande mom. 2 av ifrågavarande motion, se punkten 106 av detta utlåtande.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

53

samt att han, enligt ett den 12 januari 1933 utfärdat läkarintyg, numera

på grund av sjukdom är oförmögen att längre vederbörligen sköta

sitt arbete.

Vidare inhämtas, att chefen för Liv gr enad får regementet i skrivelse den

14 oktober 1932 gjort framställning örn pension åt Svensson. I avgivet

utlåtande i ärendet framhöll arméförvaltningens intendent sdepartement,

bland annat, att Svensson visserligen uppnått en ålder av över 65 år,

men att, enär hans arbetsförmåga enligt framställningen bilagt läkarintyg

endast vore obetydligt nedsatt, Svensson syntes ännu någon tid

framåt kunna på ett nöjaktigt sätt bestrida sina göromål vid regementet.

Genom beslut den 16 december 1932 fann Kungl. Maj:t ifrågavarande

framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

över föreliggande motion, i vad den avser pension åt Svensson, bar

bankoutskottet införskaffat utlåtande av statskontoret, som anfört, att

det med hänsyn till innehållet i förenämnda för Svensson den 12 januari

1933 utfärdade läkarbetyg förefölle statskontoret, som örn i detta fall

sådana omständigheter skulle föreligga, vilka i liknande fall funnits böra

föranleda till beviljande av pension. 1932 års riksdag hade sålunda beviljat

pensioner å 792 kronor åt två skomakeriarbetare (bankoutskottets

uti. nr 30 p. 20 o. 33) med en anställningstid av respektive 17 och 20 år.

Då Svensson innehade en tjänstetid av över 18 år, syntes en pension åt

honom till samma belopp eller 792 kronor kunna anses skälig.

Av den förebragta utredningen framgår, att sådana omständigheter

numera i detta fall föreligga, som pläga föranleda till beviljande av

pension. På grund härav får utskottet tillstyrka, att dylik förmån beredes

Svensson. Mot det av statskontoret föreslagna pensionsbeloppet

av 792 kronor för år har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 230, i vad den avser pension åt skrädderiarbetaren

vid Livgrenadjärregementets intendenturverkstäder

Axel Vilhelm Svensson, må medgiva, att Svensson

må från och med månaden näst efter den, varunder

avgång från tjänsten äger rum, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 792 kronor.

56:o.

Förre fästningsbyggnadsarbetaren Bror Henning Ekfelt. I motion II:

348 har herr Persson i Tidaholm hemställt, »att riksdagen må medgiva,

att förre arbetaren Bror Henning Ekfelt, Stora Vaberget, Forsvik, må från

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

54 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

och med den 1 januari 1933 under sin återstående livstid uppbära en årlig

pension av 852 kronor».

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Ekfelt är född den 28 maj 1872 och alltså inemot 61 år gammal;

att han varit anställd vid Svea artilleriregemente under 3 år 9 månader

samt vidare haft arbeten vid Karlsborgs fästningsbyggnad 17 år 10 månader,

vid statens vattenfallsverks hyggnadsavdelning 3 år 3 månader samt

vid statens järnvägar 1 år 5 månader;

att han alltså kan räkna en sammanlagd anställningstid i statens tjänst

av omkring 26 år, varav emellertid inemot 5 år infalla under åldern 15—

20 år;

att Ekfelts senaste statsanställning upphört i september månad 1917;

samt att en av Ekfelt gjord ansökning örn pension av statsmedel varit

föremål för prövning av Kungl. Majit den 15 april 1932 utan att föranleda

åtgärd.

Enär, såvitt utredningen giver vid handen, Ekfelt icke varit i statens

tjänst sedan år 1917, då han endast uppnått 45 levnadsår, har utskottet —

i överensstämmelse med hittills tillämpad praxis — funnit pension av

statsmedel icke höra beviljas honom.

Utskottet hemställer,

att förevarande motion 11:348 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

57:o.

F. d. rullföringsbiträdet, fanjunkaren i reserven Otto Lundblad. I motion

II: 352 har herr Hammarlund hemställt, att riksdagen måtte bevilja

fanjunkaren Otto Lundblad, Ängelholm, en årlig pension av 732 kronor.

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Lundblad är född den 21 juni 1888 och alltså 44 år gammal;

att han den 1 november 1907 antagits till volontär vid Hallands regemente

samt där sedermera vunnit befordran till vicekorpral, distinktionskorpral

och furir;

att han den 31 oktober 1916 på egen begäran erhållit avsked från regementet;
att

han senare utnämnts till sergeant och till fanjunkare i regementets

reserv;

att han den 23 oktober 1918 förordnats till Tullföringsbiträde vid Ängelholms

rullföringsområde nr 7;

att hans avlöning såsom Tullföringsbiträde utgjort intill den 1 novem
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 55

ber 1928 2,130 kronor samt därefter 2,730 kronor för år förutom dyrtidstillägg;
att

han, efter att under tiden 19 maj 1931—31 juli 1932 hava varit tjänstledig

på grund av sjukdom, från och med den 1 augusti 1932 entledigats

från förordnandet såsom Tullföringsbiträde;

att han i samband med avgången från anställningen såsom Tullföringsbiträde

kommit i åtnjutande av gratifikation av statsmedel med 500

kronor enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 september 1932;

samt att Lundblad, som varit underkastad bestämmelserna i 1927 års

reservbefälsförordning och fullgjort tjänstgöring enligt denna förordning,

enligt beslut av arméförvaltningens civila departement den 30

september 1930 utbekommit 3,670 kronor, utgörande kapitaliserade värdet

av honom i egenskap av underofficer i reserven jämlikt bestämmelserna

i nämnda förordning tillkommande pension.

Vidare inhämtas, att Lundblad — sedan det visat sig, att han på grund

av sjukdom vore oförmögen att vidare uppehålla tjänsten såsom Tullföringsbiträde

— hos Kungl. Majit i november 1931 gjort ansökning om erhållande

av pension, över vilken ansökning arméförvaltningens civila

departement och statskontoret avgivit utlåtanden.

Arméförvaltningens civila departement förklarade sig med hänsyn till

Lundblads levnadsålder samt i betraktande av att han under endast omkring

13 år varit Tullföringsbiträde icke kunna tillstyrka vare sig att

Lundblad skulle komma i åtnjutande av gratifikation för en gång eller

att framställning skulle avlåtas till riksdagen örn beredande av pension

åt Lundblad.

Statskontoret yttrade huvudsakligen följande:

Enligt skrivelse nr 306. p. 13 c) hade 1924 års riksdag medgivit, att

Tullföringsbiträde! J. P. Borg finge å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 600 kronor. I samband därmed hade riksdagen

anfört bland annat följande;

»På sätt i propositionen framhållits, torde befattningarna såsom biträden

vid rollföringsområdena — vid vilka befattningar ersättning utgår

i form av arvoden — i huvudsak vara avsedda för pensionerade militärer.

Tjänstgöring av ifrågavarande art har vid sådant förhållande

hittills icke ansetts böra föranleda beviljande av pension. Då någon

ändring härutinnan i allmänhet icke synes böra äga rum, kunde det enligt

riksdagens mening ifrågasättas, huruvida pension av statsmedel i

förevarande fall borde beviljas. Vid det förhållande att Borg, efter att

före uppnådd pensionsålder hava tagit avsked från anställning å aktiv

stat vid armén, under en tid av över 20 år tjänstgjort vid rullföringen.

har riksdagen emellertid funnit det vara billigt att någon pension tillerkännes

honom med anledning av denna tjänstgöring.»

Då av handlingarna i förevarande ärende framgår, att Lundblad, som

är 43 år, allenast under omkring 13 år varit Tullföringsbiträde, torde

med hänsyn till riksdagens ovanberörda uttalande kunna ifrågasättas,

huruvida pension i denna hans egenskap bör beredas honom, helst som

Lundblad uppburit det kapitaliserade värdet av honom i egenskap av

s. 56 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

56 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

underofficer i reserven tillkommande pension. I betraktande av att örnmande

omständigheter här otvivelaktigt föreligga anser sig statskontoret

emellertid icke böra motsätta sig, att åtgärd vidtages för utverkande av

något understöd åt Lundblad. Därest av riksdagen i ovannämnda fall

beviljade pensionsbelopp å 600 kronor — motsvarande en nyreglerad pensmn

å 996 kronor — får anses utgöra hel pension, torde för Lundblad

med hänsyn till hans kortare tjänstgöring såsom Tullföringsbiträde lämpligen

kunna fastställas ett pensionsbelopp av 732 kronor för år, motsvarande

en oreglerad pension å 350 kronor.

Genom beslut den 22 januari 1932 fann Kungl. Maid den gjorda ansökningen

örn pension åt Lundblad icke föranleda åtgärd.

Utskottet vidhåller den uppfattning, varåt utskottet vid behandlingen

av förenämnda pensionsfråga år 1924 givit uttryck, nämligen att pensionering

av rullföringsbiträden med hänsyn till dessa biträdestjänsters

karaktär såsom regel icke bör förekomma. Då i det nu behandlade fallet

tjänstetiden såsom Tullföringsbiträde understiger 14 år, har utskottet

ansett sig icke kunna tillstyrka beviljande av pensionsförmån.

Utskottet hemställer,

att förevarande motion II: 352 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

IV. Socialdepartementet.

58 :o.

Mejerskan Amanda Fredrika Edlund. I en den 10 februari 1933 dag

tecknad proposition nr 109, avseende socialdepartementet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att mejerskan vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall Amanda

Fredrika Edlund må från och med månaden näst efter den, varunder

hon avgår från sin anställning vid skyddshemmet, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 852

kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Edlund är född den 6 januari 1869;

att hon sedan den 28 oktober 1899 varit anställd såsom mejerska vid

skyddshemmet och oavbrutet tjänstgjort därstädes till och med den 30

april 1930, från vilken dag hon åtnjutit ledighet på grund av sjukdom;

att hennes arbetsförmåga är på grund av sjukdom varaktigt nedsatt

och för närvarande anses motsvara högst en tredjedel av den för fullt

arbetsför person normala arbetsförmågan;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

57

samt att hennes avlöning under åren 1925—1929 utgjort i medeltal omkring

1,350 kronor för år jämte naturaförmåner, uppskattade till ett årligt

värde av omkring 300 kronor.

Under erinran, att riksdagen vid ett flertal tillfällen under liknande

förhållanden beviljat pensioner åt befattningshavare vid åkerbrukskolonien

Hall, får utskottet tillstyrka, att sådan förmån beredes jämväl i detta

fall. I fråga örn pensionsbeloppet biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

59:o.

Karantänsmästare!! Johan Harald Herman Skantze, karantänsbiträdena

Carl Rudolf Olsson och Georg Carlsson samt maskinisten Karl August

Blomberg. I en den 17 mars 1933 dagtecknad proposition nr 237, vilken

beträffande socialdepartementet innefattar förslag i två med nummer 17

och 18 betecknade punkter, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenderf för samma

dag, i punkten 17 föreslagit riksdagen medgiva, att karantänsmästare!!

vid karantänsanstalten på Känsö Joban Harald Herman Skantze, karantänsbiträdena

därstädes Carl Rudolf Olsson och Georg Carlsson samt maskinisten

vid karantänsanstalten på Fejan Karl August Blomberg må från

och med månaden näst efter den, varunder de avgå från anställning vid

nyssnämnda karantänsanstalter, dock tidigast från och med den 1 juli

1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

årliga pensioner med följande belopp, nämligen Skantze 1,320 kronor, Olsson

996 kronor, Carlsson 996 kronor och Blomberg 1,200 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Skantze,

att han är född den 24 januari 1877;

att han sedan den 1 december 1919 eller sålunda över 13 år varit anställd

såsom karantänsmästare vid karantänsanstalten på Känsö;

samt att han i avlöning åtnjuter dels kontant 3,600 kronor för år, varav

arvode 2,500 kronor, personligt lönetillägg 500 kronor, ersättning för vedoch

belysningsämnen 450 kronor och ersättning för båtlega och skrivmaterialier

150 kronor, dels ock förmån av fri bostad jämte trädgård, vilken

förmån uppskattats till ett årligt värde av omkring 500 kronor;

beträffande Olsson,

Utskottet

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

att han är född den 27 november 1867;

att han sedan april 1894 eller sålunda under nära 39 år varit anställd

som karantänsbiträde vid karantänsanstalten på Känsö;

att han i avlöning åtnjuter kontant 1,162 kronor 50 öre för år, varav

1,080 kronor såsom arvode och 82 kronor 50 öre såsom ersättning för nastad

förmån av fri läkarvård, ävensom fri hostad, vilken sistnämnda förmån

uppskattats till ett årligt värde av omkring 200 kronor;

samt att han enligt uppgift av t. f. karantänsläkaren numera är föga

arbetsför;

beträffande Carlsson,

att han är född den 1 december 1883;

att han sedan november 1905 eller sålunda över 27 år varit anställd såsom

karantänsbiträde vid karantänsanstalten på Känsö;

samt att han åtnjuter samma avlöningsförmåner som Olsson; och

beträffande Blomberg,

att han är född den 26 september 1860;

att han under tiden 20 december 1884—3 januari 1891 eller något över 6

år tjänstgjorde såsom sjöman vid 2:a eldare- och hantverkskompaniet samt

såsom eldare och eldarekorpral m. m. å flottans fartyg och vid dess varv

i Stockholm;

att han år 1890 avlade maskinistexamen vid flottans station i Stockholm

och år 1892 avlade övermaskinistexamen vid navigationsskolan i Stockholm;
att

han sedan den 11 januari 1912 eller sålunda över 21 år varit anställd

såsom maskinist vid karantänsanstalten på Fejan;

samt att Blomberg enligt mellan honom och medicinalstyrelsen den 25

maj 1926 upprättat kontrakt äger åtnjuta arvode med 3,000 kronor för år

ävensom under den tid, Fejans karantänsanstalt är i verksamhet, förmån

av fri hostad, kost, lyse och vedbrand för honom själv.

Samtliga förenämnda befattningshavare hava med hänsyn till ifrågasatt

omorganisation av karantänsväsendet i Sverige blivit av medicinalstyrelsen

uppsagda från sina befattningar från och med den 1 juli 1933.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis ifrågavarande

framställning.

60: o.

Förre polismannen Jonas Andersson Stertman. I punkten 18 av förevarande

proposition nr 237 föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva,

att förre polismannen .Tonas Andersson Stertman må, räknat från och

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

59

med den 1 januari 1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 900 kronor.

Av i ärendet verkställd utredning inhämtas,

att Stertman är todd den 5 december 1871;

att han var anställd vid Svea livgarde under tiden 23 augusti 1890—

23 oktober 1894;

att han under tiden 1 december 1900—15 januari 1932 under olika tidsperioder

å tillhopa omkring 15 år 7 månader enligt förordnanden av

länsstyrelser m. fl. myndigheter innehaft anställning med avlöning helt

eller delvis av statsmedel, nämligen

under tiden 1 december 1900—9 maj 1902 såsom extra polisman i Forsa

socken av Gävleborgs län (lönebidrag av statsmedel 400 kronor för år),

under tiden 1 januari 1907—30 juni 1909 såsom extra polisman i Bjuråkers

socken av Gävleborgs län (lönebidrag av statsmedel 500 å 600

kronor för år),

under tiden 1 maj 1910—15 oktober 1912 såsom länsdetektiv i Västernorrlands

län (avlöning 1,000 kronor för år av statsmedel och 1,000 kronor

för år av landstingsmedel),

under tiden 12 juli—31 december 1918 såsom förste inspektör vid livsmedelsfiskalskontoret

för Stockholms stad (avlöning av statsmedel tillhopa

omkring 1,870 kronor),

under tiden 1 februari 1919—10 oktober 1923 såsom extra polisman inom

Stockholms län (lönebidrag av statsmedel 1,500 kronor för år, motsvarande

hälften av sammanlagda avlöningen),

under tiden 11 oktober 1923—30 april 1925 samt under september 1928

såsom extra befattningshavare (tulldetektiv) i tullverket (avlöning 600

kronor för månad, vilken utgått helt av statsmedel),

och under tiden 20 november 1925—15 januari 1932 i olika perioder å

tillhopa 2 år 4 månader 20 dagar såsom spritpolis i Värmlands eller

Gävleborgs län (vid tjänstgöringen i Värmlands län traktamente 25 kronor

för dag jämte reseersättning och vid tjänstgöringen i Gävleborgs

län 350 kronor för månad jämte rese- och traktamentsersättning, i bägge

fallen helt av statsmedel);

att han under tiden emellan förenämnda anställningsperioder innehaft

åtskilliga anställningar och uppdrag såsom polisman eller detektiv

i kommunal eller enskild tjänst;

samt att enligt den 25 oktober 1932 utfärdat läkarintyg Stertmans arbetsförmåga

på grund av nervsjukdom och muskelreumatism — »båda

sjukdomarna tydligen ådragna efter misshandelsskada i tjänsten» — är

varaktigt nedsatt och för närvarande kan anses motsvara högst */» av

den för fullt arbetsför person normala arbetsförmågan.

