Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens första kammare m. m.
1933-05-26 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 3TU 1933:1, Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens första kammare m. m.
Dokumentets text
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1933 kl. 2 e. m.
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande med förslag
till ordningsstadga för riksdagens första kammare
m. m.
Enligt första kammarens med. bifall till en av herr Reuterskiöld väckt motion,
nr 251, fattade beslut har det ålegat utskottet att utarbeta förslag till de
ändringar i ordningsstadgan för första kammaren, som bleve en nödvändig
följd av ikraftträdandet av vissa av innevarande riksdag för dess del antagna,
från 1932 års riksdag vilande gruridlagsändringsförslag, och som i övrigt
kunde anses böra företagas i anledning av det av 1930 års kommitté för reformering
av riksdagens arbetsformer m. m. framlagda förslaget bl. a. örn vissa
ändringar i kammarens ordningsstadga, ävensom att i samband härmed överväga
en allmän revision av sagda stadga.
Till utskottets handläggning hava härjämte från första kammaren hänvisats
de inom kammaren väckta motionerna nr 249, 264 och 271 av herr Lindhagen.
I motionen 1: 249 hemställes, att första kammaren ville besluta att i sin ordningsstadga
införa en bestämmelse av följande lydelse:
»Under överläggningarna får ej högljutt samtal äga rum, varigenom talares
yttrandefrihet enligt 52 § ur riksdagsordningen äventyras och skola därvid
jämväl i övrigt stillhet och ordning råda. Talarna böra vinnlägga sig örn, att
överläggningarna icke oskäligt förlängas. Talmannen skall vaka över att vad
sålunda stadgas vinner efterlevnad samt i dessa hänseenden inför kammaren
göra de föreställningar, till vilka han finner anledning.»
I motionen I: 264 hemställes, att första kammaren ville besluta:
»1) att i sin ordningsstadga, som nu undergår granskning, slå vakt örn den
parlamentariska kommitténs av regeringen till riksdagen översända mening
att stillhet och ordning bör råda i församlingssalarna samt giva denna vädjan
den formulering, som av mig förut i år (motionen 249) ifrågasatts, eller örn
detta ej kan bifallas den lydelse, som av mig påyrkats år 1932 (motionen nr
310, sid. 10—11);
2) att riksdagens tillfälliga utskott nr 3 måtte vinnlägga sig örn och föreslå
kammaren en allmän revision i kammarens arbetsordning i övrigt i syfte att:
dels överstämmelse vinnes mellan båda kamrarnas stadgar och praxis och
även i rubrik och
dels överväges lämpligheten av bestämmelsen att endast sex personer i kammaren
skall kunna påtvinga kammaren att hålla sina överläggningar inom
lyckta dörrar, i vilket avseende yrkas, att även denna fråga avgöres efter majoritetsprincipen.
»
I motionen I: 271 hemställes, att följande måtte beaktas vid revisionen av
Bihang till riksdagens protokoll 19S8. 12 sami. 3 avd. Nr 1. 1
2
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
första kammarens ordningsstadga, nämligen att 1) förmiddagens plena avbrytas
för en lunchtid exempelvis klockan 1—2; 2) förmiddagens plena skola börja
klockan 10; 3) aftonplena skola äga rum mellan klockan 7—11; 4) kammaren
äger att för undantagsfall medgiva avvikelser från ovannämnda tidsbestämmelser.
Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får utskottet
hänvisa till vederbörande motioner.
Historik. Enligt § 78 i 1866 års riksdagsordning äger riksdagen eller
i ämne, som angår kammare enskilt, denna kammare att fastställa de reglementariska
föreskrifter, som för riksdagsgöromålen och ordningen hos kamrarna
och utskotten anses nödiga att iakttaga jämte grundlagarna och stadgan
örn val till riksdagens utskott.
Redan vid första kammarens första sammanträde år 1867 antogos vissa ordningsregler
att interimsvis gälla bl. a. i fråga örn offentligheten av kammarens
förhandlingar och ordningen å läktarna. Sedermera under riksdagen antogos
likaledes även i andra hänseenden provisoriska ordningsregler.
Vid samma riksdag beslöt kammaren i anledning av ett motionsvis framfört
förslag att tillsätta ett tillfälligt utskott med uppgift att uppgöra dels förslag
till reglementariska föreskrifter för riksdagen, dels ock till ordningsstadga för
första kammaren. I det utlåtande till kammaren, vari utskottet framlade förslag
till reglementariska föreskrifter, anförde utskottet, att, först sedan dessa
blivit av riksdagen fastställda, förslag till ordningsstadga för kammaren
enskilt lämpligen borde uppgöras. I ett vid riksdagens slut avgivet utlåtande
till kammaren förklarade samma utskott, att innehållet och omfattningen av
en ordningsstadga för kammaren enskilt måste bliva väsentligen beroende av
det beslut, som riksdagens båda kamrar fattade i avseende å de gemensamma
reglementariska föreskrifterna, och att därför, då några sådana föreskrifter
för riksdagen ännu icke antagits av båda kamrarna, utskottet funnit sig förhindrat
att fullgöra den del av sitt uppdrag, som avsåg frågan örn en ordningsstadga
för första kammaren enskilt.
I början av 1868 års riksdag tillsatte första kammaren i följd härav ånyo ett
tillfälligt utskott med enahanda uppdrag som vid närmast föregående års riksdag.
I det utlåtande (nr 13), som utskottet inemot slutet av riksdagen, sedan
reglementariska föreskrifter för riksdagen gillats och antagits, avgav till kammaren
med förslag till ordningsstadga för kammaren, framhöll utskottet, att
det vid utarbetandet av förslaget huvudsakligen tagit ledning av den ordning
för ärendenas behandling, som redan under två riksdagar följts, utan att densamma,
så vitt utskottet hade sig bekant, givit anledning till anmärkning. I
avseende å förslagets uppställning hade utskottet väsentligen närmat sig den
arbetsordning, som andra kammaren antagit år 1867. Någon särskild motivering
för de skilda stadgandena i förslaget fann utskottet därför icke erforderlig.
Utskottets förslag till ordningsstadga antogs med vissa modifikationer av kammaren.
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
3
Efter antagandet av ordningsstadgan för första kammaren har frågan örn
stadgans reformering i skilda hänseenden vid flera tillfällen varit föremål för
kammarens prövning. I vissa fall, främst då förslagen stått i samband med
grundlagsändringar, hava också ändringar i stadgan genomförts.
I det följande lämnar utskottet en redogörelse för väckta förslag örn ändringar
i eller tillägg till första kammarens ordningsstadga, oavsett huruvida dessa
förslag lett till ändringar i stadgan eller icke.
§ § 1—5. Den ursprungligen i § 1 innehållna regeln, att kammarens första
sammanträde skulle börja kl. 10 f. m., ändrades år 1884 därhän att detta sammanträde
i stället skulle börja kl. 11 f. m., dels emedan en betydande del av
kammarens ledamöter anlände till Stockholm med nattåget, dels ock emedan
kammarens övriga plena under senare år, i enlighet med en allmänt uttryckt
önskan, brukade börja vid sistnämnda tid på dagen.
Sedan ändringar i §§ 32 och 33 riksdagsordningen vid 1900'' års riksdag slutgiltigt
antagits, innebärande bl. a. att granskningen av riksdagsmännens
fullmakter skulle ske före riksdagens början inför chefen för justitiedepartementet
samt att deputation för att hos Konungen begära talman och vice talman
ej vidare skulle utses, vidtogos samma år vissa därav föranledda ändringar
i §§ 1—5 i ordningsstadgan, innebärande bl. a. att kammaren skulle sammanträda
riksdagens första söckendag i stället för såsom tidigare stadgats första
söckendagen efter fullmaktsgranskningens fullbordande. Samtidigt infördes
en ny bestämmelse örn ombesörjandet av vården av kammarens ekonomiska angelägenheter.
Vederbörande utskott hade föreslagit tre särskilt valda ledamöter,
i likhet med vad som gällde enligt andra kammarens arbetsordning, men
kammaren beslöt att, med hänsyn till den föga betungande karaktären av arbetet
som ekonomideputerad, uppgiften skulle anförtros åt de två av kammaren
valda kanslideputerade.
I följd av en år 1921 genomförd grundlagsändring, enligt vilken kamrarna
själva utse talmän och två vice talmän, vidtogos samma år härav erforderliga
ändringar i §§ 1—4 i ordningsstadgan.
Föreskriften i § 2 mom. 2, rörande den ordning, i vilken ledamöterna av kammaren
skola intaga sina platser, undergick år 1922 en omformulering. Frånsett
talmännen var tidigare denna ordning huvudsakligen angiven i enlighet med den
valkretsordning, som gällde före de 1921 definitivt antagna författningsändringarna.
Ordningen ansågs emellertid icke passa för därefter gällande valkretsindelning.
En hänvisning i momentet till den vid varje tid enligt vallagen, gällande
valkretsindelningen ansågs vara tillfyllest.
§ 6. Denna paragraf har icke undergått någon ändring efter stadgans tillkomst;
ej heller har den gjorts till föremål för förslag om ändring.
