Sök i Ratio Lex

Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens första kammare m. m.

1933-05-26 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 3TU 1933:1, Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens första kammare m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1933 kl. 2 e. m.

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande med förslag

till ordningsstadga för riksdagens första kammare

m. m.

Enligt första kammarens med. bifall till en av herr Reuterskiöld väckt motion,

nr 251, fattade beslut har det ålegat utskottet att utarbeta förslag till de

ändringar i ordningsstadgan för första kammaren, som bleve en nödvändig

följd av ikraftträdandet av vissa av innevarande riksdag för dess del antagna,

från 1932 års riksdag vilande gruridlagsändringsförslag, och som i övrigt

kunde anses böra företagas i anledning av det av 1930 års kommitté för reformering

av riksdagens arbetsformer m. m. framlagda förslaget bl. a. örn vissa

ändringar i kammarens ordningsstadga, ävensom att i samband härmed överväga

en allmän revision av sagda stadga.

Till utskottets handläggning hava härjämte från första kammaren hänvisats

de inom kammaren väckta motionerna nr 249, 264 och 271 av herr Lindhagen.

I motionen 1: 249 hemställes, att första kammaren ville besluta att i sin ordningsstadga

införa en bestämmelse av följande lydelse:

»Under överläggningarna får ej högljutt samtal äga rum, varigenom talares

yttrandefrihet enligt 52 § ur riksdagsordningen äventyras och skola därvid

jämväl i övrigt stillhet och ordning råda. Talarna böra vinnlägga sig örn, att

överläggningarna icke oskäligt förlängas. Talmannen skall vaka över att vad

sålunda stadgas vinner efterlevnad samt i dessa hänseenden inför kammaren

göra de föreställningar, till vilka han finner anledning.»

I motionen I: 264 hemställes, att första kammaren ville besluta:

»1) att i sin ordningsstadga, som nu undergår granskning, slå vakt örn den

parlamentariska kommitténs av regeringen till riksdagen översända mening

att stillhet och ordning bör råda i församlingssalarna samt giva denna vädjan

den formulering, som av mig förut i år (motionen 249) ifrågasatts, eller örn

detta ej kan bifallas den lydelse, som av mig påyrkats år 1932 (motionen nr

310, sid. 10—11);

2) att riksdagens tillfälliga utskott nr 3 måtte vinnlägga sig örn och föreslå

kammaren en allmän revision i kammarens arbetsordning i övrigt i syfte att:

dels överstämmelse vinnes mellan båda kamrarnas stadgar och praxis och

även i rubrik och

dels överväges lämpligheten av bestämmelsen att endast sex personer i kammaren

skall kunna påtvinga kammaren att hålla sina överläggningar inom

lyckta dörrar, i vilket avseende yrkas, att även denna fråga avgöres efter majoritetsprincipen.

»

I motionen I: 271 hemställes, att följande måtte beaktas vid revisionen av

Bihang till riksdagens protokoll 19S8. 12 sami. 3 avd. Nr 1. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

första kammarens ordningsstadga, nämligen att 1) förmiddagens plena avbrytas

för en lunchtid exempelvis klockan 1—2; 2) förmiddagens plena skola börja

klockan 10; 3) aftonplena skola äga rum mellan klockan 7—11; 4) kammaren

äger att för undantagsfall medgiva avvikelser från ovannämnda tidsbestämmelser.

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får utskottet

hänvisa till vederbörande motioner.

Historik. Enligt § 78 i 1866 års riksdagsordning äger riksdagen eller

i ämne, som angår kammare enskilt, denna kammare att fastställa de reglementariska

föreskrifter, som för riksdagsgöromålen och ordningen hos kamrarna

och utskotten anses nödiga att iakttaga jämte grundlagarna och stadgan

örn val till riksdagens utskott.

Redan vid första kammarens första sammanträde år 1867 antogos vissa ordningsregler

att interimsvis gälla bl. a. i fråga örn offentligheten av kammarens

förhandlingar och ordningen å läktarna. Sedermera under riksdagen antogos

likaledes även i andra hänseenden provisoriska ordningsregler.

Vid samma riksdag beslöt kammaren i anledning av ett motionsvis framfört

förslag att tillsätta ett tillfälligt utskott med uppgift att uppgöra dels förslag

till reglementariska föreskrifter för riksdagen, dels ock till ordningsstadga för

första kammaren. I det utlåtande till kammaren, vari utskottet framlade förslag

till reglementariska föreskrifter, anförde utskottet, att, först sedan dessa

blivit av riksdagen fastställda, förslag till ordningsstadga för kammaren

enskilt lämpligen borde uppgöras. I ett vid riksdagens slut avgivet utlåtande

till kammaren förklarade samma utskott, att innehållet och omfattningen av

en ordningsstadga för kammaren enskilt måste bliva väsentligen beroende av

det beslut, som riksdagens båda kamrar fattade i avseende å de gemensamma

reglementariska föreskrifterna, och att därför, då några sådana föreskrifter

för riksdagen ännu icke antagits av båda kamrarna, utskottet funnit sig förhindrat

att fullgöra den del av sitt uppdrag, som avsåg frågan örn en ordningsstadga

för första kammaren enskilt.

I början av 1868 års riksdag tillsatte första kammaren i följd härav ånyo ett

tillfälligt utskott med enahanda uppdrag som vid närmast föregående års riksdag.

I det utlåtande (nr 13), som utskottet inemot slutet av riksdagen, sedan

reglementariska föreskrifter för riksdagen gillats och antagits, avgav till kammaren

med förslag till ordningsstadga för kammaren, framhöll utskottet, att

det vid utarbetandet av förslaget huvudsakligen tagit ledning av den ordning

för ärendenas behandling, som redan under två riksdagar följts, utan att densamma,

så vitt utskottet hade sig bekant, givit anledning till anmärkning. I

avseende å förslagets uppställning hade utskottet väsentligen närmat sig den

arbetsordning, som andra kammaren antagit år 1867. Någon särskild motivering

för de skilda stadgandena i förslaget fann utskottet därför icke erforderlig.

Utskottets förslag till ordningsstadga antogs med vissa modifikationer av kammaren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

3

Efter antagandet av ordningsstadgan för första kammaren har frågan örn

stadgans reformering i skilda hänseenden vid flera tillfällen varit föremål för

kammarens prövning. I vissa fall, främst då förslagen stått i samband med

grundlagsändringar, hava också ändringar i stadgan genomförts.

I det följande lämnar utskottet en redogörelse för väckta förslag örn ändringar

i eller tillägg till första kammarens ordningsstadga, oavsett huruvida dessa

förslag lett till ändringar i stadgan eller icke.

§ § 1—5. Den ursprungligen i § 1 innehållna regeln, att kammarens första

sammanträde skulle börja kl. 10 f. m., ändrades år 1884 därhän att detta sammanträde

i stället skulle börja kl. 11 f. m., dels emedan en betydande del av

kammarens ledamöter anlände till Stockholm med nattåget, dels ock emedan

kammarens övriga plena under senare år, i enlighet med en allmänt uttryckt

önskan, brukade börja vid sistnämnda tid på dagen.

Sedan ändringar i §§ 32 och 33 riksdagsordningen vid 1900'' års riksdag slutgiltigt

antagits, innebärande bl. a. att granskningen av riksdagsmännens

fullmakter skulle ske före riksdagens början inför chefen för justitiedepartementet

samt att deputation för att hos Konungen begära talman och vice talman

ej vidare skulle utses, vidtogos samma år vissa därav föranledda ändringar

i §§ 1—5 i ordningsstadgan, innebärande bl. a. att kammaren skulle sammanträda

riksdagens första söckendag i stället för såsom tidigare stadgats första

söckendagen efter fullmaktsgranskningens fullbordande. Samtidigt infördes

en ny bestämmelse örn ombesörjandet av vården av kammarens ekonomiska angelägenheter.

Vederbörande utskott hade föreslagit tre särskilt valda ledamöter,

i likhet med vad som gällde enligt andra kammarens arbetsordning, men

kammaren beslöt att, med hänsyn till den föga betungande karaktären av arbetet

som ekonomideputerad, uppgiften skulle anförtros åt de två av kammaren

valda kanslideputerade.

I följd av en år 1921 genomförd grundlagsändring, enligt vilken kamrarna

själva utse talmän och två vice talmän, vidtogos samma år härav erforderliga

ändringar i §§ 1—4 i ordningsstadgan.

Föreskriften i § 2 mom. 2, rörande den ordning, i vilken ledamöterna av kammaren

skola intaga sina platser, undergick år 1922 en omformulering. Frånsett

talmännen var tidigare denna ordning huvudsakligen angiven i enlighet med den

valkretsordning, som gällde före de 1921 definitivt antagna författningsändringarna.

Ordningen ansågs emellertid icke passa för därefter gällande valkretsindelning.

En hänvisning i momentet till den vid varje tid enligt vallagen, gällande

valkretsindelningen ansågs vara tillfyllest.

§ 6. Denna paragraf har icke undergått någon ändring efter stadgans tillkomst;

ej heller har den gjorts till föremål för förslag om ändring.

