Sök i Ratio Lex

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

1933-04-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1933:13, Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1933 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13, i anledning

av väckt motion, I : 234, om utredning rörande lantarbetarnas

ekonomiska och sociala ställning m. m.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 234, har herr von Heland m. fl. hemställt, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam, allsidig utredning rörande

lantarbetarnas ekonomiska och sociala ställning samt örn möjligheterna till

dess förbättrande och för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Samma yrkande, som gjorts i föreliggande motion, framställdes vid 1932 års ulskollel

riksdag i motionerna I : 283 och II : 408. Dessa motioner avslogos under hänvisning

till att frågan berörande utredningar och förslag kunde förväntas i

anledning av vissa pågående utredningar, nämligen jordbruksutredningen,

bostadsutredningen för landsbygden samt sociala jordutredningen.

Yad först angår jordbruksutredningens arbete på hithörande område får utskottet

erinra, att 1928 års riksdag i den skrivelse (nr 375), som i anledning av

motionerna II : 384 och II : 397 avläts till Kungl. Majit och som sedermera

föranledde tillsättandet av jordbruksutredningen, anhöll, att Kungl. Majit

mätte låta verkställa utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge samt angående

åtgärder, som kunde och borde vidtagas i syfte att höja jordbrukets

ekonomiska bärkraft därhän, att förutsättningar skapades för att jordbrukets

arbetare måtte komma i åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor. I de av

Kungl. Majit med anledning härav för jordbruksutredningen meddelade direktiven

betonades, bl. a., att i naturlig anslutning till en undersökning, inriktad

på att klarlägga den väsentliga anledningen till jordbrukets vid en jämförelse

med många andra näringar ogynnsamma läge samt överväga åtgärder åsyftande,

att det måtte kunna bättre hävda sin plats i det ekonomiska systemet, borde

upptagas spörsmålet om jordbruksarbetarnas ställning och medlet för dennas

förbättrande. De undersökningar, som på grund härav utförts till lantarbel arfrågans

belysande, hava publicerats i del VIII av jordbruksutredningens belänkanden

(Statens off. utr. 1932:14). Däri lämnas till en början redogörelser

beträffande lantarbetarnas antal och fördelning inom jordbrukets arbetande befolkning

samt angående befolkningsförskjutningarna mellan lantmanna- och

stadsmannanäringar. Vidare hava verkställts utredningar rörande tillgång oell

Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 12 sami. 2 avd. Nr 13. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Fr 13.

brist på arbete inom jordbruket samt sättet för arbetsförmedlingen oell arbetskraftens

rekrytering, varefter följa jämförande sammanställningar beträffande

arbetstidens längd och fördelning inom jordbruket och inom andra

näringsgrenar samt motsvarande redogörelser för arbetslönen, avslutade medelst

beräkningar rörande arbetsinkomst och levnadsstandard för lantarbetare,

småbrukare och industriarbetare i vårt land och i vissa främmande länder.

Bostadutredningen för landsbygden tillkallades jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 6 februari 1931 för att inom socialdepartementet biträda med

utredning rörande åtgärder till förbättring av lantarbetarnas bostadsförhållanden

och därmed sammanhängande ämnen. Dessa sakkunniga hava bl. a. till

statsrådet och chefen för socialdepartementet avlämnat enP. M., i vilken bl. a.

framhålles, att bostadsförhållandena för lantarbetarna och med dem jämställda

samhällsgrupper mångenstädes vore sådana, att en snar och genomgripande

förbättring vore i hög grad önskvärd. Enligt approximativa beräkningar borde

omkring 1 % av landsbygdens smålägenheter nybyggas, medan 10—20 % vore

i behov av mer eller mindre genomgripande reparation. De sakkunniga föreslå,

att staten skall ställa medel till förfogande för beredande på närmare angivet

sätt såväl genom låne- som subventionsverksamhet av möjligheter för bristernas

avhjälpande, och framhålla, att en mycket avsevärd del av dessa skulle kunna

avhjälpas, örn ett belopp motsvarande större delen av det belopp å 20 miljoner

kronor, som i årets statsverksproposition avsetts för främjande av bostadsproduktionen,

disponerades på av utredningen föreslaget sätt. Utredningens förslag

upptages i huvudsak i proposition nr 211 till innevarande års riksdag och

kommer sålunda redan i år under riksdagens prövning. Bostadsutrcdningcn

lärer vidare under den närmaste tiden komma att framlägga förslag rörande

viss organisation av det socialhygieniska arbetet bland de i motionen avsedda

arbetargrupperna på landsbygden.

