Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr U

1933-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1933:4, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr U

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr U.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1933 kl. 1 e. lii.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande

nr 4, i anledning av väckt motion angående rundradiering

av första kammarens förhandlingar i vissa

fall.

I en inom första kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott

för behandling hänvisad motion, nr 238, har herr Västberg hemställt, att

första kammaren måtte uttala, att från kammarens sida hinder ej möta

att sådana anordningar vidtagas, att kammarens förhandlingar kunna

rundradieras, då presidiet i samarbete med radiotjänst så anser lämpligt.

Utskottet tillåter sig erinra därom, att frågan örn återgivande genom

s. k. rundradio av riksdagens förhandlingar tidigare varit föremål för

omprövning inom riksdagen. Sålunda avslog andra kammaren år 1925

av herrar Oskar Hagman, Eliel Löfgren och Rydén väcka förslag örn

medgivande för telegrafstyrelsen att vid särskilda tillfällen få radiera

andra kammarens förhandlingar och vid 1929 års riksdag, då herr Västberg

inom samma kammare väckte motion örn återgivande genom s. k.

rundradio av andra kammarens förhandlingar, fann andra kammaren

motionen ej föranleda någon kammarens åtgärd, över sistnämnda motion

hade andra kammarens femte tillfälliga utskott inhämtat yttrande av

A.-B. Radiotjänst, som därvid anförde bland annat följande :

Ehuru rundradiering av riksdagsdebatter på grund av sakens natur borde

och måste bliva undantagsfall samt ehuru endast erfarenheten kunde utvisa,

i vad mån rundradiering kunde bidraga till att giva lyssnarna en mera

levande bild av riksdagsförhandlingarna än vad som nu kunde erhållas genom

dagspressen, vore bolaget dock av den uppfattningen, att rundradiering

av vissa delar av andra kammarens förhandlingar sannolikt komme att

utgöra ett både intresseväckande och i många avseenden nyttigt inslag i

programmen, och hade därför intet att erinra mot motionens syfte. Enligt

vad bolaget hos Kungl, telegrafstyrelsen förvissat sig örn, torde icke heller

tekniska svårigheter möta för en god radioutsändning av en riksdagsdebatt,

detta givetvis under förutsättning, att vederbörande talare vid sin

placering o. dyl. toge viss hänsyn till mikrofonanordningarna, vilka för

övrigt ej behövde placeras så, att de på något sätt verkade störande.

Bolaget utginge givetvis från att andra kammarens presidium komme att

taga skälig hänsyn till bolagets övriga uppgifter samt i förekommande

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 12 sami. 1 avd. Nr 4.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr U.

Utskottet.

fall taga i anspråk den erfarenhet på rundradioområdet, som under de

gångna åren samlats inom bolaget. Vidare tilläte sig bolaget påpeka, att

endast en kammare i sänder kunde rundradieras, vilket borde beaktas, då

det ju icke vore uteslutet, att första kammaren i sinom tid gåve sitt presidium

samma befogenhet som motionären ville giva åt andra kammarens

presidium.

Då det torde vara nödvändigt att, innan någon rundradiering av detta

slag komme till stånd, noggrant utpröva mikrofonplaceringen o. dyl. samt

företaga en del försök, vilka lämpligen ej kunde ske under pågående riksdagstid,

torde rundradiering ej böra förekomma tidigare än från och med

riksdagen 1930.

Andra kammarens utskotts utlåtande (nr 7) var av följande lydelse:

Enligt motionärens uppfattning skulle en rundradiering av riksdagens

förhandlingar verksamt bidraga till ökad politisk upplysning och höjd politisk

kultur. Denna åsikt kan utskottet emellertid icke dela, svårigheter av

rent praktisk och teknisk natur torde lägga hinder i vägen för ett utsändande

genom rundradio av diskussionen i sin helhet vid någon mera betydande

riksdagsdebatt. Såsom ett exempel härpå kan lämpligen erinras

örn att remissdebatten vid årets riksdag pågick under cirka 12 timmar. Att

bereda allmänheten tillfälle att avlyssna en sådan debatt i sin helhet kan

väl näppeligen sättas i fråga; och att rundradiera endast en del därav skulle

lätt kunnat bibringa åhörarna en skev uppfattning örn debattens innehåll

och förlopp. Och likväl har en remissdebatt av motionären framhållits såsom

speciellt lämpad för rundradiering.

De ovan antydda svårigheterna blevo ännu större i den händelse, att,

efter det rundradio införts i andra kammaren, jämväl första kammaren

beslöte örn motsvarande utsändande av dess förhandlingar, enär helt naturligt

radioprogrammet endast kan reserveras för en kammare i sänder.

Det synes utskottet också sannolikt, att förhandlingarnas utsändande

genom rundradio komme att förrycka deras karaktär såtillvida, att vetskapen

örn att tala till hundratusentals svenska män och kvinnor skulle

starkt påverka vederbörande riksdagstalare till allvarlig skada för riksdagsförhandlingarnas

obestridda huvuduppgift att utgöra sakliga rådslag

mellan svenska folkets valda representanter.

Då utskottet, som av det anförda framgår, ej känt sig övertygat om att

en rundradiering av andra kammarens förhandlingar skulle lända till någon

verklig fördel utan fasthellre håller för troligt, att den på ett mindre lyckligt

sätt komme att inverka på dessas karaktär, hemställes, att herr Västbergs

ifrågavarande motion, nr 99, icke måtte till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

Motionären har till stöd för sin hemställan anfört, bland annat, att

radions förmedling av aktuella riksdagsdebatter borde vara ägnad att

öka den politiska upplysningen i landet. I likhet med andra kammarens

utskott vid 1929 års riksdag kan utskottet icke dela denna motionärens

uppfattning. Rundradiering av förhandlingarna skulle nämligen enligt

utskottets mening lätt kunna fresta ledamöter av kammaren att, med

åsidosättande av saklighet och koncentration, huvudsakligen tala för radiolyssnarna.

