Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga örn vissa förändringar i riksgäldskontorets organisation m. m.

1933-05-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1933:42, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga örn vissa förändringar i riksgäldskontorets organisation m. m.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

i fråga örn vissa förändringar i riksgäldskontorets

organisation m. m.

I en till bankoutskottet avlaten, den 27 april 1933 dagtecknad skrivelse

hava fullmäktige i riksgäldskontoret framlagt förslag till vissa förändringar

i riksgäldskontorets organisation.

Inledningsvis hava fullmäktige erinrat därom, att riksgäldskontorets nuvarande

arbetsorganisation daterade sig väsentligen från år 1917. Visserligen

hade sedan dess ett antal nya ordinarie befattningar — nästan uteslutande

i de lägre lönegraderna — inrättats, men huvudgrunderna för organisationen

vore oförändrade. Kontoret vore sålunda fortfarande organiserat i 1) kanslibyrån,

2) kameralbyrån med följande underavdelningar, nämligen räkenskapsavdelningen,

kassaexpeditionen, obligations- och kupongavdelningen

samt statsskuldboksavdelningen, 3) revisionsbyrån och 4) riksdagens ekonomiska

förvaltningsbyrå, vilken sistnämnda byrå år 1930 uppförts på ordinarie

stat. Fördelningen av göromålen mellan de olika byråerna och avdelningarna

vore för närvarande huvudsakligen densamma som år 1917.

Ehuru organisationen måste i stort sett sägas hava på ett tillfredsställande

sätt fyllt sin uppgift under de gångna åren, hade dock, fortsätta fullmäktige,

vissa svagheter framträtt i densamma i samma mån som riksgäldskontorets

arbete ökats i en omfattning, vilken vid organisationens tillkomst icke kunnat

förutses. Till belysande därav erinrades, att statsskulden från slutet av år

1917 till slutet av april 1933 mer än fördubblats, i det att den ökats från

1 149 miljoner kronor till 2 305 miljoner kronor.

Vad särskilt beträffar statsskuldboksavdelningen, som främst drabbats

av den ökade arbetsbelastningen, ville fullmäktige framhålla, att den i statsskulden

inskrivna statsskulden mer än femdubblats från slutet av 1917 till

slutet av april 1933, nämligen från 145 miljoner kronor till 807 miljoner

kronor, att antalet utelöpande certifikat under nyssnämnda tid ökats från

4 572 till 16 688, i det att 20 078 nya certifikat utfärdats och 7 962 återställts,

att under samma tid antalet inskrivna räntebärande obligationer ökats från

omkring 62 000 till 602 080, att med avdelningen från år 1918 införlivats

en ny rörelsegren, nämligen inskrivning och deposition i riksgäldskontoret

av premieobligationer, av vilka vid slutet av april 1933 ett antal av 327 213

voro deponerade enligt 85 428 utelöpande förvaringsbevis, samt att antalet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Ar 42.

13

personer m. fl., med vilka statsskuldboksavdelningen på grund av deposition

och inskrivning i statsskuldboken har förbindelse, numera utgör omkring

90 000. I avgifter för deponering av premieobligationer bade under

tiden 1918—30 april 1933 influtit ett sammanlagt belopp av i runt tal 400 000

kronor.

En betydande ökning av kontorets arbetsuppgifter bade vidare föranletts

av införandet från år 1918 av premieobligationslånetypen såsom en ny

form för statens upplåning. Härigenom har bl. a. en särskild avdelning,

premielånsexpeditionen, måst inrättas, vars personalbehov täckts genom

överflyttning av tjänstemän från de andra avdelningarna. Sedan numera

provision å kuponginlösen icke längre utginge till de svenska bankerna, hade

därjämte den direkta kuponginlösen i riksgäldskontorets kassa betydligt

ökats.