§ 7. År 1894 gjordes till bestämmelsen i paragrafen, att vid utseende

av nämnd eller valmän suppleanternas antal skall motsvara fjärdedelen av

de ordinarie ledamöternas, tillägget, »därest icke kammaren särskilt annorlunda

beslutar». Avsikten var att ställa förevarande bestämmelse i full överensstäm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

retelse med stadgandet örn suppleanter i utskott samt att öppna möjlighet för

kammaren att i fall av behov öka suppleanternas antal, bl. a. för att förhindra,

att andra kammaren i händelse av flera ledamöters från första kammaren

bortovaro faktiskt skulle diktera valet.

I samband med grundlagsändringar rörande införande av proportionellt valsätt

för utseende av riksdagens utskott samt antagandet av stadgan örn val till

utskott vidtog kammaren år 1909 i följd härav erforderliga jämkningar i paragrafen.

I anledning av utrikesnämndens inrättande gjordes år 1921 det tillägget till

3 mom. i paragrafen, att bestämmelserna däri örn suppleanter icke ägde tilllämpning

å utrikesnämnden.

År 1925 lades ett nytt 5 mom. till paragrafen. Tillägget stod i samband med

det vilande förslaget till ändrad lydelse av § 73 riksdagsordningen, innebärande

att personlig suppleant skall utses för varje statsrevisor. Det nya momentet

i § 7 i ordningsstadgan avsåg att giva närmare bestämmelser örn valets anordnande.

§ 8. Efter inrättandet av utrikesnämnden var den i förevarande paragraf

innehållna bestämmelsen angående det s. k. hemliga utskottet icke längre tilllämplig.

I följd härav infördes år 1921, i samband med det definitiva antagandet

av det vilande grundlagsförslaget angående utrikesnämnden, nu gällande

bestämmelse i paragrafen örn anmälan hos Konungen av val av ledamöter

och suppleanter i utrikesnämnden.

§ 9. Denna paragraf har icke vid något tillfälle gjorts till föremål för ändring,

ej heller har förslag örn dess ändring tidigare väckts.

§ 1 0. År 1881 vidtogs i förevarande paragraf den ändringen, att tiden för

tillkännagivande av fortsatt plenum på aftonen skulle anslås först kl. 2 e. m.

i stället för kl. 1 e. m., som tidigare stadgats. Ändringen gjordes därför, att

det mången gång visat sig svårt att redan kl. 1 e. m. avgöra örn kvällsplenum

erfordrades eller ej.

I en år 1925 väckt motion yrkades alternativt sådant tillägg till 1 mom. i

förevarande paragraf, att, örn kammarens sammanträde icke kunde avslutas

före kl. 12 på natten och talmannen ansåge att visst eller vissa av då återstående

ärenden borde uppskjutas till annan sammanträdesdag, talmannen därom

borde göra framställning före nämnda klockslag; för den händelse uppskov

beslutades, skulle tillkännagivande härom omedelbart ske genom anslag. Motionen

avslogs emellertid av kammaren på hemställan av vederbörande tillfälliga

utskott, som anförde, att ur praktisk synpunkt några mera vägande

invändningar visserligen icke kunde riktas mot förslaget, men att den föreslagna

anordningen så föga skilde sig från redan tillämpad praxis, att tillräckliga

skäl ej förelåge att fastslå densamma genom uttrycklig regel i kammarens

ordningsstadga.

§ 11. Paragrafen har tidigare icke gjorts till föremål för ändring; ej heller

har tidigare förslag örn ändring i densamma framställts motionsvis.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

5

§ 1 2. År 1884 infördes i denna paragraf ett 2 mom. örn rätt för statsråd

att erhålla ordet oberoende av ordningsföljden mellan anmälda talare. Syftet

härmed var att bereda statsråden tillfälle att i mån av behov lämna erforderliga

upplysningar samt att därigenom söka förkorta debatterna.

År 1925 framfördes i en motion i första kammaren förslag örn införande i

ordningsstadgan av en bestämmelse örn rätt för ledamot av kammaren att under

pågående överläggning, efter det att anförande hållits, från sin plats i kammaren

tillkännagiva sitt instämmande i detsamma. Motionen avslogs av kammaren

på hemställan av vederbörande utskott. Detta anförde härvid, att förslaget

icke torde stå i god överensstämmelse med den i § 52 riksdagsordningen givna

bestämmelsen, att ledamöter av kammaren skulle erhålla ordet i den ordning,

vari de anmält sig för talmannen. Ej heller syntes det utskottet föreligga något

större behov av den föreslagna anordningen, då ledamot, som önskade instämma

i ett hållet anförande, lika väl kunde göra detta genom att i vanlig

ordning begära ordet för att tillkännagiva sin uppfattning. Sedan öppen omröstning

genomförts, förelåge dessutom möjlighet för varje ledamot att vid

voteringen tillkännagiva sin ståndpunkt.

Vid påföljande riksdag väcktes en liknande motion. Även denna motion

avstyrktes av vederbörande kammarutskott, som emellertid nu anförde, att det

ur vissa synpunkter skulle kunna bliva en fördel för kammarens arbete, örn den

ifrågasatta anordningen bleve i kammaren vedertagen, något som emellertid

lämpligen syntes böra ske genom praxis utan uttrycklig bestämmelse i ordningsstadgan.

Utskottets avstyrkande hemställan bifölls av kammaren. Under

kammardebatten i ämnet hade emellertid meddelats, att kammarens presidium,

därest utskottets utlåtande godkändes, för framtiden icke skulle lägga något

hinder i vägen för den åsyftade reformens genomförande. Erinras må, att det

tidigare förekommit instämmanden även i första kammaren, ehuru detta bruk

efter hand upphörde.

§ 1 3. År 1884 infördes ett 2 mom. i paragrafen, vari föreskrevs, att statsrådsledamot,

som i denna sin egenskap erhölle ordet, skulle tala stående från

någon av de särskilda platser, som vore anordnade i kammaren för statsrådets

ledamöter.

År 1906 gjordes till denna bestämmelse det tillägget, att statsråd även ägde

tala från plats, som av talmanen anvisades. Ånledningen härtill var att det

efter riksdagens inflyttning i nya riksdagshuset understundom visat sig svårt

att höra ett statsråd, som talade från statsrådsbänken.

1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer ansåg sig

böra ifrågasätta införandet av ett stadgande om skyldighet för kammarledamöter

att såsom regel yttra sig från talarstolen. En dylik regel skulle för kamrarnas

ledamöter och stenografer samt för ahörarna pa läktarna underlätta

ett tydligt uppfattande av anförandena. Kommittén föreslog därför, ehuru ej

enhälligt, att talare endast för avgivande av replik borde medgivas rätt att

yttra sig från den plats, han innehade i kammaren.

Kommittén anförde vidare, att talmannens uppgifter såsom ledare av kammares

förhandlingar vore i grundlag synnerligen vagt angivna. I § 51 riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 1.

dagsordningen vore i detta hänseende endast stadgat, att talmannen vid kammarens

sammanträden skall föredraga ärendena, upptaga, reda och framställa

de yttrade meningarna, göra propositioner för besluts fattande och vidmakthålla

ordning. Denna brist på klara föreskrifter beträffande talmännens uppgift

och befogenheter hade medfört, att talmannens ställning blivit mycket

grannlaga. Enligt kommitténs mening skulle det vara av stort värde, örn talmannen

mera än vad nu är fallet öppet ingrepe jämväl i direkt syfte att hålla

debatterna inom rimliga gränser. I syfte att giva talmannen ökat stöd härtill

samt för åtgärder till upprätthållande av stillhet och ordning under överläggningarna

— ett stöd som från de senaste talmännens sida också ansetts

vara önskvärt — förordade kommittén, att i ordningsstadgan resp. arbetsordningen

intoges en bestämmelse av innehåll, att talmannen borde verka för att

överläggningarna icke oskäligt förlängdes samt vaka däröver att under överläggningarna

stillhet och ordning rådde i samlingssalen, ävensom i detta hänseende

inför kammaren göra de föreställningar, till vilka han funne anledning.

I anledning av kommitténs förslag yrkades i motion inom första kammaren

vid 1932 års riksdag bl. a. bibehållande av gällande bestämmelse angående talarplats

och i anslutning till kommitténs förslag införandet av en bestämmelse

örn stillhet och ordning i samlingssalen under kammarens överläggningar samt

plikt för talmannen att vaka häröver. Då motionen i sin helhet berörde frågan

örn riksdagens arbetsformer och var väckt i anledning av den kungl, propositionen,

nr 105, i ämnet, som remitterats till konstitutionsutskottet, hänvisades även

motionen i sin helhet till konstitutionsutskottet. Utskottet fann sig emellertid

icke vara behörigt framställa förslag i ämnet under annan förutsättning än att

de ifrågasatta bestämmelserna ansåges böra inflyta i de reglementariska föreskrifterna

för riksdagen och icke i ordningsstadga resp. arbetsordning. Då

utskottet emellertid icke ansåg sig kunna ansluta sig till en dylik uppfattning,

avstyrkte utskottet förslagen utan att ingå i saklig prövning av desamma.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 1 4. I denna paragraf föreskrevs ursprungligen, att det av sekreteraren

förda kammarprotokoll skulle justeras å sjunde dag efter sammanträdet, eller,

örn kammaren då ej sammanträdde, vid dennas näst därefter inträffande sammanträde,

samt att de stenografiska anteckningarna sist kl. 10 f. m. å tredje

dagen efter sammanträde skulle avlämnas i kammarens kansli, där de under

de nästföljande fyra dagarna skulle finnas tillgängliga för genomläsning.

