Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1933-03-07 · 43 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 43 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1933:1, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1933 kl 12. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

Jordbruksutskottet, som i sitt utlåtande nr 2 avgivit förslag över åtskilliga

i den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 under

nionde huvudtiteln gjorda framställningar, får härigenom avgiva utlåtande

med anledning av följande i samma huvudtitel framställda förslag.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet.

Vidkommande övriga punkter i nionde huvudtiteln kommer utskottet

att avgiva särskilda utlåtanden.

l:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag under punkt 1 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts Kansli med oförändrat

belopp, 193,500 kronor.

2:o) Reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras biträden. Under

punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till reseersättningar åt

lantbruksingenjörer och deras biträden anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra förslagsanslag av 290,000 kronor.

Enligt resereglementet för lantbruksingenjörer den 31 december 1920

(nr 911) med däri genom kungörelserna nr 10/1925, 374/1925, 219/1929,

204/1931 och 191/1932 vidtagna ändringar gäldas den lantbruksingenjörer

och deras biträden tillkommande resekostnads- och traktamentsersättningen

av statsmedel för förrättning, som äger rum på grund av lantbruksstyrelsens

eller länsstyrelsens förordnande och är upptagen i fastställd

resplan, med undantag dock, bland annat, för förrättning avseende

åtgärd för sådant ändamål, varom förmäles i 10 kap. 32 § 3 eller 4 mom.

vattenlagen.

Genom förberörda den 10 juni 1932 utfärdade kungörelse nr 191/1932 ha

för tiden från och med den 1 juli 1932 för lantbruksingenjörerna oell deras

biträden fastställts vissa lägre traktamenten än de enligt allmänna

Bihang till riksdagens protokoll 193.1. 10 sami. Nr 1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Vtskottet.

resereglemente! utgående eller för lantbruksingenjör 9 kronor för dag

och 6 kronor för natt, för extra lantbruksingenjör (8 + 5 =) 13 kronor

samt för lantbruksstipendiat, förste assistent, assistent och tekniskt biträde

(7 -j- 5 =) 12 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innefattar en höjning med 40,000 kronor i jämförelse

med anslagsbeloppet för löpande budgetår. Denna är föranledd av

de i utskottets utlåtande nr 2 punkterna 3 och 4 tillstyrkta förslagen örn

ökat antal extra lanthruksingenjörer och assistenter ävensom av angelägenheten

av att torrläggningsföretag under rådande arbetslöshetsförhållanden

må kunna planläggas och igångsättas i största möjliga omfattning.

Utskottets utlåtande under punkt 81 här nedan angående rese- och traktamentsersättningar

till lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

innefattar, att dessa ersättningar fortfarande skola

liksom beträffande lanthruksingenjörer och deras biträden bestridas av

statsmedel. Det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet beräknas

emellertid där med utgångspunkt från att Kungl. Majit kommer att vidtaga

åtgärder för en nedsättning av utgående traktamentsersättningar

enligt vad som gäller i fråga örn motsvarande personal vid domänverket.

I den av 1930 års statsrevisorer avgivna berättelsen, som återgives under

förenämnda punkt 81 här nedan, ifrågasattes, örn icke motsvarande föreskrifter

borde gälla för statens lanthruksingenjörer och deras biträden.

För egen del anser utskottet, att vidkommande denna personal bör genomföras

en motsvarande nedsättning i traktamentsersättningarna, vilken

utskottet här nedan föreslår beträffande lantmäteripersonal, som sysselsättes

med lantmäteriförrättningar. Utskottet utgår sålunda från att

Kungl. Majit kommer att vidtaga åtgärder i sådant syfte. Enligt vad

vissa överslagsberäkningar givit vid handen torde genom den ifrågasatta

nedsättningen i traktamentsersättningarna sådan besparing kunna

vinnas, att någon höjning av förevarande anslag på sätt Kungl. Majit

föreslagit icke synes bliva erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i så måtto bifalla Kungl. Majits

förevarande framställning att riksdagen må till reseersättningar

åt lanthruksingenjörer och deras biträden

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 250,000 kronor.

3io) Lantbruksakademien. I enlighet med Kungl. Majits förslag under

punkt 7 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till lantbruksakademien

med oförändrat belopp, 12,900 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

4:o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits under punkt 10 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till forskningsverksamhet på biodlingens område anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,000

kronor.

5:o) Försök att förbättra hållbarheten m. m. hos smör. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 11 framställda förslag, avseende

en tillfällig sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 4,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till utförande av försök i mejerier

att förbättra hållbarheten m. m. bos smör anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 5,000 kronor.

6:o) Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 12 hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie anslaget till fast

försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruksocb

lantmannaskolor, nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor

till 6,000 kronor.

7:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Lanna Borregården i Skaraborgs

län. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 13 gjorda

framställning, avseende en tillfällig sänkning av anslaget för ifrågavarande

ändamål med 1,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till driftkostnader för den till Lanna

Borregården i Saleby socken av Skaraborgs län

förlagda fasta försöksgården för jordbruket anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

22,000 kronor.

8:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i Västernorrlands

län. Under punkt 14 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till driftkostnader

för den till Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län

förlagda fasta försöksgården för jordbruket anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra förslagsanslag av 21,000 kronor.

T samband härmed har utskottet till behandling föreliaft en inom andra

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 270 av herr Strindlund,

vari hemställts, att riksdagen behagade för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett förslagsanslag av 20,000 kronor till anskaffande av lämplig skogsmark

att tilläggas Offers försöksgård i Boteå socken av Västernorrlands

län att förvaltas i förening med denna egendom.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Mot att anslagsbeloppet för budgetåret 1933/1934 i enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag uppföres med 21,000 kronor, innefattande en sänkning med

600 kronor i jämförelse med anslagsbeloppet för löpande budgetår, har

utskottet intet att erinra. Icke heller har utskottet någon erinran mot

att, med anlitande av medel ur det för försöksgården anvisade förslagsanslaget,

till försöksgårdens föreståndare (löneklass B 24) utanordnas vad

som erfordras för att denne skall med hänsyn till från och med den 1

april 1931 genomförd förändrad ortsgruppering (från B till C) från och

med samma dag komma i åtnjutande av avlöning enligt löneklass B 24 i

ortsgrupp C motsvarande en löneskillnad av (6,756 — 6,528 =) 228 kronor

jämte dyrtidstillägg därå.

Vad angår det i motionen framförda förslaget örn anskaffande till försöksgården

av skogsmark förelåge enligt motionärens mening stort behov

härutinnan, örn verksamheten vid försöksgården skulle kunna rätt

fylla sin uppgift och lämna ett fullödigt uttryck för vad jordbruket under

normala förhållanden kunde frambringa i den trakt, där gården vore

belägen. Utskottet anser denna fråga vara ett spörsmål, som det i första

hand torde böra ankomma på styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsök

att utreda och att örn omständigheterna skulle giva därtill anledning,

göra framställning till Kungl. Majit. Med denna uppfattning

finner sig utskottet icke böra tillstyrka någon åtgärd i det av motionären

avsedda syftet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till driftkostnader för den till

Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län

förlagda fasta försöksgården för jordbruket anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

21,000 kronor;

b) att motionen 11:270 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

9:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. Kungl. Maj:ts under

punkt 15 framställda förslag innebär höjning dels med 2,200 kronor av

förslagsanslaget till gäldande av Sveriges bidrag till institutet till följd

av de på grund av kronans depreciering efter guldmyntfotens övergivande

ökade kostnaderna för utbetalande av nämnda bidrag dels ock med 1,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

kronor av reservationsanslaget till bestridande av övriga kostnader för

Sveriges deltagande i institutet, vilket senare anslag för löpande budgetåret

på grund av beräknad reservation upptagits med allenast 1,000 kronor.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må för Sveriges deltagande i internationella

lantbruksinstitutet i Bom anvisa för budgetåret

1933/1934

a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett

extra förslagsanslag av 8,000 kronor,

b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges

deltagande i institutet ett extra reservationsanslag av

2,000 kronor.

10 :o) Internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkt 16 gjorda framställning, innefattande en höjning av

anslaget för ifrågavarande ändamål med 510 kronor ävensom att på

grund av valutafluktuationerna anslaget skulle erhålla förslagsanslags

natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaden för

Sveriges medlemsavgift i internationella frysinstitutet

i Paris anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

förslagsanslag av 1,800 kronor.

11 :o) Lantbruksinstitutet vid Ultuna. I riksstaten för budgetåret 1932/

1933 finnes under titeln lantbruksinstitutet vid Ultuna uppfört ett ordinarie

anslag av 39,500 kronor beräknat med hänsyn till institutets upphörande

från den 1 november 1932.

Kungl. Maj :ts under punkt 20 gjorda framställning örn anslagets uteslutande

ur riksstaten föranledes av att lantbruksinstitutets vid Ultuna

verksamhet den 1 november 1932 avlösts av den nyinrättade lantbrukshögskolan.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta ordinarie

anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna.

12 :o) Specialkurs för lantbruksstuderande. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag under punkt 24, innefattande en sänkning av anslaget för

ifrågavarande ändamål med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av understöd åt

folkhögskola för anordnande av specialkurs för lantbruksstuderande

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra förslagsanslag av 21,500 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

13 :o) Understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 25 framställda förslag, innefattande

en sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 1,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av understöd åt elever

vid specialkurs för lantbrukstuderande anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 6,500

kronor.

14 :o) Lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts under punkt 26 gjorda framställning, på grund av nytillkommande

ålderstillägg innebärande en anslagsökning med 600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten

vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium

å Rimforsa anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra förslagsanslag av 21,800 kronor.

15:o) Understöd åt lantbruksskolor. Med tillstyrkande av Kungl. Marits

förslag under punkt 29 hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt lantbruksskolor, nu 122,500 kronor,

med 2,500 kronor till 120,000 kronor.

16:o) Lantbruksskolan vid Ultuna. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

under punkt 31 gjorda framställning, på grund av tillkommande ålderstillägg

innebärande en anslagsökning av 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

lantbruksskolan vid Ultuna, nu 9,350 kronor, med 500

kronor till 9,850 kronor.

