Utlåtande, angående avlöning till den hos riksdagen tillfälligt anställda ‘personalen m. m.
1933-02-10 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1933:4, Utlåtande, angående avlöning till den hos riksdagen tillfälligt anställda ‘personalen m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1933 kl. I.30 e. ro.
Utlåtande, angående avlöning till den hos riksdagen tillfälligt anställda
‘personalen m. m.
I ett den 20 december 1932 avgivet betänkande framlade riksdagens besparing
sk ommitté vissa förslag till nedbringande av kostnaderna bland annat för
avlöning till riksdagens personal. Dessa förslag avsågo dels minskning av
personalens antal, dels ock nedsättning av avlöningsbeloppen.
Vad först angår frågan om minskning av personalens antal, innebar
kommitténs förslag i huvudsak, att följande befattningar skulle indragas,
nämligen:
lios forsta kammaren: två stenografbefattningar, registratorsbefattningen och
två vaktmästarbefattningar;
hos andra kammaren: två stenografbefattningar, registratorsbefattningen, en
kanslistbefattning och tre vaktmästarbefattningar;
hos statsutskottet: registratorsbefattningen och en vaktmästarbefattning;
hos andra lagutskottet: en vaktmästarbefattning samt
hos jordbruksutskottet: en vaktmästarbefattning.
Å andra sidan skulle enligt kommitténs förslag den huvudsakliga delen av
de göromål, som hittills varit förenade med ovan omförmälda registratorsbefattningar,
överflyttas på en kanslist i vardera kammaren, respektive i statsutskottet,
vilka kanslister skulle tillerkännas samma arvode, som hittills utgått
till registrator. Hos vartdera av andra lag- och jordbruksutskotten skulle
vidare i stället för de till indragning föreslagna vaktmästarbefattningarna inrättas
en befattning såsom vaktmästarbiträde med avlöning, motsvarande ungefär
hälften av den till vaktmästare utgående ersättningen.
Kommittén beräknade, att ett genomförande av ifrågavarande förslag skulle
medföra en besparing av i runt tal 43,000 kronor, däri inberäknat ett belopp
av 3,400 kronor, som skulle vinnas genom indragning av två portvakter i samband
med en ifrågasatt men ej genomförd stängning av två av riksdagshusets
portar.
Enligt vad bankoutskottet inhämtat, har kommitténs förenälnnda förslag
genom beslut av vederbörande personaltillsättande organ blivit genomförda
från och med början av innevarande års riksdag utom i vad avser indragning
av en vaktmästarbefattning hos andra kammaren och av registratorsbefattningen
hos statsutskottet ävensom ersättande av en vaktmästare hos vartdera
Bihang till riksdagens protokoll 1933. S sami. Nr J,.
1
2
BanTcoutskottets utlåtande Nr 4.
av andra lag- och jordbruksutskotten nied ett vaktmästarbiträde. I samband
med indragning av registratorsbefattningen hos första kammaren och densammas
ersättande med en befattning såsom kanslist, tillika registrator, har beslutats,
att den därav betingade indragningen av en kanslistbefattning skall genomföras
längre fram, senast från och med den 11 april 1933.
Yad härefter angår frågan örn nedsättning av a v l ö n i n g s b el o pp
e ra, har kommittén efter granskning av nu gällande avlöningsförmåner kommit
till den uppfattningen, att dessa förmåner, särskilt med hänsyn till nuvarande
tidsläge, borde kunna något reduceras samt att detta lämpligen på grund
av skäl, som av kommittén angivits å sid. 18 i betänkandet, borde ske genom
minskning av till personalen utgående dyrtidstillägg.
I sådant avseende föreslår kommittén, att bestämmelse införes därom, att
dyrtidstillägget räknat från och med början av 1933 års riksdag skall utgå
efter samma procenttal, som guller för reglerade verk, i stället för — såsom
tidigare varit fallet -— efter det för oreglerade verk gällande procenttalet.