I en inom första kammaren vid 1870 års riksdag väckt motion föreslogs en

viss förkortning av dessa tider. Vederbörande utskott avstyrkte emellertid

förslaget under åberopande av åtgärder, som redan vidtagits av kanslideputerade

i syfte att påskynda riksdagshandlingarnas tryckning. Motionen avslogs

också av kammaren.

År 1875 föreslogs likaledes i en då väckt motion vissa ändringar i paragrafen

i syfte att påskynda protokollens tryckning. I sitt i anledning härav avgivna

yttrande tillstyrkte utskottet ändringar i paragrafen, innebärande en

förkortning av tiderna för justering. Utskottets förslag avslogs dock av kammaren.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

7

Sedan första kammaren år 1912 uppdragit åt riksgäldsfullmäktige att, på

sätt de funne lämpligt, låta verkställa utredning i vad mån ökad skyndsamhet

i publiceringen av kammarens protokoll måtte kunna ernås, samt att för

kammaren framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning,

hänvisade första kammaren vid 1913 års riksdag riksgäldsfullmäktiges

i anledning härav avgivna skrivelse till kammaren jämte en i ämnet väckt

motion till förberedande behandling av tillfälligt utskott. Med bifall till det

av utskottet avgivna förslaget till ändrad lydelse av förevarande paragraf

beslöt kammaren att förkorta tiden för justeringen av det av sekreteraren förda

kammarprotokoll med två dagar, och att förkorta tiden för justering av de

stenografiska anteckningarna till hälften (från fyra till två dagar). Härjämte

beslöts införandet av ett tillägg till paragrafen av innehåll att, örn justering

av de stenografiska anteckningarna icke verkställts inom nyss nämnda

tid, yttrandet ändock skulle anses av vederbörande justerat och alltså befordras

till tryck samt att det skulle vara kammarledamot obetaget att påkalla

särskild justering av talares yttrande inför kammaren.

Inom 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer har

ifrågasatts sådan ändring av reglerna i § 14 ordningsstadgan och motsvarande

regler i arbetsordningen, att de stenografiska uppteckningarna skulle vara irtskrivna

och avlämnade på eftermiddagen å andra (i stället för tredje) dagen

efter vederbörande plenum samt att justeringstiden för yttrandena skulle utgå

kl. 10 eller 11 f. m. andra söckendagen därefter. Vissa svårigheter visade

sig emellertid förenade med genomförandet av det skisserade förslaget. Då

kommittén ansåg sig sakna möjlighet bedöma, huruvida dessa svårigheter vore

av den art, att de lade hinder i vägen för genomförande av det skisserade

förslaget, avstod den från att framlägga något förslag i ämnet. Protokollens

färdigställande vore emellertid enligt kommitténs mening ofta förenat med

långt större tidsutdräkt än som kunde förklaras av nu gällande bestämmelser

i ämnet. Förseningen vore ofta beroende därpå, att utskrifter av anföranden,

som inlagts för justering i justeringsrum, av vederbörande talare borttagits

därifrån och vid justeringstidens utgång icke återställts. Därför syntes den

anordningen böra genomföras, att de stenografiska uppteckningarna utskreves

i två exemplar, av vilka det ena behölles i kammarens kansli och, därest talaren

icke vid justeringstidens utgång avlämnade sitt anförande justerat, befordrades

till tryckning i befintligt skick.

§ § 1 5—1 6. I dessa paragrafer hava icke vidtagits några förändringar

efter ordningsstadgans tillkomst; ej heller hava förslag örn dylika ändringar

framställts inom kammaren.

§ 1 7. I det förslag till ordningsstadga, som vederbörande tillfälliga utskott

framlade för första kammaren år 1868, hade upptagits ett stadgande

örn motions avlämnande i två exemplar. Bestämmelsen upptogs emellertid

icke i den av kammaren beslutade ordningsstadgan. I syfte att undanröja det

dröjsmål med motions tryckning, som understundom blev följden av dess avlämnande

i endast ett exemplar, framställdes vid 1881 års riksdag förslag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 1.

inom första kammaren örn införandet av en föreskrift i ordningsstadgan örn

motions avlämnande i två exemplar. Förslaget avstyrktes emellertid av vederbörande

utskott, som ansåg att något behov av en ändring för det dåvarande

ej förelåge. Kammaren avslog också motionen. En liknande motion

väcktes emellertid ånyo år 1909. I denna framhölls det, att det något ökade

besväret för motionär att avgiva motion i tva exemplar mer än väl uppvägdes

av de fördelar, som härigenom kunde ernås, bl. a. i fråga örn skyndsammare

tryckning och tidigare offentliggörande i pressen. Förslaget bifölls denna

gång av kammaren.

§ 1 8. År 1912 lades till 2 mom. i paragrafen ett andra stycke. Härigenom

fastslogs vad som sedan under en lang följd av år varit praxis i kammaren,

nämligen, att sedan ett betänkande bordlagts andra gången detsamma flyttades

på föredragningslistan efter tidigare inkomna ärenden. Genom en uttrycklig

bestämmelse i ämnet skulle förmånen vinnas, att talmannen icke

behövde vid varje plenum framställa proposition örn föredragningslistan och

kammaren besvara densamma.

Frågan örn interpellationsrättens reglering i första kammarens ordningsstadga

var redan föremål för kammarens prövning år 1868 i samband nied behandlingen

av frågan örn ordningsstadga för kammaren. Två motioner härom

väcktes vid denna riksdag och föranledde vederbörande kammarutskott att i

sitt förslag till ordningsstadga upptaga en bestämmelse i ämnet. Kammaren

uteslöt emellertid den föreslagna bestämmelsen i ämnet ur ordningsstadgan.

Då emellertid interpellationsinstitutet likvisst i praxis kom till användning

i första kammaren, men då det ansågs mindre tillfredsställande, att så vöre

fallet utan att institutet vore reglerat i ordningsstadgan eller andra av kammaren

antagna föreskrifter, väcktes vid 1912 års riksdag en motion i ämnet

inom första kammaren. I syfte att binda interpellationen vid en viss form

och sätta kammaren i tillfälle att fatta beslut, huruvida interpellation borde

få framställas eller icke, föreslog vederbörande kammarutskott, som icke ansåg

grundlagshinder möta för institutets reglering i ordningsstadgan, införandet

av en regel i ämnet i denna stadga, vilket även beslutades av kammaren.

Med hänsyn till de olägenheter, som ansåges stundom vara förenade med en

utsträckning av förhandlingarna i riksdagens kamrar till en allt för sen timme

på natten, föreslogs i en motion inom första kammaren vid 1925 års riksdag en

viss begränsning härutinnan för denna kammares del genom införandet av en

bestämmelse i kammarens ordningsstadga, enligt vilken ett ärende icke skulle

fa företagas till avgörande efter kl. 12 på natten, så framt icke kammaren

därom särskilt beslutat och ett dylikt beslut före denna tid tillkännagivits genom

anslag. Kammaren avslog emellertid motionen på förslag av vederbörande

tillfälliga utskott. Utskottet anförde, att s. k. nattplena nära nog uteslutande

förekomme under senare delen av riksdagen, vilket sammanhängde med den

forcering av riksdagsarbetet, som då visat sig nödvändig för undvikande av

riksdagstidens förlängning. Under senare delen av riksdagen vore korrektiv

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

9

av föreslagen art icke lämpliga, då därav skulle kunna följa en ur olika synpunkter

icke önskvärd förlängning av riksdagstiden.

Inom 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer har i

skrivelse till kamrarnas talmän ifrågasatts införandet av måltidspauser under

förmiddagsplena till undvikande av att, såsom fallet då vore, kamrarnas ledamöter

i stor utsträckning under pågående förhandlingar avlägsnade sig för intagande

av måltid. Kommittén ansåg sig höra, utan att för egen del taga

bestämd ståndpunkt till tanken i frågan, till talmännens övervägande framföra

tanken på ett anordnande försöksvis av måltidspauser. Därest sådana anordnas,

torde enligt kommitténs mening förmiddagsplena böra utsättas till kl. 10

f. m.

Vid en allt för stark arbetsanhopning vid visst eller vissa plena borde enligt

kommitténs mening vid behov tillgripas den redan nu i vissa mera sällsynta

fall använda utvägen att genom särskilt beslut uppskjuta visst eller vissa ärendens

behandling till ett senare plenum än det, å vilket vederbörande fråga

enligt nu tillämpad praxis skulle avgöras. Härigenom skulle en jämnare fördelning

av arbetsmaterialet på olika plena kunna åstadkommas än vad för närvarande

vore fallet. Uppskovsinstitutet borde dock även i fortsättningen endast

användas i undantagsfall.

§ 19. Till förevarande paragraf föreslogs i en vid 1882 års riksdag inom

första kammaren väckt motion ett tillägg, att vid gemensam votering anteckning

örn frånvarande kammarledamöter skulle inflyta i protokollet. Körslaget

avstyrktes av vederbörande utskott och avslogs även av kammaren. Utskottet

framhöll bl. a., att de fördelar, som förslaget kunde äga, mer än väl uppvägdes

av den nackdel dess genomförande skulle medföra i fråga örn fördröjandet av

omröstningsapparaten genom nödvändig, omedelbar justering av de förda anteckningarna.