17:o) Lägre mejeriskolor för kvinnor. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag under punkt 33, med hänsyn till de senaste årens medelstillgång

innebärande en anslagsökning av 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till lägre mejeriskolor för kvinnor, nu 23,000 kronor,

med 4,000 kronor till 27,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 7

18 :o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter. I

enlighet med Kungl. Majits förslag under punkt 39 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för hudgetåret 1933/

1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

med oförändrat belopp, 240,000 kronor.

19:o) Högre utbildning i trädgårdsfacket. I enlighet med Kungl. Marits

förslag under punkt 40 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra ordinarie reservationsanslaget till högre

utbildning i trädgårdsfacket utan angivet belopp.

20 :o) Lantbruksakademiens trädgårdsskola. I förslaget till riksstat för

budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit upptagit ordinarie anslaget till

lantbruksakademiens trädgårdsskola med oförändrat belopp 10,000 kronor.

I samband härmed bar utskottet till behandling förebaft en inom första

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 132 av herr Björck,

John, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag till sådan omläggning av

undervisningen vid lantbruksakademiens trädgårdsskola vid Experimentalfältet,

att möjlighet beredes för trädgårdselever att få utbilda sig förmera

affärsmässig trädgårdsodling än som med nu gällande bestämmelser

för undervisningen är möjligt.

Såsom i motionen erinrats berördes frågan örn en omläggning av lantbruksakademiens

trädgårdsskola under punkt 30 i nionde huvudtiteln till

1931 års riksdag. Därav framgår att Sveriges liandelsträdgårdsmästarförbund

bos Kungl. Maj it gjort framställning örn utredning rörande trädgårdsundervisningens

omläggning i syfte närmast att bättre tillgodose

handelsträdgårdsrörelsen och att lantbruksstyrelsen framlagt ett vittgående

förslag till omläggning i av handelsträdgårdsmästarförbundet antydd

riktning av lantbruksakademiens trädgårdsskola, i vilket samband

styrelsen jämväl bebådade av en dylik omläggning uppkommande behov

av ytterligare lärarkrafter ävensom av en del byggnader. Departementschefen

ansåg, att ärendet icke var så utrett, att därpå kunde grundas förslag

till omläggning till någon del av trädgårdsundervisningen, och åberopade

därvid ock ett av statskontoret i ärendet avgivet yttrande att den

föreslagna omläggningen vore av så genomgripande natur att ytterligare

utredning vore nödvändig, innan ärendet kunde föreläggas riksdagen.

Med hänsyn till den utveckling trädgårdsskötseln numera tagit delar

utskottet motionärens mening örn angelägenheten av att vid trädgårds
-

TJtshottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

undervisningen den praktiskt handelsekonoxniska sidan av trädgårdsskötseln

mer än hittills kommer till sin rätt. Frågan örn en omläggning av

trädgårdsundervisningen i sådan riktning torde emellertid kommit i ett

i viss mån förändrat läge genom statsmakternas beslut örn inrättande i

samband med omorganisation av den högre lantbruksundervisningen av

ett trädgårdsinstitut vid Alnarp. Enligt den för undervisningen vid detta

institut framlagda planen (se prop. 143/1931, sid. 276 o. 277) är nämligen

ett avsevärt utrymme berett ämnena ekonomisk trädgårdsodling, trädgårdsekonomi

samt nationalekonomi och handelslära. I betraktande härav

och då i varje fall någon erfarenhet synes höra avvaktas rörande den

omorganiserade trädgårdsundervisningen vid Alnarp, innan ytterligare

åtgärder av i motionen avsett hänseende vidtagas, anser sig utskottet —

som förutsätter att Kungl. Majit med uppmärksamhet följer utvecklingen

på ifrågavarande område — icke höra nu ifrågasätta någon särskild

framställning till Kungl. Majit i saken.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må i enlighet med Kungl. Majits

förslag i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra

ordinarie anslaget till lantbruksakademiens trädgårdsskola

med oförändrat belopp, 10,000 kronor;

2) att motionen Ii 132 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

21:o) Trädgårdsskolan vid Alnarp. Med tillstyrkande av Kungl. Majits

under punkt 41 framställda förslag, innefattande en sänkning av anslaget

för ifrågavarande ändamål med 6,700 kronor på grund av att enligt planen

för omorganisationen av Alnarpsinstitutet trädgårdsskolan skall upphöra

med sin nuvarande verksamhet den 1 november 1933, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie anslaget till

trädgårdsskolan vid Alnarp, nu 10,000 kronor, med

6,700 kronor till 3,300 kronor.

22 :o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar. Med

tillstyrkande av Kungl. Majits under punkt 42 gjorda framställning, innefattande

en anslagsminskning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till försöksverksamheten med

köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 18,000 kronor.

23:o) Kurser i trädgårdsskötsel. Med tillstyrkande av Kungl. Majits

förslag under punkt 43, innefattande en sänkning av anslaget för ifrågavarande

ändamål med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

9

att riksdagen må till kurser i trädgårdsskötsel anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag

av 26,000 kronor.

24 :o) Reseunderstöd för lantbrukets studerande. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag under punkt 44 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd

för lantbrukets studerande utan angivet

belopp.

25:o) Avelscentra för nötboskap av fjällras. Kungl. Maj:ts under punkt

48 framställda förslag innebär en sänkning av det i en för 1932 års riksdag

framlagd kostnadsberäkning upptagna anslagsbehovet för nästa budgetår

med 2,000 kronor, beroende på nedsättning av utgiftsposterna till

omkostnader och till tryckning. Med tillstyrkande av förslaget hemställer

utskottet,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för

avelscentra för nötboskap av fjällras anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra reservationsanslag av

18,000 kronor.

26:o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 50 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till bestridande av statsverkets kostnader för tillsyn

å efterlevnaden av lagen angående uppvärmning av

till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 30,000

kronor.

27:o) Getavelns befrämjande. Under punkt 55 har departementschefen

förordat vissa ändringar i gällande grunder för statsbidrag till getavelns

stödjande, närmast avseende en sänkning av organisationsbidraget (högst

1,000 kronor) och årliga bidraget (högst 500 kronor) till getavelsstationer

till respektive 800 och 400 kronor samt bidraget till inköp av bockar frän

högst 50 kronor till 25 kronor. Med hänsyn härtill skulle icke erfordras

någon ny medelsanvisning. Detta får utskottet, som icke har något att

erinra mot de ifrågasatta ändrade bidragsgrunderna, härigenom

omförmäla.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

28:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 56 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret

1983/1934 ett extra anslag av 35,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 54

av herrar Gustafson i Kasenberg och Johanson i Huskvarna har hemställts,

att riksdagen ville besluta att tilldela Sveriges fjäderfäavelsförening

ett anslag av 40,000 kronor för budgetåret 1933/1934.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag avser en nedsättning av anslaget för innevarande

budgetår med 5,000 kronor. Enligt motionärernas förslag skulle anslaget

bibehållas vid oförändrat belopp 40,000 kronor.

Med all förståelse för f jäderfäavelsens betydelse icke minst såsom binäring

till det mindre jordbruket kan utskottet i likhet med departementschefen

av statsfinansiella skäl icke förorda högre anslag än Kungl. Majit

föreslagit.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning och med avslag å motionen lii

54 till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 35,000 kronor.

29io) Distriktsveterinärers avlönande. Det av Kungl. Majit under

punkt 61 framställda förslaget, innebärande en anslagsminskning med

135,000 kronor, sammanhänger med att staten från och med 1934 års ingång

skall övertaga samtliga kostnader för distriktsveterinärernas avlönande.

Under punkt 63 i förevarande huvudtitel har bebådats framläggande

av proposition örn uppförande av ett särskilt anslag för sådant ändamål.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

• till distriktsveterinärers avlönande, nu 265,000 kronor,

nied 135,000 kronor till 130,000 kronor.

30 :o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag under punkt 62 hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att, därest de distriktsveterinärer, till

vilkas avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli—

31 december 1933 beredas dyrtidstillägg å dem från

vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg

av statsmedel må för samma tid till dem utgå

med motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

11

däri inberäknat, dock med högst en tredjedel av statsavlöningen;
b)

till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 35,000 kronor.

31 :o) Övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

under punkt 64 får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter

till förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren med oförändrat belopp,

200,000 kronor.

32:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag

ävensom för täckdikningsförman. Under punkt 74 bär departementschefen

anfört, att på grund av förefintlig reservation anvisande av nytt anslag

för ifrågavarande ändamål icke erfordras för nästa budgetår, vilket

utskottet härigenom får

omförmäla.

33 :o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 77 gjorda framställning,

innefattande en sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med

6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till maskin- och redskapsprovningsanstalterna

vid Ultuna och Alnarp anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 55,500 kronor.

34:o) Kemiska stationer. Under punkt 78 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, för kemiska stationer beräkna för budgetåret 1933/1934

ett extra anslag av 43,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts den 13 januari 1933 avlåtna, till

jordbruksutskottet hänvisade proposition, nr 29, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt åtta kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behov, vilka

av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig

eller i förening, understödjas med minst samma belopp

som statsbidraget och vilka vilja underkasta sig de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

villkor och. föreskrifter i avseende på analysmetoder

och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.

Majit, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 43,000 kronor.

35:o) Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits under punkt 79 gjorda framställning, innefattande

en sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 2,400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll under

tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 av kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län — under villkor

att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll

under samma tid med sammanlagt minst 15,600 kronor

— anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 26,000 kronor.

36:o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. Med tillstyrkande av

Kungl. Majlis under punkt 85 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av

landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller

i förening, understödjas med minst samma belopp som

statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig

de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder

och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.

Majit, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 6,000 kronor.

37 io) Bidrag till anläggningar för ensileringsändamål. Under punkt 93

har departementschefen anfört att med hänsyn till att beräknad reservation

å anslaget för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår syntes

vara tillräcklig för verksamheten under nästa budgetår anvisande av

nytt anslag för samma budgetår icke är erforderligt. Detta får utskottet

härigenom

omförmäla.

38 :o) Befrämjande av linodling. Under punkt 97 har departementschefen

förklarat sig anse inga allvarligare olägenheter komma att uppstå,

örn förevarande anslag nu indrages. Skulle behov av att utlämna mindre

belopp för understöd i det syfte, anslaget avser att främja, uppkomma,

syntes departementschefen hinder ej föreligga för Kungl. Majit att för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

13

ändamålet disponera medel ur till Kungl. Majits omedelbara förfogande

ställda anslag, såsom exempelvis anslaget till befrämjande i allmänhet

av jordbruk och lantmannanäringar. Detta har utskottet härigenom velat

omförmäla.

