Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga örn vissa förändringar i riksgäldskontorets organisation m. m.
1933-05-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1933:42, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga örn vissa förändringar i riksgäldskontorets organisation m. m.
Dokumentets text
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1933 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning
i fråga örn vissa förändringar i riksgäldskontorets
organisation m. m.
I en till bankoutskottet avlaten, den 27 april 1933 dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksgäldskontoret framlagt förslag till vissa förändringar
i riksgäldskontorets organisation.
Inledningsvis hava fullmäktige erinrat därom, att riksgäldskontorets nuvarande
arbetsorganisation daterade sig väsentligen från år 1917. Visserligen
hade sedan dess ett antal nya ordinarie befattningar — nästan uteslutande
i de lägre lönegraderna — inrättats, men huvudgrunderna för organisationen
vore oförändrade. Kontoret vore sålunda fortfarande organiserat i 1) kanslibyrån,
2) kameralbyrån med följande underavdelningar, nämligen räkenskapsavdelningen,
kassaexpeditionen, obligations- och kupongavdelningen
samt statsskuldboksavdelningen, 3) revisionsbyrån och 4) riksdagens ekonomiska
förvaltningsbyrå, vilken sistnämnda byrå år 1930 uppförts på ordinarie
stat. Fördelningen av göromålen mellan de olika byråerna och avdelningarna
vore för närvarande huvudsakligen densamma som år 1917.
Ehuru organisationen måste i stort sett sägas hava på ett tillfredsställande
sätt fyllt sin uppgift under de gångna åren, hade dock, fortsätta fullmäktige,
vissa svagheter framträtt i densamma i samma mån som riksgäldskontorets
arbete ökats i en omfattning, vilken vid organisationens tillkomst icke kunnat
förutses. Till belysande därav erinrades, att statsskulden från slutet av år
1917 till slutet av april 1933 mer än fördubblats, i det att den ökats från
1 149 miljoner kronor till 2 305 miljoner kronor.
Vad särskilt beträffar statsskuldboksavdelningen, som främst drabbats
av den ökade arbetsbelastningen, ville fullmäktige framhålla, att den i statsskulden
inskrivna statsskulden mer än femdubblats från slutet av 1917 till
slutet av april 1933, nämligen från 145 miljoner kronor till 807 miljoner
kronor, att antalet utelöpande certifikat under nyssnämnda tid ökats från
4 572 till 16 688, i det att 20 078 nya certifikat utfärdats och 7 962 återställts,
att under samma tid antalet inskrivna räntebärande obligationer ökats från
omkring 62 000 till 602 080, att med avdelningen från år 1918 införlivats
en ny rörelsegren, nämligen inskrivning och deposition i riksgäldskontoret
av premieobligationer, av vilka vid slutet av april 1933 ett antal av 327 213
voro deponerade enligt 85 428 utelöpande förvaringsbevis, samt att antalet
Bankoutskottets utlåtande Ar 42.
13
personer m. fl., med vilka statsskuldboksavdelningen på grund av deposition
och inskrivning i statsskuldboken har förbindelse, numera utgör omkring
90 000. I avgifter för deponering av premieobligationer bade under
tiden 1918—30 april 1933 influtit ett sammanlagt belopp av i runt tal 400 000
kronor.
En betydande ökning av kontorets arbetsuppgifter bade vidare föranletts
av införandet från år 1918 av premieobligationslånetypen såsom en ny
form för statens upplåning. Härigenom har bl. a. en särskild avdelning,
premielånsexpeditionen, måst inrättas, vars personalbehov täckts genom
överflyttning av tjänstemän från de andra avdelningarna. Sedan numera
provision å kuponginlösen icke längre utginge till de svenska bankerna, hade
därjämte den direkta kuponginlösen i riksgäldskontorets kassa betydligt
ökats.