Kommitténs förslag innebär sålunda, att dyrtidstillägget, som vid oförändrade
grunder skulle hava utgått efter 28 %, skulle under 1933 års riksdag utgå
med 10 %. Härjämte har kommittén -—■ med hänsyn till att 1932 års riksdag
med 100 kronor sänkt det maximibelopp för avlöning å reglerad statstjänst,
varå dyrtidstillägg högst må utgå —- föreslagit en lika stor sänkning av förut
gällande maximibelopp å 1,250 kronor för beräkning av dyrtidstillägg åt riksdagens
tjänstemän. Det högsta belopp, för vilket dyrtidstillägg å sammanlagda
avlöningen för månad i riksdagstjänst och statstjänst må utgå, skulle sålunda
enligt kommitténs förslag utgöra 1,150 kronor.
Kommittén beräknar, att en besparing av omkring 55,000 kronor skulle ernås
genom dyrtidstilläggets reducering på sätt nyss sagts.
Härutöver har kommittén på angivna skäl föreslagit följande jämkningar
i nu fastställda arvodesbelopp till riksdagens personal m. m.,
nämligen:
nedsättning av dagarvodet till statsutskottets kamrerare från 20 till 17
kronor,
ersättande av en notarie med sekreterargöromål hos bevillningsutskottet med
en notarie,
nedsättning av månadsarvodet till sekreteraren i riksdagens kansli från 400
till 300 kronor och begränsning av arvodet till högst 1,200 kronor för riksdag,
upphävande av hittillsvarande bemyndigande för kanslideputerade att använda
högst 500 kronor till biträde för utarbetande och expediering av riksdagsbeslutet
(§ 6 av gällande avlöningsbestämmelser),
nedsättning av dels arvodet för upprättande av vederbörliga register för
varje lagtima riksdag från högst 5,000 till högst 4,000 kronor, dels ock arvodet
åt en kontrollant av samma arbete från högst 1,000 till högst 500 kronor
(§ 9 av gällande avlöningsbestämmelser, motsvarande § 8 av kommitténs förslag
till avlöningsbestämmelser),
Bankoutskottets utlåtande Nr -4.
3
inräknande i vaktmästarnas grundavlöning av de provisoriska tillägg å respektive
1 krona oell 30 öro, som enligt särskilda beslut av riksdagen utgått
till riksdagens vaktmästare under de senaste åren, genom höjning av hittills
utgående dagarvoden å respektive 10, 9 oell 8 kronor nied ett till 1 krona 50
öre avjämnat belopp, samt
bestämmande av dagarvodet till vaktmästarbiträde till 4 kronor 50 öre.
I anslutning till sina sålunda framlagda förslag har kommittén i bilaga G
till sitt betänkande intagit förslag till avlöningsbestämmelser för riksdagens
personal.
Beträffande innehållet i övrigt av kommitténs förslag får utskottet hänvisa
till betänkandet, vilket utdelats till riksdagens ledamöter.
Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret med skrivelse den 3 januari 1933 till
riksdagen överlämnat besparingskommitténs betänkande, hava riksdagens kamrar
den 12 januari 1933 hänvisa* betänkandet, i vad det avsåge avlöningsbestämmelser
för de hos kamrarna och utskotten samt i riksdagens kansli anställda
tjänstemän och vaktbetjänte, till kamrarnas talmän för att, efter behandling
vid talmanssammanträde jämlikt § 3 mom. 2 av reglementariska föreskrifter
för riksdagen, av talmännen överlämnas till bankoutskottet.
På anmodan av talmännen hava riksdagens kanslideputerade inkommit med
yttrande i ämnet och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot vare
sig de av kommittén föreslagna bestämmelserna örn dyrtidstillägg åt riksdagens
personal eller de jämkningar i avlöningarna för samma personal, som ifrågasatts
av kommittén och som upptagits i bilaga G till kommittébetänkandet.