39:o) Fraktlindring för kalk. Under punkt 98 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till fraktlindring för kalk anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra förslagsanslag av 475,000 kronor.

I anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts följande till

utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:139 av herrar Bodin, Gunnar, och Roos, likalydande med II: 288 av

herr Svedman m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville godkänna statsverkspropositionen,

punkt 98, angående lindring av fraktkostnaderna

å järnväg för kalk m. m. för jordbrukets behov med den ändring, att

fraktlindringen utsträckes till att gälla även för frakt sjöledes med eller

utan kombination med järnvägsvakt, att utgå i huvudsak efter samma

grunder som angivas för frakt å järnväg, varvid sjöfrakten torde böra

beräknas efter Sveriges segelfartygsförenings för närmast föregående

år gällande tariff, såvida ej Kungl. Majit finner anledning beträffande

beräkningen av sjöfrakten annorlunda förordna, samt med villkor för

fraktlindringens åtnjutande, att kalkpriset vid köparens järnvägsstation

eller hamnplats, sedan fraktlindringen fråndragits, per ton ren

kalk (CaO) efter avdrag för svavelsyrad kalk ej överstiger ett av statlig

myndighet fixerat skäligt pris samt att eventuellt uppstående besparing

å kalkfraktlindringsanslaget finge efter kungl, lantbrukstyrelsens

förslag användas för utförande av önskvärda kalkningsförsök och för

kalkanvändningspropaganda.

2) 11:261 av herr Andersson i Lindome ra. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte till fraktlindring för konstgödsel anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar hänvisas

till motionerna.

Från och med 1908 har riksdagen årligen anvisat anslag för lindring av

fraktkostnaderna å järnväg för kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behov. Anslagen, som tidigare till beloppen väsentligt växlat,

hava för ett vart av budgetåren 1926/1927—1931/1932 uppförts med 600,000

kronor. Bestämmelser angående anslagets användning hava meddelats i

Kungl. Majits brev till järnvägsstyrelsen den 19 december 1930 (Sv. förf.

sami. nr 436) angående statsbidrag till fraktavgifter för kalk m. m. för

jordbrukets behov. I propositionen nr 201 till 1932 års riksdag framlade

Kungl. Majit förslag om skärpta villkor för fraktbidragets utgående ävensom

anslagets nedsättning till 250,000 kronor. Jordbruksutskottet anförde

i sitt utlåtande nr 84, bland annat, att de föreslagna skärpta grunderna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Romme att beröra de delar av näringslivet, vilka vore avhängiga av att

jordbruket kunde tillgodose sitt normala behov av jordbrukskalk, ävensom

att varje mera betydande rubbning inom produktion och transportväsen

under rådande krisläge lätt kunde medföra ekonomiska och sociala

verkningar, som i väsentlig grad skulle motverka den fördel för det allmänna,

som en anslagsbesparing i och för sig skulle medföra. Med bifall

till vad utskottet i denna del hemställde beslöt riksdagen (skr. nr 381) att

till fraktlindring för kalk för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 500,000 kronor att utgå enligt gällande grunder för sådan

fraktlindring.

I detta sammanhang torde böra erinras, att under de senaste åren anvisats

ett särskilt anslag för lindring av fraktkostnaderna å järnväg för konstgödsel.

I anledning av väckta motioner anvisade sålunda 1931 års riksdag

för budgetåret 1931/1932 till fraktlindring för konstgödsel ett extra förslagsanslag

av 250,000 kronor (B. skr. nr 317). Jämväl för innevarande

budgetår är i riksstaten för ändamålet uppfört ett extra förslagsanslag å

250,000 kronor. Anslagets användning regleras genom Kungl. Maj:ts brev

den 18 juli och den 2 oktober 1931 till järnvägsstyrelsen angående statsbidrag

till fraktavgifter för konstgödsel för jordbrukets behov (Sv. förf.

sami. nr 310 och 336).

Otvivelaktigt skulle det för landets jordbruk vara till gagn, därest dess

utövare icke minst i betraktande av nuvarande ekonomiskt brydsamma

tid för jordbruksnäringen kunde jämväl under nästa budgetår komma i

åtnjutande av statsbidrag till lindring av fraktavgifterna såväl med avseende

å kalk som ock i fråga örn konstgödselmedel. Då kalken torde vara

av grundläggande betydelse för praktiskt taget varje jordbruksproduktion

och i alldeles särskild grad i vad gäller Norrlands myrjordar, skulle en

starkt minskad användning av kalk medföra avsevärda olägenheter liksom

ock en större inskränkning i begagnandet av konstgödselmedel icke

minst med hänsyn till betes- och vallkulturens utveckling icke kan undgå

att ofördelaktigt påverka produktionen.

Å andra sidan måste vid anslagsmedlens utmätande här som på andra

viktiga jordbruksområden hänsyn tagas till att det statsekonomiska läget

påkallar största återhållsamhet med statens medel. Då en besparing

i förevarande avseende icke torde kunna ifrånkommas, gäller det närmast

att bedöma på vilket sätt en dylik åtgärd bör företagas för att vålla

minsta olägenheter. Härvid torde först såsom departementschefen anfört

vara att märka, att statsbidrag till konstgödselfrakter införts så nyligen

(1931), att näringslivet ännu ej nämnvärt påverkats av detta understöd,

under det däremot beträffande jordbrukskalken produktionen och

transportväsendet på området i ej ringa grad blivit beroende av bidraget

till lindring av fraktkostnaderna härför. En omständighet som vidare

icke bör förbises är att det vidkommande konstgödselmedlen särskilt för

den mindre jordbrukaren icke kan bli fråga örn tillnärmelsevis så stora

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

15

kvantiteter som beträffande jordbrukskalken. Å denna senare bar därtill

priset mer än fördubblats, medan priset på konstgödselmedlen följt den

allmänna prisnedgången och sjunkit till ett lågt prisläge.

Då en procentuell nedsättning av båda ifrågavarande anslag skulle, såsom

i ärendet ock framhållits, medföra att anslagen komme att sakna

större betydelse för de med dem avsedda syftena, har utskottet ansett sig

utan vidare böra utgå från att en sådan åtgärd icke lämpligen bör ifrågakomma.

Vid övervägande vidare av angivna synpunkter har utskottet

liksom departementschefen funnit, att mindre olägenheter av besparingsåtgärderna

skulle uppstå, örn anslagsminskningen företoges å konstgödselfrakterna

än å kalkfrakterna. Härtill kommer följande. Statsrådsprotokollet

ger vid handen, att utgifterna under budgetåret 1931/1932 från

anslaget till konstgödselfrakterna, som för nämnda och innevarande budgetår

upptagits till 250,000 kronor, i verkligheten belöpt sig till 452,000 kronor.

Ett bibehållande såsom i motionen 11:261 föreslagits av det nuvarande

anslagsbeloppet måste sålunda ofrånkomligt kräva en skärpning av

grunderna för anslagets utgående, varom emellertid något förslag i motionen

icke framställts. Enligt vad statskontoret i ärendet anfört skulle

för anslagets nedbringande till 315,000 kronor fordras, att gränsen, vid vilken

statsbidraget utbetalas, höjes från nuvarande 51 öre till 71 öre per 100

kilogram. Till vilket belopp nämnda gräns skulle behöva höjas, för att bidraget

skulle stanna vid det i motionen angivna anslaget, därom finnes i

ärendet ingen utredning. Då sålunda även av nu nämnd anledning svårigheter

möta för att tillmötesgå motionen, anser sig utskottet böra stanna

vid att förorda, att anslag för budgetåret 1933/1934 uppföres allenast till

fraktlindring för jordbrukskalk och till det av Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet 475,000 kronor. Utskottet anser sig sålunda icke kunna biträda

motionen II: 261.

Vad slutligen angår det i motionerna 1:139 och 11:288 framförda förslaget,

att från anslaget till fraktlindring för kalk jämväl skulle få utgå

statsbidrag å sjöfrakter, utgå motionärerna från att för sådant statsbidrag

skulle gälla i huvudsak samma grunder som beträffande frakt å

järnväg och att frakten skulle närmast beräknas efter Sveriges segelfartygsförenings

för näst föregående år gällande tariff. Även örn vissa skäl

onekligen kunna tala för en utsträckning av statsbidraget att gälla även

sjötransporter av kalk, synes utskottet dock svårigheten överhuvudtaget

att vid sådan befraktning, där man är i avsaknad av fasta frakttaxor,

erhålla ett godtagbart fraktrabattsystem utgöra hinder för realiserande

av motionärernas förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med avslag å motionerna

I: 139 och II: 288 till fraktlindring för kalk an

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

visa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 475,000 kronor, att utgå enligt nu gällande grunder

för sådan fraktlindring;

2) att motionen II: 261 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

40:o) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 99 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen

1:134 av herr Johansson, Johan Bernhard, och II: 264 av herr Linnér, vari

hemställts, att vid beviljandet av anslag till bekämpande av växtsjukdomar

må förklaras, att anslaget må användas jämväl för utrotande av

berberisbusken.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Utskottet har icke något att erinra mot att anslaget ifråga, som i nuvarande

års riksstat upptagits till 20,000 kronor, för nästa budgetår uppföres

med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 15,000 kronor.

Vidkommande motionerna erinras däri, att i avvaktan på förändrad lagstiftning

beträffande berberisbuskens utrotande något anslag för ändamålet

icke av Kungl. Majit föreslagits för budgetåret 1933/1934. Motionerna

avse att med anlitande av förslagsanslaget till bekämpande av

växtsjukdomar möjliggöra ett fullföljande av påbörjade och i vissa fall

redan långt framskridna åtgärder för berberisbuskens utrotande. För

egen del har utskottet icke något att erinra mot ett sådant tillmötesgående

av motionerna, att Kungl. Majit medgives rätt att, i den mån

anslag för dylikt ändamål efter prövning i varje särskilt fall kan befinnas

böra utgå, bereda erforderliga medel från anslaget till bekämpande

av växtsjukdomar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt i anledning av motionerna

1:134 och 11:264 till åtgärder för bekämpande av

växtsjukdomar anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra förslagsanslag av 15,000 kronor med rätt för

Kungl.. Majit att taga i anspråk förevarande anslag

jämväl för vissa åtgärder till berberisbuskens utrotande.