Att det överhuvud taget varit möjligt att inom ramen av 1917 års organisation

tillgodose de starkt ökade krav, som under tiden därefter ställts på

riksgäldskontoret, förklarades därav — framhålla fullmäktige i detta sammanhang

— att kontorets personal, i främsta rummet den ordinarie, successivt

fått sig ålagd ökade arbetsuppgifter och ökat ansvar samt att en avsevärd

utökning av den icke-ordinarie personalen ägt rum. Å kameral- och

revisionsbyråerna hade de ordinarie befattningarna inom 22 :a—30 :e lönegraderna,

för närvarande uppgående till 8, icke undergått annan ökning

sedan början av år 1918 än inrättandet år 1919 av befattningen såsom

statistiker och bokhållare, under det att personalen i övrigt å nämnda

byråer samtidigt ökats från 38 till 74. För statsskuldboksavdelningen, vars

ordinarie personal i högre tjänsteställning endast utgjordes av en kamrerare

(26:e lönegraden) och en revisor (22:a lönegraden), hade personalen i övrigt

ökats från 7 till 23.

Med avseende å behovet av en förändring och förstärkning av riksgäldskontorets

organisation anföra fullmäktige:

Även om man bortser från de extra påfrestningar, som tid efter annan

förekomma i samband med statslåneemissioner och lånekonventeringar, hava

göromålen i riksgäldskontoret numera så väsentligt vuxit, att en allmän

översyn av verkets organisation jämte inrättande av ett antal nya tjänster

i mera kvalificerad ställning måste framstå såsom behövlig, särskilt som

man med hänsyn till den fortgående starka statliga skuldsättningen kan utgå

från, att även i fortsättningen alltjämt stegrade krav komma att ställas på

riksgäldskontoret. Å andra sidan är det klart, att under nuvarande tidsläge

inrättandet av nya tjänster måste begränsas till vad som för ögonblicket

måste anses vara oundgängligen nödvändigt.

Den nuvarande organisationen kräver enligt fullmäktiges mening en förändring

och förstärkning särskilt i vad densamma avser vården av i riksgäldskontoret

förvarade värdehandlingar samt statsskuldboksavdelningen.

Jämlikt § 13 av tjänstgöringsordningen för riksgäldskontoret åligger vården

av och ansvarigheten för osålda obligationer m. m. förste deputeraden

och riksgäldskommissarien, för i statsskuldboken inskrivna räntebärande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

statsobligationer förste deputeraden och föreståndaren för statsskuldboksavdelningen,

för i statsskuldboken inskrivna premieobligationer föreståndaren

och revisorn å statsskuldboksavdelning samt för kupongark, avsedda för utbyte

mot talonger, två tjänstemän å obligations- och kupongavdelningen.

Såsom framgår av det föregåeende, har förste deputeraden att i betydande

mån taga befattning med vården av värdehandlingarna. På grund av den

under de senare åren inträdda, högst avsevärda ökningen av riksgäldskontorets

verksamhet och av mängden av ärenden, som skola prövas eller

avgöras av fullmäktige, har det visat sig vara förenat med allt större svårighet

för förste deputeraden att utan eftersättande av andra arbetsuppgifter i

önskvärd utsträckning ägna sig åt göromålen i riksgäldskontorets förvaringsvalv.

Detta är självfallet till nackdel, då valvstjänstgöringen kräver, att

de i densamma deltagande personerna utan jäkt kunna ägna sig åt sina

uppgifter samt att de städse skola vara beredda att stå till förfogande för

verkställande av uttag av obligationer m. m. En annan olägenhet är, att

kontroll över värdeförvaltningen från revisionsbyråns sida i viss mån försvåras

därav, att densamma påkallar förste deputeradens närvaro i valvet.

Efter omnämnande, att på uppdrag av tjänstförrättande förste deputeraden

i riksgäldskontoret Hallin inom riksgäldskontoret företagits utredning

angående ändrad organisation dels av värdeförvaltningen inom kontoret.

dels ock av statsskuldboksavdelningen samt att denna utredning verkställts

av förste revisorn T. Borell och statistikern S. Widlund, anföra fullmäktige,

att utredningen utmynnat i ett förslag av i huvudsak följande

innebörd:

Beträffande värdeförvaltningen hava utredningsmännen ifrågasatt, att

denna för ökad trygghets vinnande skulle — i likhet med vad som tillämpas

i riksbanken — anförtros åt tre tjänstemän i stället för, såsom nu är fallet,

åt endast två. Dessa tjänstemän skulle gemensamt, en för alla och alla för

en, ansvara för de av dem omhänderhavda värdehandlingarna. Av dem

skulle en tjänsteman, vilken skulle deltaga i vården av värdehandlingarna å

samtliga avdelningar, tillhöra revisionsbyrån och de två övriga den avdelning,

till vilken värdeförvaltningen ifråga hörde. Genom att en i vården deltagande

tjänsteman vore placerad å revisionsbyrån skulle den fördelen ernås, att granskningen

av värdeförvaltningen från revisionsbyråns sida kunde begränsas i förhållande

till vad som eljest vöre erforderligt, varjämte ifrågavarande tjänsteman

skulle komma att intaga en mera självständig ställning gentemot de övriga

i vården deltagande tjänstemännen än örn han vöre direkt underordnad

någon av dem. — Enligt förslaget skulle sålunda förste deputeradens direkta

befattning med förvaltningen av värdehandlingarna upphöra. Självfallet

borde det emellertid i fortsättningen ankomma på förste deputeraden att i erforderlig

utsträckning utöva tillsyn över berörda förvaltning. Genomförandet

av den föreslagna anordningen beträffande värdeförvaltningen krävde enligt

förslaget en viss ökning av riksgäldskontorets ordinarie personal. Beträffande

statsskuldboksavdelningen föreslogs bl. a. inrättande av en ny

högre ordinarie befattning. Härjämte skulle en ny ordinarie befattning i 22:a

lönegraden inrättas å revisionsbyrån med åliggande för dess innehavare att,

såsom ovan omförmälts, deltaga i vården av samtliga avdelningars värdehandlingar.

Ifråga örn statsskuldboksavdelningen erinrade utredningsmännen, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

15

denna organisatoriskt vore en avdelning av kameralbyrån. Denna organisationsform

syntes med hänsyn till den utveckling, avdelningens verksamhet

tagit, icke längre vara lämplig. I själva verket hade avdelningen under de

senare åren kommit att intaga en alltmer fristående ställning, i det att föreståndaren

självständigt haff att handlägga nära nog samtliga till avdelningen

hörande ärenden, i den mån det ej ankommit på fullmäktige, förste deputeraden

eller kanslibyrån att pröva desamma. Vid sådant förhållande syntes

det vara helt naturligt, att avdelningen även formellt utbrötes ur kameralbyrån

och organiserades såsom en byrå under en chef, direkt underordnad

fullmäktige. Den sålunda tilltänkta byrån, för vilken föreslogs benämningen

statsskuldboksbyrån, borde lämpligen i fråga om antalet högre befattningshavare

vara i stort sett jämställd med riksbankens avdelning för öppna och

slutna deposita, och föreslogs i anslutning härtill inrättande av en ny ordinarie

befattning såsom föreståndare för byrån med placering i 30:e lönegraden.

Slutligen ifrågasatte utredningsmännen uppflyttning från 7:e till 11 :e lönegraden

av två kameralbiträdesbefattningar å statsskuldboksavdelningen och

en kameralbiträdesbefattning i kassaexpeditionen.

För egen del hava fullmäktige tagit ståndpunkt till utredningsmännens

förslag på följande sätt:

I likhet med utredningsmännen anse fullmäktige, att förste deputeraden

med hänsyn till dennes allt mer ökade göromål bör befrias från direkt

befattning med den omfattande och tidskrävande värdeförvaltning, som

sammanhänger med statsskuldboksrörelsen, och denna förvaltning i stället

anförtros åt tre tjänstemän. Enligt fullmäktiges mening kan däremot förste

deputeraden åtminstone tills vidare utan egentlig olägenhet behålla sin befattning

med vården av övriga värdehandlingar.

