Sök i Ratio Lex

Memorial, angående lydelsen av 8 § i avlöning sbestämmelserna för personal hos riksdagens kamrar, utskott och kansli m. m.

1933-06-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1933:49, Memorial, angående lydelsen av 8 § i avlöning sbestämmelserna för personal hos riksdagens kamrar, utskott och kansli m. m.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 49.

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1933 kl. 4 e. m.

Memorial, angående lydelsen av 8 § i avlöning sbestämmelserna

för personal hos riksdagens kamrar, utskott och kansli m. m.

I ett den 10 februari 1933 avgivet utlåtande, nr 4, angående avlöning till

den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen m. m., vilket utlåtande

godkändes av riksdagen, förklarade sig bankoutskottet framdeles komma

att avgiva utlåtande beträffande riksdagens besparingskommittés under 8 §

i avlöningsbestämmelserna för nämnda personal innefattade förslag.

Berörda paragraf skulle enligt kommitténs förslag erhålla följande lydelse:

»8 §.

Genom kanslideputerades försorg och på sätt desamma äga närmare bestämma

skola upprättas vederbörliga register för varje lagtima riksdag

mot av kanslideputerade bestämda arvoden av högst 4 000 kronor för registrens

upprättande och korrekturläsning samt högst 500 kronor åt en

kontrollant av samma arbete, allt för riksdag, som varar minst fyra månader.

För riksdag, som pågår kortare tid, må ifrågavarande arvoden kunna

av kanslideputerade minskas till skäliga belopp.»

Kommitténs förslag innebar den ändringen i nu gällande föreskrifter i

ämnet — vilka återfinnas under 9 § av 1923 års avlöningsbestämmelser för

riksdagens personal — att arvodet för redigeringen av årsregistret skulle

nedsättas från »högst 5 000 kronor» till »högst 4 000 kronor» samt arvodet

åt kontrollanten från »högst 1 000 kronor» till »högst 500 kronor».

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har den 1 februari 1933 avgivit yttrande

över kommitténs förslag och därvid åberopat en av överbibliotekarien R.

Höckert avgiven promemoria, i vilken med avseende å arvodet till registrets

redaktör anförts bland annat följande:

Vid bedömande av den föreslagna sänkningen av arvodet åt årsregistrets

redaktör måste enligt min mening hänsyn tagas därtill att utarbetandet

av årsregistret principiellt sett är att betrakta som ett synnerligen högt kvalificerat

arbete. Riksdagen måste fördenskull ställa stora krav på den som

utför detsamma. Det är här icke fråga om en mer eller mindre efemär

publikation, utan örn ett verk, som skall bestå för alla tider. Visserligen

hava vi de sammanfattande tioårsregistren. Men dessa äro i väsentlig mån

utarbetade på grundvalen av årsregistren; och även då tioårsregister föreligga,

användas i vissa fall årsregistren alltjämt.

Även i annat avseende ställas under registerarbetet stora krav på den

som utför det. Det fordras av honom, om han skall kunna fylla sin

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr b9.

13

uppgift, jämte stor exakthet, även snabbhet i utförandet. För att registret

skall kunna föreligga färdigt inom den tid, som bestämts av riksdagen,

måste arbetet hela tiden forceras. Registrets första avdelning, liggaren,

skall nämligen vara färdigtryckt senast 15 dagar efter det att det sista

riksdagstrycket utkommit, och registret i sin helhet färdigtryckt 3 månader

efter samma tid. Vad detta innebär som arbetsprestation förstår man, örn

man betänker, att vid 1932 års riksdag framlades 267 kungl, propositioner,

av vilka statsverkspropositionen innehöll 1 027 punkter, samt avgåvos i

första kammaren 372 och i andra kammaren 550 motioner.

Härtill komma vidare följande omständigheter:

1. Vid redigeringen av 1932 års riksdagsregister har enligt kanslideputerades

önskan i registrets betydelsefullaste del, sakregistret, den reform

gjorts, att artiklarna under uppslagsorden i stor utsträckning förkortats,

antingen genom strykningar i texten, vilken i regel är hämtad ur utskottsutlåtandenas

s. k. »klämmar», eller också genom fullständig nyskrivning

av texten. Härigenom har sakregistret för 1932 kunnat förkortas med omkring

3 ark och en besparing i tryckningskostnaderna gjorts av omkring

1 200 kronor. Det säger sig självt, att denna reform för registrets redaktör

medfört ett betydligt ökat arbete. Riksdagens besparingskommitté har nu

påyrkat nya förkortningar, varigenom enligt dess beräkning skulle kunna

göras en besparing av omkring 300 kronor. Genom dessa nya förkortningar

kommer registerredaktörens arbete att än mer ökas.