§ 7. År 1894 gjordes till bestämmelsen i paragrafen, att vid utseende
av nämnd eller valmän suppleanternas antal skall motsvara fjärdedelen av
de ordinarie ledamöternas, tillägget, »därest icke kammaren särskilt annorlunda
beslutar». Avsikten var att ställa förevarande bestämmelse i full överensstäm
-
4
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
retelse med stadgandet örn suppleanter i utskott samt att öppna möjlighet för
kammaren att i fall av behov öka suppleanternas antal, bl. a. för att förhindra,
att andra kammaren i händelse av flera ledamöters från första kammaren
bortovaro faktiskt skulle diktera valet.
I samband med grundlagsändringar rörande införande av proportionellt valsätt
för utseende av riksdagens utskott samt antagandet av stadgan örn val till
utskott vidtog kammaren år 1909 i följd härav erforderliga jämkningar i paragrafen.
I anledning av utrikesnämndens inrättande gjordes år 1921 det tillägget till
3 mom. i paragrafen, att bestämmelserna däri örn suppleanter icke ägde tilllämpning
å utrikesnämnden.
År 1925 lades ett nytt 5 mom. till paragrafen. Tillägget stod i samband med
det vilande förslaget till ändrad lydelse av § 73 riksdagsordningen, innebärande
att personlig suppleant skall utses för varje statsrevisor. Det nya momentet
i § 7 i ordningsstadgan avsåg att giva närmare bestämmelser örn valets anordnande.
§ 8. Efter inrättandet av utrikesnämnden var den i förevarande paragraf
innehållna bestämmelsen angående det s. k. hemliga utskottet icke längre tilllämplig.
I följd härav infördes år 1921, i samband med det definitiva antagandet
av det vilande grundlagsförslaget angående utrikesnämnden, nu gällande
bestämmelse i paragrafen örn anmälan hos Konungen av val av ledamöter
och suppleanter i utrikesnämnden.
§ 9. Denna paragraf har icke vid något tillfälle gjorts till föremål för ändring,
ej heller har förslag örn dess ändring tidigare väckts.
§ 1 0. År 1881 vidtogs i förevarande paragraf den ändringen, att tiden för
tillkännagivande av fortsatt plenum på aftonen skulle anslås först kl. 2 e. m.
i stället för kl. 1 e. m., som tidigare stadgats. Ändringen gjordes därför, att
det mången gång visat sig svårt att redan kl. 1 e. m. avgöra örn kvällsplenum
erfordrades eller ej.
I en år 1925 väckt motion yrkades alternativt sådant tillägg till 1 mom. i
förevarande paragraf, att, örn kammarens sammanträde icke kunde avslutas
före kl. 12 på natten och talmannen ansåge att visst eller vissa av då återstående
ärenden borde uppskjutas till annan sammanträdesdag, talmannen därom
borde göra framställning före nämnda klockslag; för den händelse uppskov
beslutades, skulle tillkännagivande härom omedelbart ske genom anslag. Motionen
avslogs emellertid av kammaren på hemställan av vederbörande tillfälliga
utskott, som anförde, att ur praktisk synpunkt några mera vägande
invändningar visserligen icke kunde riktas mot förslaget, men att den föreslagna
anordningen så föga skilde sig från redan tillämpad praxis, att tillräckliga
skäl ej förelåge att fastslå densamma genom uttrycklig regel i kammarens
ordningsstadga.
§ 11. Paragrafen har tidigare icke gjorts till föremål för ändring; ej heller
har tidigare förslag örn ändring i densamma framställts motionsvis.
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
5
§ 1 2. År 1884 infördes i denna paragraf ett 2 mom. örn rätt för statsråd
att erhålla ordet oberoende av ordningsföljden mellan anmälda talare. Syftet
härmed var att bereda statsråden tillfälle att i mån av behov lämna erforderliga
upplysningar samt att därigenom söka förkorta debatterna.
År 1925 framfördes i en motion i första kammaren förslag örn införande i
ordningsstadgan av en bestämmelse örn rätt för ledamot av kammaren att under
pågående överläggning, efter det att anförande hållits, från sin plats i kammaren
tillkännagiva sitt instämmande i detsamma. Motionen avslogs av kammaren
på hemställan av vederbörande utskott. Detta anförde härvid, att förslaget
icke torde stå i god överensstämmelse med den i § 52 riksdagsordningen givna
bestämmelsen, att ledamöter av kammaren skulle erhålla ordet i den ordning,
vari de anmält sig för talmannen. Ej heller syntes det utskottet föreligga något
större behov av den föreslagna anordningen, då ledamot, som önskade instämma
i ett hållet anförande, lika väl kunde göra detta genom att i vanlig
ordning begära ordet för att tillkännagiva sin uppfattning. Sedan öppen omröstning
genomförts, förelåge dessutom möjlighet för varje ledamot att vid
voteringen tillkännagiva sin ståndpunkt.
Vid påföljande riksdag väcktes en liknande motion. Även denna motion
avstyrktes av vederbörande kammarutskott, som emellertid nu anförde, att det
ur vissa synpunkter skulle kunna bliva en fördel för kammarens arbete, örn den
ifrågasatta anordningen bleve i kammaren vedertagen, något som emellertid
lämpligen syntes böra ske genom praxis utan uttrycklig bestämmelse i ordningsstadgan.
Utskottets avstyrkande hemställan bifölls av kammaren. Under
kammardebatten i ämnet hade emellertid meddelats, att kammarens presidium,
därest utskottets utlåtande godkändes, för framtiden icke skulle lägga något
hinder i vägen för den åsyftade reformens genomförande. Erinras må, att det
tidigare förekommit instämmanden även i första kammaren, ehuru detta bruk
efter hand upphörde.
§ 1 3. År 1884 infördes ett 2 mom. i paragrafen, vari föreskrevs, att statsrådsledamot,
som i denna sin egenskap erhölle ordet, skulle tala stående från
någon av de särskilda platser, som vore anordnade i kammaren för statsrådets
ledamöter.
År 1906 gjordes till denna bestämmelse det tillägget, att statsråd även ägde
tala från plats, som av talmanen anvisades. Ånledningen härtill var att det
efter riksdagens inflyttning i nya riksdagshuset understundom visat sig svårt
att höra ett statsråd, som talade från statsrådsbänken.
1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer ansåg sig
böra ifrågasätta införandet av ett stadgande om skyldighet för kammarledamöter
att såsom regel yttra sig från talarstolen. En dylik regel skulle för kamrarnas
ledamöter och stenografer samt för ahörarna pa läktarna underlätta
ett tydligt uppfattande av anförandena. Kommittén föreslog därför, ehuru ej
enhälligt, att talare endast för avgivande av replik borde medgivas rätt att
yttra sig från den plats, han innehade i kammaren.
Kommittén anförde vidare, att talmannens uppgifter såsom ledare av kammares
förhandlingar vore i grundlag synnerligen vagt angivna. I § 51 riks
-
6
Första hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 1.
dagsordningen vore i detta hänseende endast stadgat, att talmannen vid kammarens
sammanträden skall föredraga ärendena, upptaga, reda och framställa
de yttrade meningarna, göra propositioner för besluts fattande och vidmakthålla
ordning. Denna brist på klara föreskrifter beträffande talmännens uppgift
och befogenheter hade medfört, att talmannens ställning blivit mycket
grannlaga. Enligt kommitténs mening skulle det vara av stort värde, örn talmannen
mera än vad nu är fallet öppet ingrepe jämväl i direkt syfte att hålla
debatterna inom rimliga gränser. I syfte att giva talmannen ökat stöd härtill
samt för åtgärder till upprätthållande av stillhet och ordning under överläggningarna
— ett stöd som från de senaste talmännens sida också ansetts
vara önskvärt — förordade kommittén, att i ordningsstadgan resp. arbetsordningen
intoges en bestämmelse av innehåll, att talmannen borde verka för att
överläggningarna icke oskäligt förlängdes samt vaka däröver att under överläggningarna
stillhet och ordning rådde i samlingssalen, ävensom i detta hänseende
inför kammaren göra de föreställningar, till vilka han funne anledning.
I anledning av kommitténs förslag yrkades i motion inom första kammaren
vid 1932 års riksdag bl. a. bibehållande av gällande bestämmelse angående talarplats
och i anslutning till kommitténs förslag införandet av en bestämmelse
örn stillhet och ordning i samlingssalen under kammarens överläggningar samt
plikt för talmannen att vaka häröver. Då motionen i sin helhet berörde frågan
örn riksdagens arbetsformer och var väckt i anledning av den kungl, propositionen,
nr 105, i ämnet, som remitterats till konstitutionsutskottet, hänvisades även
motionen i sin helhet till konstitutionsutskottet. Utskottet fann sig emellertid
icke vara behörigt framställa förslag i ämnet under annan förutsättning än att
de ifrågasatta bestämmelserna ansåges böra inflyta i de reglementariska föreskrifterna
för riksdagen och icke i ordningsstadga resp. arbetsordning. Då
utskottet emellertid icke ansåg sig kunna ansluta sig till en dylik uppfattning,
avstyrkte utskottet förslagen utan att ingå i saklig prövning av desamma.
Utskottets hemställan bifölls.
§ 1 4. I denna paragraf föreskrevs ursprungligen, att det av sekreteraren
förda kammarprotokoll skulle justeras å sjunde dag efter sammanträdet, eller,
örn kammaren då ej sammanträdde, vid dennas näst därefter inträffande sammanträde,
samt att de stenografiska anteckningarna sist kl. 10 f. m. å tredje
dagen efter sammanträde skulle avlämnas i kammarens kansli, där de under
de nästföljande fyra dagarna skulle finnas tillgängliga för genomläsning.