Att det överhuvud taget varit möjligt att inom ramen av 1917 års organisation
tillgodose de starkt ökade krav, som under tiden därefter ställts på
riksgäldskontoret, förklarades därav — framhålla fullmäktige i detta sammanhang
— att kontorets personal, i främsta rummet den ordinarie, successivt
fått sig ålagd ökade arbetsuppgifter och ökat ansvar samt att en avsevärd
utökning av den icke-ordinarie personalen ägt rum. Å kameral- och
revisionsbyråerna hade de ordinarie befattningarna inom 22 :a—30 :e lönegraderna,
för närvarande uppgående till 8, icke undergått annan ökning
sedan början av år 1918 än inrättandet år 1919 av befattningen såsom
statistiker och bokhållare, under det att personalen i övrigt å nämnda
byråer samtidigt ökats från 38 till 74. För statsskuldboksavdelningen, vars
ordinarie personal i högre tjänsteställning endast utgjordes av en kamrerare
(26:e lönegraden) och en revisor (22:a lönegraden), hade personalen i övrigt
ökats från 7 till 23.
Med avseende å behovet av en förändring och förstärkning av riksgäldskontorets
organisation anföra fullmäktige:
Även om man bortser från de extra påfrestningar, som tid efter annan
förekomma i samband med statslåneemissioner och lånekonventeringar, hava
göromålen i riksgäldskontoret numera så väsentligt vuxit, att en allmän
översyn av verkets organisation jämte inrättande av ett antal nya tjänster
i mera kvalificerad ställning måste framstå såsom behövlig, särskilt som
man med hänsyn till den fortgående starka statliga skuldsättningen kan utgå
från, att även i fortsättningen alltjämt stegrade krav komma att ställas på
riksgäldskontoret. Å andra sidan är det klart, att under nuvarande tidsläge
inrättandet av nya tjänster måste begränsas till vad som för ögonblicket
måste anses vara oundgängligen nödvändigt.
Den nuvarande organisationen kräver enligt fullmäktiges mening en förändring
och förstärkning särskilt i vad densamma avser vården av i riksgäldskontoret
förvarade värdehandlingar samt statsskuldboksavdelningen.
Jämlikt § 13 av tjänstgöringsordningen för riksgäldskontoret åligger vården
av och ansvarigheten för osålda obligationer m. m. förste deputeraden
och riksgäldskommissarien, för i statsskuldboken inskrivna räntebärande
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
statsobligationer förste deputeraden och föreståndaren för statsskuldboksavdelningen,
för i statsskuldboken inskrivna premieobligationer föreståndaren
och revisorn å statsskuldboksavdelning samt för kupongark, avsedda för utbyte
mot talonger, två tjänstemän å obligations- och kupongavdelningen.
Såsom framgår av det föregåeende, har förste deputeraden att i betydande
mån taga befattning med vården av värdehandlingarna. På grund av den
under de senare åren inträdda, högst avsevärda ökningen av riksgäldskontorets
verksamhet och av mängden av ärenden, som skola prövas eller
avgöras av fullmäktige, har det visat sig vara förenat med allt större svårighet
för förste deputeraden att utan eftersättande av andra arbetsuppgifter i
önskvärd utsträckning ägna sig åt göromålen i riksgäldskontorets förvaringsvalv.
Detta är självfallet till nackdel, då valvstjänstgöringen kräver, att
de i densamma deltagande personerna utan jäkt kunna ägna sig åt sina
uppgifter samt att de städse skola vara beredda att stå till förfogande för
verkställande av uttag av obligationer m. m. En annan olägenhet är, att
kontroll över värdeförvaltningen från revisionsbyråns sida i viss mån försvåras
därav, att densamma påkallar förste deputeradens närvaro i valvet.
Efter omnämnande, att på uppdrag av tjänstförrättande förste deputeraden
i riksgäldskontoret Hallin inom riksgäldskontoret företagits utredning
angående ändrad organisation dels av värdeförvaltningen inom kontoret.