T en vid 1928 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 60.

bemställdes örn pension åt Stertman till belopp av 1,000 kronor för år.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Utskottet»

60 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Bankoutskottet fann visserligen (utlåtande nr 30, p. 62) vissa billighetsskäl

kunna åberopas till stöd för förslaget om pension åt Stertman men

ansåg sig icke kunna på grundval av då föreliggande utredning intaga

ståndpunkt till pensionsfrågan.

I utlåtande över en av Stertman nu gjord ansökning örn pension har

statskontoret tillstyrkt utverkande av sådan förmån. Beträffande storleken

av pensionen Ilar statskontoret, med erinran att ämbetsverket i utlåtande

till 1928 års bankoutskott ifrågasatt pension åt Stertman till

belopp av 1,008 kronor, framhållit, att med hänsyn till den ytterligare

tid, varunder Stertman därefter använts i statens tjänst, ett något högre

belopp, förslagsvis 1,200 kronor, syntes böra beviljas honom.

Departementschefen, som icke velat motsätta sig, att pension av statsmedel

beredes Stertman, har ansett pensionen skäligen icke böra bestämmas

till högre belopp än 900 kronor för år.

I motion 11:480 har herr Holmström anfört och hemställt följande:

»I sin kamp mot smugglare och lönnhrännare har Stertman till följd

av misshandel ådragit sig sådana sjukdomar, att två tredjedelar av hans

arbetsförmåga gått förlorad. I likhet med statskontoret anser jag att

han därför bör hållas skadeslös med en högre pension än vad Kungsl.

Majit föreslagit och hemställer alltså, att riksdagen, med ändring av

Kungl. Maj:ts förslag, ville bevilja Stertman en årlig pension av 1,200

kronor.»

Ehuru Stertmans direkta statsanställning varit jämförelsevis kort, har

utskottet, med hänsyn till föreliggande omständigheter i övrigt, icke velat

motsätta sig, att pension av statsmedel beredes honom. I fråga örn

pensionens storlek har utskottet, som finner det av Kungl. Majit föreslagna

beloppet 900 kronor väl avvägt, icke ansett sig kunna biträda motionärens

yrkande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande

proposition och med avslag å omförmälda

motion lii 480, i vad den skiljer sig från Kungl.

Majits förslag, må medgiva, att förre polismannen

Jonas Andersson Stertman må, räknat från och med

den 1 januari 1933, under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 900 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutekottets utlåtande Nr 34.

61

V. Kommunikationsdepartementet.

Giro.

Förre nattvakten Georg Nikolaus Dahlgren. I en den 27 januari 1933

dagtecknad proposition nr 91 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, i punkten 13, avseende kommunikationsdepartementet, föreslagit

riksdagen medgiva, att förre nattvakten vid de av statsverket förhyrda

lokalerna i Auditorium i Stockholm Georg Nikolaus Dahlgren må,

räknat från och med den 1 november 1932, under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 792 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Dahlgren är född den 26 september 1868;

att han från och med den 1 september 1917 till och med den 31 oktober

1932 eller således under 15 år 2 månader tjänstgjort såsom nattvakt

inom de av statsverket förhyrda lokalerna i Auditorium i Stockholm,

därvid han varit anställd av bränsle- och industrikommissionerna

samt riksförsäkringsanstalten under tiden intill utgången av år 1922

och av byggnadsstyrelsen från och med den 1 januari 1923;

att enligt det mellan Kungl. Majit och kronan samt vederbörande

fastighetsägare gällande hyresavtalet kronan varit förpliktad att hålla

nattvakt inom de förhyrda lokalerna, vilka intill den 1 april 1932 omfattat

280 rum;

att Dahlgren entledigats från sin anställning med hänsyn till avvecklingen

av statsverkets förhyrning av ifrågavarande lokaler;

att Dahlgrens tjänstgöring varit förlagd mellan den dagliga expeditionstidens

slut och dess början påföljande dag;

att hans avlöning under åren 1923—1931 ävensom första kvartalet 1932

utgjort 3,600 kronor för år jämte förmån av hyrestid bostad, uppskattad

till 500 kronor för år;

samt att Dahlgren enligt för honom utfärdat läkarintyg lider av hjärtsjukdom,

för vilken han vårdats sedan september månad 1926 och vilken

förvärrats genom nattjänstgöringen.

Utskottet, som icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Majits förevarande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

framställning.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskotteis utlåtande Nr 34.

62:o.

Arbetaren vid statens vattenfallsverks byggnadsavdelning Svante

Alfred Berggren. I en den 17 mars 1933 dagtecknad proposition nr 237,

vilken beträffande kommunikationsdepartementet innefattar förslag i två

med nummer 19 och 20 betecknade punkter, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, i punkten 19 föreslagit riksdagen medgiva, att

arbetaren vid statens vattenfallsverks byggnadsavdelning Svante Alfred

Berggren må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar

sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 756 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Berggren är född den 7 juni 1868;

att han varit anställd såsom soldat vid Hallands (Vestgöta-Dals) regemente

under tiden 30 september 1891—6 september 1904;

att han sedan den 3 oktober 1907 under sammanlagt omkring 21 V* år

tjänstgjort vid statens vattenfallsverks byggnadsavdelning;

att hans arbetsförtjänst under åren 1929—1932 utgjort i medeltal omkring

2,700 kronor örn året;

samt att han på grund av sjukdom (åderförkalkning, hjärtsvaghet och

kronisk ledgångsreumatism) är för all framtid oförmögen till arbete.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

63:o.

Förre arbetaren vid statens vattenfallsverks byggnadsavdelning Oskar

Olsson. I punkten 20 av förevarande proposition har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre arbetaren vid statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning Oskar Olsson må, räknat från och med den 1 januari

1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 624 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Olsson är född den 22 augusti 1863;

att han under tiden 1 april 1909—15 mars 1913, 17 mars 1913—18 mars

1925 och 5 maj—6 juli 1925 eller under sammanlagt något över 16 år

varit anställd vid statens vattenfallsverks byggnadsavdelning;

att hans avlöning från statens vattenfallsverk uppgått till 2,422 kronor

år 1923, 3,141 kronor år 1924 samt 1,343 kronor år 1925;

samt att han enligt företett läkarintyg sedan år 1914 lider av astma

bronchiale, vilken sjukdom med stor sannolikhet kan förmodas vara ådra
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 63

gen genom arbetet i statens vattenfallsverks tjänst, oell på grund av denna

sjukdom varit oförmögen till arbete sedan år 1925.

Utskottet, som ej velat motsätta sig bifall till Kungl. Majrts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

64 :o.

Förre förmannen vid statens järnvägsbyggnader A. Lidman. I motion

11:225 yrkar herr Lövgren, »att riksdagen måtte bevilja förre arbetsförmannen

Anton Lidman i Svensbyn, Piteå landsförsamling av Norrbottens

län, en pension från och med den 1 januari 1933 till ett med hänsyn till

hans långa anställningstid skäligt belopp».

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Lidman är född den 25 oktober 1866 och alltså 66 år gammal;

att han före år 1928 haft åtskilliga anställningar vid statliga arbeten,

företrädesvis såsom arbetare och arbetsförman vid statens järnvägsbyggnader;
att

Lidman, efter framställning örn pension och sedan järnvägsstyrelsen

icke funnit styrkt att Lidman haft anställning i statens tjänst under

så lång tid, som erfordras för pension åt järnvägsbyggnadsarbetare, av

styrelsen år 1925 tillerkänts en gratifikation till belopp av 500 kronor

ävensom att Lidman därefter årligen erhållit gratifikationer med samma

belopp;

att Lidman åren 1926, 1927, 1928 och 1930 hos järnvägsstyrelsen gjort

förnyade framställningar örn pension, vilka framställningar av järnvägsstyrelsen

avslagits;

samt att järnvägsstyrelsens beslut den 12 maj 1930 i fråga örn pension

åt Lidman varit föremål för besvär hos kammarrätten, som enligt utslag

den 11 februari 1931 ej funnit skäl göra ändring i överklagade beslutet.

Över ifrågavarande motion har utskottet inhämtat utlåtande av statskontoret,

som hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen har anfört bland annat följande:

Den av Lidman uppgivna anställningstiden vid statens järnvägar och

statens järnvägsbyggnader anser styrelsen kunna i pensionshänseende

tillgodoräknas honom allenast i följande omfattning:

1892—1893 ..............

.............. Va år,

1917 ...................

..................... Va

...................... 1 Va

...................... 1 Va

...................... v»

år,

1900—1901

.............. 1 Va » ,

1919—1921

» ,

1902—1906

.............. 5 » ,

1922—1923

1907—1908 ..............

.............. 1 » »

1924

1909—1910 ..............

1912—1915 ..............

.............. 1 Va » .

.............. 1 » ,

1926—1927

...................... Va

Summa 15

» .

år.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Beträffande grunderna för angivna beräkning får styrelsen hänvisa

till sitt utlåtande i anledning av de besvär, Lidman anfört hos kammarrätten

över styrelsens beslut den 12 maj 1930, varigenom en av Lidman

gjord framställning örn pension lämnats utan bifall. De skäl, som i berörda

utlåtande i övrigt anförts mot beviljande av pension åt Lidman,

äga enligt styrelsens uppfattning alltjämt tillämpning.

På grund av vad sålunda anförts anser sig styrelsen förhindrad tillstyrka

den ifrågavarande motionen.

Statskontoret har framhållit, att det årliga gratifikationsbelopp å 500

kronor, som Lidman syntes kunna påräkna att i fortsättningen erhålla,

kunde anses utgöra skäligt understöd i förhållande till den styrkta anställningstiden.

Enligt utskottets mening har i förevarande ärende icke förebragts utredning

örn tjänstgöring i den omfattning, att densamma bör föranleda

beslut örn pension. På grund härav avstyrker utskottet åtgärd i anledning

av motionen och hemställer,

att förevarande motion II: 225 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

VI. Finansdepartementet.

65: o.

Städerskan hos kammarkollegiet Helena Maria Carlqvist, född Johnsdotter.

I en den 17 mars 1933 dagtecknad proposition nr 237, vilken beträffande

finansdepartementet innefattar förslag i två med nr 21

och 22 betecknade punkter, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, i punkten 21 föreslagit riksdagen medgiva, att städerskan

hos kammarkollegiet Helena Maria Carlqvist, född Johnsdotter, må från

och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning

hos kollegiet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Carlqvist är född den 2 juli 1859;

att hon sedan den 1 april 1910 med biträde av en sonhustru samt, efter

den 1 juli 1929, jämväl av ytterligare en kvinnlig arbetskraft utfört

städningen och rengöringen inom kammarkollegiets ämbetslokaler;

att hon varit sysselsatt med detta arbete omkring 5 timmar örn dagen;

att hon för städningsarbetets utförande under de senaste åren uppburit

sammanlagt 370 kronor i månaden, av vilket belopp hon utgivit

215 kronor till sina biträden, i anledning varav hennes egen andel utgjort

155 kronor, motsvarande 1,860 kronor för år räknat;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 65

att hon vid sidan av anställningen hos kollegiet icke haft annan avlönad

sysselsättning;

samt att hon för sitt uppehälle är helt beroende av sin arbetsförtjänst.

Utskottet, som icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Majlis förslag,

hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

66 :o.

Arbetarna vid mynt- och justeringsverket August Viktor Salén, Gustaf

Alfred Andersson och Per Walfrid Andersson. I punkten 22 av förevarande

proposition nr 237 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,

att arbetarna vid mynt- och justeringsverket August Viktor Salén,

Gustaf Alfred Andersson och Per Walfrid Andersson må från och med

månaden näst efter den, varunder de lämna sin anställning, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årliga pensioner,

Salén till belopp av 1,200 kronor och vardera av Gustaf Alfred Andersson

och Per Walfrid Andersson till belopp av 996 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Salén:

att han är född den 16 november 1862;

att han sedan den 21 december 1889 eller således mer än 43 år varit

anställd vid mynt- och justeringverket;

samt att han varit placerad å verkets medaljverkstad, där han tjänstgjort

såsom ersättare för förmannen och tidvis vikarierat för denne;

beträffande Gustaf Alfred Andersson,

att han är född den 15 december 1863;

att han sedan den 2 mars 1908 eller således under 25 år varit anställd

vid mynt- och justeringsverket;

samt att han haft sitt arbete förlagt till verkets präglingsverkstad. där

han tjänstgjort såsom ersättare för förmannen; och

beträffande Per Walfrid Andersson,

att han är född den 11 februari 1865;

att han varit anställd i mynt- och justeringsverkets tjänst sedan den

1 juli 1908 och således den 1 juli 1933, då han beräknas komma att lämna

sin anställning, kan åberopa en anställningstid i statens tjänst av

25 år;

samt att hans arbete vid verket under de senare åren bestått i uppräkning

och granskning av de färdiga mynten.

Av utredningen framgår vidare, att förenämnda arbetare för närvarande

åtnjuta en avlöning av 4,080 kronor för år.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. S sami. Nr 34.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Mynt- och justermgsverket har gjort framställning om pension åt ifrågavarande

tre arbetare och därvid — med framhållande att dessa hörde

till mynt- och justeringsverkets äldsta och mest hetrodda arbetare och

samtliga hade varit placerade på ansvarsfulla poster — förklarat, att

verket för sin del funne det önskvärt, att myntverkets arbetare, på grund

av de stora personliga kvalifikationer, som måste ställas på desamma,

borde betraktas såsom stående i en viss särställning och i detta avseende

närmast jämföras med sedeltryckeriets arbetare, ehuru de i lönehänseende

intoge en avsevärt ogynnsammare ställning. Verket har föreslagit,

att pensionerna måtte bestämmas till samma belopp, som skulle hava

tillkommit ifrågavarande anställningshavare, därest de varit ordinarie

tjänstemän i 7:e lönegraden, eller för Salén till 1,824 kronor samt för envar

av Gustaf Alfred Andersson och Per Walfrid Andersson till 1,308

kronor.

Statskontoret har med hänsyn till riksdagens beslut i tidigare fall hemställt,

att pensionerna måtte bestämmas för Salén till 1,080 kronor och

för envar av Gustaf Alfred Andersson och Per Walfrid Andersson till

900 kronor.

Departementschefen, som ansett den av mynt- och justeringsverket

föreslagna beräkningsgrunden icke kunna godtagas, har med hänsyn till

vad i ärendet blivit upplyst angående arten av ifrågavarande anställningshavares

arbete förordat, att pensionsbeloppen måtte bestämmas

till något högre belopp än statskontoret föreslagit, nämligen för Salén

till 1,200 kronor och för envar av Gustaf Alfred Andersson och Per Walfrid

Andersson till 996 kronor.

I motion 1:303 har herr Lindley, med åberopande av mynt- och justeringsverkets

förslag, yrkat att riksdagen måtte besluta »att tilldela nedan

angivna personer årliga pensioner att utgå från allmänna indragningsstaten,

med för August Viktor Salén 1,824 kronor och till Gustaf Alfred

Andersson samt Per Walfrid Andersson vardera 1,308 kronor».

Utskottet tillstyrker, att pension beviljas här avsedda anställningshavare.

Vad pensionsförmånernas storlek beträffar, hava arbetare vid myntverket

hittills i de tämligen fåtaliga fall, där pensionering förekommit,

plägat i pensionshänseende jämställas med yrkesutbildad arbetarpersonal i

allmänhet i statens tjänst, t, ex. arbetare vid försvarets centrala fabriker,

vid truppförbandens intendenturverkstäder o. s. v., en praxis som

senast bekräftats vid 1928 års riksdag. Kungl. Majtts förslag går ut på

en viss höjning av de pensionsbelopp, som med tillämpning av denna

praxis skulle kunna ifrågakomma. I motionen har föreslagits en ytterligare,

avsevärd pensionsförhöjning.