Med en till bankoutskottet avlåten, den 28 januari 1933 dagtecknad skrivelse
hava kamrarnas herrar talmän överlämnat betänkandet till utskottet. I berörda
skrivelse hava talmännen — med förmälan att frågan behandlats vid samma
dag hållet talmanssammanträde, vid vilket jämväl de ständiga utskottens ordförande
och kanslideputerade närvarit -—• anfört följande:
»Beträffande det i bilaga G till besparingskommitténs betänkande intagna
förslaget till bestämmelser angående avlöningen för de hos kamrarna och utskotten
samt i riksdagens kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte ansågs
till en början, att med behandlingen av 8 § av dessa bestämmelser borde anstå
till dess styrelsen för riksdagsbiblioteket till talmännen inkommit med begärt
yttrande i ämnet. I avseende å ifrågavarande förslag i övrigt föranledde detsamma
från flertalet av de i sammanträdet deltagande icke annan erinran, än
att, enär upplyst blivit att statsutskottet vid denna riksdag liksom föregående
år anställt en särskild registrator, en sådan befattningshavare borde med oförändrat
arvode fortfarande upptagas i 1 § av avlöningsbestämmelserna i stället
för den i kommitténs förslag för statsutskottet ifrågasatta befattningen
''Kanslist, tillika registrator’. I fråga om dagarvodet för statsutskottets kamrerare
anhöll herr Anderson i Råstock att få antecknat, att han avstyrkte den
föreslagna sänkningen av detta arvode.
Vidkommande den av besparingskommittén föreslagna reduceringen av dyrtidstillägget
till riksdagens personal upplystes, att frågan örn sådant dyrtids
-
4
BanJeoutskottets utlåtande Nr 4.
tillägg genom enskilda, motioner bragts under bankoutskottets prövning, och de
i sammanträdet deltagande ansågo, att något uttalande i ämnet från deras sida
icke vore påkallat. Till utskottet skulle emellertid överlämnas tre till talmännen
ingivna skrifter, undertecknade å respektive första kammarens kanslipersonals,
andra kammarens kanslipersonals och riksdagens vaktmästares vägnar,
vilka skrifter föranletts av förslaget om dyrtidstilläggens nedsättning.
Under åberopande av vad sålunda förekommit få vi härmed överlämna och
till godkännande förorda ovannämnda såsom bilaga G till besparingskommitténs
betänkande fogade förslag till avlöningsbestämmelser, dock med undantag för
8 § av samma förslag samt med iakttagande av den ovan angivna ändringen
beträffande den i 1 § upptagna befattningen såsom ''Kanslist, tillika registrator’
hos statsutskottet.»
I ovanberörda skrifter från första och andra hammarens kanslipersonal hemställes,
att de under de senaste åren tillämpade grunderna för dyrtidstilläggets
beräknande måtte bibehållas, dock med den ändringen, att det högsta belopp, för
vilket dyrtids tillägg må utgå å den sammanlagda avlöningen per månad i
riksdagens tjänst och i statstjänst, sänkes till 1,150 kronor. Såsom skäl för ett
bibehållande av i stort sett oförändrade avlöningsförmåner för den å kamrarnas
kanslier anställda personalen anföres, att en icke oväsentlig ökning i arbetsbördan
för denna personal inträtt under de senaste åren samt att en ytterligare
ökning i arbetsbördan komme att äga rum på grund av de vid innevarande
års riksdag beslutade personalindragningarna.
Riksdagens vaktmästare hava i sin ovanberörda skrift hemställt, »att talmanskonferensen
ville föreslå bankoutskottet att, därest utskottet icke anser
sig att även under innevarande års riksdag kunna tillerkänna oss samma avlöningsförmåner
som under föregående år, besluta att, utöver de avlöningsförmåner,
som riksdagens besparingskommitté i sitt betänkande föreslagit, tilldela
oss ålderstillägg på nämnda förmåner, efter de villkor som den av riksgälds
fullmäktige den 30 maj 1928 tillsatta delegationen föreslagit för erhållande
av sådana samt efter de grunder, som bankoutskottet kan finna skäliga.»
