Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14

1933-05-11 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1933:14, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1933 kl. 4 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 14, i

anledning av väckt motion, II: 303, angående viss

ändring i gällande motor fordonsförordning.

I en inom andra kammaren väckt och till dess tredje tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 303, har herr Elmroth hemställt, att riksdagen måtte besluta

örn skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan örn utredning och förslag till

sådana ändringar i gällande motorfordonsförordning, att polismyndighet förlänas

befogenhet att i särskilda fall återkalla körkort av orsaker, som framgå

av motionens motivering. Såsom exempel på fall, då ett omedelbart återkallande

av körkortet borde ske utan tidsutdräkt, nämnes i motiveringen, att förare

varit berusad under framförande av automobil eller då förare ådagalagt

grov vårdslöshet vid dylik färd.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskott, till vilket motionen hänvisades,

inhämtade i vederbörlig ordning yttranden över motionen av öv er ståthällarämbetet

i Stockholm och samtliga länsstyrelser i riket. För det huvudsakliga

innehållet i de avgivna yttrandena lämnas en kortfattad redogörelse här nedan.

Avstyrkande yttranden.

Överståthållarämbetet i Stockholm hänvisar till polismästaren i Stockholm,

vilken anfört: För Stockholms del förelåge icke något behov av den föreslagna

ändringen, enär Överståthållarämbetet även vore polismyndighet och stöde i

närmare kontakt med polispersonalen än vad å andra orter K. B. gjorde, varför

ett snabbt indragande av körkort lätt kunde anordnas i fall av behov. Syftet

med motionen kunde knappast vinnas genom att uppdraga körkortsindragningen

åt polismyndigheten, som särskilt på landsbygden kunde vara bosatt

långt från det ställe, där polisingripandet mot en berusad förare ägde rum,

utan endast genom att i polispersonalens händer lägga en provisorisk ^dragningsrätt.

Men häremot kunde resas allvarliga betänkligheter, särskilt ur den

synpunkten att frågan örn den grad av berusning, som skulle föreligga för att

grunda ett antagande om att föraren saknat nödigt herravälde över sina

handlingar, kunde vara föremål för olika meningar till och med mellan domstolarna.

Körkortsindragningen, som ofta innebure, att levebrödet fråntoges

den därav drabbade, hade sådana verkningar, att man icke torde kunna und
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 12 sami. 2 avd. Nr 14.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

vara den garanti mot förhastade åtgärder, som beslutanderättens förläggande

till K. B. innebure.

Länsstyrelsen i Stockholms län. En huvudanmärkning mot förslaget vore,

att den lokala polismyndigheten, som skulle erhålla den tillämnade befogenheten,

i regel fungerade såsom åklagaremyndighet med avseende å den begångna

förseelsen och alltför lätt skulle erhålla en inställning gentemot bilföraren,

som icke vore tillräckligt förutsättningslös för den prövning, varom

här vore fråga. Vidare kunde det mången gång vara svårt att avgöra, huruvida

förelupen vårdslöshet vore att karaktärisera såsom grov eller ej, och

det vore icke lämpligt att prövningen härav överlämnades åt en underordnad

myndighet. Indragning av körkort vore en åtgärd, som ofta medförde mycket

kännbara påföljder för den därav drabbade, och det syntes icke välbetänkt att

utan tvingande skäl rubba den rådande ordningen för prövning av dessa ömtåliga

ärenden, vars styrka givetvis läge i länsstyrelsernas mångåriga och på

ett betydande antal fall grundade erfarenheter. Något behov av en ändring

funnes icke heller. Den rätt till interimistisk återkallelse av körkort, som nu

funnes, möjliggjorde ett tillräckligt hastigt ingripande under förutsättning

att den lokala polismyndigheten i största möjliga grad påskyndade utredningarna

samt polisrapportens uppsättande och insändande.