Jämväl från den sociala jordutredningen torde kunna förväntas utredningar

och förslag, som kunna bliva av viss betydelse på det område, varom här är

fråga. Utredningen har i skrivelse den 7 mars 1933 föreslagit, att åtgärder

skulle vidtagas för en uppdelning av vissa kronoegendomar och ett antal från

enskilda inköpta egendomar i mindre jordbruk om 10 till 20 hektar, avsedda

att utarrenderas. Det är icke uteslutet, att på denna väg även lantarbetare

skola kunna förhjälpas till självständigt arbete.

Av vad ovan anförts torde framgå, att det i förevarande motion framförda

önskemålet örn en allsidig utredning rörande lantarbetarnas ekonomiska och

sociala ställning måste anses redan vara tillgodosett genom den utredning av

frågan, som verkställts av jordbruksutredningen. Även får det anses ådagalagt,

att statsmakterna visat ett starkt intresse för åstadkommandet av en

förbättring av lantarbetarnas levnadsförhållanden. Utskottet hyser därför den

uppfattningen, att de förslag, som i anledning av berörda utredningar kunna

framläggas, komma att leda till åtgärder i motionens syfte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tilljälliga utskotts utlåtande Nr 13. 3

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 april 1933.

På utskottets vägnar:

EDWIN BERLING.

Närvarande: herrar Berling, Rydberg, Thorén, Hjalmarsson, von Heland, Velander*, och

Jacob Hansson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr von Heland, som anfört följande:

Lantarbetarnas ställning är sådan, att man utan överdrift kan påstå, att de

äro i alla avseenden bland de sämst ställda i samhället. De ha länge genom sin

låga lön och sitt hårda arbete tvingats att medverka till att upprätthålla andra

samhällsgruppers högre levnadsstandard. Statsmakterna ha icke tagit sig an

lantarbetarna på samma sätt som vissa andra bättre lottade samhällsgrupper.

I år har Kungl. Majit t. o. m. framlagt sådana förslag till arbetslöshetshjälp,

att industriarbetarnas m. fl. lönenivå skulle fastlåsas till nu gällande höga avtalsenliga

löner, vilket kan medverka till att vidmakthålla den orättvisa löneklyftan

mot framför allt lant- och skogsarbetare.

Lantarbetarlönerna — ehuru i och för sig låga — tynga dock på lantmännens

ekonomi och talrika vittnesbörd föreligga örn jordbrukarnas ansträngningar

att i möjligaste mån söka minska behovet av lejt arbete. Inom det mindre jordbruket

har lantmannen alltmer hänvisats till sin egen och sin familjs arbetskraft.

Inom det större jordbruket har en omläggning av driften försiggått avseende

att successivt nedbringa behovet av mänsklig arbetskraft. Den sålunda

möjliggjorda reduceringen av den totala lönesumman har rätt länge medgivit

att bibehålla de individuella lönerna i huvudsak oförändrade, men sedan år

1931 har den allt hårdare depressionen inom jordbruksnäringen givit sig uttryck

även i en ganska markerad nedåtgående tendens i arbetsprisen.

Lönesänkningarna ha varit mest utpräglade för det ogifta tjänstefolket och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

därnäst för de olika grupperna av daglönare, medan statfolket drabbats lindrigare.

Att kvinnornas löner reducerats mindre än männens är naturlig konsekvens

av den mindre tillgången på kvinnlig arbetskraft. Oaktat de senaste

årens lönereduceringar ligga dock lönerna i medeltal 63 procent högre än år

1913, och detta trots att jordbrukets produktpriser nu äro 9 procent lägre

än närmaste åren före 1913.

