Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 1

1933-03-31 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1933:8, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1933 kl. 4 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 8,

i anledning av väckt motion II: 297, angående viss

ändring i sjömanshus- och mönstringsförordningen.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 297, har herr Lindberg

i Stockholm m. fl. hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära sådan ändring av sjömanshus- och mönstringsförordningen,

att var och en svensk undersåte, som innehar anställning i

svenskt handelsfartyg, skall vara vid sjömanshus inskriven och försedd

med sjöfartsbok.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Andra kammaren hänvisade ärendet till sitt tredje tillfälliga utskott,

som i anledning härav anförde i sitt utlåtande nr 3 följande:

»Gällande bestämmelser.

Jämlikt § 12 mom. 1 i förordningen angående sjömanshusen i riket samt

sjöfolks på- och avmönstring m. m. den 13 juli 1911 »bör» en var »svensk

undersåte», som å svenskt handelsfartyg idkar sjöfart såsom yrke, vara

inskriven vid sjömanshus och innehava sjöfartsbok. Villkoren för inskrivning

vid sjömanshus finnas föreskrivna i § 13 av förordningen.

Enligt § 33 mom. 1 i förordningen skall besättning å svenskt fartyg i

stadgad ordning påmönstras, örn fartyget går i utrikes fart ävensom om

fartyget går i inrikes fart och är att hänföra till passagerarfartyg, såvida

fartyget enligt gällande passagerarfartygscertifikat må nyttjas till passagerares

befordran i inre kustfart eller vidsträcktare fart samt ej utgår

allenast på lustresa eller annan tillfällig resa. Enligt samma paragrafs

mom. 2 är det dock fartygsbefälhavare obetaget att även i andra fall låta

påmönstra fartygets besättning.

Enligt § 35 mom. 1 i förordningen skall i fråga örn påmönstring inom

riket av sjöfolk å svenskt fartyg iakttagas, bland annat, att »varje svensk

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 12 sami. 2 avd. Nr 8.

Motionen.

Andra

kammarens

utskott.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

man» av besättningen — med visst här ej aktuellt undantag — är inskriven

vid svenskt sjömanshus och försedd med sjöfartsbok.

Beträffande s. k. hyresavgift föreskrives i § 22 mom. 1 i förordningen,

att vid avmönstring från svenskt fartyg, å vilket enligt nyssnämnda föreskrift

besättning skall påmönstras för utrikes fart, skall av befälhavare

samt av var och en av besättningen erläggas en procent av deras under

tiden från påmönstringen förtjänta lön eller hyra — hyresavgift— och

meddelas i paragrafen för vissa fall närmare bestämmelser rörande beräknande

av hyran såsom grund för hyresavgiften. Dylik avgift skall

utgå även för medlem av besättningen, som icke är inskriven vid sjömanshus,

vilket framgår av § 23 mom. 1 i förordningen, där det föreskrives,

att hyresavgiften tillfaller det sjömanshus, där sjömannen, som erlägger

avgiften, är inskriven, »men, örn han ej är inskriven vid svenskt

sjömanshus, det sjömanshus, inom vars distrikt fartyget, varå hyran förtjänats,

har sin hemort».

Tillämpningen av förevarande bestämmelser på kvinna, anställd å

svenskt fartyg, har angivits i en av kommerskollegium utgiven »Instruktion

för mönstringsförrättare», i vilken det ifråga örn påmönstring förklarats,

att »ehuru kvinna, som å svenskt handelsfartyg idkar sjöfart

såsom yrke, kan enligt sjömanshusförordningen § 12 mom. 1 vara inskriven

vid sjömanshus och innehava sjöf artsbok, erfordras dock ej för hennes

påmönstring dylik inskrivning».

