Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning örn uppförande av nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri.

1933-06-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1933:60, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning örn uppförande av nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

1

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1933 kl. 12.30 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

örn uppförande av nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri.

I skrivelse till Kungl. Majit den 4 februari 1932 hemställde fullmäktige i

riksbanken, på anförda skäl, att Kungl. Majit ville i proposition föreslå riksdagen

medgiva, att tomten nr 1 i kvarteret Kungl. Myntet i Stockholm måtte

ställas till riksbankens förfogande för uppförande å densamma av en byggnad

för riksbankens sedeltryckeri. I skrivelsen anförde fullmäktige huvudsakligen

följande:

Riksbankens sedeltryckeri har, alltsedan riksbanken år 1906 inflyttade i

det nyuppförda riksbankshuset å Helgeandsholmen, varit och är fortfarande

inrymt i de två översta våningarna därstädes, omfattande en golvyta av

sammanlagt omkring 1 500 kvadratmeter. I tryckeriet äro anställda, förutom

7 tjänstemän, en arbetarpersonal av 87 personer.

Under de gångna åren hava fullmäktige vid upprepade tillfällen framhållit,

att utrymmet inom tryckeriet vore otillräckligt och att åtgärder därför

snarast borde vidtagas i syfte att erhålla andra, rymligare lokaler. De

nuvarande lokalerna äro icke heller i övrigt lämpliga för sitt ändamål. Det

var nämligen icke från början avsett, att tryckeriet skulle förläggas till

sin nuvarande plats. Detsamma måste därför inordnas under den ursprungliga

för ändamålet olämpliga planläggningen. Det visade sig ock vara förenat

med stora svårigheter att på ett rationellt och planmässigt sätt anbringa

erforderliga tryckmaskiner m. m. Lokalerna bestå nämligen av en mängd

smårum, belägna utmed långa korridorer, varjämte våningarna stå i förbindelse

med varandra genom smala och obekväma trappor. Det är alltså

synnerligen svårt att upprätthålla enhet i arbetsledningen och nödig kontroll.

Rummen hava en höjd av endast 3,1 meter. Luften är, särskilt under den

varma årstiden, genom värmeutstrålning från taket och genom den värme,

maskinerna alstra, blandad med fernissångor m. m., stundom mycket besvärande

för arbetarpersonalen och därigenom hindrande för arbetet. Risken

för olycksfall i arbetet är givetvis också mycket stor på grund av det otillräckliga

utrymmet, vilket medfört, att exempelvis vissa maskiner måst uppställas

alltför nära varandra. Ett flertal olyckstillbud har också förekommit.

De stora, tunga tryckmaskinerna åstadkomma skakning och buller. Skakningen

inverkar skadligt på byggnadens väggar och tak. Bullret från maskinerna

är understundom ganska besvärande. Det må vidare ifrågasättas,

örn de nuvarande förhållandena å sedeltryckeriet erbjuda den trygghet,

som man har rätt att fordra beträffande de stora värden, vilka böra vara

väl skyddade inom riksbankens byggnad. Vissa anordningar, som vidtagits

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 8 sand. Nr 60. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

ur eldfaresynpunkt, äro av den art, att isoleringen mellan banken och

tryckerilokalerna måst i viss mån eftersättas. Det torde ock ligga i öppen

dag, att tryckeriets stora förråd av papper samt upplag av oljor, bensin,

terpentin och andra eldfarliga ämnen innebära stor eldfara för bankhuset.

Under årens lopp hava också upprepade eldsvådetillbud inträffat nattetid,

senast sommaren 1931, vilka dock i tid kunnat avvärjas. Vidare må icke

förbises, att vid tillfällen, då övertidsarbete inom tryckeriet förekommer,

ett betydande antal personer, som äro anställda i tryckeriet oell i regel icke

äro kända för bankens vaktpersonal, efter bankens stängning uppehålla

sig inom byggnaden, något som måste anses olämpligt ur säkerhetssynpunkt.

Det är alltså enligt fullmäktiges mening redan nr nu angivna synpunkter

icke lämpligt att inom samma byggnad inrymma en bank och ett industriföretag.