I en inom första kammaren vid 1870 års riksdag väckt motion föreslogs en
viss förkortning av dessa tider. Vederbörande utskott avstyrkte emellertid
förslaget under åberopande av åtgärder, som redan vidtagits av kanslideputerade
i syfte att påskynda riksdagshandlingarnas tryckning. Motionen avslogs
också av kammaren.
År 1875 föreslogs likaledes i en då väckt motion vissa ändringar i paragrafen
i syfte att påskynda protokollens tryckning. I sitt i anledning härav avgivna
yttrande tillstyrkte utskottet ändringar i paragrafen, innebärande en
förkortning av tiderna för justering. Utskottets förslag avslogs dock av kammaren.
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
7
Sedan första kammaren år 1912 uppdragit åt riksgäldsfullmäktige att, på
sätt de funne lämpligt, låta verkställa utredning i vad mån ökad skyndsamhet
i publiceringen av kammarens protokoll måtte kunna ernås, samt att för
kammaren framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning,
hänvisade första kammaren vid 1913 års riksdag riksgäldsfullmäktiges
i anledning härav avgivna skrivelse till kammaren jämte en i ämnet väckt
motion till förberedande behandling av tillfälligt utskott. Med bifall till det
av utskottet avgivna förslaget till ändrad lydelse av förevarande paragraf
beslöt kammaren att förkorta tiden för justeringen av det av sekreteraren förda
kammarprotokoll med två dagar, och att förkorta tiden för justering av de
stenografiska anteckningarna till hälften (från fyra till två dagar). Härjämte
beslöts införandet av ett tillägg till paragrafen av innehåll att, örn justering
av de stenografiska anteckningarna icke verkställts inom nyss nämnda
tid, yttrandet ändock skulle anses av vederbörande justerat och alltså befordras
till tryck samt att det skulle vara kammarledamot obetaget att påkalla
särskild justering av talares yttrande inför kammaren.
Inom 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer har
ifrågasatts sådan ändring av reglerna i § 14 ordningsstadgan och motsvarande
regler i arbetsordningen, att de stenografiska uppteckningarna skulle vara irtskrivna
och avlämnade på eftermiddagen å andra (i stället för tredje) dagen
efter vederbörande plenum samt att justeringstiden för yttrandena skulle utgå
kl. 10 eller 11 f. m. andra söckendagen därefter. Vissa svårigheter visade
sig emellertid förenade med genomförandet av det skisserade förslaget. Då
kommittén ansåg sig sakna möjlighet bedöma, huruvida dessa svårigheter vore
av den art, att de lade hinder i vägen för genomförande av det skisserade
förslaget, avstod den från att framlägga något förslag i ämnet. Protokollens
färdigställande vore emellertid enligt kommitténs mening ofta förenat med
långt större tidsutdräkt än som kunde förklaras av nu gällande bestämmelser
i ämnet. Förseningen vore ofta beroende därpå, att utskrifter av anföranden,
som inlagts för justering i justeringsrum, av vederbörande talare borttagits
därifrån och vid justeringstidens utgång icke återställts. Därför syntes den
anordningen böra genomföras, att de stenografiska uppteckningarna utskreves
i två exemplar, av vilka det ena behölles i kammarens kansli och, därest talaren
icke vid justeringstidens utgång avlämnade sitt anförande justerat, befordrades
till tryckning i befintligt skick.
§ § 1 5—1 6. I dessa paragrafer hava icke vidtagits några förändringar
efter ordningsstadgans tillkomst; ej heller hava förslag örn dylika ändringar
framställts inom kammaren.
§ 1 7. I det förslag till ordningsstadga, som vederbörande tillfälliga utskott
framlade för första kammaren år 1868, hade upptagits ett stadgande
örn motions avlämnande i två exemplar. Bestämmelsen upptogs emellertid
icke i den av kammaren beslutade ordningsstadgan. I syfte att undanröja det
dröjsmål med motions tryckning, som understundom blev följden av dess avlämnande
i endast ett exemplar, framställdes vid 1881 års riksdag förslag
8
Första hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 1.
inom första kammaren örn införandet av en föreskrift i ordningsstadgan örn
motions avlämnande i två exemplar. Förslaget avstyrktes emellertid av vederbörande
utskott, som ansåg att något behov av en ändring för det dåvarande
ej förelåge. Kammaren avslog också motionen. En liknande motion
väcktes emellertid ånyo år 1909. I denna framhölls det, att det något ökade
besväret för motionär att avgiva motion i tva exemplar mer än väl uppvägdes
av de fördelar, som härigenom kunde ernås, bl. a. i fråga örn skyndsammare
tryckning och tidigare offentliggörande i pressen. Förslaget bifölls denna
gång av kammaren.
§ 1 8. År 1912 lades till 2 mom. i paragrafen ett andra stycke. Härigenom
fastslogs vad som sedan under en lang följd av år varit praxis i kammaren,
nämligen, att sedan ett betänkande bordlagts andra gången detsamma flyttades
på föredragningslistan efter tidigare inkomna ärenden. Genom en uttrycklig
bestämmelse i ämnet skulle förmånen vinnas, att talmannen icke
behövde vid varje plenum framställa proposition örn föredragningslistan och
kammaren besvara densamma.
Frågan örn interpellationsrättens reglering i första kammarens ordningsstadga
var redan föremål för kammarens prövning år 1868 i samband nied behandlingen
av frågan örn ordningsstadga för kammaren. Två motioner härom
väcktes vid denna riksdag och föranledde vederbörande kammarutskott att i
sitt förslag till ordningsstadga upptaga en bestämmelse i ämnet. Kammaren
uteslöt emellertid den föreslagna bestämmelsen i ämnet ur ordningsstadgan.
Då emellertid interpellationsinstitutet likvisst i praxis kom till användning
i första kammaren, men då det ansågs mindre tillfredsställande, att så vöre
fallet utan att institutet vore reglerat i ordningsstadgan eller andra av kammaren
antagna föreskrifter, väcktes vid 1912 års riksdag en motion i ämnet
inom första kammaren. I syfte att binda interpellationen vid en viss form
och sätta kammaren i tillfälle att fatta beslut, huruvida interpellation borde
få framställas eller icke, föreslog vederbörande kammarutskott, som icke ansåg
grundlagshinder möta för institutets reglering i ordningsstadgan, införandet
av en regel i ämnet i denna stadga, vilket även beslutades av kammaren.
Med hänsyn till de olägenheter, som ansåges stundom vara förenade med en
utsträckning av förhandlingarna i riksdagens kamrar till en allt för sen timme
på natten, föreslogs i en motion inom första kammaren vid 1925 års riksdag en
viss begränsning härutinnan för denna kammares del genom införandet av en
bestämmelse i kammarens ordningsstadga, enligt vilken ett ärende icke skulle
fa företagas till avgörande efter kl. 12 på natten, så framt icke kammaren
därom särskilt beslutat och ett dylikt beslut före denna tid tillkännagivits genom
anslag. Kammaren avslog emellertid motionen på förslag av vederbörande
tillfälliga utskott. Utskottet anförde, att s. k. nattplena nära nog uteslutande
förekomme under senare delen av riksdagen, vilket sammanhängde med den
forcering av riksdagsarbetet, som då visat sig nödvändig för undvikande av
riksdagstidens förlängning. Under senare delen av riksdagen vore korrektiv
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
9
av föreslagen art icke lämpliga, då därav skulle kunna följa en ur olika synpunkter
icke önskvärd förlängning av riksdagstiden.
Inom 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer har i
skrivelse till kamrarnas talmän ifrågasatts införandet av måltidspauser under
förmiddagsplena till undvikande av att, såsom fallet då vore, kamrarnas ledamöter
i stor utsträckning under pågående förhandlingar avlägsnade sig för intagande
av måltid. Kommittén ansåg sig höra, utan att för egen del taga
bestämd ståndpunkt till tanken i frågan, till talmännens övervägande framföra
tanken på ett anordnande försöksvis av måltidspauser. Därest sådana anordnas,
torde enligt kommitténs mening förmiddagsplena böra utsättas till kl. 10
f. m.
Vid en allt för stark arbetsanhopning vid visst eller vissa plena borde enligt
kommitténs mening vid behov tillgripas den redan nu i vissa mera sällsynta
fall använda utvägen att genom särskilt beslut uppskjuta visst eller vissa ärendens
behandling till ett senare plenum än det, å vilket vederbörande fråga
enligt nu tillämpad praxis skulle avgöras. Härigenom skulle en jämnare fördelning
av arbetsmaterialet på olika plena kunna åstadkommas än vad för närvarande
vore fallet. Uppskovsinstitutet borde dock även i fortsättningen endast
användas i undantagsfall.
§ 19. Till förevarande paragraf föreslogs i en vid 1882 års riksdag inom
första kammaren väckt motion ett tillägg, att vid gemensam votering anteckning
örn frånvarande kammarledamöter skulle inflyta i protokollet. Körslaget
avstyrktes av vederbörande utskott och avslogs även av kammaren. Utskottet
framhöll bl. a., att de fördelar, som förslaget kunde äga, mer än väl uppvägdes
av den nackdel dess genomförande skulle medföra i fråga örn fördröjandet av
omröstningsapparaten genom nödvändig, omedelbar justering av de förda anteckningarna.