2. Från och med år 1925 fick registrets redaktör av kanslideputerade

i uppdrag att utarbeta, utom de i registret ingående delarna (liggare, personregister

och sakregister), även den med registret sammanbundna matrikeln

över kamrarnas ledamöter, vilken förut hade utarbetats av annan

riksdagens tjänsteman. Denna ökning av redaktörens arbete medförde ingen

höjning av arvodet.

3. Såsom ovan nämnts skall registret föreligga färdigtryckt 3 månader

efter utgivningen av det sista riksdagstrycket. I bankoutskottets utlåtande

nr 77 vid 1919 års lagtima riksdag säges härom följande: »Vidkommande .. .

tiden för årsregistrets utkommande, synas alla vara ense därom, att på

kortare tid än 3 månader efter riksdagens avslutande och sedan samtliga

handlingar blivit tillgängliga det icke vore möjligt att medhinna arbetets

utgivande.» Är 1927 uttalades emellertid av kanslideputerade en önskan,

att registret måtte om möjligt utkomma tidigare. Denna önskan har redaktören

också sedermera tillmötesgått, om ock på grund av sakens egen natur

tidsvinsten ej kunnat bli stor.

Under angivna förhållanden synas skäl ej föreligga för den föreslagna

sänkningen av redaktörsarvodet med 20 procent, en större sänkning än

som ifrågasatts för någon annan av riksdagens tjänstemän.

För egen del har styrelsen uttalat, att styrelsen icke funnit något annat

att erinra mot besparingskommitténs förslag än att, därest en sänkning av

arvodet åt den, som upprättade årsregistret över riksdagens protokoll med

bihang befunnes nödvändig, sänkningen ej borde vara större än 10 procent.

På anmodan av talmännen hava riksdagens kanslideputerade den 6 mars

1933 yttrat sig i anledning av vad biblioteksstyrelsen anfört och därvid förklarat

sig vidhålla sin i yttrande den 23 januari 1933 gjorda hemställan,

att arvodet lill den person, som utses att upprätta vederbörliga register över

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

14 Bankoutskottets memorial Nr 49.

riksdagstrycket, måtte bestämmas till högst 4 000 kronor för lagtima riksdag,

som varar minst 4 månader.

Frågan om innehållet av 8 § i avlöningsbestämmelserna för riksdagens

personal har därefter behandlats vid ett den 9 maj 1933 hållet talmanssammanträde

i närvaro av kanslideputerade och ordförandena i de ständiga

utskotten. I enlighet med en mening, som därvid gjort sig starkt gällande,

hava kamrarnas herrar talmän i skrivelse samma dag föreslagit, att paragrafen

måtte avfattas i enlighet med besparingskommitténs förslag.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit får utskottet, som funnit

den av riksdagens besparingskommitté föreslagna nedsättningen av här

ifrågavarande arvoden skälig, hemställa,

att riksdagen, i anledning av riksdagens besparingskommittés

förslag, må besluta, att 8 § i avlöningsbestämmelserna

för personal hos riksdagens kamrar, utskott och kansli

m. m. skall, med tillämpning räknat från början av 1933

års riksdag, hava följande lydelse:

:>8 §.

Genom kanslideputerades försorg och på sätt desamma

äga närmare bestämma skola upprättas vederbörliga register

för varje lagtima riksdag mot av kanslideputerade bestämda

arvoden av högst 4 000 kronor för registrens upprättande

och korrekturläsning samt högst 500 kronor åt en kontrollant

av samma arbete, allt för riksdag, som varar minst fyra

månader. För riksdag, som pågår kortare tid, må ifrågavarande

arvoden kunna av kanslideputerade minskas i skälig

omfattning.»

Stockholm den 2 juni 1933.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Ström i Lidköping;

Stendahl*, Berling*, Bjurström, Bodin* och Bengtsson*;

från andra kammaren: herrar Bäcklund, Laurén, Lovén, Paulsen*. Johansson

i Sollefteå, Wikström, Svedman* och Hammarlund.

Ej närvarande vid memorialets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.