Härtill kommer att annat, icke mindre viktigt skäl. Med den

utveckling, riksbankens rörelse under de senare åren undergått, har behov

av ökade utrymmen alltmera yppats; och under senaste tiden hava för tillgodoseende

av detta behov vissa provisoriska anordningar måst vidtagas

inom bankens lokaler. Det är därför, enligt fullmäktiges mening, nödvändigt

att söka anskaffa ytterligare lokaler för riksbankens behov; och torde

enda möjligheten härtill vara att för ändamålet utnyttja de nuvarande

tryckerilokalerna.

Det skulle visserligen med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden

kunna anföras betänkligheter mot att nu framlägga ett förslag, vars genomförande

måste kräva jämförelsevis stora kostnader. Fullmäktige hava emellertid

ansett frågan vara av den trängande art, att fullmäktige funnit sig

böra redan nu göra framställning i ämnet.

Frågan örn förflyttning av sedeltryckeriet har redan tidigare varit föremål

för fullmäktiges uppmärksamhet, varvid till en början ifrågasatts, att

tryckeriet skulle förläggas i en för sådant ändamål uppförd nybyggnad vid

Tumba bruk. Detta förslag, vars genomförande för övrigt skulle förutsätta

uppförande av ett stort antal arbetarbostäder, måste emellertid övergivas,

främst ur säkerhetshänsyn. Det ansågs i stället böra undersökas,

huruvida någon för ändamålet lämplig plats kunde erhållas inom huvudstaden;

och hade man därvid kommit till den uppfattningen, att någon

annan lämplig staten tillhörig tomt icke funnes än den av mynt- och justeringsverket

nu disponerade tomten nr 1 i kvarteret Kungl, myntet. Då

frågan örn ökade utrymmen för riksbanken visade sig alltmer trängande

och detta behov, såsom redan nämnts, ansågs böra tillgodoses genom en

förflyttning av sedeltryckeriet, uppdrogo fullmäktige i början av år 1930

åt särskilda kommitterade inom fullmäktige att verkställa utredning av

frågan örn lämpliga lokaler för sedeltryckeriet. Efter förberedande förhandlingar

med byggnadsstyrelsen anmodade kommitterade professorn E. Lal

Jerstedt att uppgöra förslag till uppförande av en nybyggnad å den del av

ovan omförmälda tomt, som gränsade mot södra delen av Skillinggränd och

Norr Mälarstrand, upptagande en areal av omkring 1 350 kvadratmeter av

sydvästra delen av ifrågavarande tomt. På grund härav uppgjordes av

Lallerstedt erforderliga förslagsritningar. Med skrivelse den 9 oktober 1931

överlämnade kommitterade dessa ritningar till byggnadsstyrelsen, därvid

kommitterade, som förklarade sig icke hava kunnat finna annan lämplig plats

för tryckeriets förläggning än å myntverkets tomt, anhöllo om utlåtande,

huruvida styrelsen hade något att erinra mot att ifrågavarande tomtdel

ställdes till förfogande för bankens räkning i och för nämnda nybyggnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts utlåtande Nr 60.

3

1 skrivelse den 15 oktober 1931 hade, lortsatte fullmäktige, byggnadsstyrelsen

anfört i huvudsak följande:

De mellan Skillinggränd i väster, Norr Mälarstrand i söder, Eiraplan i

öster och Hantverkargatan i norr belägna kvarteren Kungl. Myntet och

Glasbruket, vilka för närvarande disponeras det förra av mynt- och justeringsverket

och det senare av karolinska institutet, torde vara de värdefullaste

av kronans ännu ej fullt utnyttjade markinnehav inom de centrala

partierna i huvudstaden.

Den tomt inom kvarteret Kungl. Myntet, som av fullmäktige nu föreslås

till nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri, kan enligt byggnadsstyrelsens

mening icke sägas hava de bästa förutsättningar att medgiva en

fullgod lösning av föreliggande byggnadsfråga. Tomtens markvärde är

även jämförelsevis så betydande, att man måste ställa sig tveksam, huruvida

densamma bör användas för detta ändamål. Härtill kommer, att det kan

sägas vara mindre förutseende att redan nu, innan man kunnat taga slutlig

ställning till de båda kvarterens framtida utnyttjande, så att säga binda

stadsplanen beträffande dessa kvarter, vilket onekligen skulle ske genom

att från kvarteret Kungl. Myntet avstycka en tomt för ifrågavarande nybyggnad.