I samband med antagandet av förslag örn ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75
riksdagsordningen, enligt vilket bl. a. omröstning i riksdagens kamrar skulle
ske öppet, samt av kompletterande föreskrifter i reglementariska föreskrifter
för riksdagen, blev en jämkning i § 19 i ordningsstadgan erforderlig, då denna
paragraf i sin hittillsvarande lydelse innehöll bestämmelser, som endast voro
tillämpliga vid sluten omröstning och val. I samband härmed vidtogs år 1925
en allmän omredigering av paragrafen i fråga.
I anslutning till den av riksdagen beslutade anordningen med öppen omröstning
föreslogs i en inom första kammaren vid 1925 års riksdag väckt
motion att, i åtminstone första kammaren, å de vid öppen omröstning använda
omröstningslistorna vid varje riksdagsmans namn skulle antecknas dennes
partibeteckning. Vederbörande utskott avstyrkte förslaget under framhållande
av att sådant samband ej förelåge mellan detta och den öppna omröstningen,
som i motionen gjorts gällande, samt att vederbörande riksdagsmäns partibeteckning
funnes upptagen i bl. a. de vid varje riksdag utgivna förteckningarna
över kamrarnas ledamöter. Motionen avslogs även av första kam
-
maren.
10
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
§ § 2 0—2 3. Vid sitt första sammanträde år 1867 fastställde kammaren
den regeln att gälla tills vidare, att örn någon ledamot yrkade, att kammarens
överläggningar i något ärende skulle hållas inom lyckta dörrar och fyra
andra ledamöter förenade sig i detta yrkande, läktaren efter tillsägelse av
talmannen genast skulle utrymmas. Vederbörande tillfälliga utskott, som år
1868 hade i uppdrag att utarbeta förslag till ordningsstadga för första kammaren,
föreslog upptagandet av en bestämmelse i ämnet i ordningsstadgan,
vilken blott därutinnan avvek från nämnda regel, att antalet ledamöter, som
skulle förena sig med den, som yrkat på förhandlingarnas hållande inom lyckta
dörrar, ändrades från fyra till fem. Första kammaren antog utskottets förslag
i förevarande del. Dock hade under kammardebatten bl. a. yrkats, att
beslut örn avsteg från offentlighetsregeln vid förhandlingarna skulle fattas
av kammaren genom majoritetsbeslut.
I förslaget till ordningsstadga till 1868 års första kammare hade vederbörande
utskott bl. a. upptagit den bestämmelsen rörande ledighet, att ledighet
för längre tid än fjorton dagar ej borde beviljas, såvida ej särdeles viktiga
omständigheter föranledde kammaren att medgiva ledamots frånvaro under
längre tid. Kammaren uteslöt emellertid den föreslagna bestämmelsen ur
ordningsstadgan.
Förevarande §§ 20—23 i ordningsstadgan hava efter dennas tillkomst icke
blivit föremål för ändringar; ej heller har förslag örn revision av desamma
väckts inom kammaren.
Vederbörande tillfälliga utskott inom första kammaren vid 1868 års riksdag,
som utarbetade förslaget till ordningsstadga för kammaren, hade föreslagit
införandet av en bestämmelse örn böter för det fall att ledamot, utan
laga förfall eller beviljad ledighet, ej inställde sig i rätt tid vid riksdagen.
Kammaren uteslöt emellertid den föreslagna bestämmelsen ur ordningsstadgan.
I en inom första kammaren vid 1926 års riksdag väckt motion yrkades
bl. a. en generell revision av kamrarnas ordningsföreskrifter. Till vinnande av
reda, översikt och lättat efterforskande i registret borde dessa föreskrifter erhålla
lika ordalag för samma sak samt böra kallas antingen ordningsstadga
eller arbetsordning. Då motionen i sin helhet berörde frågan örn riksdagens
arbetsformer och var väckt i anledning av kungl, proposition i ämnet, nr 105,
som remitterats till konstitutionsutskottet, hänvisades även motionen i sin helhet
till konstitutionsutskottet. Utskottet fann sig emellertid icke vara behörigt
framställa förslag i anledning av motionen under annan förutsättning än
att bestämmelserna i ordningsstadga och arbetsordning befunnes böra överföras
till reglementariska föreskrifter för riksdagen, något som utskottet icke
ansåg sig böra tillstyrka. Utskottet avstyrkte alltså förslaget. Utskottets
hemställan bifölls.
U tskottet. Det till utskottet lämnade uppdraget att i samband med utarbetandet
av förslag till vissa ändringar i särskilda paragrafer i ordningsstadgan
för första kammaren jämväl överväga frågan örn en allmän revision av den
-
Första hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 1.
11
samma har föranlett utskottet, som funnit det önskvärt att i görligaste mån
vinna överensstämmelse mellan de för vardera kammaren enskilt gällande ordningsreglerna,
att samråda med andra kammarens sjätte tillfälliga utskott med
i huvudsak motsvarande uppdrag som utskottet. Vid dessa överläggningar har
enighet vunnits örn att mot varandra svarande bestämmelser i dessa för vardera
kammaren enskilt gällande ordningsregler borde införas i paragrafer och
moment med samma ordningsnummer, att i sak överensstämmande regler borde
utformas på enahanda sätt samt att i den mån icke särskilda skäl syntes böra
föranleda annat även de materiella reglerna borde bringas i överensstämmelse
med varandra.
Det av utskottet efter dessa gemensamma överläggningar uppgjorda förslaget
till ny ordningsstadga för första kammaren och det av andra kammarens
sjätte tillfälliga utskott upprättade motsvarande förslaget för andra kammarens
del avvika i följd härav till innehåll och form icke från varandra beträffande
andra stadganden än § 1 mom.2, § 2 mom. 2 stycke 2, § 5, § 6 mom. 1,
§ 7 mom. B, § 21 och § 24 mom. 1 och 3.
I fråga örn stadgans rubrik anser utskottet att den hittills av första kammaren
brukade benämningen ordningsstadga bättre än den i andra kammaren brukade
benämningen arbetsordning uttrycker föreskrifternas karaktär av kompletterande
stadganden till grundlag och reglementariska föreskrifter för riksdagen.
Enligt utskottets mening bör därför även den nya stadgan benämnas
ordningsstadga.
Innan utskottet övergår att redogöra för de särskilda paragraferna, i det av
utskottet framlagda förslaget till ny ordningsstadga, vill utskottet framhålla,
att strävandet att ernå största möjliga överensstämmelse mellan de för vardera
kammaren enskilt gällande ordningsreglerna haft till nödvändig följd vissa
jämkningar i den föreslagna stadgans formulering i förhållande till den nu
gällande. Dessa jämkningar torde i allmänhet vara av beskaffenhet att icke
tarva närmare motivering.
§ § 1—6. Var och en av dessa paragrafer i förslaget svarar mot en paragraf
med motsvarande ordningsnummer i gällande ordningsstadga. De jämkningar
i formuleringen, som vidtagits, äro huvudsakligen endast av formell natur
och torde icke behöva närmare motiveras.
§ 7. Denna paragraf i förslaget svarar mot § 7 i gällande ordningsstadga.
Mom. 1 och 2 i den senare hava sammanförts i ett enda moment i den förra.
I samband härmed har den förändringen vidtagits, att suppleanternas antal i
de ständiga utskotten, därest kammaren icke annorlunda beslutar, skall motsvara
de ordinarie ledamöternas och icke såsom hittills dessas halva antal. Ändringen
är gjord med hänsyn till att suppleantantalet i de ständiga utskotten regelmässigt
numera överstiger sistnämnda antal. Med hänsyn till de tillfälliga
utskottens karaktär har utskottet icke ansett det lämpligt föreslå införandet
av någon regel i ordningsstadgan örn deras ledamots- eller suppleantantal.
§ § 8 och 9. Var och en av dessa paragrafer i förslaget svarar mot en paragraf
med samma ordningsnummer i gällande ordningsstadga.
12
Första hammarens tredje tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 1.
§ 1 0. Denna paragraf i förslaget svarar mot § 10 i gällande ordningsstadga.
Utskottet har ansett sig böra i anslutning till praxis föreslå införandet av
ett stadgande, innebärande, att vid sammanträde inom lyckta dörrar enligt § 56
riksdagsordningen för emottagande av meddelande från regeringen till riksdagen,
kallelse till sammanträdet skall utfärdas på sätt talmannen beslutar samt
att vid sådant sammanträde ej får förekomma annat ärende.
§ 11. Denna paragraf i förslaget svarar mot § 11 i gällande ordningsstadga.
§ 1 2. Mom. 1 och 4 i denna paragraf i förslaget motsvara hela § 12 i gällande
ordningsstadga.
I anledning av riksdagens antagande av det vilande förslaget till ändrad lydelse
av bl. a. § 52 riksdagsordningen,1 innebärande bl. a. införande av replikrätt,
böra efter grundlagsförslagets definitiva genomförande närmare föreskrifter
örn replikrättens begränsning m. m. finnas i ordningsstadgan. Utskottet
föreslår införande av ett stadgande i förevarande paragraf i ordningsstadgan
(mom. 2) reglerande replikrätten. Replik med brytande av den vanliga talarordningen
torde endast böra få ifrågakomma efter talmannens beprövande samt
böra begränsas till ett kort genmäle, innefattande upplysning eller rättelse,
på högst två minuter.