Motionärens förslag — vilket innebär, att arbetarna i fråga skulle, på

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

67

sätt mynt- och justeringsverket hemställt, erhålla pension såsom örn de

varit ordinarie tjänstemän i 7:e lönegraden enligt allmänna civilförvaltningens

lönesystem — kan utskottet icke biträda. Med hänsyn till de

speciella kvalifikationer, vilka på grund av myntverkets uppgift måste

krävas av verkets arbetare, har det däremot synts utskottet, som örn särskilda

skäl skulle kunna åberopas för en förmånligare ställning i pensionshänseende

för dessa anställningshavare än för arbetare i allmänhet

i statens tjänst. Dessa skäl hava ock synts utskottet vara av den art, att

man utan risk för konsekvenser av icke önskvärd beskaffenhet torde

kunna vidtaga något större höjning av pensionsbeloppen än vad Kungl.

Maj:t ifrågasatt. I anslutning till vad nu anförts har utskottet ansett

sig höra ifrågasätta, att pensionerna bestämmas till 1,368 kronor för Salén

samt till 1,080 kronor för vardera av G. A. Andersson och P. W. Andersson.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning och omförmälda motion I: 303,

må medgiva, att arbetarna vid mynt- och justeringsverket

August Viktor Salén, Gustaf Alfred Andersson

och Per Walfrid Andersson må från och med månaden

näst efter den, varunder de lämna sin anställning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära årliga pensioner, Salén till

belopp av 1,368 kronor och vardera av Gustaf Alfred

Andersson och Per Walfrid Andersson till belopp av

1,080 kronor. VII.

VII. Ecklesiastikdepartementet.

67 :o.

Expeditionschefen G. V. Tottie (tilläggspension). I en den 20 januari

1933 dagtecknad proposition nr 58, avseende ecklesiastikdepartementet,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att expeditionschefen i ecklesiastikdepartementet Gustaf

Vilhelm Tottie må från och med dagen näst efter den, då efter avsked från

kanslirådsbefattningen förordnandet för honom å expeditionschefsämbetet

upphör, under sin återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 600 kronor för år.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Tottie, som är född den 15 augusti 1866, antogs efter avlagd examen till

rättegångsverken till extra ordinarie notarie i Svea hovrätt den 16 september

1889 samt utnämndes den 30 maj 1893 till vice häradshövding. Den

2 maj 1896 antogs Tottie till amanuens i ecklesiastikdepartementet. Han

utnämndes därstädes den 14 december 1906 till kanslisekreterare, den 21

december 1917 till förste kanslisekreterare från och med den 1 januari

1918 samt den 1 augusti 1919 till kansliråd Irån och med den 1 januari

1920.

Den 7 december 1917 förordnades Tottie att från och med den 1 januari

1918 vara expeditionschef i ecklesiastikdepartementet, vilket förordnande

fortfarande gäller. Före sistnämnda dag hade Tottie alltsedan

den 25 januari 1914 med endast kortare avbrott uppehållit expeditionschefsbefattningen

i sagda departement.

Under hänvisning till av riksdagen tidigare i likartade fall meddelade

beslut får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

68:o.

F. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala Johan Axel Boman (till
lägg

spension). I en den 20 januari 1933 dagtecknad proposition nr 62,

avseende ecklesiastikdepartementet, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att f. d.

lektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala Johan Axel Boman må, räknat

från och med den 1 januari 1932, under sin återstående livstid uppbära —

utöver honom författningsenligt tillkommande pension — en tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till belopp av 280 kronor för år, med

rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Boman, som är född den 25

juni 1860, tjänstgjort i prästerlig befattning eller såsom lärare under följande

tider, nämligen

1 juni—31 december 1894 ...............

1 januari 1895—27 augusti 1899 ...

28 augusti 1899—20 augusti 1900 ...

läsåret 1899/1900 ............................... 1

1 juni—31 augusti 1900...................

såsom pastorsadjunkt i Sundsvall,

» sjömanspastor i Bordeaux,

» pastorsadjunkt i Sundsvall,

» extra lärare vid Sundsvalls

högre allmänna läroverk,

» predikant vid kronohäktet i

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

69

20 januari—20 december 1901, åren]

1902 och 1903, 1 april 1904—31 såsom predikant vid straffängelset

mars 1905 och 1 januari 1918— j (länsfängelset) i Uppsala,

30 juni 1925 ....................................

vårterminen 1903 och 1 september

1903—30 juni 1925 ...................... » lärare vid folkskoleseminariet

i Uppsala nied undervisningsskyldighet

huvudsakligen

i kristendom (ordinarie

adjunkt 1 maj 1904—31

december 1918 och ordinarie

lektor från och med

den 1 januari 1919),

10 juli 1925—30 april 1926 ............ » vice komminister i Myssjö,

1 maj 1926—31 oktober 1928 ........ » ordinarie komminister i Mys
sjö.

Genom beslut den 19 mars 1925 har statskontoret förklarat Boman

berättigad att från och med månaden näst efter den, vari avgång från

lektorsbefattningen efter den 25 juni 1925 uppnådda 65 levnadsår komme

att äga rum, åtnjuta avkortad pension till belopp av 3,630 kronor

för år, motsvarande 2%3 av det för honom gällande pensionsunderlaget,

4,600 kronor. Därvid har Boman utöver den tid, varunder han tjänstgjort

såsom lärare vid allmänt läroverk och folkskoleseminarium, såsom

tjänstår tillgodoräknats den tid, varunder han, utan att samtidigt innehava

sådan lärarbefattning, uppehållit tjänst såsom predikant vid kronohäktet

i Sundsvall och straffängelset (länsfängelset) i Uppsala. Därjämte

har av förbiseende i tjänstetiden inräknats även den tid av sju månader,

varunder Boman under år 1894 tjänstgjort såsom pastorsadjunkt i Sundsvall.

Efter frånräknande av sistnämnda tid utgör, såvitt handlingarna

giva vid handen, den tid, Boman författningsenligt ägt tillgodoräkna sig

för pension såsom lektor, 25 år 5 månader.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att åt Boman skulle beviljas

tilläggspension grundad på tillgodoräknande av två tredjedelar av den

tid han före inträde i statstjänst fullgjort prästerlig tjänstgöring. Vid fastställande

av storleken av denna tilläggspension skulle rättelse vidtagas av

den oriktighet, som ägt rum vid bestämmande av den Boman författningsenligt

tillkommande pensionen och vilken bestått däri, att Bomans tjänstgöring

under 7 månader under år 1894 såsom pastorsadjunkt i Sundsvall

tillgodoräknats honom. I enlighet härmed skulle sammanlagda tjänstetiden

för Boman beräknas till 28 år och tilläggspensionen utgöra 280 kronor

(28/s3 X 4,600 — 3,630). I

I anslutning till vad riksdagen tidigare i liknande fall medgivit har

utskottet ansett sig böra tillstyrka, att Boman beredes tilläggspension i

anledning av den prästerliga tjänstgöring, som han fullgjort före inträdet

Utskottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

i statstjänst. Beträffande tilläggspensionens storlek ock den tidpunkt,

från vilken densamma bör utgå, ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

69 :o.

F. d. adjunkten vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm

Gustaf Livius Anton Stenbäck (tilläggspension). I punkten 2 av förevarande

proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att f. d.

adjunkten vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm Gustaf Livius

Anton Stenbäck må, räknat från och med den 1 oktober 1932, under

sin återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 480 kronor för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen

åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18

juni 1925 (nr 280).

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Stenbäck är född den 14 november 1866;

att han från och med höstterminen 1907 till och med den 9 september

1932, då han erhållit avsked, eller således under 25 år tjänstgjort såsom

lärare vid allmänna läroverk, därav såsom ordinarie adjunkt vid högre

latinläroverket å Norrmalm i Stockholm från och med den 1 oktober 1911;

att han före inträdet i statstjänst under sammanlagt 6 år utan

åtnjutande av tjänstledighet bestritt full tjänstgöring vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nämligen under vårterminen 1901 såsom

lärare vid Borlänge samskola, under läsåret 1901/1902 såsom föreståndare

för samma skola och under tiden från och med vårterminen 1903 till och

med vårterminen 1907 såsom lärare vid Beskowska skolan i Stockholm;

samt att han genom beslut av statskontoret den 25 augusti 1932 förklarats

berättigad till avkortad pension till årligt belopp av 3,040 kronor,

motsvarande efter föreskriven avrundning 25/a3 av det för honom gällande

pensionsunderlaget, 4,000 kronor.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att åt Stenbäck skulle beviljas

tilläggspension av statsmedel, beräknad för två tredjedelar av den

till 6 läsår uppgående tjänstetid, under vilken han bestritt förenämnda

tjänstgöring vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, eller 4 hela år.

Vid bifall härtill skulle Stenbäcks sammanlagda för statspension beräkneliga

tjänstetid uppgå till 29 år och hans årliga pension till 2%3 X 4,000

kronor eller 3,515 kronor 15 öre och med föreskriven avrundning av pen
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 71

sionsbeloppet uppåt 3,520 kronor. Tilläggspensionen skulle alltså, då den

Stenbäck författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till 3,040

kronor, utgöra 480 kronor.

Kungl. Marits förslag ansluter sig till vad riksdagen tidigare i liknande

fall beslutit och har icke givit utskottet anledning till erinran.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits ifrågavarande

framställning.

70:o.

F. d. adjunkten vid samrealskolan i Gudmundrå Hjalmar Emanuel

Lundborg (tilläggspension). I punkten 3 av förevarande proposition har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att f. d. adjunkten vid samrealskolan

i Gudmundrå Hjalmar Emanuel Lundborg må, räknat från

och med den 1 augusti 1932, under sin återstående livstid uppbära — utöver

honom författningsenligt tillkommande pension — en tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till belopp av 410 kronor för år, med rätt

att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lundborg är född den 23 december 1866;

att han under läsåren 1898/1899 och 1899/1900 var anställd såsom e. o.

folkskollärare vid folkskolan för gossar inom Luleå stads församling;

att han under tiden den 1 september 1900—den 4 juli 1909 tjänstgjorde

såsom föreståndare för Mönsterås samskola, vilken skola erhöll statsunderstöd

från och med höstterminen 1903;

att han den 5 juli 1909 tillträdde befattning såsom rektor och ordinarie

lärare vid högre folkskolan i Gudmundrå, vilken befattning han innehade

intill dess skolan med ingången av år 1922 ombildades till kommunal

mellanskola, då han övergick till motsvarande befattning vid sistnämnda

skola;

att Lundborg, sedan beslut fattats örn nyssberörda skolas ombildning

till en statens samrealskola, utnämndes att från och med den 1 juli

1931 vara adjunkt vid samrealskolan, å vilken befattning han kvarstått

intill utgången av juli månad 1932;

att Lundborg, som jämlikt bestämmelserna i 2 § av 1907 års civila

pensionslag och mom. 12 i övergångsstadgandena till kap. IV i reglementet

för statens pensionsanstalt i pensionshänseende tillhört sistnämnda

pensionsanstalt även efter övergången till statstjänst, genom beslut av

pensionsanstalten den 19 maj 1932 förklarats berättigad att efter av
-

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

gången ur tjänst komma i åtnjutande av avkortad tjänstepension med

2,556 kronor 81 öre, motsvarande 2d/33 av hel pensions belopp, 3,375 kronor;

samt att statens pensionsanstalt vid fastställandet av pensionen tillgodoräknat

Lundborg den tid av sammanlagt 25 år, varunder han tjänstgjort

vid folkskolan för gossar inom Luleå stads församling samt vid

högre folkskolan, sedermera kommunala mellanskolan och nuvarande

samrealskolan i Gudmundrå, men däremot icke tillgodoräknat honom

tjänstgöringen vid Mönsterås samskola.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att Lundborg skulle beredas

tilläggspension grundad på tillgodoräknande av två tredjedelar av den

del av hans tjänstetid vid Mönsterås samskola, under vilken sagda skola

åtnjutit statsunderstöd, eller läsåren 1903—1909, d. v. s. 2A X 6 år eller

4 ar. Vid bifall härtill skulle Lundborgs sammanlagda för pension beräkneliga

tjänstetid uppgå till 29 år och hans årliga pension till 29/33 X 3,375

kronor eller 2,965 kronor 91 öre. Tilläggspensionen skulle sålunda, då

Lundborgs författningsenliga pension uppginge till 2,556 kronor 81 öre.

utgöra 409 kronor 10 öre eller i avrundat belopp 410 kronor.

Utskottet biträder Kutigl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

71:o.

F. d. första lärarinnan vid samrealskolan i Vadstena Augusta Maria

Lybeck (tilläggspension). I punkten 4 av förevarande proposition bär

Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,

dels att f. d. första lärarinnan vid samrealskolan i Vadstena Augusta

Maria Lybeck må, räknat från och med den 1 september 1932, under sin

återstående livstid uppbära — utöver henne författningsenligt tillkommande

pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till

belopp av 70 kronor för år,

dels ock att fiensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr

280) och dyrtidstillägg för Augusta Maria Lybeck må beräknas å ett sammanlagt

belopp av 2,700 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lybeck är född den 11 mars 1872;

att hon alltifrån höstterminen 1905 intill utgången av augusti 1932, då

hon avgått ur tjänst, eller således under 27 år tjänstgjort vid allmänna

läroverk;

att hon före inträdet i statstjänst under sammanlagt 8 år utan åtnjutande

av tjänstledighet bestritt full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild

läroanstalt, nämligen såsom ämneslärarinna vid Sala elementar
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 73

läroverk för flickor under läsåret 1894/1895 och under läsåren 1896/1897—

1902/1903;

att statskontoret genom beslut den 27 augusti 1932 tillerkänt Lybeek avkortad

pension till årligt belopp av 2,430 kronor, motsvarande 27/so av det

för benne gällande pensionsunderlaget, 2,700 kronor;

samt att Lybeck från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom åtnjuter en pension av 200 kronor

för år.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att Lybeck skulle beredas

tilläggspension grundad på tillgodoräknande av två tredjedelar av den

till 8 läsår uppgående tid, under vilken bon tjänstgjort vid Sala elementarläroverk

för flickor, eller 5 bela år. Vid sådant tillgodoräknande skulle

hennes sammanlagda tjänstetid uppgå till mer än 30 år och bon komma

i åtnjutande av pension, motsvarande det för benne gällande pensionsunderlaget,

2,700 kronor. Tilläggspensionen skulle alltså, då den författningsenliga

pensionen uppginge till 2,430 kronor, utgöra 270 kronor. Detta

belopp skulle emellertid reduceras med den pension å 200 kronor, som Lybeck

åtnjuter från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för kvinnlig ungdom.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

72 :o.

F. d. folkskolinspektören Ola Thrulsson Huldén (tilläggspension). I

punkten 5 av förevarande proposition nr 62 bar Kungl. Majit slutligen

föreslagit riksdagen medgiva, att f. d. folkskolinspektören Ola Thrulsson

Huldén må, räknat från och med den 1 oktober 1932, under sin återstående

livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande pension

— en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av 1,370

kronor för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Huldén är född den 27 september 1867;

att han under åren 1915 och 1916 innehade förordnande såsom folkskolinspektör

i Skånes norra inspektionsområde samt den 10 november 1916

konstituerades och förordnades att från och med den 1 januari 1917 vara

folkskolinspektör i samma inspektionsområde;

att han vid avgång från folkskolinspektörsbefattningen den 27 september

1932 således innehaft statstjänst i 17 år 8 månader 27 dagar;

att han före inträdet i statstjänst under sammanlagt mer än 26 år tjänst
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

gjorde såsom lärare vid folkskola, nämligen såsom vikarierande folkskollärare

i Simris församling under en månad år 1888 och i Örkeneds församling

höstterminen samma år, såsom e. o. folkskollärare vid Kristianstads

folkskolor år 1889 samt såsom ordinarie lärare vid sistnämnda skolor åren

1890—1914, varjämte han under åren 1911—1914 innehade förordnande såsom

kommunal folkskolinspektör i Kristianstad;

samt att statskontoret genom beslut den 21 juli 1932 förklarat Huldén

berättigad att åtnjuta avkortad pension till årligt belopp av 2,930 kronor,

motsvarande 17hr, av det för Huldén gällande pensionsunderlaget, 4,300

kronor.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att Huldén skulle för erhållande

av pension såsom folkskolinspektör tillgodoräknas två tredjedelar

av tjänstgöringen såsom folkskollärare. Vid bifall härtill komme den för

pension beräkneliga tjänstetiden att för Huldén överstiga den för hel

pension erforderliga eller 25 tjänstår, och skulle Huldéns pensionsförmåner

följaktligen uppbringas till samma belopp som hel pension för folkskolinspektör.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

73 :o.