Det är emellertid byggnadsstyrelsen icke möjligt att anvisa någon annan

i kronans ägo varande tomt, som fyller det av fullmäktige uppställda kravet

på närbelägenhet i förhållande till riksbankshuset och som samtidigt

för en lägre markkostnad kan erbjuda en bättre lösning av byggnadsuppgiften.

Vad stadsplanen beträffar, bör även i detta sammanhang beaktas,

att karolinska institutet säkerligen kommer att under lång tid kvarligga i

kvarteret Glasbruket, ävensom att mynt- och justeringsverket med hänsyn

till den nyligen uppförda byggnaden inom kvarteret Kungl. Myntet icke

inom överskådlig tid kommer att förflyttas från detta kvarter.

I betraktande av sistnämnda omständigheter torde kunna sagås, att en

uppdelning av kvarteret Kungl. Myntet icke behöver vara oförenlig med

ett rationellt handhavande av statens tomtmark i stadens centrum under

förutsättning nämligen, att de delar av kvarteret, som ej äro erforderliga

för mynt- och justeringsverkets nuvarande eller blivande behov, kunna

givas en användning, som icke för framtiden binder de bada kvarterens

enhetliga ordnande för statliga eller andra ändamål. Med den lösning av

tomt- och byggnadsfrågan, som fullmäktige nu, efter samråd med byggnadsstyrelsen,

framlagt, synas sådana anordningar hava vidtagits, att mynt- och

justeringsverkets verksamhet och utveckling ej hindras samt att stadsplanens

slutliga ordnande för berörda kvarter icke kan sägas föregripas.

På grund av vad sålunda anförts anser sig byggnadsstyrelsen icke böra

avstyrka, alt ifrågavarande tomt ställes till riksbankens förfogande för uppförande

av en byggnad för bankens sedeltryckeri, dock under förutsättning

dels att tomtens norra gränslinje flyttas 3 meter söderut, pa det att förbindelsen

mellan mynt- och justeringsverkets gårdsutrymmen icke avskäres,

dels att på tomten befintliga, mynt- och justeringsverket tillhörande ved

skjul och våghus av riksbanken förflyttas till annan lämplig plats pa området.

Fullmäktige upplyste vidare, alt professorn Lallerstedt södermem eftei

anmodan upprättat nya, alternativa förslag jämte kostnadsberäkningar och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

ritningar, upptagande det ena, alternativ I, en byggnad i fem våningar

och det andra, alternativ II, en byggnad i sex våningar.

Tryckeriet skulle enligt båda alternativen förfoga över källarvåningen

och fyra av de övriga våningarna. Alternativ I upptog en bostadslägenhet

a t tryckeriförestandaren samt tre mindre sådana, avsedda för maskin- och

vaktpersonal. Alternativ II innehöll förutom nyssnämnda lägenheter ytterligare

fyra bostadslägenheter, avsedda för uthyrning främst till tryckeriet

eller banken närstående personer.

Kostnaderna beräknades till 758 000 kronor för alternativ I och 848 000

kronor för alternativ II. Hyresbeloppen voro i dessa alternativ upptagna

till respektive 10 200 kronor och 20 400 kronor.

Fullmäktige funno alternativ II vara det ur såväl ekonomisk som estetisk

synpunkt fördelaktigare.

Fullmäktige hemställde vidare den 4 februari 1932 i skrivelse till bankoutskottet,

att utskottet ville, under förutsättning att proposition örn tomtupplåtelsen

avgaves och vunne riksdagens bifall, utverka riksdagens medgivande

för fullmäktige att å förenämnda tomtdel låta för en kostnad av

848 000 kronor uppföra en byggnad för riksbankens sedeltryckeri i huvudsaklig

överensstämmelse med därtill uppgjort förslag och ritningar.