Den numera i praxis även i första kammaren erkända rätten för kammarens
ledamöter att instämma i en föregående talares yttrande synes utskottet lämpligen
böra fastslås i ordningsstadgan. En bestämmelse härom har därför införts
i 3 mom.
Utskottet har vidare funnit sig böra föreslå införandet av en bestämmelse i
förevarande paragraf (mom. 5) därom, att reservation enligt § 60 riksdagsordningen
av den som varit närvarande i kammaren vid besluts fattande bör
anmälas omedelbart därefter.
§ 1 3. Denna paragraf i förslaget svarar mot § 13 i gällande ordningsstadga.
I anledning av det av 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer
framlagda förslaget örn införande av bestämmelse i ordningsstadgan örn
obligatoriskt begagnade av särskild talarstol har utskottet övervägt denna
fråga. Ehuru utskottet bl. a. med hänsyn till det utbredda bruket bland kammarens
ledamöter att tala från den plats, de innehava i kammaren, icke ansett
sig kunna förorda en dylik obligatorisk bestämmelse, har utskottet dock i sitt
förslag velat rikta uppmärksamheten på önskvärdheten av att talare mer än
hittills varit vanligt begagnar den särskilda talarstolen i stället för sin plats i
samlingssalen.
I motionerna I: 249 och 264 har föreslagits bl. a. införandet av en bestämmelse
örn ordning och stillhet under överläggningarna i kammaren, något som
1 Det av riksdagen för dess del antagna förslaget till ändrad lydelse av § 52 stycke 2 i riksdagsordningen
lyder sålunda:
En var yttrar sig i den ordning, han därtill sig anmält och uppropad bliver. Dock må ledamot,
som under överläggningen i en fråga redan yttrat sig, på sätt kammaren särskilt föreskriver, kunna
för kort genmäle till en efterföljande talare erhålla ordet omedelbart efter denne.
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
13
ock av 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer förordats.
Ehuru utskottet finner det självfallet, att denna regel även utan särskild föreskrift
skall iakttagas, anser sig utskottet dock, då förslag örn en dylik bestämmelses
införande framställts, icke böra avstyrka detsamma. Utskottet
föreslår alltså ett tillägg till paragrafen av innehåll, att ordning och stillhet
skall råda i samlingssalen, medan talare har ordet eller förhandlingar eljest
pågå.
§ 1 4. Denna paragrafs 1 och 2 mom. svarar mot § 14 i gällande ordningsstadga.
Utskottet har övervägt frågan örn bestämmelsernas ändring i syfte
att påskynda kammarprotokollens tryckning, men bl. a. med hänsyn till
den minskning av stenografernas antal, som av besparingsskäl vidtagits innevarande
riksdag, ej ansett sig böra framställa förslag örn annan ändring, än att
de stenografiska uppteckningarna av kammarledamöternas anföranden skola avlämnas
i två exemplar i kansliet. Av dessa bör det ena behållas i kansliet
och, därest talare icke vid justeringstidens utgång avlämnat sitt anförande justerat,
befordras till tryckning i befintligt skick. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra örn det vid föregående års riksdag beslutade tillägget till § 13
i reglementariska föreskrifter för riksdagen, enligt vilket kanslideputerade skola
vaka över riksdagshandlingarnas skyndsamma tryckning.
Då riksdag kan komma att hållas å annan ort än Stockholm, synes det utskottet,
som örn bestämmelsen i § 14 i gällande ordningsstadga örn att justeringen
av kammarens vid riksdagens slut ojusterade protokoll verkställes inför
kammarens av Stockholms stad utsedda ledamöter, borde utbytas mot en bestämmelse
örn att dylik justering skall ske inför kammarens å riksdagsorten
tillstädesvarande ledamöter.
I praxis göres, efter särskilt beslut för varje fall av kammaren, ej anteckning
till protokollet av vad som yttrats vid förhandlingar inom lyckta dörrar
enligt § 56 riksdagsordningen. Denna praxis synes utskottet nu böra befästas
genom en uttrycklig regel, varigenom undvikes att kammaren för varje särskilt
fall behöver fatta dylikt beslut.
§§ 15 och 16. Var och en av dessa paragrafer i förslaget svara mot en
paragraf med samma ordningsnummer i gällande ordningsstadga.
§ 1 7. Denna paragraf svarar mot § 17 i gällande ordningsstadga. Med hänsyn
till att det understundom inträffat, att motionär vidtagit ändringar i avlämnad
motion utan att, såsom ursprungligen var fallet, kammarens samtycke
inhämtats, och ett dylikt förfaringssätt, som i flera hänseenden kan medföra
olägenheter, icke bör tillåtas, anser utskottet, att en bestämmelse örn förbud
härför bör intagas i paragrafen.
§ 1 8. Denna paragraf i förslaget motsvarar § 18 i gällande ordningsstadga
med uteslutande av dennas sista moment, vilket reglerar interpellationsrätten,
såsom stadgas nedan i § 20.
Utskottet har ansett det lämpligt att i denna paragraf införa ett nytt stad
-
14
Första hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 1.
gande i överensstämmelse med gällande praxis, örn att föredragningslista ej
erfordras för sammanträde, varom i § 56 riksdagsordningen sägs.
I motionen 1:271 Ilar föreslagits fastställandet i ordningsstadgan av vissa
tider för arbetsplenas början och slut och för lunchpauser. Utskottet anser
sig icke kunna tillstyrka dessa förslag. Vad frågan örn lunchpaus beträffar
har den, såsom framgår av den historiska redogörelsen, nyligen varit föremål
för prövning av talmanskonferensen utan positivt resultat. Redan riksdagsrestaurantens
begränsade utrymme omöjliggör införandet av en regel örn bestämda
lunchpauser. Vad frågan örn arbetsplenas början och slut beträffar,
skulle fasta bestämmelser härom i ordningsstadgan ej vara lämpliga med
hänsyn till den smidighet, som på detta område måste råda beroende på den
växlande omfattningen i det på kammarens bord liggande arbetsmaterialet.
Under riksdagens sista del kan detta understundom vara av den omfattning,
att nattplena, även örn sådana i och för sig icke kunna anses önskvärda, måste
tillgripas för undvikande av en ur flera synpunkter icke lämplig förlängning av
riksdagstiden.
§ 19. Paragrafens första moment överensstämmer med gällande praxis.
Dess andra moment däremot innebär en nyhet, hämtad från § 20 mom. 2 i
andra kammarens arbetsordning. Den föreslagna bestämmelsen innebär att
ledamot av kammaren efter talmannens beprövande äger få förslag till ändring
i vad utskott hemställt i något ärende tryckt och utdelat i enahanda ordning
som utskottets betänkande. Betydelsen av en dylik bestämmelse för ändringsförslag
i frågor av större vikt torde icke tarva närmare motivering.
§ 2 0. Denna paragraf i förslaget motsvarar § 18 mom. 5 i gällande ordningsstadga
rörande interpellationsrätten.
§ 2 1. Denna paragraf motsvarar § 19 i gällande ordningsstadga.
§ 2 2. Denna paragraf motsvarar § 20 i gällande ordningsstadga.
I motionen I: 264 har yrkats, att frågan, huruvida överläggning i visst
ärende skall hållas inom lyckta dörrar, skall avgöras genom majoritetsbeslut.
Den föreslagna regeln gäller för andra kammarens del enligt § 23 i dennas
arbetsordning. Då avsteg från offentlighetsprincipen i fråga örn kammarens
förhandlingar synes böra fattas genom majoritetsbeslut, tillstyrker utskottet
en bestämmelse i motionens riktning.
§ 2 3. Denna paragraf i förslaget motsvarar § 21 i gällande ordningsstadga.
En jämkning i förhållande till nuvarande formulering har vidtagits
med hänsyn till att den i ordningsstadgan åsyftade särskilda lagen den 1 mars
1830 för åhörare vid riksståndens sammanträden torde få anses upphävd genom
strafflagens promulgationsbestämmelser.
§ 2 4. Denna paragraf svarar mot § 22 i gällande ordningsstadga.
Med hänsyn till de nya bestämmelserna i fråga örn avdrag i särskilda fall å
riksdagsmännens arvoden har utskottet vidtagit vissa ändringar i och tillägg
till den föreslagna paragrafen.
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
15
Sålunda anser utskottet, som finner, att talmannen liksom nu av praktiska
skäl bör äga rätt bevilja ledamot ledighet för en tid av högst åtta dagar,
att det uttryckligen bör fastslås, att ledighet ej må beviljas ledamot för längre
tid än fjorton dagar, såvida ej särskilda omständigheter föranleda beviljandet
av ledighet utöver nämnda tid.
I den förteckning, som i kansliet föres över ledigheter och styrkta laga förfall,
torde höra noggrant angivas tiden för bortovarons början och slut. Riktigheten
av dessa anteckningar synes böra bestyrkas av vederbörande ledamot,
vars rätt till arvode kan vara beroende av deras riktighet. Därigenom vinnes
på enklare väg den kontroll, som andra kammaren sökt ernå genom föreskriften
i arbetsordningen, att alla ledigheter skola beviljas till kammarens protokoll.
Med hänsyn till att ledamot i vissa fall kan gå förlustig viss del av arvodet
eller vidkännas avdrag å detsamma, bör riksgäldskontoret, som det åligger
att verkställa utbetalningen av arvode, i dylikt fall erhålla underrättelse av
kammarens sekreterare.