E. o. konservatorsbiträdet hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

Ella Lovisa Öberg. I en den 27 januari 1933 dagtecknad proposition

nr 91, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet innefattar förslag i sex

med nummer 14—19 betecknade punkter, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för sannina dag, i punkten 14 föreslagit riksdagen medgiva, att

e. o. konservatorsbiträdet hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

Ella Lovisa Öberg må från och med dagen näst efter den, då hon

lämnar sin anställning hos akademien, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 756 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Öberg är född den 19 februari 1869;

att hon varit anställd hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

från och med den 1 maj 1914, därvid hon tjänstgjort intill utgången av år

1917 såsom xylograf samt därefter såsom fotograf och e. o. konservatorbiträde

vid akademien och de under akademiens inseende ställda statssamlingarna,

statens historiska museum och antikvariskt-topografiska

arkivet;

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

75

att lion från och med den 1 juli 1925 varit placerad i 4 lönegraden i löneplanen

för icke-ordinarie befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen

och för närvarande åtnjuter avlöning enligt 6 löneklassen i samma

lönegrad;

samt att hon under åren 1894—1914 innehaft anställning hos den xylograf,

som regelmässigt anlitats av akademien vid klichétillverkningar.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

74 :o.

Gårdskarlen vid universitetshuset i Uppsala Gustaf Alfred Eriksson.

I punkten 15 av förevarande proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

medgiva, att gårdskarlen vid universitetshuset i Uppsala Gustaf

Alfred Eriksson må från och med månaden näst efter den, varunder han

lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 804 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Eriksson är född den 17 november 1857 och sålunda 75 år gammal;

att han varit anställd i universitetets tjänst sedan den 1 oktober 1886

eller alltså över 46 år;

att Erikssons arbetsåligganden bestått i renhållningen — inberäknat snöskottning

och sändning — omkring universitetshuset, Gustavianum, f. d.

konsistoriebyggnaden och på senare tid även f. d. folkskoleseminariet, varjämte

Eriksson i mycket stor utsträckning anlitats för förekommande

smärre reparationsarbeten i samtliga universitetet tillhöriga fastigheter i

Uppsala;

att Eriksson icke haft annan anställning än vid universitetet;

samt att Erikssons avlöning utgått i form av timpenning, vilken från

och med oktober 1919 varit bestämd till 1 krona 10 öre, och för åren 1920—

1931 uppgått till i medeltal omkring 2,000 kronor för år.

Uppsala universitets drätselnämnd har för Eriksson föreslagit ett pensionsbelopp

av 1,000 kronor.

Statskontoret har funnit pensionsbeloppet icke böra överstiga 800 kronor.

Utskottet, som tillstyrker att pension beviljas Eriksson, har med hänsyn

till Erikssons långa anställningstid ansett pensionsbeloppet böra, i anslutning

till vad universitetets drätselnämnd hemställt, bestämmas till

996 kronor för år, vilket belopp överensstämmer med vad som hittills plä
-

Utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

gat tillerkännas arbetare med motsvarande tjänstetid i anställning, för

vilken yrkesutbildning ej kräves.

På grund bärav får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgiva, att gårdskarlen vid

universitetshuset i Uppsala Gustaf Alfred Eriksson

må från oell med månaden näst efter den, varunder

han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 996 kronor.

75 :o.

Vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Kalmar Johan Gottfrid

Andersson. Kungl. Majit har i punkten 16 av förevarande proposition

föreslagit riksdagen medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket

i Kalmar Johan Gottfrid Andersson må från och med månaden

näst efter den, varunder han avgår från sin befattning, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av

1,584 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Andersson är född den 16 mars 1867;

att han oavbrutet tjänstgjort såsom vaktmästare vid högre allmänna

läroverket i Kalmar sedan den 1 juli 1898;

att han anhållit örn entledigande från vaktmästarbefattningen från och

med den 1 juli 1933;

samt att hans löneförmåner sedan den 1 januari 1927 utgjort 2,100 kronor

för år jämte dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare vid

oreglerade verk gällande grunder ävensom fri bostad med lyse och vedbrand.

Av utredningen i ärendet inhämtas vidare, att Andersson under militärtjänstgöring

år 1887 ådragit sig en knäskada, vilken nedsatt hans

arbetsförmåga och vore bidragande orsak till att Andersson funne sig

böra avgå från vaktmästarbefattningen med utgången av innevarande

läsår.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

76 :o.

77

Maskinisten och eldaren vid högre allmänna läroverket i Örebro Knut

Metodius Berg. I punkten 17 av ifrågavarande proposition har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen medgiva, att maskinisten och eldaren vid högre

allmänna läroverket i örebro Knut Metodius Berg må från och med månaden

näst efter den, varunder han avgår från sin befattning, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 1,584 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Berg är född den 18 september 1863;

att han tjänstgjort såsom maskinist och eldare vid högre allmänna läroverket

i Örebro sedan den 1 oktober 1900;

samt att hans löneförmåner utgjort dels kontant lön å 1,985 kronor för år

jämte dyrtidstillägg enligt de för befattningshavare vid oreglerade verk

gällande grunderna och dels fri bostad örn två rum och kök med värme,

vilka naturaförmåner beräknats till ett årligt värde av 800 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

77 :o.

Förre vaktmästaren och eldaren vid samrealskolan i Örnsköldsvik Carl

Vilhelm Bäckman. Under punkten 18 föreslås, att förre vaktmästaren och

eldaren vid samrealskolan i Örnsköldsvik Carl Vilhelm Bäckman må från

och med månaden näst efter den, varunder han avgått från sin befattning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 1,212 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bäckman är född den 20 mars 1862;

att han under tiden den 15 augusti 1905—den 15 augusti 1932 eller således

under 27 år tjänstgjort såsom vaktmästare och eldare vid samrealskolan

(tidigare samskolan) i Örnsköldsvik;

samt att hans löneförmåner — bortsett från vissa tillfälliga inkomster

och rengöringsbidrag — under åren 1922—1931 utgjort kontant lön, i

medeltal uppgående till 1,740 kronor örn året förutom dyrtidstillägg,

ävensom naturaförmåner, bestående av fri bostad, lyse och värme.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

78 :o.

Gårdskarlen och eldaren vid högre allmänna läroverket i Kalmar Per

Edvard Henriksson. Uti punkten 19 av förevarande proposition nr 91 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att gårdskarlen och eldaren

vid högre allmänna läroverket i Kalmar Per Edvard Henriksson må från

och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning

vid läroverket, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 564 kronor.

Enligt utskottet tillhandakommet meddelande har Henriksson numera

avlidit. Till följd härav påkallar Kungl. Majits förevarande framställning

icke någon riksdagens åtgärd; vilket utskottet härmed får

anmäla.

79:o.

Föreståndarinnan för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala Ida

Norrby. I en den 3 mars 1933 dagtecknad proposition nr 207, avseende

ecklesiastikdepartementet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva, att föreståndarinnan för fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala Ida Norrby må från och med månaden

näst efter den, då hon frånträder sin befattning vid skolan, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av

2,400 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår,

att Norrby är född den 27 februari 1869;

att hon alltsedan vårterminen 1895 varit och fortfarande är föreståndarinna

vid den sistnämnda år grundade fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala;

att hon i egenskap av föreståndarinna alltsedan år 1921 åtnjutit en avlöning

av 6,795 kronor jämte fri bostad och fri kost;

att hon av trycket utgivit åtskilliga skrifter i ämnen, berörande huslig

ekonomi;

samt att hon vid Uppsala universitets jubelfest år 1927 promoverats till

medicine hedersdoktor för sina förtjänster örn folkhälsan.

Vidare inhämtas, att Norrby sedan år 1894 varit delägare i pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom,

att såväl hon som fackskolan erlagt årliga avgifter till denna pensionsinrättning

intill år 1929, då Norrby uppnådde sextio års ålder — dessa

avgifter hava utgjort för Norrbys egen del 30 kronor årligen och för fackskolans

del 25 eller 30 kronor årligen — att pensionsinrättningen under

åren 1897—1929 för henne erhållit statsbidrag, under olika perioder utgående

med respektive 10, 30 eller 60 kronor örn året, ävensom att Norrby

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande Nr 34.

79

på grund av dessa pensionsavgifter och statsbidrag från och med den 1

juli 1929 uppbär en pension från pensionsinrättningen av 740 kronor om

året, utan rätt att därå åtnjuta någon tilläggsförmån.

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala har sedan lång tid tillbaka

åtnjutit statsunderstöd för särskilda grenar av sin verksamhet. Från

och med år 1921 har för understödjande av skolan i dess helhet utgått ett

under åttonde huvudtiteln uppfört statsanslag, för budgetåret 1932/1933

upptaget till belopp av 80,000 kronor.

Styrelsen för sällskapet Uppsala enskilda läroverk, som jämväl är styrelse

för fackskolan för huslig ekonomi, har gjort framställning örn pension

av statsmedel åt Norrby till belopp av 5,000 kronor årligen. Styrelsen

har bland annat omnämnt, att fackskolans lärarinnor från och med år

1928 vunnit inträde i statens pensionsanstalt men att i skolstyrelsens

framställning örn pensionsrätt föreståndarinnan icke medtagits, emedan

skolans ekonomiska tillgångar icke medgivit de betydande retroaktiva

avgifter, vilka beräknades bliva nödvändiga för att hon på eljest vanliga

villkor skulle vinna inträde i anstalten.

I ärendet har skolöverstyrelsen avgivit infordrat utlåtande. Med framhållande

att Norrby icke utan betydande retroaktiva avgifter kunnat vinna

delaktighet i statens pensionsanstalt och att det pensionsbelopp av 740

kronor, som hon åtnjöte, icke kunde anses på långt när motsvara det arbete,

som hon nedlagt i fackskolans och därmed i det allmännas tjänst, har

överstyrelsen förklarat sig vilja tillstyrka, att pension av statsmedel bereddes

henne. Överstyrelsen ville härvid framhålla det för det allmänna,

särskilt hemmen, betydelsefulla arbete, som Norrby utfört i sin egenskap

av föreståndarinna för fackskolan.

Beträffande storleken av den pension, som borde beviljas, har överstyrelsen

yttrat bland annat följande:

Den befattning, med vilken ifrågavarande föreståndarinnebefattning

syntes vara närmast jämförlig med avseende på arbetets art och omfattning,

vore befattningen som biträdande föreståndarinna vid statens skolköksseminarium

och hushållsskola. Bestämmelser saknades ännu angående

storleken av pensionsunderlag för sistnämnda befattning, men överstyrelsen

hade föreslagit, att pensionsunderlaget måtte bestämmas till 3,080

kronor. Genom pensionsförhöjning I jämlikt kungörelsen nr 280/1925 skulle

sammanlagda pensionsförmånen vid hel pension uppbringas till 3,480

kronor.

överstyrelsen ville föreslå, att åt Ida Norrby måtte beviljas pension av

statsmedel till så högt belopp, att ifrågavarande pension tillsammans med

den pension av 740 kronor, som hon uppbure från pensionsinrättningen för

lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom, uppginge till

nyssnämnda belopp av 3,480 kronor.

Statskontoret har anfört bland annat följande:

När fråga väckts örn beredande av pension av statsmedel i fall, likartade

med det här förevarande, har alltid framhållits, att stor varsamhet

uppenbarligen bör iakttagas, när det gäller att åt personer, vilka icke haft

statsanställning, bereda pension såsom uttryck av erkännande för för
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

tjänstfri verksamhet utom statens tjänst. Statskontoret kan icke bilda

sig något eget omdöme, huruvida det kan anses vara på sin plats att i detta

fall bereda personligt understöd på grund av förtjänstfull verksamhet.

Under sådana förhållanden måste statskontoret inskränka sig till yttrande

örn beloppet under förutsättning, att pension av statsmedel finnes böra

beredas.

Med erinran örn 1929 års riksdags beslut i ett par liknande pensionsfrågor,

nämligen beviljande av pension å 4,008 kronor åt konstnären Nils

Forsberg och å 5,004 kronor åt lantbruksskoleföreståndaren Per Rösm, får

statskontoret framhålla, att det förefaller, som örn i förevarande fall, där

det är upplyst att Ida Norrby äger åtnjuta en pension till belopp av 740

kronor, vilken delvis är grundad på av staten erlagda avgifter, pensionen

av statsmedel bör nedsättas med vad sålunda från annat båll åtnjutes.

Då det i förevarande framställning begärda pensionsbeloppet synes något

för högt, men statskontoret å andra sidan knappast kan finna det av

skolöverstyrelsen förordade beloppet fullt tillfredsställande, skulle statskontoret

vilja ifrågasätta, huruvida icke pensionen av statsmedel och pensionen

från förenämnda pensionsinrättning böra tillhopa utgöra 4,000

kronor avjämnat till närmast högre med tolv i fullt krontal delbara belopp,

eller alltså 4,008 kronor.

Föredragande departementschef en har för egen del yttrat följande:

»Jag delar statskontorets uppfattning örn angelägenheten av att varsamhet

iakttages, då det gäller att bereda pension såsom uttryck av erkännande

för verksamhet utom statens tjänst. Jag har även beträffande här föreliggande

fall byst tvekan, huruvida pension bör utverkas. Efter samråd

med chefen för ecklesiastikdepartementet bar jag dock kommit till den

uppfattningen, att det arbete, som Norrby utfört såsom föreståndarinna

för fackskolan för huslig ekonomi, varit av den betydelse, att det kan

anses motiverat, att staten bereder pensionsförmån i anledning av denna

verksamhet utan hinder av att den icke utövats i statens tjänst.

I fråga örn storleken av en statspension åt Norrby kan jag emellertid

icke ansluta mig till något av de förslag, som i ärendet framställts. Från

och med den 1 juli 1926 bar möjlighet stått öppen för Norrby att mot erläggande

av vederbörliga avgifter vinna delaktighet i statens pensionsanstalt.

Vid bedömandet av frågan örn pensionsbeloppets storlek torde det

då vara av intresse att undersöka, vilken pensionsförmån som skulle hava

tillkommit benne, därest hon vunnit sådan delaktighet. I detta avseende

får jag med stöd av beräkningar, som verkställts inom statens pensionsanstalt,

meddela följande. Därest Norrby under innevarande år bereddes

delaktighet i pensionsanstalten med ett pensionsunderlag av 3,480 kronor

— motsvarande det av skolöverstyrelsen ifrågasatta pensionsunderlaget,

ökat med därå belöpande pensionsförliöjning — samt härför erforderliga

engångsavgifter erlades, ehuru med den lindring i huvudmannens avgift,

som kan beredas jämlikt bestämmelserna i punkten 5 mom. a) och c) av

övergångsstadgandena till kap. IV i anstaltens reglemente, skulle pensionsbeloppet

uppgå till 2,664 kronor årligen. Örn Norrby jämlikt föreskrifterna

i § 9 mom. 2 andra stycket i reglementet befriades från den på benne

belöpande andelen i engångsavgiften och motsvarande minskning ägde

rum i pensionsrätten, skulle pensionsbeloppet utgöra 1,965 kronor. I båda

fallen finge av huvudmannen erläggas en engångsavgift av omkring

11,000 kronor. Vid beräkningarna, som äro approximativa, bar minskning

i pensionsförmånen skett med hänsyn till den Norrby tillkommande

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

81

pensionen från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för kvinnlig ungdom till den del denna pension grundar sig på

statsbidrag samt däremot svarande obligatoriska avgifter.

I betraktande av de pensionsbelopp, som under nu angivna förutsättningar

skulle kunna utgå från statens pensionsanstalt, har jag — oavsett

de i det föregående angivna skäl, vilka i detta fall tala för beviljande av

statspension — ansett det knappast höra ifrågakomma, att pensionsförmånen

skulle bestämmas till så högt belopp, som av statskontoret föreslagits.

Aven det av skolöverstyrelsen ifrågasatta beloppet synes vara väl högt.