Vidare torde utsändandet av längre debatter icke lämna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 3

radiolyssnarna den behållning, som vore önskvärd, då nämligen förhandlingarna

i vissa fall — och ofta just då större frågor stöde på dagordningen

— endast i mer eller mindre stympat skick kunde radieras. Exempelvis

skulle debatten i anledning av statsverkspropositionens remittering,

vilken debatt plägar pågå såväl för- som eftermiddagar, endast kunna

utsändas under förmiddagarna och skulle, så vida ej väderleksrapporter,

börsnoteringar och andra liknande utsändningar av större intresse inställdes

under förmiddagarna, ej heller kunna utan avbrott radieras vid

denna tid på dagen.

Motionären förmodar, att det största antalet av våra till ett par miljoner

uppgående radiolyssnare skulle vara mer eller mindre starkt intresserade

av att få per radio avlyssna riksdagsdebatterna. Utan att ingå

på frågan, huruvida intresset bland allmänheten för denna sak skulle vara

så stort som motionären söker göra gällande, vill utskottet framhålla, att

det dagliga arbetet för det stora flertalet skulle lägga hinder i vägen för

åhörandet av ifrågavarande utsändningar. Åhörarfrekvensen och därmed

också den politisk-kulturella nytta, som enligt motionären skulle kunna

vinnas genom riksdagsdebatternas radiering, bleve med hänsyn till nyss

anförda omständighet skäligen obetydlig.

Som känt har under senaste tiden för rundradiering anordnats diskussionsaftnar,

vid vilka representanter för olika politiska partier fått framlägga

sina synpunkter på vissa mera uppmärksammade frågor, som vid

innevarande riksdag komma under omprövning. Denna enligt utskottets

mening mycket lämpliga form för politisk upplysningsverksamhet torde

av allmänheten omfattas med synnerligen stort intresse och synes ur olika

synpunkter vida vara att föredraga framför den av motionären förordade.

I detta sammanhang torde böra erinras örn att genom de regelbundet

återkommande s. k. riksdagskrönikorna allmänheten genom radion erhåller

koncentrerade och sakliga upplysningar angående riksdagsarbetet.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion ej måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 mars 1933.

På utskottets vägnar:

RUBEN WAGNSSON.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar Wagnsson,

Tamm, Olof Carlsson, Lundell, Karlsson i Gillberga, Per Andersson, Karl .1. Johanson och

Löfnander.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens första tillfälliga viskotts utlåtande Nr U
Reservation
av

herrar Wagnsson, Löfvander och Karl A. Johanson, vilka ansett, att

utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

»Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört, bland annat, följande:

Riksdagen är en väsentlig del av ett demokratiskt samhälle. Dess arbete

får en allt större betydelse för envar enskild medborgare. Varje enkel och

lämplig åtgärd som kan öka och stärka kontakten mellan riksdagen och

medborgarna synes vara nyttig och önskvärd. Rundradion är redan en

viktig faktor i vårt allmänna kulturliv. Den har visat sig som en utmärkt

förmedlare på de mest olika och krävande områden. Varje förnuftig åtgärd

som kan främja ett närmande mellan radion och riksdagen borde kunna påräkna

sympati i de vidaste kretsar.

Från alla håll i landet har man uttryckt sin glädje över att riksdagens

högtidliga öppnande i rikssalen numera radieras. Någon opinion i motsatt

riktning har icke givit sig tillkänna. Även de genom radion ordnade diskussionerna

i aktuella politiska frågor ha utlöst ett stort intresse. Ingenstädes

har man förmärkt något synligt missnöje över att desamma kommit

till stånd.

Riksdagens förhandlingar äro offentliga. Endast ett fåtal medborgare

äga dock tid, råd eller lägenhet att övervara en riksdagsdebatt. Man kan

då tycka, att det är ett rimligt önskemål att man kan få avlyssna en sådan

på radio. Inga delade meningar synes råda därom, att det är önskligt att

öka den politiska upplysningen i landet, och radions förmedling av en aktuell

riksdagsdebatt bör ju i sin mån kunna främja detta syfte. Kanske är

det inte oberättigat att hoppas det ett sådant arrangemang även skulle

främja större saklighet och ökad kultur i det politiska livet. Radieringen

av en debatt skulle icke bliva en konkurrent till pressens referat utan en

komplettering av dem, vilket kanske skulle innebära att både talare och

partier gjordes större rättvisa än vad som nu kan ske. Något behov eller

något önskemål att alla riksdagsdebatter skola radieras föreligger icke.

Radieringen kunde begränsas till exempelvis en remiss- och interpellationsdebatt

samt till någon större och aktuell fråga. Frågan örn när och hur en

debatt skall radieras, torde man med största förtroende kunna överlämna

till kammarpresidiet och radioledningen, sedan kammaren beslutat att i

princip lämna sitt bifall. Därest experimentet skulle misslyckas, äger ju

även kammaren att besluta detsammas avbrytande genom att återkalla det

beviljade tillståndet. Några risker av ett försök torde icke föreligga, men

anförda skäl tala för att saken prövas.

Utskottet, som ansluter sig till de av motionären anförda synpunkterna,

hemställer,

att första kammaren måtte uttala, att från kammarens

sida hinder ej möta att sådana anordningar vidtagas, att

kammarens förhandlingar kunna rundradieras, då presidiet

i samarbete med radiotjänst så anser lämpligt.»

Stockholm 1933. O. L. Svanbäcks Boktryckeri

40540

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.