§ 2 5. Denna paragraf motsvarar § 23 i gällande ordningsstadga.
Med hänsyn till att föreskriften i förslaget till ordningsstadga rörande
replikrätten är direkt beroende av en av riksdagen för dess del antagen men
ännu icke av Kungl. Maj :t stadfäst och gillad bestämmelse i ämnet i § 52 riksdagsordningen,
bör tidpunkten för den nya ordningsstadgans ikraftträdande
göras beroende av ikraftträdandet av det av riksdagen för dess del antagna,
vilande grundlagsförslaget.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagens första kammare, under förutsättning att
det av riksdagen för dess del antagna, vilande förslaget till
ändrad lydelse av §§ 81 och 82 regeringsformen samt §§ 34, 36,
37, 39—41, 44, 52, 54, 55, 60, 79 och 80 riksdagsordningen
varder av Konungen stadfäst och gillat, måtte, med upphävande
av ordningsstadgan för första kammaren den 27 april
1868 med de därefter och sist vid riksdagen år 1925 gjorda ändringar,
antaga följande
16
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
Förslag
till
Ordningsstadga
för
Riksdagens forsta kammare.
§ 1.
1 :o. Kammaren sammanträder utan föregående kallelse varje riksdags första
söckendag klockan 11 förmiddagen.
2 :o. Den ledamot, som enligt § 33 riksdagsordningen äger att, innan val av
talman och vice talmän skett, föra ordet i kammaren, anställer för tillfället
protokollsförande och nödig betjäning.
§ 2.
l:o. Vid första sammanträdet föredrages inkommen berättelse örn förloppet
av den i § 32 riksdagsordningen omförmälda fullmaktsgranskning och
anställes upprop av kammarens samtliga ledamöter. Finnes någon eller några
frånvarande, skall sådant i protokollet antecknas.
2:o. Förste vice talmannens plats i samlingssalen är till höger örn, andre
vice talmannens till vänster örn talmansbordet.
övriga medlemmar intaga plats i enlighet med den ordning för valkretsarna,
som är föreskriven i 1 § lagen örn val till riksdagen.
För statsrådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.
§ 3.
Förteckning över kammarens ledamöter efter den ordning, vari de hava sin
plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt till trycket
befordras.
§4.
För alla val bestämmer kammaren tid, såvida ej därom finnes särskilt stadgat.
§ 5.
Kammarens ekonomiska angelägenheter ombesörjas av de två ledamöter från
kammaren, vilka enligt § 80 riksdagsordningen hava inseende över riksdagens
kansli.
§ 6.
l:o. De ledamöter, vilka enligt § 35 riksdagsordningen av kammarens utses
för att jämte talmannen tillsätta kammarens betjäning, skola till antalet vara
fyra.
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
17
2 :o. Vid tillsättande av kammarens betjäning för sekreteraren protokoll.
Protokollet skall vid kammarens nästföljande sammanträde uppläsas.
§ 7.
1 :o. Val av ledamöter i de ständiga utskotten skola företagas i den följd,
vari utskotten i § 37 riksdagsordningen finnas uppräknade; i enahanda ordning
utses suppleanter till ett antal, som, därest icke kammaren särskilt annorlunda
beslutar, skall motsvara de ordinarie ledamöternas.
2 :o. Då kammaren utser nämnd eller valmän, skola suppleanter, därest icke
kammaren särskilt annorlunda beslutar, väljas till antal, motsvarande fjärdedelen
av de ordinarie ledamöternas. Det röstetal, suppleanterna vid valet undfått,
bestämmer ordningen för deras inkallande. Vad i detta moment sägs,
gäller icke utrikesnämnden.
3:o. Då i kammaren förrättat val är av beskaffenhet, att motsvarande val
bör av andra kammaren företagas, skall underrättelse örn valets utgång sistnämnda
kammare ofördröjligen meddelas.
4:o. Val av revisorer och suppleanter jämlikt §§ 72 och 73 riksdagsordningen
verkställas samtidigt och med begagnande av sådana valsedlar, som bilagda
formulär nr 1 utvisar.
Varje valsedel skall å sedelns vänstra sida upptaga sex namn. Namnen
skola uppföras vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva revisorsvalet.
För suppleantvalet uppföres i motsvarande rum å sedelns högra sida
ett namn för vart och ett av de för revisorsvalet upptagna namnen.
§ 8.
Utgången av kammarens val av ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden
skall hos Konungen skyndsamt anmälas.
§ 9.
Den, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant i utskott, må ej utan kammarens
bifall undandraga sig sådant uppdrag.
§ 10.
l:o. Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugorna till riksdagens
hus och på de platser i övrigt talmannen beslutar, samt skall, där så ske
kan, införas i en eller flera av de större, dagligen utkommande tidningarna.
Örn, under sammanträde på förmiddagen, dess fortsättning på eftermiddagen
prövas nödig, bör anslag därtill ske före klockan 2 på dagen, och kammaren
därom av talmannen underrättas. Anslag till sadant sammanträde bör ske
jämväl i kammarens samlingssal.
2 :o. Skall, enligt förut fattat beslut, vid sammanträde val eller gemensam
omröstning förrättas, bör sådant i kallelsen tillkännagivas.
3:o. Skall sammanträde för ärende, varom i § 56 riksdagsordningen sägs,
hållas inom lyckta dörrar, varde till sammanträdet kallelse utfärdad på sätt
talmannen beslutar. Vid sådant sammanträde får annat ärende ej förekomma.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 18 sami. 3 avd. Nr 1. 2
18
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
§ 11.
Tillfälligt utskott sammankallas första gången av talmannen. Ej må sådant
utskott sammanträda å tid, då kammaren är samlad.
§ 12.
1Ledamot, som vill inför kammaren yttra sig, begär ordet av talmannen
och uppropas i den ordning, han därtill anmält sig. Hava två eller flera
samtidigt begärt ordet, bestämmer talmannen ordningen dem emellan.
2 :o. Utan hinder av vad i 1 mom. stadgas, må ledamot, som under överläggningen
i en fråga redan yttrat sig, kunna efter talmannens beprövande
för kort genmäle, innefattande upplysning eller rättelse, i anledning av en
efterföljande talares anförande erhålla ordet under högst två minuter omedelbart
efter sådan talare.
3:o. Oberoende av ordningen mellan kammarens övriga ledamöter äger ledamot
rätt att under överläggningen i ett ämne utan angivande av skäl instämma
med närmast föregående talare.
4:o. Vill någon av statsrådets ledamöter begagna sig av den i § 53 riksdagsordningen
omförmälda rätt för dem att deltaga i överläggningarna, skall
han därom göra anmälan hos talmannen och erhåller då ordet, oberoende av
ordningen kammarens ledamöter emellan.
5 :o. Reservation enligt § 60 riksdagsordningen emot kammarens beslut bör
av närvarande ledamot omedelbart efter beslutets fattande anmälas.
§ 13.
1 :o. Ledamot, som yttrar sig inför kammaren, skall tala stående från den
särskilda plats, som är för talare bestämd, eller från den plats, han i samlingssalen
innehar.
2:o. Statsrådsledamot, som i denna sin egenskap erhåller ordet, skall tala
stående från någon av de platser, som för statsrådets ledamöter äro anordnade
i kammaren, eller ock från den särskilda plats, som är bestämd för talare.
3:o. Medan talare har ordet, eller eljest förhandlingar pågå, bör ordning
och stillhet råda i samlingssalen.
§ 14.
1:°. Vid kammarens sammanträde för sekreteraren under talmannens inseende
protokoll, upptagande överläggningsämnen, namnen å dem, som yttra
sig, talmannens yttranden och propositioner, utgången av omröstning, där sådan
äger rum, och kammarens beslut. Detta protokoll skall å femte söckendagen
därefter, örn kammaren då sammanträder, eller, i motsatt händelse, vid kammarens
näst därefter inträffande sammanträde av sekreteraren uppläsas samt,
sedan kammaren godkänt detsamma, förses med talmannens anteckning därom.
Justeringen av kammarens vid riksdagens slut ojusterade protokoll verkställes
inför kammarens å riksdagsorten tillstädesvarande ledamöter. Tillkännagivande
örn tiden för justeringen införes i de tidningar, där kammarens
sammanträden eljest meddelas.
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
19
2:o. Yttranden, som ledamöter vid kammarens sammanträde avgiva, skola,
så vitt ske kan, ordagrant av särskilda, för sådant ändamål anställda tjänstemän
upptecknas och sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen, försedda
med uppsättarens namnteckning, i två exemplar avlämnas i kammarens
kansli, där de till andra söckendagen därefter klockan 12 middagen böra finnas
för genomläsning tillgängliga. Ledamot, som före utgången av nämnda
tid justerar sitt yttrande, bör därå göra anteckning örn verkställd justering;
annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild justering därav inför kammaren
vid det i 1 mom. omförmälda tillfälle. Har ledamot icke inom stadgad
tid justerat sitt yttrande, anses detsamma ändock såsom av honom justerat.
Yttrandena böra därefter med protokollet ofördröjligen till trycket befordras.
3:o. Hålles sammanträde, varom i § 56 riksdagsordningen sägs, inom lyckta
dörrar, må ej anteckning till protokollet ske av vad därvid yttrats.