För min del finner jag pensionen böra något understiga det förut angivna

beloppet å 2,664 kronor.»

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två i anledning

av propositionen avgivna motioner I:295 och II: 465, väckta den förstnämnda

av herr Hammarskjöld jämte tre av första kammarens övriga ledamöter

och den sistnämnda av herrar Linnér och Olsson i Golvvasta. I

nämnda motioner har hemställts, »att föreståndarinnan för fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala Ida Norrby må från och med månaden näst efter

den, då hon frånträder sin befattning vid skolan, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 3,268

kronor».

Motionärernas förslag överensstämmer beträffande pensionsbeloppet med

vad statskontoret ifrågasatt.

Såsom utskottet tidigare vid upprepade tillfällen framhållit, är det enligt

utskottets uppfattning angeläget, att stor varsamhet iaktiages, då det

gäller att åt personer, vilka ej haft statsanställning, bevilja pension såsom

uttryck av erkännande för förtjänstfull verksamhet. I överensstämmelse

med denna uppfattning har utskottet åren 1929 och 1930 avstyrkt motionsvis

framställda förslag örn pension åt förra skolföreståndarinnan Anna Sandström

i anledning av banbrytande verksamhet på skolväsendets område,

förslag vilka jämväl blivit av riksdagen avslagna. Utan att underskatta

värdet av Norrbys arbete såsom föreståndarinna för fackskolan för huslig

ekonomi kan utskottet för sin del icke finna tillräckliga skäl i detta

fall föreligga för beviljande av statspension. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att Norrby bort med den jämförelsevis höga avlöning,

lion såsom föreståndarinna uppburit, kunna vidtaga erforderliga åtgärder

för en tillfredsställande pensionering samt att fackskolan för

huslig ekonomi — som enligt uppgift i propositionen åtnjutit betydande

inkomst av en av Norrby utgiven kokbok — bort kunna verksamt bidraga

till en dylik pensionering.

På grund av det anförda avstyrker utskottet såväl Kungl. Majlis förslag

som de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

Bihang till riksdagens prof okoll 1933. 3 sami. Nr 3\. <>

Utskottet..

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

att riksdagen må avslå såväl Kungl. Marits förevarande

proposition som omförmälda motioner I: 295 och.

II: 465.

80: o.

Professorn vid Uppsala universitet Carl Otto Lagercrantz (tilläggspension).

I en den 17 mars 1933 dagtecknad proposition nr 235, vilken beträffande

ecklesiastikdepartementet innefattar förslag i fyra med nr 1—4

betecknade punkter, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att professorn vid

Uppsala universitet Carl Otto Lagercrantz må från och med månaden

näst efter den, under vilken avgång från tjänsten äger rum, under sin

återstående livtid å allmänna indragningsstaten uppbära — utöver

honom författningsenligt tillkommande pension —■ en årlig tilläggspension

av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lagercrantz är född den 26 februari 1868;

att han förordnats till docent vid Uppsala universitet den 5 maj 189&

och kvarstått i sådan egenskap till den 2 oktober 1907;

att han den 12 mars 1907 förordnats till docent vid Göteborgs högskola

samt vid denna högskola dels förestått professuren i grekiska den 1 september

1907—den 25 april 1913, dels varit innehavare av nämnda professur

den 26 april 1913—den 3 april 1919;

att han från och med den 4 april 1919 varit professor i grekiska vid Uppsala

universitet;

att statskontoret förklarat honom berättigad att från och med månaden

näst efter avgång från tjänsten under återstående livstiden åtnjuta

avkortad pension till belopp av 6,900 kronor årligen, motsvarande 23Uö

av det för professor vid universitet gällande pensionsunderlaget, 7,500

kronor;

samt att vid detta beslut räknats honom tillgodo såsom tjänstår dels

den tid, varunder han innehaft anställning såsom docent vid Uppsala

universitet, dels ock den tid han innehaft professorstjänst vid universitetet,

medan däremot den tid av 11 år 6 månader, varunder han varit

anställd vid Göteborgs högskola, icke kunnat tillgodoräknas honom.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att Lagercrantz skulle för tilläggspension

äga tillgodoräkna sig den av honom fullgjorda tjänstgöringen vid

Göteborgs högskola, i den mån så erfordras för att hans sammanlagda

pensionsförmåner skola motsvara hel professorspension, 7,500 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

83

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

81 :o.

F. d. adjunkten vid samrealskolan i Arboga Carl August Bergström

(tilläggspension). I punkten 2 av förevarande proposition föreslår Kungl.

Maj:t riksdagen medgiva, att f. d. adjunkten vid samrealskolan i Arboga

Carl August Bergström må, räknat från och med den 1 augusti

1932, under sin återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 360 kronor för år. med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen

åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bergström är född den 17 juli 1867;

att han sedan år 1900 under en tid av tillhopa omkring 28 år 9 månader

innehaft anställning såsom lärare vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier,

därav såsom adjunkt vid Arboga samrealskola under tiden från

och med den 1 januari 1920 intill den 17 juli 1932, då han vid uppnådd pensionsålder

avgick ur tjänst;

att statskontoret förklarat Bergström berättigad till avkortad pension

med 3,400 kronor, motsvarande 28/s3 av det för honom gällande pensionsunderlaget,

4,000 kronor;

samt att Bergström under tiden 7 juni 1893—31 augusti 1902, efter frånräknande

av tid, varunder han samtidigt tjänstgjort vid statlig läroanstalt,

bestritt extra ordinarie prästerlig tjänstgöring under sammanlagt

3 år 11 månader 11 dagar.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att Bergström skulle komma i åtnjutande

av tilläggspension, grundad på tillgodoräknande av två tredjedelar

av förenämnda prästerliga tjänstgöring.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

82 :o.

Ämneslärarinna!! vid samrealskolan i Skellefteå Anna Maria Noring

(tilläggspension). I punkten 3 av förevarande proposition föreslår

Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att ämneslärarinnan vid samreal
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

skolan i Skellefteå Anna Maria Noring må från ock med månaden

näst efter den, under vilken avgång från tjänsten äger rum, under sin

återstående livstid uppbära — utöver henne författningsenligt tillkommande

pension — tilläggspension å allmänna indragningsstaten till sådant

belopp, att sammanlagda pensionsförmånen kommer att uppgå till

2,700 kronor för år, med rätt att å sistnämnda belopp åtnjuta förhöjning

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Anna Maria Noring är född den 10 augusti 1873 och således den 10

augusti 1933 uppnår föreskriven pensionsålder av 60 år;

att hon från och med den 30 augusti 1907 tjänstgjort vid samrealskolan

(tidigare samskolan) i Skellefteå, därav såsom ordinarie lärarinna från

och med höstterminen 1910;

att hon före inträdet i statstjänst under sammanlagt 11 Vi år bestritt

full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt (Skellefteå elementarläroverk

för flickor);

samt att statskontoret förklarat Noring berättigad att från och med

månaden näst efter den, vari avgång ur tjänst efter uppnådd levnadsålder

av 60 år komme att äga rum, under återstående livstiden åtnjuta

avkortad pension med 2,250 kronor, motsvarande 23/3o av det för henne

gällande pensionsunderlaget, 2,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, flit Noring skulle i pensionshänseende

få tillgodoräkna sin tjänstgöring vid Skellefteå elementarläroverk för

flickor, i den mån så erfordras för erhållande av hel pension.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

83 :o.

Musikläraren vid folkskoleseminariet i Göteborg Carl Olof Holmberg

(tilläggspension). I punkten 4 av förevarande proposition nr 235 hem

ställer Kungl. Majit, att riksdagen må medgiva, att musikläraren vid

folkskoleseminariet i Göteborg Carl Olof Holmberg må från och med

månaden näst efter den, under vilken avgång från tjänsten vid uppnådd

levnadsålder av 62 år äger rum, under sin återstående livstid uppbära

— utöver honom författningsenligt tillkommande pension — tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till sådant belopp, att sammanlagda

pensionsförmånen kommer att uppgå till 3,380 kronor för år, med rätt

att å sistnämnda belopp åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

85

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Holmberg är född den 11 juli 1871;

att han avlade folkskollärarexamen år 1892 och musiklärar-, organistoch

kyrkosångar examina år 1903;

att han under läsåren 1892/1893—1911/1912 eller sålunda under 20 läsår

bestred full tjänstgöring vid Göteborgs stads folkskolor, därav såsom ordinarie

lärare under tiden efter den 29 maj 1894;

att han sedan höstterminen 1912 tjänstgjort vid folkskoleseminariet i

Göteborg såsom ordinarie lärare i musik och sång med undervisning

under i medeltal omkring 30 lektionstimmar i veckan under de tio senaste

läsåren;

att han vid sidan av sin tjänstgöring vid förenämnda läroanstalter

tjänstgjort vid vissa enskilda läroanstalter såsom lärare i sång och talteknik

;

att han tjänstgjort såsom ledare för av skolöverstyrelsen och Sveriges allmänna

folkskollärarförening å skilda platser i Sverige under åren 1913—

1918 anordnade kurser för lärare i sång;

samt att pensionen för Holmberg, därest han vid avgång ur statstjänst

vid pensionsålderns inträde kunnat räkna 30 tjänstår, författningsenligt

skulle hava utgjort i avrundat tal, 3,380 kronor för år, med rätt för

Holmberg att därå åtnjuta pensionsförhöjning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att Holmberg skulle, utöver den avkortade

pension, som kunde komma att tillerkännas honom vid avgång ur

tjänst efter uppnådd pensionsålder, komma i åtnjutande av tilläggspension,

grundad på tillgodoräknande av hans tjänstgöring såsom lärare före

inträdet i statstjänst, i den mån så erfordrades för erhållande av hel pension.

Utskottet, som med hänsyn till de i detta ärende föreliggande omständigheterna

ansett sig kunna tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

84 :o.

Vedhuggaren Per Lindh. I en den 17 mars 1933 dagtecknad proposition

nr 237, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet innefattar förslag

i åtta med nummer 23—30 betecknade punkter, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 23 föreslagit riksdagen medgiva,

att förre vedhuggaren vid ecklesiastikdepartementet m. fl. statsinstitutioner

Per Lindh må, riiknat från och med den 1 januari 1933, under

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 1,020 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lindh är född den 2 mars 1875;

att han från år 1890 intill våren 1932 utfört sågning, huggning och bärning

av ved åt olika statsdepartement, därvid han till en början arbetat

såsom biträde åt sin fader men sedermera självständigt handhaft arbetet;

att nyssnämnda arbete upphört i samband med departementens inflyttning

i nya kanslihuset;

att han i ersättning för sagda arbete under de sista fem åren uppburit

i medeltal omkring 3,675 kronor för år, därav för arbete åt ecklesiastikdepartementet

omkring 2,050 kronor, för arbete åt justitiedepartementet omkring

975 kronor och för arbete åt jordbruksdepartementet omkring 650

kronor;

att han därjämte utfört vedsågning m. m. åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

från år 1890 till år 1911, åt hydrografiska byrån åren 1908—1919

samt åt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt från och med år 1920

till hösten 1926;

samt att hans arbetsförmåga på grund av lindrigare förlamning av

höger arm och ben (liemipares dexter) är nedsatt med omkring 30 procent.

Utskottet bär med hänsyn till föreliggande omständigheter icke velat

motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

85 :o.

Extra räknebiträdet vid Lunds universitets astronomiska observatorium

Samuella Filippa Matilda Nilsson. I punkten 24 av förevarande proposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att extra räknebiträdet

vid Lunds universitets astronomiska observatorium Samuella Filippa

Matilda Nilsson må från och med dagen näst efter den, då hon avgår

ur tjänst, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 876 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nilsson är född den 20 augusti 1870;

att hon sedan den 1 augusti 1911 varit anställd såsom extra räknebiträde

vid Lunds universitets astronomiska observatorium med åliggande,

bland annat, att handhava observatoriets kassa och bokföring;

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

87

att hennes avlöningsförmåner i medeltal för år utgjort, under åren

1912—1917 omkring 590 kronor och under åren 1918—1931 omkring 1,900

kronor;

att jämlikt beslut av 1931 års riksdag vid observatoriet inrättats tre

ordinarie räknebiträdesbefattningar med placering i lönegraden B 4 i

löneplanen för ordinarie befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen;
samt

att Nilsson, enär hon vid tiden för tillsättandet av nyssnämnda

befattningar uppnått 60 års ålder, icke kunnat ifrågakomma till erhållande

av dylik befattning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

86 :o.

Förra portvakten vid tandläkarinstitutet Kristina Margareta Mårtensson,

född Krohner. Kungl. Maj:t har uti punkten 25 av förevarande proposition

föreslagit riksdagen medgiva, att förra portvakten vid tandläkarinstitutet

Kristina Margareta Mårtensson, född Krohner, må från och

med månaden näst efter den, varunder hon avgått ur tjänst, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 540 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Mårtensson är född den 4 april 1868;

att hon från och med år 1905 intill utgången av juni 1932 varit anställd

■vid tandläkarinstitutet, dock med avbrott för en tid av omkring 3 år under

den första delen av anställningstiden;

att hon under tiden till september 1923 handhade städningen å institutets

protesavdelning;

att hon vid institutets inflyttning i nya lokaler i oktober 1923 erhöll befattningen

såsom portvakt därstädes, vilken befattning hon innehade till

den 1 juli 1932;

att hon vid sidan av portvaktssysslan förestod städningen av institutets

alla avdelningar intill den 1 mars 1929, då på grund av omläggning av arbetet

med städningen inom institutet hennes befattning med städningsbestyret

i huvudsak upphörde;

att hennes avlöning vid institutet utgjorde, för månad räknat, 40 kronor

från och med år 1905 till och med september 1916, 60 kronor från och med

oktober sistnämnda år till och med mars 1918, 75 kronor från och med

april till och med september 1918, 125 kronor från och med oktober 1918

till och med oktober 1922, 145 kronor från och med november 1922 till och

med februari 1929 samt 45 kronor från och med mars 1929;

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

att lion därjämte från och med år 1909 åtnjöt fri bostad, bestående av

ett rum under den tid, institutet bedrev sin verksamhet i de gamla lokalerna,

och två rum och kök efter inflyttningen i de nya lokalerna;

att hon enligt för henne utfärdat läkarintyg icke längre besitter sådana

krafter, att hon bör åtaga sig tyngre arbete;

samt att hon lämnat portvaktssysslan vid institutet i samband därmed

att vid institutet anställts en ytterligare vaktmästare, vilken tillika tjänstgör

såsom portvakt och bebor den av Mårtensson förut disponerade lägenheten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning.

87 :o.

Eldaren vid högre lärarinneseminariet Oskar Viktor Benediktus Storck.

I punkten 26 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att eldaren vid högre lärarinneseminariet Oskar Viktor Benediktus

Storck må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar

sin anställning vid seminariet, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 660 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Storck är född den 9 augusti 1860;

att han varit anställd såsom eldare vid högre lärarinneseminariet i

Stockholm sedan den 1 januari 1895 eller alltså över 38 år;

att hans dagliga arbetstid uppgått till 4 å 5 timmar;

att hans löneförmåner såsom eldare under de senaste femton åren utgjort,

dyrtidstillägg oberäknat, 1,000 kronor för år, varav 750 kronor I

staten för seminariet upptagen avlöning och 250 kronor jämlikt särskilda

beslut av Kungl. Majit och riksdagen utgående tillfällig löneförbättringj

att han mot särskild ersättning, vilken under senare år uppgått till omkring

500 kronor för år, tillika vid seminariet varit behjälplig med utförande

av vissa snickeriarbeten och mindre reparationer;

samt att arbetet vid seminariet utgjort hans huvudsakliga sysselsättning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits ifrågavarande

framställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

8»

88 :o.

Förre vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Strängnäs Gustaf

Wilhelm Bergstrand. Kungl. Majit föreslår i punkten 27 av förevarande

proposition nr 237 riksdagen medgiva, att förre vaktmästaren vid högre

allmänna läroverket i Strängnäs Gustaf Wilhelm Bergstrand må från

och med månaden näst efter den, varunder han lämnat sin anställning

vid läroverket, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 984 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bergstrand är född den 18 oktober 1862;

att han under tiden 1 november 1912—31 oktober 1932 eller sålunda

under 20 år tjänstgjort såsom vaktmästare vid högre allmänna läroverket

i Strängnäs;

att hans avlöningsförmåner utgjort — förutom fri hostad jämte vedbrand

och lyse — kontant lön, vilken till en början utgått med 780 kronor

men sedermera successivt höjts och under åren 1920—1931 utgjort i medeltal

3,170 kronor för år;

samt att Bergstrand sedan höstterminen 1923 tjänstgjort såsom timlärare

i slöjd vid läroverket.

Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer förty,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

89 :o.

Vaktmästaren vid folkskoleseminariet i Stockholm Karl Rickander»

Kungl. Majit föreslår i punkten 28 av samma proposition riksdagen medgiva,

att vaktmästaren vid folkskoleseminariet i Stockholm Karl Rickander

må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin

anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,368 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Rickander är född den 9 juli 1866;

att han från och med den 1 juli 1908 oavbrutet tjänstgjort såsom vaktmästare

vid folkskoleseminariet i Stockholm;

att han beräknas komma att avgå från sin anställning vid seminariet

den 1 augusti 1933;

att han under senaste år uppburit kontant lön, oberäknat dyrtidstillägg

uppgående till 2,175 kronor, varav 300 kronor ålderstillägg och 300 kronor

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

tillfällig arvodesförhöjning, varjämte lian åtnjutit förmån av fri bostad

med vedbrand och lyse;

samt att från och med år 1918 å Rickander lön verkställts avdrag för

pensionsavgift med 50 kronor för år.

Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

90:o.

Trädgårdsbiträdet vid folkskoleseminariet i Falan August Bergman.

Under punkten 29 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att

trädgårdsbiträdet vid folkskoleseminariet i Falun August Bergman må

från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

■en årlig pension av 900 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bergman är född den 9 november 1871;

att han varit anställd såsom trädgårdsbiträde vid folkskoleseminariet i

Falun från och med den 1 maj 1916;

att han från och med den 1 april 1930 åtnjutit sjukledighet och enligt

läkarintyg är på grund av sjukdom (lungsjukdom) för framtiden oförmögen

att sköta sin befattning vid seminariet;

att han handhaft närmaste uppsikten över seminariets trädgård, därvid

han ådagalagt utmärkt nit ävensom största förtrogenhet med de olika

uppgifter, som hört samman med hans tjänst;

att han under olika tider under åren 1923—1929 tjänstgjort såsom vikarierande

lärare i trädgårdsskötsel vid seminariet;

att hans avlöning såsom trädgårdsbiträde under åren 1925—1929 utgjort

kontant lön, inräknat dyrtidstillägg, i medeltal uppgående till omkring

2,500 kronor för år, samt förmån av fri bostad jämte bränsle, lyse och

planteringsland;

samt att han i ersättning för tjänstgöringen såsom vikarierande lärare

i trädgårdsskötsel sedan år 1923 uppburit sammanlagt omkring 1,400

kronor.

Utskottet biträder vad Kungl. Majit i förevarande ärende föreslagit och

får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

91

91 :o.

Förra städerskan vid högre allmänna läroverket i Kalmar Jenny Karolina

Karlsson, född Pettersson. I punkten 30 av förevarande proposition

nr 237 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att förra

städerskan vid högre allmänna läroverket i Kalmar Jenny Karolina

Karlsson, född Pettersson, må, räknat från och med den 1 januari 1933,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 276 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Karlsson är född den 5 november 1863;

att hon varit anställd såsom städerska vid högre allmänna läroverket

i Kalmar från år 1898 intill utgången av juni månad 1931, då hon på

grund av ålderdomssvaghet nödgades lämna sin anställning;

att hennes dagliga arbetstid vid läroverket uppgick till 3 å 4 timmar;
samt

att hennes avlöning under de senaste åren utgick med 420 kronor

för år, varå dyrtidstillägg icke utgått.

Med hänsyn till städerskan Karlssons jämförelsevis långa anställningstid

har utskottet ansett en mindre pension i detta fall vara motiverad,

oaktat hon icke i sin anställning haft en arbetstid av normal omfattning.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

92 :o.

Förre överläraren vid tekniska skolan i Stockholm Rudolf Samuel Enblom

och lärarinnan vid samma skola Agnes Hörlin, född Nilsson. I en

den 17 mars 1933 dagtecknad proposition nr 239, avseende ecklesiastikdepartementet,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen hilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att förre överläraren vid tekniska skolan i

Stockholm Rudolf Samuel Enblom och lärarinnan vid samma skola Agnes

Hörlin, född Nilsson, må. Enblom räknat från och med den 1 november

1932 och Hörlin från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnar anställningen vid nämnda skola, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära årliga pensioner, Enblom till

belopp av 1,800 kronor och Hörlin till belopp av 1,056 kronor.

Utskottet«,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Enblom,

att han är född den 25 augusti 1861;

att han från år 1898 intill den 31 oktober 1932 tjänstgjort vid tekniska

skolan i Stockholm såsom Överlärare vid byggnadsyrkesskolan i konstruktionslära

med ritning, byggnadsritning med formlära samt kostnadsförslags

upprättande;

att han sedan år 1924 tillika varit förordnad såsom avdelningsföreståndare

vid nämnda avdelning av tekniska skolan;

att undervisningstiden för Enblom i medeltal omfattat 14 timmar i veckan;

att hans avlöningsförmåner vid tekniska skolan, dyrtidstillägg ej inberäknat,

från och med år 1924 utgjort sammanlagt 3,105 kronor för år;

samt att han vid sidan av sin anställning vid tekniska skolan i Stockholm

under en tid av 20 år tjänstgjort såsom speciallärare vid tekniska

högskolan, vilken anställning han lämnat med utgången av juni 1931 och

i vilken han under de senaste fem åren uppburit arvode med 1,200 kronor

för år; och

beträffande Hörlin,

att hon är född den 10 juli 1865;

att hon sedan år 1894 tjänstgjort vid tekniska skolan i Stockholm såsom

underlärarinna i frihandsteckning och konstindustriell fackteckning med

en sammanlagd tjänstgöringstid av i medeltal 20 undervisningstimmar i

veckan;

att hennes avlöningsförmåner, dyrtidstillägg ej inberäknat, från och med

år 1920 uppgått till 1,785 kronor för år;

att hon beräknas komma att avgå från tekniska skolan med utgången av

innevarande läsår;

samt att hon icke har annan sysselsättning än anställningen vid tekniska

skolan och icke heller åtnjuter pension på grund av tidigare innehavd befattning.

Styrelsen för tekniska skolan har hemställt örn pension åt Enblom

och Hörlin till belopp motsvarande 2/a av till dem senast utgående avlöning.

Skolöverstyrelsen och statskontoret hava tillstyrkt pensioner åt Enblom

och Hörlin med respektive 2,064 och 1,188 kronor för år.

Departementschefen har anfört bland annat:

»Såsom framgår av skolöverstyrelsens yttrande, har under en följd av

år pension av statsmedel plägat tilldelas befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm, trots att dessa befattningshavare icke äro anställda

i statens tjänst. Det synes mig tveksamt, huruvida den praxis, som sålunda

utvecklat sig och som ej står i överensstämmelse med vad som

eljest tillämpas beträffande personal vid icke statliga undervisningsanstalter,

bör för framtiden fortgå. Frågan härom synes mig böra upptagas

till övervägande. Emellertid vill jag icke motsätta mig, att pension

nu utverkas åt här ifrågakomna. befattningshavare vid skolan.»

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

93

I motion I: 298 har herr Forssell föreslagit, »att riksdagen måtte besluta

sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 239, att Enblom

förutom av Kungl. Majit föreslagen pension å 1,800 kronor tillerkännes

en tilläggspension å 576 kronor, eller sammanlagt en pension av 2,376

kronor per år».

I motionen har, med erinran örn Enbloms förenämnda anställning såsom

speciallärare vid tekniska högskolan, omnämnts, att lärarkollegiet

vid högskolan hos Kungl. Majit gjort framställning örn särskild pension

åt Enblom på grund av denna anställning. I anledning av denna

framställning hade statskontoret tillstyrkt pension med 576 kronor för

år. Framställningen hade icke föranlett någon Kungl. Maurts åtgärd.

Med hänsyn särskilt till svårigheten för tekniska högskolan att erhålla

högt kvalificerade speciallärare borde enligt motionärens mening särskild

pension i anledning av ifrågavarande anställning utgå med det av

statskontoret föreslagna beloppet.

I likhet med departementschefen finner utskottet tveksamt, huruvida

för framtiden pension av statsmedel bör beredas åt befattningshavare vid

tekniska skolan, som icke är någon statlig undervisningsanstalt. Det kan

ifrågasättas, huruvida icke i stället — såsom fallet varit med personal vid

åtskilliga andra statsunderstödda institutioner — befattningshavarna borde

erhålla delaktighet i statens pensionsanstalt. En sådan delaktighet borde

emellertid begränsas på sådant sätt, att pensionsrätt tillkomme allenast

personal med huvudsaklig sysselsättning vid skolan. Ett närmare övervägande

av hithörande frågor lärer kunna förväntas i anledning av vad

departementschefen i ämnet anfört.

Då sålunda ståndpunkt icke för närvarande kan tagas till frågan, hur

pensionering av personal vid tekniska skolan i Stockholm för framtiden

bör ordnas, har utskottet icke velat motsätta sig, att här ifrågavarande

två befattningshavare i anslutning till hittillsvarande praxis erhålla

pension av statsmedel. Mot vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit

har utskottet intet att erinra.

Motionärens förslag örn särskild pension åt Enblom i anledning av

hans anställning såsom speciallärare vid tekniska högskolan har utskottet

ansett sig icke kunna biträda, enär, såvitt av handlingarna framgår,

denna anställning haft karaktären av ren bisyssla.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å omförmälda

motion I: 298, må medgiva, att förre överläraren vid

tekniska skolan i Stockholm Rudolf Samuel Enblom och

lärarinnan vid samma skola Agnes Hörlin, född Nilsson,

må, Enblom räknat från och med den 1 noveni
-

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

ber 1932 och Hörlin från och med månaden näst efter

den, varunder hon lämnar anställningen vid nämnda

skola, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära årliga pensioner, Enblom

till belopp av 1,800 kronor och Hörlin till belopp av

1,056 kronor.

93:o.

F. d. lektorn Johannes Johansson (tilläggspension). I likalydande motioner

I: 30 och II: 58, väckta den förstnämnda av herrar Thelin och Nordborg

samt den sistnämnda av herr Wallerius jämte två av andra kammarens

övriga ledamöter, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta tillerkänna

f. d. lektorn vid Göteborgs latinläroverk Joli. Johansson en tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till sådant belopp, att sammanlagda

pensionsförmånerna utgöra 4,600 kronor, med rätt att å sammanlagda

pensionsbeloppet åtnjuta förhöjning enligt hestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 samt att detta pensionsbelopp måtte av lektor Johansson

få åtnjutas från och med den 1 juli 1932».

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Johansson är född den 14 maj 1867 och alltså 66 år gammal;

att han från och med vårterminen 1902 till och med den 30 juni 1932, då

han erhållit avsked, tjänstgjort såsom lärare vid allmänna läroverk och

folkskoleseminariet därav såsom ordinarie rektor vid folkskoleseminariet i

Falun 1 januari 1904—31 juli 1912, såsom tillförordnad rektor vid folkskoleseminariet

i Linköping 1 augusti 1912—30 juni 1915, såsom ordinarie rektor

vid sistnämnda seminarium 1 juli 1915—30 april 1924 och såsom ordinarie

lektor i kristendom vid högre latinläroverket i Göteborg från och

med den 1 maj 1924;

att han genom beslut av statskontoret tillerkänts avkortad pension till

belopp av 4,190 kronor, motsvarande efter föreskriven avrundning 3%3 av

det för lektor gällande högsta pensionsunderlaget eller 4,600 kronor.

Vidare inhämtas, att Johansson under år 1931 hos Kungl. Maj:t hemställt,

att honom måtte, oaktat han icke kunde räkna för hel pension föreskrivet

antal tjänstår, tillerkännas oavkortad lektorspension.

Till stöd för denna ansökning åberopade Johansson, dels att han före

inträdet i statstjänst haft anställning såsom notarie hos riksdagens andra

kammare vid riksdagarna 1888—1901 och såsom notarie hos 1888, 1893 och

1898 års kyrkomöten, dels ock att han under mer än 20 år såsom rektor vid

folkskoleseminarium erlagt sådan befattningshavare åliggande pensionsavgift

utan att i anledning därav vinna någon förhöjning av den honom

såsom lektor tillkommande, mot lägre pensionsavgifter svarande pensionsförmånen.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

95

Skolöverstyrelsen tillstyrkte ansökningen under framhållande bland annat,

att överstyrelsen tidigare vid upprepade tillfällen föreslagit, att rektor

vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarium

eller tekniskt läroverk, vilken under viss minimitid — 12 år — innehaft

tjänst eller förordnande såsom rektor men sedermera återgått till ordinarie

ämneslärartjänst, efter sådan återgång måtte få behålla det högre pensionsunderlag,

som varit gällande för honom såsom rektor.

Jämväl statskontoret tillstyrkte åtgärd för beredande åt Johansson av

pensionsförmåner till belopp, motsvarande hel pension för lektor. Ämbetsverket

förklarade sig icke hava något att erinra mot, att sökandens tjänstgöring

hos riksdagen och kyrkomötet tillgodoräknades honom för tilläggspension

samt fann vidare den omständigheten, att sökanden under en följd

av år erlagt pensionsavgifter såsom rektor, utgöra ett särskilt skäl för bifall

till framställningen.

Genom beslut den 8 april 1932 fann Kungl. Maj:t den gjorda ansökningen

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Vid den prövning, utskottet ägnat förevarande ärende, har utskottet icke

funnit tillräcklig anledning föreligga för beredande åt Johansson av tillläggspension.

Gentemot de skäl, som i ärendet anförts till stöd för ett beslut

örn sådan förmån, tillåter sig utskottet framhålla följande. När det

i fråga örn befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen gällt tillgodoräknande

för statspension av föregående, för pension ej beräknelig

anställning, har riksdagen — i anslutning till grundsatser, som vunnit

uttryck i kommunikationsverkens pensionslag — plägat uppställa såsom

förutsättning för tillgodoräknandet, att den tjänstgöring, varom fråga är,

varit av direkt allmännyttig beskaffenhet och till särskilt gagn för befattningshavarens

arbete i statstjänst. Utskottet har ock för sin del vid ett

tidigare tillfälle framhållit angelägenheten av att vid prövning av ärenden

av ifrågavarande art hänsyn tages till frågan, huruvida tjänstgöringen

varit av beskaffenhet att särskilt kvalificera befattningshavaren för

hans efterföljande statstjänst. Det synes utskottet uppenbart, att Johanssons

tjänstgöring hos riksdagen och allmänt kyrkomöte icke kan anses

uppfylla sålunda angivna förutsättningar för tillgodoräknande i och för

en utökning av lektorspensionen. Vad vidare angår det förhållandet, att

Johansson under en följd av år erlagt pensionsavgifter såsom rektor utan

att därför erhålla förhöjning i pensionsförmånen, kan visserligen denna

omständighet sägas utgöra ett visst stöd för tillägg till pensionen. Ett på

nämnda omständighet grundat beslut örn tilläggspension skulle emellertid

komma i strid med den allmänna grundsats för statlig pensionering,

enligt vilken pensionen ställes i viss relation till lönen vid den tjänst,

från vilken avgång äger rum. Ett bifall till motionerna skulle vid sådant

förhållande kunna medföra konsekvenser av icke önskvärd beskaf

Utskottet,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

fenhet ej blott beträffande lärarpersonal utan jämväl i fråga örn andra

områden av statsförvaltningen.

På här angivna skäl och under framhållande tillika, att ärendet nyligen

varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning utan att föranleda framställning

till riksdagen, har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionerna.

Utskottet får sålunda hemställa,

att förevarande motioner I: 30 och II: 58 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

94 :o.

F. d. ämneslärarinnan Kerstin Livia Augusta Fjetterström (tilläggspension).

I motion II: 29 föreslår fröken Wellin, »att riksdagen ville medgiva

att f. d. ämneslärarinnan och biträdande föreståndarinnan vid den

med högre lärarinneseminariet förenade normalskolan Kerstin Fjetterström

må från och med månaden näst efter den, varunder hon avgått från

sin tjänst, under sin återstående livstid uppbära en årlig tilläggspension

av 148 kronor med därtill hörande pensionsförhöjning av 20 kronor jämlikt

kungl, kungörelsen 280/1925».