Länsstyrelsen i Södermanlands län. Skäl torde i allmänhet icke föreligga

för antagande, att vederbörande omedelbart skulle upprepa sin förseelse utan

tvärtom att han efter att hava blivit anhållen för en dylik förseelse skulle åtminstone

någon tid taga sig tillvara för ett upprepande. I de säkerligen få

fall, där verklig fara för ett omedelbart upprepande kunde anses vara för

handen, torde polismyndigheten äga möjlighet att försäkra sig örn vederbörandes

person, vilket innebure större garanti mot ett upprepande än omhändertagande

av körkortet. För de fall, där behov kunde tänkas föreligga av ett

omedelbart fråntagande av körkortet, skulle det föreslagna förfarandet sakna

betydelse med hänsyn till de andra och effektivare åtgärder, som stöde polismyndigheten

till buds.

Länsstyrelsen i Jönköpings lån. Polismyndigheten torde redan nu icke underlåta

att omhändertaga en berusad förare eller, vid lindrigare fall av onykterhet,

tillse, att han icke fortsatte resan, förrän tillnyktrande skett. Ett omedelbart

fråntagande av körkortet innebure icke någon garanti, enär för en av

starka drycker mer eller mindre omtöcknad person förlusten av körkort icke

verkade därhän, att han allenast på grund därav skulle hysa betänkligheter

mot att ånyo sätta sig vid ratten. Vid fall av grov vårdslöshet torde det ej

ofta förekomma, att ett körkort återkallades omedelbart endast av nämnda anledning,

enär ett upprepande av vårdslösheten knappast behövde befaras så

nära inpå den tidigare begångna förseelsen. Därest ett interimistiskt återkallande

av körkortet skulle komma ifråga, kunde detta ske genom framställning

till länsstyrelsen utan att draga ut på tiden så länge, att det ur trafiksäkerhetssynpunkt

behövde resas några betänkligheter mot ett bibehållande av den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14. 3

nuvarande ordningen. Att annan myndighet än den tillståndsgivande och i

synnerhet en underordnad myndighet finge återkalla körkort syntes principiellt

oriktigt. Dessutom innebure körkortsindragning mången gång ett så pass

kännbart ingrepp i den enskildes förvärvsmöjligheter, att beslut därom måste

föregås av en mycket sorgfällig prövning. Om ej av andra skäl så på grund

av frågans grannlaga karaktär borde därför beslut örn körkortsåterkallelse

alltjämt förbehållas länsstyrelse.

Länsstyrelsen i Kronobergs län. Polismyndighet, som omhändertagit av

starka drycker påverkad automobilförare, torde icke låta honom få tillfälle

åter begagna sig av körkortet, förrän hans sinnestillstånd kunde anses medgiva

sådant, och då förares förmåga att föra automobil blivit väsentligt nedsatt

genom sjukdom, torde denne icke vägra att vid påfordran omedelbart utlämna

körkortet. Prövningen huruvida sådana omständigheter förelåge, att

förare skulle anses uppenbarligen olämplig att föra automobil, borde icke handhavas

av annan myndighet än den, som hade att meddela slutligt beslut örn

körkorts indragning.

Länsstyrelsen i Kalmar län. Körkortsindragning innebure ett alltför allvarligt

intrång i en persons medborgerliga rättigheter och i många fall jämväl

ett avsevärt försämrande av hans förvärvsmöjligheter för att polismyndigheterna,

sålunda i stad stadsfiskal och på landet landsfiskal, vilka ofta vore

unga och oerfarna, lämpligen skulle kunna anförtros nämnda befogenhet. Genom

den nuvarande ordningen erhölles större garantier för en fullt objektiv

och rättvis prövning av dylika ärenden. Något behov av ändrade bestämmelser

hade icke yppats och då i särskilt trängande fall en snabbare procedur redan

genomförts, finge länsstyrelsen avstyrka motionen.

