Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa, m. m.

1933-06-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1933:63, Utlåtande, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till

förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 förordningen

den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

m. m.

I en den 19 maj 1933 dagtecknad proposition nr 257, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, bar Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändrad

lydelse av §§ 2 och 3 förordningen den 5 juni 1909 (nr 65 s. 1) angående

konungariket Sveriges stadsbypotekskassa,

dels ock besluta, att för ökning av konungariket Sveriges stadshypotekskassas

grundfond skall från riksgäldskontoret till kassan överlämnas

20,000,000 kronor i svenska statens tre och en halv procent obligationer med

rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen angående kassan givna

bestämmelser disponera sagda obligationer, dock under villkor att, örn kassans

grundfond genom på kassans rörelse uppkomna förluster skulle nedgå

till 88,000,000 kronor, kassan icke äger upptaga nytt lån, med mindre riksdagen

på Kungl. Majits framställning sådant medgiver.

Berörda författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 förordningen den

5 juni 1909 (nr 65 s. 1) angående konungariket Sveriges

stadshypotekskassa.1

Härigenom förordnas, att §§ 2 och 3 förordningen den 5 juni 1909 angående

konungariket Sveriges stadshypotekskassa skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

§ 2.

Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall utgöra

etthundra miljoner kronor och fortfar att tillhöra staten, som dock ej

1 Senaste lydelse se 1927:48.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 3 sami. Nr 63—66.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 63.

äger för annat ändamål disponera över densamma, så länge kassans alla

förbindelser icke äro fullgjorda. Grundfonden kan ökas genom ytterligare

tillskott av staten eller genom överförande av medel från reservfonden.

Grundfonden överlämnas — — — innehavarens sida.

Grundfondsobligationer må---kassans likvidation.

I varje---meddelas riksgäldskontoret.

Då grundfondsobligationer —--till reservfonden.

§ 3.

Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna förluster

nedgå till nittiofyra miljoner kronor, må hypotekskassan icke upptaga

nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt,

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Såsom av propositionen framgår, skulle enligt den ursprungliga lydelsen

av 1909 års förordning (§§ 2 och 3) konungariket Sveriges stadshypotekskassas

grundfond utgöra 30 miljoner kronor och skulle, därest grundfonden

genom på kassans rörelse uppkomna förluster nedgick till 28 miljoner

kronor, kassan icke få upptaga nytt lån, med mindre Kungl. Maj:t därtill

lämnade tillstånd. Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag höjdes

nämnda belopp till respektive 50 och 47 miljoner kronor. Ytterligare höjning

av beloppen beslöts av 1927 års riksdag, därvid desamma fastställdes

till de alltjämt gällande, nämligen respektive 80 och 75 miljoner kronor.

Stadgandet i förordningen, att kassan vid viss nedgång av grundfonden

till följd av förluster ej må upptaga lån utan tillstånd av Kungl. Maj:t

kompletteras av en bestämmelse i § 12 i kungörelsen den 18 januari 1910

(nr 3) angående reglemente för kassan. I sin nuvarande lydelse föreskriver

sagda paragraf, att örn grundfonden av ovannämnda anledning skulle

nedgå till 70 miljoner kronor, nytt lån icke må upptagas, med mindre riksdagen

på Kungl. Maj:ts framställning sådant medgiver.

Grundfonden har tillhandahållits kassan genom riksgäldskontoret i svenska

statens 3 V» procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida.

Kassans upplåningsrätt är i stort sett på det sätt begränsad, att sammanlagda

beloppet av kassans utelöpande obligationer icke vid något tillfälle

må uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans grundfond

och reservfond tillhopa utgöra.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 63.

3

I skrivelse till Konungen den 6 maj 1933 har styrelsen för kassan hemställt

örn ökning av grundfonden från 80 till 100 miljoner kronor, därvid

styrelsen anfört bland annat:

Då grundfonden för närvarande utgjorde 80 miljoner kronor och reservfonden

i runt tal 5 miljoner kronor, omfattade kassans upplåningsrätt

cirka 850 miljoner kronor. Den obegagnade delen härav vore för

närvarande i runt tal 80 miljoner kronor.

Under sådana förhållanden och med särskild hänsyn därtill, att kassans

befogenhet att genomföra något slags ransonering av tillgängliga

belopp för låns utlämnande blivit bestridd, syntes det styrelsen önskvärt,

att redan under den närmaste tiden en förstärkning av grundfonden med

därav följande ökning av den tillåtna obligationsemissionen komme till

stånd. Det kunde eljest vara att befara, att kassan vid någon tidpunkt

nödgades i avbidan på beslut örn grundfondsförstärkning helt och hållet

inställa sin utlåning. Förstärkningen syntes för närvarande lämpligen

böra så bestämmas, att grundfonden ökades med 20 miljoner kronor och

alltså komme att, i stället för 80 miljoner, utgöra 100 miljoner kronor.

Bank- och fondinspektionen samt fullmäktige i riksgäldskontoret lia i

avgivna utlåtanden förklarat sig icke ha något att erinra mot den gjorda

framställningen.

Departementschefen har på angivna skäl biträtt förslaget örn ökning av

kassans grundfond. Beträffande det i reglementet för kassan nu upptagna

villkoret att, örn grundfonden nedgår till 70 miljoner kronor, kassans rätt

till vidare upplåning är beroende av riksdagens medgivande, förutsätter

departementschefen, att därest den nu föreslagna ökningen av grundfonden

kommer till stånd, upplåningsrätten göres beroende av ett sådant

medgivande vid en nedgång av grundfonden till 88 miljoner kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

Stockholm den 15 juni 1933.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Akerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindgren, Ström i

Lidköping*, Johansson i Friggeråker, Stendahl*, Bjurström och Lindström*;

från andra kammaren: herrar Leifler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Paulsen, Johansson i

Sollefteå, Wikström* och Pettersson i Hosta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.