I samband med antagandet av förslag örn ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75

riksdagsordningen, enligt vilket bl. a. omröstning i riksdagens kamrar skulle

ske öppet, samt av kompletterande föreskrifter i reglementariska föreskrifter

för riksdagen, blev en jämkning i § 19 i ordningsstadgan erforderlig, då denna

paragraf i sin hittillsvarande lydelse innehöll bestämmelser, som endast voro

tillämpliga vid sluten omröstning och val. I samband härmed vidtogs år 1925

en allmän omredigering av paragrafen i fråga.

I anslutning till den av riksdagen beslutade anordningen med öppen omröstning

föreslogs i en inom första kammaren vid 1925 års riksdag väckt

motion att, i åtminstone första kammaren, å de vid öppen omröstning använda

omröstningslistorna vid varje riksdagsmans namn skulle antecknas dennes

partibeteckning. Vederbörande utskott avstyrkte förslaget under framhållande

av att sådant samband ej förelåge mellan detta och den öppna omröstningen,

som i motionen gjorts gällande, samt att vederbörande riksdagsmäns partibeteckning

funnes upptagen i bl. a. de vid varje riksdag utgivna förteckningarna

över kamrarnas ledamöter. Motionen avslogs även av första kam
-

maren.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

§ § 2 0—2 3. Vid sitt första sammanträde år 1867 fastställde kammaren

den regeln att gälla tills vidare, att örn någon ledamot yrkade, att kammarens

överläggningar i något ärende skulle hållas inom lyckta dörrar och fyra

andra ledamöter förenade sig i detta yrkande, läktaren efter tillsägelse av

talmannen genast skulle utrymmas. Vederbörande tillfälliga utskott, som år

1868 hade i uppdrag att utarbeta förslag till ordningsstadga för första kammaren,

föreslog upptagandet av en bestämmelse i ämnet i ordningsstadgan,

vilken blott därutinnan avvek från nämnda regel, att antalet ledamöter, som

skulle förena sig med den, som yrkat på förhandlingarnas hållande inom lyckta

dörrar, ändrades från fyra till fem. Första kammaren antog utskottets förslag

i förevarande del. Dock hade under kammardebatten bl. a. yrkats, att

beslut örn avsteg från offentlighetsregeln vid förhandlingarna skulle fattas

av kammaren genom majoritetsbeslut.

I förslaget till ordningsstadga till 1868 års första kammare hade vederbörande

utskott bl. a. upptagit den bestämmelsen rörande ledighet, att ledighet

för längre tid än fjorton dagar ej borde beviljas, såvida ej särdeles viktiga

omständigheter föranledde kammaren att medgiva ledamots frånvaro under

längre tid. Kammaren uteslöt emellertid den föreslagna bestämmelsen ur

ordningsstadgan.

Förevarande §§ 20—23 i ordningsstadgan hava efter dennas tillkomst icke

blivit föremål för ändringar; ej heller har förslag örn revision av desamma

väckts inom kammaren.

Vederbörande tillfälliga utskott inom första kammaren vid 1868 års riksdag,

som utarbetade förslaget till ordningsstadga för kammaren, hade föreslagit

införandet av en bestämmelse örn böter för det fall att ledamot, utan

laga förfall eller beviljad ledighet, ej inställde sig i rätt tid vid riksdagen.

Kammaren uteslöt emellertid den föreslagna bestämmelsen ur ordningsstadgan.

I en inom första kammaren vid 1926 års riksdag väckt motion yrkades

bl. a. en generell revision av kamrarnas ordningsföreskrifter. Till vinnande av

reda, översikt och lättat efterforskande i registret borde dessa föreskrifter erhålla

lika ordalag för samma sak samt böra kallas antingen ordningsstadga

eller arbetsordning. Då motionen i sin helhet berörde frågan örn riksdagens

arbetsformer och var väckt i anledning av kungl, proposition i ämnet, nr 105,

som remitterats till konstitutionsutskottet, hänvisades även motionen i sin helhet

till konstitutionsutskottet. Utskottet fann sig emellertid icke vara behörigt

framställa förslag i anledning av motionen under annan förutsättning än

att bestämmelserna i ordningsstadga och arbetsordning befunnes böra överföras

till reglementariska föreskrifter för riksdagen, något som utskottet icke

ansåg sig böra tillstyrka. Utskottet avstyrkte alltså förslaget. Utskottets

hemställan bifölls.

U tskottet. Det till utskottet lämnade uppdraget att i samband med utarbetandet

av förslag till vissa ändringar i särskilda paragrafer i ordningsstadgan

för första kammaren jämväl överväga frågan örn en allmän revision av den
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 1.

11

samma har föranlett utskottet, som funnit det önskvärt att i görligaste mån

vinna överensstämmelse mellan de för vardera kammaren enskilt gällande ordningsreglerna,

att samråda med andra kammarens sjätte tillfälliga utskott med

i huvudsak motsvarande uppdrag som utskottet. Vid dessa överläggningar har

enighet vunnits örn att mot varandra svarande bestämmelser i dessa för vardera

kammaren enskilt gällande ordningsregler borde införas i paragrafer och

moment med samma ordningsnummer, att i sak överensstämmande regler borde

utformas på enahanda sätt samt att i den mån icke särskilda skäl syntes böra

föranleda annat även de materiella reglerna borde bringas i överensstämmelse

med varandra.

Det av utskottet efter dessa gemensamma överläggningar uppgjorda förslaget

till ny ordningsstadga för första kammaren och det av andra kammarens

sjätte tillfälliga utskott upprättade motsvarande förslaget för andra kammarens

del avvika i följd härav till innehåll och form icke från varandra beträffande

andra stadganden än § 1 mom.2, § 2 mom. 2 stycke 2, § 5, § 6 mom. 1,

§ 7 mom. B, § 21 och § 24 mom. 1 och 3.

I fråga örn stadgans rubrik anser utskottet att den hittills av första kammaren

brukade benämningen ordningsstadga bättre än den i andra kammaren brukade

benämningen arbetsordning uttrycker föreskrifternas karaktär av kompletterande

stadganden till grundlag och reglementariska föreskrifter för riksdagen.

Enligt utskottets mening bör därför även den nya stadgan benämnas

ordningsstadga.

Innan utskottet övergår att redogöra för de särskilda paragraferna, i det av

utskottet framlagda förslaget till ny ordningsstadga, vill utskottet framhålla,

att strävandet att ernå största möjliga överensstämmelse mellan de för vardera

kammaren enskilt gällande ordningsreglerna haft till nödvändig följd vissa

jämkningar i den föreslagna stadgans formulering i förhållande till den nu

gällande. Dessa jämkningar torde i allmänhet vara av beskaffenhet att icke

tarva närmare motivering.

§ § 1—6. Var och en av dessa paragrafer i förslaget svarar mot en paragraf

med motsvarande ordningsnummer i gällande ordningsstadga. De jämkningar

i formuleringen, som vidtagits, äro huvudsakligen endast av formell natur

och torde icke behöva närmare motiveras.

§ 7. Denna paragraf i förslaget svarar mot § 7 i gällande ordningsstadga.

Mom. 1 och 2 i den senare hava sammanförts i ett enda moment i den förra.

I samband härmed har den förändringen vidtagits, att suppleanternas antal i

de ständiga utskotten, därest kammaren icke annorlunda beslutar, skall motsvara

de ordinarie ledamöternas och icke såsom hittills dessas halva antal. Ändringen

är gjord med hänsyn till att suppleantantalet i de ständiga utskotten regelmässigt

numera överstiger sistnämnda antal. Med hänsyn till de tillfälliga

utskottens karaktär har utskottet icke ansett det lämpligt föreslå införandet

av någon regel i ordningsstadgan örn deras ledamots- eller suppleantantal.

§ § 8 och 9. Var och en av dessa paragrafer i förslaget svarar mot en paragraf

med samma ordningsnummer i gällande ordningsstadga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första hammarens tredje tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 1.

§ 1 0. Denna paragraf i förslaget svarar mot § 10 i gällande ordningsstadga.

Utskottet har ansett sig böra i anslutning till praxis föreslå införandet av

ett stadgande, innebärande, att vid sammanträde inom lyckta dörrar enligt § 56

riksdagsordningen för emottagande av meddelande från regeringen till riksdagen,

kallelse till sammanträdet skall utfärdas på sätt talmannen beslutar samt

att vid sådant sammanträde ej får förekomma annat ärende.

§ 11. Denna paragraf i förslaget svarar mot § 11 i gällande ordningsstadga.

§ 1 2. Mom. 1 och 4 i denna paragraf i förslaget motsvara hela § 12 i gällande

ordningsstadga.

I anledning av riksdagens antagande av det vilande förslaget till ändrad lydelse

av bl. a. § 52 riksdagsordningen,1 innebärande bl. a. införande av replikrätt,

böra efter grundlagsförslagets definitiva genomförande närmare föreskrifter

örn replikrättens begränsning m. m. finnas i ordningsstadgan. Utskottet

föreslår införande av ett stadgande i förevarande paragraf i ordningsstadgan

(mom. 2) reglerande replikrätten. Replik med brytande av den vanliga talarordningen

torde endast böra få ifrågakomma efter talmannens beprövande samt

böra begränsas till ett kort genmäle, innefattande upplysning eller rättelse,

på högst två minuter.