41 :o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 100 har departementschefen

anfört, att han funnit sig nödsakad föreslå, att särskilt anslag för ändamålet

icke uppföres å riksstaten för nästa budgetår. I den mån det icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

17

bleve möjligt för centralanstalten att med till anstaltens förfogande stående

medel utöva erforderlig verksamhet för ogräsens bekämpande,

syntes Kungl. Majit kunna ur anslaget till befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar anvisa något mindre belopp för ändamålet.

Detta får utskottet härigenom

omförmäla.

42 :o) Berberisbuskens utrotande. Enligt vad departementschefen under

punkt 101 anfört har i avvaktan på ändrad lagstiftning beträffande berberisbuskens

utrotande något nytt anslag för ändamålet icke ansetts böra

upptagas för budgetåret 1933/1934.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 107

av herr Heiding m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte för nästa budgetår

till bestridande av kostnader för berberisbuskens utrotande anvisa

ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Under punkt 40 här ovan har utskottet hemställt örn rätt för Kungl.

Majit att taga i anspråk extra förslagsanslaget till bekämpande av växtsjukdomar

jämväl för vissa åtgärder till berberisbuskens utrotande. Under

åberopande härav hemställer utskottet,

att förevarande motion lii 107 må anses besvarad

genom vad utskottet sålunda föreslagit.

43io) Lantbruksmöten. Enligt vad under punkt 102 anförts har departementschefen

med beräkning att 4/s av det för budgetåret 1931/1932 anvisade

anslaget till lantbruksmöten å 25,000 kronor bör disponeras för det

första distriktslantbruksmötet samt att ett ytterligare belopp av 25,000

kronor ställes till förfogande före sagda mötes avhållande 1935 funnit anslag

icke med nödvändighet behöva anvisas för budgetåret 1933/1934. Detta

får utskottet härigenom

omförmäla.

44 :o) Lantbruksattachéer. Med tillstyrkande av Kungl. Majits under

punkt 103 gjorda framställning, som innefattar en sänkning av anslaget

för ifrågavarande ändamål med 3,000 kronor med hänsyn till föreslagen

nedsättning av lantbruksattachéernas expensmedel med tillhopa motsvarande

belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,

nämligen en i London, en i Berlin

och en i Riga, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra anslag av 62,500 kronor.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 19.33. 10 sami. Nr 1.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

45 :o) Utbildningskur ser för mjölkbedömare. Enligt vad departementschefen

under punkt 105 anfört behöver med hänsyn till den beräknade

medelstillgången någon ny medelsanvisning icke ifrågasättas, vilket utskottet

härigenom får

omförmäla.

46:o) Statens spannmålsnämnd m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkt 109 gjorda framställning — innebärande att för ändamålet

skulle för budgetåret 1933/1934 anvisas 15,000 kronor mindre än under

innevarande budgetår — hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna

för statens spannmålsnämnds verksamhet och vad härmed

sammanhänger anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

47 :o) Kontroll över fläskexporten. Av den under punkt 110 lämnade

redogörelsen framgår, att en å förevarande anslag förefintlig behållning

är tillfyllest för täckande av kostnaderna för ifrågavarande kontroll

intill utgången av budgetåret 1933/1934, jämväl därest kontrollen kunde

taga sin början under innevarande budgetår. Detta får utskottet härigenom
omförmäla.

48 :o) Landsbygdens elektrifiering. Enligt vad departementschefen under

punkt 112 anfört skulle en å ifrågavarande anslag beräknad reservation

vara tillräcklig för tillgodoseende av det mest nödvändiga bidragsbehovet

under 1933. Med hänsyn härtill och av statsfinansiella hänsyn

har departementschefen i överensstämmelse med ett av granskningsnämnden

avgivet yttrande icke ansett sig kunna förorda uppförande av anslag

för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934. Detta får utskottet

härigenom

omförmäla.

49 :o) Statens egnahemsstyrelse. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.

Maj :ts under punkt 115 framställda förslag innebärande en anslagsminskning

med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till statens egnahemsstyrelse anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr ].

19

50 :o) Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare. I riksstaten för

budgetåret 1932/1933 är för förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare

uppfört ett förslagsanslag av 1,090,000 kronor. Enligt Kungl. Majrts

under punkt 116 framställda förslag skulle anslaget på grund av automatiska

stegringar för nästföljande budgetår behöva upptagas med 1,115,000

kronor. Med tillstyrkande av ifrågavarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för utlämnande av förvaltningshidrag

för 1933 till egnahemslåneförmedlarna anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

1.115.000 kronor.

51 :o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet

(jordanskaffningsbidrag). Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

under punkt 117 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för utlämnande av statsbidrag för 1933 till hushållningssällskap

för jordanskaffningsverksamhet anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

1.000 kronor.

52 :o) Kolonisation å vissa kronoparker. För budgetåret 1932/1933 beräknades

medelshehovet för kolonisation å vissa kronoparker till 177,500

kronor. Enligt Kungl. Maj:ts under punkt 120 framställda förslag har

för nästa budgetår ett belopp av 163,000 kronor ansetts vara tillfyllest.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må för kolonisationsverksamhetens bedrivande

å kronoparker i Norrland och Dalarna anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag

av 163,000 kronor.

53 :o) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 121 gjorda framställning,

innefattande en anslagsminskning för budgetåret 1933/1934 med 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten

å Alträsks kolonisationsområde i

Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 3,400 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

54 :o) G. E. Broms’ egnahemsstiftelses kolonisationsverksamhet. Under

punkt 122 har Kungl. Majit gjort framställning om anvisande av anslag

till understödjande av G. E. Broms’ egnahemsstiftelses kolonisationsverksamhet.

G. E. Broms’ egnahemsstiftelse är ägare av åtskilliga fastigheter i Karl

Gustavs socken av Norrbottens län. Stiftelsens ändamål är enligt dess

stadgar,, vilka fastställts av Kungl. Majit, att, sedan den till stiftelsen

överlämnade fasta egendomen fördelats i mindre lägenheter eller hemmansdelar,

tillhandahålla desamma med eller utan åbyggnader på billiga

villkor åt mindre bemedlade. Stiftelsens angelägenheter handhavas av

en styrelse bestående av tre personer, av vilka en, som tillika är styrelsens

ordförande, förordnas av Kungl. Majit, en utses av Norrbottens läns landsting

och en av Norrbottens läns hushållningssällskap.

Av de utav stiftelsen ägda fastigheterna äro vissa belägna inom Keräsjoki

och Keräsjänkkä skifteslag. En avsevärd del av dessa fastigheter utgöres

av myrmark. För torrläggningen av dessa och vissa andra fastigheter har

genomförts en reglering av Keräsjoki och Vuomajoki vattendrag. För detta

regleringsföretag har Kungl. Majit, efter därtill av 1924 års riksdag (prop.

nr 36; B. skr. nr 71) lämnat särskilt medgivande, beviljat statsbidrag med

465,000 kronor från norrländska avdikningsanslaget. Då företagets kostnader

beräknades till 500,000 kronor, utgjorde detta bidrag väsentligt större

del av kostnaderna än som enligt de för avdikningsanslaget gällande bestämmelser

eljest kunnat ifrågakomma. Vid sidan av regleringsföretaget

har stiftelsen under de senare åren bedrivit arbete för den sekundära dikningen

å stiftelsens marker i Keräsjoki och Keräsjänkkä skifteslag. I

Keräsjoki skifteslag har sålunda torrlagts omkring 400 hektar myrmark

och i Keräsjänkkä skifteslag omkring 150 hektar myrmark. Dikningsarbetet

har utförts i samarbete med statens arbetslöshetskommission. För

dikningsarbetet inom Keräsjänkkä skifteslag har även anlitats ett av 1930

års riksdag (motionerna 1:201 och 11:353; R. skr. nr 393) anvisat anslag

av 50,000 kronor. Ytterligare dikningsarbeten inom Keräsjoki skifteslag,

avseende torrläggning av ett myrmarksområde örn 270 hektar, hava sedermera

av stiftelsen igångsatts i samarbete med arbetslöshetskommissionen.

I skrivelse den 31 augusti 1932 har stiftelsen ansökt örn ett statsbidrag

av 40,000 kronor för fullföljandet av kolonisationsarbetet inom Keräsjoki

och Keräsjänkkä skifteslag.

Departementschefen har anfört följande:

»Såsom av det nu anförda framgår hava statsmakterna ansett sig böra i

särskild ordning lämna förenämnda stiftelse understöd för det förberedande

arbetet med kolonisationen av de utav stiftelsen innehavda områdena.

Genom det i Keräsjoki och Keräsjänkkä skifteslag utförda arbetet torde

förutsättningar hava skapats för åstadkommande av egnahemslägenheter

för jordbruksändamål. För att stiftelsen skall kunna fullfölja kolonisa
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

21

tionsarbetet i enlighet med de uppgjorda planerna synes visst ytterligare

understöd böra lämnas från statens sida. Kolonisationsarbetet har hittills

av stiftelsen till betydande del utförts i samarbete med statens arbetslöshetskommission,

och vid utförandet av det arbete, varom nu är fråga,

avser stiftelsen att likaledes samarbeta med arbetslöshetskommissionen. Det

av stiftelsen begärda statsbidraget skall enligt stiftelsens förslag användas

till bestridande av de kostnader, som under detta samarbete i fortsättningen

krim me att falla på stiftelsen. Statsbidraget skulle sålunda ej endast komma

egnahemsändamålet till godo utan även bidraga till att sysselsättning i viss

utsträckning skulle beredas åt arbetslösa i de av arbetet berörda trakterna.

Med hänsyn till angivna omständigheter finner jag mig, i likhet med de

i ärendet hörda myndigheterna, böra biträda stiftelsens framställning. Mot

det begärda statsbidragets belopp har jag icke något att erinra. Körande

statsbidragets användning torde Kungl. Majit framdeles få meddela närmare

bestämmelser.»

Utskottet, som i betraktande av de i ärendet anförda omständigheterna

icke anser sig böra göra någon erinran mot anvisande av det äskade anslaget,

hemställer,

att riksdagen må till understödjande av G. E. Broms’

egnahemsstiftelses kolonisationsverksamhet anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av

40,000 kronor.

55:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 123 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt ändring

rörande villkoren för erhållande av statsbidrag från statens avdikningsanslag;
2)

medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1933/1934 bevilja

statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst 2,500,000 kronor;

3) anvisa för budgetåret 1933/1934 under titel statens avdikningsanslag

ett extra förslagsanslag av 2,500,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 271

av herr Lunden har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1933/1934 för statens avdikningsanslag anslå ett belopp av 3,800,000

kronor och att bidrag därav må utgå med hälften av kostnaden för arbetets

fullgörande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag från statens

avdikningsanslag äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr

257) med däri genom kungörelsen nr 215/1929 gjord ändring.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

TJtskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle det högsta bidragsbeloppet under

budgetåret 1933/1934 bestämmas till 2,500,000 kronor, och för tillgodoseende

av medel härtill för samma tid skulle anvisas ett anslag å 2,500,000

kronor. Härjämte innebär förslaget sådan ändring rörande villkoren för

erhållande av statsbidrag från ifrågavarande anslag, att den som erhåller

bidrag ur avdikningsanslaget bör tillförbindas att, när så av lantbruksstyrelsen

påfordras, efter företagets fullbordande förete behörigen

verifierade räkenskaper över de med företaget förenade utgifterna och

att vidkännas sådan minskning av till företaget beviljade statsunderstöd,

som lantbruksstyrelsen efter granskning av sagda räkenskaper finner sig

böra föreskriva.

Motionären avser en ökning av det av Kungl. Majit äskade anslaget

med 1,300,000 kronor eller till 3,800,000 kronor. Vidare föreslår motionären

— med utgångspunkt från att Kungl. Maj :ts förslag skulle i fråga örn

bidragskvoten innebära en förändring så tillvida att denna kvot skulle utgöra

högst hälften av kostnaden — att föreskrift meddelas därom att

statsbidrag må utgå med hälften av kostnaden.

I betraktande av att såsom departementschefen under förevarande

punkt erinrat Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning, föreslagit

uppförande i riksstaten jämväl av ett särskilt anslag å icke mindre än

4,000,000 kronor till understödjande av sådana torrläggningsföretag, som

äro ägnade att motverka arbetslösheten, anser sig utskottet icke böra

förorda att statens avdikningsanslag för nästa budgetår bestämmes till

högre belopp än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet bar heller icke något

att erinra mot den av Kungl. Majit föreslagna ändringen i bidrags villkoren.

Med avseende å bidragskvoten innebär Kungl. Majits förslag icke

— såsom motionären synes förmena — någon förändring i vad nu gäller.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning och med avslag å motionen

lii 271

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt ändring rörande villkoren för erhållande

av statsbidrag från statens avdikningsanslag;
2)

medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1933/1934 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag

å tillhopa högst 2,500,000 kronor;

3) anvisa för budgetåret 1933/1934 under titel statens

avdikningsanslag ett extra förslagsanslag av

2,500,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

56:o) Undersökning rörande vattenavledning från Helgeåns vattenområde.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 124 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må av det för utredning och undersökning

rörande vattenavledning från Helgeåns vattenområde

av 1930 års riksdag beviljade anslaget av

50,000 kronor anvisa för hudgetåret 1933/1934 ett extra

reservationsanslag av 11,000 kronor.

57:0) Undersökning rörande vattenavledning från Emåns vattenområde.

Kungl. Maj:ts under punkt 125 gjorda framställning avser att för ifrågavarande

undersöknings slutförande skulle utöver förut anvisade 8,000 kronor

beviljas ytterligare 10,000 kronor, varav 4,000 kronor skulle uppföras

i riksstaten för budgetåret 1933/1934. Med tillstyrkande av förslaget hemställer

utskottet,

att riksdagen må till fortsatt utredning och undersökning

rörande vattenavledning fran Emans vattenområde

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

58 :o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkt 128 gjorda framställning — innebärande

nedskärning med 3,000 kronor i jämförelse med de medel, som under

innevarande budgetår stå till förfogande för bestridande av driftkostnader

vid ifrågavarande anstalt —• hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1933/1934 anvisa

a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket ett extra förslagsanslag

av 24,500 kronor;

b) till driftkostnader för nämnda anstalt ett extra

reservationsanslag av 12,000 kronor.

59 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 130 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,

nu 26,000 kronor, med 4,000 kronor till 22,000 kronor.

60:o) Främjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 131 gjorda framställning — innebärande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att anslag skalle anvisas till belopp, sorn, jämte en påräknad reservation

den 1 juli 1933 av 20,000 kronor, motsvarar väntat behov under nästa

budgetår av understödslån för främjande av fiske på avlägsna fiskevatten

— hemställer utskottet,

att riksdagen må för lämnande av understöd för

främjande av fiske på avlägsna fiskevatten anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor.

61 :o) Fartyget Skagerak. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under

punkt 136 gjorda framställning, i vilken räknats med ett 11,000 kronor

lägre anslagsbehov än för löpande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnader

för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

62:o) Fartyget Eystrasalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under

punkt 137 gjorda framställning, vari genom viss inskränkning i seglationstiden

anslagsbehovet beräknats kunna nedbringas med 2,300 kronor

i jämförelse med löpande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

63 :o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Enligt vad

departementschefen anfört under punkt 138 behöver med hänsyn till beräknad

reservation och under förutsättning av viss begränsning i tiden

för bevakningsfartyget Svensksunds expedition nytt anslag för ändamålet

ej anvisas för budgetåret 1933/1934, vilket utskottet härigenom får

omförmäla.

64 :o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 139 gjorda framställning, enligt

vilken anslagsbehovet för nästa budgetår uppskattats till ett 10,000 kronor

lägre belopp än för löpande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning i vissa fall till

strandägare för mistad fiskerätt m. m. anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 50,000

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

25

65:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.

Under punkt 142 har Kungl. Majit gjort framställning örn uppförande av

anslag för ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor,

innefattande jämväl utgifter för dyrtidstillägg. Såsom nytt extra

reservationsanslag har upptagits 48,000 kronor för byggnadskostnader

vid Bjurfors skogsskola. En utvidgning och reparation av byggnaderna

vid denna skogsskola hava ansetts oundvikliga, och kostnaderna härför

beräknas till 96,000 kronor, vilket belopp skulle fördelas på två budgetår.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, har utskottet med

hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga ändring i det erforderliga

anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och i betraktande

av det äskade dyrtidstilläggsanslagets natur av förslagsanslag funnit sig

höra förorda upptagande av ifrågavarande anslag med det av Kungl.

Majit föreslagna beloppet.

På grund härav och då under förevarande punkt gjorda anslagsäskanden

ej heller i övrigt föranleda någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska det under anslagstiteln ersättning till

statens domäners fond för utgifter för statens skogsskolor

upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,

nu 65,300 kronor, med 3,300 kronor till 62,000

kronor;

b) minska det under samma anslagstitel upptagna

ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter, nu

66,000 kronor, med 26,900 kronor till 39,100 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för byggnadskostnader

vid Bjurfors skogsskola anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra reservationsanslag av 48,000

kronor;

d) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för omförmälda skolor anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 7,250 kronor.

66 io) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan

vid Kloten. Enligt Kungl. Majits under punkt 143 gjorda framställning

skulle för avlöningar m. m. vid fortsättningsskolan vid Kloten för budgetåret

1933/1934 erforderliga medel tarva en höjning av 1,600 kronor, varemot

beträffande övriga utgifter och dyrtidstillägg medelsbehovet skulle

vara något mindre än förut.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har utskottet intet

att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1933/1934

1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter

för kalenderåret 1933 för fortsättningsskolan

vid Kloten

a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av

20,350 kronor;

h) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag

av 5,200 kronor;

2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för samma skola ett extra

förslagsanslag av 1,550 kronor.

67:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 145 gjorda framställning och under hänvisning

till vad utskottet anfört under punkt 65 hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning till statens domäners

fond för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för

tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna

och Idre socknar anvisa för hudgetåret 1933/1934

ett extra förslagsanslag av 34,000 kronor.

68 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å skyddsskogar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 146 gjorda framställning

och under hänvisning beträffande det därunder till dyrtidstillägg upptagna

anslaget till vad utskottet under punkt 65 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning

till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å

skyddsskogar, nu 82,400 kronor, med 9,300 kronor, till

73,100 kronor;

h) till ersättning till statens domäners fond för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 5,300 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

27

69: o) Skogsvård å enskilda skogar i lappmarkerna samt Särna och

Idre socknar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkt 147 gjorda

framställning — innebärande att under år 1933 skulle för ifrågavarande

ändamål stå till förfogande ungefär samma belopp som närmast föregående

år — hemställer utskottet,

att riksdagen må till främjande av skogsvård å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre

socknar anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

70 :o) Skogsvårdens befrämjande. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

under punkt 148 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för budgetåret 1933/1934 anvisa till skogsvårdens befrämjande,

att i mån av förefallande behov fördelas

mellan skogsvårdsstyrelserna, ett extra reservationsanslag

av 830,000 kronor.

71:o) Statens skogsodlingsanslag. Under punkt 149 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1933/1934 under benämningen statens

skogsodlingsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000

kronor.

Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen

den 27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens

skogsodlingsanslag. Vidare har Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär

(nr 271) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med

vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda kungörelse, vilket cirkulär

ändrats i viss del genom cirkulär den 30 april 1931 (nr 78).

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr

370 av herrar Andersson i Leabo och Petersson i Broaryd har hemställts

bland annat, att riksdagen måtte under benämning statens skogsodlingsanslag

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förslag innefattar, att statens skogsodlingsanslag i enlighet

med hemställan av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund

för nästa budgetår uppföres med samma belopp som för innevarande budgetår

eller 350,000 kronor. Centralrådet har vid uppgörande av sitt förslag

utgått från att för tillfälliga skogsvårdsåtgärder komme att beviljas ett

särskilt anslag å 1.500,000 kronor. Motionärerna föreslå en höjning av

skogsodlingsanslaget till 400,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

För egen del anser sig utskottet nied hänsyn till att Kungl. Majit såsom

departementschefen erinrat under utgifter för kapitalökning, föreslagit

uppförande av ett särskilt anslag å icke mindre än 3,500,000 kronor för

tillfälliga skogsvårdsåtgärder icke böra förorda, att statens skogsodlingsanslag

sättes till högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna och kan

sålunda icke biträda motionen.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits

förevarande framställning och med avslag å motionen

lii 370 i vad rör nu ifrågavarande anslag för budgetåret

1933/1934 under benämningen statens skogsodlingsanslag

anvisa ett extra reservationsanslag av

350,000 kronor.