Bestämmelser rörande rätten till understöd-från sjömanshus återfinnas

i §§ 18—19 i sjömanshusförordningen. Enligt § 18 mom. 1 gäller, att

örn sjöman, som är eller varit inskriven vid sjömanshus och erlagt hyresavgift,

under anställning å svenskt handelsfartyg ådragit sig sådan

kroppsskada eller sjuklighet eller ock iråkat den ålderdomsbräcklighet,

att han ej vidare kan göra sjötjänst, och är han i torftiga omständigheter,

är han berättigad att från det sjömanshus han tillhör eller senast

tillhört erhålla ett efter hans nödtorft och sjömanshusets tillgångar lämpat

årligt understöd. Har sjömannen veterligen blivit eller bort bliva avförd

ur registret eller kvarstår han däri blott på grund av vissa bestämmelser,

som hava samband med värnplikten, skall han för att vara berättigad

till understöd från det sjömanshus, han senast tillhört, hava under

minst 20 år varit vid sjömanshus inskriven och tillbragt denna tid huvudsakligen

i tjänstgöring under utrikes sjöfart med svenskt handelsfartyg.

Sådant understöd må emellertid ock, dock allenast där synnerligen behjärtansvärda

omständigheter äro för handen, kunna tilldelas sjöman

ändå att han ej enligt vad nyss nämnts är berättigad därtill, eller ehuni

han i registret antecknats hava rymt från tjänst å svenskt handelsfartyg.

I § 18 mom. 2 meddelas bestämmelser örn understöd till änkor och barn

efter sjömän, vilka bestämmelser ansluta sig till föreskrifterna i mom. 1

såsom grundläggande för rätten till understöd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Bestämmelser med villkor för erhållande av pension från handelsflottans

pensionsanstalt återfinnas närmast i §§ 5—7 i reglementet för nämnda

anstalt den 29 januari 1864. Enligt huvudstadgandet i § 5 är den berättigad

att erhålla pension, som bland annat uppnått 55 års ålder, under

25 år varit å svenskt sjömanshus inskriven och, utan att hava gjort sig

skyldig till rymningsbrott, tillbragt denna tid huvudsakligen i tjänstgöring

under utrikes sjöfart med svenskt handelsfartyg eller såsom förhyrd

å svenskt örlogsfartyg. I § 6 meddelas föreskrifter om vissa särskilda

villkor för rätt till pension för den, som rymt från tjänst å svenskt handelsfartyg,

och i § 7 föreskrives örn ordningen mellan pensionssökande,

då dessa äro flera, än som med inrättningens tillgångar kunna pensioneras.

Yttranden över motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande av kommerskollegium

över den föreliggande motionen, varjämte direktionen över Handelsflottans

pensionsanstalt och Svenska sjöfolksförbundet, sedan de av

utskottet beretts tillfälle att yttra sig i anledning av motionen, till utskottet

inkommit med yttranden i frågan.

•

Kommerskollegium framhåller i sitt yttrande — efter att hava redogjort

för de ovan återgivna bestämmelserna i förevarande avseende — att

redan med nuvarande bestämmelser enahanda möjlighet förelåge för

kvinna som för man att erhålla understöd eller pension, som här avsåges.

Förutsättning härför vore givetvis, att hon uppfyllde de i bestämmelserna

föreskrivna fordringarna därför. Något författningsenligt hinder

för kvinnas inskrivning vid sjömanshus liksom för hennes förseende med

sjöfartsbok förelåge icke.

Till belysande av den föreliggande frågans omfattning meddelar kommerskollegium

vidare vissa statistiska uppgifter. Enligt dessa voro av

49.850 vid 1932 års slut vid sjömanshus inskrivna allenast 24 kvinnor.

Av 34.030 under år 1932 vid sjömanshusen verkställda påmönstringar

(= antal påmönstrade) avsågo ett antal av 1.830 påmönstringar kvinnor.