§ 15.
l:o. Sekreteraren har att ansvara för vården av inkomna handlingar, till
expedition befordra kammarens beslut samt utöva tillsyn över kansligöromålens
ordentliga och skyndsamma gång.
2:o. Vid förfall för sekreteraren bestridas hans göromål av den, som talmannen
därtill utser.
§ 16.
Talmannen meddelar, efter samråd med sekreteraren, de särskilda föreskrifter,
som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom kammarens kansli.
§ 17.
l:o. Motion bör avlämnas i två exemplar, av vilka det ena bilägges kammarens
protokoll och det andra överlämnas till vederbörande utskott. Ändring
i avlämnad motion får ej ske utan kammarens samtycke.
2 :o. Över alla i kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden skall
föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.
§ 18.
l:o. Föredragningsämnen i kammaren äro endast sådana ärenden, som omförmälas
i § 2 reglementariska föreskrifter för riksdagen.
2 :o. Har kammaren i avseende å något ärendes föredragning fattat särskilt
beslut, anmärkes sådant å föredragningslistan, och göres däri jämväl vid varje
ärende anteckning örn skedd bordläggning.
Bland utskottsbetänkanden skola, där ej kammaren särskilt annorlunda beslutar,
de, som vid ett kammarens sammanträde bordläggas första gången,
uppföras främst och de, som då bordläggas andra gången, sättas sist å föredragningslistan
till nästa sammanträde.
3:o. Föredragningslistan skall, jämte tillhörande handlingar, alltid mellan
sammanträdena vara tillgänglig i kammarens kansli.
4:o. Föredragningslista bör före varje sammanträde anslås i samlings
-
20
Första hammarens tredje tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 1.
salen och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt i tryck utdelas till
kammarens ledamöter.
5:o. För sammanträde, varom i § 56 riksdagsordningen sägs, erfordras ej
föredragningslista.
§ 19.
l:o. Ärende, vari utskott avgivit betänkande, bör, så vitt ske kan, icke till
slutligt avgörande företagas, med mindre kammarens ledamöter därförinnan
fått emottaga tryckta exemplar av betänkandet.
2:o. Därest ledamot, som ämnar framställa förslag till ändring av vad
utskott i något ärende hemställt, tillika åstundar, att hans ändringsförslag varder
tryckt och bland kammarens ledamöter utdelat, innan ärendet till slutligt
avgörande förekommer, äger han att, med uteslutande av bevisningsgrunder,
skriftligen uppsätta och till riksdagens kansli ingiva sitt ändringsförslag så
tidigt, att tryckning därav före ärendets avgörande kan medhinnas. I sådan
händelse må förslaget efter talmannens beprövande tryckas och utdelas i enahanda
ordning som utskottets betänkande.
§ 20.
Äskar utom föredragningslistan ledamot av kammaren att få till ledamot
av statsrådet framställa spörsmål, skall han avlämna detsamma skriftligen
uppställt och av bestämt innehåll. Kammaren beslutar, utan föregående överläggning,
huruvida spörsmålet må framställas eller icke. I förra händelsen
läte talmannen vederbörande statsråd ofördröjligen undfå del av spörsmålet.
§ 21.
1 :o. Då val eller omröstning till beslut skall företagas, böra fyra ledamöter,
vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid talmansbordet, för att över
valet eller omröstningen föra anteckningar, vilka därefter med varandra jämföras.
Omedelbart efter slutet av valet eller omröstningen tillkännagiver talmannen
utgången, och skall över förrättningen genast uppsättas protokoll, som underskrives
av talmannen och de fyra ledamöter, som tagit plats vid talmansbordet.
2:o. Vid val och vid sluten omröstning bör vid anställt upprop varje ledamot
framträda till talmansbordet i den ordning, vari hans namn uppropas, och
till talmannen avlämna sin röstsedel. Till förekommande av trängsel vid röstsedlarnas
avlämnande meddelar talmannen föreskrift.
Röstsedlarna öppnas och uppläsas av talmannen.
§ 22.
l:o. Kammarens förhandlingar skola vara offentliga. I fråga örn åhörarnas
tillträde till läktarna äger talmannen meddela nödiga föreskrifter.
2:o. Yrkar ledamot, att kammarens överläggning i något ärende må inom
lyckta dörrar hållas, och finner kammaren skäligt därtill lämna bifall, skola
på talmannens tillsägelse läktarna genast utrymmas.
§ 23.
Till ordningens vidmakthållande å läktarna äger talmannen utfärda nödiga
föreskrifter, vilka på lämpliga ställen anslås.
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
21
Den som bryter emot dessa föreskrifter, varde genast avlägsnad. Uppstår
eljest oordning, äger talmannen eller, innan talman blivit vald, ordföranden
förordna om samtliga åhörares avlägsnande.
Gör någon, vilken såsom åhörare bevistar kammarens överläggningar, sig
skyldig till våldsgärning eller eljest till störande uppträdande av beskaffenhet
att föranleda ansvar enligt allmän lag eller särskild författning, skall
överträdelsen av talmannen hos riksdagens justitieombudsman för laglig beivran
anmälas.
§ 24.
1 :o. Talmannen äger bevilja ledamot ledighet från riksdagsgöromålen
för en tid av högst åtta dagar, önskar ledamot längre ledighet, skall han därom
göra framställning hos kammaren. Sådan ledighet må ej beviljas för längre
tid än fjorton dagar, såvida ej särskilda omständigheter föranleda beviljande
av ledighet utöver nämnda tid. Är den som ledighet undfått ledamot av
utskott, skall genom kammarens kansli underrättelse därom meddelas utskottets
ordförande.
2 ;o. Är ledamot av laga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,
skall han därom göra anmälan hos kammaren, därvid förfallet bör vara behörigen
styrkt.
3:o. Över de kammarens ledamöter, vilka åtnjuta ledighet eller hava behörigen
styrkt laga förfall, skall förteckning vara att i kansliet tillgå. I förteckningen
skall för varje gång noggrant angivas tiden för bortovarons början
och slut; och bör riktigheten av anteckningarna härutinnan av vederbörande
ledamot bestyrkas.
4:o. Skall enligt stadgan örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets
fullgörande ledamot gå förlustig viss del av arvodet eller vidkännas
avdrag å detsamma, åligger det sekreteraren att därom ofördröjligen underrätta
riksgäldskontoret.
§ 25.
Denna ordningsstadga tjänar till efterlevnad, intill dess kammaren, uppå
därom i vederbörlig ordning gjord framställning, beslutar ändring i eller tilllägg
till densamma. Sådant beslut länder genast till efterrättelse, därest ej
kammaren annorlunda förordnar.
2) att motionerna
a) I:249 och
b) 1:264
måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan under 1) hemställt; samt
3) att motionen 1:271 icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 maj 1933.
På utskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Ekman, Wahlmark, greve Spens,
Johansson-Dahr, Sundberg och Norman.
22
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
Bilaga till första kammarens ordningsstadga § 7, 4:o.
Formulär 1.
Formulär till valsedel vid val av riksdagens revisorer och deras
suppleanter.
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
23
Bilaga.
Ordningsstadga
för
Riksdagens första kammare,
gillad och antagen den 27 april 1868;
med de därefter och sist vid riksdagen år 1925
gjorda förändringar.
§ 1.
l:o. Kammaren sammanträde riksdagens första söckendag klockan 11 förmiddagen.
2:o. Den ledamot, som enligt riksdagsordningens 33 § äger att, innan val
av talman och vice talmän skett, föra ordet i kammaren, anställe för tillfället
protokollsförande och nödig betjäning.
§ 2.
l:o. Vid första sammanträdet föredrages inkommen berättelse örn förloppet
av den i riksdagsordningens 32 § omförmälda fullmaktsgranskning och anställes
upprop av kammarens samtliga ledamöter. Finnes någon eller några frånvarande,
varde sådant i protokollet antecknat.
2:o. Förste vice talmannens plats i samlingssalen är till höger örn, andre
vice talmannens till vänster örn talmansbordet.
övriga medlemmar intage plats i enlighet med den ordning för valkretsarna,
som är föreskriven i lag örn val till riksdagen, § 1.
För statsrådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.
§ 3.
Förteckning över kammarens ledamöter efter den ordning, vari de hava sin
plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt till trycket
befordras.
§ 4.
För alla val bestämme kammaren dag, såvida icke därom särskilt finnes stadgat.
Kammarens ekonomiska angelägenheter ombesörjas av de två ledamöter från
kammaren, vilka enligt § 80 riksdagsordningen hava inseende över riksdagens
kansli.
§ 6.
De ledamöter, vilka, enligt riksdagsordningens 35 §, av kammaren utses för
att jämte talmannen tillsätta kammarens betjäning, skola till antalet vara fyra.
24
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
§ 7.
l:o. Val av ledamöter i de ständiga utskotten skola företagas i den följd,
vari utskotten i riksdagsordningens 37 § finnas uppräknade; i enahanda ordning
utses suppleanter.
2:o. Suppleanter i utskott utses till ett antal, som, därest icke kammaren
särskilt annorlunda beslutar, skall motsvara hälften av de ordinarie ledamöternas
eller, örn detta är ojämnt, det antal, som närmast understiger hälften.