Länsstyrelsen i Blekinge län. Då polismyndigheterna redan nu i väsentlig

mån hade i sin hand möjlighet att påskynda länsstyrelsens beslut örn indragning

i de fall, då skyndsamhet ansåges vara av nöden, men beslut i frågan av

länsstyrelsen syntes alltjämt i rättssäkerhetens intresse och för vinnande av

enhetlighet böra erfordras, finge länsstyrelsen avstyrka motionen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län. Att återkalla ett körkort torde icke böra

ifrågakomma utan efter vederbörlig utredning och sedan föraren fått tillfälle

att förklara sig och därvid anföra och styrka, vad han kunde akta nödigt. Givetvis

lämnades icke en för berusning vid framförande av bil anhållen person

tillfälle att åter föra bilen, innan han återvunnit sådan sinnesförfattning, att

han kunde tilltros att göra det. Och att därefter låta honom eller förare, som

ådagalagt grov vårdslöshet, föra automobil, intill dess frågan om körkortets indragning

blivit i vederbörlig ordning prövad, torde icke vara förenat med någon

överhängande fara.

Länsstyrelsen i Malmöhus län. Med undantag för det fåtal fall, när polischefen

själv vore åsyna vittne till förseelsen, komme återkallelsen av körkortet

även med motionärens förslag att grundas å skriftlig rapport. När den ingåves

till polischefen, torde den, som gjort sig skyldig till förseelsen, i många

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

fall hava avlägsnat sig från orten. Enär återkallelse av körkort ofta utgjorde

ett ingripande av stor ekonomisk betydelse, måste krav uppställas på att indragning

icke skedde under alltför lösliga former, varför länsstyrelsen icke

kunde biträda motionen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Redan nu gällande bestämmelser

möjliggjorde körkortsindragning utan nämnvärd tidsutdräkt. Då någon

egentlig anledning följaktligen ej förefunnes att förläna den lokala polismyndigheten

befogenhet att i särskilda fall återkalla körkort, och i varje fall ytterligare

någon tids erfarenhet borde hava vunnits, huru gällande bestämmelser

verkat, innan ändring i författning vidtoges, avstyrktes motionen.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Länsstyrelse hade redan nu befogenhet att,

innan slutligt beslut örn återkallelse fattades, förordna, att körkortet skulle

tillsvidare indragas. Denna möjlighet till provisorisk indragning syntes länsstyrelsen

vara tillfyllest och farhågan för dröjsmål med länsstyrelsebesluten

och för därav orsakad trafikrisk förefölle överdriven. Något behov av ändring

förelåge icke.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län. Behovet att vid mera svårartade förseelser

i samband med förande av motorfordon snabbt kunna återkalla vederbörandes

körkort vore redan på tillfredsställande sätt tillgodosett genom gällande bestämmelser

örn provisorisk indragning. Ej heller kunde det anses lämpligt att

befogenhet att förordna örn återkallelse av körkort på grund av begången förseelse

anförtroddes polismyndighet, som hade att vid domstol såsom åklagare

beivra förseelsen.

Länsstyrelsen i Jämtlands län. Ett ingripande av polismyndigheten, som vad

anginge landsbygden endast i undantagsfall och i stad aldrig toge bilisten på

bar gärning, kunde i regel icke ske ”ögonblickligt”, utan finge polismyndigheten

i likhet med länsstyrelsen grunda sitt beslut på rapport från underordnad

polisman. Att utrusta polis- och fjärdingsman med befogenhet att utan

föregående utredning återkalla eller indraga körkort torde icke vara lämpligt.