Den numera i praxis även i första kammaren erkända rätten för kammarens

ledamöter att instämma i en föregående talares yttrande synes utskottet lämpligen

böra fastslås i ordningsstadgan. En bestämmelse härom har därför införts

i 3 mom.

Utskottet har vidare funnit sig böra föreslå införandet av en bestämmelse i

förevarande paragraf (mom. 5) därom, att reservation enligt § 60 riksdagsordningen

av den som varit närvarande i kammaren vid besluts fattande bör

anmälas omedelbart därefter.

§ 1 3. Denna paragraf i förslaget svarar mot § 13 i gällande ordningsstadga.

I anledning av det av 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer

framlagda förslaget örn införande av bestämmelse i ordningsstadgan örn

obligatoriskt begagnade av särskild talarstol har utskottet övervägt denna

fråga. Ehuru utskottet bl. a. med hänsyn till det utbredda bruket bland kammarens

ledamöter att tala från den plats, de innehava i kammaren, icke ansett

sig kunna förorda en dylik obligatorisk bestämmelse, har utskottet dock i sitt

förslag velat rikta uppmärksamheten på önskvärdheten av att talare mer än

hittills varit vanligt begagnar den särskilda talarstolen i stället för sin plats i

samlingssalen.

I motionerna I: 249 och 264 har föreslagits bl. a. införandet av en bestämmelse

örn ordning och stillhet under överläggningarna i kammaren, något som

1 Det av riksdagen för dess del antagna förslaget till ändrad lydelse av § 52 stycke 2 i riksdagsordningen

lyder sålunda:

En var yttrar sig i den ordning, han därtill sig anmält och uppropad bliver. Dock må ledamot,

som under överläggningen i en fråga redan yttrat sig, på sätt kammaren särskilt föreskriver, kunna

för kort genmäle till en efterföljande talare erhålla ordet omedelbart efter denne.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

13

ock av 1930 års kommitté för reformering av riksdagens arbetsformer förordats.

Ehuru utskottet finner det självfallet, att denna regel även utan särskild föreskrift

skall iakttagas, anser sig utskottet dock, då förslag örn en dylik bestämmelses

införande framställts, icke böra avstyrka detsamma. Utskottet

föreslår alltså ett tillägg till paragrafen av innehåll, att ordning och stillhet

skall råda i samlingssalen, medan talare har ordet eller förhandlingar eljest

pågå.

§ 1 4. Denna paragrafs 1 och 2 mom. svarar mot § 14 i gällande ordningsstadga.

Utskottet har övervägt frågan örn bestämmelsernas ändring i syfte

att påskynda kammarprotokollens tryckning, men bl. a. med hänsyn till

den minskning av stenografernas antal, som av besparingsskäl vidtagits innevarande

riksdag, ej ansett sig böra framställa förslag örn annan ändring, än att

de stenografiska uppteckningarna av kammarledamöternas anföranden skola avlämnas

i två exemplar i kansliet. Av dessa bör det ena behållas i kansliet

och, därest talare icke vid justeringstidens utgång avlämnat sitt anförande justerat,

befordras till tryckning i befintligt skick. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra örn det vid föregående års riksdag beslutade tillägget till § 13

i reglementariska föreskrifter för riksdagen, enligt vilket kanslideputerade skola

vaka över riksdagshandlingarnas skyndsamma tryckning.

Då riksdag kan komma att hållas å annan ort än Stockholm, synes det utskottet,

som örn bestämmelsen i § 14 i gällande ordningsstadga örn att justeringen

av kammarens vid riksdagens slut ojusterade protokoll verkställes inför

kammarens av Stockholms stad utsedda ledamöter, borde utbytas mot en bestämmelse

örn att dylik justering skall ske inför kammarens å riksdagsorten

tillstädesvarande ledamöter.

I praxis göres, efter särskilt beslut för varje fall av kammaren, ej anteckning

till protokollet av vad som yttrats vid förhandlingar inom lyckta dörrar

enligt § 56 riksdagsordningen. Denna praxis synes utskottet nu böra befästas

genom en uttrycklig regel, varigenom undvikes att kammaren för varje särskilt

fall behöver fatta dylikt beslut.

§§ 15 och 16. Var och en av dessa paragrafer i förslaget svara mot en

paragraf med samma ordningsnummer i gällande ordningsstadga.

§ 1 7. Denna paragraf svarar mot § 17 i gällande ordningsstadga. Med hänsyn

till att det understundom inträffat, att motionär vidtagit ändringar i avlämnad

motion utan att, såsom ursprungligen var fallet, kammarens samtycke

inhämtats, och ett dylikt förfaringssätt, som i flera hänseenden kan medföra

olägenheter, icke bör tillåtas, anser utskottet, att en bestämmelse örn förbud

härför bör intagas i paragrafen.

§ 1 8. Denna paragraf i förslaget motsvarar § 18 i gällande ordningsstadga

med uteslutande av dennas sista moment, vilket reglerar interpellationsrätten,

såsom stadgas nedan i § 20.

Utskottet har ansett det lämpligt att i denna paragraf införa ett nytt stad
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 1.

gande i överensstämmelse med gällande praxis, örn att föredragningslista ej

erfordras för sammanträde, varom i § 56 riksdagsordningen sägs.

I motionen 1:271 Ilar föreslagits fastställandet i ordningsstadgan av vissa

tider för arbetsplenas början och slut och för lunchpauser. Utskottet anser

sig icke kunna tillstyrka dessa förslag. Vad frågan örn lunchpaus beträffar

har den, såsom framgår av den historiska redogörelsen, nyligen varit föremål

för prövning av talmanskonferensen utan positivt resultat. Redan riksdagsrestaurantens

begränsade utrymme omöjliggör införandet av en regel örn bestämda

lunchpauser. Vad frågan örn arbetsplenas början och slut beträffar,

skulle fasta bestämmelser härom i ordningsstadgan ej vara lämpliga med

hänsyn till den smidighet, som på detta område måste råda beroende på den

växlande omfattningen i det på kammarens bord liggande arbetsmaterialet.

Under riksdagens sista del kan detta understundom vara av den omfattning,

att nattplena, även örn sådana i och för sig icke kunna anses önskvärda, måste

tillgripas för undvikande av en ur flera synpunkter icke lämplig förlängning av

riksdagstiden.

§ 19. Paragrafens första moment överensstämmer med gällande praxis.

Dess andra moment däremot innebär en nyhet, hämtad från § 20 mom. 2 i

andra kammarens arbetsordning. Den föreslagna bestämmelsen innebär att

ledamot av kammaren efter talmannens beprövande äger få förslag till ändring

i vad utskott hemställt i något ärende tryckt och utdelat i enahanda ordning

som utskottets betänkande. Betydelsen av en dylik bestämmelse för ändringsförslag

i frågor av större vikt torde icke tarva närmare motivering.

§ 2 0. Denna paragraf i förslaget motsvarar § 18 mom. 5 i gällande ordningsstadga

rörande interpellationsrätten.

§ 2 1. Denna paragraf motsvarar § 19 i gällande ordningsstadga.

§ 2 2. Denna paragraf motsvarar § 20 i gällande ordningsstadga.

I motionen I: 264 har yrkats, att frågan, huruvida överläggning i visst

ärende skall hållas inom lyckta dörrar, skall avgöras genom majoritetsbeslut.

Den föreslagna regeln gäller för andra kammarens del enligt § 23 i dennas

arbetsordning. Då avsteg från offentlighetsprincipen i fråga örn kammarens

förhandlingar synes böra fattas genom majoritetsbeslut, tillstyrker utskottet

en bestämmelse i motionens riktning.

§ 2 3. Denna paragraf i förslaget motsvarar § 21 i gällande ordningsstadga.

En jämkning i förhållande till nuvarande formulering har vidtagits

med hänsyn till att den i ordningsstadgan åsyftade särskilda lagen den 1 mars

1830 för åhörare vid riksståndens sammanträden torde få anses upphävd genom

strafflagens promulgationsbestämmelser.

§ 2 4. Denna paragraf svarar mot § 22 i gällande ordningsstadga.

Med hänsyn till de nya bestämmelserna i fråga örn avdrag i särskilda fall å

riksdagsmännens arvoden har utskottet vidtagit vissa ändringar i och tillägg

till den föreslagna paragrafen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

15

Sålunda anser utskottet, som finner, att talmannen liksom nu av praktiska

skäl bör äga rätt bevilja ledamot ledighet för en tid av högst åtta dagar,

att det uttryckligen bör fastslås, att ledighet ej må beviljas ledamot för längre

tid än fjorton dagar, såvida ej särskilda omständigheter föranleda beviljandet

av ledighet utöver nämnda tid.

I den förteckning, som i kansliet föres över ledigheter och styrkta laga förfall,

torde höra noggrant angivas tiden för bortovarons början och slut. Riktigheten

av dessa anteckningar synes böra bestyrkas av vederbörande ledamot,

vars rätt till arvode kan vara beroende av deras riktighet. Därigenom vinnes

på enklare väg den kontroll, som andra kammaren sökt ernå genom föreskriften

i arbetsordningen, att alla ledigheter skola beviljas till kammarens protokoll.

Med hänsyn till att ledamot i vissa fall kan gå förlustig viss del av arvodet

eller vidkännas avdrag å detsamma, bör riksgäldskontoret, som det åligger

att verkställa utbetalningen av arvode, i dylikt fall erhålla underrättelse av

kammarens sekreterare.