dels ock av statsskuldboksavdelningen samt att denna utredning verkställts
av förste revisorn T. Borell och statistikern S. Widlund, anföra fullmäktige,
att utredningen utmynnat i ett förslag av i huvudsak följande
innebörd:
Beträffande värdeförvaltningen hava utredningsmännen ifrågasatt, att
denna för ökad trygghets vinnande skulle — i likhet med vad som tillämpas
i riksbanken — anförtros åt tre tjänstemän i stället för, såsom nu är fallet,
åt endast två. Dessa tjänstemän skulle gemensamt, en för alla och alla för
en, ansvara för de av dem omhänderhavda värdehandlingarna. Av dem
skulle en tjänsteman, vilken skulle deltaga i vården av värdehandlingarna å
samtliga avdelningar, tillhöra revisionsbyrån och de två övriga den avdelning,
till vilken värdeförvaltningen ifråga hörde. Genom att en i vården deltagande
tjänsteman vore placerad å revisionsbyrån skulle den fördelen ernås, att granskningen
av värdeförvaltningen från revisionsbyråns sida kunde begränsas i förhållande
till vad som eljest vöre erforderligt, varjämte ifrågavarande tjänsteman
skulle komma att intaga en mera självständig ställning gentemot de övriga
i vården deltagande tjänstemännen än örn han vöre direkt underordnad
någon av dem. — Enligt förslaget skulle sålunda förste deputeradens direkta
befattning med förvaltningen av värdehandlingarna upphöra. Självfallet
borde det emellertid i fortsättningen ankomma på förste deputeraden att i erforderlig
utsträckning utöva tillsyn över berörda förvaltning. Genomförandet
av den föreslagna anordningen beträffande värdeförvaltningen krävde enligt
förslaget en viss ökning av riksgäldskontorets ordinarie personal. Beträffande
statsskuldboksavdelningen föreslogs bl. a. inrättande av en ny
högre ordinarie befattning. Härjämte skulle en ny ordinarie befattning i 22:a
lönegraden inrättas å revisionsbyrån med åliggande för dess innehavare att,
såsom ovan omförmälts, deltaga i vården av samtliga avdelningars värdehandlingar.
Ifråga örn statsskuldboksavdelningen erinrade utredningsmännen, att
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
15
denna organisatoriskt vore en avdelning av kameralbyrån. Denna organisationsform
syntes med hänsyn till den utveckling, avdelningens verksamhet
tagit, icke längre vara lämplig. I själva verket hade avdelningen under de
senare åren kommit att intaga en alltmer fristående ställning, i det att föreståndaren
självständigt haff att handlägga nära nog samtliga till avdelningen
hörande ärenden, i den mån det ej ankommit på fullmäktige, förste deputeraden
eller kanslibyrån att pröva desamma. Vid sådant förhållande syntes
det vara helt naturligt, att avdelningen även formellt utbrötes ur kameralbyrån
och organiserades såsom en byrå under en chef, direkt underordnad
fullmäktige. Den sålunda tilltänkta byrån, för vilken föreslogs benämningen
statsskuldboksbyrån, borde lämpligen i fråga om antalet högre befattningshavare
vara i stort sett jämställd med riksbankens avdelning för öppna och
slutna deposita, och föreslogs i anslutning härtill inrättande av en ny ordinarie
befattning såsom föreståndare för byrån med placering i 30:e lönegraden.
Slutligen ifrågasatte utredningsmännen uppflyttning från 7:e till 11 :e lönegraden
av två kameralbiträdesbefattningar å statsskuldboksavdelningen och
en kameralbiträdesbefattning i kassaexpeditionen.
För egen del hava fullmäktige tagit ståndpunkt till utredningsmännens
förslag på följande sätt:
I likhet med utredningsmännen anse fullmäktige, att förste deputeraden
med hänsyn till dennes allt mer ökade göromål bör befrias från direkt
befattning med den omfattande och tidskrävande värdeförvaltning, som
sammanhänger med statsskuldboksrörelsen, och denna förvaltning i stället
anförtros åt tre tjänstemän. Enligt fullmäktiges mening kan däremot förste
deputeraden åtminstone tills vidare utan egentlig olägenhet behålla sin befattning
med vården av övriga värdehandlingar.
Enligt utredningsmännens förslag skulle ansvaret för riksgäldskontorets
värdehandlingar åvila en tjänsteman å revisionsbyrån och två tjänstemän å
statsskuldboksavdelningen. För detta förslags genomförande erfordras emellertid
en ny befattningshavare å revisionsbyrån. Fullmäktige, som i förevarande
organisationsfråga utgått från att söka komma fram till en anordning,
som ej kräver mer än den allra nödvändigaste personalökning, hava
därför stannat vid, att samtliga de tre tjänstemän, som skola handhava
vården av statsskuldboksavdelningens värdehandlingar, böra tillhöra nämnda
avdelning, dock med skyldighet för chefen för revisionsbyrån att i enlighet
med för honom gällande instruktion utöva vederbörlig kontroll ävensom
genom stickprov eller annorledes tid efter annan verkställa inventeringar
av värdehandlingsförrådet. Ett genomförande av en sådan i jämförelse med
utredningsmännens förslag något begränsad organisation, som fullmäktige
dock anse fylla berättigade anspråk på en effektiv kontroll, betingar endast
utökning av statsskuldboksavdelningens personal med en befattningshavare.