I de fall, där indragning av körkort på grund av onykterhet skulle kunna

komma ifråga, torde nog även automobilföraren själv böra av polismännen

omhändertagas och därmed vara berövad möjligheten att i sitt onyktra tillstånd

fortsätta körningen. Gällde det en fyllerist torde saknaden av körkort

för övrigt icke utesluta, att han ändå körde sin automobil. Den föreslagna

befogenheten torde även, vad landsbygden beträffade, kunna leda till godtycklighet

och ojämnhet vid bedömandet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län. Då det visat sig, att nu stadgade förfarande

erbjöde tillräcklig snabbhet utan att äventyra rättssäkerheten, syntes

den föreslagna överflyttningen av återkallelsebefogenheten till de lokala polismyndigheterna

obehövlig och — såsom innebärande en viss risk ur rättssäkerhetssynpunkt

— jämväl olämplig. Förslaget torde vidare ur trafiksäkerhetssynpunkt

sakna den betydelse, som motionären tänkt sig. Den omständigheten,

att viss person på grund av återkallelse eller eljest saknade körkort,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14. 5

medförde nämligen icke befogenhet för polisman att hindra honom att framföra

motorfordon. Däremot torde det vara polismans plikt att därifrån söka

hindra den, som på grund av berusning eller av annan orsak måste antagas

salma förmåga att utan fara för trafiken framföra motorfordon.

Tillstyrkande yttranden.

Länsstyrelsen i Ujipsala län. Nu gällande bestämmelser om körkortkindragning

torde i allmänhet möjliggöra önskvärd snabbhet vid behandlingen, men

fall kunde tänkas (exempelvis i fråga om sinnessjuk person), då ett omedelbart,

örn ock endast interimistiskt indragande av körkort vore på sin plats och

fördenskull borde anförtros åt polismyndighet och, å landet, jämväl polisman.

Länsstyrelsen i Östergötlands län. Redan nu funnes en viss möjlighet till

ett omedelbart ingripande från länsstyrelsens sida vid särskilt svåra fall av

trafikförseelser. Men en ännu snabbare handläggning av dessa ärenden vore

önskvärd och skulle möjliggöras, om viss befogenhet till inskridande mot körkortsinnehavare

tillerkändes de lokala polismyndigheterna. Då det emellertid

vore av synnerligen stor vikt, att åtgärder av så ingripande betydelse för den

enskilde som en körkortsindragning icke vidtoges utan fog och att dessa ärenden

handlades under former, som innebure garantier mot förhastade körkortsindragningar,

kunde länsstyrelsen icke förorda, att den definitiva prövningen

av dessa ärenden anförtroddes åt de lokala polismyndigheterna. Men betänklighet

torde icke möta att tillerkänna dessa myndigheter befogenhet att i särskilt

flagranta fall — då grov trafikförseelse vore uppenbar — fråntaga en

körkortsinnehavare hans körkort, med skyldighet dock för polismyndigheten att,

exempelvis inom 48 timmar, underställa frågan örn körkortsindragning länsstyrelsens

prövning.

Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med motionen torde näppeligen nås

med den föreslagna anordningen. Magistraten i stad kunde svårligen utan

tillgång till polisrapporten avgöra frågan örn körkortets återkallande, även örn

det skulle gälla endast interimistiskt, och att överbringa rapporten till länsstyrelsen

för avgörande av frågan skulle i allmänhet icke kräva mycket längre

tid. Magistraten ägde för övrigt icke tillgång till det material för bedömande

av körkortsinnehavarens lämplighet att föra motorfordon, som funnes sammanfört

hos varje länsstyrelse. Det torde därför vara ur alla synpunkter

lämpligast att för enhetlig handläggning av frågor örn återkallande av körkort

avgörandet härutinnan förbehölles den myndighet, som utfärdat körkortet,

eller vederbörande länsstyrelse. Syftet med motionen skulle emellertid måhända

kunna tillgodoses genom att i sådana fall, där motorfordonsföraren utgjorde

en uppenbar fara för trafiksäkerheten, åt vederbörande förhörsledare

i befälsställning inrymdes befogenhet att i samband med polisutredningen

omhändertaga den felandes körkort med skyldighet att utan dröjsmål till länsstyrelsen

för dess vidare förordnande överlämna körkortet tillika med en för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

beredande rapport med kort sammanfattning av omständigheterna i ärendet.