Såsom motivering för detta förslag anföres, att den av besparingskommittén
föreslagna reduceringen av dyrtidstillägget skulle — då det stora flertalet av
vaktmästarna saknade fast anställning och åtskilliga av dem vore för sin utkomst
uteslutande hänvisade till inkomsten från riksdagstjänstgöringen — särskilt hårt
drabba vaktmästarpersonalen. Härjämte framhålles, att ett genomförande av kommitténs
förslag skulle ställa personalen i en särställning i förhållande till statens
tjänstemän, beträffande vilka någon nedsättning av dyrtidstillägget under
nu löpande budgetår icke beslutats.
Frågan om dyrtidstillägg åt riksdagens personal har härjämte upptagits i
två inom riksdagen väckta motioner, nämligen nr 119 i första kammaren av
herr Ekman och nr 350 i andra kammaren av herr Lundquist i Rotebro.
I motionen I: 119 hemställes, »att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstilllägg
skall under innevarande riksdag tillsvidare, intill dess annorlunda kan
varda bestämt, utgå till de hos riksdagens kamrar, ständiga och tillfälliga ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr b. "
skott samt kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte enligt de grunder, som
gälla för befattningshavare i statens tjänst vid icke reglerade verk, dock att
det högsta belopp, å vilket dyrtidstillägg å sammanlagda avlöningen i riksdagsmans!
och statstjänst må utgå, skall utgöra 1,150 kronor.»
I motionen 11:350 hemställes, »att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstillägg
skall under innevarande riksdag tillsvidare, intill dess annorlunda kan
varda av riksdagen bestämt, utgå till de hos riksdagens kamrar, ständiga och
tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte enligt de
grunder, som genom kungörelsen den 15 juni 1923 fastställts för befattningshavare
i statens tjänst vid icke reglerade verk, dock att det högsta belopp, å
vilket dyrtidstillägg å sammanlagda avlöningen i riksdagstjänst och statstjänst
må utgå, skall utgöra 1,150 kronor.»
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionerna.
Med hänsyn till vad kamrarnas herrar talmän anfört i sin ovanberörda skrivelse
torde 8 § av riksdagens besparingskommittés förslag till avlömngsbestämmelser,
avseende ersättning för riksdagsregistrens upprättande, icke för
närvarande böra upptagas till behandling.
Vidkommande kommitténs förslag örn ändringar i övrigt i nu gällande avlöningsbestämmelser
för riksdagens personal, har utskottet i likhet med kamrarnas
herrar talmän icke funnit anledning till annan erinran mot detta förslag, än
att, då statsutskottet vid innevarande års riksdag liksom tidigare anställt en särskild
registrator, en sådan befattning torde med oförändrat arvode böra upptagas
i bestämmelserna i stället för den av kommittén föreslagna befattningen
»kanslist, tillika registrator».
De av bankoutskottet sålunda tillstyrkta ändringarna i avlöningsbestämmelserna
torde böra tillämpas räknat fran början av innevarande ars riksdag.
Med avseende å den av bespanngskommittén föreslagna reduceringen av d> rtidstillägget
till riksdagens personal har utskottet visserligen funnit skäl kunna
anföras mot en åtgärd, varigenom riksdagens egen personal skulle i fråga örn
ändring i grunderna för dyrtidstillägg behandlas annorlunda än befattningshavare
inom statsförvaltningen, vilka under det löpande budgetåret äro tillförsäkrade
dyrtidstillägg enligt av 1932 års riksdag antagna grunder. Ej heller
bör förbises, att vissa grupper av riksdagens tjänstemän genom de under innevarande
år vidtagna personalindragningarna fatt ökad arbetsbörda. Även med
beaktande av nu angivna omständigheter har utskottet emellertid i likhet
med kommittén funnit det vara i nuvarande tidsläge påkallat, att ersättningen till
riksdagens personal något reduceras. Lämpligen torde detta, såsom kommittén
föreslagit, böra ske genom beskärning av dyrtidstillägget. Den nedsättning, som
kommittén ifrågasatt eller från 28 till 10 procent, synes emellertid vara alltför
långt gående. Utskottet har funnit sig böra såsom skäligt föreslå, att dyrtidstilllägget
bestämmes att under innevarande riksdag utgå med 20 procent. Det högsta
Utskottet.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr .4.