72 io) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 150 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att

1) för budgetåret 1933/1934 under benämningen statens skogsutdikningsanslag

anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor;

2) medgiva, att av statens skogsutdikningsanslag må för tiden till och

med den 30 juni 1934 användas ett belopp av intill 10,000 kronor för utförande,

enligt bestämmelser som Kungl. Majit må meddela, av undersökning

rörande den av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet understödda

dikningsverksamheten.

Med anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts följande,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:149 av herr Tjällgren m. fl. likalydande med lii 281 av herr Nyblom

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte höja statens skogsutdikningsanslag

från 750,000 kronor till 1,500,000 kronor att utgå efter samma

grunder som hittills med den skillnaden dock att bidragsprocenten höjes

till 70, samt att härför erforderliga medel utgå av för arbetslöshetens bekämpande

avsedda medel;

2) lii 370 av herrar Andersson i Leabo och Petersson i Broaryd, vari

hemställts, bland annat, att riksdagen måtte för budgetåret 1933/1934 under

benämning statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,300,000 kronor.

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna

i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för

statsbidrag från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelserna

nr 365/1928 och 273/1930 gjorda ändringar. Vidare har Kungl.

Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser

och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen

av förstberörda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i vissa delar genom

cirkulär den 27 juni 1930 (nr 275) och den 30 april 1931 (nr 79).

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

29

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund har, under förutsättning att särskilt anslag för tillfälliga

skogsvårdsåtgärder till belopp av 1,500,000 kronor anvisades jämväl för

nästa budgetår, begränsat anslagsbehovet till samma belopp, som av riksdagen

beviljats för nu löpande budgetår eller 1,000,000 kronor. I motionerna

1:149 och 11:281 hemställes, att förevarande anslag bestämmes till

1.500.000 kronor, och i motionen II: 370 upptages detsamma till 1,300,000

kronor.

Med hänsyn till att, såsom departementschefen under ifrågavarande

punkt erinrat, Kungl. Maj:t under utgifter för kapitalökning, föreslagit

uppförande i riksstaten jämväl av ett särskilt anslag å icke mindre än

3.500.000 kronor för tillfälliga skogsvårdsåtgärder, finner sig utskottet

icke böra tillstyrka att statens skogsutdikningsanslag för budgetåret

1933/1934 sättes till högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit eller 750,000

kronor. Icke heller kan utskottet förorda det i motionerna 1:149 och

II: 281 innefattade förslaget att höja bidragsprocenten, nu 40 procent, till

70 procent. Mot att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag av ifrågavarande

anslag 10,000 kronor må tagas i anspråk för undersökning rörande

den av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet understödda

dikningsverksamheten har utskottet icke något att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å motionerna

1:149 och 11:281 samt 11:370 den sistnämnda i vad

rör nu ifrågavarande anslag

1) för budgetåret 1933/1934 under benämningen statens

skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag

av 750,000 kronor;

2) medgiva, att av statens skogsutdikningsanslag må för

tiden till och med den 30 juni 1934 användas ett belopp

av intill 10,000 kronor för utförande, enligt bestämmelser

som Kungl. Majit må meddela, av undersökning

rörande den av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet

understödda dikningsverksamheten.

73:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts under punkt 151 gjorda framställning, innefattande en anslagsminskning

i förhållande till anslaget för löpande budgetår med 9,350 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 för

skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra reservationsanslag av 30,000 kro
-

Utskottet.

nor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

74:o) Lantmäteristyrelsen. Under punkt 153 har Kungl. Majit gjort

framställning örn anslag till lantmäteristyrelsen för budgetåret 1933/1934.

På framställning av Kungl. Majit har riksdagen för ett vart av budgetåren

1927/1928—1931/1932 medgivit, att från anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän finge till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen,

som handhade kassa- och boföringsgöromålen, utgå, utöver den med

kanslibiträdesbefattningen förenade avlöningen, ett särskilt arvode av

768 kronor för år räknat.

Såsom framgår av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen, har

det vid ärendets tidigare riksdagsbehandling erkänts, att löneförmånerna

för nämnda befattningshavare äro väl lågt beräknade. Att frågan hittills

icke slutligt ordnats beror därpå, att viss utredning avvaktats rörande

lönegradsplacering av registratorer och kassörer vid de till allmänna

civilförvaltningen hörande centrala verken. Då emellertid dylik allmän

utredning icke kommit till stånd, har ett ytterligare uppskjutande av den

nu föreliggande lönefrågans lösning synts varken påkallat eller lämpligt.

Det av Kungl. Majit framlagda förslaget innebär i sak ingen annan

ändring i jämförelse med anslaget för löpande budgetår än att för handhavande

av kassör- och bokhållargöromålen hos lantmäteristyrelsen skall

inrättas en befattning i lönegraden B 14, därvid förutsättes, att den befattningshavare

hos styrelsen, fru Märtha Lindgren, som med placering

såsom kanslibiträde och med åtnjutande av förenämnda tilläggsarvode av

768 kronor hittills omhänderhaft kassörs- och bokföringsgöromålen, torde

utan ansökan höra överföras å den nya befattningen i lönegraden B 14

med rätt för henne att, i och för löneklassplacering inom sagda lönegrad,

tillgodoräkna den tid, varunder hon på eget ansvar ombesörjt kassa- och

bokföringsgöromålen hos styrelsen. I samband härmed skulle antalet i

staten för lantmäteristyrelsen uppförda tre kanslibiträdesbefattningar

minskas till två.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) räknat från och med den 1 juli 1933, bestämma

antalet ordinarie befattningar hos lantmäteristyrelsen

på följande sätti

Befattning

Lönegrad

1 generaldirektör...................................

..................... A 3

3 byråchefer...........................................

B 30

3 byrådirektörer ...................................

..................... B 26

1 arkivarie ...........................................

..................... B 24

2 byråingenjörer...................................

B 21

1 registrator...........................................

..................... B 21

1 kassör och bokhållare......................

.................... B14

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 31

Befattning Lönegrad

1 arkivbiträde ........................................................... B 10

1 förste expeditionsvakt.......................................... B 7

2 kanslibiträde!! ........................................................ B 7

2 expeditionsvakter.................................................... B 5

2 kontorsbiträden...................................................... B 4;

2) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordat förslag till stat för lantmäteristyrelsen,

att tillämpas från och med budgetåret 1933/

1934;

3) minska ordinarie förslagsanslaget till lantmäteri
styrelsen,

nu................................................ kronor 182,700,

med................................................................ » 1,500

till ................................................................ » 181,200.

75:o) Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 154 gjorda framställning,

innefattande med hänsyn till beräknad reservation en sänkning av

anslaget för ifrågavarande ändamål med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för

förteckning och förvaring av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra reservationsanslag av 13,500 kronor.

76 :o) Avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren

i länen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 155

framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid

lantmäterikontoren i länen anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 78,100 kronor.

77:o) Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag under punkt 156 hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till renovation av kartor för lantmäterikontoren

i länen, nu 6,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000

kronor.

78:o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av

vissa kartor m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 157

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

gjorda framställning, innefattande en sänkning av anslaget för ifrågavarande

ändamål med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontoret

i Vänersborg av kopior av vissa kartor med

tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

79 :o) Avlöningar till lantmäteripersonal, som sysselsattes med lantmäteriförrättningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 158

hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra ordinarie anslaget till avlöningar till

lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

med oförändrat belopp, 746,900 kronor.

80:o) Ersättning för publik renovation. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 159 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till ersättning

för publik renovation med oförändrat belopp, 30,000

kronor.

81:o) Reseersättningar vid lantmäteriväsendet. Under punkt 161 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till reseersättningar vid lantmäteriväsendet

anvisa för budgetåret 1933/1934 såsom särskilda extra förslagsanslag
a)

till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen

och vid lantmäterikontoren i länen 20,000 kronor;

b) till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med

lantmäteriförrättningar, 300,000 kronor eller tillhopa 320,000 kronor.

Med anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts följande,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:18 av herrar Frändén och Halvarsson likalydande med 11:83 av

herr Nilsson i Antnäs m. fl., vari hemställts, dels att riksdagen ville avslå

föreliggande proposition i vad det gäller överflyttande på jordägarna av

de ersättningar för traktamenten, vilka för närvarande gäldas av statsmedel;

dels att riksdagen i stället ville uti riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra ett extra förslagsanslag örn 800,000 kronor till reseersättningar

åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

att utgå enligt för närvarande gällande bestämmelser.

2) 1:43 av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl. likalydande med II: 279

av herr Jönsson i Boa m. fl., vari hemställts, att Kungl. Maj:ts förslag örn

att traktamentsersättningar för lantmäteriförrättningar skola överflyttas

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

33

pa sakägarna icke må vinna bifall, samt att till rese- oell traktamentsersättning

åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

beviljas ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor.

3) 1:133 av herr Johansson, Johan, m. fl. likalydande med 11:277 av

herr Johanson i Hallagården, vari vidkommande anslaget till reseersättningar

åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

hemställts,

a) att traktamentsersättning till lantmäteripersonal, som sysselsättes

med lantmäteriförrättningar, alltjämt må bestridas av statsmedel;

b) att det i statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, p. 161, uppförda

anslaget till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som sysselsättes

med lantmäteriförrättningar, å 300,000 kronor måtte höjas med 300,000

kronor till 600,000 kronor.

4) II: 105 av herr Werner i Höjen m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta höja det av Kungl Maj:t under nionde huvudtiteln, punkt

161, äskade extra förslagsanslaget till reseersättningar åt lantmäteripersonal,

som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, från 300,000 kronor till

800,000 kronor för att möjliggöra, att traktamentsersättning fortfarande

må utgå av statsmedel.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

hänvisas till motionerna.

Jämlikt beslut av 1918 och 1920 års riksdagar utgå som regel kostnaderna

för rese- och traktamentsersättning till distriktslantmätare och

deras biträden av statsmedel. Traktamentsersättningen har intill den

1 juli 1932 utgått enligt grunderna i allmänt resereglemente. I sitt utlåtande

nr 67 till 1920 års riksdag angående vissa anslag till lantmäteriväsendet

för 1921 m. m. underströk jordbruksutskottet liksom vid motsvarande

frågas behandling 1919, att åtskilliga begränsningar i rätten till

reseersättning åt lantmätare borde stadgas i likhet med vad som skett

exempelvis beträffande sådana ersättningar till skogsstatens personal.