3:o. Då kammaren utser nämnd eller valmän, skola suppleanter, därest icke
kammaren särskilt annorlunda beslutar, väljas till antal, motsvarande fjärdedelen
av de ordinarie ledamöternas. Det röstetal, suppleanterna vid valet undfått,
bestämmer ordningen för deras inkallande. Vad i detta moment sägs,
gäller icke utrikesnämnden.
4:o. Då i kammaren förrättat val är av beskaffenhet, att motsvarande val
bör av andra kammaren företagas, skall underrättelse örn valets utgång sistnämnda
kammare ofördröjligen meddelas.
5:o. Val av revisorer och suppleanter jämlikt riksdagsordningens 72 och
73 §§ verkställas samtidigt och med begagnande av sådana valsedlar, som bilagda
formulär nr 1 utvisar.1
Varje valsedel skall å sedelns vänstra sida upptaga sex namn. Namnen skola
uppföras vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva revisorsvalet.
För suppleantvalet uppföres i motsvarande rum å sedelns högra sida ett namn
för vart och ett av de för revisorsvalet upptagna namnen.
§ 8.
Utgången av kammarens val av ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden
skall hos Konungen skyndsamt anmälas.
§ 9.
Den, som blivit till ledamot eller suppleant i utskott utsedd, må ej utan kammarens
bifall sådant uppdrag sig undandraga.
§ 10.
1 :o. Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugan till riksdagens
hus och, där så ske kan, införas i en eller flera av de större, dagligen utkommande
tidningarna. Örn, under sammanträde på förmiddagen, dess fortsättning
på eftermiddagen prövas nödig, bör anslag därtill ske före klockan 2 på dagen,
och kammaren därom av talmannen underrättas. Anslag, till sådant sammanträde
bör ske jämväl i kammarens samlingssal.
2:o. Skall, enligt förut fattat beslut, vid sammanträde val förrättas, bör
sådant i kallelsen tillkännagivas.
§ 11.
Tillfälligt utskott sammankallas första gången av talmannen. Ej må sådant
utskott sammanträda å tid, då kammaren är samlad.
§ 12.
1 :o. Ledamot, som vill inför kammaren sig yttra, begäre ordet av talmannen
och uppropas i den ordning, han sig därtill anmält. Hava två eller flera samtidigt
begärt ordet, bestämme talmannen ordningen dem emellan att sig yttra.
1 Formuläret ej här infört.
Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
25
2:o. Vill någon av statsrådets ledamöter begagna sig av den i riksdagsordningens
53 § omförmälda rätt för dem att deltaga i överläggningarna, gore
därom anmälan hos talmannen och erhålle då ordet, oberoende av ordningen
kammarens ledamöter emellan.
§ 13.
l:o. Ledamot, som erhållit ordet, skall tala stående från den plats, han i
samlingssalen innehar, eller från den plats, som av talmannen bestämmes.
2:o. Statsrådsledamot, som i denna sin egenskap erhåller ordet, skall tala
stående från någon av de särskilda platser, som för statsrådets ledamöter äro i
kammaren anordnade, eller ock från plats, som av talmannen anvisas.
§ 14.
1 :o. Vid kammarens sammanträde före sekreteraren protokoll, upptagande
överläggningsämnen, namnen å dem, som yttra sig, talmannens yttranden och
propositioner, utgången av omröstning, där sådan äger rum, och kammarens
beslut. Detta protokoll skall å femte söckendagen därefter, örn kammaren
då sammanträder, eller, i motsatt händelse, vid kammarens näst därefter inträffande
sammanträde av sekreteraren uppläsas och av kammaren justeras.
Justeringen av kammarens vid riksdagens slut ojusterade protokoll verkställes
inför kammarens av Stockholms stad utsedda ledamöter. Tillkännagivande
örn tiden för justeringen införes i Post- och inrikes tidningar, för den
händelse att kammarens övriga ledamöter önska därvid vara tillstädes.
2:o. Yttranden, som ledamöter vid kammarens sammanträde avgiva, skola,
så vitt ske kan, ordagrant av särskilda, för sådant ändamål anställda tjänstemän
upptecknas och sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen, försedda
med uppsättarens namnteckning, avlämnas i kammarens kansli, där de
till andra söckendagen därefter klockan 12 middag böra finnas för genomläsning
tillgängliga. Ledamot, som före utgången av nämnda tid justerar sitt
yttrande, gore därå anteckning örn verkställd justering; annan ledamot dock
obetaget att påkalla särskild justering därav inför kammaren vid det i 1 mom.
omförmälda tillfälle. Har ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande,
anses detsamma ändock såsom av honom justerat. Yttrandena böra
därefter med protokollet ofördröjligen till trycket befordras.
§ 15.
l:o. Sekreteraren har att ansvara för vården av inkomna handlingar, till
expedition befordra kammarens beslut samt utöva tillsyn över kansligöromålens
ordentliga och skjmdsamma gång.
2:o. [Vid förfall för sekreteraren bestrides hans göromål av den, som talmannen
därtill utser.
§ 16.
Talmannen meddele, efter samråd med sekreteraren, de särskilda föreskrifter,
som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom kammarens kansli.
§ 17.
1 :o. Motion bör avlämnas i två exemplar, av vilka det ena bilägges kammarens
protokoll och det andra överlämnas till vederbörande utskott.
2 :o. över alla i kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden skall
föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.
Bihang till riksdagens protokoll 1983. 12 sami. 8 avd. Nr 1.
3
26
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
§ 18.
l:o. Föredragningsämnen i kammaren äro endast sådana ärenden, som omförmälas
i reglementariska föreskrifter för riksdagen § 2.
2:o. Har kammaren i avseende å något måls föredragning fattat särskilt
beslut, varde sådant anmärkt å den förteckning över alla på kammarens bord
vilande ärenden, eller bordlista, som, enligt nyssnämnda §, efter varje sammanträdes
slut bör upprättas, och göres däri jämväl vid varje mål anteckning
örn skedd bordläggning.
Bland utskottsbetänkanden skola, där ej kammaren särskilt annorlunda beslutar,
de, som vid ett kammarens sammanträde bordläggas första gången,
uppföras främst och de, som då bordläggas andra gången, sättas sist å föredragningslistan
till nästa sammanträde.
3:o. Bordlistan skall, jämte tillhörande handlingar, alltid mellan sammanträdena
vara tillgänglig i kammarens kansli.
4:o. Föredragningslista bör före varje sammanträde anslås å lämpligt ställe
i samlingssalen, varjämte ett tryckt sammandrag därav utdelas till kammarens
ledamöter.
5:o. Äskar utom föredragningslistan ledamot att få till Konungens rådgivare
framställa spörsmål; avlämne detsamma skriftligen uppställt och av bestämt
innehåll. Kammaren beslute, utan föregående överläggning, huruvida
spörsmålet må framställas eller icke. I förra händelsen läte talmannen vederbörande
rådgivare ofördröjligen av spörsmålet undfå del.
§ 19.
l:o. Då omröstning till beslut eller val skall företagas, böra fyra ledamöter,
vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid talmansbordet, för att
över valet eller omröstningen föra anteckningar, vilka därefter med varandra
jämföras.
Omedelbart efter slutet av omröstningen eller valet tillkännagive talmannen
utgången, och skall över förrättningen genast uppsättas protokoll, som
underskrives av talmannen och de fyra ledamöter, som tagit plats vid talmansbordet.
2:o. Vid sluten omröstning och val bör vid anställt upprop varje ledamot
framträda till talmansbordet i den ordning, vari hans namn uppropas, och till
talmannen avlämna sin röstsedel. Till förekommande av trängsel vid röstsedlarnas
avlämnande meddele talmannen föreskrift.
Röstsedlarna öppnas och uppläsas av talmannen.
§ 20.
Kammarens förhandlingar äro offentliga. Yrkar ledamot, att kammarens
överläggning i något ärende må inom lyckta dörrar hållas, och förena sig därom
med honom minst fem ledamöter, skola dock åhörarna, på talmannens tillsägelse,
genast avlägsnas.
§ 21.
l:o. Till ordningens vidmakthållande å läktaren äge talmannen utfärda
nödiga föreskrifter, vilka på lämpliga ställen anslås. Den däremot bryter,
varde genast avlägsnad.
2:o. Uppstår oordning, äge talmannen eller, innan talman blivit förordnad
eller vald, ordföranden förordna örn samtliga åhörarnas avlägsnande. Varder
mot den i ämnet särskilt stiftade lag förbrytelse begången, skall den av talmannen
hos riksdagens justitieombudsman till laglig beivran anmälas.
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
27
§ 22.
l:o. Talmannen äger bevilja ledamot ledighet från riksdagsgöromålen för
en tid av högst åtta dagar, önskar ledamot längre ledighet, gore därom framställning
hos kammaren. Är den, som ledighet undfår, ledamot av utskott,
skall genom kammarens kansli underrättelse därom meddelas utskottets ord
f
Öran de. ^ je(jamot ay jaga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,
gore därom anmälan hos kammaren, därvid förfallet bör vara behörigen styrkt.
3 :o. över de kammarens ledamöter, vilka åtnjuta ledighet eller hava behörigen
styrkt laga förfall, bör förteckning vara att i kansliet tillgå.
§ 23.
Denna ordningsstadga tjäne till efterlevnad, intill dess kammaren, uppå
därom i vederbörlig ordning gjord framställning, beslutar ändring i eller tilllägg
till densamma. Sådant beslut lände genast till efterrättelse, därest ej
kammaren annorlunda förordnar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.