belopp, å vilket sådant tillägg å sammanlagda avlöningen för månad i riksdagstjänst
och statstjänst må utgå, torde, såsom kommittén föreslagit, böra fastställas
till 1,150 kronor. Beträffande grunderna för dyrtidstilläggets beräkning
i övrigt synas i enlighet med vad hittills tillämpats bestämmelserna för
icke reglerade verk böra äga giltighet.
Vid bifall till vad utskottet här förordat skulle uppkomma en besparing i avlöningskostnaderna,
som i förhållande till kostnaden för dyrtidstillägg enligt
oförändrade grunder kan uppskattas till inemot 25,000 kronor. I detta sammanhang
må omnämnas, att den besparing, som kommer att vinnas genom vidtagna
personalindragningar samt föreslagna jämkningar i grundavlöningar
m. m., kan beräknas till omkring 33,000 kronor i förhållande till kostnaderna
för år 1932.
Vid den behandling, utskottet i nu förevarande sammanhang ägnat avlöningsbestämmelserna
för riksdagens personal, har utskottet icke kunnat undgå det intrycket,
att det hittills tillämpade avlöningssystemet i flera avseenden är mindre
tillfredsställande. Särskilt gäller detta i fråga örn grunderna för beräkning av
dyrtidstillägg, vilka närmast till följd av maximeringsföreskrifterna medföra betydande
ojämnheter i tillämpningen, i det att i samband med varje förändringav
procenttalet för dyrtidstillägget förskjutningar inträda i relationen mellan
olika befattningshavares avlöningsförmåner. Över huvud taget framstår det
som ett önskemål, att avlöningen till riksdagens personal såvitt möjligt fastställes
att utgå efter enklare och mera enhetliga grunder än vad nu är fallet.
I främsta rummet torde detta böra åstadkommas genom en avveckling av dyrtidstillägget,
vilken synes desto mer naturlig, som det här är fråga örn uppdrag
av tillfällig art under viss kortare del av året.
Med hänsyn till vad nu anförts har utskottet, i viss anslutning till vad i
motionen II: 350 framhållits, ansett önskvärt, att en revision av gällande avlöningsförhållanden
för riksdagens personal kommer till stånd. Utredning härom
synes böra verkställas genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg
och så anordnas, att vid densamma erfarenhet från olika områden av riksdagsarbetet
kan tillgodogöras. Resultatet av utredningen bör föreligga i god
tid före nästkommande års riksdag.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som framdeles kommer att
avgiva utlåtande beträffande besparingskommitténs under § 8 i avlöningsbcstämmelserna
innefattade förslag, bär hemställa,
I) att riksdagen, i anledning av riksdagens besparingskommittés
förslag, må
1 :o) med tillämpning räknat från början av 1933 års riksdag
godkänna härvid fogade förslag till avlöningsbestämmelser
för personal hos riksdagens kamrar, utskott och kansli
m. m.;
2 :o) besluta, att dyrtidstillägg skall under innevarande riks
-
Bankoutskottets utlåtande Nr Jt.