Enligt utredningsmännens förslag skulle ansvaret för riksgäldskontorets

värdehandlingar åvila en tjänsteman å revisionsbyrån och två tjänstemän å

statsskuldboksavdelningen. För detta förslags genomförande erfordras emellertid

en ny befattningshavare å revisionsbyrån. Fullmäktige, som i förevarande

organisationsfråga utgått från att söka komma fram till en anordning,

som ej kräver mer än den allra nödvändigaste personalökning, hava

därför stannat vid, att samtliga de tre tjänstemän, som skola handhava

vården av statsskuldboksavdelningens värdehandlingar, böra tillhöra nämnda

avdelning, dock med skyldighet för chefen för revisionsbyrån att i enlighet

med för honom gällande instruktion utöva vederbörlig kontroll ävensom

genom stickprov eller annorledes tid efter annan verkställa inventeringar

av värdehandlingsförrådet. Ett genomförande av en sådan i jämförelse med

utredningsmännens förslag något begränsad organisation, som fullmäktige

dock anse fylla berättigade anspråk på en effektiv kontroll, betingar endast

utökning av statsskuldboksavdelningens personal med en befattningshavare.

Fullmäktige hålla i likhet med utredningsmännen jämväl före, att statsskuldboksavdelningen

bör utbrytas ur kameralbyrån och utgöra en självständig

byrå. Med hänsyn därtill och till det elkade ansvar, som den nu ifrågasatta

omorganisationen skulle medföra för byråns chef, anse fullmäktige

vidare, att sistnämnda befattning med benämning byrådirektör bör uppflyttas

från 26:e till 28:e lönegraden. I samband härmed skulle inrättas en

ny kamrerarbefaltning, som enligt fullmäktiges mening dock ej erfordrar placering

i högre lönegrad än den 24 :e. Vad angår slutligen föreslagen högre

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande .Yr 42.

Utskottet.

lönegradsplacering för vissa kameralbiträden bör enligt fullmäktiges mening

denna fråga först framdeles komma under omprövning i samband med ovan

antydda närmare granskning av riksgäldskontorets organisation i övrigt.

De av fullmäktige nu såsom mest trängande förordade organisationsförändringarna

torde böra tillämpas från och med den 1 juli 1933.

Med åberopande av vad sålunda anförts hava fullmäktige hemställt, att

bankoutskottet ville föreslå riksdagen att, med uteslutande från och med

den 1 juli 1933 ur tjänsteförteckningen över befattningar vid riksgäldskontoret

av 2 kamrerare i 26 :e lönegraden, från och med samma dag därstädes

uppföra 1 byrådirektör i 28 :e lönegraden, 1 kamrerare i 26 :e lönegraden

och 1 kamrerare i 24 :e lönegraden.

Utskottet, som finner starka skäl vara anförda för de av fullmäktige föreslagna

förändringarna beträffande riksgäldskontorets organisation, har icke

funnit anledning till erinran mot fullmäktiges förslag.

Nämnda förslag innebär, att en kamrerarbefattning i 24 :e lönegraden

skulle nyinrättas samt att en befintlig befattning såsom kamrerare i 26 :e

lönegraden skulle med benämning byrådirektör uppflyttas till 28:e lönegraden.

Med avseende å sistnämnda tjänst vill utskottet endast konstatera,

att då utskottet — i överensstämmelse med vad fullmäktige synas hava

avsett — förutsätter, att den nuvarande innehavaren av kamrerarbefattningen

utan ansökning konstitueras å byrådirektörstjänsten, behov av någon

särskild övergångsanordning icke föreligger.

Åberopande vad nyss anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må besluta, att den vid avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens

verk fogade tjänsteförteckningen skall, med tillämpning från

och med den 1 juli 1933, i nedan angiven del erhåll^ följande

ändrade lydelse:

Tjänsteförteckning

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande

verk ävensom för vissa av dessa befattningar de

särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den

i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.

Verk och befattningar Lönegrad en
ligt

löne
Riksgäldskontoret.

planen

1 riksgäldskommissarie ....................... 30

1 byrådirektör ............................... 28

1 byrådirektör ............................... 27

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

17

Lönegrad en
-

Verk och befattningar ligt löne
planen
1

sekreterare ................................ 26

1 kamrerare ................................. 26

1 kamrerare ................................. 24

1 notarie .................................... 22

Stockholm den 19 maj 1933.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm*, Lindley,

Lindgren, Ström i Lidköping, Stendahl, Bjurström och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler*, Bäcklund, Laurén, Lovén, Paulsen,

Johansson i Sollefteå, Wikström och Pettersson i Rosta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

mot utskottets motivering av herr Stendahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1033. 8 sami. Nr 10—42.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.