För trafiksäkerheten skulle det betyda en avgjord fördel att genom vidgad

befogenhet för ordningsmakten denna sattes i stånd att effektivt ingripa, där

uppenbar fara hotade.

Länsstyrelsen i Hallands län. Det vore önskligt att vid fylleri under förande

av motorfordon eller vid annan särdeles grov förseelse den skyldige

omedelbart berövades rätten att föra dylikt fordon. Emellertid syntes det formellt

oriktigt att polismyndighet finge återkalla ett av överordnad myndighet

givet tillstånd. Däremot torde intet vara att invända mot att polismyndigheten

finge rätt att i sådant fall fråntaga den felande körkortet ävensom eventuellt

trafikkort mot skyldighet att ofördröjligen anmäla förhållandet till vederbörande

länsstyrelse och översända kortet (korten) samt hemställa örn

återkallande.

Länsstyrelsen i Värmlands län. Skäl talade för att den ifrågasatta befogenheten

tillerkändes lokal polismyndighet (stadsfiskal eller poliskommissarie i

stad och landsfiskal å landet). Härvid förutsattes emellertid, att dylik körkortsindragning

finge ske allenast i sådana fall, då ett fortsatt innehav av

körkort måste anses innebära en uppenbar risk för trafiksäkerheten, och att

dylikt beslut örn återkallande av körkort finge gälla allenast tills vidare, intill

dess vederbörande länsstyrelse meddelat beslut därom, med skyldighet för

polismyndighet att skyndsamt, förslagsvis inom tre dagar efter beslutet, för

prövning underställa detsamma den länsstyrelse, som eljest hade att besluta

om körkortets indragning, samt att vid sådan underställning bifoga förhörsprotokoll

angående det underställda ärendet.

Länsstyrelsen i Örebro län. Med nuvarande förfaringssätt kunde återkallelse

av körkort icke ske omedelbart efter förseelsens begående. I följd härav hade i

ett flertal fall inträffat, att det visat sig vara förenat med svårigheter att

verkställa meddelat beslut på grund av att körkortsinnehavaren icke kunnat

anträffas. Detta hade framför allt varit fallet, då det varit fråga om återkallelse

av körkort för personer, som i stor utsträckning befunne sig på resor,

exempelvis handelsresande. Då lång tid kunde förflyta, innan föraren kunde

anträffas och körkortet fråntagas honom, förelåge givetvis fara för att föraren

under tiden beginge ytterligare förseelse och att trafiksäkerheten därigenom

äventyrades. Ur denna synpunkt syntes det önskvärt, att polismyndighet erhölle

befogenhet att fråntaga förare körkort, då förseelsen vore av den beskaffenhet,

att körkortet uppenbarligen borde återkallas. Emellertid borde polismyndigheten

icke erhålla befogenhet att återkalla körkort. Ur principiell och

enhetlighetssynpunkt borde återkallelse ske av länsstyrelse, som utfärdat körkortet.

Polismyndighetens befogenhet borde inskränkas till att omfatta körkortets

tagande i förvar och meddelande till förare av förbud mot förande av

motorfordon till dess beslut i fråga örn körkortets återkallande meddelats av

länsstyrelse. Polismyndigheten borde ofördröjligen underrätta länsstyrelsen

örn sitt beslut och därvid överlämna körkortet, varefter länsstyrelsen, om fö
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14. 7

raren uppenbarligen måste anses olämplig att föra motorfordon, kunde förordna,

att körkortet skulle tillsvidare återkallas.

