Utlåtande, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa, m. m.
1933-06-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1933:63, Utlåtande, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa, m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 63.
1
Nr 63.
Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1933 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till
förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 förordningen
den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
m. m.
I en den 19 maj 1933 dagtecknad proposition nr 257, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, bar Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändrad
lydelse av §§ 2 och 3 förordningen den 5 juni 1909 (nr 65 s. 1) angående
konungariket Sveriges stadsbypotekskassa,
dels ock besluta, att för ökning av konungariket Sveriges stadshypotekskassas
grundfond skall från riksgäldskontoret till kassan överlämnas
20,000,000 kronor i svenska statens tre och en halv procent obligationer med
rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen angående kassan givna
bestämmelser disponera sagda obligationer, dock under villkor att, örn kassans
grundfond genom på kassans rörelse uppkomna förluster skulle nedgå
till 88,000,000 kronor, kassan icke äger upptaga nytt lån, med mindre riksdagen
på Kungl. Majits framställning sådant medgiver.
Berörda författningsförslag är av följande lydelse:
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 förordningen den
5 juni 1909 (nr 65 s. 1) angående konungariket Sveriges
stadshypotekskassa.1
Härigenom förordnas, att §§ 2 och 3 förordningen den 5 juni 1909 angående
konungariket Sveriges stadshypotekskassa skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:
§ 2.
Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall utgöra
etthundra miljoner kronor och fortfar att tillhöra staten, som dock ej
1 Senaste lydelse se 1927:48.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 3 sami. Nr 63—66.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 63.
äger för annat ändamål disponera över densamma, så länge kassans alla
förbindelser icke äro fullgjorda. Grundfonden kan ökas genom ytterligare
tillskott av staten eller genom överförande av medel från reservfonden.
Grundfonden överlämnas — — — innehavarens sida.
Grundfondsobligationer må---kassans likvidation.
I varje---meddelas riksgäldskontoret.
Då grundfondsobligationer —--till reservfonden.
§ 3.
Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna förluster
nedgå till nittiofyra miljoner kronor, må hypotekskassan icke upptaga
nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt,
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Såsom av propositionen framgår, skulle enligt den ursprungliga lydelsen
av 1909 års förordning (§§ 2 och 3) konungariket Sveriges stadshypotekskassas
grundfond utgöra 30 miljoner kronor och skulle, därest grundfonden
genom på kassans rörelse uppkomna förluster nedgick till 28 miljoner
kronor, kassan icke få upptaga nytt lån, med mindre Kungl. Maj:t därtill
lämnade tillstånd. Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag höjdes
nämnda belopp till respektive 50 och 47 miljoner kronor. Ytterligare höjning
av beloppen beslöts av 1927 års riksdag, därvid desamma fastställdes
till de alltjämt gällande, nämligen respektive 80 och 75 miljoner kronor.
Stadgandet i förordningen, att kassan vid viss nedgång av grundfonden
till följd av förluster ej må upptaga lån utan tillstånd av Kungl. Maj:t
kompletteras av en bestämmelse i § 12 i kungörelsen den 18 januari 1910
(nr 3) angående reglemente för kassan. I sin nuvarande lydelse föreskriver
sagda paragraf, att örn grundfonden av ovannämnda anledning skulle
nedgå till 70 miljoner kronor, nytt lån icke må upptagas, med mindre riksdagen
på Kungl. Maj:ts framställning sådant medgiver.
Grundfonden har tillhandahållits kassan genom riksgäldskontoret i svenska
statens 3 V» procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida.
Kassans upplåningsrätt är i stort sett på det sätt begränsad, att sammanlagda
beloppet av kassans utelöpande obligationer icke vid något tillfälle
må uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans grundfond
och reservfond tillhopa utgöra.
Bankoutskottets utlåtande Nr 63.
3
I skrivelse till Konungen den 6 maj 1933 har styrelsen för kassan hemställt
örn ökning av grundfonden från 80 till 100 miljoner kronor, därvid
styrelsen anfört bland annat:
Då grundfonden för närvarande utgjorde 80 miljoner kronor och reservfonden
i runt tal 5 miljoner kronor, omfattade kassans upplåningsrätt
cirka 850 miljoner kronor. Den obegagnade delen härav vore för
närvarande i runt tal 80 miljoner kronor.
Under sådana förhållanden och med särskild hänsyn därtill, att kassans
befogenhet att genomföra något slags ransonering av tillgängliga
belopp för låns utlämnande blivit bestridd, syntes det styrelsen önskvärt,
att redan under den närmaste tiden en förstärkning av grundfonden med
därav följande ökning av den tillåtna obligationsemissionen komme till
stånd. Det kunde eljest vara att befara, att kassan vid någon tidpunkt
nödgades i avbidan på beslut örn grundfondsförstärkning helt och hållet
inställa sin utlåning. Förstärkningen syntes för närvarande lämpligen
böra så bestämmas, att grundfonden ökades med 20 miljoner kronor och
alltså komme att, i stället för 80 miljoner, utgöra 100 miljoner kronor.
Bank- och fondinspektionen samt fullmäktige i riksgäldskontoret lia i
avgivna utlåtanden förklarat sig icke ha något att erinra mot den gjorda
framställningen.
Departementschefen har på angivna skäl biträtt förslaget örn ökning av
kassans grundfond. Beträffande det i reglementet för kassan nu upptagna
villkoret att, örn grundfonden nedgår till 70 miljoner kronor, kassans rätt
till vidare upplåning är beroende av riksdagens medgivande, förutsätter
departementschefen, att därest den nu föreslagna ökningen av grundfonden
kommer till stånd, upplåningsrätten göres beroende av ett sådant
medgivande vid en nedgång av grundfonden till 88 miljoner kronor.
Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.
Stockholm den 15 juni 1933.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Akerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindgren, Ström i
Lidköping*, Johansson i Friggeråker, Stendahl*, Bjurström och Lindström*;
från andra kammaren: herrar Leifler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Paulsen, Johansson i
Sollefteå, Wikström* och Pettersson i Hosta.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.