I skrivelse den 31 maj samma år meddelade bankoutskottet, att utskottet

vid det förhållande, att fullmäktiges framställning till Kungl. Majit icke

föranlett proposition till riksdagen, funnit fullmäktiges framställning icke

föranleda någon utskottets åtgärd.

Med anledning av denna utgång av ärendets behandling uppdrogo fullmäktige

åt särskilda kommitterade inom fullmäktige att verkställa förnyad

utredning av frågan örn beredande av lämpliga lokaler för sedeltryckeriet.

Bemälda kommitterade ansågo sig till en början böra undersöka ett flertal

bebyggda fastigheter samt två tomter å norra Djurgården. Kommitterade

funno emellertid med nedan angivna undantag dessa fastigheter icke vara

för ändamålet lämpliga och ansågo sig därför böra ånyo till behandling

upptaga det av fullmäktige år 1932 framställda förslaget.

Efter anmodan av kommitterade företog professorn Lallerstedt granskning

och viss omarbetning av det år 1932 framställda förslaget jämte ritningar.

Enligt därvid uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för en nybyggnad,

oberäknat värdet av tomten, vilken byggnad vore avsedd att uppföras

antingen med en våning bostäder eller två våningar bostäder, i förra

fallet utgöra 782 000 kronor och i senare fallet 872 000 kronor.

Kommitterade riktade emellertid sin uppmärksamhet på ett av tre tomter

bestående område, beläget inom kvarteret Ceres vid Stortorget, och läto utarbeta

förslag jämväl till sedeltryckeriets anordnande därstädes.

Med skrivelse den 23 februari 1933 överlämnade fullmäktige till byggnadsstyrelsen

de sålunda upprättade förslagen jämte ritningar med begäran

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

5

om styrelsens yttrande i ärendet. Med anledning härav avlät styrelsen en

skrivelse i ämnet den 2 mars 1933, vari styrelsen i fråga om förläggning

av sedeltryckeriets nybyggnad till kvarteret Kungl. Myntet åberopade sitt

år 1932 i ärendet gjorda uttalande samt därefter särskilt framhöll bland

annat följande:

Beträffande utformningen av en till kvarteret Kungl. Myntet förlagd nybyggnad

innefattar det nu föreliggande förslaget två alternativ. Enligt det

ena alternativet skulle byggnaden uppföras i sex våningar, varav två bostadsvåningar,

samt enligt det andra alternativet i fem våningar, varav en bostadsvåning.

Byggnadsstyrelsen har för sin del icke något att erinra beträffande

de sålunda föreliggande alternativförslagen, men finner sig dock

böra förorda det mindre alternativet, avseende en byggnad i fem våningar,

då det torde vara tvivelaktigt, huruvida den större höjd till taklisten, som

förutsättes i alternativet med sex våningar, helt kan inrymmas inom de

maximimått, som gällande byggnadsförfattningar medgiva beträffande området

ifråga.

Totalkostnaderna för uppförande av en nybyggnad å kvarteret K. Myntet

enligt de nu föreliggande ritningarna hava av professorn Lallerstedt beräknats

till 872 000 kronor för det större alternativet och 782 000 kronor för

det mindre. Beträffande de sålunda angivna totalkostnaderna har byggnadsstyrelsen

icke något att erinra. Styrelsen vill visserligen framhålla, att

en del poster synas vara för lågt beräknade, men detta motväges av att

andra poster torde vara väl högt tilltagna. Värdet å den ifrågasatta tomten

har av professorn Lallerstedt uppskattats till 700 000 kronor men torde

enligt byggnadsstyrelsens mening icke böra sättas högre än 600 000 kronor.

De av professorn Lallerstedt beräknade hyrorna för bostadslägenheterna

synas styrelsen vara för låga. vilket torde förklara det alltför höga hyresvärde

per kvadratmeter, som åsatts de för sedeltryckeriet avsedda lokalerna.

Enligt styrelsens mening böra de beräknade hyrorna för bostadslägenheterna

höjas med omkring 15 procent.