§ 2 5. Denna paragraf motsvarar § 23 i gällande ordningsstadga.

Med hänsyn till att föreskriften i förslaget till ordningsstadga rörande

replikrätten är direkt beroende av en av riksdagen för dess del antagen men

ännu icke av Kungl. Maj :t stadfäst och gillad bestämmelse i ämnet i § 52 riksdagsordningen,

bör tidpunkten för den nya ordningsstadgans ikraftträdande

göras beroende av ikraftträdandet av det av riksdagen för dess del antagna,

vilande grundlagsförslaget.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagens första kammare, under förutsättning att

det av riksdagen för dess del antagna, vilande förslaget till

ändrad lydelse av §§ 81 och 82 regeringsformen samt §§ 34, 36,

37, 39—41, 44, 52, 54, 55, 60, 79 och 80 riksdagsordningen

varder av Konungen stadfäst och gillat, måtte, med upphävande

av ordningsstadgan för första kammaren den 27 april

1868 med de därefter och sist vid riksdagen år 1925 gjorda ändringar,

antaga följande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

Förslag

till

Ordningsstadga

för

Riksdagens forsta kammare.

§ 1.

1 :o. Kammaren sammanträder utan föregående kallelse varje riksdags första

söckendag klockan 11 förmiddagen.

2 :o. Den ledamot, som enligt § 33 riksdagsordningen äger att, innan val av

talman och vice talmän skett, föra ordet i kammaren, anställer för tillfället

protokollsförande och nödig betjäning.

§ 2.

l:o. Vid första sammanträdet föredrages inkommen berättelse örn förloppet

av den i § 32 riksdagsordningen omförmälda fullmaktsgranskning och

anställes upprop av kammarens samtliga ledamöter. Finnes någon eller några

frånvarande, skall sådant i protokollet antecknas.

2:o. Förste vice talmannens plats i samlingssalen är till höger örn, andre

vice talmannens till vänster örn talmansbordet.

övriga medlemmar intaga plats i enlighet med den ordning för valkretsarna,

som är föreskriven i 1 § lagen örn val till riksdagen.

För statsrådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.

§ 3.

Förteckning över kammarens ledamöter efter den ordning, vari de hava sin

plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt till trycket

befordras.

§4.

För alla val bestämmer kammaren tid, såvida ej därom finnes särskilt stadgat.

§ 5.

Kammarens ekonomiska angelägenheter ombesörjas av de två ledamöter från

kammaren, vilka enligt § 80 riksdagsordningen hava inseende över riksdagens

kansli.

§ 6.

l:o. De ledamöter, vilka enligt § 35 riksdagsordningen av kammarens utses

för att jämte talmannen tillsätta kammarens betjäning, skola till antalet vara

fyra.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

17

2 :o. Vid tillsättande av kammarens betjäning för sekreteraren protokoll.

Protokollet skall vid kammarens nästföljande sammanträde uppläsas.

§ 7.

1 :o. Val av ledamöter i de ständiga utskotten skola företagas i den följd,

vari utskotten i § 37 riksdagsordningen finnas uppräknade; i enahanda ordning

utses suppleanter till ett antal, som, därest icke kammaren särskilt annorlunda

beslutar, skall motsvara de ordinarie ledamöternas.

2 :o. Då kammaren utser nämnd eller valmän, skola suppleanter, därest icke

kammaren särskilt annorlunda beslutar, väljas till antal, motsvarande fjärdedelen

av de ordinarie ledamöternas. Det röstetal, suppleanterna vid valet undfått,

bestämmer ordningen för deras inkallande. Vad i detta moment sägs,

gäller icke utrikesnämnden.

3:o. Då i kammaren förrättat val är av beskaffenhet, att motsvarande val

bör av andra kammaren företagas, skall underrättelse örn valets utgång sistnämnda

kammare ofördröjligen meddelas.

4:o. Val av revisorer och suppleanter jämlikt §§ 72 och 73 riksdagsordningen

verkställas samtidigt och med begagnande av sådana valsedlar, som bilagda

formulär nr 1 utvisar.

Varje valsedel skall å sedelns vänstra sida upptaga sex namn. Namnen

skola uppföras vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva revisorsvalet.

För suppleantvalet uppföres i motsvarande rum å sedelns högra sida

ett namn för vart och ett av de för revisorsvalet upptagna namnen.

§ 8.

Utgången av kammarens val av ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden

skall hos Konungen skyndsamt anmälas.

§ 9.

Den, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant i utskott, må ej utan kammarens

bifall undandraga sig sådant uppdrag.

§ 10.

l:o. Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugorna till riksdagens

hus och på de platser i övrigt talmannen beslutar, samt skall, där så ske

kan, införas i en eller flera av de större, dagligen utkommande tidningarna.

Örn, under sammanträde på förmiddagen, dess fortsättning på eftermiddagen

prövas nödig, bör anslag därtill ske före klockan 2 på dagen, och kammaren

därom av talmannen underrättas. Anslag till sadant sammanträde bör ske

jämväl i kammarens samlingssal.

2 :o. Skall, enligt förut fattat beslut, vid sammanträde val eller gemensam

omröstning förrättas, bör sådant i kallelsen tillkännagivas.

3:o. Skall sammanträde för ärende, varom i § 56 riksdagsordningen sägs,

hållas inom lyckta dörrar, varde till sammanträdet kallelse utfärdad på sätt

talmannen beslutar. Vid sådant sammanträde får annat ärende ej förekomma.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 18 sami. 3 avd. Nr 1. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

§ 11.

Tillfälligt utskott sammankallas första gången av talmannen. Ej må sådant

utskott sammanträda å tid, då kammaren är samlad.

§ 12.

1Ledamot, som vill inför kammaren yttra sig, begär ordet av talmannen

och uppropas i den ordning, han därtill anmält sig. Hava två eller flera

samtidigt begärt ordet, bestämmer talmannen ordningen dem emellan.

2 :o. Utan hinder av vad i 1 mom. stadgas, må ledamot, som under överläggningen

i en fråga redan yttrat sig, kunna efter talmannens beprövande

för kort genmäle, innefattande upplysning eller rättelse, i anledning av en

efterföljande talares anförande erhålla ordet under högst två minuter omedelbart

efter sådan talare.

3:o. Oberoende av ordningen mellan kammarens övriga ledamöter äger ledamot

rätt att under överläggningen i ett ämne utan angivande av skäl instämma

med närmast föregående talare.

4:o. Vill någon av statsrådets ledamöter begagna sig av den i § 53 riksdagsordningen

omförmälda rätt för dem att deltaga i överläggningarna, skall

han därom göra anmälan hos talmannen och erhåller då ordet, oberoende av

ordningen kammarens ledamöter emellan.

5 :o. Reservation enligt § 60 riksdagsordningen emot kammarens beslut bör

av närvarande ledamot omedelbart efter beslutets fattande anmälas.

§ 13.

1 :o. Ledamot, som yttrar sig inför kammaren, skall tala stående från den

särskilda plats, som är för talare bestämd, eller från den plats, han i samlingssalen

innehar.

2:o. Statsrådsledamot, som i denna sin egenskap erhåller ordet, skall tala

stående från någon av de platser, som för statsrådets ledamöter äro anordnade

i kammaren, eller ock från den särskilda plats, som är bestämd för talare.

3:o. Medan talare har ordet, eller eljest förhandlingar pågå, bör ordning

och stillhet råda i samlingssalen.

§ 14.

1:°. Vid kammarens sammanträde för sekreteraren under talmannens inseende

protokoll, upptagande överläggningsämnen, namnen å dem, som yttra

sig, talmannens yttranden och propositioner, utgången av omröstning, där sådan

äger rum, och kammarens beslut. Detta protokoll skall å femte söckendagen

därefter, örn kammaren då sammanträder, eller, i motsatt händelse, vid kammarens

näst därefter inträffande sammanträde av sekreteraren uppläsas samt,

sedan kammaren godkänt detsamma, förses med talmannens anteckning därom.

Justeringen av kammarens vid riksdagens slut ojusterade protokoll verkställes

inför kammarens å riksdagsorten tillstädesvarande ledamöter. Tillkännagivande

örn tiden för justeringen införes i de tidningar, där kammarens

sammanträden eljest meddelas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

19

2:o. Yttranden, som ledamöter vid kammarens sammanträde avgiva, skola,

så vitt ske kan, ordagrant av särskilda, för sådant ändamål anställda tjänstemän

upptecknas och sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen, försedda

med uppsättarens namnteckning, i två exemplar avlämnas i kammarens

kansli, där de till andra söckendagen därefter klockan 12 middagen böra finnas

för genomläsning tillgängliga. Ledamot, som före utgången av nämnda

tid justerar sitt yttrande, bör därå göra anteckning örn verkställd justering;

annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild justering därav inför kammaren

vid det i 1 mom. omförmälda tillfälle. Har ledamot icke inom stadgad

tid justerat sitt yttrande, anses detsamma ändock såsom av honom justerat.

Yttrandena böra därefter med protokollet ofördröjligen till trycket befordras.

3:o. Hålles sammanträde, varom i § 56 riksdagsordningen sägs, inom lyckta

dörrar, må ej anteckning till protokollet ske av vad därvid yttrats.