Av den till 24.760 personer uppgående bemanningen i genomsnitt för

seglationstiden å de i handelssjöfart år 1930 använda svenska fartygen

örn 20 nettoton och däröver, befintliga vid årets slut, uppgick antalet

kvinnor till 1.594. Antalet i mönstringspliktig utrikes fart sysselsatta

kvinnor har uppskattats till högst omkring 800, medan antalet kvinnor

i mönstringspliktig fart överhuvud taget uppskattats till högst mellan

1.100 och 1.200. Sistnämnda antal representerar sålunda dem, som vid

genomförandet av obligatorisk inskrivning vid sjömanshus av kvinnor till

den för män nu gällande omfattningen kunna väntas bliva tillförda sjömanshusens

register.

Kommerskollegium framdrager härefter åtskilliga skäl emot den av

motionärerna föreslagna ändringen. Sålunda kunde det ifrågasättas,

huruvida i praktiken kvinnan i någon större utsträckning ägnade sig åt

sjömansyrket under sådana förhållanden och under så lång tid, att hon,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr S.

därest hon vore inskriven vid sjömanshus, kunde förutsättas komma att

uppfylla fordringarna för understöd respektive pension. Vidare skulle ett

införande nu av bestämmelser rörande sjöfarande kvinnor av enahanda

innebörd som de, vilka gällde beträffande männen, endast på lång sikt

komma att medföra verkningar i av motionärerna åsyftad riktning. Hela

understöds- och pensionsväsendet för sjöfolket vore för närvarande föremål

för omprövning i särskild ordning, varför det kunde sättas i fråga,

huruvida det kunde vara lämpligt att, innan ännu resultatet av utredningarna

på ifrågavarande område förelåge, vidtaga några understödsoch

pensionsväsendet berörande ändringar i gällande författningar. Därjämte

ville kollegium fästa uppmärksamheten på att skeppstjänstkommitterade

på sin tid föreslagit förbud för kvinnor att innehava några

som helst tjänster ombord utom för vissa särskilt angivna fall, ehuru frågan

i vad mån de sociala hänsyn, som legat bakom detta förslag, kunde

anses böra inverka på ställningstagandet i princip till det nu förevarande

spörsmålet i varje fall för närvarande undandroge sig kollegii bedömande.

Slutligen borde beaktas, att det ju alltjämt stöde sjöfarande kvinna öppet

att, därest hon önskade komma i åtnjutande av de fördelar, som inskrivning

vid sjömanshus medförde, på egen framställning erhålla dylik inskrivning.

Härefter anför kommerskollegium följande:

»I trots av de skäl, som enligt vad ovan angivits kunna anses i viss

mån tala emot åtgärder för närvarande i det av motionärerna avsedda

syftet, finner kollegium dock övervägande skäl kunna andragas till förmån

för att motionen vinner avseende.

Väl synes det kollegium, såsom förut antytts, knappast kunna väntas,

att sjöfarande kvinnor i någon större utsträckning komma att med hänsyn

till längden av sin inskrivningstid respektive tid för tjänstgöring till

sjöss i utrikes fart bliva berättigade till understöd eller pension, men

dels saknas härutinnan erfarenhet, varav några säkra slutsatser kunna

dragas, dels låter sig uppenbarligen icke bestridas rättvisan därav, att

en kvinna, som erlagt hyresavgifter och genom längden av sin tjänstgöring

till sjöss gjort sig förtjänt av understöd eller pension, också kommer

i åtnjutande därav och att detta icke göres beroende av en anmälan

av henne själv på ett så tidigt stadium av hennes utövande av yrket, att

tanken på fördelama därmed kan förutsättas i allmänhet ligga henne

jämförelsevis fjärran.

Därtill kommer, att genom de kvinnliga sjöfarandes enrollering i sjömanshusregistren

erhållas vissa ökade möjligheter för ett närmare studium

av dessas yrkesförhållanden m. m., än som därförutan stå att vinna.

Då slutligen de olägenheter i och för sig av obligatorisk inskrivning vid

sjömanshus av sjöfarande kvinnor, som ovan antytts — belastningen av

registren med mer eller mindre tillfälliga yrkesutövare — icke synas

kollegium vara av den innebörd, att däråt bör skänkas någon avgörande

betydelse, har kollegium ansett sig kunna för sin del biträda syftet med

motionärernas hemställan i ämnet.