Styrelsen uttalade sig vidare beträffande frågan örn scdeltryckeribyggnadens

förläggning till kvarteret Ceres vid Stortorget.

För egen del anförde fullmäktige i skrivelse till bankoutskoltct den 6

mars 1933 beträffande förslaget örn byggnadens förläggande till kvarteret

Kungl. Myntet följande:

Såsom redan nämnts, upptager förslaget örn byggnadens förläggande lill

kvarteret Kungl. Myntet två alternativ, det ena med fem och det andra med

sex våningar. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen i sin skrivelse anfört

rörande alternativet med sex våningar, anse fullmäktige detsamma icke

böra komma ifråga.

Enligt det återstående alternativet skulle tryckeriet förfoga (iver källarvåningen

och i huvudsakliga delar fyra av de övriga våningarna. Förslaget

upptager vidare en bostadslägenhet åt tryckeriföreståndaren, tre våningar

för uthyrning samt tre mindre sådana, avsedda för maskin- och vaktpersonal.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört rörande dels värdet av

tomten, dels ock hyrorna för bostadslägenheterna har professorn Lallerstedt

\idtagit härav föranledda justeringar i kostnadsberäkningarna. Enligt dessa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

senare beräkningar skulle tomtens värde utgöra 600 000 kronor, byggnadskostnaderna

782 000 kronor liksom ock kostnaderna för vissa byggnadsarbeten

för myntverkets räkning, 35 000 kronor, oförändrade sammanlagt

lågt alltså 1 417 000 kronor. Hyresinkomsterna, som ökats med omkring

20 procent, skulle utgöra 13 600 kronor.

Efter en redogörelse för förslaget örn byggnadens förläggande till Stortorget

framhöllo fullmäktige, att fullmäktige vid granskning av de båda

föreliggande förslagen funnit båda vara ur riksbankens sypunkt tillfredsställande.

På anförda skäl funno emellertid fullmäktige, ehuru

ett förvärv av tomtmarken vid Stortorget betingade ett under nuvarande

statsekonomiska förhållanden avsevärt kapitalutlägg, förslaget örn

byggnadens förläggande vid Stortorget vara att föredraga.

Fullmäktige Överlämnade alltså till utskottets prövning båda ifrågavarande

förslag med tillhörande handlingar och ritningar med förord för

alternativet örn byggnadens förläggande vid Stortorget.

Två av fullmäktige, nämligen ordföranden och förste deputeraden, anförde

avvikande mening och förordade sedeltryckeriets förläggning till kvarteret

Kungl. Myntet.

Genom beslut den 16 mars 1933 fann bankoutskottet fullmäktiges framställning

angående nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri å vissa tomter

i kvarteret Ceres icke föranleda någon utskottets åtgärd. Samtidigt förklarade

sig utskottet komma att längre fram taga ståndpunkt till frågan,

huruvida framställning borde av utskottet göras till innevarande års riksdag

om uppförande å annan plats av en nybyggnad för sedeltryckeriet.

Med anledning härav hava fullmäktige i skrivelse till utskottet den 20 april

1933 erinrat om att, på sätt närmare framginge av fullmäktiges skrivelse

i ärendet den 6 mars 1933, ett flertal andra bebyggda fastigheter samt två

tomter å norra Djurgården undersökts och befunnits icke vara för ändamålet

lämpliga. Dessa fastigheter vöre närmare angivna i en vid fullmäktiges

skrivelse fogad promemoria. Av denna syntes framgå, att annan för

ändamålet lämplig tomt än den i kvarteret Kungl. Myntet föreslagna näppeligen

syntes kunna inom den närmaste tiden uppbringas. Då fullmäktige av

förut anförda skäl fortfarande ansåge det vara en trängande nödvändighet, att

sedeltryckeriet snarast erhölle nya lokaler, hade fullmäktige upptagit frågan

därom till förnyad prövning; och då fullmäktige icke vöre i stånd att anvisa

lämpligare tomt hade fullmäktige därför enat sig örn att förorda förslaget

örn byggnadens förläggande till kvarteret Kungl. Myntet.