§ 15.

l:o. Sekreteraren har att ansvara för vården av inkomna handlingar, till

expedition befordra kammarens beslut samt utöva tillsyn över kansligöromålens

ordentliga och skyndsamma gång.

2:o. Vid förfall för sekreteraren bestridas hans göromål av den, som talmannen

därtill utser.

§ 16.

Talmannen meddelar, efter samråd med sekreteraren, de särskilda föreskrifter,

som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom kammarens kansli.

§ 17.

l:o. Motion bör avlämnas i två exemplar, av vilka det ena bilägges kammarens

protokoll och det andra överlämnas till vederbörande utskott. Ändring

i avlämnad motion får ej ske utan kammarens samtycke.

2 :o. Över alla i kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden skall

föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.

§ 18.

l:o. Föredragningsämnen i kammaren äro endast sådana ärenden, som omförmälas

i § 2 reglementariska föreskrifter för riksdagen.

2 :o. Har kammaren i avseende å något ärendes föredragning fattat särskilt

beslut, anmärkes sådant å föredragningslistan, och göres däri jämväl vid varje

ärende anteckning örn skedd bordläggning.

Bland utskottsbetänkanden skola, där ej kammaren särskilt annorlunda beslutar,

de, som vid ett kammarens sammanträde bordläggas första gången,

uppföras främst och de, som då bordläggas andra gången, sättas sist å föredragningslistan

till nästa sammanträde.

3:o. Föredragningslistan skall, jämte tillhörande handlingar, alltid mellan

sammanträdena vara tillgänglig i kammarens kansli.

4:o. Föredragningslista bör före varje sammanträde anslås i samlings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första hammarens tredje tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 1.

salen och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt i tryck utdelas till

kammarens ledamöter.

5:o. För sammanträde, varom i § 56 riksdagsordningen sägs, erfordras ej

föredragningslista.

§ 19.

l:o. Ärende, vari utskott avgivit betänkande, bör, så vitt ske kan, icke till

slutligt avgörande företagas, med mindre kammarens ledamöter därförinnan

fått emottaga tryckta exemplar av betänkandet.

2:o. Därest ledamot, som ämnar framställa förslag till ändring av vad

utskott i något ärende hemställt, tillika åstundar, att hans ändringsförslag varder

tryckt och bland kammarens ledamöter utdelat, innan ärendet till slutligt

avgörande förekommer, äger han att, med uteslutande av bevisningsgrunder,

skriftligen uppsätta och till riksdagens kansli ingiva sitt ändringsförslag så

tidigt, att tryckning därav före ärendets avgörande kan medhinnas. I sådan

händelse må förslaget efter talmannens beprövande tryckas och utdelas i enahanda

ordning som utskottets betänkande.

§ 20.

Äskar utom föredragningslistan ledamot av kammaren att få till ledamot

av statsrådet framställa spörsmål, skall han avlämna detsamma skriftligen

uppställt och av bestämt innehåll. Kammaren beslutar, utan föregående överläggning,

huruvida spörsmålet må framställas eller icke. I förra händelsen

läte talmannen vederbörande statsråd ofördröjligen undfå del av spörsmålet.

§ 21.

1 :o. Då val eller omröstning till beslut skall företagas, böra fyra ledamöter,

vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid talmansbordet, för att över

valet eller omröstningen föra anteckningar, vilka därefter med varandra jämföras.

Omedelbart efter slutet av valet eller omröstningen tillkännagiver talmannen

utgången, och skall över förrättningen genast uppsättas protokoll, som underskrives

av talmannen och de fyra ledamöter, som tagit plats vid talmansbordet.

2:o. Vid val och vid sluten omröstning bör vid anställt upprop varje ledamot

framträda till talmansbordet i den ordning, vari hans namn uppropas, och

till talmannen avlämna sin röstsedel. Till förekommande av trängsel vid röstsedlarnas

avlämnande meddelar talmannen föreskrift.

Röstsedlarna öppnas och uppläsas av talmannen.

§ 22.

l:o. Kammarens förhandlingar skola vara offentliga. I fråga örn åhörarnas

tillträde till läktarna äger talmannen meddela nödiga föreskrifter.

2:o. Yrkar ledamot, att kammarens överläggning i något ärende må inom

lyckta dörrar hållas, och finner kammaren skäligt därtill lämna bifall, skola

på talmannens tillsägelse läktarna genast utrymmas.

§ 23.

Till ordningens vidmakthållande å läktarna äger talmannen utfärda nödiga

föreskrifter, vilka på lämpliga ställen anslås.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

21

Den som bryter emot dessa föreskrifter, varde genast avlägsnad. Uppstår

eljest oordning, äger talmannen eller, innan talman blivit vald, ordföranden

förordna om samtliga åhörares avlägsnande.

Gör någon, vilken såsom åhörare bevistar kammarens överläggningar, sig

skyldig till våldsgärning eller eljest till störande uppträdande av beskaffenhet

att föranleda ansvar enligt allmän lag eller särskild författning, skall

överträdelsen av talmannen hos riksdagens justitieombudsman för laglig beivran

anmälas.

§ 24.

1 :o. Talmannen äger bevilja ledamot ledighet från riksdagsgöromålen

för en tid av högst åtta dagar, önskar ledamot längre ledighet, skall han därom

göra framställning hos kammaren. Sådan ledighet må ej beviljas för längre

tid än fjorton dagar, såvida ej särskilda omständigheter föranleda beviljande

av ledighet utöver nämnda tid. Är den som ledighet undfått ledamot av

utskott, skall genom kammarens kansli underrättelse därom meddelas utskottets

ordförande.

2 ;o. Är ledamot av laga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,

skall han därom göra anmälan hos kammaren, därvid förfallet bör vara behörigen

styrkt.

3:o. Över de kammarens ledamöter, vilka åtnjuta ledighet eller hava behörigen

styrkt laga förfall, skall förteckning vara att i kansliet tillgå. I förteckningen

skall för varje gång noggrant angivas tiden för bortovarons början

och slut; och bör riktigheten av anteckningarna härutinnan av vederbörande

ledamot bestyrkas.

4:o. Skall enligt stadgan örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets

fullgörande ledamot gå förlustig viss del av arvodet eller vidkännas

avdrag å detsamma, åligger det sekreteraren att därom ofördröjligen underrätta

riksgäldskontoret.

§ 25.

Denna ordningsstadga tjänar till efterlevnad, intill dess kammaren, uppå

därom i vederbörlig ordning gjord framställning, beslutar ändring i eller tilllägg

till densamma. Sådant beslut länder genast till efterrättelse, därest ej

kammaren annorlunda förordnar.

2) att motionerna

a) I:249 och

b) 1:264

måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan under 1) hemställt; samt

3) att motionen 1:271 icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 maj 1933.

På utskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Ekman, Wahlmark, greve Spens,

Johansson-Dahr, Sundberg och Norman.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

Bilaga till första kammarens ordningsstadga § 7, 4:o.

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid val av riksdagens revisorer och deras

suppleanter.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

23

Bilaga.

Ordningsstadga

för

Riksdagens första kammare,

gillad och antagen den 27 april 1868;

med de därefter och sist vid riksdagen år 1925

gjorda förändringar.

§ 1.

l:o. Kammaren sammanträde riksdagens första söckendag klockan 11 förmiddagen.

2:o. Den ledamot, som enligt riksdagsordningens 33 § äger att, innan val

av talman och vice talmän skett, föra ordet i kammaren, anställe för tillfället

protokollsförande och nödig betjäning.

§ 2.

l:o. Vid första sammanträdet föredrages inkommen berättelse örn förloppet

av den i riksdagsordningens 32 § omförmälda fullmaktsgranskning och anställes

upprop av kammarens samtliga ledamöter. Finnes någon eller några frånvarande,

varde sådant i protokollet antecknat.

2:o. Förste vice talmannens plats i samlingssalen är till höger örn, andre

vice talmannens till vänster örn talmansbordet.

övriga medlemmar intage plats i enlighet med den ordning för valkretsarna,

som är föreskriven i lag örn val till riksdagen, § 1.

För statsrådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.

§ 3.

Förteckning över kammarens ledamöter efter den ordning, vari de hava sin

plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt till trycket

befordras.

§ 4.

För alla val bestämme kammaren dag, såvida icke därom särskilt finnes stadgat.

Kammarens ekonomiska angelägenheter ombesörjas av de två ledamöter från

kammaren, vilka enligt § 80 riksdagsordningen hava inseende över riksdagens

kansli.

§ 6.

De ledamöter, vilka, enligt riksdagsordningens 35 §, av kammaren utses för

att jämte talmannen tillsätta kammarens betjäning, skola till antalet vara fyra.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

§ 7.

l:o. Val av ledamöter i de ständiga utskotten skola företagas i den följd,

vari utskotten i riksdagsordningens 37 § finnas uppräknade; i enahanda ordning

utses suppleanter.

2:o. Suppleanter i utskott utses till ett antal, som, därest icke kammaren

särskilt annorlunda beslutar, skall motsvara hälften av de ordinarie ledamöternas

eller, örn detta är ojämnt, det antal, som närmast understiger hälften.