Den 31 december 1920 utfärdade Kungl. Maj:t förordning, angående

distriktslantmätare m. fl. tillkommande resekostnads- och traktamentsersättning

(resereglemente för lantmätare, nr 909/1920). I det av riksdagen

på sätt ovan nämnts angivna avseendet innebar sistnämnda

reglemente endast en bestämmelse örn viss reducering av traktamentsersättningen

vid vistelse på samma plats längre tid i följd än 14 dygn.

Enligt för tiden 1 augusti till och med den 30 juni 1929 gällande allmänt

resereglemente (nr 354/1925 och 243/1927) samt tilläggsbestämmelser

till allmänt resereglemente (ur 355/1925 och 244/1927) utgick traktamentsersättning

till distriktslantmätare med 12 kronor för dag och 6

kronor för natt eller tillhopa med 18 kronor och i nytt allmänt resereglemente

den 27 juni 1929 (nr 210) och tilläggsbestämmelser därtill (nr

211) bestämdes samma ersättning till (12 + 7=) 19 kronor.

De 1930 församlade statsrevisorerna framhöllo i sin berättelse, att

Bihang till riksdagens protokoll 19.13. tO sami. .Yr /.

;i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

den huvudsakliga orsaken till en konstaterad påfallande ökning i utgifterna

för rese- och traktamentspenningar under nionde huvudtiteln vore

att söka i ökade utgifter för distriktslantmätares och deras biträdens resor.

Statsrevisorerna erinrade vidare, att riksdagen på sätt ovan nämnts

förutsatt, att åtskilliga begränsningar i rätten till reseersättning borde

stadgas för ifrågavarande personal, liksom skett exempelvis beträffande

liknande ersättningar till skogsstatens personal. Det syntes statsrevisorerna

nödvändigt, att för nedbringande av de höga kostnaderna för

distriktslantmätares och deras biträdens resor åtgärder snarast vidtoges

för begränsning i rätten till traktamentsersättning, i likhet med vad

som i besparande syfte skett beträffande ett flertal grupper befattningshavare.

Statsrevisorerna ifrågasatte, örn icke liknande besparingsbestämmelser,

som gällde i fråga örn traktamentsersättning till viss personal

vid domänverket, även borde komma till tillämpning beträffande

traktamentsersättning till här ifrågavarande personal.

I sitt över statsrevisorernas berörda berättelse avgivna utlåtande nr

158 vid 1931 års riksdag uttalade statsutskottet, att utskottet icke kunnat

undgå finna åtskilliga skäl tala för att åtgärder i besparingssyfte

vidtoges beträffande reseersättningar till lantmäteripersonal, som sysselsättes

med lantmäteriförrättningar samt förutsatte, att ett på Kungl.

Majit då beroende förslag i sådant avseende i en nära framtid upptoges

till avgörande.

Genom kungörelse den 10 juli 1932 (nr 190) vidtog Kungl. Majit sådan

ändring i förenämnda resereglemente för lantmätare (nr 909/1920),

att traktamentsersättning skulle för dygn utgå för distriktslantmätare

med (9 + 6 =) 15 kronor, för extra lantmätare med (8 + 5 =) 13 kronor,

för tekniskt biträde med (7 + 5=) 12 kronor och för lantmäterielev med

(4 + 2 =) 6 kronor. Slutligen torde böra nämnas, att det enligt 10 § i

nyssnämnda resereglemente för lantmätare åligger sakägare att, där så

påfordras och det utan avsevärda svårigheter kan ske, mot i orten gängse

pris tillhandahålla förrättningsmannen och hans tjänstemedhjälpare god

husmanskost samt tjänligt husrum med ljus, värme och uppassning, samt

att, därest sakägare uraktlåter detta, det åligger honom att gälda ersättning

till vederbörande för den merkostnad, som denne styrker sig hava

för kost och husrum utgivit utöver honom tillkommande traktamentsersättning.

Till jämförelse må här beträffande domänverkets personal meddelas

följande.

Intill den 1 augusti 1925 utgick traktamentsersättning till domänverkets

personal liksom i fråga örn lantmäteripersonalen i huvudsak enligt

gällande resereglemente, varvid exempelvis de varandra motsvarande

befattningarna jägmästare och distriktslantmätare åtnjöto samma

traktamentsersättning.

Genom kungörelse den 20 juli 1925 (nr 377) är i fråga om domänver
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 35

kets lokala personal stadgat, att för sådana regelbundet och ofta återkommande

resor, som innefattades i tjänstemans vanliga tjänsteutövning

traktamentsersättning skulle från oell med den 1 augusti 1925 utgå

till jägmästare med 8 kronor för dag oell 3 kronor för natt eller för

dygn 11 kronor, till överjägmästarassistent med (7 + 3 =) 10 kronor och

till kronojägare med (4 + 2—) 6 kronor.

Med hänsyn till det statsekonomiska läget anser utskottet i likhet med

departementschefen ofrånkomligt, att en minskning åvägabringas i fråga

örn statens kostnader för lantmäteripersonalens resekostnads- och traktamentsersättningar,

vilka kostnader under senare år uppgått till högst

betydande belopp, för budgetåret 1931/1932 till icke mindre än 1,046,800

kronor. Mot att såsom Kungl. Maj:t föreslagit i sådant syfte till vederbörande

sakägare överflytta kostnaderna för traktamentsersättning till

ifrågavarande personal hava emellertid i samtliga de väckta motionerna

framförts vägande skäl. Då staten genom beslut vid 1918 och 1920 års

riksdagar åtog sig kostnaderna för lantmätarnas rese- och traktamentsersättning

åberopades bland annat, att jordbrukarna då vore i stort behov

av en lindring i kostnader för lantmäteriförrättningar. Den lindring,

som åstadkoms genom statens övertagande av nämnda kostnader,

har emellertid till en del uppvägts av höjda avgifter för lantmäteriarbete

enligt nu gällande lantmäteritaxa ävensom av jorddelningslagens bestämmelser

örn noggrannare förrättningsförfarande med därav följande ökade

kostnader. Härtill kommer, att mot den föreslagna överflyttningen till

vederbörande sakägare i alldeles särskild grad tala de nära nog katastrofala

ekonomiska svårigheter, med vilka landets jordbrukare på grund

av den rådande depressionen för närvarande hava att kämpa. Statskontoret

har ock uttalat, att tveksamhet kunde göra sig gällande med avseende

å lämpligheten att i den föreslagna omfattningen överföra traktamentskostnaderna

på sakägarna. Ett genomförande av Kungl. Maj:ts

förslag torde såsom i motionerna framhållits knappast heller kunna undgå

att medföra vissa olägenheter i fråga om traktamentsersättningens

utbekommande ävensom ökade kostnader för kontroll. Utskottet anser

sig sålunda icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag. Kostnaderna för

ifrågavarande traktamentsersättning torde alltså fortfarande böra bestridas

av statsmedel.

Det i de båda likalydande motionerna 1:133 och 11:277 framförda förslaget

örn en nedsättning av utgående traktamentsersättning synes utskottet

erbjuda en lämpligare väg till ernående av besparing i statens

ifrågavarande kostnader. Såsom ovan nämnts hava liknande åtgärder

(införande av besparingstraktamenten) vidtagits beträffande ett

flertal andra grupper befattningshavare, och från såväl statsrevisorernas

sorn riksdagens sida har ifrågasatts, att vidkommande lantmäteripersonalen

borde i förevarande avseende införas motsvarande bestämmel
-

UtskoUet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

ser, som ända sedan den 1 augusti 1925 gälla i fråga örn domänverkets lokala

personal. Då icke heller utskottet kan finna några skäl föreligga

för att lantmäteripersonalen skall beträffande traktamentsersättning intaga

en förmånligare ställning än domänverkets personal, förutsätter utskottet,

att från Kungl. Marits sida åtgärder komma att vidtagas för

åvägabringande i förevarande avseende av likformighet mellan lantmäteripersonalen

och domänverkets personal på grundvalen av den till domänverkets

personal nu utgående traktamentsersättningen. Vidare utgår

utskottet från att nu gällande bestämmelser örn viss maximianställningstid

för år räknat för tekniska biträden med rätt till traktamentsersättning

bibehållas oförändrade. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra, att Kungl. Maj:t i innevarande års nionde huvudtitel (punkt 127)

ställt i utsikt införande av besparingstraktamenten för de lokala fiskeritjänstemännen

i syfte att nedbringa statens utgifter för ifrågavarande

ändamål.

Beträffande det erforderliga anslagsbeloppet erbjuder det givetvis

stora svårigheter att med någon säkerhet bedöma storleken av det anslag,

som efter den ifrågasatta minskningen i traktamentsersättningen

kan komma att krävas. Vissa gjorda överslagsberäkningar giva emellertid

vid banden, att ett anslag å det i motionerna 1:133 och II: 277 föreslagna

beloppet eller 600,000 kronor torde bliva tillräckligt för ändamålet.

Mot det till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen

och vid lantmäterikontoren i länen upptagna anslaget å 20,000

kronor har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

till reseersättningar åt befattningshavare

vid lantmäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren i

länen anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 20,000 kronor;

2) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag vidkommande

reseersättningar åt lantmäteripersonal, som

sysselsättes med lantmäteriförrättningar, i vad avser

överflyttande på vederbörande sakägare av de

traktamentsersättningar, som nu bestridas av statsmedel,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i övrigt

och motionerna 1:18 och 11:83, 1:43 och 11:279,

1:133 och 11:277, de båda sistnämnda i vad avser anslaget

till reseersättningar till lantmäteripersonal,

som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, samt

II: 105, till reseersättningar åt lantmäteripersonal,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

37

som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

600,000 kronor.

82 :o) Bidrag till jorddelningsförrättningar. Under punkt 162 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag

till jorddelningsförrättningar, nu 140,000 kronor, med 100,000 kronor till

240.000 kronor.