Limsstyrelsen i Västmanlands län. Den nuvarande ordningen hade icke visat

sådana brister, att därav kunde motiveras den föreslagna ändringen. Förslaget

innebure en oformlighet såtillvida, att länsstyrelses en gång fattade beslut

skulle kunna undanröjas av den underordnade polismyndigheten. Därest

emellertid en ändring kunde anses erforderlig, kunde bestämmelserna kompletteras

med ett stadgande av innehåll, att i sådana fall, då författningsrummet

ansåges böra tillämpas, polismyndigheten skulle fråntaga vederbörande

körkortet och insända detsamma till den myndighet, som hade att besluta örn

återkallelsen.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län tillstyrker den i motionen begärda utredningen.

Läaisstyrelsen i Gävleborgs län har intet att erinra mot i motionen föreslagen

utredning.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Länsstyrelsen finge vitsorda, att fall

givetvis kunde inträffa, då ett omedelbart återkallande av vederbörandes körkort

vore önskvärt, och i praktiken torde även hava förekommit att så skett i

samband med awisitering av person, som anhållits för fylleri under framförande

av automobil. Någon olägenhet av att polismyndighet förlänades befogenhet

att tillsvidare återkalla körkort torde ej heller behöva befaras, men

måste föreskriften härom kompletteras med stadgande örn skyldighet för polismyndigheten

att omedelbart underställa beslutet länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen i Västerbottens län. Avsikten med bestämmelsen i 1930 års

motorfordonsförordning örn interimistiskt återkallande av körkort bleve i verkligheten

ej fullt uppnådd, då det måste förflyta en viss tid från det förseelsen

begåtts och till dess erforderliga handlingar, som kunde läggas till grund för

länsstyrelsens prövning av frågan örn körkortets indragning, inkommit till

länsstyrelsen. Det åtginge även någon tid, innan länsstyrelsens beslut kunde

genom vederbörande polismyndighet verkställas. Under denna mellantid

kunde bilföraren komma i tillfälle att ytterligare missbruka sin rätt att föra

bil. Det vore därför lämpligt, örn polismyndigheten erhölle befogenhet att i

sådana fall, då bilförare vid framförande av automobil uppenbarligen varit

onykter eller visat särskilt grov vårdslöshet, fråntaga bilföraren körkortet i

avbidan på länsstyrelsens beslut. Frågan skulle givetvis omedelbart underställas

länsstyrelsens prövning.

För egen del anförde andra kammarens utskott följande.

”Utskottet anser för sin del i likhet med motionären, att gällande bestämmelser

på ifrågavarande område icke äro i allo tillfredsställande. Visserligen

föreligger möjlighet för vederbörande länsstyrelse att i förekommande fall

utan större tidsutdräkt meddela beslut örn återkallelse tillsvidare av utfärdat

körkort, men under alla omständigheter måste dock i regel åtminstone några

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

dagar förflyta från begåendet av en förseelse, som föranleder ingripande, till

dess dylikt beslut hinner meddelas, varjämte det mången gång kan draga rätt

långt ut på tiden, innan beslutet kan bringas i verkställighet. I sådant avseende

må hänvisas särskilt till vad länsstyrelsen i Örebro län anfört i frågan.

En utredning synes därför motiverad i syfte att skapa möjligheter för ett

snabbare och effektivare ingripande av den art, varom här är fråga, än som

med tillämpning av nu gällande bestämmelser är möjligt. För en dylik utredning

talar enligt utskottets mening jämväl den omständigheten, att det för

den allmänna rättskänslan måste verka stötande, att en körkortsinnehavare,

som genom flagrant åsidosättande av gällande föreskrifter rörande framförande

av motorfordon visat sig utgöra en uppenbar fara för trafiksäkerheten,

under längre eller kortare tid får behålla det av offentlig myndighet

utfärdade behörighetsbevis att föra motorfordon, som körkortet utgör.