3:o. Då kammaren utser nämnd eller valmän, skola suppleanter, därest icke

kammaren särskilt annorlunda beslutar, väljas till antal, motsvarande fjärdedelen

av de ordinarie ledamöternas. Det röstetal, suppleanterna vid valet undfått,

bestämmer ordningen för deras inkallande. Vad i detta moment sägs,

gäller icke utrikesnämnden.

4:o. Då i kammaren förrättat val är av beskaffenhet, att motsvarande val

bör av andra kammaren företagas, skall underrättelse örn valets utgång sistnämnda

kammare ofördröjligen meddelas.

5:o. Val av revisorer och suppleanter jämlikt riksdagsordningens 72 och

73 §§ verkställas samtidigt och med begagnande av sådana valsedlar, som bilagda

formulär nr 1 utvisar.1

Varje valsedel skall å sedelns vänstra sida upptaga sex namn. Namnen skola

uppföras vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva revisorsvalet.

För suppleantvalet uppföres i motsvarande rum å sedelns högra sida ett namn

för vart och ett av de för revisorsvalet upptagna namnen.

§ 8.

Utgången av kammarens val av ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden

skall hos Konungen skyndsamt anmälas.

§ 9.

Den, som blivit till ledamot eller suppleant i utskott utsedd, må ej utan kammarens

bifall sådant uppdrag sig undandraga.

§ 10.

1 :o. Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugan till riksdagens

hus och, där så ske kan, införas i en eller flera av de större, dagligen utkommande

tidningarna. Örn, under sammanträde på förmiddagen, dess fortsättning

på eftermiddagen prövas nödig, bör anslag därtill ske före klockan 2 på dagen,

och kammaren därom av talmannen underrättas. Anslag, till sådant sammanträde

bör ske jämväl i kammarens samlingssal.

2:o. Skall, enligt förut fattat beslut, vid sammanträde val förrättas, bör

sådant i kallelsen tillkännagivas.

§ 11.

Tillfälligt utskott sammankallas första gången av talmannen. Ej må sådant

utskott sammanträda å tid, då kammaren är samlad.

§ 12.

1 :o. Ledamot, som vill inför kammaren sig yttra, begäre ordet av talmannen

och uppropas i den ordning, han sig därtill anmält. Hava två eller flera samtidigt

begärt ordet, bestämme talmannen ordningen dem emellan att sig yttra.

1 Formuläret ej här infört.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

25

2:o. Vill någon av statsrådets ledamöter begagna sig av den i riksdagsordningens

53 § omförmälda rätt för dem att deltaga i överläggningarna, gore

därom anmälan hos talmannen och erhålle då ordet, oberoende av ordningen

kammarens ledamöter emellan.

§ 13.

l:o. Ledamot, som erhållit ordet, skall tala stående från den plats, han i

samlingssalen innehar, eller från den plats, som av talmannen bestämmes.

2:o. Statsrådsledamot, som i denna sin egenskap erhåller ordet, skall tala

stående från någon av de särskilda platser, som för statsrådets ledamöter äro i

kammaren anordnade, eller ock från plats, som av talmannen anvisas.

§ 14.

1 :o. Vid kammarens sammanträde före sekreteraren protokoll, upptagande

överläggningsämnen, namnen å dem, som yttra sig, talmannens yttranden och

propositioner, utgången av omröstning, där sådan äger rum, och kammarens

beslut. Detta protokoll skall å femte söckendagen därefter, örn kammaren

då sammanträder, eller, i motsatt händelse, vid kammarens näst därefter inträffande

sammanträde av sekreteraren uppläsas och av kammaren justeras.

Justeringen av kammarens vid riksdagens slut ojusterade protokoll verkställes

inför kammarens av Stockholms stad utsedda ledamöter. Tillkännagivande

örn tiden för justeringen införes i Post- och inrikes tidningar, för den

händelse att kammarens övriga ledamöter önska därvid vara tillstädes.

2:o. Yttranden, som ledamöter vid kammarens sammanträde avgiva, skola,

så vitt ske kan, ordagrant av särskilda, för sådant ändamål anställda tjänstemän

upptecknas och sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen, försedda

med uppsättarens namnteckning, avlämnas i kammarens kansli, där de

till andra söckendagen därefter klockan 12 middag böra finnas för genomläsning

tillgängliga. Ledamot, som före utgången av nämnda tid justerar sitt

yttrande, gore därå anteckning örn verkställd justering; annan ledamot dock

obetaget att påkalla särskild justering därav inför kammaren vid det i 1 mom.

omförmälda tillfälle. Har ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande,

anses detsamma ändock såsom av honom justerat. Yttrandena böra

därefter med protokollet ofördröjligen till trycket befordras.

§ 15.

l:o. Sekreteraren har att ansvara för vården av inkomna handlingar, till

expedition befordra kammarens beslut samt utöva tillsyn över kansligöromålens

ordentliga och skjmdsamma gång.

2:o. [Vid förfall för sekreteraren bestrides hans göromål av den, som talmannen

därtill utser.

§ 16.

Talmannen meddele, efter samråd med sekreteraren, de särskilda föreskrifter,

som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom kammarens kansli.

§ 17.

1 :o. Motion bör avlämnas i två exemplar, av vilka det ena bilägges kammarens

protokoll och det andra överlämnas till vederbörande utskott.

2 :o. över alla i kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden skall

föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.

Bihang till riksdagens protokoll 1983. 12 sami. 8 avd. Nr 1.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

§ 18.

l:o. Föredragningsämnen i kammaren äro endast sådana ärenden, som omförmälas

i reglementariska föreskrifter för riksdagen § 2.

2:o. Har kammaren i avseende å något måls föredragning fattat särskilt

beslut, varde sådant anmärkt å den förteckning över alla på kammarens bord

vilande ärenden, eller bordlista, som, enligt nyssnämnda §, efter varje sammanträdes

slut bör upprättas, och göres däri jämväl vid varje mål anteckning

örn skedd bordläggning.

Bland utskottsbetänkanden skola, där ej kammaren särskilt annorlunda beslutar,

de, som vid ett kammarens sammanträde bordläggas första gången,

uppföras främst och de, som då bordläggas andra gången, sättas sist å föredragningslistan

till nästa sammanträde.

3:o. Bordlistan skall, jämte tillhörande handlingar, alltid mellan sammanträdena

vara tillgänglig i kammarens kansli.

4:o. Föredragningslista bör före varje sammanträde anslås å lämpligt ställe

i samlingssalen, varjämte ett tryckt sammandrag därav utdelas till kammarens

ledamöter.

5:o. Äskar utom föredragningslistan ledamot att få till Konungens rådgivare

framställa spörsmål; avlämne detsamma skriftligen uppställt och av bestämt

innehåll. Kammaren beslute, utan föregående överläggning, huruvida

spörsmålet må framställas eller icke. I förra händelsen läte talmannen vederbörande

rådgivare ofördröjligen av spörsmålet undfå del.

§ 19.

l:o. Då omröstning till beslut eller val skall företagas, böra fyra ledamöter,

vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid talmansbordet, för att

över valet eller omröstningen föra anteckningar, vilka därefter med varandra

jämföras.

Omedelbart efter slutet av omröstningen eller valet tillkännagive talmannen

utgången, och skall över förrättningen genast uppsättas protokoll, som

underskrives av talmannen och de fyra ledamöter, som tagit plats vid talmansbordet.

2:o. Vid sluten omröstning och val bör vid anställt upprop varje ledamot

framträda till talmansbordet i den ordning, vari hans namn uppropas, och till

talmannen avlämna sin röstsedel. Till förekommande av trängsel vid röstsedlarnas

avlämnande meddele talmannen föreskrift.

Röstsedlarna öppnas och uppläsas av talmannen.

§ 20.

Kammarens förhandlingar äro offentliga. Yrkar ledamot, att kammarens

överläggning i något ärende må inom lyckta dörrar hållas, och förena sig därom

med honom minst fem ledamöter, skola dock åhörarna, på talmannens tillsägelse,

genast avlägsnas.

§ 21.

l:o. Till ordningens vidmakthållande å läktaren äge talmannen utfärda

nödiga föreskrifter, vilka på lämpliga ställen anslås. Den däremot bryter,

varde genast avlägsnad.

2:o. Uppstår oordning, äge talmannen eller, innan talman blivit förordnad

eller vald, ordföranden förordna örn samtliga åhörarnas avlägsnande. Varder

mot den i ämnet särskilt stiftade lag förbrytelse begången, skall den av talmannen

hos riksdagens justitieombudsman till laglig beivran anmälas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

27

§ 22.

l:o. Talmannen äger bevilja ledamot ledighet från riksdagsgöromålen för

en tid av högst åtta dagar, önskar ledamot längre ledighet, gore därom framställning

hos kammaren. Är den, som ledighet undfår, ledamot av utskott,

skall genom kammarens kansli underrättelse därom meddelas utskottets ord
f

Öran de. ^ je(jamot ay jaga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,

gore därom anmälan hos kammaren, därvid förfallet bör vara behörigen styrkt.

3 :o. över de kammarens ledamöter, vilka åtnjuta ledighet eller hava behörigen

styrkt laga förfall, bör förteckning vara att i kansliet tillgå.

§ 23.

Denna ordningsstadga tjäne till efterlevnad, intill dess kammaren, uppå

därom i vederbörlig ordning gjord framställning, beslutar ändring i eller tilllägg

till densamma. Sådant beslut lände genast till efterrättelse, därest ej

kammaren annorlunda förordnar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.