I de under nästföregående punkt angivna likalydande motionerna 1:133

av herr Johansson, Johan, m. fl. och 11:277 av herr Johanson i Hallagården

har vidkommande förevarande anslag hemställts, att det i statsverkspropositionen,

nionde huvudtiteln, p. 162, uppförda anslaget till bidrag till

jorddelningsförrättningar å 240,000 kronor måtte sänkas med 100,000 kronor

till 140,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag med

100.000 kronor är uteslutande föranledd av Kungl. Maj:ts under nästföregående

punkt behandlade förslag örn överflyttande på vederbörande sakägare

av traktamentsersättningarna för lantmäteripersonal, som sysselsättes

med lantmäteriförrättningar i avsikt att lindra den föreslagna

anordningens ofördelaktiga verkningar för mindre bemedlade sakägare.

Då emellertid utskottet avstyrkt den ifrågasatta överflyttningen av

traktamentsersättningarna erfordras icke någon höjning av anslaget till

jorddelningsförrättningar, vadan detta sålunda bör bibehållas vid oförändrat

belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med avslag i så måtto å Kungl.

Maj:ts förevarande framställning och med anledning

av motionerna 1:133 och II: 277 i vad rör nu förevarande

anslag för budgetåret 1933/1934 uppföra ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till jorddelningsförrättningar

med oförändrat belopp, 140,000 kronor.

83:o) Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader i

sammanhang med skiften. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under

punkt 163 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader i

sammanhang med skiften med oförändrat belopp,

235,000 kronor.

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

84 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 164 gjorda framställning —- innefattande

en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 30,000

kronor på grund av att anslaget under de senaste åren alltjämt överskridits

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande i vissa fall med

allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen

av under nyttjanderätt upplåtet område, anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

130,000 kronor.

85:o) Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 165 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda

vägar anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor.

86:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag under punkt 166, innefattande en sänkning

av anslaget för ifrågavarande ändamål med 20,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för tilläggsavvittring i vissa delar

av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

87 :o) Ströängars indragande till kronan. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts under punkt 167 gjorda framställning, innefattande en sänkning

av anslaget för ifrågavarande ändamål med 100,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

88 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Under punkt 168

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag å 250,000 kronor till bestridande av kostnader

för provskiften i Kopparbergs län.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

39

För motsvarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett anslag

å 100,000 kronor. Såsom förklaring till det ökade anslagsbehovet har

anförts, att utflyttningar och väganläggningar nu skulle börja verkställas

samt att det vore statens bidrag till dessa arbeten, som både bleve de

till beloppet mest betydande och därjämte skulle koncentreras på en kortare

tidrymd än förrättningskostnaderna.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av de kostnader

för laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102)

rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller

med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs

län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas

av allmänna medel, anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

89 :o) Kartarbeten in. m. Enligt Kungl. Maj:ts under punkt 170 gjorda

framställning skulle ordinarie anslaget för kartarbeten m. m. genom en

väsentlig inskränkning av fältarbetena minskas med 59,700 kronor. Därjämte

skulle något extra anslag till diverse behov vid rikets allmänna

kartverk — i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaget med 15,000 kronor

— icke uppföras i riksstaten för budgetåret 1933/1934.

Framställningen föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må minska det under anslagstiteln

rikets allmänna kartverk uppförda ordinarie reservationsanslaget

till kartarbeten m. m., nu 223,700 kronor.

med 59,700 kronor till 164,000 kronor.

90 :o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Kungl. Maj:ts under

punkt 181 framställda förslag innebär en sänkning av anslaget för ifrågavarande

ändamål med 105,000 kronor, beroende, bland annat, därpå att

från nämnda anslag uteslutits kostnaderna för hyra av vissa ämbetslokaler.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu

425,000 kronor, med 105,000 kronor till 320,000 kronor.

91 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 183 gjorda framställning hemställer

utskottet,

Utskottet.

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, nu 200,000 kronor, med 40,000 kronor

till 160,000 kronor.

92:o) Extra utgifter. Med tillstyrkande av Kungl. Marits förslag under

punkt 184 hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 60,000 kronor, med 10,000

kronor till 50,000 kronor.

93:o) Reglering av vissa kursförluster. Enligt skrivelse den 14 juni

1932 (nr 309) har riksdagen medgivit, att anslaget till oförutsedda utgifter

i allmänhet må tagas i anspråk för bestridande av kostnader för

reglering av vissa kursförluster. Vidare har Kungl. Maj:t genom vissa

beslut förordnat, att kursförluster, som, efter det riksbanken genom

Kungl. Maj:ts beslut den 27 september 1931 befriats från skyldigheten att

inlösa sina sedlar med guld, uppstå vid utbetalande av lön och expensmedel

till innehavare av lantbruksattachébefattning, skulle, i den mån

sådan förlust överstege en kursmarginal av fyra procent, ersättas vederbörande

från anslaget till oförutsedda utgifter i allmänhet.

Enligt vad departementschefen under punkt 190 anfört har beredande

av erforderliga medel för ersättning för kursförlust åt lantbruksattachéerna

ansetts böra ske genom uppförande i riksstaten av ett särskilt anslag.

Emot Kungl. Maj:ts framställning har utskottet intet att erinra. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må till reglering av vissa kursförluster

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 16,000 kronor.

94:o) Övriga ordinarie anslag. Med avseende å de i nu gällande riksstat

under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen till departementschefen,

lantbruksstyrelsen, statskonsulenter och deras biträden, inspektion

över de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, stuteriväsendet,

veterinärinrättningen i Skara, avlöningsstat vid rikets allmänna

kartverk och tryckningskostnader kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,

vilka icke blivit här ovan eller i jordbruks
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

41

utskottets utlåtande nr 2 särskilt omnämnda, må i

riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföras med oförändrade

belopp.

Stockholm den 7 mars 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, N. August Nilsson, Carl E. Eriksson, von

Stockenström, Granath, Tjällgren, J. Fritiof Gustafson och David Hjalmar Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Olsson i Rödningsberg, Nilsson i

Landeryd, Andersson i Löbbo, Carlström, Björk, Bengtsson i Kullen och Gustafson i Vimmerby.

Reservationer

Under punkt 8 b) (Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i Västernorrlands

län) av herr Tjällgren, som ansett, att utskottet bort tillstyrka

den av herr Strindlund väckta motionen 11:270.

Under punkt 39 (Fraktlindring för kalk) av herrar Johansson i Uppmälby,

Sederholm, Carl E. Eriksson, von Stockenström, Granath, Olsson i

Rödningsberg och Björk, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande

lydelse:

Otvivelaktigt skulle det---produktionen.

Å andra sidan---prisläge.

Då en procentuell — -— -— ingen utredning. Då sålunda även av nu

nämnd anledning svårigheter möta för att tillmötesgå motionen, anser sig

utskottet böra stanna vid att förorda, att anslag för budgetåret 1933/1934

uppföres allenast till fraktlindring för jordbrukskalk.

Vidkommande anslagets storlek anser sig utskottet med hänsyn till nuvarande

brydsamma statsfinansiella förhållanden böra förorda en begränsning

i det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till 300,000 kronor. För att

kostnaderna skola kunna hållas inom ramen av detta anslagsbelopp, tarvas

givetvis en skärpning av nu gällande grunder för statsbidrags utgående.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 1.

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår statsbidrag endast för sändningar

om minst 5 ton och allenast beträffande fraktbelopp, som överstiger 50 öre

för 100 kg., motsvarande enligt tariff 13 i statens järnvägars taxa ett transportavstånd

av 120 kilometer. Vid sådan samtrafik mellan två eller flera

järnvägar, där frakten utgår med en för bela våglängden beräknad transportavgift

med tillägg av övergångsavgifter och eventuella banavgifter,

må statsbidraget ökas med vederbörliga övergångsavgifter samt hälften

av förekommande banavgifter. Slutligen gäller, att i fråga örn transport

från station, belägen inom de fyra nordligaste länen, till station inom något

av samma län, statsbidraget skall, beräknat på föreskrivet sätt, utgå

med så stort belopp, att den fraktkostnad, som trafikanten skulle få betala

vid fraktens debitering enligt nyssnämnda tariff, efter avdrag av

statsbidraget, icke understiger 50 öre per 100 kg. och ej heller överstiger

65 öre per 100 kg., det senare beloppet motsvarande ett avstånd av 180

kilometer.

Utskottet vill erinra, att Kungl. Maj:ts förslag till 1932 års riksdag rörande

anslag för nu ifrågavarande ändamål, vilket icke vann riksdagens

bifall, innefattade att det å hälften av förekommande banavgifter utgående

fraktbidraget skulle helt borttagas och fraktgränsen för statsbidrags

utgående höjas från 50 öre till 60 öre per 100 kg., varjämte fraktbidragets

storlek skulle sättas i viss relation till den mängd ren kalk, som

innehölles i den befraktade mängden kalkningsmedel. Vid det nu förevarande

förslagets behandling inom utskottet hava jämväl ifrågasatts andra

utvägar. Sålunda kunde tänkas allenast den ändringen i gällande grunder,

att statsbidrag icke alls utginge till täckande av övergångs- och banavgifter.

En annan utväg vore att låta statsbidrag utgå efter gällande

grunder med följande ändringar, nämligen att bidrag å taxeavgiften utginge

först efter en tillryggalagd våglängd av 200 kilometer, att statsbidrag

till täckande av banavgifter bortfölle, att sådant bidrag utginge till

gäldande av övergångsavgifter, så snart det sammanlagda beloppet av

taxeavgift och övergångsavgifter överstege 69 öre per 100 kg. samt att

i fråga örn transport i de fyra nordligaste länen trafikantens bidrag icke

finge understiga 69 öre per 100 kg., men ej heller överstiga 82 öre per 100

kg., det senare fraktbeloppet motsvarande ett avstånd av 260 kilometer.

Utskottet, som icke äger möjlighet att närmare bedöma vilket av de omhandlade

alternativen för fraktbidragets utgående som kan vara att föredraga

eller örn icke även andra grunder härför möjligen kunna tänkas

böra ifrågakomma, anser att åt Kungl. Majit bör överlämnas att med utgångspunkt

från det här ovan tillstyrkta anslaget och efter den närmare

utredning av frågan, som kan befinnas erforderlig, fastställa grunder för

statsbidrags utgående till fraktlindring för jordbrukskalk under budgetåret

1933/1934.

Vad slutligen---motionärernas förslag.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 43

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med avslag å motionerna

1:139 och 11:288 till fraktlindring för kalk anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 300,000 kronor;

2) att motionen 11:261 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Under punkt 72 (Statens skogsutdikningsanslag) av herr Tjällgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under nionde huvudtiteln gjord framställning angående anslag till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1933:9 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar. a1 i texten