Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

1933-03-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1933:7, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1933 kl. 2 e. m.

Första kammarms andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 7, i

anledning av väckt motion, 1:226, örn industriens utbredning,

storstädernas tillväxt och stadskulturens tillväxt

i förhållande till mänsklighetsvärdena.

I en inom första kammaren väckt oell till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 226, har herr Lindhagen hemställt, att riksdagen ville •—

med huvudsakligt upprepande av sin i motionen omnämnda skrivelse av år

1920 — hemställa, att regeringen täcktes överväga, hos vederbörande ställa under

debatt, samt eventuellt framkomma med förslag i den brännande frågan örn

industriens utbredning, storstädernas tillväxt och stadskulturens hegemoni över

huvud taget samt i vad mån samhället bör och kan ingripa reglerande, så att

nämnda tidströmningar ej överflygla folket, åsidosätta landsbygden, jordbruket

och mänsklighetsvärdena samt skapa oövervinneliga missförhållanden.

Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.

Vid 1920 års riksdag väckte herr Lindhagen motion i första kammaren, nr

184, vari han hemställde, att regeringen ville överväga, hos vederbörande ställa

under debatt samt eventuellt framkomma med successiva förslag uti följande

av dagspolitiken väsentligen försummade spörsmål, nämligen angelägenheten

att reglera:

a) förhåll-andet mellan landsbygden och städerna eller frågarn

1. om städernas, särskilt storstädernas, tillväxt skall bero på slumpen och den

enskilda företagsamheten eller

2. om för städernas, särskilt storstädernas, tillväxt bör sättas någon gräns,

så att de ej överflygla folket, äventyra rasen genom sin onatur på många sätt

samt hota en växande myckenhet människor med plötsliga utbrott av livsmedelsbrist,

farsoter, trångboddhet, dyrtid och arbetslöshet;

b) förhållandet mellan jordbruk och industri eller frågan

1. om den ena eller andra näringens dominerande skall få bero av slumpen

och den enskilda företagsamheten allenast eller

2. örn för industrin bör sättas någon gräns, så att den ej överflyglar folket,

berövar det möjligheterna till ett naturenligt levnadssätt och skapar existenser,

som ständigt hotas av konjunkturer;

c) förhållandet mellan befolkningens tillväxt och landets resurser eller frågan

1. huruvida och till vilken gräns landet kan tillbörligt sörja för en växande

befolknings behov av föda, kläder, bostad, värme, ljus samt

2. särskilt huru tillgång till jordbruk med byggnadsvirke, bränsle och ljus

skall kunna tillförsäkras de nya barnskaror, som utgå ur jordbrukarb emmen,

och även andra;

Motionen.

Historik.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 12 samt. 2 avd. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

d) förhållandet mellan de nationalekonomiska värdena och mänsklighetsvärdena

eller frågan

1. om den materiella nyttan, uttryckt i pengar efter marknadspris, är den

viktigaste faktorn i den sociala frågan, som tidens statskonst merendels lär, eller

2. örn personlighetens inre utveckling, uttryckt i andliga förmögenheter, som

ej äro till salu, också äro värden att beakta vid de sociala spörsmålens begrundande.

Första kammarens andra tillfälliga utskott avgav över motionen utlåtande

nr 25, vari utskottet på anförda skäl hemställde örn avslag å motionen.

Första kammaren godkände emellertid vid behandling av ärendet ett av motionären

under debatten framställt förslag till riksdagsuttalande, vilket i allt

väsentligt överensstämmer med den i årets motion intagna hemställan. Även

andra kammaren godkände sedermera detta uttalande, varefter riksdagen i ärendet

avlät skrivelse nr 298.

Efter remiss av riksdagsskrivelsen till socialstyrelsen, som i ett den 19 december

1925 dagtecknat utlåtande avstyrkte åtgärder från statsmakternas sida,

fann Kungl. Maj :t genom beslut den 26 september 1926 skrivelsen ej föranleda

vidare åtgärd.

Motionären önskar ställa ett helt komplex av frågor under debatt med framhållande

av, att desamma skulle vara av dagspolitiken väsentligt försummade.

Utskottet kan icke dela denna uppfattning. Ett aktgivande på de spörsmål,

som numera komma under offentlig prövning inom riksdagen och annorstädes,

torde ådagalägga, att ett stort antal av dem falla inom motionens ram. Någon

så allmän lösning, som motionären tänkt sig, av dessa i vissa avseenden viktiga

men svårlösta problem synes ej heller vara möjlig. I stället lära desamma

som hittills böra lösas från fall till fall med hänsynstagande till förefintliga

omständigheter och på basis av konkreta förslag.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 mars 1933.

På utskottets vägnar:

O. A. NORDBORG.

Närvarande: Nordborg, Berling, Forslund, von Heland, Velander, john Björck

och Bengtsson.

Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1933

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.