Fullmäktige hålla i likhet med utredningsmännen jämväl före, att statsskuldboksavdelningen
bör utbrytas ur kameralbyrån och utgöra en självständig
byrå. Med hänsyn därtill och till det elkade ansvar, som den nu ifrågasatta
omorganisationen skulle medföra för byråns chef, anse fullmäktige
vidare, att sistnämnda befattning med benämning byrådirektör bör uppflyttas
från 26:e till 28:e lönegraden. I samband härmed skulle inrättas en
ny kamrerarbefaltning, som enligt fullmäktiges mening dock ej erfordrar placering
i högre lönegrad än den 24 :e. Vad angår slutligen föreslagen högre
16
Bankoutskottets utlåtande .Yr 42.
Utskottet.
lönegradsplacering för vissa kameralbiträden bör enligt fullmäktiges mening
denna fråga först framdeles komma under omprövning i samband med ovan
antydda närmare granskning av riksgäldskontorets organisation i övrigt.
De av fullmäktige nu såsom mest trängande förordade organisationsförändringarna
torde böra tillämpas från och med den 1 juli 1933.
Med åberopande av vad sålunda anförts hava fullmäktige hemställt, att
bankoutskottet ville föreslå riksdagen att, med uteslutande från och med
den 1 juli 1933 ur tjänsteförteckningen över befattningar vid riksgäldskontoret
av 2 kamrerare i 26 :e lönegraden, från och med samma dag därstädes
uppföra 1 byrådirektör i 28 :e lönegraden, 1 kamrerare i 26 :e lönegraden
och 1 kamrerare i 24 :e lönegraden.
Utskottet, som finner starka skäl vara anförda för de av fullmäktige föreslagna
förändringarna beträffande riksgäldskontorets organisation, har icke
funnit anledning till erinran mot fullmäktiges förslag.
Nämnda förslag innebär, att en kamrerarbefattning i 24 :e lönegraden
skulle nyinrättas samt att en befintlig befattning såsom kamrerare i 26 :e
lönegraden skulle med benämning byrådirektör uppflyttas till 28:e lönegraden.
Med avseende å sistnämnda tjänst vill utskottet endast konstatera,
att då utskottet — i överensstämmelse med vad fullmäktige synas hava
avsett — förutsätter, att den nuvarande innehavaren av kamrerarbefattningen
utan ansökning konstitueras å byrådirektörstjänsten, behov av någon
särskild övergångsanordning icke föreligger.
Åberopande vad nyss anförts hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må besluta, att den vid avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens
verk fogade tjänsteförteckningen skall, med tillämpning från
och med den 1 juli 1933, i nedan angiven del erhåll^ följande
ändrade lydelse:
Tjänsteförteckning
angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande
verk ävensom för vissa av dessa befattningar de
särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den
i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.
Verk och befattningar Lönegrad en
ligt
löne
Riksgäldskontoret.
planen
1 riksgäldskommissarie ....................... 30
1 byrådirektör ............................... 28
1 byrådirektör ............................... 27
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
17
Lönegrad en
-
Verk och befattningar ligt löne
planen
1
sekreterare ................................ 26
1 kamrerare ................................. 26
1 kamrerare ................................. 24
1 notarie .................................... 22
Stockholm den 19 maj 1933.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm*, Lindley,
Lindgren, Ström i Lidköping, Stendahl, Bjurström och Bodin;
från andra kammaren: herrar Leffler*, Bäcklund, Laurén, Lovén, Paulsen,
Johansson i Sollefteå, Wikström och Pettersson i Rosta.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
mot utskottets motivering av herr Stendahl.
Bihang till riksdagens protokoll 1033. 8 sami. Nr 10—42.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.