För vårt lands del kan man säga, att för de viktigaste grupperna av lantarbetare

lönerna i genomsnitt nedgått med 3—7 procent sedan år 1929—1930

och med 2—6 procent sedan 1930—1931. Detta är mindre än i så gott som alla

andra länder, varifrån officiell lönestatistik föreligger. I Danmark ha sålunda

under nämnda båda tidsperioder lantarbetarlönerna sjunkit med respektive

1—13 och 5—14 procent — de lågo nämligen för vissa grupper något högre

1931 än 1930. I Norge ha däremot jordbrukslönerna varit tämligen oavbrutet

sjunkande sedan omkring sju år tillbaka, och nedgången beräknas till 11

å 12 procent sedan år 1930 och 7 å 8 procent sedan 1931. Än större lönereduceringar

synas dock ha ägt rum i Finland, för vilket land socialministeriets

statistiska byrå beräknat procenttal av respektive 17—33 och 10—20. De allra

mest betydande lönesänkningarna synas dock ha ägt rum i Förenta staterna.

Under tiden från oktober 1930 till sammma tid 1932 ha lantarbetarnas genomsnittliga

månadslön minskats med 45 procent och daglönen med 44 procent.

Enbart under senaste tolvmånadsperiod har nedgången belöpt sig till 25 å 26

procent.

Lantarbetarnas arbetsmöjligheter och löneförhållanden borde särskilt vid

jämförelse med vad som gäller för andra arbetargrupper i och för sig vara nog

skäl för statsmakterna att låta verkställa en snabb utredning, varav positiva

resultat kunde väntas, men även andra starka skäl tala för en utredning av

hela lantarbetarproblemet.

Lantarbetarna försöka som regel skaffa sig biinkomster och få sålunda genom

sin produktion av exempelvis fläsk, ägg och potatis ett gemensamt intresse

med jordbrukarna. Även denna omständighet bör beaktas vid den ifrågasatta

utredningen, då det torde vara möjligt att genom prisförbättrande åtgärder för

lantbruksprodukter uppmuntra lantarbetarnas strävanden att vid sidan av

lönearbetet höja sin levnadsstandard.

När det gäller de kulturella frågorna äro lantarbetarna också i hög grad missgynnade,

särskilt i jämförelse med de större samhällenas innevånare. De långa

avstånden på landsbygden försvåra helt naturligt det kulturella arbetet, men

radion torde här kunna bliva en uppskattad hjälp. Även beträffande denna

viktiga detalj rörande lantarbetarnas sociala ställning torde en utredning vara

synnerligen behövlig.

Såsom i motionen framhållits, äro pågående utredningar rörande lantarbetarfrågan

av ganska begränsad räckvidd. Varken från bostadsutredningen för landsbygden

eller sociala jordutredningen synas kunna förväntas förslag annat än i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lcammarens andva tilljälliga utslcotts utlåtande Nr 13. 5

detaljfrågor av det stora problem, som beröres i motionen. Yad beträffar den

av jordbruksutredningen publicerade undersökningen, är denna uteslutande av

statistisk art. Det sociala problem, som lantarbetarfrågan utgör, beröres icke

närmare, liksom ej heller några positiva förslag framföras.

Jag förbiser icke de svårigheter, som kunna uppstå, när det gäller att åstadkomma

en tillfredsställande lösning av lantarbetarfrågan, men dessa svårigheter

böra dock icke få utgöra ett hinder för ett försök att komma till rätta

med problemet.

Då det av motionärerna avsedda syftet alltså icke blivit eller kan väntas

bliva tillgodosett genom hittills slutförda eller pågående utredningar, har jag

ansett, att utskottet bort hemställa,

att första kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla örn skyndsam, allsidig

utredning rörande lantarbetarnas ekonomiska och sociala

ställning samt örn möjligheterna till dess förbättrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.