Den närmare formen för realiserandet av detta syfte förutsätter kollegium,

att kollegium i sinom tid bliver i tillfälle att föreslå Kungl. Maj :t.»

Direktionen för Handelsflottans pensionsanstalt meddelar, att någon

ansökan av kvinna om pension från anstalten hittills icke varit föremål

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr S.

för direktionens prövning, men att enligt direktionens åsikt de i reglementet

för anstalten meddelade bestämmelserna icke syntes lägga hinder

i vägen för kvinna, som uppfyllde de i §§ 5 och 6 i nämnda reglemente

föreskrivna villkoren för pensions erhållande, att komma i åtnjutande

av dylik pension samt att någon författningsändring eller eljest särski d

åtgärd i syfte att därigenom bereda sjöfarande kvinna rätt till nu avsedd

pension därför icke syntes erforderlig. Att inskrivning vid sjömanshus

för sjöfarande kvinna gjordes obligatorisk under lika förhållanden som

för sjöman skulle dock vara ägnat att säkerställa, att den sadan kvinna,

därest hon även fullgjort i övrigt föreskrivna villkor, redan pu i princip

tillkommande rätten till pension också för henne kunde få någon verklig

praktisk betydelse. Från direktionens sida funnes icke något att erinra

mot att åtgärder vidtoges för tillgodoseende av det med förevarande motion

sålunda avsedda syftet.

Svenska sjöfolks förbundets styrelse anför i sitt yttrande, att den enklaste

rättfärdighetskänsla b jode, att även kvinnor, örn de vore sjöfarande,

komme i åtnjutande av de små fördelar, som statsmakterna en gang i

tiden instiftat för sjöfarande män, och detta så mycket mer som nutida

sjöfarande kvinnor finge fullgöra samma ekonomiska prestanda i och för

dessa fördelars åstadkommande som männen. Förbundets styrelse ställde

sig därför avgjort på samma ståndpunkt som motionärerna.

De skäl, som anförts såväl i den föreliggande motionen som i de över

densamma avgivna yttrandena till förmån för en ändring i föreslagen

riktning på ifrågavarande område, äro enligt utskottets mening så vägande,

att utskottet funnit sig böra tillstyrka en framställning i ämnet till

Kungl. Maj :t från riksdagens sida.

Beträffande formen för realiserandet av motionens syfte torde något

närmare uttalande därvid icke böra göras, och får utskottet i sådant hänseende

endast hänvisa till att kommerskollegium vid sitt biträdande av

nämnda syfte förutsatt, att kollegium i sinom tid bliver i tillfälle att till

Kungl. Maj :t inkomma med förslag härutinnan.

Utskottet hemställer alltså, att andra kammaren för sin del måtte besluta,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla örn vidtagandet

av åtgärder i syfte att ifråga örn inskrivning vid sjömanshus och

förseende med sjöfartsbok åvägabringa full likställighet mellan män och

kvinnor, som å svenskt handelsfartyg idka sjöfart såsom yrke.»

Andra kammaren biföll, vad utskottet sålunda hemställt.

Första kammaren, som delgivits detta beslut, har hänvisat ärendet

till sitt andra tillfälliga utskott.

Utskottet instämmer i vad andra kammarens utskott yttrat i ärendet

och hemställer,

Bihang till riksdagens protokoll Wild. 12 sami. 2 avd. Nr S.

Andra

kammarens

beslut.

Utskottet.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i

ärendet fattade beslut.

Stockholm den 31 mars 1933.

På utskottets vägnar:

O. A. NORDBORG.

Närvarande: lierrar Nordborg, Berling, Forslund, von Heland, Rydberg, Hjalmarsson

och John Björck.

Stockholm 1933. O. L. Svanbäcks Boktryckeri

40558

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:174 Skrivelse till Konnugen, angående viss ändring i sjömanshusoch mönstringsförordningen. a1 i texten