I syfte att avhjälpa den påtalade bristen föreslår motionären för sin del,

att polismyndighet skulle förlänas befogenhet att i särskilda fall meddela beslut

om återkallelse av körkort. Emellertid torde det, såsom även framhållits

i det övervägande flertalet av de över motionen avgivna yttrandena, få anses

principiellt oriktigt, att de länsstyrelserna underordnade polismyndigheterna

skulle medgivas rätt att återkalla beslut, som meddelats av de överordnade

myndigheterna. Utskottet kan därför icke förorda, att en så långt gående befogenhet,

som motionären tänkt sig, tilldelas den lokala polismyndigheten.

Samma effekt som med motionärens förslag torde emellertid kunna uppnås

genom en anordning, som ifrågasatts av flertalet av de länsstyrelser, som icke

ställt sig helt avvisande till motionen, nämligen därigenom att polismyndigheten

berättigas att i förekommande fall omhändertaga vederbörandes körkort.

Samtidigt som utskottet för sin del förordar en sådan anordning, anser sig

utskottet dock böra framhålla, att även frågan örn ett ingripande av nu antydd

art säkerligen ofta kommer att visa sig synnerligen ömtålig och svår att

bedöma. Såväl med hänsyn härtill som till att den ifrågasatta befogenheten

skulle komma att utövas av ett mycket stort antal myndigheter med ty åtföljande

risk för bristande likformighet på olika håll i landet ifråga örn tillämpningen,

synes det nödvändigt, att bestämmelserna i ämnet givas en sådan avfattning,

att de i möjligaste mån förebygga missbruk. Ur rättssäkerhetssynpunkt

torde vidare böra föreskrivas, att polismyndighet, som på antytt sätt

fråntagit en motorfordonsförare hans körkort, skall vara skyldig att inom viss

kort tid, exempelvis 48 timmar, till vederbörande länsstyrelse insända körkortet

jämte rapport i ärendet, och bör det därefter ankomma på länsstyrelsen

att ofördröjligen meddela beslut, huruvida körkortet skall tillsvidare återkallas

eller icke.

Med polismyndighet torde i här förevarande sammanhang böra förstås detsamma

som i 14 § 2 mom. i 1930 års motorfordonsförordning, nämligen för

Stockholm vederbörande poliskommissarie, för annan stad, där polismästare

finnes, denne, för övriga städer stadsfiskal eller, om stadsfiskalen är befriad

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14. 9

från all befattning med polisväsendet, den som närmast under polischefen har

inseende över polisväsendet samt för landet polischefen i orten. Då det direkta

ingripandet gentemot motorförare, som bryter mot gällande föreskrifter, väl

oftast företages av underordnad polisman, torde visserligen en dylik bestämning

av begreppet polismyndighet icke såsom allmän regel möjliggöra, att en

motorförare kan fråntagas sitt körkort omedelbart på en förseelse av sådan

art, att körkortet bör omhändertagas. Men att tilldela jämväl polisman sådan

befogenhet, som ovan förordats för polismyndighet, har utskottet med hänsyn

till rättssäkerheten ansett icke kunna ifrågasättas.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa, att andra kammaren

för sin del måtte besluta, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla örn utredning och förslag angående sådan ändring av gällande motorfordonsförordning,

att polismyndighet erhåller befogenhet att i särskilda fall

fråntaga förare av motorfordon för honom utfärdat körkort. ’ ’

Andra kammaren beslöt i enlighet med sitt tredje tillfälliga utskotts hemställan,

och första kammaren, som delgivits andra kammarens beslut, har hänvisat

ärendet till sitt andra tillfälliga utskott, som i anledning härav får anföra

följande.

Utskottet instämmer i vad andra kammarens tredje tillfälliga utskott yttrat Utskottet.

i ärendet och hemställer för den skull,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet

fattade beslut.

Stockholm den 11 maj 1933.

På utskottets vägnar:

EDWIN BERLING.

Närvarande: herrar Berling, Bengtsson, Rydberg, John T. Björck, Hjalmarsson,

von Heland och Jacob Hansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 12 sami. 2 avd. Nr 14.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.