7
dag tillsvidare, intill dess annorlunda kan varda av riksdagen
bestämt, utgå till personal hos riksdagens kamrar, utskott och
kansli enligt de grunder, som gälla för befattningshavare i
statens tjänst vid icke reglerade verk, dock med iakttagande
dels att dyrtidstillägget skall beräknas efter ett procenttal av
20, dels ock att det högsta belopp, för vilket dyrtidstillägg å
sammanlagda avlöningen för månad i riksdagstjänst och statstjänst
må utgå, skall utgöra 1,150 kronor; samt
3:o) besluta uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
• att, med beaktande av vad utskottet ovan anfört, låta verk
ställa
utredning i syfte att ernå ett mera ändamålsenligt ordnande
av avlöningsförhållandena för riksdagens personal; ävensom
II)
att förevarande motioner 1:119 och 11:350 må anses
besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.
Stockholm den 10 februari 1933.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm*, Lindley, Lindgren*,
Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker, Stendahl och Bjurström*;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Pettersson i
Rosta, Paulsen*, Ahl och Johansson i Edsbyn.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
8
B anie outskottets utlåtande Nr 4.
Bilaga.
Aylöniugsbestiimmelser för personal hos riksdagens kamrar, utskott
och kansli m. m.
1 §•
Avlöningen utgår till nedanstående befattningshavare med följande belopp:
hos kamrarna:
Sekreterare, månadsarvode ............................
Notarie (stomnotarie), dagarvode ......................
Förste stenograf, » ......................
Stenograf, » ......................
Förste kanslist, » ......................
Kanslist, tillika registrator, dagarvode ..................
Kanslist, dagarvode ..................................
Förste vaktmästare och vaktmästare, som ombesörjer utdelningen
av postförsändelser till kamrarnas ledamöter, dagarvode
Annan vaktmästare, dagarvode ........................
kronor
1,000: —
»
22: —
»
22: —
»
18: —
»
18: —
»
15: —
»
12: —
»
11: 50
»
9:50.
Anmärkning. Därest viss tjänsteman inom kammarens kansli utses av
talmannen att vid förfall för sekreteraren bestrida sekreterargöromålen inom
kammaren och i övrigt biträda sekreteraren, utgår till sådan tjänsteman, utöver
dagarvode, särskild ersättning med 150 kronor för månad, dock att dagarvodet
jämte berörda ersättning ej må överstiga 750 kronor för månad.
hos statsutskottet:
Sekreterare, månadsarvode ............................ kronor 1,000: —
Notarie, som tillika förrättar sekreterargöromål, dagarvode . . » 20: —
Kamrerare, dagarvode ............... » 17: -—
Registrator, dagarvode ................................ » 15: —
Kanslist, dagarvode .................................. » 12: —
Förste vaktmästare, dagarvode ...... » 10:50
Vaktmästare, dagarvode .............................. » 9:50.
hos konstitutions-, bevillnings-7 banko-, första och andra lag- samt jordbruks
-
utskotten:
Sekreterare, månadsarvode ............................ kronor 800: —
Notarie, som tillika förrättar sekreterargöromål, dagarvode . . » 20:—-
Annan notarie, dagarvode ............................ » 14: -—
Kanslist, dagarvode .................................. » 12: —
Vaktmästare, dagarvode .............................. » 9:50
Vaktmästarbiträde, dagarvode ......................... » 4:50.
hos tillfälligt utskott:
Sekreterare, månadsarvode ..........................kronor 800: —,
vilket arvode dock ej må överstiga 1,200 kronor för riksdag.
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
9
i riksdagens kansli:
Sekreterare, månadsarvode ............................ kronor
vilket arvode dock ej må överstiga 1,200 kronor för riksdag.
Korrekturläsare, dagarvode ............................ *
Vaktmästare, dagarvode ............................ *
2 §.
Månads- och dagarvode beräknas från inträde i tjänstgöring samt utbetalas
vid utgången av varje månad och sista gången efter slutad tjänstgöring.