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Fjetterström är född den 6 juli 1871 och alltså 61 år gammal;

att hon från och med den 8 augusti 1923 till och med den 6 juli 1931,

då hon uppnått pensionsåldern, varit ordinarie ämneslärarinna och biträdande

föreståndarinna vid statens högre lärarinneseminarium och den

därmed förenade statens normalskola för flickor;

att hon dessförinnan tjänstgjort dels under en tid av 20 år såsom ämneslärarinna

vid högre flickskolor, därav 10V* år vid statsunderstödda

skolor, dels ock under 11 år såsom biträdande föreståndarinna vid enskilt

högre lärarinneseminarium;

att hon icke är lagligen berättigad till pension i anledning av sin statsanställning,

enär hon icke kan räkna minst 10 tjänstår i statens tjänst;

att hon emellertid såsom lärarinna vid enskilda läroanstalter varit delaktig

i lärarinnornas pensionsanstalt samt pensionsinrättningen för lärarinnor

vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom, i vilka anstalter

hon även efter inträdet i statstjänst fått kvarstå, därvid viss avgiftsbetalning

av statsmedel ägt rum enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t;

att hon från nämnda pensionsanstalter uppbär pension och tilläggspension

med tillhopa 2,082 kronor för år, vartill kommer pensionsförhöjning

av statsmedel;

samt att, därest Fjetterström kvarstått i tjänst vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, hennes pension från nyssnämnda pensionsinrättningar

skulle utgått med tillhopa 2,230 kronor årligen.

Vidare inhämtas, att Fjetterström i december 1930 hos Kungl. Majit

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

97

gjorde framställning om att åtgärd måtte vidtagas för beredande åt

henne, såsom utfyllnad till de pensioner hon erhölle från förenämnda pensionsinrättningar,

av avkortad statspension i förhållande till hennes anställningstid

vid högre lärarinneseminariet. I utlåtanden häröver tillstyrkte

skolöverstyrelsen och statskontoret åtgärd för tillmötesgående i

viss mån av framställningen. Genom beslut den 16 december 1932 lämnade

emellertid Kungl. Maj:t ansökningen utan bifall.

Motionärens förslag går ut på, att Fjetterström skulle, utöver henne

från lärarinnornas pensionsanstalt samt pensionsinrättningen för lärarinnor

vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom tillkommande pensioner,

av statsmedel erhålla tilläggspension till sådant belopp, att sammanlagda

pensionsförmånerna komme att motsvara vad hon från nämnda

pensionsinrättningar skulle ägt uppbära, därest hon till pensionsåldern

kvarstått i tjänst vid statsunderstödd enskild läroanstalt. Med hänsyn

till föreliggande omständigheter har utskottet ansett sig böra biträda

detta förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 29, må medgiva, att f. d. ämneslärarinnan vid högre

lärarinneseminariet och den därmed förenade statens

normalskola för flickor samt biträdande föreståndarinnan

vid normalskolan Kerstin Livia Augusta Fjetterström

må från och med månaden näst efter den, varunder

hon avgått ur tjänst, å allmänna indragningsstaten

uppbära — såsom tillägg till henne tillkomma nde

pensioner från lärarinnornas pensionsanstalt samt

pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för kvinnlig ungdom — en årlig pension av 148

kronor, med rätt för Fjetterström att å sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280). VIII.

VIII. Jordbruksdepartementet.

95 :o.

Förre domänintendenten friherre Johan Lars Wilhelm Stjernstedt I

en den 27 januari 1933 dagtecknad proposition nr 91, vilken beträffande

jordbruksdepartementet innefattar förslag i tre med nummer 20—22 betecknade

punkter, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

i punkten 20 föreslagit riksdagen medgiva, att förre domänintendenten

Bihang till riksdagens protokoll 1933. S sami. Nr 34. 7

Utskottet.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

friherre Johan Lars Wilhelm Stjernstedt må, räknat från och med den

1 januari 1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,968 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att friherre Stjernstedt är född den 25 juli 1865;

att han från och med den 10 november 1916 till och med den 31 december

1932 eller således något mer än 16 år innehade förordnande såsom

domänintendent i Stockholms län, med vilken befattning enligt

Kungl. Maj:ts beslut från och med den 1 januari 1927 var förenad skyldighet

att utföra utarrenderings- och besiktningsförrättningar samt ombudsmannaskap

vid syner å kronans jordbruksdomäner i Uppsala län;

samt att arvodet för år å nämnda befattning utgjorde 2,000 kronor intill

utgången av år 1918, 3,600 kronor under åren 1919—1926 samt 4,500 kronor

från och med år 1927.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

96: o.

Extra lantmätaren Otto Ivan Leander. I punkten 21 av förevarande

proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att extra lantmätaren

Otto Ivan Leander må från och med månaden näst efter den, varunder

han frånträder sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 2,400 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Leander är född den 15 januari 1881;

att han antogs till lantmäterielev den 7 juli 1900 och den 29 maj 1903

konstituerades till lantmäteriauskultant (från och med ingången av år

1921 extra lantmätare);

att han år 1905 deltagit i praktisk triangelmätningskurs och år 1914

avlagt kultur teknisk examen;

att han alltsedan den 2 juni 1903, då han första gången förordnades såsom

medhjälpare i tjänsten hos lantmätare, varit sysselsatt med utövande

av lantmäteriverksamhet, senast såsom tjänstemedhjälpare hos distriktslantmätaren

i Lindes distrikt;

i att han på grund av sjukdom tidvis varit urståndsatt att sköta sin tjänst

och, enligt vad läkarintyg utvisar, har väsentligt nedsatt arbetsförmåga

samt att någon förbättring för framtiden icke synes vara att förvänta,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

99

varför han måste anses oförmögen till vidare tjänstgöring utom i synnerligen

begränsad omfattning;

samt att han kan räkna sig till godo en tjänstetid av omkring 29 år, av

vilken tid han under något mer än 2 år biträtt vid arbeten å länslantmäterikontor,

under omkring 4 3 A år varit vikarie för distriktslantmätare

beträffande vissa förrättningar samt under närmare 6 år varit självständigt

verksam såsom lantmätare.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

97 :o.

Extra biträdet hos lantmäteristyrelsen Hilma Christina Gustava Daniels,

född Björkgren. Kungl. Maj:t bar i punkten 22 av förevarande proposition

nr 91 föreslagit riksdagen medgiva, att extra biträdet hos lantmäteristyrelsen

Hilma Christina Gustava Daniels, född Björkgren, må

från och med dagen näst efter den, då hon lämnar sin befattning, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 900 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Daniels är född den 6 mars 1859 och alltså nära 74 år;

att hon är änka sedan år 1900;

att hon sedan den 10 februari 1908 oavbrutet tjänstgjort såsom extra

biträde hos lantmäteristyrelsen och därunder i huvudsak varit sysselsatt

med kartlagningsarheten inom styrelsens arkiv;

att hennes löneförmåner, efter att till en början hava utgjort omkring

600 kronor för år, under åren 1917 och 1918 utgått med 1,440 kronor för

år samt från och med år 1919 med 1,800 kronor för år, därav 360 kronor

tillfällig löneförbättring, varjämte Daniels sedan år 1925 åtnjutit en årlig

gratifikation å 200 kronor;

samt att Daniels åtnjutit dyrtidstillägg enligt de för statens befattningshavare

vid oreglerade verk gällande grunder, dock att hon å omförmälda

gratifikation uppburit allenast halvt dyrtidstillägg.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

98 :o.

Föredraganden av tuberkulosärenden hos lantbruksstyrelsen, f. d. regementsveterinären

Lars Gustaf Laurentius Regnér (tilläggspension).

I en den 17 mars 1983 dagtecknad proposition nr 235, vilken beträffande

jordbruksdepartementet innefattar förslag i tre med nr 5—7 betecknade

punkter, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i

punkten 5 föreslagit riksdagen medgiva, att föredraganden av tuberkulosärenden

hos lantbruksstyrelsen, f. d. regementsveterinären Lars

Gustaf Laurentius Regnér må från och med dagen näst efter den, varunder

hans tjänstgöring hos lantbrukstyrelsen upphör, under sin återstående

livstid uppbära — utöver honom på grund av civilmilitär beställning

tillkommande pension — tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 2,172 kronor för år.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Regnér är född den 25 januari 1866;

att han år 1926 avgått från befattningen såsom regementsveterinär och

på grund av nämnda befattning åtnjuter en årlig pension å 4,512 kronor;

att han sedan den 1 oktober 1897 tjänstgjort såsom föredragande av tuberkulosärenden

hos lantbruksstyrelsen, därav från och med den 1 juli

1923 med en föreskriven daglig arbetstid å tjänsterummet av minst sju timmar;
samt

att han i sistnämnda egenskap åtnjutit arvode, vilket under

tiden 1 oktober 1897—30 juni 1923 utgått med belopp, växlande mellan

4,000 kronor och 5,650 kronor för år, under tiden 1 juli 1923—

30 juni 1926, under vilken tid Regnér åtnjutit ledighet från befattningen

såsom regementsveterinär med avstående av hela avlöningen,

uppgått till 10,980 kronor för år, motsvarande avlöning enligt 29 :e lönegraden

31 :a löneklassen i löneplanen för ordinarie tjänstemän vid allmänna

civilförvaltningen, samt under tiden därefter utgått med ett med

hänsyn därtill, att Regnér dåmera tillträtt pension såsom regementsveterinär.

till 6.588 kronor för år reducerat belopp.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att Regnér på grund av sin tjänstgöring

hos lantbruksstyrelsen såsom föredragande av tuberkulosärenden

skulle komma i åtnjutande av tilläggspension till sådant belopp, att

sammanlagda pensionsförmånen komme att motsvara hel pension för

ordinarie tjänsteman i 29;e lönegraden eller 6,684 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

101

99:o.

Förre tillförordnade depåchefen vid Strömsholms hingstdepå, överstelöjtnanten

i armén Carl Johan Ulfsparre (tilläggspension). I punkten 6

av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att

förre tillförordnade depåchefen vid Strömsholms hingstdepå, överstelöjtnanten

i armén Carl Johan Ulfsparre må, räknat från och med den

1 juli 1932, under sin återstående livstid uppbära — utöver honom på

grund av militär beställning tillkommande pension — tilläggspension å

allmänna indragningsstaten till belopp av 900 kronor för år.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ulfsparre är född den 22 december 1861;

att han den 26 maj 1880 inträdde i militärtjänst och den 25 september

1914 erhöll avsked ur aktiv tjänst med pension såsom ryttmästare;

att han uppehöll chefsbefattningen vid Björnö remontdepå under tiden

1 oktober 1914—31 mars 1922 och chefsbefattningen vid Utnäslöts remontdepå

under tiden 1 april 1922—30 september 1926;

att han på grund av förordnande av stuteriöverstyrelsen uppehöll befattningen

såsom depåchef vid Strömsholms hingstdepå under tiden 12

oktober 1926—31 januari 1927;

att han därefter jämlikt Kungl. Majits särskilda beslut på förordnande

uppehållit depåchefstjänsten vid nyssnämnda hingstdepå från och med

den 1 februari 1927 intill utgången av juni månad 1932 eller sålunda under

en tid av 5 år 5 månader;

samt att Ulfsparre såsom av Kungl. Majit tillförordnad chef för Strömsholms

hingstdepå åtnjöt arvode med 5,600 kronor för år, motsvarande det

i 5 § i gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid den allmänna

civilförvaltningen upptagna arvodet för ordinarie innehavare av

befattningen i fråga, 8,500 kronor, efter avdrag dels av 2/3 av den Ulfsparre

såsom ryttmästare tillkommande pensionen, 3,852 kronor, eller 2,568 kronor,

dels ock av beloppet av för ordinarie depåchef bestämd tjänstepensionsavgift,

330 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

framställning.

100 io.

F. d. länsveterinären Emil Hilding Vejlens (tilläggspension). I punkten

7 av förevarande proposition nr 235 föreslår Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att f. d. länsveterinären Emil Hilding Vejlens må, räknat från

och med den 1 januari 1933, under sin återstående livstid uppbära —■ ut
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

över honom författningsenligt tillkommande pension — tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till belopp av 1,068 kronor för år.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Vejlens är född den 3 februari 1867;

att han under tiden 15 juni 1892—14 juni 1895 var förordnad såsom amanuens

vid dåvarande veterinärinstitutets kemiska avdelning;

att han innehaft befattning såsom länsveterinär i Gotlands län under

tiden 1 maj 1916—31 maj 1922 och såsom länsveterinär i Skaraborgs län

under tiden därefter intill utgången av år 1932 och sålunda kan åberopa

en tjänstetid i statens tjänst av 19 hela år;

att han innehaft befattning såsom distriktsveterinär i olika distrikt under

tiden 5 november 1895—30 juli 1896, 19 oktober 1896—31 december 1899

samt 1 augusti 1900—30 april 1916 eller sålunda under tillhopa över 19 år;

samt att statskontoret genom beslut den 24 november 1932 och den 9 mars

1933 tillerkänt Vejlens avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna

i 1907 års civila pensionslag, till belopp av 3,408 kronor, motsvarande 19/25

av det för honom gällande pensionsunderlaget, 4,476 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att Vejlens skulle tillerkännas en tillläggspension,

grundad på tillgodoräknande av tjänstgöringen såsom

distriktsveterinär, i den mån så erfordras för erhållande av hel pension i

egenskap av länsveterinär.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande

framställning.

loirn.

Befälhavaren å fiskeriadministrationens fartyg Eystrasalt, sjökaptenen

Nils Olof Knutsson. I en den 17 mars 1933 dagtecknad proposition nr 237,

vilken beträffande jordbruksdepartementet innefattar förslag i två med

nummer 31 och 32 betecknade punkter, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, i punkten 31 föreslagit riksdagen medgiva, att befälhavaren

å fiskeriadministrationens fartyg Eystrasalt, sjökaptenen Nils Olof

Knutsson må, räknat från och med den 1 december 1932, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 996 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas,

att Knutsson är född den 23 november 1871;

att han från och med den 15 april 1909 till och med den 30 november

1932 eller således över 23 år varit befälhavare å fartyget Eystrasalt;

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

103

att han på grund av försvagad hälsa icke kunnat kvarstå i sin befattning

efter utgången av november 1932;

att hans avlöningsförmåner från och med budgetåret 1927/1928 utgått

med ett årligt arvode av 2,160 kronor jämte dyrtidstillägg enligt för befattningshavare

vid nyreglerade verk gällande grunder ävensom dagtraktamente

med 5 kronor för dag under fartygets seglationstid, vilken

uppgått till 6 å 7 månader för år;

ävensom att det ålegat Knutsson i hans egenskap av befälhavare å berörda

fartyg att navigera och vårda fartyget med tillbehör och inventarier

och att svara för den rätta och ekonomiska skötsel av fartyget, att med

fartyget verkställa de arbeten, som av lantbruksstyrelsen ålagts honom,

samt att vårda den övriga kronans egendom (instrument, fiskredskap och

inventarier m. m.), som lämnats under hans tillsyn.

Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

framställning.

102 :o.

Hovslagaren vid Strömsholms hingstdepå och vid Strömsholms ridskola

Olof Alexander Ahlström. Kungl. Majit föreslår i punkten 32 av samma

proposition riksdagen medgiva, att hovslagaren vid Strömsholms hingstdepå

och vid Strömsholms ridskola Olof Alexander Ahlström må från och

med månaden näst efter den, varunder hans anställning vid hingstdepån

och ridskolan upphör, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 720 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas,

att Ahlström är född den 13 juli 1874;

att han under tiden 1 november 1897—31 oktober 1902 var anställd vid

Norrlands dragonregemente;

att han sedan den 1 september 1912 varit anställd såsom hovslagare

vid Strömsholms hingstdepå och under samma tid tjänstgjort såsom hovslagare

även vid Strömsholms ridskola;

att han vid hingstdepån och ridskolan haft att tillika utföra andra

förekommande smidesarbeten och reparationer;

att hans ersättning såväl vid hingstdepån som vid ridskolan varit bestämd

genom kontrakt, därvid ersättningen för skoning, som utgjort den

väsentligaste delen av hans arbete, utgått enligt fastställd taxa;

att han under åren 1922—1931 i medeltal för år i ersättning uppburit

från hingstdepån omkring 1,200 kronor och från ridskolan omkring 3,700

kronor, i vilka belopp ingått jämväl ersättning för kostnaden för vissa av

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

honom tillsläppta materialier ävensom för arbetslön m. m., vilken kostnad

uppgått till omkring 45 procent av ersättningsbeloppen;

att ban härutöver enligt staten för hingstdepån åtnjutit fri bostad med

planteringsland samt bränsle;

att ban varit berättigad att vid sidan av sin tjänst vid hingstdepån

och ridskolan under vissa villkor utföra arbeten åt enskilda personer

och att därvid begagna depåns skostall å tider, då stallet icke behövde

användas för depåns eller ridskolans räkning, men att bans arbete vid

hingstdepån och ridskolan tagit hans tid i anspråk i sådan omfattning,

att ban allenast i synnerligen ringa utsträckning baft tillfälle att bereda

sig inkomst genom dylika enskilda uppdrag;

samt att Ahlström enligt för honom utfärdat läkarintyg på grund av

sjukdom (ledgångsinflammation i vänster handled) är för framtiden

oförmögen att sköta sin befattning.