Med skrivelse den 30 maj 1933 bava vidare fullmäktige till utskottet överlämnat

till fullmäktige från vederbörande yrkesinspektör inkomna skrivelser

angående inspektion av sedeltryckeriet. Av de överlämnade handlingarna

framgår, att yrkesinspektören mot sedeltryckeriets lokaler framställt åt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

7

skilliga anmärkningar ur skydds- och hygieniska synpunkter samt framhållit,

att de anmärkta förhållandena krävde omedelbar rättelse.

Beträffande den avsedda nybyggnaden för sedeltryckeriet i kvarteret

Kungl. Myntet enligt det förslag, som av fullmäktige förordats, har arkitekten,

professorn P. Lallerstedt, meddelat följande kostnadsuppgifter:

Tomtens yta, c:a 1 200 nr.

Tomtens ungefärliga nuvärde ........................ 600 000:— kr.

Pris per m2 tomtyta: 500 kr.

Bebyggd yta av tomten är 795 nr.

Byggnadskostnad ................................... 782 000: — »

Kostnader för byggnadsarbeten för myntverket ........ 35 000:— »

Således totala kostnader ............................ 1 417 000:—- kr.

Inkomster av hyra:

1 lägenhet örn 5 rum, jungfruk. och kök 4 500:— kr.

2 » » 3 » o. kök å 2 000 kr. 4 000:— »

3 » » 2 »■ o. kök å 1 400 kr. 4 200:— »

1 » » enkelrum o. kokvrå..... 900: — » 13 0QO; kr;

Total våningsyta, trappor, hissar och murar oräknade är 524 nr.

Motsvarande en kostnad pr år och nr av 25:95 kr.

Örn årliga bruttoinkomsten kapitaliseras efter 7 procent motsvarar detta

ett kapital av 195 000: — kr.

Således kostnaden för sedeltryckeriets lokaler 1 417 0000—-195 000 =

1 222 000:—kr.

Örn denna summa förräntas efter en bruttoränta av 7 procent motsvarar

detta en årlig utgift av 85 500: — kr.

Totala ytan av sedeltryckeriets lokaler, murar, trappor, hissar, pann- och

bränslerum samt myntverkets lokaler oräknade är 2 440 m2.

Kostnaden pr år och lii2 för sedeltryckeriets lokaler blir således 35:04 kr.

Genom besök på platsen har utskottet såväl i år som tidigare haft tillfälle utskottet.

iakttaga, att de lokaler inom riksbankens byggnad, som disponeras ay

sedeltryckeriet, äro alltför trånga och ur flera synpunkter mindre lämpliga

för sitt ändamål. Av vad fullmäktige närmare anfört och i övrigt i ärendet

förekommit framgår också, att lokalernas utnyttjande för sedeltryckeriet är

förenat nied risker för olycksfall i arbete och för eldsvåda. Stort behov

måste därför anses föreligga av nya, mera ändamålsenliga lokaler för

tryckeriet. Inom riksbanksbyggnaden kan detta behov uppenbarligen icke

tillgodoses; tvärtom är tryckeriets utflyttning ur riksbankshuset önskvärd

nied hänsyn till behovet av ökade utrymmen för bankverksamheten. Under

sådana förhållanden är det erforderligt, att lokaler för sedeltryckeriet anskaffas

på annat håll.

Fullmäktiges förslag, att för ändamålet skulle tagas i anspråk viss kronan

tillhörig tomtmark inom kvarteret Kungl. Myntet på Kungsholmen, har

utskottet ansett sig böra biträda. Visserligen kunna, såsom byggnadsstyrelsen

anfört, erinringar framställas mot att genom sedeltryckeriets för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

läggning till denna plats dispositionen av en viss del av kvarteret bindes,

innan slutlig ställning kunnat tagas till frågan om hela kvarterets framtida

användning. Vidare kan anmärkas, att tomtmarken är jämförelsevis dyrbar

för det ändamål, varom här är fråga. Då det icke varit utskottet möjligt

att för närvarande föreslå någon lämpligare och mindre dyrbar förläggningsplats

och ett uppskov med frågans lösning icke synes utskottet tillrådligt,

har utskottet emellertid funnit berörda invändningar icke vara av den avgörande

betydelse, att de böra stå hindrande i vägen för förslagets genomförande.