3 §•
Månads- och dagarvodena upphöra:
för kamrarnas sekreterare, notarien och förste stenografema samt två kanslister
hos vardera kammaren, första vaktmästarna hos kamrarna och de vaktmästare,
som ombesörja utdelningen av postförsändelser till kamrarnas ledamöter,
ävensom för en vaktmästare hos vardera kammaren, sedan fjorton dagar
efter riksdagens avslutande tilländagått;
för en å tryckeriavdelningen anställd vaktmästare, sedan 30 dagar, samt
för övriga å riksdagens kanslis tryckeriavdelning anställda tjänstemän och
vaktmästare, sedan en tid av 25 dagar efter riksdagens slut förflutit; och
för övrig personal med den dag, då tjänstgöringen för en var av dem slutar.
4 §.
Utöver de i 1 § fastställda arvoden äga följande tjänstemän, därest de äro
innehavare av statstjänst, nämligen sekreterarna hos kamrarna och i de ständiga
utskotten, notarier, vilka tillika förrätta sekreterargöromål, till ett antal
av fyra i statsutskottet och en i vart och ett av de övriga ständiga utskotten,
ävensom kamreraren i statsutskottet, rätt till ersättning med två tredjedelar
av vad vederbörande befattningshavare visat sig hava på grund, av tjänstgöring
hos riksdagen avstått av de till statstjänsten hörande avlöningsförmånerna.
Ersättning, varom nu förmäles, utbetalas vid utgången av varje månad och
sista gången efter slutad tjänstgöring.
5 §•
Den efter riksdagens slut för tjänstemännen i tryckeriavdelningen anslagna
avlöning, utgörande vedergällning för korrekturläsning samt tillsynen å tryckning
och expediering av alla sådana riksdagshandlingar, vilka icke före riksdagens
avslutande hinna tryckas och till expedition befordras, med undantag
av registret över kamrarnas protokoll och bihanget därtill, får icke utbetalas
förr än det ifrågavarande arbetet blivit behörigen fullbordat; och skola vaktmästarna
för dem tillagd avlönings åtnjutande vara skyldiga att, så länge
tryckningen av riksdagshandlingarna efter riksdagens slut fortgår, förrätta
alla de göromål, som därav påkallas.
6 §.
Innan sista andelen av här omförmält arvode eller ersättning må utbetalas,
skall det vara behörigen styrkt, att vederbörande tjänsteman i föreskriven
ordning avlämnat ej mindre de utskottens särskilda arkiv tillhörande böcker
och handlingar, som dessa tjänstemän under riksdagen haft örn händer, än ock
de böcker, som från riksdagens bibliotek blivit till dem utlånade.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 8 sami. Nr 4.
300: —
13: —
10: 50.
2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr .4.
7 §•
Vid slutet av varje riksdag må till vardera av de under hela riksdagen i
kamrarna anställda förste vaktmästarna och till de kamrarnas vaktmästare,
som ombesörja utdelningen av postförsändelser till kamrarnas ledamöter, utbetalas
ett belopp av 50 kronor. Därjämte må, jämväl vid slutet av varje riksdag,
till en var av de vaktmästare och vaktmästarbiträden, vilka efter klockan
elva e. m. tjänstgjort vid aftonplena, utbetalas en extra ersättning av fyra kronor
för varje gång sådan tjänstgöring ägt rum.
8 §.
9 §•
Då inom ständigt utskott behov föreligger att för behandlingen av visst
eller vissa ärenden tillkalla utom utskottets kansli stående person att biträda
utskottet ävensom då fråga är örn ersättning åt tjänstemän och betjänte i särskilt
eller sammansatt utskott, skall utskottet beträffande ersättning åt sålunda
tillkallat biträde eller sålunda anställd kanslipersonal inhämta kanslideputerades
yttrande, innan hos kamrarna förslag i ämnet avgives.
10 §.
Ovanstående bestämmelser förbliva gällande, intill dess riksdagen annorlunda
beslutar.
Stockholm 1938. Kungl. Horboktryckeriet länna Tryckeri A.-b.
335664
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.