Utskottet, som icke baft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att Kungl. Majits ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

103:o.

Förre länsskogvaktaren J. D. Branting. I en den 17 mars 1933 dagtecknad

proposition nr 240, avseende jordbruksdepartementet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att förre länsskogvaktaren Joban Daniel Branting må, räknat från

och med den 1 januari 1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 900 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Branting är född den 23 september 1881;

att ban varit anställd såsom ordinarie skogvaktare bos Kalmar läns

södra skogsvårdsstyrelse från och med den 1 juli 1907 intill utgången av

år 1931, då han på egen begäran på grund av sjukdom frånträdde sin

befattning;

att ban lider av kronisk muskelreumatism och ischias, vilka sjukdomar

göra honom oförmögen för framtiden att sköta skogvaktartjänst;

att Branting, som jämlikt § 69 i det för statens pensionsanstalt gällande

reglementet varit delägare i pensionsanstalten, icke kunnat erhålla

genast börjande tjänstepension från anstalten, enär det icke ansetts

styrkt att — såsom av Branting och skogsvårdsstyrelsen gjorts

gällande — sjukdomen ådragits i tjänsten;

samt att han är medellös.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

105

Med hänsyn till de i ärendet åberopade särskilda omständigheterna

har utskottet icke velat motsätta sig, att pension av statsmedel beredes

Branting, oaktat han icke varit i statens tjänst anställd.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

104:o.

Förra städerskan vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp Karin

Larsson. I motion II: 13 har herr Paulsen hemställt, »att riksdagen ville

bevilja f. städerskan Karin Larsson i Lomma ett årligt underhåll av

500 kronor från och med den dag hon erhöll avsked från sin befattning».

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Larsson är född den 27 augusti 1882 och alltså 50 år gammal;

att hon under tiden den 15 mars 1921—den 30 juni 1931 varit anställd

såsom städerska å Alnarps slott, vilken anställning hon nödgats lämna

på grund av sjukdom;

att hon dessförinnan under åren 1917—1921 haft arbete vid Alnarps

trädgårdar;

att anställningen såsom städerska krävt en daglig arbetstid av omkring

7 ‘A timmar;

att hennes kontanta avlöning, inräknat tillfällig löneförbättring och

dyrtidstillägg, utgjort under budgetåren 1925/1926—1930/1931 i medeltal

omkring 965 kronor för år, vartill kommit fri hostad och bränsle;

att hon enligt läkarhetyg kan på grund av nedsatta kroppskrafter anses

oförmögen att försörja sig genom arbete;

samt att hon icke äger andra tillgångar än ett sparkapital å omkring

4,000 kronor, varjämte hon uppbär pension jämlikt lagen örn allmän pensionsförsäkring

med 170 kronor 40 öre för år.

Över motionen har utskottet inhämtat utlåtande av statskontoret, som

hört styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Institutets styrelse har anfört, att Larsson visserligen innehaft fast

anställning vid institutet endast under 10 år, men att styrelsen, i betraktande

av att hon dessförinnan under 4 år utfört arbete på daglön i

Alnarps trädgårdar, intet hade att erinra mot att hon komme i åtnjutande

av skäligt underhåll.

Statskontoret har, med hänsyn till att Larsson endast under 14 år haft

anställning i statens tjänst, funnit det vara tveksamt, huruvida något årligt

understöd borde beredas henne. I alla händelser borde enligt statskontorets

mening sådant understöd ej utgå med större belopp än 480 kronor.

Utskottet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Då Larssons tjänstetid understiger 15 år, kan givetvis tvekan föreligga

om skäligheten av att i detta fall bereda pension. Emellertid har hon på

grund av sjukdom nödgats redan före 50 års ålder lämna sin anställning,

vilken synbarligen givit henne full sysselsättning och i vilken hon, örn

icke sjukdomen mellankommit, kunnat intjäna ytterligare tjänstår. Vid

nu angivna förhållanden har utskottet ansett sig kunna tillstyrka, att en

årlig pension beredes henne. Mot statskontorets förslag i fråga örn pensionsbeloppet

har utskottet icke haft något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 13, må medgiva, att förra städerskan vid lantbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp Karin Larsson må,

räknat från och med den 1 januari 1933, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 480 kronor.

IX. Handelsdepartementet.

105:o.

Maskinisten vid lotsverket Julins Nilsson. I en den 17 mars 1933 dagtecknad

proposition nr 237 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, i punkten 33, avseende handelsdepartementet, föreslagit riksdagen

medgiva, att maskinisten å lotsverkets tjänstefartyg Skanör Julius

Nilsson må, räknat från och med den 1 oktober 1932, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,800

kronor, varvid skall iakttagas den honom jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 23 december 1932 ålagda återhetalningsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nilsson är född den 13 april 1871;

att han under tiden 16 juli 1898—16 november 1911 tjänstgjorde såsom

eldare å lotsverkets tjänstefartyg Skanör samt därefter och intill utgången

av september 1932 såsom maskinist å samma fartyg;

att hans anställning upphörde på grund av indragning från och med

den 1 oktober 1932 av den med nyssnämnda fartyg anordnade lotsupppassningen

i Öresund;

samt att Nilsson åtnjutit — förutom ersättning för fri kost ombord —

årligt arvode till belopp av 2,880 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 107

Utskottet biträder vad Kungl. Majit i förevarande ärende föreslagit och

får alltså hemställa,

att Kungl. Majits förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

106:o.

Grovarbetaren (nattvakten) vid lotsverkets huvudförråd Anders Petter

Andersson. I motion 11:230 har herr Andersson i Stockholm hemställt,

bland annat, »att riksdagen måtte besluta

2)1 att bevilja grovarbetaren Anders Petter Andersson en årlig pension

av 600 kronor att jämte dyrtidstillägg utgå från och med månaden

näst efter den då han avgick ur tjänst, dock att från pensionen avräknas

det belopp Andersson uppburit i gratifikation».

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Andersson är född den 12 december 1858;

att han varit anställd vid lotsverkets huvudförråd vid Rosenvik å

Kungl. Djurgården, Stockholm, såsom diversearbetare och nattvakt från

och med den 15 mars 1917 till och med den 14 juli 1932;

att han från och med år 1925 till anställningens upphörande åtnjöt en

avlöning av 3,000 kronor för år;

samt att, sedan lotsstyrelsen hos Kungl. Majit gjort framställning örn

pension åt Andersson, vilken framställning av statskontoret i avgivet

utlåtande avstyrkts, Kungl. Majit genom beslut den 9 december 1932

tillerkänt Andersson en gratifikation å 500 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att Andersson, då han anställdes

i lotsverkets tjänst, redan uppnått en ålder av över 58 år samt att denna

anställning omfattat en tidrymd av allenast omkring 15 år. Vid dessa

förhållanden har utskottet funnit sig icke böra tillstyrka, att pension

skulle beredas honom.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion lii 230, i vad den avser

pension åt grovarbetaren (nattvakten) Anders Petter

Andersson, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 16 maj 1933.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Utskottet.

1 Beträffande moni. 1 av ifrågavarande motion, se punkten 55 av detta utlåtande.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Akerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindley, Lindgren,

Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker och Stendahl; dock att herr Guslafsson i Stensholm

icke deltagit i behandlingen av punkterna 19—21 samt att i behandlingen av punkterna

16—18 ävensom 60—92 herr Forssell deltagit i stället för herr Stendahl;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Paulsen, Johansson

i Sollefteå, Wikström och Hammarlund; dock att herr Svedman deltagit i behandlingen av

punkten 12 i stället för herr Laurén och i behandlingen av punkterna 92—106 i stället

för herr Leffler samt att i behandlingen av punkten 19 herr Andersson i Falkenberg deltagit

i stället för herr Paulsen.

Reservationer:

vid punkten 12 (ang. f. d. kaptenen N. U. G. Holmgren):

av herrar Stendahl, Bäcklund, Lovén, Paulsen och Johansson i Sollefteå,

vilka hemställt,

att förevarande motion 1:182 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

vid punkten 22 (ang. pension åt indelte furiren vid Skaraborgs regemente

K. M. Bäck):

av herrar Bäcklund och Laurén, vilka hemställt,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning;

vid punkten 23 (ang. pension åt f. d. indelte distinktionskorpralen J. E.

Josefsson Högberg):

av herrar Bäcklund och Laurén, vilka hemställt,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning;

vid punkten 37 (ang. pension åt vissa arbetare vid Carl Gustafs stads

gevärsfaktori):

av herrar Laurén och Lovén, vilka med hänsyn till de beträffande arbetaren

Alm förebragta omständigheterna ansett pensionen för honom

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

109

böx-a bestämmas till det i motionen II: 466 föreslagna beloppet 1,548 kronor

och i följd härav hemställt,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maurts förevarande

framställning och omförmälda motion II:

466, må medgiva, att följande arbetare vid Carl Gustafs

stads gevärsfaktori må från och med månaden

näst efter den, varunder avgång från anställningen

äger rum, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära årliga pensioner med följande

belopp, nämligen Carl Edvin Alm 1,548 kronor,

Johan Emil Eldin 1,200 kronor samt envar av Anton

Julius Ståhl, Johan Axel Hjulström, Nikolaus August

Blomqvist, Karl Erik Jonsson, Carl August

Eriksson och Gustaf Henning Andersson 1,152 kronor;

vid punkten 50 (ang. understöd åt musiksergeanten C. A. E. Cederblad):

av herrar Ström i Lidköping, Bäcklund, Laurén, Lovén, Paulsen och

Johansson i Sollefteå, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Med hänsyn till de konsekvenser, som möjligen skulle kunna föranledas

av ett beslut örn underhåll åt Cederblad från Vadstena krigsmanshuskassa,

finner sig utskottet icke böra tillstyrka åtgärd i överensstämmelse

med motionärens förslag. Då emellertid i förevarande fall särskilt ömmande

och, som det vill synas, tämligen säregna förhållanden föreligga,

har utskottet ansett sig böra ifrågasätta, huruvida ej åt Cederblad skäligen

borde beviljas ett understöd från allmänna indragningsstaten. Då

Cederblad kan räkna en tjänstetid av omkring 22 år, därav något över 18

år från 20 års ålder, lärer beviljandet av ett mindre årligt understödsbelopp

enligt utskottets mening näppeligen kunna medföra några mera

vittgående ekonomiska konsekvenser. Utskottet förordar, att understödsbeloppet

bestämmes till 420 kronor för år, att utgå från och med den 1

januari 1933.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

11:218, må medgiva, att musiksergeanten i Livregementets

till häst reserv Carl Axel Erik Cederblad må

från och med den 1 januari 1933 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära ett

årligt understöd av 420 kronor»;

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

vid punkten 54 (ang. pension åt städerskan Ebba Sofia Lovisa Lundin):

av herr Bäcklund, som ansett pension i detta fall böra beviljas med av

statskontoret ifrågasatt belopp och alltså hemställt,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 229, må medgiva, att städerskan vid ridskolan,

Strömsholm, Ebba Sofia Lovisa Lundin må från och

med månaden näst efter den, varunder hennes anställning

upphör, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 384

kronor;

vid punkten 56 (ang. pension åt f. fästningsbyggnadsarbetaren B. H.

Ekfelt):

av herr Bäcklund, som hemställt,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 348, må medgiva, att förre fästningsbyggnadsarbetaren

Bror Henning Ekfelt må från och med den 1

januari 1933 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 852

kronor;

vid punkten 57 (ang. pension åt f. d. rullföringsbiträdet O. Lundblad):

av herrar Laurén och Hammarlund, vilka hemställt,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 352, må medgiva, att f. d. rullföringsbiträdet, fanjunkaren

i Hallands regementes reserv Otto Lundblad

må från och med den 1 januari 1933 under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 732 kronor;

vid punkten 60 (ang. pension åt förre polismannen J. Andersson Stertman):
av

herrar Akerberg, Bäcklund, Laurén och Paulsen, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Ehuru Stertmans direkta statsanställning varit jämförelsevis kort,

har utskottet, med hänsyn till föreliggande omständigheter i övrigt, funnit

billigt, att pension av statsmedel heredes honom. I fråga örn pensionens

storlek anser utskottet skäl föreligga för det högre pensionsbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. lil

lopp, 1,200 kronor, som tillstyrkts av statskontoret och föreslagits av

motionären.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande

proposition och med bifall till omförmälda

motion II: 480, må medgiva, att förre polismannen

Jonas Andersson Stertman må, räknat från och med

den 1 januari 1933, under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 1,200 kronor»;

vid punkten 79 (ang. pension åt föreståndarinnan för huslig ekonomi i

Uppsala Ida Norrby):

av herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindgren och Laurén,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet

vidhåller visserligen sin tidigare uttalade mening örn angelägenheten

av att iakttaga varsamhet med beviljande av pension såsom uttryck

av erkännande för förtjänstfull verksamhet utom statens tjänst.

Med hänsyn till vad i propositionen anförts har utskottet emellertid i likhet

med föredragande departementschefen funnit omständigheterna i förevarande

fall vara sådana, att pensionsförmån av statsmedel kan anses

motiverad. Vad Kungl. Maj:t i fråga örn pensionens storlek föreslagit har

ej givit utskottet anledning till erinran. Motionärernas från Kungl. Maj:ts

förslag avvikande framställning kan utskottet icke biträda.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å omförmälda motioner

1:295 och 11:465, i vad de skilja sig från Kungl.

Maj:ts förslag, må medgiva, att föreståndarinnan för

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala Ida Norrby må

från och med månaden näst efter den. då hon frånträder

sin befattning vid skolan, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 2,400 kronor»; samt

vid punkten 92 (ang. pension åt förre överläraren vid tekniska skolan

K. S. Enblom och lärarinnan vid samma skola Agnes Hörlin, född Nilsson):
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

dels av herr Forssell, som med stöd av vad i motionen I: 298 anförts

funnit särskild pension böra tillerkännas Enblom i anledning av bans

anställning såsom speciallärare vid tekniska högskolan och som alltså

hemställt,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majrts förevarande

proposition och omförmälda motion 1:298,

må medgiva, att förre överläraren vid tekniska skolan

i Stockholm Rudolf Samuel Enblom och lärarinnan

vid samma skola Agnes Hörlin, född Nilsson, må, Enblom

räknat från och med den 1 november 1932 och

Hörlin från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnar anställningen vid nämnda skola, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära årliga pensioner, Enblom till belopp av 2,376

kronor och Hörlin till belopp av 1,056 kronor;

dels ock av herr Lovén, som anfört och hemställt följande:

»Med hänsyn till den ringa tjänstgöringsskyldighet, som enligt utredningen

ålegat ifrågavarande anställningshavare vid tekniska skolan, torde

deras anställningar närmast få betraktas såsom bisysslor. Vid sådant

förhållande synes pension åt dessa personer icke böra beviljas. En sådan

ståndpunkt skulle överensstämma med den principiella ställning, som

statsmakterna numera intaga i fråga örn pension för anställningar med

karaktär av bisyssla och som senast kommit till uttryck i innevarande

års riksdags beslut att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (proposition

nr 138) upphäva hittillsvarande pensionsrätt för vissa lärare vid de högre

militärläroverken.

På grund av vad nu anförts hemställer jag,

att riksdagen må avslå såväl Kungl. Maj:ts förevarande

proposition som omförmälda motion 1:298.»

33U45. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.