Utskottet tillstyrker alltså, att ifrågavarande tomt till den del, som erfordras

för genomförande av fullmäktiges förslag, tages i anspråk för

uppförande av en nybyggnad för sedeltryckeriets behov. Enligt vad utskottet

förvissat sig om, har vid förslagets uppgörande tagits hänsyn till önskemål,

som av byggnadsstyrelsen samt mynt- och justeringsverket framställts

beträffande gränserna för den tomtmark, som skulle avses för sedeltryckeriet.

Då tomtmarken tillhör Kungl. Majit och kronan, lärer densammas överlåtande

till riksbanken med hänsyn till grundlagens bestämmelser förutsätta

beslut av såväl Kungl. Majit som riksdagen.

Såsom affärsdrivande verk synes riksbanken böra belastas med kostnaderna

för förvärv av de för rörelsen erforderliga fastigheterna. På grund

härav torde riksbanken böra till statsverket erlägga köpeskilling med belopp,

som kan anses motsvara markvärdet. I enlighet med byggnadsstyrelsens

värdering lärer köpeskillingen kunna bestämmas till 600 000 kronor.

Beträffande nybyggnadens utformning förordar utskottet i likhet med

byggnadsstyrelsen och fullmäktige det av professorn Lallerstedt uppgjorda

mindre alternativförslaget, vilket innefattar fem våningar, varav en bostadsvåning.

Byggnadskostnaderna för detta alternativ hava beräknats till

782 000 kronor. Härtill kommer ett belopp av 35 000 kronor för vissa arbeten

för myntverket, vilka böra bekostas av riksbanken, varigenom sammanlagda

byggnadskostnaderna uppgå till 817 000 kronor. Inberäknat köpeskilling

för tomten skulle alltså totalkostnaden för sedeltryckeriets nybyggnad

belöpa sig till 1 417 000 kronor. Mot de framlagda kostnadsberäkningarna

har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Utskottet vill slutligen omnämna, att utskottet uppmärksammat, hurusom

ett utrymme å nedre botten av byggnaden avsetts att disponeras av myntverket.

Vilken användning denna lokal skulle erhålla och på vilka villkor

densamma skulle upplåtas framgår icke av handlingarna. Enligt utskottets

mening måste det ifrågasättas, huruvida det kan anses lämpligt,

att ett annat verk än riksbanken får förfoga över en del av utrymmet i

byggnaden. Frågan härom synes böra göras till föremål för förnyat övervägande,

innan detaljutformningen av förslaget fastställes.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

9

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må

I) för sin del medgiva, att av tomten nr 1 i kvarteret

Kungl. Myntet i Stockholm må för uppförande av en nybyggnad

för riksbankens sedeltryckeri till riksbanken överlåtas

det område av omkring 1 200 kvadratmeter, som för

ändamålet avsetts i fullmäktiges förevarande förslag;

II) bemyndiga fullmäktige i riksbanken att — under förutsättning

av Kungl. Maj:ts samtycke till ifrågavarande upplåtelse

— av riksbankens medel använda dels ett belopp av

600 000 kronor för förvärv av omförmälda tomtmark, dels

ock ett belopp av högst 817 000 kronor för uppförande därstädes

av en nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri i huvudsaklig

överensstämmelse med av professorn E. Lallerstedt

uppgjort, av utskottet i det föregående förordat förslag.

Stockholm den 13 juni 1933.

På bankoutskottets vägnar:

harald Akerberg.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindgren*,

Ström i Lidköping*, Stendahl, Berling*, Bjurström* och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler*, Bäcklund, Lovén, Paulsen, Johansson

i Sollefteå, Wikström*, Svedman och Pettersson i Rosta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ervation

av herrar Gustafsson i Stensholm, Lindgren, Stendahl och Leffler, vilka

inom utskottet hävdat den meningen, att fullmäktiges ifrågavarande framställning

icke borde föreläggas riksdagen, och vilka i enlighet med denna

mening yrka avslag å utskottets hemställan.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 8 sami. Nr 60.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.